Varför inte beskatta utdelningar?

2.1 Nuvarande bestämmelser

Bestämmelserna om beskattning av utdelning på näringsbetingade andelar finns i 24 kap. 17 och 18 §§ samt i reglerna om beskattning av kapitalvinst på näringsbetingade andelar 25a kap. 3–8 §§.

Kapitalinkomster från inte marknadsnoterade innehav skall inte beskattas hos andelsägare som är juridisk person eftersom innehavet alltid anses vara näringsbetingat. I det fall andelarna är marknadsnoterade kan de också anses vara näringsbetingade när innehavet av andelen är nödvändigt för rörelsen eller om ägarandelen uppgår till åtminstone tio procent av rösterna. Andelar som är marknadsnoterade skall ha innehafts minst ett år för att kapitalinkomster från innehavet inte skall beskattas. Definitionen av begreppet näringsbetingade andelar8 finns i 24 kap. 13 och 14 §§ IL. Med att andelen är marknadsnoterad menas att den är noterad på svensk eller utländsk börs eller på annat sätt ”... är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning”.9 Andelar som inte är näringsbetingade benämns portföljandelar. Kapitalinkomster från portföljandelar beskattas som tidigare.

Från den 1 januari 2004 görs inte någon skillnad på beskattningen av kapitalinkomster från svenska och utländska andelar, utan kapitalinkomster på näringsbetingade innehav är inkomstskattebefriade.

2.2 Beskattning av kapitalinkomster på utländska andelar enligt de tidigare reglerna

Den tidigare beskattningen av utdelningar gjorde skillnad på om inkomsterna härrörde från svenska andelar eller utländska andelar. Utdelningar från svenska andelar var befriade från skatt om andelen var näringsbetingad, medan utdelningar på utländska andelar beskattades om den utländska juridiska personen inte var jämförligt beskattad med beskattningen av en svensk juridisk person.

Skillnad i beskattningen av utdelning från svenska bolag och utdelning från utländska bolag behölls i avvaktan på att en ny CFC-lag skulle träda i kraft, vilket dröjde till den 1 januari 2004. Utdelning från svenska bolag till svenska juridiska personer var alltid skattefri om innehavet var näringsbetingat. Fick däremot den svenska juridiska personen utdelning från en utländsk juridisk person var utdelningsinkomsten skattefri om innehavet var näringsbetingat och den utdelade inkomsten var jämförligt beskattad med svenska inkomster i ett svenskt aktiebolag. Med jämförlig beskattning menade lagstiftaren en beskattning om 15 procent. Skattebefrielse för utdelning medgavs alltid om det utdelade bolaget hade sitt hemvist i en avtalsstat. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med ett stort antal länder och då i synnerhet med länder med vilka svenska juridiska personer har verksamhet och investeringar som kan betraktas som näringsbetingade. Således var i stort sett alla mottagna utdelningar på näringsbetingade innehav skattebefriade.

I de fall skattebefrielse inte tilläts på grund av att beskattningen inte var jämförlig och den utländska juridiska personen inte hade sitt hemvist i en avtalsstat, beskattades utdelningen och en skattekredit erhölls motsvarande 13 procent av utdelningen.10 Syftet var att utdelningen skulle beskattas med åtminstone 15 procent. Det fanns inte någon garanti för att beskattningen blev endast 15 procent eftersom skatt kunde ha erlagts i den utländska juridiska personen. I själva verket kunde skatt upp till 15 procent av bruttoinkomsten ha erlagts i dotterbolag. Den totala skatten på utdelningen kunde därför vara mellan 15 och 30 procent. I och för sig fanns det inte någon anledning att beklaga den situationen. I Sverige skattebefriade utdelningar var inte sällan beskattade mellan 12,5 och 40 procent i det utdelande bolaget.11 Kapitalvinster beskattades även när innehavet var näringsbetingat.

2.3 CFC-regler

I och med att reglerna för skattefria utdelningar utvidgades till att omfatta även inkomster i utländska juridiska personer som ej var jämförligt beskattade ändrades även CFC-reglerna.12 Reglerna innebar en skärpning i syftet att förhindra att avdragsgilla kostnader kom tillbaka till Sverige i form av skattefria kapitalinkomster.

CFC-reglerna innebär i stora drag att svenska skattskyldiga som har andelar i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster blir löpande beskattade för dessa om hans innehav i den utländska juridiska personen är åtminstone 25 procent.13 Innehavet kan bestå av andel i kapital eller rösträtt och vara direkt eller indirekt. Även innehav som innehas av personer som befinner sig i intressegemenskap skall räknas samman.14 Inkomsterna är lågbeskattade om skatten som erlagts av den utländska juridiska personen understiger 55 procent av den skatt som skulle ha utgått i Sverige på bolagets beskattningsbara inkomst om den beräknats enligt de regler som gäller för svenska aktiebolag.15 Reglerna är kompletterade med en vit lista av stater vars bolag inte omfattas av de svenska CFC-reglerna såvida inte undantag finns på den vita listan för vissa bolag.16 Utländska juridiska personer som omfattas av listan kan inte ha lågbeskattade inkomster.17

Med löpande beskattning av delägare till bolag med lågbeskattade inkomster menas att delägaren blir årligen beskattad för sin andel av bolagets överskott oavsett om han erhållit det.18

CFC-regler fanns även tidigare när utdelningar från lågbeskattade bolag beskattades. Det kan väl förmodas att syftet med de reglerna var att förhindra att beskattningen uppsköts hos andelsinnehavaren genom att inkomsterna i den utländska juridiska personen inte delades ut.

De tidigare reglerna var tämligen verkningslösa, bland annat för att man inte tog hänsyn till indirekt ägande när den beskattningsbara andelen av inkomsten skulle beräknas. Dessutom krävdes ett svenskt kontrollerande innehav19 för att delägare med tio procent av rösterna skulle beskattas.

2.4 Beskattning av utdelningar med indirekt kredit

I detta avsnitt behandlas beskattning av utdelningar på utländska andelar. En sådan beskattning innebär att det blir en skillnad mellan beskattningen av kapitalinkomster på svenska andelar och motsvarande inkomster på utländska andelar. Det kan upplevas som, och även de facto vara, en hårdare beskattning av kapitalinkomster på utländska andelar, jämfört med motsvarande beskattning av svenska andelar. Skillnaden i beskattning kan betraktas som inskränkning av etableringsfriheten eller av de fria kapitalrörelserna enligt EG-rätten. Den skillnaden är det möjligt att delvis eliminera med att svenska andelar beskattas med en imputationsmetod, det vill säga att mottagaren av utdelning får tillgodoräkna sig skatten som erlagts av det utdelande bolaget.23

2.5 Sammanfattning

Utdelningar från utländska juridiska personer var tidigare obeskattade utom när den utdelade inkomsten hade uppkommit i ett lågbeskattat bolag, det vill säga utdelningen hade inte beskattats med en bolagsskatt som uppgick till åtminstone 15 procent. CFC-regler kompletterade beskattningen av inkomster i utländska juridiska personer som inte var likartat beskattade som svenska aktiebolag. Reglerna var emellertid ineffektiva. Kapitalvinster blev beskattade även på utländska näringsbetingade innehav.

Den nu införda kapitalinkomstbeskattningen medför att även utdelningar av lågbeskattade inkomster blir skattefria. Men å andra sidan blir de lågbeskattade inkomsterna löpande beskattade hos delägaren. Den ändrade beskattningen av kapitalinkomster innebär därför en skärpning av beskattningen av utdelningar. Den skattskyldiga måste erlägga skatten löpande, vilket medför en likviditetspåkänning, dessutom får han inte den skattekredit motsvarande 13 procent som han erhöll tidigare. Beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade innehav har tagits bort vilket innebär en väsentlig lindring av beskattningen.

Skulle man istället ha valt metoden att beskatta utdelningar med indirekt kredit innebär det att i samtliga fall som den underliggande skatten uppgår till åtminstone 28 procent blir utdelningsinkomsterna obeskattade i Sverige. I de fall som den underliggande skatten, samt eventuell källskatt som belastat moderbolaget, inte uppgår till åtminstone 28 procent erläggs mellanskillnaden som skatt i Sverige. Utdelningar från stater som saknar bolagsskatt blir beskattade med 28 procent skatt och någon CFC-lagstiftning är inte nödvändig för att förhindra att lågbeskattade inkomster kommer tillbaka till Sverige som skattefri utdelning. Metoden med beskattning av utdelningar med indirekt kredit medför att det är svårt att inte beskatta kapitalvinster. En lindring i beskattningen kan fås om kredit medges för de skatter i bolaget som inte redan krediterats vid utdelningar och som kan krediteras mot skatten på kapitalvinsten.

3.1 Syftet med den ändrade kapitalbeskattningen

Skälet till ändringen är enligt utredningen att man anser sig vara tvungen att ta upp konkurrensen med Danmark, Tyskland och Nederländerna39: ”Starka skäl talar således för att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffas. Så har skett i Danmark och Tyskland. I Nederländerna har vinster på s.k. ’participation holdings’ länge varit skattefria, vilket har lett till att svenska koncerner i betydande utsträckning innehar sin internationella verksamhet genom holdingbolag i det landet.”

I propositionen anges syftet vara dels att man vill ”...eliminera den principiellt felaktiga kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn som de nuvarande reglerna ger upphov till”, dels att man vill ”...åtgärda den faktiska asymmetri som uppkommit genom internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar avyttras genom utländska dotterföretag i stater som inte beskattar denna typ av kapitalvinster. Vinsten kan sedan tas hem till Sverige som en skattefri utdelning”.40 Det är, enligt min mening, ett märkligt konstaterande att skatteplaneringen ger upphov till asymmetri i skattelagstiftningen, när det snarare är asymmetrin i skattelagen som ger upphov till skatteplaneringen. Med felaktig kedjebeskattning avser man uppenbarligen den kedjebeskattning som beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade innehav ger upphov till.41 Regeringen menar att: ”Det extra – principiellt omotiverade beskattningsledet – blir särskilt tydligt om det överlåtna företaget har stigit i värde på grund av att beskattade vinster plöjs ned i rörelsen. Utöver rörelsebeskattningen hos det företaget beskattas ju även, hos det avyttrade företaget, den värdestegring på andelarna som vinsten medfört.”

Syftet med den ändrade CFC-lagstiftningen är att motverka de negativa konsekvenserna av den ändrade beskattningen av kapitalinkomster. Den väsentliga negativa konsekvensen var att lågbeskattade inkomster kunde delas ut till svenska andelsinnehavare utan att beskattas hos dessa eller andelar i ett lågbeskattat bolag avyttras utan kapitalvinstbeskattning.42

Regeringen har även med reglerna haft en ambition att sträva efter enklare skatteregler: ”Ambitionen är dock att sträva efter enkla skatteregler eftersom enkelhet kan antas stärka skattesystemets legitimitet. Reglernas utformning måste emellertid alltid anpassas till vad situationen kräver.”43

3.2 Resultatet vs syftet

Det står utom allt tvivel att man nått syftet att ta bort beskattningen på kapitalinkomster från näringsbetingade andelsinnehav hos juridiska personer med hemvist i Sverige. Man har också nått syftet att beskatta lågbeskattade inkomster hos utländska juridiska personer med svenska skattskyldiga som andelsägare. Men vilket är resultatet?

Redan innan ändringen av beskattningen av kapitalinkomster och av CFC-lagstiftningen var utdelningar på utländska innehav befriade från skatt, i alla de fall som man anser sig kunna befria sådana inkomster från skatt, nämligen när inkomsten var beskattad med åtminstone 15 procent. Var inte inkomsten beskattad med 15 procent kunde den träffas av den då gällande CFC-lagstiftningen – ehuru osannolikt – eller om inte det inträffade blev den utdelade inkomsten beskattad hos delägaren. Vid den beskattningen fick delägaren en skattekredit motsvarande 13 procent av inkomsten. Den effektiva skatten blev därför den erlagda skatten i bolaget plus 15 procent i svensk skatt. Resultatet av beskattningen blev att inkomsten kunde bli beskattad med en skatt mellan 15 och 30 procent.44 En nackdel med den tidigare kapitalvinstbeskattningen var att kapitalvinsten på utländska näringsbetingade innehav beskattades. Det var en uppenbar obalans i beskattningen.

Efter införandet av skattebefrielsen för kapitalinkomster och ändringen av CFC-reglerna är de kapitalinkomster som tidigare var befriade från beskattning fortfarande befriade. För de andelar i lågbeskattade utländska bolag som tidigare inte var befriade från beskattning av kapitalinkomster föreligger nu befrielse, men i gengäld träder effektivare CFC-reglerna in och beskattar dessa inkomster. CFC-beskattningen medger emellertid inte någon schablonkredit, utan medger kredit för den, av den utländska juridiska personen, erlagda skatten. Något som innebär en avsevärd skärpning av skatten om den erlagda skatten är lägre än 13 procent, vilket den ofta är om inkomsten är lågbeskattad. Däremot är kapitalvinster nu skattebefriade och den tidigare obalansen mellan beskattning av utdelningar och kapitalvinster eliminerad. Syftet med reglerna har uppfyllts, men för det krävs CFC-reglerna.

Problemen, som nu löses med CFC-regler, kan undvikas om inkomsterna beskattas med indirekt kredit. Ett exempel på problem som undviks med metoden att beskatta utdelningar från utländska andelar med indirekt kredit, är det problem som den ändrade svenska CFC-lagen avser att lösa, nämligen ränteavdragsarbitrage. I det fallet lågbeskattad avkastning i dotterbolaget delas ut blir utdelningen beskattad i moderbolaget och den skatt som erlagts i dotterbolaget avräknas från moderbolagsskatten. Konsekvensen är att avkastningen blir beskattad med en skatt som åtminstone motsvarar svensk bolagsskatt. Nackdelen med beskattning med indirekt kredit är att det är svårt att uppnå skattefrihet för kapitalvinster som består av värdeökning utöver ansamlade vinstmedel. Det kan vara ett problem i förhållande till syftet att öka konkurrenskraften mot Danmark, Nederländerna och Tyskland.

Det huvudsakliga syftet med den nya kapitalvinstbeskattningen var att ta upp konkurrensen med vissa andra stater som har skattebefriat kapitalinkomster. I förhållande till det syftet når man långt med att skattebefria utdelningsinkomster och kapitalvinster på näringsbetingade innehav. Det förtjänas att nämnas att Nederländerna har skattefrihet för kapitalinkomster, men beskattar sådana inkomster från andelar i bolag med hemvist i lågskatteländer. Nederländerna saknar CFC-lagstiftning. Danmark lämnar även kapitalinkomster från lågskatteländer skattefria, men har liksom Sverige en CFC-lagstiftning. Tyskland som också är ett land man vill konkurrera med beskattar inte kapitalinkomster så länge de inte är kopplade till andelar i bolag med hemvist i lågskatteländer. Tyskland har en CFC-lagstiftning. Sveriges beskattning av utdelningsinkomster var således redan tidigare konkurrenskraftig. Sverige hade däremot en nackdel i att kapitalvinster på näringsbetingade andelar beskattades. Den nackdelen finns i viss utsträckning även med den indirekta kreditmetoden. Det finns däremot inte något som hindrade att man hade tagit bort beskattningen av kapitalvinsten på sådana andelar vars utdelning inte beskattades.