1 §En myndighet under regeringen svarar för att myndighetens anställda och uppdragstagare har ett försäkringsskydd vid inrikes och utrikes tjänsteresor samt förrättningar i anslutning till dessa.

Bestämmelserna i denna förordning gäller inte för

  1. den som utan att vara anställd får statlig utbildning,

  2. den som omfattas av statligt personskadeskydd enligt 7 kap. 2 § socialförsäkringsbalken eller av bestämmelser som avses i 7 kap. 3 § samma balk,

  3. anställda vid konsultföretag som mot arvode utför klart avgränsade uppdrag.

Förordning (2010:1682)

2 §Myndigheten avgör vad som är en tjänsteresa.

3 §Skyddet enligt 1 § skall alltid omfatta

  • ersättning vid dödsfall och invaliditet,

  • ersättning för förlorat personligt resgods,

  • ersättning för kostnader vid reseavbrott,

  • överfallsskydd och

  • rättsskydd.

Myndigheten får komplettera skyddet med ytterligare moment där så bedöms behövligt.

4 §Bestämmelserna om riskfinansiering och skadereglering i 4 och 5 §§ förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering skall tillämpas i fråga om försäkringsskydd enligt denna förordning.

Förordning (1995:1302)

5 §Kammarkollegiets beslut i ärenden om ersättning på grund av avtal som avses i 4 § får inte överklagas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2010:1682

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.