Ärenden behandlade vid avdelningens rättsfallsseminarium den 13 mars 1997

KR:s i Göteborg dom den 30 december 1996, mål nr 1490-1994. Kapital, avkastning på lån till eget kommanditbolag. Inkomsttaxering 1990.

Område: Kammarrätten

H har tagit ett lån och placerat pengarna i ett kommanditbolag. KB:et har sedan i sin tur lånat ut pengarna och uppburit avkastningen. Vid vinstfördelningen har vinsten hänförts till annat KB, KB2, med förlängt räkenskapsår. Utgiftsräntorna drogs av av H vid 1990 års taxering men intäktsräntorna togs inte upp som intäkt hos KB2 detta år.

P.g.a. nära relationer mellan bolagsmännen (korsvis ägande) har LR och KR frångått det civilrättsliga avtalet om vinstfördelning. Domstolarna har också ansett att inkomst av utlånade medel i handelsbolag före skattereformen skulle beskattas i inkomstslaget kapital och att kapitalinkomster från handelsbolag ska beskattas per kalenderår och inte per handelsbolagets räkenskapsår.

Domen överklagas inte av RSV.

SRN:s förhandsbesked den 20 februari 1997.

Område: Förhandsbesked

Inkomsttaxering 1998 – 2001.

X och Y äger kommanditdelägarandelar i A KB. De och övriga fysiska andelsägare ingår i fyra familjer där samtliga är närstående personer (syskon och syskonbarn). Samtliga fysiska andelsägare är kommanditdelägare.

B AB (komplementärbolaget) är komplementär i A KB. Aktierna i komplementärbolaget ägs, med motsvarande andelar, av samma fysiska personer som är kommanditdelägare i kommanditbolaget.

Kommanditbolaget äger samtliga aktier i C AB (aktiebolaget), vilket i sin tur äger tre helägda utländska dotterbolag.

X är VD i aktiebolaget, som idag har ett ackumulerat underskott om 16 257 498 kr. Årets resultat, räkenskapsår 1994-09-01 – 1995-08-31, innebär att 4 411 075 kr av detta underskott kvittas mot årets överskott.

Strukturen med ett kommanditbolag som ägare är ett hinder för en nödvändig extern kapitalanskaffning. För att lösa upp dagens låsta situation behöver koncernen omstruktureras till en ren och rak koncernstruktur med ett aktiebolag som moderföretag.

Avsikten är att omvandla komplementärbolaget till det nya moderbolaget.

Ett alternativ (alternativ 1) är att de fysiska delägarna säljer sina andelar i kommanditbolaget till komplementärbolaget för sina anskaffningskostnader. Komplementärbolaget äger då samtliga andelar i kommanditbolaget. Omedelbart därefter säljer kommanditbolaget samtliga aktier i aktiebolaget till komplementärbolaget till bokfört värde, varefter kommanditbolaget upplöses.

Därefter överlåter aktiebolaget samtliga aktier i de utländska dotterföretagen till komplementärbolaget.

Påföljande räkenskapsår överförs viss tillverkning från aktiebolaget till ett nybildat aktiebolag NY AB.

Ett andra alternativ (alternativ 2) som övervägs är att, på samma sätt som i alternativ 1, de fysiska ägarna överlåter sina andelar till komplementärbolaget. Därefter upplöses kommanditbolaget varvid aktierna i aktiebolaget överförs till kommanditbolagets ägare, dvs. komplementärbolaget. Aktiebolaget överlåter därefter samtliga aktier i dotterbolagen till komplementärbolaget.

Y och några ytterligare ägare avser att efter omstruktureringen eventuellt sälja sina aktier i B AB till övriga ägare. Detta är tänkt att ske genom att kvarvarande ägare bildar ett nytt aktiebolag NYA AB. Y m.fl. säljer sina aktier i B AB till NYA AB för marknadspris, varvid köpeskillingarna kommer att överstiga 100 basbelopp. Övriga kvarvarande aktieägare avyttrar sina aktier för anskaffningspris till samma NYA AB.

Med anledning härav ansöker sökandena om förhandsbesked i följande frågor.

Fråga 1

Medför överlåtelsen av andelarna i kommanditbolaget någon beskattning enligt lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall eller enligt 24 § 7 mom. SIL?

Svar

Under den givna förutsättningen att reavinst inte uppkommer vid överlåtelserna aktualiseras inte någon beskattning enligt lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall eller enligt 24 § 7 mom. SIL.

Fråga 2

Kan kommanditbolaget, med tillämpning av 2 § 4 mom. tionde stycket SIL, överlåta aktierna i aktiebolaget till komplementärbolaget utan beskattning? Gäller motsvarande vid överlåtelse av aktierna i dotterbolagen från aktiebolaget till komplementärbolaget?

Svar

Bestämmelserna i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL är tillämpliga på aktieöverlåtelserna.

Fråga 3

Föreligger det sådana särskilda skäl mot uttagsbeskattning som anges i anvisningarna punkt 1, fjärde stycket till 22 § KL, när kommanditbolaget i samband med dess upplösning enligt alternativ 2, överför samtliga tillgångar, dvs. samtliga aktier i aktiebolaget till komplementärbolaget?

Svar

Uttagsbeskattning skall inte ske.

Fråga 4

Kommer begränsningsreglerna i 7 och 8 §§ (lagen 1993:1539) om avdrag för underskott i näringsverksamhet inte att tillämpas med hänsyn till bestämmelserna i 3 § tredje stycket och i 7 § tredje stycket samma lag.

Svar

De undantag från begränsningsreglerna i 7 och 8 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet (UAL) som gäller för det fall förlustföretaget redan före ägarförändringen ingått i samma koncern som den nya ägaren är inte tillämpliga.

Fråga 5

Kommer bestämmelserna i 3 kap. 12 § SIL att tillämpas vid Y:s och X:s försäljningar? Skall basbeloppstaket enligt 3 § 12 b mom. fjärde stycket SIL proportioneras lika mellan säljarna eller fördelas på annat sätt vid avyttring samma år oavsett om denna avyttring sker samma dag för alla närstående eller om de sker vid olika tidpunkter under året?

Avvisning

Av förarbetena till den i frågan aktuella s.k. basbeloppsregeln framgår att när flera inom närståendekretsen säljer aktier under samma beskattningsår och basbeloppsregeln blir tillämplig skall den tjänstebeskattade delen av vinsten proportioneras mellan dem (prop. 1990/91:54 s. 311). Den allmänt ställda frågan om hur proportioneringen kan komma att ske beroende på hur de närståendes avyttringar tidsmässigt förhåller sig till varandra lämpar sig inte att besvaras i ett förhandsbesked och avvisas därför.

Fråga 6

Skall lagen (1995:575) mot skatteflykt tillämpas för någon av sökandena i samband med ovan angivna ombildningar och försäljningar?

Svar

Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.

SRN lämnade följande motivering till besluten.

”Fråga 1

En tillämpning av någon av de i frågan nämnda bestämmelserna förutsätter att en reavinst uppkommit. Enligt de givna förutsättningarna bestäms priset vid överlåtelserna av andelarna i kommanditbolaget till belopp som varken ger vinst eller förlust. En beskattning enligt de ifrågavarande bestämmelserna aktualiseras således inte.

Fråga 2

För att bestämmelserna i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL skall vara tillämpliga krävs bl.a. att det föreligger ett koncernförhållande mellan det säljande företaget och det köpande företaget. Detta villkor är uppfyllt i förevarande fall (jfr 1 kap. 5 § aktiebolagslagen /1975:1385/). Med hänsyn härtill och då även övriga villkor får anses uppfyllda föreligger förutsättningar att tillämpa de nämnda bestämmelserna vilket leder till att reavinstbeskattningen uppskjuts till den tidpunkt då aktierna avyttras externt.

Fråga 3

Omständigheterna är sådana att undantag från uttagsbeskattning bör medges.

Fråga 4

C AB har ansamlade underskott och är därmed ett s.k. förlustföretag i UAL:s mening. Omstruktureringen innebär att C skall anses ha omfattats av en ägarförändring enligt 4 § första stycket UAL. Enligt 7 och 8 §§ UAL medför sådan ägarförändring vissa begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Begränsningarna gäller dock inte om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick ’i samma koncern’ som den nya ägaren (7 § tredje stycket och 8 § andra stycket UAL). Med koncern bör här inte avses annan företagsgrupp än sådan som enligt aktiebolagslagens regler om koncernföretag utgör en koncern. Enligt dessa regler ingick C och den nya ägaren (B AB) inte i samma koncern före ägarförändringen. De aktuella undantagen för koncernförhållanden är således inte tillämpliga.

Fråga 6

Någon grund för att tillämpa lagen mot skatteflykt med anledning av det förfarande som avses i ansökningen föreligger inte.”