Skattenytt Internationellt

Uppförandekodex

Vid sitt möte den 1 december 1997 antog rådet en resolution innehållande en s.k. uppförandekodex för företagsbeskattningens utformning. Resolutionen är ett politiskt dokument, och är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna. Resolutionens syfte är att minska skattekonkurrensen inom unionen, vilket i sin tur skall minska snedvridningar på den inre marknaden, förebygga förluster av skatteintäkter hos medlemsstaterna och medverka till att skattesystemen utvecklas på ett sätt som främjar sysselsättningen.

Resolutionen täcker skatteregler vilka påverkar, eller kan tänkas påverka, lokaliseringen av affärsverksamhet inom unionen. Om en sådan skatteregel föreskriver en väsentligt lägre beskattning för vissa förhållanden än den som allmänt gäller i den aktuella medlemsstaten, skall skatteregeln betraktas som potentiellt skadlig och därmed omfattas av resolutionen. Skattelättnaden kan hänföra sig till den skattesats som tillämpas, till skattebasen eller till någon annan relevant faktor.

Vid bedömningen av om en skatteregel är skadlig, skall enligt resolutionen bl.a. beaktas om skattelättnaden endast gäller för skattesubjekt utan hemvist i landet eller för transaktioner som företas med skattesubjekt utan hemvist i landet, eller om skattelättnaden på något annat sätt är avgränsad från den inhemska marknaden så att den inte påverkar den inhemska skattebasen. Vidare skall man vid bedömningen ta fasta på om lättnaden medges trots att skattesubjektet inte deltar i någon reell ekonomisk aktivitet i landet eller överhuvudtaget i reell ekonomisk mening är närvarande inom landet. Även en sådan omständighet som att metoden för beräkning av vinsten inom en multinationell koncern avviker från internationellt accepterade principer skall beaktas, liksom det faktum att skattereglerna brister i öppenhet och tydlighet (t.ex. vissa fall när regler i skattelagstiftningen sätts åt sidan genom administrativ praxis).

Medlemsstaterna förbinder sig i resolutionen dels att avstå från att införa nya skadliga skattebestämmelser, dels att avveckla eventuella redan existerande skadliga bestämmelser. I ett särskilt uttalande som gjordes i anslutning till resolutionen anges att avvecklingen som huvudregel bör vara avklarad inom fem år räknat från den 1 januari 1998, men att en längre period kan vara motiverad i vissa fall. I resolutionen framhålls vidare särskilt att medlemsstaterna skall verka för att resolutionen tillämpas också inom de delar av deras territorier som inte omfattas av EG-fördraget, liksom även i utanförstående stater.

I resolutionen föreskrivs slutligen att medlemsstaterna skall hålla varandra informerade om existerande och föreslagna skattebestämmelser vilka kan tänkas vara skadliga i den mening som avses i resolutionen. Vidare anges att en särskild grupp, bestående av representanter för medlemsstaterna, skall bildas och få i uppgift att bedöma och utvärdera nationella skatteregler vilka riskerar att falla inom ramen för resolutionens tillämpningsområde.

(Resolution of the Council and the Representatives of the Governments of the Member States, meeting within the Council, of 1 December 1997 on a code of conduct for business taxation. Rådets press release 12671/97. Se även COM(97)495 final, Towards tax coordination in the European Union, a package to tackle harmful tax competition, oktober 1997.)

Beskattning av sparande

Vid rådets möte den 1 december 1997 enades rådet också om att uppmana kommissionen att lägga fram ett direktivförslag om beskattning av sparande. Enligt rådet skulle ett sådant direktiv kunna begränsas till att avse räntor som betalas från en medlemsstat till fysiska personer i en annan medlemsstat. Direktivet skulle också kunna öppna möjlighet för medlemsstaterna att välja mellan att antingen belägga sådana räntor med en källskatt, eller att i stället lämna information om ränteinkomster till mottagarens hemviststat.

(Källa: Rådets press release 12671/97)

Mervärdesskatt på servicetjänster

Kommissionen har annonserat att den avser att lägga fram ett direktivförslag om reducerad mervärdesskattesats på vissa servicetjänster. Kommissionen tänker sig att de medlemsstater som så önskar skall ges möjlighet att tillämpa en lägre skattesats än den ordinarie skattesatsen på servicetjänster som tillhandahålls på den lokala marknaden och som hänför sig till vissa särskilt angivna områden. Direktivförslaget skall omfatta bl.a. renovering och reparationer av byggnader och vissa slag av lösegendom (dock inte bilreparationer), servicetjänster för unga, gamla och handikappade, hemhjälp samt städ- och tvättjänster. Förslaget skall enligt kommissionen ses som ett led i kampen mot arbetslösheten, och syftar särskilt till att sänka kostnaden för köp av mindre kvalificerade tjänster inom arbetskraftsintensiva områden. Möjligheten till sänkt skattesats skall inledningsvis gälla under en försöksperiod om tre år med början den 1 juli 1998, varefter resultatet skall utvärderas innan en eventuell permanent reglering införs.

(Källa: Kommissionens kommunikation SEC (97) 2089 och Tax Notes International vol. 15 1997 s. 1659)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i dom den 16 oktober 1997 fastställt att arbetsgivare som vederlagsfritt tillhandahåller transporter åt sina anställda från deras bostäder till arbetsplatsen inte kan anses tillhandahålla en tjänst mot vederlag i den mening som avses i artikel 2.1 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Arbetsgivaren är därför inte skyldig att erlägga mervärdesskatt för transporterna.

Domstolen fann vidare att artikel 6.2 i det sjätte momsdirektivet skall tolkas på så sätt att vederlagsfria transporter av anställda som ombesörjs av arbetsgivaren med företagets fordon i princip sker för de anställdas privata bruk, och alltså för andra ändamål än för rörelsen. Denna bestämmelse är dock enligt domstolen inte tillämplig när det p.g.a. av de särskilda villkor under vilka verksamheten bedrivs (t.ex. svårighet att tillgå andra lämpliga transportmedel) fordras att transporterna ombesörjs av arbetsgivaren. Tillhandahållandet av transporterna kan under sådana omständigheter anses ske för ändamål som är ägnade att främja rörelsen. Det sistnämnda gäller även för det fall att arbetsgivaren givit en av sina anställda i uppdrag att ombesörja transporterna i sitt privata fordon.

(Mål C-258/95 Julius Fillibeck Söhne GmbH & Co. KG mot Finanzamt Neustadt)

EG-domstolen har vidare i en dom den 6 november 1997 tolkat artikel 9.2 b i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) med avseende på internationell personbefordran i form av paketresor med buss. Domstolen slog därvid fast att vid fastställande av hur stor del av vederlaget för transporten som skall beskattas i var och en av de berörda medlemsstaterna, skall det totala vederlaget fördelas mellan staterna i förhållande till det avstånd som tillryggalagts i respektive medlemsstat.

(Mål C-116/96 Reisebüro Binder GmbH mot Finanzamt Stuttgart-Körperschaften)

Diskriminering – fordonsskatt

EG-domstolen har i dom den 23 oktober 1997 avgjort en talan om fördragsbrott som kommissionen väckt mot Grekland. I Grekland uttas en särskild fordonsskatt vid försäljning av bilar. Fordonsskatten utgår vid försäljning av såväl nya som begagnade bilar, men endast en gång för varje fordon. Detta innebär att när det gäller försäljning av begagnade bilar är det endast importerade bilar som träffas av fordonsskatten. Bilar som köpts i Grekland har redan påförts fordonsskatt när de var nya, och träffas därför inte av någon ytterligare beskattning när de säljs vidare i begagnat skick.

Domstolen hade inga invändningar mot uttaget av fordonsskatt på importerade begagnade bilar i sig, eftersom inhemska begagnade bilar fortfarande kunde anses bära en del av den fordonsskatt som uttagits när bilarna var nya. Domstolen ansåg dock att det sätt på vilket beskattningsunderlaget för de begagnade bilarna fastställdes var diskriminerande. Medan beskattningsunderlaget för nya bilar i princip är det faktiska försäljningspriset, räknas beskattningsunderlaget för importerade begagnade bilar ut på ett schablonmässigt sätt. Den schablonmässiga beräkningen innebär att fordonsskatten ofta kommer att utgå på ett högre värde än bilarnas marknadsvärde. Domstolen fann därför att fordonsskatten stred mot artikel 95 i EG-fördraget.

Domstolen fann vidare att även det faktum att importerade begagnade bilar med miljövänlig teknik inte omfattades av vissa särskilda lättnader i fordonsbeskattningen, vilka tillämpades på nya bilar med samma teknik, stred mot artikel 95 i EG-fördraget.

(Mål C-375/95 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

EG-domstolen har i en dom den 2 december 1997 bedömt om vissa avgifter vid registrering av och kapitalökning i aktiebolag är förenliga med direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning. Utgångspunkten är att sådan avgift endast får uttas som direkt vederlag för de tjänster som tillhandahålls. Domstolen fann att avgiften måste beräknas med utgångspunkt från kostnaderna för de aktuella formaliteterna. Avgiften kan dock även få täcka kostnader för andra mindre omfattande tjänster som utförs kostnadsfritt av myndigheten. En medlemsstat kan vidare tillämpa schablonavgifter och fastställa dessa för en obestämd period, om medlemsstaten med regelbundna intervaller kontrollerar att avgiften inte överstiger den aktuella transaktionens genomsnittliga kostnad. En avgift vars storlek är direkt relaterad till storleken på det nominella kapitalet kan däremot enligt domstolen inte anses utgöra en avgift av vederlagskaraktär enligt direktivet.

I målet berördes också vissa frågor om återbetalning av felaktigt uttagna avgifter och preskription av krav på återbetalning.

(Mål C-188/95 Fantask A/S m.fl. mot Industriministeriet (Erhvervsministeriet))

Inkomstskatt

Ett mål angående tolkningen av artikel 48 i EG-fördraget har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller de tyska ”splitting”-reglerna, vilka föreskriver en särskild form av sambeskattning av makar. I målet har en gränsarbetare som är anställd men inte bosatt i Tyskland nekats den förmån som följer av ”splitting” eftersom makarnas tyska inkomster uppgår till mindre än 90 procent av deras sammanlagda inkomster. Frågan i målet är om detta strider mot diskrimineringsförbudet i artikel 48 i EG-fördraget.

(Mål C-391/97 Frans Gschwind mot Finanzamt Aachen-Außenstadt)

Mervärdesskatt

Två mål angående tolkningen av artikel 33 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) har anhängiggjorts vid EG-domstolen. Artikel 33 rör frågan om vad som skall innefattas i begreppet omsättningsskatt. Målen gäller en årlig allmän avgift till förmån för officiella turistorgan, där ett av kriterierna för beräkning av avgiften är årsomsättningen.

(Mål C-338/97 Erna Pelzl m.fl. mot Steiermärkischen Landesregierung och mål C-390/97 STUAG Bau-Aktiengesellschaft mot Kärntner Landesregierung)

Kommissionen har väckt talan om fördragsbrott mot Irland och Storbritannien för underlåtenhet att belägga väg- och brotullar mer mervärdesskatt, samt för underlåtenhet att ställa motsvarande medel till kommissionens förfogande. Tillämpliga bestämmelser är artiklarna 2 och 4 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG).

(Mål C- 358/97 Kommissionen mot Irland och mål C-359/97 Kommissionen mot Förenade kungariket)

Slutligen har ett mål angående tolkningen av artikel 2 i direktiv 67/227/EEG: rådets första direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter anhängiggjorts vid domstolen. Denna artikel ger medlemsstaten val att medge rätt till valfrihet för beskattning avseende viss uthyrning av fast egendom (artikel 13 C i det sjätte momsdirektivet 77/388/EEG). Målet gäller möjligheterna för medlemsstaten att ändra sitt val.

(Mål C-381/97 Belgocodex SA mot Belgiska staten)

Punktskatt på mineraloljor

Ett mål angående tolkningen av direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor har anhängiggjorts vid EG-domstolen. Målet gäller skattebefrielse för mineraloljor som tillhandahålls för användning som flygbränsle med undantag för privat nöjesflygning.

(Mål C-346/97 Transwede Airways AB mot Riksskatteverket)

Kazakstan

Ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan undertecknades den 19 mars 1997. Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att riksdagen godkänner avtalet och antar en lag om detta avtal. Avtalet avses, såvitt gäller förhållandet mellan Sverige och Kazakstan, ersätta ett avtal från år 1981 mellan Sverige och Sovjetunionen.

(Proposition 1997/98:32 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan m.m.)

Nordiska avtalet

Regeringen föreslår i en proposition en mindre ändring i 1996 års nordiska dubbelbeskattningsavtal. Ändringen berör ett företags hemvist och verkliga ledning.

(Proposition 1997/98:32)

Redaktör Kristina Ståhl