Bokanmälan

Något om innehållet

Kap. 1 berör aktiebolaget och grunderna för det svenska inkomstskattesystemet. Då fåmansföretag vanligen utgör aktiebolag ligger bokens fokus på den företagsformen. I kapitlet ges en för yngre läsare värdefull bakgrund till dagens särskilda fåmansföretagsregler genom beskrivningen av tankarna i 1990 års skattereform och då särskilt inflationens effekter. Mer oklart i vissa delar är däremot avsnittet om aktiebolagets kapitalförsörjning. Det gäller främst resonemangen om kapitalandelslån som intressant första steg för en konsult att bli delägare i ett konsultaktiebolag. Här hade författarna kunnat ge läsaren ytterligare vägledning om den finess de ser med kapitalandelslån.

I kap. 2 behandlas den intressanta frågan, anställd eller eget bolag? Även om frågan inte varit lika mycket i fokus under senare år som tidigare förtjänar ämnet sin plats i boken. Frågan belyses ingående, vilket kan antas vara en rest från Rydins avhandling.

Jämförelserna mellan skatt- och avgiftsuttag på eget AB, anställning och enskild firma känns bitvis lite rörig och oöverskådlig. Sannolikt beror det på att antalet situationer som kan uppkomma och som ska jämföras är många. Det är tveksamt om ens den genomsnittlige läsaren kan ta till sig alla delar och slutsatser, eller om de ens är relevanta? Hur avgörande är reglerna för beräkning av bostadsbidrag för frågan om anställd eller eget bolag? Avsnittet om försörjningsrisk är intressant i sig men om boken vänder sig till ägare till fåmansföretag, då har man kanske redan gjort sitt val? Om gräset är grönare när det gäller regler om arbetstid, semester, sjuklön mm för en anställd som inte är delägare så är det väl ingen som avslutar sitt företag för det. Om skillnaderna mellan att vara företagare och vanlig anställd ska belysas så bör det göras mer ingående än vad som sker och då främst i samband med start av företag. I sin ambition att göra jämförelsen heltäckande blir avsnittet bitvis svåröverskådligt.

I avsnittet möjligheter att ”sätta sig på bolag”, samma kapitel, visar sig direkt en av bokens främsta sidor, det stora antalet rättsfallsreferat och då även kammarrättsavgöranden. Dessa refererat är mycket värdefulla och ger läsaren möjlighet att själv kunna bedöma eller gå till källan. Förekomsten av rättsfallsreferat illustrerar väl den generella bristen i skrifter av detta slag, läsaren måste själv komplettera bilden av vad som skett inom ett område från det texten skrevs till dess den läses. I detta fall anges detta klart i förordet, rättsfall och lagändringar har beaktats fram till tidig höst 2008. Läsaren måste därför alltid komplettera boken med en avstämning av vad som hänt därefter innan en uppfattning kan bildas. Det är bra att detta sägs så tydligt redan i förordet.

Liksom många andra avsnitt i boken, hade detta vunnit på ytterligare en nivå numrerade underrubriker. Det blir svårt att hänvisa andra till var viss information finns för läsarna.

Innehållsmässigt ger dock inte avsnittet någon konkret vägledning i det enskilda fallet, även om frågan med dess olika rekvisit belyses väl. Detta är dock inte något författarna kan göra något åt. Det är en helhetsbedömning som görs, och som alltid i sådana fall, så är utgången osäker och initialt till stor del beroende av den bedömning som görs av Skatteverkets handläggare.

Kap. 3 omfattar definitioner och begrepp. Här förklaras på ett ingående och bra sätt vad som menas med fåmansföretag, näringsbetingad andel, kvalificerad andel, delägare, företagsledare, arbetstagare eller uppdragstagare och om vinstmedel som tillgodoförs ägaren ska bedömas som lön, utdelning eller lån. Även innebörden i uttrycken samma eller likartad verksamhet, verksam i betydande omfattning, mm, förklaras utifrån uttalanden i förarbeten och rättsfallsreferat. Kapitlet ger en bra bild av reglernas tillkomst och är ytterst värdefullt för den som själv vill försöka förstå och tolka reglerna. Med den målgrupp boken har skulle kanske även vissa termer i skattelagstiftningen förklarats. Å andra sidan hade detta tyngt läsningen för den mer kunnige, en svår avvägning.

Hur utdelning och kapitalvinst beskattas för en ägare till ett fåmansföretag beskrivs däremot först i senare kapitel. Detta gör sammantaget beskrivningen av de s.k. 3:12-reglerna något oöverskådlig. Vidare måste läsaren ständigt påminna sig om att innebörden av denna typ av lagtext styrs mer av rättspraxis än av lagtextens lydelse, varför senaste praxis alltid måste stämmas av innan någon slutsats kan dras i det enskilda fallet. Boken måste alltså, så som redan erinrats om, hela tiden kompletteras med denna typ av färskvara. Detta måste läsaren ständigt ha i åtanke.

Kap. 4 är ett mer allmänt hållet kapitel om aktiebolagets beskattning. Fokus är på traditionella småföretagarfrågor som avdrag för olika slag av kostnader som bolaget haft för ägarens tjänsteresor, konferenser, representation, etc. Även regler för överavskrivningar och olika reserveringsmöjligheter beskrivs på ett pedagogiskt sätt. Detta avsnitt fungerar därmed lite som en uppslagsbok.

Lite som en overkill känns däremot avsnittet om kapitalförvaltning eller handel med värdepapper. Avsnittet känns, efter förmögenhetsskattens slopande, långt och bitvis förvirrande med olika termer som den genomsnittlige läsaren sannolikt inte till fullo behärskar. Sannolikt är detta en del av avhandlingen som behöver bearbetas ytterligare i nästa upplaga av boken.

Avsnitten om pensionering i bolagets regi och stiftelser beskriver reglerna väl men rymmer lite om olika strategiska val inför en pensionering, vilka alternativ finns och i vilka fall i vilka fall en stiftelse kan vara ett bra alternativ? Vilka är sedan för- och nackdelarna med olika typer av stiftelser? Även i detta fall känns det som om det tillfälligt är jur dr Rydin som skriver.

Kap. 5 behandlar kontant lön och andra ersättningar för arbete. Även detta kapitel är en gedigen och vardagsnära beskrivning av olika typer av förmåner, hur de värderas och beskattas mm. Författarna ger sig även in på bilförmåner, semesterbostäder, mm. Här får boken karaktär av uppslagsbok för den mindre kvalificerade rådgivaren. Frågorna på dessa områden är dock frekventa varför avsnittet väl motiverar sin plats.

Följande kapitel, enkelbeskattade kapitalinkomster, har en näringspolitiskt inspirerad rubrik och behandlar ränta på lån till fåmansföretag samt hyra vid uthyrning av lokal till eget fåmansföretag.

Kap. 7, aktieutdelning från bolaget, är sannolikt bokens viktigaste kapitel. Hur beskattas utdelning för en aktiv ägare till ett fåmansföretag och hur räknas gränsbeloppet fram? Dessa regler som styr utfallet på K 10-blanketten har under senare år blivit allt intressantare för ägarna i takt med att 3:12-reglerna successivt förbättrats, särskilt för ägare till bolag med många anställda. När även kravet på eget löneuttag nu sänkts är det ännu fler som kan ta del av dessa, nu i många fall, förmånliga regler. K 10:an har nu blivit den aktive fåmansföretagarens viktigaste dokument.

Kapitlet rymmer även ett avsnitt, ”vad är utdelning?”, som är en utmärkt djuplodning i frågan, vilken dock bitvis kan vara svår för bokens målgrupp att ta till sig. Generellt är dock författarna med sin bakgrund i sitt esse i detta kapitel. Den som inte tidigare förstått 3.12-reglernas bakgrund och successiva förändringar har nu ingen ursäkt för att inte förstå dem.

Det är därför lite synd att den som frågar sig, ”vad händer om jag inte tar ut gränsbeloppen och finns de kvar vid en försäljning?”, måste söka sig vidare till kap. 9 för att få en beskrivning av beskattningen vid överlåtelse av företaget. Däremellan har författarna behandlat frågan om lån från fåmansföretag. Därmed har den kronologiska ordningen i en företagares liv behållits.

Lika bra som utdelningsreglerna beskrivs behandlas även reglerna vid en försäljning av företaget. Därtill beskrivs även skalbolagsförsäljningar och interna aktieöverlåtelser, hur dessa går till, mm. När det gäller generationsskiften framhålls även andra värden än skattemässiga, vilket visar på god känsla i rådgivningen. Avsnittet om klyvningsreglerna är redan, när detta läses, obsolet annat än som historisk beskrivning. Tyvärr. Även här framkommer bokformens begränsningar.

Näst sista kapitel, nr 10, har en i sammanhanget lite kittlande rubrik, skatteplanering. Det är dock en rubrik som lovar mer än den håller. Men så är det inte heller författarnas avsikt att presentera några planeringsförslag av uppläggskaraktär. Tvärtom syftar rubriken mer på planering och förslag som kan beskrivas som ”alla bäckar små”. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det uppmärksamhet på denna typ av löpande, och ganska osexig, planering i vardagssituationer som för flertalet företagare ger störst effekt sett över åren. Trist men sant.

Ämnet för det sista kapitlet? Det kan läsaren vid detta skede säkert gissa. Har man inte sålt eller likviderat företaget, vad har hänt då? Jo, man är på obestånd. Mycket kort behandlas frågor om konkurs och ackord samt underskott. Det senare alldeles för kort.

Sammanfattningsvis, om bokens styrka är beskrivningen av fåmansföretagsreglerna och regler som berör förhållandet mellan bolag och ägare så är dess svaghet att det saknas en beskrivning av regler som är väl så viktiga för företagare, men som är generella, dvs. inte bara berör fåmansföretag och dess ägare. Jag tänker då på möjligheter till underprisöverlåtelser och regler för omstrukturering av ägande, mm. Inte heller berörs närmare försäljning av delar av ett företag eller möjligheter att ta in anställda eller kompanjoner som ägare. I så motto är bokens omfattning snävare än vad rubriken kan antyda.

Med denna begränsning i åtanke är författarnas bok sammantaget utmärkt och kan rekommenderas alla till läsning. Den ger läsaren möjlighet att förstå reglernas innebörd och sammanhang utan att för den skull inte endast vända sig till juridiskt utbildade skatterådgivare. Den som förstår regler, dvs. inte bara kan läsa lagtext eller hur sådan ska tolkas, kan också i allmänhet ge bättre råd i det enskilda fallet.

Hans Peter Larsson är partner och internt informationsansvarig för skattefrågor som berör ägarledda företag vid PricewaterhouseCoopers i Stockholm.

1 Inledning

Sven-Olof Lodin har under flera decennier varit en av nyckelpersonerna vid utformningen av den svenska skattepolitiken. Hans akademiska bakgrund som professor i finansrätt vid först Uppsala universitet och sedan vid Stockholms universitet, har givit hans förslag en extra tyngd. Efter att han lämnade Industriförbundet har han fortsatt att engagera sig i skattedebatten, men han har också fått möjlighet att delta i stiftelsen TOR/Skattenytt återkommande forskarseminarier. Han har där kunnat förmedla sina erfarenheter också till den nya generationen av skatteforskare. Hans nyligen utkomna memoarer är mycket välkomna.

2 Bokens struktur

Jag konstaterade nyss att det är fråga om Sven-Olof Lodins memoarer. Ja, nu är det förstås inte bara det. Det är också fråga om ett inlägg i den pågående skattepolitiska diskussionen, med inte obetydliga förslag om ny skattelagstiftning. Boken har sex avdelningar. Avdelning I behandlar hans studietid och forskarutbildningen vid Uppsala universitet. Flytten från Uppsala till Stockholms universitet berörs också. I avdelning II tecknar Lodin utvecklingen av det svenska skattesystem, hans omfattande utredning av utgiftsskatten, och inte minst arbetet med ”århundradets skattereform”, det vill säga 1990 års skattereform. Ur ett forskarperspektiv är den sistnämnda delen den kanske viktigaste i boken, inte minst eftersom det politiska spelet här får sin kartläggning. Avdelning III avser tiden på Industriförbundet och Svenskt Näringsliv. Sven-Olof Lodins mångskiftande internationella erfarenheter är ämnet för avdelning IV, och här behandlas bland annat tiden i Zimbabwe strax efter befrielsen från Smith-diktaturen, som ju långt senare skulle utvecklas till Robert Mugabes diktatur. Detta är ett mycket intressant kapitel eftersom Lodin kom att arbeta ganska nära Mugabe, vid en tidpunkt när det ändå såg ljust ut för Zimbabwe. I avdelning VI ges avslutande synpunkter, inte minst i förhållande till hur det rådande skattesystemet bör reformeras. Sven-Olof Lodin föreslår bland annat tillsättandet av en blocköverskridande utredning av hela det svenska skattesystemet.

3 Några synpunkter

Mitt allmänna intryck av Sven-Olof Lodins nya bok är mycket gott. Han skriver på ett medryckande sätt, och språket är föredömligt klart och enkelt. De frågor han tar upp är nästan uteslutande av stort intresse, och nu talar jag inte endast i egenskap av forskare i skatterätt. Delar av boken kan med fördel användas i juristutbildningen.

Han berättar om hur det nästan var slumpen som förde in honom på skatteforskningens bana. Som juriststudent i Uppsala var han amanuens i ämnet finansrätt för ämnesföreträdaren, och sedermera handledaren, professor Leif Mutén. Samarbetet med Leif Mutén porträtteras för övrigt fint i bokens inledning. Lodin skrev flera uppsatser som kom att publiceras i facktidskrifter, vilken av de skatterättsliga tidskrifterna som först kunde publicera Lodins alster kan dessvärre inte nämnas här.1 Lic-avhandlingen om koncernbeskattning i Västtyskland och doktorsavhandlingen om koncernbeskattning i USA var de första större forskningsinsatserna. Universitetslivet i Uppsala och Stockholm skildras i bokens inledande del, vilken jag kanske för egen del tycker kunde ha varit något omfångsrikare.

Arbetet med det som kom att bli 1990 års skattereform är utförligt behandlat i boken. Sven-Olof Lodin gjorde här en betydande insats. Centrala personer i 1980-talets Sverige passerar revy med namn som Kjell-Olof Feldt, Erik Åsbrink, Bengt Westerberg och P-O Edin. Tillsammans med Kjell-Olof Feldt har Lodin fortsatt att lansera reformförslag, senast i Globaliseringsrådets regi, vilket för övrigt också noteras i boken.

Lodin redovisar hur lobbyverksamhet går till i praktiken. Han förklarar i detta sammanhang att politiker är proffs på det politiska spelet och politiska förhandlingar. Han tillfogar i detta sammanhang: ”Man skall inte tro att man med charm eller annat kan prata omkull [politikerna]. Framstående företagsledare har en tendens att grovt underskatta politikernas skicklighet på denna punkt och lika mycket överskatta sin egen förmåga, vilket onödigt många gånger medfört faktiska misslyckanden.”2 Han understryker också vikten av skriftligt underlag i framgångsrik lobbyverksamhet. Att Lodin härvidlag hade en viktig uppgift för Industriförbundet framstår som uppenbart.

Den svenska arvsskatten avskaffades till mångas förvåning år 2005, samtidigt som den socialdemokratiska regeringen behöll förmögenhetsskatten, även om den var ett klart större samhällsekonomiskt problem. Lodin ger förklaringen: det var inte möjligt för Vänsterpartiet att acceptera avskaffandet av förmögenhetsskatten. Det fick bli arvsskatten istället. Så småningom (år 2007) skulle också förmögenhetsskatten avskaffas, men av en borgerlig regering. Kanske kommer en återinförd förmögenhetsskatt att bli en fråga under 2010 års val.

Jag delar Lodins uppfattning att det var fel att avskaffa fastighetsskatten och ersätta den med den så kallade kommunala fastighetsavgiften. Däremot är jag kanske inte riktigt lika entusiastisk som Lodin till en box-modell (schabloninkomstbeskattning) för beskattning av kapitalinkomster, även om det villigt skall erkännas att det rådande systemet för bland annat beskattning av finansiella instrument har betydande svagheter, framförallt därför att det är så komplicerat. I tider av börsnedgång och nedgång i fastighetspriser är det särskilt påfrestande att betala skatt på en schabloninkomst, vilket för övrigt var ett problem även med den nu avskaffade förmögenhetsskatten.

Boken kan förutom att vara memoarbok också ses som startskottet för arbetet med en ny stor skattereform. Inte minst den ökade internationaliseringen av rätten, till exempel i form av skatteavtal och europarätt, ställer nya krav på utformningen av intern rätt. Jag instämmer i Lodins förhoppning att ett sådant utredningsarbete kan komma igång efter valet år 2010.

Mitt sammanfattande omdöme blir detta. Sven-Olof Lodins memoarer är en välskriven och mycket medryckande framställning. Han belyser centrala skattepolitiska frågor från 1970-talet och framåt. Framställningen är klar och tydlig. Boken kan varmt rekommenderas, inte minst till alla de yngre jurister och ekonomer som dagligen arbetar med svensk skatterätt. Här finns många av förklaringarna till att vårt skattesystem har fått den utformning det har idag, och Sven-Olof Lodin har onekligen haft en nyckelroll i det arbetet.

Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Från år 2010 är han innehavare av en särskild programprofessur i internationell företagsbeskattning med koppling till aktiemarknadsrätt och annan bolagsrätt.