Genom den nya äktenskapslagstiftningen som tillämpas från och med den 1 januari 1988 har det blivit enklare för makar att förrätta bodelning under bestående äktenskap. Är makarna ense får de efter skriftlig anmälan till tingsrätt fördela sin egendom. Den egendom som fördelas är makarnas giftorättsgods, men även viss enskild egendom kan ingå.
Enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt sambeskattas makarnas (och eventuella barns) förmögenheter. Förmögenhetsskatt beräknas på sammanlagda beskattningsbara förmögenheten och propotionernas därefter ut på var och en i förhållande till skattepliktig förmögenhet.
Det kan nu förefalla som om det är utan betydelse skattemässigt om förmögenheten ägs av ena maken eller om en hälftendelning har skett. Så är emellertid inte fallet. Här kan lag (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall komma in i bilden. Enligt lagen får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt begränsas för fysisk peron, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, eller för oskiftat dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här.
Denna begränsningsregel blir tillämplig när skattebeloppet överstiger det s.k. spärrbeloppet. Med skattebeloppet avses sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt och inbetald sjömansskatt. Spärrbeloppet beräknas på den statliga beskattningsbara inkomsten och på underlaget för tilläggsbelopp. Beräkningen skall ske för vardera maken för sig utan hänsyn till den andres inkomster. Däremot skall största tillåtna nedsättning av förmögenhetsskatten beräknas för makarna (och eventuella barn) gemensamt.
Spärrbeloppet för inkomståret 1989 utgörs av summan av
50 % av beskattningsbar inkomst
25 % av underlaget för tilläggsbelopp.
I förekommande fall skall den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.
I första hand nedsättes förmögenhetsskatten, som inte får bli lägre än skatten på halva förmögenheten. Därefter får den statliga inkomstskatten sättas ned – först grundbeloppet (helt), sedan tilläggsbeloppet till den del det motsvarar tilläggsbeloppet beräknat på den beskattningsbara inkomsten.
Exempel:
Alternativ 1 | Make 1: | Inkomst av tjänst | 330 000 |
Inkomst av kapital | 250 000 | ||
Förmögenhet | 6 000 000 | ||
Make 2: | Inkomst av tjänst | 80 000 |
Make 1 Skatt före och efter nedsättning
Skatt före nedsättning | Nedsättningens fördelning | Skatt efter nedsättning | |
|---|---|---|---|
Statlig förmögenhetsskatt | 158 000 | 90 000 | 68 000 |
Statl ink skatt grundbelopp | 88 000 | 1 500 | 86 500 |
Statl ink skatt tilläggsbelopp | 102 000 | 0 | 102 000 |
Kommunal inkomstskatt(30) | |||
519 000 | 91 500 | 427 500 | |
Avgår: spärrbelopp | |||
Nedsättning | 91 500 |
Make 1 betalar 427 500 kr i skatt efter nedsättning med 91 500 kr.
Make 2 Skatt före eventuell nedsättning
Statlig förmögenhetsskatt | 0 |
Statl ink skatt grundbelopp | 3 600 |
Statl ink skatt tilläggsbelopp | 0 |
Kommunal inkomstskatt (30) | |
24 600 | |
Avgår: spärrbelopp | |
Nedsättning | 0 |
Make 2 betalar 24 600 kr i skatt, ingen nedsättning.
Fördelas förmögenheten lika mellan makarna genom bodelning kan resultatet bli följande.
Alternativ 2 | Make 1: | Inkomst av tjänst | 330 000 |
Inkomst av kapital | 130 000 | ||
Förmögenhet | 3 000 000 | ||
Make 2: | Inkomst av tjänst | 80 000 | |
Inkomst av kapital | 120 000 | ||
Förmögenhet | 3 000 000 |
Make 1 betalar 337 500 kr i skatt efter nedsättning med 16 100 kr.
Make 2 betalar 142 500 kr i skatt efter nedsättning med 23 900 kr.
Makarnas sammanlagda nedsättning av skatt blir nu bara 40 000 kr.
Om det i stället för make 1 varit make 2 som ägt hela förmögenheten och avkastningen därav skulle resultatet bli följande.
Alternativ 3 | Make 1: | Inkomst av tjänst | 330 000 |
Make 2: | Inkomst av tjänst | 80 000 | |
Inkomst av kapital | 250 000 | ||
Förmögenhet | 6 000 000 |
Make 1 betalar 181 000 kr i skatt, ingen nedsättning.
Make 2 betalar 240 000 kr i skatt efter nedsättning med 99 000 kr.
Sammanställning av skatt som makarna skulle betala:
Make 1 | Make 2 | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|
Alt 1 | 427 500 | + | 24 600 | = | 452 100 |
Alt 2 | 337 500 | + | 142 500 | = | 480 000 |
Alt 3 | 181 000 | + | 240 000 | = | 421 000 |
Att makarnas sammanlagda skatt blir lägre enligt alternativ 3 beror på att marginalskatten för make 1 är lägre än 72 % för beskattningsbar inkomst upp till 190 000 kr och för inkomst därutöver 72 % samt att make 1 inte har någon förmögenhet. Den genomsnittliga skatten är här 56,6 %.
I de fall begränsningsregeln blir tillämplig är oftast både marginalskatt och genomsnittlig skatt 75 %.
Enligt alternativ 3 kan förmögenheten för make 2 öka till 11 066 000 kr utan att skatten blir högre. Varje förmögenhetsökning för make 1 föranleder däremot högre skatt.
Nedanstående tabell visar marginalskatten i några olika inkomstskikt samt en nedre förmögenhetsgräns vid vilken begränsningsregeln blir tillämplig.
Inkomståret 1989
Tax. inkomst kr | Inkomstskatt kr (kom 30) | Marginalskatt (inkomst) | Förmögenhets,skatt kr | Skatt enligt begränsning kr | Begränsning | Förmögenhet kr |
|---|---|---|---|---|---|---|
10 100 | (135) | 0 | 75 | 0 | ||
75 % | ||||||
10 200 | (170) | 0 | 150 | 0 | ||
75 % | ||||||
10 300 | 205 | 20 | 250 | 401 000 | ||
35 % | 75 % | |||||
85 000 | 26 350 | 29 900 | 56 250 | 1 716 000 | ||
47 % | 75 % | |||||
150 000 | 56 900 | 48 100 | 105 000 | 2 337 000 | ||
61 % | 75 % | |||||
200 000 | 87 400 | 55 100 | 142 500 | 2 570 000 | ||
72 % | 75 % | |||||
300 000 | 159 400 | 58 100 | 217 500 | 2 670 000 | ||
72 % | 75 % | |||||
400 000 | 231 400 | 61 100 | 292 500 | 2 770 000 | ||
72 % | 75 % | |||||
500 000 | 303 400 | 64 100 | 367 500 | 2 870 000 | ||
72 % | 75 % | |||||
600 000 | 373 400 | 67 100 | 442 500 | 2 970 000 | ||
72 % | 75 % |
Exempel:
Vid en taxerad inkomst på 200 000 kr måste förmögenheten överstiga 2 570 000 kr för att nedsättning av skatten enligt begränsningsregeln skall erhållas. Skatten blir 142 500 kr och förändras inte förrän förmögenheten vid samma taxerade inkomst uppgår till 7 166 000 kr.
Även när begränsningsregeln blir tillämplig kan i vissa fall marginalskatten vara lägre än 75 %.
Om förmögenheten är minst 806 000 kr kan följande formel användas för beräkning av den inkomstgräns (taxerad inkomst) vid vilken marginalskatten förändras från 30 % (=den kommunala skattesatsen) till 75 %. Formeln gäller ej om underskottsavdrag finns.
x = (100f + 450 000/45)
där x = den sökta inkomstgränsen
f = förmögenhetsskatten på halva förmögenheten
Exempel på beräkning:
Antag att förmögenheten är 6 000 000 kr.
Skatt på halva förmögenheten (3 000 000) = 68 000 kr.
x = (100 × 68 000 + 450 000/45) = 161 111
Skatt enligt begränsningsregeln = 113 325 kr, d.v.s. 75 % av (161 100–10 000).
Skatt att betala: | |
Statlig inkomstskatt | 0 |
Kommunal inkomstskatt (30) | 45 330 |
Förmögenhetsskatt | |
113 330 |
I detta fall betalas endast kommunalskatt och förmögenhetsskatt på halva förmögenheten.
Uppställningen nedan visar inkomstgränsen vid angiven förmögenhet.
Förmögenhet | Inkomst | Skatt enligt begränsningsregeln |
|---|---|---|
806 000 | 10 100 | 75 |
900 000 | 11 600 | 1 200 |
1 000 000 | 13 300 | 2 475 |
2 000 000 | 36 600 | 19 950 |
4 000 000 | 94 400 | 63 300 |
6 000 000 | 161 100 | 113 325 |
8 000 000 | 227 700 | 163 275 |
10 000 000 | 294 400 | 213 300 |
20 000 000 | 627 700 | 463 275 |
40 000 000 | 1 294 400 | 963 300 |
Exempel:
Förmögenhet | Inkomst | Skatt | Marginalskatt |
|---|---|---|---|
6 000 000 | 100 000 | 95 000 | |
30 % | |||
75 % | |||
6 000 000 | 200 000 | 142 500 |
Av exemplet framgår att t.ex. ett ränteavdrag som sänker inkomsten från 161 000 kr är bara ett värde av 30 %. Däremot betalas enbart kommunalskatt på en inkomstökning upp till 161 100 kr. Att söka den inkomstgräns där marginalskatten förändras från 30 % till 75 % blir således endast intressant när det gäller stora förmögenheter som ger relativt liten avkastning eller då inkomsten reduceras genom stora ränteavdrag för att minska skatten.
Omvänt kan formeln användas för att undersöka hur stor förmögenheten får vara vid viss taxerad inkomst utan att detta föranleder högre skatt.
När begränsningsregeln är tillämplig och marginalskatten är lika med den kommunala skattesatsen överstiger den genomsnittliga skatten 75 %.
Exempel:
Förmögenhet | Inkomst | Skatt | Marginalskatt |
|---|---|---|---|
40 000 000 | 1 000 000 | 875 000 | |
30 % | |||
I ovanstående exempel med inkomst 1 000 000 kr och skatt 875 000 kr blir den genomsnittliga skatten 88,4 % beräknad på beskattningsbar inkomst.
Ingalill Starck