Motiven för en översyn
Riksdagen beslutade den 13 december 1985 om en ny organisation för skatteförvaltningen fr.o.m. den 1 januari 1987. Beslutet innebär att länsstyrelsernas skatteavdelningar bryts ut ur länsstyrelserna och bildar egna myndigheter, en i varje län. De nya myndigheterna, länsskattemyndigheterna, fogas in i en renodlad beskattningsorganisation bestående av riksskatteverket (RSV), länsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter.
Målet med ombildningen är att ge skatteförvaltningen en enkel och rak organisation med klara och enhetliga ansvars- och befogenhetsförhållanden samt att skapa utrymme för decentraliseringsåtgärder. I den sammanhållna skatteförvaltningen kommer det att åvila RSV att leda, samordna och utveckla beskattningsverksamheten i landet. RSVs stärkta lednings- och samordningsroll förutsätter en förändring av verkets organisation; en organisation som i stort sett har varit oförändrad sedan 1971 då verket bildades. Mot denna bakgrund skall man se verksledningens beslut att göra en översyn av RSVs organisation och arbetssätt.
Kort utredningstid
RSVs verksledning tillsatte i november 1985 en projektgrupp som fick i uppdrag att genomföra översynen. Jag utsågs till projektledare. Arbetet leddes av en styrgrupp, i vilken RSVs verksledning, en skattechef och projektledaren ingick. Arbetet skulle bedrivas snabbt. Enligt planerna skulle erforderliga förändringar i RSVs organisation genomföras vid samma tidpunkt som de tidigare nämnda förändringarna inom skatteförvaltningen dvs. den 1 januari 1987.
Projektgruppen valde – med hänsyn till den korta tid som gruppen hade till sitt förfogande – att arbeta enligt en s.k. top-down-modell. Modellen innebär i stort att man i ett första steg tar fram en övergripande struktur för den nya organisationen. Den övergripande strukturen skall stå i överensstämmelse med den roll, de strategier m.m., som man har formulerat för RSV (och för hela skatteförvaltningen). I ett andra steg går man sedan vidare med att i detalj utforma organisationen.
Den 12 juni 1986 lade projektgruppen fram en rapport som styrgruppen ställde sig bakom. Rapporten, som redovisar det första steget, skickades ut på remiss till myndigheter inom verkets olika förvaltningsområden. Efter vissa ändringar i projektgruppens förslag hemställde verket i en skrivelse till regeringen den 5 november 1986 att regeringen skulle godkänna de principer på vilka verkets förslag byggde samt vidta de instruktionsändringar som erfordrades per den 1 januari 1987.
Huvudpunkterna i RSVs förslag
Såväl rapporten som skrivelsen till regeringen behandlar följande områden.
RSVs roll
RSVs operativa verksamhet
RSVs organisation
RSVs arbetssätt
RSVs ledning och styrning av förvaltningen
RSVs roll
På RSV faller det övergripande ansvaret för och ledningen av beskattningsverksamheten i landet. Detta innebär att RSV skall uttolka och formulera skatteförvaltningens mål och ange de huvudsakliga principerna för dess sätt att bedriva sin verksamhet. RSV skall också leda, samordna och utveckla skatteförvaltningen såväl i materiellt som i administrativt hänseende. RSVs roll kan sammanfattas i följande punkter.
Förvaltningens ansikte utåt
kontakter med statsdepartementen
kontakter med andra centralmyndigheter
kontakter med massmedia
kontakter med branschorganisationer
Materiell ledning och materiellt stöd
föreskrifter, anvisningar och handledningar m.m. för tillämpning av skatteförfattningar
övrigt stöd i materiella frågor åt fältorganisationen
praxissammanställningar, beskrivningar och analys av rättsläget på visst område
uppföljning och utvärdering
författningsförslag, andra utredningar etc med utgångspunkt i utvärderingsresultaten
utbildning i materiellt hänseende
Administrativ ledning och stöd
direktivledes ange inriktning, ambitionsnivåer, principer m.m. för verksamheten i länen
formulera operativa mål för regionala och lokala myndigheter
utveckla planeringssystem
initiera verksamheter som är gemensamma för flera regionala och lokala myndigheter
utveckla metoder för t.ex. kontroll
tillsynsfunktion – fastställa normalarbetsordning för länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna
lönepolitik, rekryteringspolicy, personalutveckling och utbildning för förvaltningen
budgetansvar för hela förvaltningen
stöd till förvaltningen i arbetsmiljö – och personalvårdsfrågor samt samordningsansvar gentemot byggnadsstyrelsen i lokalfrågor
uppföljning och utvärdering
Teknisk ledning och stöd
långsiktig planering av ADB-system
utveckling av system och ansvar för deras underhåll
ansvar för drift och underhåll av datorer, terminaler och terminaltrafik
uppföljning och utvärdering
RSVs operativa verksamhet
Som en följd av beslutet om RSVs nya roll föreslår verket att den operativa verksamhet som idag bedrivs av RSV i princip förs över till fältorganisationen. Det gäller t.ex. handläggningen av vissa dispensärenden i egenskap av beslutsmyndighet, beskattningsverksamheten, revisionsverksamheten vid verkets distriktskontor samt service i form av telefon- och brevsvar till enskilda skattskyldiga.
Motivet till att flytta ut dispensärendena nedåt och utåt i organisationen där så är möjligt är – vid sidan av det allmänna önskemålet att flytta ut operativ verksamhet – följande. RSV bör, med hänsyn till tvåinstansprincipen och med beaktande av strävandena att befria regeringskansliet från besvärsärenden, snarare vara besvärs – än beslutsmyndighet. I åtskilliga fall kan det vidare vara så att en regional eller lokal instans ligger bättre till för beslut. Så kan exempelvis ofta vara fallet om prövningen kräver mer av kunskap om sakförhållanden – särskilt lokalt betingade sådana – och mindre av tolkning av rättsläget.
Beskattningsverksamheten är en operativ verksamhet som inte hör hemma i en centralmyndighet med den roll RSV har fått genom beslutet om en sammanhållen skatteförvaltning. Kupongskatten föreslås bli förd till länsskattemyndigheten i Stockholms län för det fall det inte, efter en närmare utredning, visar sig lämpligare att förlägga administrationen av kupongskatten till lokala skattemyndigheten i Stockholm (gemensamma distriktet). RSV anser däremot att – i avvaktan på en långsiktig lösning beträffande punktskatteadministrationen – beskattningsverksamheten avseende punktskatterna bör ligga kvar inom verket. Verksamheten bör givetvis vara skild från verkets lednings – och utvecklingsfunktioner. När det gäller sjömansskatten framhåller verket – med hänsyn till ovissheten om denna beskattningsforms framtid – att administrationen av denna verksamhet inte nu decentraliseras. Administrationen av punktskatt och sjömansskatt förs samman inom verket i en beskattningsavdelning.
Revisionsverksamheten föreslås i princip bedrivas inom fältorganisationen. RSVs befattning med sådan verksamhet bör endast avse lednings – och utvecklingsfunktioner. En följd härav blir t.ex. att de revisioner av stora bolag som RSV f.n. har påtagit sig att utföra flyttas över till fältorganisationen. Andra exempel på revisioner som kan utföras av fältorganisationen är punktskatterevisioner, vägtrafikskatterevisioner och eko-brottsrevisioner. Detta leder till att RSVs fyra distriktskontor istället knyts till fältorganisationen. Tidpunkten härför anges i skrivelsen till regeringen till den 1 januari 1988.
Det bedöms naturligt att man i en sammanhållen skatteförvaltning inte utövar alla typer av service på alla nivåer utan placerar den där den passar bäst. I propositionen om ny förvaltningslag, 1985/86:80, förutsätter också departementschefen apropå frågan om myndigheternas serviceskyldighet, att en sådan arbetsfördelning kan göras inom en verksorganisation med centrala och regionala delar. En sådan arbetsfördelning anses enligt verket leda till att information till enskilda skattskyldiga bör i sin helhet ges av länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna. Telefonpanelerna på RSV bör således avvecklas och serviceutbudet från RSV inriktas på stöd och ”back-up” till fältorganisationen. Däremot bör kontakter med t.ex. rikstäckande branschorganisationer, som ju oftast gäller skattefrågor av allmän natur, även i fortsättningen ankomma på RSV.
Förhandsbesked i rättsfrågor meddelas av RSVs nämnd för rättsärenden (rättsnämnden). Frågan om rättsnämndens ställning, organisatoriska placering m.m. har ingående diskuterats under utredningsarbetet. RSV har kommit fram till den slutsatsen att det är angeläget att rättsnämndens självständighet och oberoende gentemot verket markeras klarare än vad som idag är fallet. Detta anses kunna ske genom att rättsnämnden får ställning av ett från verket fristående beslutsorgan. Rättsnämnden kommer med en sådan konstruktion att endast i administrativt hänseende vara knuten till verket. RSV framhåller i sin skrivelse till regeringen att verket i denna fråga senare kommer att förelägga regeringen förslag till erforderliga författningsändringar.
Riksdagen beslutade i december 1986 ändringar i taxeringsorganisationen m.m. Beslutet innebär bl.a. att mellankommunala skatterätten kommer att avvecklas. I propositionen med förslag till ändringarna i taxeringsorganisationen m.m. framhöll departementschefen att processföringen i mellankommunala mål, som idag åligger allmänna ombudet för mellankommunala mål, i princip kommer att föras över till respektive länsskattemyndighet. AO-funktionen för mellankommunala mål kommer då att avskaffas. Departementschefen framhöll vidare att RSV – för att säkerställa kravet på bl.a. enhetlig rättstillämpning – bör kunna utföra processverksamhet. RSVs framtida processföringsverksamhet bör främst ses som ett medel i centralmyndighetens ledning och styrning av fältorganisationen och utgör således en RSV-uppgift.
Organisationsutformningen
De arbetsuppgifter inom RSV som skall struktureras och föras samman till arbetsenheter är av två slag: dels sådana som utgör organisationens ”egentliga” verksamhet och som är betingade av syftet med organisationen, dels olika stöd- och servicefunktioner till den ”egentliga” verksamheten.
Arbetsuppgifterna inom den egentliga verksamheten kan indelas efter endera av två principer: sakområdesprincipen eller funktionsprincipen. En indelning efter den senare principen innebär att organisationen struktureras i enheter, typ planeringsenhet, uppföljningsenhet etc. En indelning efter sakområdesprincipen kan göras på olika sätt beroende på verksamhetens art.
Det är vanligt att en organisation baseras på såväl en funktionsindelning som en sakområdesindelning. RSVs nuvarande organisation utgör exempel på en sådan indelningsgrund. Under senare år har man dock vid större organisationsförändringar ofta indelat mera renodlat i sakområden. Därmed betonas helheten mer än när indelning sker också efter funktioner. Samordningsbehovet minskar och organisationen får ett mer samlat uppträdande utåt.
Inom RSV har man gjort den principiella bedömningen när det gäller verkets egentliga verksamhet att fördelarna med en indelning efter sakområdesprincipen överväger nackdelarna. RSVs förändrade organisationsstruktur är därför byggd på verkets fyra huvudsakliga verksamhetsområden som är
skatteområdet med de nya länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna
exekutionsområdet med kronofogdemyndigheterna
folkbokföringsområdet med pastorsämbetena och de lokala skattemyndigheterna
valområdet med länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna.
I den nuvarande organisationen är skatteområdet splittrat på fem olika avdelningar och enheter medan folkbokföring och val respektive administration av exekutionsväsendet har sammanhållits i var sin avdelning.
Verksamhetsområdena folkbokföring och val bör även i fortsättningen organisatoriskt hållas samman. RSVs arbetsuppgifter inom exekutionsområdet är redan idag organisatoriskt samlade. I fråga om skatteområdet har RSV gjort den bedömningen att verksamhetsområdet skatt blir för stort och att det därför bör delas i två huvudavdelningar, en för främst skatterättsliga frågor och en för främst skatteadministrativa frågor.
De två huvudavdelningarna inom skatteområdet föreslås kunna underindelas i avdelningar. RSV förutsätter att verket självt får besluta om avdelningsindelning inom de två huvudavdelningarna. Ställningstagande till frågor rörande arbetsfördelningen m.m. mellan de två huvudavdelningarna görs i det fortsatta utrednings – och genomförandearbetet. Detta arbete har redan inletts. Bland arbetsuppgifterna ingår, för att nu nämna ett exempel, att ta ställning till hur samordningen av utlandsärendena bör ske.
Inom den nya sammanhållna skatteförvaltningen får RSV ett samlat personal- och ekonomiadministrativt ansvar för hela förvaltningen. De strategiska frågorna inom dessa områden kommer därigenom att få ökad betydelse. Därför föreslås att den nuvarande administrativa avdelningen delas upp på en avdelning för personalfrågor och en avdelning för ekonomifrågor.
Drifttekniska avdelningen bibehåller sitt ansvar för den tekniska utvecklingen inom RSVs verksamhetsområde. Fortsättningsvis innefattas häri även ansvaret för tekniska hjälpmedel. För att klarare markera avdelningens totala ansvar benämns den tekniska avdelningen.
Förslaget innebär också att ansvarsfördelningen mellan sakområdena och stödfunktionerna förändras på det sättet att sakavdelningarna får ett något större ansvar än idag för personal – , ekonomi – och teknikfrågorna inom sina respektive områden.
”Nya RSV” kommer således fr.o.m. den 1 januari 1987 att vara organiserat på två huvudavdelningar för skatt, en avdelning för folkbokföring/val och en avdelning för exekution samt tre stöd – och serviceavdelningar, en för teknik, en för personal och en för ekonomi. Organisationstablån som verket har bilagt sin skrivelse till regeringen finns på nästa sida. Av tablån framgår att beskattningsavdelningens (punktskatt och sjömansskatt) organisatoriska placering ännu inte har lösts.
RSVs arbetssätt
I denna fråga har verket gjort följande överväganden. För att RSV med de begränsade resurser som står till buds framgångsrikt skall kunna utöva sin ledningsroll och samtidigt främja en helhetssyn på verksamheten, måste den egna personalen, utöver gedigna sakkunskaper, äga en bredd och överblick som gör det möjligt att för t.ex. utrednings- och utvecklingsuppdrag utnyttja de tjänstemän i förvaltningen som är bäst ägnade att utföra uppgiften. Med ett sådant arbetssätt behöver verket inte inom sig kunna möta varje expertbehov som kan uppkomma.
Genom en på detta sätt utvidgad och fördjupad kontakt med fältet vinns flera betydelsefulla fördelar, t.ex. förbättrade personkontakter mellan centralmyndigheten och fältorganisationen samt en ökad kännedom hos verket om fältets problem och arbetssätt. Det förordade arbetssättet förutsätter sammanfattningsvis att hela förvaltningen kan tas i bruk för och engageras i centralmyndighetsarbetet. Detta befrämjar omvandlingen av skatteförvaltningen till en sammanhållen enhet. Genom ett sådant arbetssätt uppkommer dock en rad praktiska problem som måste lösas. En särskild arbetsgrupp kommer att få i uppdrag att dokumentera och försöka lösa de problem som kan väntas uppkomma.
RSVs ledning och styrning av fältorganisationen
I en sammanhållen skatteförvaltning är det nödvändigt att helhetssynen tydligt markeras och att ansvarsfördelningen blir klar och entydig. Myndighetscheferna inom förvaltningen åläggs därför ett ansvar för helhetssynen. RSVs ledning och styrning av fältorganisationen bör i princip endast kunna utgå från verksledningen. Vissa undantag kommer dock att finnas.
När man talar om RSVs ledning och styrning är det viktigt att framhålla att det inte är fråga om någon detaljstyrning av verksamheten. Tyngdpunkten när det gäller ledningen och styrningen ligger i stället i att ange mål, riktlinjer, ramar etc.
För att cheferna för länsskattemyndigheterna skall kunna ta ansvaret för verksamheten inom sin region måste vidare RSVs ledning och styrning av länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna ske genom cheferna för länsskattemyndigheterna.
Regeringens beslut
Enligt vad som erfarits kommer regeringen i början av 1987 att bifalla RSVs tidigare nämnda hemställan. Regeringen kommer därvid att ställa sig bakom huvudpunkterna i RSVs förslag och vidtaga de erforderliga instruktionsförändringarna.
Av skattedirektören Bert Lindberg