Inkomstskatt

Avyttring av hyresrätt

Hur skall en genom förlikningsavtal tillerkänd ersättning i samband med avstående av hyresrätt till en lokal behandlas skattemässigt? Inkomsttaxering 1990.

M ägde alla aktier i ett aktiebolag, som vid årsskiftet 1984/85 övertog en restaurangrörelse. I samband därmed tecknades för tiden till den 30 september 1989 ett avtal om hyresrätt till restauranglokalen mellan M personligen såsom hyresgäst och AB Svenska Bostäder såsom hyresvärd. I restauranglokalen anordnades bl.a. danskvällar. Efter hand framförde andra i fastigheten boende hyresgäster klagomål mot danskvällarna. Till följd därav drogs danstillståndet in under 1986 och öppethållandet begränsades. Tvist uppkom mellan M och AB Svenska Bostäder angående skadestånd på grund av kontraktsbrott. Genom en av Stockholms tingsrätt stadfäst förlikning överenskoms att hyresavtalet skulle upphöra att gälla den 1 mars 1989, då M förband sig att flytta. Enligt förlikningen skulle vidare AB Svenska Bostäder senast den 30 december 1988 till M betala 550 000 kr, utgörande ersättning för dels hans förluster till följd av att restaurangbolagets danstillstånd upphörde och öppethållandetiden i restaurangen begränsades, dels hyresförhållandets upphörande.

Fråga uppkom hur den genom förlikningsavtalet tillerkända ersättningen skulle behandlas skattemässigt. RR anförde i sin dom bl.a. följande: ”Enligt punkt 5 av anvisningarna till 27 § kommunalskattelagen (1928:370); här avses den vid 1990 års taxering tillämpliga lydelsen) anses rörelse föreligga om delägare i fåmansföretag avyttrar hyresrätt, patenträtt eller liknande rättighet under förutsättning att ersättningen för rättigheten skulle ha utgjort intäkt av rörelse om verksamheten i företaget hade drivits av den som avyttrat rättigheten.

Syftet med denna anvisningspunkt är att stoppa den möjlighet till skattefrihet som – trots att samband föreligger mellan rättigheten och företaget – tidigare funnits när delägare i fåmansföretag avyttrar rättigheten efter att ha innehaft den personligen i minst fem år (prop. 1975/76:79 s. 89). För att detta syfte inte lätt skall kunna kringgås när fråga är om hyresrätt bör även ett avstående mot ersättning kunna vara att betrakta som en avyttring (se RÅ 1971 Fi 734). Regeringsrätten finner att omständigheterna i förevarande fall är sådana att M. skall anses ha avyttrat hyresrätten.

M. har uppburit det i förlikningsavtalet angivna beloppet i sin egenskap av hyresgäst enligt avtalet med AB Svenska Bostäder. Ersättningen hade utgjort intäkt av rörelse om han själv hade drivit restaurangbolagets verksamhet. Att ersättningen i förlikningsavtalet angivits delvis avse skada som får anses hänförlig till restaurangbolagets verksamhet utgör inte skäl att från beskattning undanta någon del av beloppet. Hela beloppet, 550000 kr, skall därför tas upp till beskattning hos M. som intäkt av rörelse, såvida han inte har rätt till avdrag för kostnader som kan anses hänförliga till denna rörelse. M. har inte visat sig ha rätt till högre avdrag än med av underdomstolarna medgivna 72772 kr för rättegångskostnader.”

(RR:s dom 960627, mål nr 2613-1994.)

Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt

Fråga om transporttjänst vid privat sjukvård är undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.

Enligt 3 kap. 4 § 1 st. ML undantas från skatteplikt omsättning av bl.a. tjänster som utgör sjukvård samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller vården omsätter som ett led i denna.

Ett aktiebolag bedrev privat sjukvård varvid bolagets läkare gjorde hembesök hos patienter. Vid hembesöken anlitades ett taxiföretag för transporterna. Enligt ett vårdavtal erhöll bolaget ersättning från sjukvårdsdistriktet för sjukvården och transporterna.

I ansökan om förhandsbesked frågade bolaget hur mervärdesskatten för transporttjänsten skulle behandlas.

Skatterättsnämnden fann att den aktuella verksamheten, med de utifrån inköpta transporttjänsterna, utgjorde i sin helhet sådan sjukvård som är undantagen från skatteplikt. Omsättningen i verksamheten medförde därför inte till någon del skattskyldighet enligt ML. Härav följde enligt nämnden, dels att bolaget inte skulle ta ut någon mervärdesskatt i anledning av läkartransporterna, dels att bolaget inte hade rätt till avdrag för ingående skatt som hänförde sig till dessa transporter.

RR gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.

(RR:s dom 960705, mål nr 1906-1995)

Redaktör Christer Silfverberg