I Skattenytt nr 4 framför Stefan Carlsson kritiska synpunkter på Skatteverkets ställningstagande från 2006-12-06 Negativ goodwill vid inkråmsförvärv dnr 726898-06/111. Skatteverket vill därför göra följande förtydligande.
Vid förvärv av en enstaka tillgång är frågan om vilket det skattemässiga anskaffningsvärdet blir i regel okomplicerad. Vid förvärv av en rörelse i form av dess tillgångar och skulder är frågan inte lika enkel. Vid förvärv av en rörelse, vilket ställningstagandet handlar om, uppstår frågan om vad som egentligen förvärvats och hur köpeskillingen ska fördelas på de poster som kan anses ingå i förvärvet.
Betalas ett högre belopp än värdet av de förvärvade nettotillgångarna uppkommer en goodwillpost. Denna post är förknippad med förväntan om framtida intäkter. Det kan t.ex. vara någon som betalar ett mycket hög pris för ett varulager för att komma över kundunderlag och marknadsandelar. En sådan goodwillpost behandlas skattemässigt som ett inventarium och värdeminskningsavdrag för en sådan post regleras i 18 kap. IL. Innebörden av ett sådant förvärv är alltså att så väl summan av de redovisningsmässiga som de skattemässiga värdena på de tillgångar och skulder som förvärvats inte motsvarar vad som erlagts som köpeskilling.
Betalas ett lägre belopp än värdet av de förvärvade tillgångarna uppkommer en negativ goodwill. Denna post är för köparen förknippad med förväntan om temporära framtida förluster eller otillfredsställande avkastning som inte kan redovisas som identifierbara skulder vid förvärvstidpunkten. Det kan vara någon som betalar ett mycket lågt pris för en affärsfastighet p.g.a. att den bedrivna verksamheten går dåligt i säljarens händer men köparen planerar att kunna vända lönsamheten. Negativ goodwill rubriceras i balansräkningen som en avsättning och ska enligt Skatteverket behandlas i enlighet med bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed då särskilda skatteregler saknas för denna post. Liksom i fallet med ”positiv” goodwill summerar inte värdena på de tillgångar och skulder som förvärvats till vad som erlagts som köpeskilling.
Att som Stefan Carlsson föreslår låta en upplösning av negativ goodwill vara skattefri är ingen tillfredsställande lösning. Han har visserligen dubier om det skattemässiga anskaffningsvärdet av inventarier, men vad händer om de förvärvade tillgångarna i rörelsen utgör lager?
Exempel: Förvärv av rörelse, köpeskilling 60, lager 80 = neg. goodwill 20.
Eftersom det skattemässiga anskaffningsvärdet för varulagret är det samma som anskaffningsvärdet enligt årsredovisningslägen kommer detta att uppgå till 80.
Negativ goodwill upplöses med 20 skattefritt. Lagret säljs för 80 d.v.s. ingen vinst. Detta innebär att ingen vinst från försäljningen ska tas upp till beskattning.
Ingår det flera olika tillgångar och skulder i förvärvet av en rörelse uppstår frågan om hur köpeskillingen ska fördelas på de olika posterna. Ska man använda de värden som posterna hade hos säljaren? Ska det vara dennes bokförda värden eller skattemässiga värden? Hur ska fördelningen ske om köpeskillingen överstiger eller understiger summan av de bokförda eller skattemässiga värdena? När det skattemässiga anskaffningsvärdet fastställs måste hänsyn tas till goodwill och negativ goodwill. Ett förvärv av en rörelse innebär inte enbart att tillgångar och skulder ska värderas utan också att värdet av rörelsen vägs in i priset. En fördelning av köpeskillingen på de förvärvade posterna utan hänsyn till detta skulle vara godtycklig (härvid bortses från att fastigheter ofta är prissatta särskilt p.g.a. de särskilda legala kraven kring fastighetsförvärv). Skatteverkets åsikt är att den värdering till verkligt värde som görs av de förvärvade tillgångarna och skulderna vid förvärv av en rörelse utgör den verkliga utgiften och det skattemässiga anskaffningsvärdet för dessa vare sig rörelsen förvärvats till ett pris överstigande eller understigande summan av värdet av dem. På så sätt blir det en konsekvent behandling av rörelseförvärvet oavsett om det ger upphov till en positiv eller negativ goodwill och oavsett om de förvärvade tillgångarnas anskaffningsvärde bestäms av särskilda skatteregler eller anknyter till det kopplade området. Detta innebär dessutom att det totala nettoavdraget över tiden blir lika med köpeskillingen för rörelsen.
Eskil Henriksson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.