Anställd eller eget aktiebolag?

Ett jämförande exempel

1 Inledning

Nyligen har jag haft glädjen att läsa ett par intressanta artiklar1 som behandlar olikformigheter i kapitalbeskattningen. Den särskilda utredaren Klas Herrlin har också nyligen publicerat en presentation av en tänkt fortsatt reformering av företagsbeskattningen.2 Även Herrlin diskuterar i viss mån olikformigheter i beskattningen, nämligen skillnader mellan beskattning av aktiebolag och beskattning av enskild firma/handelsbolag. I vintras utkom journalisten Anders Isaksson med skriften ”När pengarna är slut”. Därefter har pågått en politisk debatt om socialförsäkringssystemet. En politisk utredning har också tillsatts.

Det är mot ovanstående bakgrund jag funnit skäl att delge den värderade läsaren nedanstående tänkta jämförelse mellan en anställd skattejurist och en skattejurist som verkar via ett eget aktiebolag. Tankarna är givetvis applicerbara även på andra yrkesutövare.

Vi kommer att arbeta med ett exempel, med en tidshorisont på två år. Som exemplet kommer att visa är det fullt möjligt att utan alltför stora åthävor göra ganska stora ekonomiska vinster, genom att övergå från ”vanlig” anställning till att arbeta via eget aktiebolag.

2 Utgångspunkter

Exemplet är baserat på dagens (1993 års) regelsystem.

Viktiga utgångspunkter för jämförelsen är att uppdragsgivaren, revisionsbyrån i vårt exempel, skall betala samma totala ersättning för utfört arbete, oberoende av om uppdragstagaren, skattejuristen i vårt exempel, arbetar som anställd eller via eget aktiebolag, samt att skattejuristen är väl betald för sitt arbete. Vi antar att han årligen tjänar 720 000 kr. Arbetsgivaravgiften (31 %) uppgår till 223 200 kr. Revisionsbyrån antas årligen betala pensionsförsäkringspremier med 48 262 kr. Inkl särskild löneskatt (17,69 %) medför detta en kostnad om 56 800 kr. Av förenklingsskäl bortses från egenavgiften inom sjukförsäkringssystemet. Totalt kostar skattejuristen alltså 1 000 000 kr per år för revisionsbyrån.

Som anställd arbetstagare med pensionsavtal är skattejuristen berättigad till avdrag för inköp av pensionsförsäkring med högst 10 % av tjänsteinkomsten, dvs. med 72 000 kr. Tillsammans med arbetsgivarens premie ovan uppgår pensionsförsäkringspremierna till 120 262 kr. Vi antar att han vill behålla sitt genomsnittliga sparande i pensionsförsäkringar på denna nivå även om han övergår till att bli egen företagare. Socialförsäkringssystemet, i vart fall den del som omfattar den framtida pensionen, bygger på principen att det räcker med en låg inkomst under många år, bara man har relativt hög inkomst under ett antal ”goda” år. För den som har möjlighet att välja ger detta utrymme för planering. En viktig omständighet är dock att den pensionsgrundande inkomsten måste överstiga ett basbelopp (34 400 kr) för att pensionspoäng skall erhållas ett enskilt år. En arbetstagare har möjlighet att göra avdrag för inköp av pensionsförsäkring med åtminstone ett basbelopp. En ”lägsta” lön om 35 000 kr ett enskilt år ger möjlighet till avdrag med 34 400 kr för pensionsförsäkring, samtidigt som pensionspoäng erhålles.

Kommunalskatten för skattejuristen antas uppgå till 30 %. Brytpunkten för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst (20 %), utöver obligatoriska 100 kr, inträder vid en beskattningsbar förvärvsinkomst på 190 600 kr. Vi bortser från schablonavdrag i inkomstslaget tjänst och grundavdrag. Statlig inkomstskatt på realisationsvinst utgår med 25 %.

3 Skattejuristen arbetar som anställd

Om inte några avdrag finns kommer skattejuristen att betala totalt 321 980 kr i skatt på sin anställningsinkomst. Efter avdrag för pensionsförsäkringen (72 000 kr) minskar hans totala skatt med 36 000 kr till 285 980 kr. Kvar för privat användning finns därefter 362 020 kr. För jämförelsens skull bör vi komma ihåg att revisionsbyrån därtill betalar 48 262 kr i premier som kommer skattejuristen till godo.

4 Skattejuristen bildar eget aktiebolag

Aktiebolaget kan med avdragsrätt betala en pensionsförsäkring med belopp som utgör 35 % av lönen upp till lönebelopp om 20 basbelopp. Aktiebolaget har dessutom möjlighet att välja om årets eller föregående års lön skall utgöra underlag för avdragsgill pensionsförsäkring. Eftersom skattejuristen själv kan yrka avdrag för inköp av pensionsförsäkringspremie med 34 400 kr, räcker en årslön år 1 om 245 320 kr, för att ge möjlighet till avdrag för en premie om 85 862 kr i aktiebolaget under vart och och ett av två på varandra följande år.

År 1 uppgår lönen till 245 320 kr. Efter avdrag för pensionsförsäkringen med 34 400 kr, uppgår beskattningsbar förvärvsinkomst till 210 920 kr. Skatten på denna inkomst uppgår till 67 430 kr. Disponibelt för privat konsumtion är således 143 490 kr. För aktiebolaget uppgår lönekostnader till 245 320 kr, arbetsgivaravgifter till 76 049 kr och pensionsförsäkringskostnaderna inkl särskild löneskatt till 101 051 kr. Totala kostnader uppgår således till 422 420 kr. Upparbetad vinst uppgår därefter till 577 580 kr. Maximal K-SURV kan beräknas till (0,3 × 0,7 × 577 580=) 121 291 kr. Skatten på kvarvarande 456 289 kr kan beräknas till 136 886 kr och beskattad nettovinst till 319 403 kr.

År 2 tar vår jurist ut 35 000 kr i lön. Arbetsgivaravgiften uppgår till 10 850 kr. Pensionsförsäkringspremien i aktiebolaget (inkl särskild löneskatt) uppgår till 101 051 kr. Bolagets upparbetade resultat uppgår därefter till 853 099 kr.

För skattejuristen uppkommer pga lönen och hans egen pensionsförsäkring en taxerad inkomst av förvärvsverksamhet om 600 kr. Skatten blir 280 kr. Kvar att disponera finns 320 kr.

Aktierna i aktiebolaget säljs i slutet av år 2. Vi antar att i köpeskilling erhålls 100 % för beskattade vinstmedel och 85 % för obeskattade vinstmedel. Vi bortser för enkelhets skull från insatt aktiekapital. Detta innebär att köpeskillingen kommer att uppgå till 1 147 634 kr. Vi bortser för enkelhets skull även från sparade vinstmedel vid fördelning av beskattningsunderlaget mellan tjänst och kapital. Av köpeskillingen hänförs hälften till inkomst av tjänst och hälften till kapital. På ”tjänstedelen” utgår skatt med 249 000 kr. På ”kapitaldelen” utgår skatt med 143 454 kr. År 2 kommer skattejuristen alltså att få ut totalt 755 500 kr, inkl ovannämnda 320 kr.

Totalt för år 1 och år 2 har erhållits netto 898 990 kr. Detta skall jämföras med (2 × 362 020 =) 724 040 kr i avsnitt 3. I sammanhanget bör man komma ihåg att samma pensionssparande har skett i avsnitt 3 och 4.

5 Sammanfattande slutsatser och reflexioner

Som en första notering kan nämnas att exemplet inte bygger på något avancerat förfarande. Det finns säkert personer som är betydligt mer begåvade än författaren av dessa rader, inte minst när det gäller att fundera ut sätt att minimera skattebördan.

Vi kan emellertid konstatera att det från skatte- och avgiftssynpunkt kan vara ekonomiskt fördelaktigare att bedriva yrkesverksamhet via ett eget aktiebolag, åtminstone om man är välbetald. Den väsentliga förklaringen är reglerna inom socialförsäkringssystemet. De takregler som gäller inom detta system medför att avgifterna får karaktär av ren skatt när inkomsten överstiger 7,5 basbelopp. En effekt av anställningsförhållandet är att revisionsbyrån betalar arbetsgivaravgifter på den lön som överstiger 7,5 basbelopp (258 000 kr) med (0,31 × 462 000=) 142 220 kr, som i sin helhet utgör skatt. Skattejuristen har inte någon som helst nytta av denna avgift. Innebörden härav är att den reella marginalskatten på förvärvsinkomster i dessa inkomstlägen inte är 50 %, utan ungefär 61,5 %. En annan viktig omständighet är möjligheterna att kombinera privat pensionsförsäkring med de generösa reglerna för avdrag avseende årliga inköp av pensionsförsäkring till förmån för anställda. Detta gynnar företagsledare i fåmansaktiebolag.

En fråga som uppkommer i sammanhanget är om denna skillnad i total beskattning av arbetsinkomsten är rimlig. Med tanke på att fråga är om ett försäkringssystem utgör de nuvarande reglerna om arbetsgivaravgifter i sig en orättvisa mellan olika försäkringstagare, som inte skulle accepteras av kunder i ett privat försäkringsbolag. Orättvisan blir inte mindre av att den som har möjlighet att arbeta via ett eget företag kan komma runt ”problemet”.

En annan, möjligen lika väsentlig, fråga är om denna typ av skillnader medför snedvridningar i samhällsekonomin. Det kan inte vara rimligt att människor väljer att bilda företag enbart av skälet att det är gynnsamt skattemässigt. För att knyta an till vårt exempel med skattejuristen: tio skattejuristaktiebolag kanske kräver en totalt större administration än tio anställda jurister i en revisionsbyrå, utan att något mervärde uppkommer i sammanhanget.

Det konkreta första förslaget för att komma till rätta med skillnaden är att ta bort inkomsttaket (7,5 basbelopp) vid fastställande av socialförsäkringsförmåner och att låta hela livsinkomsten påverka pensionsförmånerna. En alternativ (administrativt krångligare) lösning till att ta bort inkomsttaket, är att ta bort avgiften på den del av lönen som ligger över inkomsttaket.

Lars-Gunnar Boström

Lars-Gunnar Boström är civilekonom och arbetar som revisor vid Skatteförvaltningen i Uppsala.