God revisionssed i kommunal verksamhet

1.1 Skriften är uppdelad i tre delar

• Del 1 behandlar grunden för den kommunala revisionen. Här beskrivs det kommunala ansvarssystemet med de tre grundfunktionerna – beslutande, beredande och verkställande samt granskande. Vidare definieras hur den kommunala revisionen är organiserad samt vilka regler som säkerställer oberoendet för revisionen. Därefter beskrivs de olika revisionsuppdragens omfattning och inriktning.

• Del 2 behandlar revisionsprocessen som består av tre delar – planera, granska och pröva. Granskningens utgångspunkter, arbetet med riskanalys, grundläggande och fördjupad granskning samt revisionens slutliga prövning av ansvarstagandet är väsentliga delar i processen.

• Del 3 behandlar revisorernas förhållningssätt och arbetsformer. Revisorernas agerande för att upprätthålla sitt oberoende, deras kommunikation, samverkan och arbetssätt är centrala i denna del. Här redogörs också för revisorernas styr- och stöddokument.

1.2 Begrepp i skriften

• Kommun används som samlingsbegrepp för kommun eller region. Begreppet omfattar i denna skrift även kommunalförbund och finansiella samordningsförbund. Där skillnader behöver uppmärksammas mellan olika organisationsformer markeras detta i texten.

• Revisor används för förtroendevald revisor.

• Lekmannarevisor är benämningen på en av fullmäktige utsedd revisor i ett kommunalt aktiebolag.

• Sakkunnig används för yrkesrevisor eller annan specialist som biträder förtroendevalda revisorer/lekmannarevisorer, dvs. arbetar på deras uppdrag.

• Revisionen och Lekmannarevisionen används som samlingsbegrepp för förtroendevalda revisorer/lekmannarevisorer och deras sakkunniga gemensamt.

• Styrelse och nämnd används som samlande begrepp för styrelsen (t.ex. kommunstyrelsen), direktionen i ett kommunalförbund, fullmäktigeberedningar, bolagsstyrelser och övriga nämnder.

I kommunala företag

I kommunala företag är bolagsstämma (motsvarande) det beslutande organet. Beredande och verkställande är styrelse och VD (i förekommande fall). Granskande är godkända/auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer/revisorer.

KL 10 kap. 3–4 §§

3.1 En demokratiskt förankrad revision

Revisorerna är en myndighet som bedriver sin verksamhet under offentlig insyn. Revisorerna har i lag tilldelats en sådan självständig ställning att de bedöms som en myndighet i tillämpningen av tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Som myndighet omfattas revisorerna även av den allmänna serviceskyldigheten i förvaltningslagen (FL).

Revisorernas demokratiska förankring synliggörs genom den konstitutionella modellen med förtroendevalda och genom revisionsuppdragets innehåll, med granskning av såväl verksamhetens genomförande och resultat som ekonomi och intern kontroll.

Genom att utse förtroendevalda revisorer som arbetar oberoende på uppdrag av fullmäktige, markeras en demokratisk vilja att tillförsäkra fullmäktige – och därigenom indirekt medborgarna – insyn i och kontroll över hur fattade beslut genomförs i verksamheten. I kommunala företag har lekmannarevisorer/revisorer motsvarande uppdrag.

Revisorerna har kompetens om hur kommunen är organiserad och om lokala förhållanden.4 Revisorerna anlitar sakkunniga med professionell revisionskunskap. Kombinationen med förtroendevalda revisorer och sakkunniga säkerställer en revision som är demokratiskt förankrad och professionellt genomförd.

Frågor och svar om revisorernas offentlighetsfrågor www.skl.se/revisionKL 12 kap. 5 §KL 12 kap. 1 §ABL 10 kap. 3 §

5.1 Revisorer

5.2 Samordning och helhetssyn

Kommunallagens krav på att lekmannarevisorer i aktiebolag och revisorer i stiftelser ska utses ur gruppen kommunens revisorer (personsamband) ger förutsättningar för en samordnad revision med helhetssyn. Personsambandet skapar en naturlig koppling mellan dessa uppdrag.

Avsikten med den samordnade revisionen är att stora delar av den kommunala verksamheten ska kunna granskas och prövas med helhetssyn, samlade bedömningar och med ett fritt informationsutbyte. Inom den samordnade revisionen granskar kommunens revisorer kommunen som ägare, medan lekmannarevisorerna/revisorerna granskar bolaget/stiftelsen. Därmed kan en bred granskning ske av ägarstyrning och uppsikt, vilket ger fullmäktige underlag för kontroll och uppföljning av hela den kommunala koncernen. Den samordnade revisionen ger också möjlighet att göra samordnade granskningar av kommungemensamma mål, riktlinjer och policys.

För att beakta helhetssyn i hela den kommunala verksamheten har revisorerna även samverkan och informationsutbyte med revisorer i kommunalförbund, finansiella samordningsförbund och andra kommunala företag.

Samverkan i praktiken Del 3, kap. 5KL 10 kap. 5 §

5.3 Sakkunniga

Krav på att anlita sakkunniga finns för revisorer i kommun, kommunalförbund och finansiella samordningsförbund samt för lekmannarevisorer i kommunala bolag.

Revisorerna ska biträdas av sakkunniga i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Sakkunniga är kommunala yrkesrevisorer, godkända/auktoriserade revisorer eller andra specialister inom kommunal verksamhet.

Sakkunniga anlitas genom upphandling och/eller med anställning.

KL 12 kap. 8 §Stödmaterial för upphandling av sakkunniga, www.skl.se/revision

6.1 Valbarhet till uppdraget som revisor

Vid val av revisorer gäller samma grundläggande krav som för alla förtroendevalda i kommunen.

Revisorernas oberoende markeras genom särskilda valbarhetsregler i kommunallagen. Den som är revisor får inte samtidigt vara ledamot eller ersättare i fullmäktige, styrelse, nämnd, beredning eller kommunalt företag.

Redovisningsskyldighet är ett valbarhetshinder. Redovisningsskyldig är utöver förtroendevalda även anställda som har ett uttalat ansvar för verksamhet och/eller ekonomi. En person kan därför inte vara revisor för en verksamhet där hen själv eller närstående är redovisningsskyldig.

Om förändringar inträffar så att redovisningsskyldighet uppstår under löpande uppdragstid är revisorn inte längre valbar och uppdraget ska upphöra. Förhållandet anmäls till fullmäktige som beslutar om revisorns entledigande.

KL 4 kap. 3–5 §§Om valbarhet för revisorer, cirkulär 2018: 8

6.2 Jäv

Jävsreglerna skyddar oberoendet i det pågående revisionsarbetet.

Jäv kan uppstå tillfälligt. En revisor får inte vara delaktig i en granskning eller i ett ärende där revisorn själv eller närstående har ett engagemang eller ett intresse.

I en jävsituation avstår berörd revisor själv från att delta i en granskning eller beslut. Detta noteras i revisorernas anteckningar/protokoll. Alternativt fattar revisorerna beslut om jäv för en enskild revisor. Ett sådant beslut ska protokollföras.

Jävsförhållanden noteras också i revisionsberättelsen eller revisorernas redogörelse.

KL 12 kap. 14–17 §§KL 12 kap. 11 §Om jäv för revisorer, cirkulär 2018:8

6.3 Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt

Varje revisor och lekmannarevisor har ett självständigt uppdrag. Den enskilde revisorn har rätt att självständigt uttrycka sin uppfattning. En avvikande uppfattning kan inte undanröjas eller röstas bort.

Revisorerna har ett gemensamt och samordnat arbetssätt. Revisorerna kommer överens om arbetssätt och samverkan, t.ex. med stöd av en arbetsordning.

Revisorerna i kommunen är inte en nämnd, men i förvaltningsärenden fungerar de på motsvarande sätt vad gäller beslut och protokoll.

KL 12 kap. 7 §Del 3, kap. 2

6.4 Revisorernas budget och förvaltning

Fullmäktiges presidium bereder revisorernas budget. Fullmäktige svarar för att revisionen har tillräckliga resurser att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge väl underbyggda uttalanden i revisionsberättelsen. Ett otillräckligt revisionsanslag försvagar revisionen. Fullmäktige styr i övrigt inte inriktningen på revisionens granskning.

Året efter ett allmänt val behöver revisionens budget anpassas, eftersom det under en period finns två revisorsgrupper som arbetar parallellt.

Revisorerna svarar själva för den förvaltning som de har i samband med revisionsuppdraget. Med förvaltning avses frågor som inte är direkt kopplade till granskningen, t.ex. upphandling av sakkunniga alternativt personalärenden, budget och redovisning, deltagande i nätverk och utbildning samt andra administrativa frågor. Det gäller även beslut om jäv.

KL 11 kap. 8 §KL 12 kap. 10 §

6.5 Rätt till upplysningar

Tillgången till fakta och information är grundläggande för revisionens oberoende.

Revisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver av styrelse, nämnder samt enskilda förtroendevalda för att kunna utföra sin granskning. Det gäller även sekretessbelagd information. Sekretessen följer med in i revisionens arbete, s.k. överförd sekretess.

Motsvarande rätt till information har lekmannarevisorerna och deras sakkunniga i de kommunala aktiebolagen.

Rätten att få upplysningar innebär inte att revisorerna har rätt att närvara vid styrelse- eller nämndsammanträden.

Kommunens revisorer kan begära upplysningar av godkända/auktoriserade revisorer, lekmannarevisorer och revisorer i kommunala företag samt kommunalförbund, om upplysningarna behövs för revisionsuppdraget. I företagen gäller detta i de fall företaget omfattas av offentlighetsprincipen, dvs. när kommunen har ett dominerande inflytande över företaget.

Revisorer i kommunalförbund har rätt att begära upplysningar från lekmannarevisorer eller revisorer i företag som ägs av kommunalförbundet, förutsatt att företaget omfattas av offentlighetsprincipen.

KL 12 kap. 9 §OSL 10 kap. 17 §, 11 kap. 1 §ABL 10 kap. 7 §KL 6 kap. 26 §ABL 9 kap. 46 §ABL 10 kap. 18 §, 9 kap. 15 §

6.6 Yttranderätt och initiativrätt

När fullmäktige behandlar revisionsberättelsen har revisorerna och deras sakkunniga alltid rätt att yttra sig.

Revisorerna kan genom initiativrätten självständigt väcka ärende i styrelse eller nämnd om ärendet rör deras granskning. Revisorerna kan också väcka ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och/eller om sin förvaltning (t.ex. sina resurser).

Revisorerna använder initiativrätten i situationer som snabbt behöver uppmärksammas. De kan också använda initiativrätten om de bedömer att en styrelse eller nämnd inte behandlar granskningsresultat som revisorerna har lämnat.

Ärenden som revisorerna initierar måste tas upp och behandlas. Revisorerna vänder sig med initiativrätten till det organ där man vill initiera ärendet och anmäler detta till ordföranden som för upp ärendet på dagordningen. Ett initiativärende i fullmäktige skall beredas i enlighet med kommunallagens regler.

KL 5 kap. 32 §KL 4 kap. 21 §KL 5 kap. 22 §KL 5 kap. 26–28 §§

7.1 Revisorernas uppdrag i kommun och kommunalförbund

7.2 Lekmannarevisorernas uppdrag i aktiebolag

Lekmannarevisorernas uppdrag är definierat i aktiebolagslagen.

7.2.4 Lekmannarevisor och godkänd/auktoriserad revisor

Utöver lekmannarevisor utser bolagets årsstämma en godkänd/auktoriserad revisor för granskning av aktiebolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsens och VDs förvaltning.

Lekmannarevisorn och bolagets godkända/auktoriserade revisor är två bolagsorgan med olika uppdrag. Uppdragen syftar till att ge ägaren ett så brett underlag som möjligt för sin bedömning i ansvarsfrågan avseende såväl verksamhet och styrning som räkenskaper och förvaltning. Uppdragen överlappar delvis varandra vid granskningen av den interna kontrollen, som båda har uppdraget att granska och pröva.

Lekmannarevisorn, med stöd av sakkunnig, och godkänd/auktoriserad revisor arbetar självständigt med sina respektive uppdrag, men eftersträvar samverkan.

Lekmannarevisorn och godkänd/auktoriserad revisor är skyldiga att ge varandra de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter. Både lekmannarevisorn och godkänd/auktoriserad revisor har också en informationsplikt gentemot kommunens revisorer om dessa efterfrågar information för sin granskning.

ABL 9 kap.ABL 9 kap. 46 §, 10 kap. 18 §Del 3 kap. 5

7.3 Revisorernas uppdrag i finansiella samordningsförbund

Revisorernas uppdrag är definierat i lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Revisorernas uppdrag är definierat så att revisorerna ska granska förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Samtidigt har lagtexten en hänvisning till revisionsuppdraget i kommunallagen. Uttolkningen blir därför att granskningen och prövningen avser om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig, dvs. samma uppdrag som den kommunala revisionen har. Uppdraget ska utföras enligt god revisionssed i kommunal verksamhet.

I uppdraget samverkar revisorerna från kommuner och regioner med den revisor som staten utser (Försäkringskassan).

LFS 25 §LFS 26 §

2.1 Öppenhet och kommunikation

Kommunikation sker på olika sätt – skriftligt och muntligt; med möten och dialoger. Se vidare del 3, kap. 4.

Iakttagelser, konstaterade brister och förbättringsområden förmedlas till ansvarig styrelse, nämnd och/eller tjänsteperson så att åtgärder kan vidtas.

Revisorerna i kommunen kan använda sin initiativrätt under granskningen för att snabbt ta upp iakttagelser och frågeställningar.

2.2 Ansvarsfördelning mellan revisorer och sakkunniga

Revisorer och lekmannarevisorer följer verksamhetens och omvärldens utveckling, bland annat genom att ta del av protokoll och grundläggande dokument. De har kontakter med medborgare och för dialog med styrelse och nämnder om nämndens uppdrag och ansvar.

Revisorerna och lekmannarevisorerna är tillsammans med de sakkunniga aktiva i riskanalys och planeringsprocess och i diskussion, bedömning och kommunikation av granskningsresultat och revisionsberättelse/granskningsrapport.

Revisorerna och lekmannarevisorerna och de sakkunniga har regelbunden avstämning om planering, arbetsläge, iakttagelser m.m.

2.3 Kvalitetssäkring och dokumentation

Hela revisionsprocessen ska hålla sådan kvalitet att uttalanden i revisionsberättelse och granskningsrapport är väl underbyggt. Arbetet följer god revisionssed och insatserna kvalitetssäkras, bland annat genom avstämning mot revisionsfrågor, faktagranskning och strukturerad dokumentation.

Revisionen och lekmannarevisionen dokumenterar sitt arbete för att säkerställa ett tillförlitligt revisionsarbete och resultat. Det gäller alla delar i revisionsprocessen som planering, dialoger och revisionsrapporter, men även aktiviteter som verksamhetsbesök, egna möten och överläggningar.

Grundläggande krav på dokumentationen är att revisionens och lekmannarevisionens slutsatser går att följa och förstå (spårbarhet). Att i efterhand kunna följa kedjan i granskningen till de slutsatser som dras är ett krav och en fråga om trovärdighet.

Information om revisorernas dokumenthantering, arkiv m.m., www.skl.se/revision

3.1 Grundläggande granskning

Grundläggande granskning genomförs av samtliga styrelser och nämnder varje år. Den grundläggande granskningen innehåller:

• Granskning av måluppfyllelse.

• Granskning av styrning och intern kontroll.

Den grundläggande granskningen är inriktad på att översiktligt bedöma måluppfyllelsen samt om styrelse eller nämnd har en tillräcklig styrning och kontroll för att leva upp till mål, beslut och föreskrifter. Revisionen och lekmannarevisionen bedömer den struktur som styrelse och nämnd har för detta och hur den är integrerad i organisation, system och det löpande arbetet.

Inom den grundläggande granskningen för revisorerna och lekmannarevisorerna bland annat dialog om styrelsens eller nämndens styrning, uppföljning och analys av måluppfyllelsen.

Granskningen ska vara så omfattande att den ger en stabil grund för revisionens och lekmannarevisionens bedömningar i revisionsberättelsen/granskningsrapporten.

Skrift Grundläggande granskning, www.skl.se

3.2 Fördjupad granskning

Fördjupade granskningar genomförs där riskanalysen visar på stora risker och där revisionen och lekmannarevisionen bedömer att den grundläggande granskningen inte är tillräcklig.

Fördjupade granskningar är avgränsade och inriktade på en viss verksamhet, process eller rutin. De kan genomföras inom hela revisionsuppdraget – måluppfyllelse, styrning och intern kontroll samt räkenskaper.

I fördjupade granskningar tar revisionen och lekmannarevisionen sikte på såväl genomförande som resultat av viss verksamhet, process eller funktion. Det kan avse resultat och kvalitet i utförda tjänster, nämndens styrning, analys och uppföljning mot uppsatta mål och beslut, förhållandet mellan insatta resurser och uppnådda resultat, effektivitet i processer och rutiner, m.m.

Fördjupade granskningar kan vara kommunövergripande, nämndgemensamma eller nämndspecifika. De kan även genomföras i samverkan mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i kommunens bolag eller med andra kommuners revisorer.

En fördjupad granskning kan vara en uppföljning av en tidigare fördjupad granskning. Omfattningen på fördjupade granskningar kan variera, men ska följa de krav på projektplaner och rapporter som definieras i denna goda sed samt i SKYREVs vägledningar och rekommendationer.

3.3 Granskning av delårsrapport och årsredovisning

Revisionen granskar och bedömer om räkenskaperna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning samt om delårsrapport och årsredovisning är upprättade i enlighet med LKBR och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen utgår från riskanalysen.

Revisionen bedömer också om resultaten i delårsrapport och årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om, inklusive mål om god ekonomisk hushållning.13

Granskningen av delårsrapporten är översiktlig, till skillnad från den mer omfattande granskningen av årsredovisningen.

Bilden visar en typkommun där pelarna är styrelsen och olika nämnder. Den grundläggande granskningen (mörkrosa) genomförs av alla styrelser och nämnder och ligger som en bottenplatta. Granskningen av delårsrapport och årsredovisning berör alla styrelser och nämnder. De fördjupade granskningarna (ljusgula) är oftast inriktade på en viss verksamhet inom en nämnd men kan också spänna över alla nämnder.

4.1 Riskanalys

Riskanalysen syftar till att utifrån en helhetssyn identifiera och analysera de största riskerna i verksamhet, funktioner och processer. Analysen utgår från kommunens eller det kommunala företagets verksamhet, förutsättningar och struktur.

Riskanalysen minskar revisionsrisken, dvs. att inte granska det som är mest väsentligt. Med risker avses händelser och företeelser som hotar eller hindrar att uppdrag kan genomföras och att mål för verksamheten nås samt att det sker på avsett och säkert sätt.

Riskanalysen omfattar tre steg; inventera, analysera och bedöma risker. Efter analysen gör revisorer och lekmannarevisorer prioriteringar och formulerar granskningsområden i en revisionsplan/granskningsplan.

En gemensam riskanalys för kommunen och de kommunala företagen stärker den samordnade revisionens förutsättningar att granska med helhetssyn.

4.1.1 Inventera risker

För att få underlag till riskanalysen inhämtar revisionen och lekmannarevisionen information om interna och externa händelser och faktorer som påverkar riskbilden.

Interna faktorer kan bland annat vara förändringar inom verksamhet och organisation, finansiell styrka, ekonomiskt resultat och intern kontroll samt iakttagelser från tidigare granskningar.

Externa faktorer kan vara förändringar i lagstiftning, demografi, arbetsmarknads- och bostadssituation, kommunikationer, näringsliv, forskning, media, miljöpåverkande faktorer, teknisk utveckling, samverkan med närliggande kommuner, företag m.m.

Inventering av risker pågår kontinuerligt, inte minst genom den granskning som sker och har skett. Revisionen och lekmannarevisionen får löpande kunskap om företeelser och händelser som kan medföra risk för negativ påverkan på verksamhet, ekonomi och förtroende. Styrelsens och nämndernas egna analyser av verksamhet och resultat är av stor betydelse.

4.1.3 Bedöma risker

Efter analysen bedömer revisorerna och lekmannarevisorerna, med stöd av sakkunniga, riskerna och de granskningsområden som börjat ta form. Bedömningen sker av hur väsentliga riskerna är, utifrån revisionens eller lekmannarevisionens uppdrag. Väsentlighet är komplext och omfattar såväl verksamhetens resultat och kvalitet som ekonomi och styrning.

För att bedöma väsentlighet värderas sannolikhet och konsekvens, dvs. hur troligt det är att risken realiseras samt hur allvarligt det är eller blir om så sker.

Värdering av sannolikhet vilar i stor utsträckning på bedömning av kvaliteten i styrelsens och/eller nämndernas egen riskanalys, styrning, uppföljning och interna kontroll. Sakkunniga bidrar med sin ämneskunskap och erfarenhet i detta arbete.

Bedömning av konsekvenser omfattar både kommunen, företagen och enskilda kommunmedlemmar. Olika slag av konsekvenser värderas – ekonomiska, juridiska, verksamhetsmässiga eller förtroenderelaterade. Händelser som kan påverka allmänhetens förtroende för verksamheten är ofta väsentliga att beakta även om den ekonomiska skadan eller annan konsekvens är begränsad.

Revisorerna och lekmannarevisorerna är aktiva och värderar årligen riskerna tillsammans med sakkunniga. De överväganden som görs i arbetet dokumenteras i riskanalysen.

4.2 Revisionsplan och granskningsplan

5.1 Projektplaner

All granskning planeras med projektplaner som beslutas av revisorer och lekmannarevisorer efter förslag från de sakkunniga. Projektplanen definierar granskningens bakgrund, inriktning och syfte, omfattning, avgränsning, genomförande, tidplan, resurser, kvalitetssäkring samt form för rapportering. Planen är en uppdragshandling eller beställning till sakkunniga som ska utföra granskningen14.

Varje granskning har ett syfte som konkretiseras genom en eller flera revisionsfrågor i projektplanen. Syftet med granskningen ska alltid ha en koppling till revisorernas eller lekmannarevisorernas uppdrag.

Projektplanen tydliggör också de revisionskriterier som granskningsresultaten ska bedömas gentemot. Revisionskriterier är t.ex. lagstiftning, mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, allmänna råd och föreskrifter från andra organ (socialstyrelsen, skolverket etc.). Om det inte finns givna revisionskriterier att utgå från kan revisorerna och lekmannarevisorerna besluta om att utgå ifrån praxis, nyckeltal, forskning m.m. Information om och förankring av kriterierna blir då särskilt viktig.

5.2 Genomföra och kvalitetssäkra

Granskningen bygger på insamling av tillräckliga och relevanta fakta och iakttagelser (revisionsbevis) samt på analys och bedömning. Det sker med för syftet lämpliga metoder som t.ex. dokumentstudier/­analys, dialog och intervjuer, enkäter, enkla frågor, observationer, statistisk analys eller registeranalys15.

Revisionen och lekmannarevisionen granskar också verksamheten genom att ta del av grundläggande dokument och det löpande flödet av ärenden. Grundläggande dokument är bland annat mål- och budgetdokument, reglementen och delegationsordningar, ekonomi- och verksamhetsrapportering, analyser, delårsrapporter, verksamhetsberättelser, beslutsunderlag och protokoll.

Dialogen med styrelse och nämnder är en del i revisionsprocessen. Den kan vara övergripande och handla om styrelsens eller nämndernas uppdrag och ansvar eller vara inriktad på särskilda frågor. Upplägget anpassas efter riskanalysen och lokala förutsättningar. Revisorerna och lekmannarevisorerna kommunicerar med hela eller delar av styrelse och nämnder utifrån situation och behov.

Faktaavstämning sker med granskningsobjekten för att undvika sakfel och missförstånd.

Resultatet av granskningen återkopplas av de sakkunniga till revisorerna och lekmannarevisorerna på det sätt som beslutats i projektplanen. Generellt gäller skriftlig rapportering som redovisar resultatet, iakttagelser och bedömningar samt eventuella rekommendationer från sakkunniga.16 Revisorerna och lekmannarevisorerna stämmer av granskningen mot granskningens syfte och revisionsfrågor.

5.3 Beslut och rapportering

Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar vilka synpunkter som, tillsammans med sakkunnigas rapport, ska framföras i en bifogad missivskrivelse till ansvarig styrelse eller nämnd. Vanligen efterfrågar revisorerna och lekmannarevisorerna svar från styrelsen eller nämnden om hur de ämnar åtgärda eventuella brister som kommit fram i granskningen. Svaren, som ska inkomma inom en viss tid, är en del i underlaget då revisorerna prövar ansvarstagandet i slutet av revisionsåret.

Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar även hur granskningens resultat ska kommuniceras/förankras med fullmäktige liksom med allmänhet och media. Revisorerna informerar ofta om granskningen på fullmäktigesammanträden.

Om revisorerna eller lekmannarevisorerna vid en granskning bedömer att det framkommit så allvarliga brister att en anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet (inte i bolagen) kan komma i fråga kommuniceras detta till de berörda och till fullmäktiges presidium snarast möjligt. Det är viktigt att de berörda så snart som möjligt får signaler om revisorernas eller lekmannarevisorernas bedömning för att kunna vidta åtgärder och ge sina synpunkter.

Behandling av revisionsrapporter i fullmäktige, Del 3, kap. 4

I kommunala aktiebolag

I aktiebolag sammanfattar och analyserar lekmannarevisionen resultatet av årets granskningar i en granskningsrapport, men gör ingen prövning av ansvarstagandet för VD och styrelse.

6.1 Analysera och bedöma

Med det samlade resultatet av årets granskning som grund analyserar revisorerna tillsammans med sakkunniga om verksamheten i styrelser och nämnder är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vid behov kompletterar revisionen med information/fakta som saknas.

I detta skede inhämtar revisionen i kommunen den information som behövs från andra revisorer inom kommunens verksamhet – lekmannarevisorer/revisorer och godkända/auktoriserade i kommunala företag, revisorer i kommunalförbund och finansiella samordningsförbund m fl. Informationen har betydelse för att revisorerna ska kunna pröva med helhetssyn, dvs. hela den kommunala verksamheten. I aktiebolaget inhämtar lekmannarevisorn den information som behövs från godkända/auktoriserade revisorer i bolaget.

Analysen leder fram till revisorernas slutliga bedömning av revisionsobjektens ansvarstagande. Revisorerna kan

1. tillstyrka att ansvarsfrihet beviljas,

2. rikta anmärkning,

3. avstyrka att ansvarsfrihet beviljas.

Att rikta anmärkning och att avstyrka att ansvarsfrihet beviljas är de två formella instrument för kritik som kommunallagen identifierar och som fullmäktige måste hantera. Dessa uttalanden kräver också att revisorerna anger på vilka grunder kritiken riktas. Det ska röra sig om väsentliga brister i styrelsens eller nämndens ansvarstagande och bedömningen ska vara väl underbyggd dvs. vila på tydliga resultat av granskningen.

KL 12 kap. 13 §Grunder för kritik kap. 7

6.2 Kommunicera med berörd styrelse eller nämnd

Om revisorerna avser att rikta anmärkning och/eller avstyrka ansvarsfrihet kommunicerar revisorerna sina iakttagelser och bedömningar med berörd styrelse eller nämnd eller enskild ledamot samt med fullmäktiges presidium. På motsvarande sätt kommunicerar lekmannarevisorn med berörda i aktiebolaget om lekmannarevisorn finner anledning till anmärkning.

Kommunikationen kan ske på olika sätt men måste vara tydlig och uppfattas av de granskade. Det är av vikt att kommunikationen dokumenteras.

6.3 Rapportering

7.1 Nio grunder

Att rikta anmärkning eller avstyrka ansvarsfrihet är allvarlig kritik. De brister som revisionen har funnit i sin granskning är väsentliga och har stor betydelse för verksamhet, ekonomi eller förtroende. Enstaka, mindre eller ibland oavsiktliga avsteg från regelverk eller uppdrag, ligger generellt inte till grund för en anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet.

Revisorerna kan välja att uttrycka kritik av mindre allvarlig grad än anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet i revisionsberättelsen.

Revisorernas kritik ska alltid ha en tydlig bäring på revisorernas uppdrag i dess tre dimensioner

• om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande,

• om den interna kontrollen är tillräcklig,

• om räkenskaperna är rättvisande.

Dessa dimensioner har i sin tur ett starkt samband med uppdragen till styrelse och nämnder, så som dessa är reglerade i KL 6 kap.

För att åstadkomma stringens och konsekvens har över tid anledningarna grupperats i ett antal grunder. Genom att hänvisa till dessa grunder använder revisorerna likartade uttryck för sin kritik då anmärkning riktas eller ansvarsfrihet avstyrks. Det underlättar såväl förståelse som jämförelser.

Grunderna förändras successivt utifrån praxis i tillämpningen. I denna goda sed presenteras grunderna delvis på ett annat sätt än tidigare.

Kritiska skeenden är ofta sammansatta. I praktiken hänvisar revisorerna ofta till fler grunder för samma skeende. Det finns därtill samband mellan flera grunder, ibland i termer av orsak och verkan. Ett vanligt sådant samband är att brister i styrning leder till bristande måluppfyllelse.

En kritisk händelse eller ett agerande ger generellt också upphov till tydliga effekter eller t o m skador som revisorerna kan ha anledning att understryka som ytterligare motiv för sin kritik. Det handlar typiskt om skada på/i verksamheten, ekonomisk skada respektive förtroendeskada.

7.2 Grundernas innehåll och tillämpning

7.2.1 Revisorerna prövar om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande

7.2.1.1 Grunder

• Bristande måluppfyllelse – verksamhet

  Styrelse eller nämnd uppnår inte fullmäktiges verksamhetsmål, uppdrag eller föreskrifter för verksamheten. Det handlar om väsentliga brister eller avvikelser. Styrelsen eller nämnden vidtar inte tillräckliga åtgärder för att styra verksamheten mot uppsatta mål och föreskrifter, t.ex. uppnå fastställda verksamhetsmål eller efterleva mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. De har inte visat förmåga att inom givna förutsättningar leva upp till mål, beslut och föreskrifter.

• Bristande måluppfyllelse – ekonomi

  Fullmäktiges finansiella mål och riktlinjer (t.ex. upprätta budget, följa budgetramar, medelsförvaltning och förvaltning av pensionsavsättningar) uppnås/ efterlevs inte. Det handlar om väsentliga och uppenbara brister eller avvikelser. Styrelsen eller nämnden vidtar inte tillräckliga åtgärder för att styra verksamheten mot uppsatta mål och föreskrifter, t.ex. följa budgetramen eller efterleva mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. De har inte visat förmåga att inom givna förutsättningar leva upp till mål, beslut och föreskrifter.

• Ohörsamhet/obstruktion

  Styrelse eller nämnd är uppenbart ohörsam mot fullmäktiges mål, riktlinjer eller beslut. De fattar beslut som motverkar fullmäktiges mål eller uppdrag. Enskild ledamot eller en grupp ledamöter har visat uppenbar passivitet i form av upprepat avstående från att medverka i beslutsfattande.

• Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning

  Medveten eller omedveten lagöverträdelse eller lagtrots. Överträdelserna är tydliga och allvarliga. Det kan t.ex. handla om att den kommunala kompetensen överskridits eller att förslag i beredningsprocessen är lagstridiga från styrelsen till fullmäktige. Konsekvenser kan bli beslut som är olagliga. Det kan även handla om formella fel i beslutsprocesserna.

7.3 Skador, effekter och verkan

De händelser eller ageranden som revisorerna hänvisar till när de riktar anmärkning eller avstyrker ansvarsfrihet kan även ha medfört negativa effekter för kommunen. Dessa effekter kan i hög utsträckning påverka revisorernas bedömning av hur allvarlig kritiken blir.

• Förtroendeskada eller annan immateriell skada

  Händelser som bedöms allvarligt ha skadat kommunens förtroende hos medborgarna och/eller har reell betydelse för kommunens verksamhet. Här kan avses situationer då en eventuell ekonomisk skada eller risk för sådan skada bedöms vara liten eller försumbar, men där styrelsens eller nämndens agerande varit felaktigt utifrån gällande regelverk. Det inverkar allvarligt på allmänhetens förtroende för kommunen och verksamheten har störts på ett sätt som är svårt att översätta i ekonomiska termer.

  Exempel kan vara representation, resor eller deltagande i event m.m. i strid med fastlagda reglementen och riktlinjer. Kommunens namn eller resurser kan ha använts på ett sätt som strider mot etiska/moraliska regler, vilket har skadat kommunens anseende.

• Ekonomisk skada

  Betydande ekonomisk skada har uppkommit eller uppenbar risk för sådan skada föreligger genom att ansvarig(­a) har varit oaktsam(­ma) eller agerat avsiktligt/olagligt. Tillgångar kan ha förkommit eller skadats.

  Grunden till att skada uppstått kan vara oaktsam hantering av eller bristande hushållning med medel, tecknande av ofördelaktiga avtal etc. Skadan kan drabba kommunen, annan juridisk eller enskild person. Storleken på skadan är den viktigaste faktorn i bedömningen, men även graden av slarv eller medvetet agerande kan vara avgörande för revisionens bedömning.

• Verksamhetsskada

  Verksamhetsskada eller uppenbar risk för sådan skada föreligger genom att ansvarig(­a) har varit oaktsam(­ma) eller agerat avsiktligt. Grunden till att verksamhetsskada uppstår kan vara ohörsamhet mot lag, mål och beslut, bristande måluppfyllelse, bristande styrning och kontroll.

  Skadan i verksamheten ska vara väsentlig och allvarlig och ha skapat negativa konsekvenser för medborgare som tar del av kommunens tjänster. Konsekvenser för tredje part är den viktigaste faktorn i bedömningen, men även graden av slarv eller medvetet agerande kan vara avgörande för revisorernas bedömning.

8.1 Ansvarsprövningen i fullmäktige

Fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen och beslutet i ansvarsfrågan sker utan beredning i styrelsen. Den beredning som fullmäktige behöver för sina ställningstaganden och motiveringar – t.ex. att inhämta förklaringar – arrangeras inom fullmäktige, i allmänhet genom fullmäktiges presidium.

Revisorerna deltar i fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen och har rätt att yttra sig. Revisorerna gör en föredragning om sin granskning och sitt resultat. Även sakkunniga har rätt att yttra sig när revisionsberättelsen behandlas.

Fullmäktige ska i sin ansvarsprövning

• inhämta förklaring från berörd styrelse, nämnd eller enskild förtroendevald om revisorerna riktat anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet,

• ta egen ställning till anmärkning från revisorerna,

• bevilja eller vägra ansvarsfrihet,

• motivera18 sina beslut om det inte är ”uppenbart obehövligt”.

Fullmäktige kan

• rikta egen anmärkning utan att revisorerna gjort det,

• återkalla uppdrag om ansvarsfrihet vägrats,

• väcka skadeståndstalan om ansvarsfrihet vägrats.

Om revisorerna har riktat anmärkning ska fullmäktige ta ställning till om anmärkning också ska framställas från fullmäktige. En anmärkning från revisorerna kvarstår dock alltid oavsett fullmäktiges beslut.

Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet.

Revisorerna verkar för helhetssyn i ansvarsprövningen av hela den kommunala verksamheten genom en samordnad process/tidplan. Det innebär att fullmäktige tidsmässigt planerar fullmäktigesammanträden och stämmotidpunkter (motsvarande) så att reellt utrymme ges till ansvarsprövning i alla led. Detta ställer även krav på en samordnad tidplan för när årsredovisningar, revisionsberättelser och granskningsrapporter ska vara upprättade.

KL 5 kap. 32 §KL 5 kap. 24, 32 §§KL 4 kap. 9 §KL 5 kap. 25 §KL 11 kap. 21 §Skrift Fullmäktiges ansvarsprövning, www.skl.se/revision

8.2 Ansvarsprövning på årsstämma i aktiebolag

Granskningsrapport från lekmannarevisor och revisionsberättelse från godkänd/auktoriserad revisor läggs fram på årsstämman tillsammans med årsredovisningen. Granskningsrapporten och revisionsberättelsen ska dessförinnan hållas tillgängliga för och sändas till aktieägarna. Styrelsen i aktiebolaget ansvarar för att det sker.

Resultatet av lekmannarevisorns granskning breddar stämmans underlag inför dess beslut i ansvarsfrågan.

Lekmannarevisorn har rätt att närvara på stämman och skyldighet att göra så när t.ex. allvarlig kritik har lämnats.

Om stämman genomförs med fysisk närvaro, föredrar lekmannarevisorn granskningsrapporten och lämnar information, synpunkter och kommentarer om det behövs. Det är dock vanligt att stämman i praktiken genomförs per capsulam. Det innebär att stämman genomförs skriftligt, utan fysisk närvaro från ägare/ombud (kallas ofta för ”pappersstämma”).

ABL 10 kap. 14 §ABL 7 kap. 25 §ABL 10 kap. 15, 17 §§

2.1 Revisorernas självständighet

Revisorerna slår vakt om sin självständighet i förhållande till dem som granskas, genom att självständigt20

• välja vad som ska granskas,

• välja angreppssätt för granskningens genomförande,

• välja och anlita sakkunniga för granskningens genomförande,

• göra analys och bedömningar och framföra dessa,

• pröva och uttala sig om ansvarsutövandet för styrelse och nämnder.

Revisorerna har gemensamt och enskilt ansvar för att upprätthålla självständigheten.

Självständigheten hindrar inte att revisorerna kan kommunicera och ha dialog om händelser, risker och andra omständigheter av vikt för granskningens inriktning och genomförande. Dialogen med fullmäktiges presidium är därvid särskilt viktig.

2.2 Revisorernas objektivitet

Revisorerna genomför uppdraget objektivt utan att ta ovidkommande hänsyn. Revisorerna är partipolitiskt neutrala i uppdraget, de granskar och prövar utan partipolitiska hänsyn.

Opartiskhet och saklighet genomsyrar agerande, bedömningar och uttalanden. Det grundläggande kravet på att iaktta saklighet och opartiskhet samt beakta allas likhet inför lagen är fastlagt i regeringsformen.

För att revisorernas objektivitet inte ska kunna ifrågasättas ansvarar de var och en för att upprätthålla en tydlig gräns till revisionsobjekten. Revisorerna och deras sakkunniga utför inte uppdrag som påverkar oberoendet till revisionsobjekten.

RF 1 kap. 9 §

2.3 Revisorerna prövar sitt oberoende

I diskussion och bedömning kan revisorerna beakta situationer och omständigheter som skulle kunna påverka oberoendet. Det kan t.ex. vara:

• Egenintresse – revisorn har ett ekonomiskt, juridiskt, affärsmässigt intresse i eller kring den verksamhet som ska granskas.

• Självgranskning – revisorn har varit delansvarig för verksamhet, process eller rutin som ska granskas.

• Partsställning – revisorn har/har haft ett företrädarskap i förhållande till något/någon som ska granskas.

• Vänskap/relationer – revisorn har personliga/känslomässiga relationer till den/det som ska granskas.

• Skrämsel/ hot – revisorn är utsatt för påtryckning att granska eller inte granska eller att ta särskilda hänsyn i granskningen.

Revisorerna är uppmärksamma på för revisionsuppgiften relevanta hot som kan undergräva förtroendet för revisionen och motverkar dessa med aktiva åtgärder. Ytterst avstår revisor från att delta i granskning om hotet inte kan balanseras eller avvärjas. Det sker genom att anmäla jäv.

Att löpande pröva sitt oberoende är förtroendeskapande för revisionen.

3.1 Styr- och stöddokument

3.2 Återkommande punkter på revisorernas sammankomster

I granskningsarbetet har revisorerna sammankomster. För ett effektivt och oberoende arbetssätt med helhetssyn kan revisorerna arbeta med återkommande punkter som alltid avhandlas och som kompletterar de för dagen aktuella granskningarna. Dessa punkter kan vara:

• Oberoende och jäv.

• Samverkan/informationsutbyte mellan olika uppdrag där revisorerna är valda (företag, förbund etc.).

• Kvalitetssäkring av revisorernas och de sakkunnigas arbete utifrån revisionsprocessen.

• Kommunikation och öppenhet; webbsida.

• Bevakning/rapportering av verksamhet och omvärld (inhämtade iakttagelser, fakta m.m.).

• Resultat, utvärdering, effekter.

3.3 Administration

Revisorerna svarar självständigt för sin förvaltning och behöver administrativt stöd i sitt arbete. Stödet kan utföras av upphandlad resurs, egen anställd resurs eller resurs som finns i den egna kommunen. Revisorernas självständiga ställning hindrar inte att administrativt stöd kan arrangeras t.ex. från styrelsens förvaltning. Vid en sådan lösning är det viktigt att tjänsten tydligt definieras och att t.ex. digitala arbetsytor skyddas från insyn från den övriga kommunala organisationen. Revisorerna bör gemensamt bestämma vilken modell de själva väljer, och notera detta i sin arbetsordning.

KL 12 kap. 10 §

4.1 Strategisk kommunikation

Revisorerna arbetar strategiskt med sin kommunikation. De identifierar och analyserar viktiga målgrupper och väljer olika sätt att kommunicera beroende på vad de vill uppnå.

Revisorernas målgrupper är både interna (inom kommunens organisation) och externa (utanför kommunens organisation). Tillvägagångssättet att nå fram och utformandet av budskapen kan variera utifrån vilken målgrupp det rör sig om. Det handlar om information, kommunikation och dialog. Revisorerna kommer överens om med vilka, om vad och hur de ska kommunicera.

Information förmedlar fakta och kunskap och bidrar till förståelse. Kommunikation kan ändra uppfattningar, förhållningssätt och attityder. Dialog är en förutsättning för ett ändrat beteende.

4.2 Kommunikation med fullmäktiges presidium och fullmäktige

Revisorerna har regelbunden dialog med fullmäktiges presidium om situationen i kommunen och omvärlden, om aktuella granskningar och om risker som revisorerna kan behöva beakta i sin riskanalys och revisionsplanering. Dialogen handlar även om de kommunala företagen. Revisorerna och fullmäktiges presidium kommer överens om former för dialogen.

Revisorerna kommunicerar med hela fullmäktige på olika sätt, här presenteras och kommenteras några olika sätt.

Revisorerna närvarar ofta vid fullmäktiges sammanträden och informerar vanligen fullmäktige löpande om sitt arbete och resultat. Det kan t.ex. ske under en stående punkt på fullmäktiges dagordning. Revisorernas rapporter tillställs också successivt ledamöterna i fullmäktige.

Revisorerna är också alltid skyldiga att lämna upplysning vid fullmäktiges sammanträden om fullmäktige begär det och det inte finns något hinder pga. sekretess.

Ett annat arbetssätt är att fullmäktige behandlar revisorernas rapporter som beslutsärenden. Det innebär att fullmäktige beslutar om vad de vill ska hända med anledning av rapporten. Initialt ställs oftast krav på svar från granskad styrelse eller nämnd och fullmäktige tar ställning till svaret när detta inkommer. Fullmäktige kan även besluta om andra åtgärder med anledning av granskningen. Fullmäktige och revisorerna kan komma överens om en sådan hantering av rapporterna. Hanteringen förändrar inte revisorernas ansvar för att analysera svar och åtgärder från de som granskats, som underlag för sin ansvarsprövning.

Revisorerna kan därtill i dialog med fullmäktiges presidium initiera seminarier/samtal i fullmäktige, t.ex. om fullmäktiges syn på risker i verksamheten. Sådana samtal kan ge revisorerna ett breddat underlag till riskanalys och revisionsplanering.

Revisorerna har även en formell möjlighet att initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning eller med anledning av sin förvaltning. Att använda initiativrätten kan t.ex. vara motiverat för att snabbt ta upp iakttagelser och synpunkter eller att få en bredare diskussion om revisionens förutsättningar.

KL 5 kap. 22 §

4.4 Kommunikation med partier och partigrupper

Revisorerna är generellt medlemmar i ett parti, som också nominerat revisorerna till uppdraget. Den politiska förankringen är en del av revisorernas kompetens och att följa partiarbetet är inte förbjudet. Revisorerna har ibland kontakt med sina partigrupper i fullmäktige för att hålla sig informerade och att ge information om revisionens uppdrag och arbete.

Motsvarande kommunikation bör då upprätthållas även med de partier i fullmäktige som inte är representerade i revisorsgruppen.

4.5 Kommunikation med medborgare och media

En innehållsrik, tydlig och aktuell webbplats ger medborgarna kunskap och möjlighet till insyn och kontakt. Kontaktuppgifter gör revisorerna tillgängliga. Webbplatsen är av stort värde även för fullmäktige, styrelse och nämnder samt kommunens tjänstepersoner.

Revisorerna kan publicera revisionsplan, revisionsrapporter, svar/yttranden, revisionsberättelser och granskningsrapporter (aktiebolag) samt övrig information som bidrar till förståelse för och insyn i det kommunala revi­sionsuppdraget, revisorernas arbete.

Revisorerna kommer överens om hur de vill och kan kommunicera med medborgarna. Revisorerna kan ha en dialog med medborgarna inom granskningsarbetet, för att få information och underlag till riskanalys och granskning, men också som en granskningsmetod inom en särskild granskning.

Media är en kanal att nå ut till medborgarna. Revisorerna kommer överens om hur de vill och kan agera gentemot media. Det gäller även kommunikation i sociala medier. Vid all kommunikation i medier och sociala medier är det viktigt att revisorerna har sitt oberoende och sin opartiskhet i fokus.

Revisorerna kan publicera pressmeddelanden och arrangera presskonferenser när granskningsresultat behöver uppmärksammas.

5.1 Samverkan med godkända /auktoriserade revisorer i företagen

I kommunen kan revisorerna behöva information av de godkända/auktoriserade revisorerna om deras granskning och iakttagelser i de kommunala företagen. Informationen kan behövas för att kunna granska och pröva kommunens verksamhet med helhetssyn. Kommunens revisorer tar initiativ till sådant informationsutbyte.

I aktiebolaget samverkar lekmannarevisorn, sakkunnig och den godkända/ auktoriserade revisorn löpande för utbyte av information, planering, kommunikation med bolagets ledning m.m. Lekmannarevisorerna tar initiativ till att sådan samverkan planeras och genomförs.

Kommunens revisorer verkar för att krav på samverkan och informationsutbyte mellan revisorerna, lekmannarevisorerna och de godkända/ auktoriserade revisorerna beaktas i upphandlingen av godkänd/auktoriserad revisor.

Kommunens revisorer kan genom reglering i revisorernas reglemente och ägardirektiv till företagen ha tilldelats uppdraget att svara för upphandling av godkända/auktoriserade revisorer i kommunens företag. Resultatet av upphandlingen föreläggs årsstämman (motsvarande) som förslag inför dess beslut om att utse yrkesrevisor.

Stödmaterial för upphandling av godkänd/auktoriserad revisor i aktiebolag, www.skl.se/revision

5.2 Revision i olika samverkansorgan

Kommunala samverkansorgan är gemensamma nämnder, kommunalförbund, finansiella samordningsförbund samt delägda företag (aktiebolag, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar).

Grundförutsättningar för revision i ett samverkansorgan regleras i dokument som förbundsordning, bolagsordning/ägardirektiv, avtal, stadgar och överenskommelser mellan samverkande parter. Revisorerna i de samverkande organisationerna verkar för att grundförutsättningarna är tydliga och läggs fast i dessa dokument. Det handlar t.ex. om antal revisorer, från vilken/ vilka dessa ska utses, om någon sammankallande ska utses, om ansvar för finansiering av revisionen, att sakkunniga skall anlitas.

När revision sker i och av olika samverkansorgan behöver revisorerna lägga fast former för granskning, informationsutbyte och förankring i en för detta syfte framtagen arbetsordning för samverkan. Det finns flera skäl för detta:

• Revisorerna kommer generellt från olika kommuner med skilda arbetssätt, förutsättningar och sakkunniga. Revisorerna behöver därför lägga fast gemensamma arbetsformer för att kunna utföra ett effektivt revisionsarbete.

• Vissa samverkansorgan granskas av revisorer från endast en av de samverkande parterna (ibland i cirkulerande ordning olika mandatperioder). Övriga samverkansparter har då inte en ”egen” utsedd revisor. Det ställer krav på informationsutbyte och förankring hos alla samarbetsorganisationer. Formerna för detta behöver läggas fast.

• Om personsamband mellan kommunens revisorer och revisorer i samverkansorgan saknas behöver former för informationsutbyte och förankring etableras och läggas fast. Krav på personsamband finns t.ex. inte i kommunalförbund eller finansiella samordningsförbund.

En arbetsordning för samverkan kan reglera uppdraget som sammankallande, möten och kallelser, tidplaner, budget och uppföljning, arbetssätt med riskanalys, granskning, rapportering och ansvarsprövning, anlitande av sakkunniga, förankring, dokumenthantering och arkivering m.m.

En arbetsordning för samverkan kan etableras såväl mellan revisorer i ett samverkansorgan som mellan en kommuns revisorer och revisorer i ett samverkansorgan.

Stöd för att utarbeta en arbetsordning för samverkan, www.skl.se/revision