Skattenytt Internationellt

Mervärdesskatt

Kommissionen har avlämnat ett strategidokument om förbättring av mervärdesskattesystemets funktion. På sikt vill kommissionen fortfarande få till stånd en övergång till ursprungslandsprincipen och en harmonisering av skattesatserna. I ett kortare perspektiv vill kommissionen arbeta med att förenkla och modernisera befintliga regler och förbättra det administrativa samarbetet. Kommissionen ser det som angeläget att framlagda förslag till förbättringar av systemet antas och avser också att under den närmaste framtiden utarbeta ytterligare reformförslag. Ett sådant har också lagts fram, nämligen när det gäller skatteregler för elektronisk handel. I princip innebär detta förslag att elektroniska tjänster skall beskattas i EU om de konsumeras inom unionen. Beskattningsplatsen skall vara det land där näringsidkaren är registrerad.

(Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den inre marknaden, KOM(2000) 348 slutlig och Förslag till rådets direktiv om ändring i direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, KOM(2000) 349 slutlig. Se även Bo Forvass artikel om mervärdesbeskattning och elektronisk handel i Skattenytt nr 7/8 2000.)

Moder/dotterbolagsdirektivet

EG-domstolen har i en dom den 8 juni 2000 tolkat artikel 5.4 i direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Enligt moder/dotterbolagsdirektivet får medlemsstaterna inte belägga utdelningar från dotterbolag i ett medlemsland till moderbolag i ett annat medlemsland med källskatt i dotterbolagslandet. Portugal har dock i artikel 5.4 medgivits undantag från källskatteförbudet. Enligt artikeln har Portugal rätt att ta ut källskatt med högst 15 % t.o.m. år 1996 och därefter med högst 10 % t.o.m. år 1999. Målet gällde beskattningen av en utdelning som lämnats år 1993. I enlighet med vad som tillåts enligt artikel 5.4 belades utdelningen med en källskatt om 15 %. Dessutom togs dock även en annan skatt, rubricerad arvs- och gåvoskatt, ut på det utdelade beloppet. Skatteobjektet för den sistnämnda skatten var egentligen vederlagsfria aktieöverlåtelser. Skatten beräknades emellertid på ett schablonmässigt sätt och skatteunderlaget var alla löpande inkomster, inklusive utdelningar, som härrörde från aktieinnehavet. EG-domstolen fann att även om skatten rubricerats som en arvs- och gåvoskatt hade den samma effekt som en inkomstskatt på utdelningen. Den ansågs därför oförenlig med direktivets förbud mot källskatter över 15 %. Portugal hävdade i målet att det av olika dokument och särskilt av en förklaring i rådet framgick att rådet accepterat att den särskilda arvs- och gåvoskatten skulle vara undantagen från direktivets tillämpningsområde. Domstolen framhöll dock att det av fast rättspraxis framgår att sådana viljeförklaringar inte kan tillmätas någon betydelse om de inte har kommit till uttryck i den aktuella direktivtexten.

(Mål C-375/98 Ministério Público, Fazenda Pública mot Epson Europe BV)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 29 juni 2000 funnit att det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) skall tillämpas även vid import genom smuggling av etylalkohol från tredje land till gemenskapen. Med hänvisning till sin tidigare praxis framhöll domstolen att varor som är av sådan beskaffenhet att de inte kan bli föremål för laglig handel (t.ex. narkotika) inte skall mervärdesbeskattas. Enligt domstolen framgår dock av praxis också att principen om skatteneutralitet leder till att man inte allmänt kan göra skillnad mellan lagliga och olagliga transaktioner. Den omständigheten att en gärning utgör brott medför inte i sig ett undantag från beskattning, utan ett sådant undantag kan endast komma ifråga i speciella situationer då all konkurrens mellan en laglig sektor och en olaglig sektor är utesluten p.g.a. vissa varors eller tjänsters särdrag. Den i fallet aktuella varan, etylalkohol, var enligt domstolen inte av en sådan beskaffenhet eftersom produkten i sig var laglig. Import genom smuggling av etylalkohol skulle därför beskattas.

(Mål C-455/98 Tullihallitus mot Kaupo Salumets m.fl.)

EG-domstolen har vidare i en dom den 8 juni 2000 tolkat artiklarna 4 och 17 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Målet gällde avdrag för ingående skatt i fall där den planerade ekonomiska verksamheten misslyckas redan före det första beslutet om fastställelse av mervärdesskatt. Domstolen framhöll att dess tidigare praxis utvisar att den som styrker sin uppgift om att han har för avsikt att självständigt bedriva ekonomisk verksamhet, i den mening som avses i artikel 4 i direktivet, och som har sina första investeringsutgifter för detta ändamål, skall anses som en skattskyldig person. Denne skall därvid enligt artikel 17 och följande artiklar i direktivet ha rätt att omedelbart, redan innan verksamheten faktiskt har inletts, göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Denna rätt är enligt domstolen inte alls beroende av att skatteförvaltningen formellt har erkänt personens egenskap av skattskyldig. Domstolen fann därför att artiklarna 4 och 17 skall tolkas på så sätt att rätten att dra av ingående skatt består även när skatteförvaltningen redan vid den första fastställelsen av skatten har vetskap om att den planerade ekonomiska verksamheten, som skulle ge upphov till skattepliktiga transaktioner, inte kommer att bedrivas. Enligt EG-domstolen ankom det på den nationella domstolen att mot denna bakgrund i det enskilda fallet pröva huruvida avsiktsförklaringen om att inleda ekonomisk verksamhet lämnats i god tro och styrkts.

I målet aktualiserades också frågan om hur artikel 4.3 a i det sjätte direktivet skall tolkas. I denna artikel ges medlemsstaterna möjlighet att såsom skattskyldig anse den som tillfälligtvis, före första inflyttning, tillhandahåller byggnader eller delar av byggnader och den mark de står på. Domstolen fann i den delen att skattskyldigheten inte kan begränsas till att endast avse själva byggnaderna utan att en eventuell skattskyldighet måste avse också marken.

(Mål C-400/98 Finanzamt Goslar mot Brigitte Breitsohl)

EG-domstolen har i två domar den 8 juni 2000 tolkat artikel 17 i det sjätte mervärdesskattedirektivet angående avdrag för ingående skatt vid transaktioner som innehåller både skattepliktiga och skattefria komponenter. Det första målet (C-98/98) gällde situationen att en skattskyldig utför såväl skattepliktiga som skattefria transaktioner. Av tidigare praxis framgår att det i en sådan situation i princip krävs ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående transaktioner vilka medför rätt till avdrag, för att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt skall föreligga. I målet begärde den nationella domstolen att EG-domstolen närmare skulle utveckla innebörden av ett direkt och omedelbart samband. Domstolen menade dock att det måste åligga den nationella domstolen att tillämpa detta kriterium på omständigheterna i varje anhängiggjort mål.

Det andra målet (C-396/98) gällde situationen att en skattskyldig enligt den nationella lagstiftningen var skattebefriad för viss verksamhet men hade utnyttjat en rätt att avstå från denna skattefrihet för att på så sätt kunna dra av den ingående skatten. Till följd av en lagändring bortföll dock sedan rätten att avstå från skattebefrielsen. EG-domstolen fann att den skattskyldige ändå hade rätt att dra av den skatt som före lagändringen betalats för varor och tjänster som han inhandlat för att utföra, de sedermera skattefria, transaktionerna. Detta gällde även om mervärdesskatten hade fastställts med förbehåll för omprövning.

(Mål C-98/98 Commissioners of Customs & Excise mot Midland Bank plc och mål C-396/98 Grundstückgemeinschaft Schloßstraße GbR mot Finanzamt Paderborn)

EG-domstolen har vidare i en dom den 13 juli 2000 tolkat artikel 28.3 b i det sjätte mervärdesskattedirektivet, enligt vilken medlemsstaterna ges rätt att fortsätta att tillämpa vissa undantag från direktivets bestämmelser om dessa undantag införts före det att det sjätte direktivet antogs. Med stöd av artikeln föreskrevs i den belgiska lagstiftningen att internationell passagerartransport med flyg skulle undantas från beskattning. Samtidigt föreskrevs att internationell passagerartransport med buss skulle beskattas. I målet ifrågasattes om inte denna olikbehandling stred mot de gemenskapsrättsliga principerna om likabehandling och icke-diskriminering. Domstolen framhöll att medlemsstaterna i och för sig skall respektera likabehandlingsprincipen när de införlivar ett direktiv med sin nationella lagstiftning. Domstolen betonade dock också att harmoniseringen av mervärdesskatten ännu så länge är ofullständig. I den mån en medlemsstat med stöd av artikel 28.3 b behåller bestämmelser i sin nationella lagstiftning som antagits före det sjätte direktivet införlivar den de facto inte det sjätte direktivet. Därmed kan medlemsstaten inte heller sägas åsidosätta direktivet eller de allmänna gemenskapsrättsliga principerna.

(Mål C-36/99 Idéal tourisme SA mot belgiska staten)

EG-domstolen har slutligen i en dom den 13 juli 2000 tolkat artiklarna 2 och 5 i det åttonde mervärdesskattedirektivet (79/1072/EEG) angående återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium. Frågan gällde hur återbetalning skall ske till skattskyldiga som endast beskattas för en del av sin omsättning i etableringsstaten. Domstolen fann att sådana skattskyldiga har rätt till återbetalning av en del av den skatt som erlagts i den stat där de inte är etablerade för varor och tjänster som används för transaktioner i etableringsstaten. Domstolen angav också en särskild formel för hur den återbetalningsgilla delen skulle räknas ut.

(Mål C-136/99 Ministre du Budget, Ministre de l’Économie et des Finances mot bolaget Monte Dei Paschi Di Siena)

Punktskatter

EG-domstolen har i en dom den 15 juni 2000 tolkat artikel 3.1 i direktiv 92/80/EEG om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter. Domstolen fann att en viss typ av värdeskatt som tillämpades i Tyskland inte var förenlig med de beskattningsmetoder som föreskrivs i direktivet. Den omständigheten att den tyska beskattningsmetoden inte medförde några större nackdelar för de skattskyldiga saknade enligt domstolen betydelse. I målet prövade domstolen också om artikel 3.1 har direkt effekt. Domstolen konstaterade att artikeln ger medlemsstaterna ett visst utrymme för skönsmässig bedömning genom att den ger staterna möjlighet att välja mellan tre olika beskattningsmetoder. Den metod som den tyska lagstiftaren valt fanns dock som nämnts inte med bland dessa tre metoder. Domstolen ansåg därför att en skattskyldig kan åberopa artikel 3.1 för att få fastställt att den tyska beskattningsmetoden inte skall tillämpas, eftersom den ligger utanför gränserna för den nationella lagstiftarens befogenhet att företa skönsmässig bedömning. Däremot kunde den skattskyldige inte åberopa artikeln för att få fastställt att enbart en viss del av den tyska skatten (den s.k. värdeskatten) skulle tillämpas medan en annan del (den s.k. lägsta specifika skatten) inte skulle få tas ut. Anledningen var att värdemetoden bara är en av de metoder som föreskrivs i direktivet. EG-domstolen framhöll dock att den nationella domstolen är skyldig att tolka den nationella rätten EG-konformt.

(Mål C-365/98 Brinkmann Tabakfabriken GmbH mot Hauptzollamt Bielefeld)

EG-domstolen har vidare i en dom den 29 juni 2000 funnit att direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och direktiv 92/83/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker skall tillämpas även vid import genom smuggling av etylalkohol från tredje land till gemenskapen. Målet refereras utförligare under rubriken ”Mervärdesskatt” ovan.

(Mål C-455/98 Tullihallitus mot Kaupo Salumets m.fl.)

Tullar

EG-domstolen har i en dom den 29 juni 2000 funnit att förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen skall tillämpas även vid import genom smuggling av etylalkohol från tredje land till gemenskapen. Målet refereras utförligare under rubriken ”Mervärdesskatt” ovan.

(Mål C-455/98 Tullihallitus mot Kaupo Salumets m.fl.)

EG-fördraget

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 49 (fri rörlighet för tjänster), 86.2 (konkurrens, offentliga företag) och 87 (statsstöd) i EG-fördraget har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller en nationell skatt som tas ut för att finansiera det nationella sjukförsäkringssystemet och som beräknas på direktförsäljningen av farmaceutiska specialiteter i parti till laboratorier. Frågan i målet är om en åtgärd för att upprätthålla en balans i konkurrensförhållandena vad gäller de grossister som inte betalar skatten är förenlig med ovanstående bestämmelser i fördraget.

(Mål C-53/00 Ferring SA mot Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS))

Vidare har ett mål angående tolkningen av artiklarna 6, 59, 60, 73b, 73d och 92 (numera 12, 49, 50, 56, 58 och 87) i EG-fördraget angående fri rörlighet för tjänster och kapital samt statsstöd anhängiggjorts. Målet gäller avdrag vid inkomstbeskattningen för vissa avgifter för ålderspension när avdragsrätten begränsas för avgifter som betalats till mottagare i andra medlemsstater.

(Mål C-136/00 Rolf Dieter Danner)

Fusionsdirektivet

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 2 c och 2 i i fusionsdirektivet (90/434/EEG) har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller tolkningen av begreppen ”överföring av tillgångar” och ”verksamhetsgren”, särskilt med avseende på möjligheten att skilja ett lånebelopp från skyldigheten att återbetala lånet.

(Mål C-43/00 Andersen og Jensen ApS mot Skatteministeriet)

Mervärdesskatt

Kommissionen har väckt fördragsbrottstalan mot Frankrike. Målet gäller artiklarna 17.2 och 17.6 i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) och rör franska bestämmelser om avdragsrätt för diesel som används som bränsle för fordon som inte ger rätt till avdrag.

(Mål C-40/00 Kommissionen mot Frankrike)

Kommissionen har också väckt fördragsbrottstalan mot Italien. Målet gäller artiklarna 17 och 18 i det sjätte direktivet och frågan är om återbetalning genom utdelning av statsobligationer till skattskyldiga som har en fordran är förenlig med dessa artiklar.

(Mål C-78/00 Kommissionen mot Italien)

Ett mål angående tolkningen av artikel 11 A i det sjätte direktivet har anhängiggjorts. Frågan i målet gäller om en nationell lagstiftning i vilken det retroaktivt införs en preskriptionstid för återbetalning av belopp som erlagts av misstag är förenlig med denna artikel.

(Mål C-62/00 Marks & Spencer plc mot Commissioners of Customs & Excise)

Vidare har ett mål angående tolkningen av artiklarna 11 A.1 a och 13 B d.5 i det sjätte direktivet anhängiggjorts. Målet gäller tolkningen av begreppet ”vederlag” med avseende på utdelning från ett dotterbolag till ett moderbolag som deltar i dess förvaltning samt räckvidden av undantaget i artikel 13 B d.5.

(Mål C-102/00 Welthgrove BV mot Staatssecretaris van Financiën)

Ett mål angående tolkningen av artikel 9.2 e i det sjätte direktivet angående platsen för tillhandahållande av reklamtjänster har också anhängiggjorts. Frågan i målet är om tjänster av samma natur som tillhandahålls annonsören indirekt och faktureras en tredje man som återfakturerar annonsören omfattas av denna bestämmelse.

(Mål C-108/00 Syndicat des producteurs indépendants (SPI) mot Ministère de l’Economie, des Finances et de l’Industrie)

Vid domstolen har vidare ett mål angående tolkningen av artiklarna 13 A.1 c och 13 A.1 g i det sjätte direktivet anhängiggjorts. Den första frågan i målet gäller huruvida tjänster som utförs för ett aktie- eller kommanditaktiebolags räkning är inkluderade i undantaget som gäller tillhandahållande av vårdtjänster inom ramen för utövande av medicinska yrken. Den andra frågan gäller om undantaget för tjänster i form av socialt bistånd är så klart att det har direkt effekt.

(Mål C-141/00 Ambulanter Pflegedienst Kügler GmbH mot Finanzamt für Körperschaften I)

Slutligen har ett mål angående tolkningen av artikel 13 A.1 n i det sjätte direktivet anhängiggjorts. Frågan i målet är om en solist omfattas av begreppet ”andra kulturella organ” och om en konsert med i huvudsak kommersiell målsättning omfattas av begreppet ”verksamheter med hänsyn till allmänintresset”.

(Mål C-144/00 Staatsanwaltschaft Mannheim mot Matthias Hoffmann)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

Ett mål angående tolkningen av direktiv 69/335/EEG om indirekt skatt på kapitalanskaffning har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller avgifter för inskrivning i handelsregister som grundas på värdet av transaktionen utan samband med den verkliga kostnaden. I målet aktualiseras också frågan om direktivets direkta effekt.

(Mål C-45/00 Sonae Turismo SGPS SA mot Fazenda Pública)

Vidare har två mål angående tolkningen av begreppet ”tillskott av egendom av vad slag det än må vara” i artiklarna 4.1 d och 5.1 a i direktivet om indirekt skatt på kapitalanskaffning anhängiggjorts. Målen gäller emission av ekonomiska andelsrätter mot betalning som sker dels genom att innehavaren betalar deras nominella värde, dels genom att innehavarens moderbolag betalar ett tilläggsbelopp.

(Mål C-71/00 och C-138/00 Develop Baudurchführungs- und Stadtentwicklungs GmbH m.fl. mot Finanzlandesdirektion für Wien, Niederösterreich und Burgenland)

Slutligen har ett mål angående tolkningen av artikel 10 i kapitalanskaffningsdirektivet anhängiggjorts. Målet gäller en årlig schablonmässig avgift för registrering av andra bolagshandlingar än stiftelseurkunden.

(Mål C-134/00 Ministero delle Finanze mot Merkur Chemical Srl)

Tullar

Ett mål angående tolkningen av artikel 45.1 i förordning (EEG) nr 918/83 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller nationella myndighetsföreskrifter vilka anger hur stor tullfri kvantitet av en viss vara som normalt skall medges vid import av icke-kommersiell natur (varor som ingår i resenärens personliga bagage). I målet aktualiseras också frågan om möjlighet för nationell domstol vars avgöranden inte kan överklagas att underlåta att ställa tolkningsfrågor till EG-domstolen även i fall som inte omfattas av doktrinen om acte clair och acte éclairé.

(Mål C-99/00 Kenny Roland Lyckeskog mot Åklagarkammaren i Uddevalla)

Fordonsskatt

Ett mål angående tolkningen av artikel 90 i EG-fördraget har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller ett nationellt skattesystem för motorfordon där beskattningsvärdet fastställs utifrån i vilket handelsled importören är inblandad. Frågan i målet är om det är förenligt med artikel 90 att fastställa skatten på en importerad begagnad bil utifrån skatten på en motsvarande ny bil, med ett lineärt avdrag. I målet aktualiseras också frågan om tillämpningsområdet för det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) när det gäller mervärdesskatt på motorfordon.

(Mål C-101/00 Tulliasiamies mot Antti Siilin)

Vidare har ett mål angående tolkningen av artikel 5 i direktiv 93/89/EEG om medlemsstaternas tillämpning av skatter på vissa fordon som används för godstransporter på väg och tullar och avgifter för användningen av vissa infrastrukturer. Målet gäller nationell lagstiftning enligt vilken fordonsskatt påförs ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat.

(Mål C-115/00 Andreas Hoves Internationaler Transport-Service Sàrl mot Finanzamt Borken)

Återbetalning av skatt

Kommissionen har väckt fördragsbrottstalan mot Italien för att landet tillämpar bestämmelser som gör det mycket svårt att återfå skatter som drivits in i strid med gemenskapsrätten. Enligt de italienska bestämmelserna föreligger en skyldighet för den skattskyldige att bevisa att det belopp som återkrävs inte har övervältrats på hans kunder.

(Mål C-129/00 Kommissionen mot Italien)

Privat införsel av alkoholdrycker m.m.

Regeringen har lagt fram förslag till nya privatinförselregler. Den mängd vin, öl och tobaksprodukter som en resande skattefritt kan föra in till Sverige från ett annat EU-land ökas från och med den 1 juli 2000. De nya kvantiteterna är 20 liter vin, 24 liter starköl och 400 cigaretter. Det blir vidare möjligt att föra in 1 liter sprit och 3 liter starkvin vid samma tillfälle. Förslag kommer senare att lämnas om en successiv höjning av dessa nivåer.

(Prop. 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker m.m.)

Tullar m.m.

Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny tullag. Sedan Sverige blev medlem i EU finns de primära föreskrifterna på tullområdet i EG:s regelverk. Den svenska tullagstiftningen utgör ett komplement till EG-rätten. I propositionen framhålls att det är viktigt att kopplingen mellan de EG-rättsliga reglerna och tullagen framgår tydligt. Därför innehåller den förslagna nya tullagen tydligare hänvisningar till de EG-rättsliga reglerna. Regeringen har också lagt fram ett förslag till ny lag om straff för varusmuggling. Ett syfte med den förslagna varusmugglingslagen är att den skall komma i bättre samklang med tullregleringen.

(Prop. 1999/2000:126 En ny tullag och prop. 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.)

Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget

I en promemoria från finansdepartementet föreslås vissa ändringar inom företagsskatteområdet för att få de svenska reglerna i bättre samklang med EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet och icke-diskriminering. EG-domstolen har i ett flertal mål under senare år funnit att nationella skatteregler strider mot EG-fördragets regler. Förslagen i promemorian syftar till att anpassa de svenska reglerna till denna praxis. Promemorian tar sikte på vissa regler som idag gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet. I promemorian föreslås ändringar i reglerna om skattefria utdelningar inom koncerner, utskiftningar från ekonomiska föreningar, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden och avräkning av utländsk skatt.

(Ds 2000:28 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget)

Internationaliseringens betydelse

Regeringen har beslutat om direktiv till en utredning om internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och Sveriges framtida skattestruktur. Den fortgående internationaliseringens inverkan på det svenska skattesystemet och på möjligheterna att varaktigt finansiera de gemensamma åtagandena fordrar enligt regeringen kvalificerade kartläggningar och bedömningar av olika slag, som kan förbättra underlaget för framtida skattepolitiska prioriteringar. Utredningens övergripande uppgift är att lämna en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer och med bevarande av välfärdspolitiska ambitioner på dagens nivå.

(Direktiv 2000:51 Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och Sveriges framtida skattestruktur)

Redaktör Kristina Ståhl