Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om betalning av skatter och avgifter, skattebetalningslagen. Lagen, som ersätter uppbördslagen (1953:272) och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt förfarandebestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), innehåller ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.
Hos skattemyndigheten skall det finnas ett skattekonto för varje skatteller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar skall registreras på kontot. Främst gäller det F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Bokföringen på kontot skall göras så att kontoställningen kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag.
Alla uppgifter som den skattskyldige är skyldig att lämna skall redovisas i en enda handling ) en skattedeklaration. Den skall lämnas en gång varje månad av den som är arbetsgivare eller registrerad för mervärdesskatt. När i månaden deklarationen skall lämnas beror på om mervärdesskatt skall redovisas och i så fall även på storleken av beskattningsunderlagen till mervärdesskatt. För löntagare förändras inte deklarationsförfarandet. Deklarationer, även självdeklarationer, föreslås efter särskilt medgivande få lämnas i form av ett elektroniskt dokument.
Det skall finnas två förfallodagar varje månad. Skatter och avgifter som påförs genom särskilda beskattningsbeslut skall förfalla till betalning på den förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar efter beslutsdagen. Underskott som uppkommer vid avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt skall dock förfalla till betalning på den förfallodag som inträffar efter en betalningsfrist om 90 dagar.
Förfallodagens innebörd ändras. Skatter och avgifter skall ha bokförts på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.
Betalningar och andra belopp som skall räknas kontohavaren tillgodo skall bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det behöver anges vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, skall skulden fördelas proportionellt mellan de skatter som påförts under den period som är aktuell.
Varje månad som det har förekommit en transaktion skall skattekontot stämmas av. Samtliga konton skall stämmas av minst en gång per år. Om det vid avstämningen uppkommer ett underskott innefattar kontoutdraget en betalningsuppmaning. Efter betalningsuppmaningen lämnas fortlöpande obetalda fordringar för indrivning. Mindre underskott på ett skattekonto under viss tid skall dock kunna godtas utan att indrivning aktualiseras.
Ett överskott på ett skattekonto skall som huvudregel vara tillgängligt för kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall en återbetalning kunna göras när som helst under månaden.
Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak ersätta anståndsräntan, respiträntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan, kvarskatteavgiften och dröjsmålsavgiften. På underskott eller överskott på ett skattekonto skall i stället kostnads- respektive intäktsränta räknas löpande. Räntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget.
Arbetsgivarnas medverkan i uppbörden av kvarstående skatt tas bort.
Regleringen av betalning av tilläggspensionsavgift som betalas i form av egenavgift ändras. Avgiften jämställs med övriga skatte- och avgiftsbetalningar. Om endast en viss andel av samtliga skatter och avgifter har betalats, skall tilläggspensionsavgift anses ha betalats i proportion till avgiftens andel av de sammanlagda skatte- och avgiftsdebiteringarna för inkomståret.
Ett flertal förslag lämnas som syftar till att förbättra överensstämmelsen mellan den preliminära och slutliga skatten.
För den som betalar F-skatt utökas skyldigheten att lämna preliminär självdeklaration. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått kännedom om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den preliminära skatten med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden. Dessutom förlängs tiden för debitering av preliminär skatt. Samtidigt föreslås en lättnad för säsongsföretag. F-skattebetalningar för dessa företag skall kunna begränsas enbart till den period som verksamheten pågår.
Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att dels förelägga en deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration eller annan handling, dels göra revision för att kontrollera att deklarationsoch uppgiftsskyldigheten fullgjorts.
Regleringen om F-skattebevis skärps något. En F-skattsedel för en som är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas även om myndigheten av någon anledning, t.ex. i en konkurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets F-skattsedel. En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren.
Anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter på grund av sociala skäl och andra liknande förhållanden skall kunna ges endast om det finns synnerliga skäl. Anståndsmöjligheten skall omfatta alla skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet. Detsamma skall gälla vid anstånd i samband med skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret.
En generell och enhetlig betalningsskyldighet skall gälla för den som är skyldig att redovisa och betala in sådana skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter för den som företräder ett rättssubjekt som är juridisk person görs också generell och enhetlig. Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet.
Området för skattetillägg utvidgas till att gälla för arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag.
Straffansvaret för underlåtenhet att betala in innehållen skatt avskaffas.
En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett underskott på ett skattekonto skall preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då ett belopp motsvarande underskottet lämnades för indrivning.
I propositionen lämnas också förslag som syftar till att reglerna för skattekontroll, främst revisionsreglerna, skall bli effektivare. Revisioner skall få ske för löpande period och hos tredjeman. Om det är av betydelse för en revision med kassakontroll, lagerinventering eller vissa liknande fysiska kontroller skall den reviderade kunna underrättas om revisionsbeslutet först i samband med att revisionen verkställs.
Skattekontosystemet, liksom merparten av övriga förslag, föreslås sättas i kraft vid årsskiftet 1997/98. Vissa ändringar, bl.a. i fråga om de nya reglerna för skattekontroll, skall dock gälla redan från den 1 november 1997.