Dnr 2017-1311

2.1 Revisorsinspektionens kvalitetskontroll år 2009

Vid 2009 års kvalitetskontroll fick Revisorsinspektionen del av X Revision ABs2 metodhandböcker och riktlinjer för revisorernas professionella ansvar. Myndigheten erhöll också beskrivningar av byråns organisation, dess revisionshjälpmedel och hur de uppdragsbaserade respektive de övervakande kvalitetskontrollerna var organiserade. Revisorsinspektionen fick också en översiktlig beskrivning av uppbyggnaden av X Revision ABs delägarsystem och de principer för vinstdelning och resultatbaserad medarbetarbelöning som tillämpades inom X Revision AB. Revisorsinspektionen bedömde att X Revision ABs system för vinstdelning inte innefattade tillräckliga ekonomiska styrmedel för att premiera god uppdragskvalitet. Inspektionen konstaterade vidare att X Revision ABs ledning inte förfogade över några påvisbart effektiva ekonomiska styrmedel för att fullgöra sitt ansvar för en stark kvalitetsorienterad intern kultur inom företaget. Det noterades också att antalet revisorer som hade blivit underkända i den interna övervakningsprocessen var högt. Av de rapporter som inspektionen tog del av framgick att flera av byråns delägare hade underkänts i den interna kvalitetskontroll som var ett led i X Revision ABs övervakningsprocess. Med anledning av dessa observationer och Revisorsinspektionens egna iakttagelser vid kvalitetskontroller av enskilda revisorer drog inspektionen slutsatsen att X Revision AB måste vidta åtgärder som kunde leda till bestående kvalitetsförbättringar.

2.2 Revisorsinspektionens kvalitetskontroll år 2012

Vid 2012 års kvalitetskontroll konstaterade Revisorsinspektionen att X Revision ABs vinstdelningssystem i stora drag var oförändrat. Enligt inspektionens bedömning kunde systemet medföra att sådana faktorer som antalet kunder, omfattningen av faktureringen och kortsiktiga resultat premierades framför investeringar i gemensamma resurser för kvalitetsfrämjande åtgärder. X Revision ABs styrelse hade under året beslutat om en möjlighet att, i samband med konstaterade kvalitetsbrister i uppdrag, utdela något som benämndes formell varning och att utdöma erforderliga ekonomiska sanktioner. Denna möjlighet hade ännu inte utnyttjats vid tidpunkten för 2012 års kvalitetskontroll. Det interna regelverket gav i övrigt ingen vägledning beträffande sanktioner vid regelöverträdelser. X Revision AB hade dock beslutat om ett antal framtida förändringar i vinstdelningssystemet efter principer som X Revision AB International hade etablerat. Dessa innebar att vinstdelningen skulle baseras på såväl intjäning som andra kriterier. Bland dessa andra kriterier skulle uppdragskvalitet bli en påverkansfaktor på ett tydligare sätt än vad som var fallet i dåvarande system.

Vid den jämförelse med 2009 års kvalitetskontroll som gjordes vid 2012 års kvalitetskontroll konstaterade Revisorsinspektionen att X Revision ABs ledning lade ned ett konstruktivt arbete på att utveckla policies, riktlinjer och revisionsverktyg och bygga en starkare intern kvalitetskultur. Revisorsinspektionen bedömde att de ledningsfunktioner som hade byggts upp inom X Revision AB för att uppfylla gällande kvalitetsnormer hade skapat förutsättningar att möta de flesta kraven enligt International Standard on Quality Control (ISQC) 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster. Resultaten av revisionsföretagets årliga interna övervakningsprocess visade dock att antalet uppmärksammade brister vid utförandet av revisionsuppdrag alltjämt var många och av samma typ som tidigare år. Av rapporten från den interna övervakningsprocessen år 2011 kunde utläsas att andelen av de kvalitetskontrollerade revisorerna som hade fått omdömet underkänt var otillfredsställande hög. Bland revisorer med noterade kvalitetsbrister fanns flera delägare. Även Revisorsinspektionens uppdragsgranskningar visade på kvalitetsbrister.

Sammanfattningsvis innebar detta, enligt Revisorsinspektionens bedömning, att ledningens styrmedel för att premiera god uppdragskvalitet alltjämt föreföll vara otillräckliga. Inspektionens slutsats var att de kvalitetsbrister som hade framkommit vid de interna kvalitetskontrollerna inte var godtagbara och att de berodde på bl.a. bristande efterlevnad av interna regler och riktlinjer samt att X Revision AB hittills inte hade haft något sanktionssystem för allvarliga kvalitetsbrister. Revisorsinspektionen anmodade styrelsen att snarast ta ett helhetsgrepp på kvalitetsfrågorna och att använda flera verktyg, såsom utbildningsverksamhet, bemanningskontroller, självutvärderingar, premiering respektive sanktioner, för att ge organisationen tydliga signaler om kvalitetsfrågornas vikt.

2.3 Revisorsinspektionens kvalitetskontroll år 2015

Vid 2015 års kvalitetskontroll konstaterade Revisorsinspektionen att X Revision AB under hösten 2014 hade infört en förändrad vinstdelningsmodell som innebar att delägarnas prestationer mättes utifrån ett antal nya kriterier. Dessa kriterier innefattade bl.a. teknisk kompetens, utveckling av kundrelationer, affärsledning, ledarskap samt partner- och medarbetarskap. Ledningen för X Revision AB uppgav att kvalitetskravet avseende delägare ansågs rymmas inom kriteriet för teknisk kompetens. Av ett dokument framgick att delägarna skulle följa relevanta interna och externa regelverk. Några andra uttryckliga kvalitetskrav fann Revisorsinspektionen inte i de dokument som X Revision AB visade upp för myndigheten. Inspektionen tog även del av X Revision ABs uppdaterade kvalitetshandbok. Av denna framgick bl.a. att styrelsen, om det hade konstaterats kvalitetsbrister i genomförandet av revisionsuppdrag, kunde besluta om formell varning och ekonomiska sanktioner. Inspektionen uppfattade dock inte att denna möjlighet hade utnyttjats i något fall. Vidare hade X Revision AB under år 2014 inrättat en kvalitetsnämnd som rapporterade övervakningsprocessens resultat till ledning och styrelse. Revisorsinspektionen noterade att den nya vinstdelningsmodellen vid tidpunkten för inspektionens granskning inte var helt införd och att den inte hade fått genomslag i organisationen. Från X Revision ABs sida uppgavs bl.a. att man avsåg att genomföra självutvärderingar under år 2015 och att dessa skulle följas upp av samtal med alla delägare. Det skulle även inrättas en ersättningskommitté. Revisorsinspektionen bedömde att den nya vinstdelningsmodellen tillsammans med inrättandet av en kvalitetsnämnd och en ersättningskommitté utgjorde steg i rätt riktning. Inspektionen ansåg dock att regelverket inte var tillräckligt tydligt formulerat. Inspektionen ansåg även att det var viktigt att fall av konstaterad väsentlig kvalitetsbrist ledde till ekonomiska sanktioner.

Inspektionen tog i samband med kvalitetskontrollen del av X Revision ABs kvalitetsnämnds redogörelse till styrelsen efter en år 2014 utförd övervakningsprocess. Kvalitetsnämnden noterade att den inte var nöjd med att andelen underkända revisorer var så hög. Nämnden ansåg att det behövde vidtas åtgärder som poängterade vikten av att följa gällande regelverk och att hålla hög kvalitet. Detta behövde enligt kvalitetsnämnden markeras av hela ledningsorganisationen från styrelse, verkställande direktör, kontorschefer och nedåt. Revisorsinspektionen fick även ta del av kvalitetkontrollgruppens sammanställning över resultatet av övervakningsprocessen. Av denna framgick att nio procent av de granskade revisorerna under år 2014 hade underkänts i kvalitetskontrollen. Myndigheten kunde även konstatera att flera av de revisorer som sammantaget bedömdes vara godkända i kvalitetskontrollen hade erhållit omdömet underkänd för enstaka kontrollerade revisionsuppdrag.

Revisorsinspektionen gick dessutom igenom brister på uppdragsnivå och kunde konstatera att vissa beskrivna brister var av allvarlig natur. Exempel på brister var bokföringsjäv, felaktiga uttalanden i revisionsberättelser, brister i granskningen av resultaträkningar, särskilt intäkter, och avsaknad av uppdragsanknuten kvalitetskontroll.

Rapporteringen till kvalitetsnämnd och styrelse avseende den interna granskning som hade genomförts år 2014 var enligt Revisorsinspektionens uppfattning väl genomarbetad och konstruktiv. Inspektionen konstaterade dock att några bestående kvalitetsförbättringar inte hade åstadkommits sedan myndighetens tidigare kontroller. Revisorsinspektionen bedömde att att organisationen inte hade lyckats dra fördel av det interna kvalitetskontrollsystemets iakttagelser. Detta kunde, liksom vid tidigare kvalitetskontroller, bero på att styrelsen saknade tillräckliga sanktioner och andra styrmedel för att komma till rätta med kvalitetsbrister hos enskilda revisorer och delägare och att premiera uppdragskvalitet framför andra belöningskriterier. Revisorsinspektionen uttalade att den såg mycket allvarligt på bristerna och anmodade styrelsen att snarast ta ett helhetsgrepp på kvalitetsfrågorna. Enligt inspektionen borde styrelsen därvid använda fler verktyg – såsom utbildningsverksamhet, bemanningskontroller, självutvärderingar, premiering respektive sanktioner – för att ge organisationen tydliga signaler om kvalitetsfrågornas vikt.

3.1 Genomförda kvalitetshöjande åtgärder

De åtgärder som X Revision AB hade genomfört kan summeras i följande punkter.

• Utbildningsinsatser, speciellt inriktade på brister uppdagade vid tidigare interna kvalitetskontroller, hade vidtagits.

• Det hade införts ett utvärderingssystem där revisionskvalitet var ett eget område.

• En möjlighet till ekonomisk sanktion vid bristande kvalitet hade införts.

• Revisionskvalitet hade införts som en fast punkt på agendan vid ledningsgruppsmöten och vid styrelsemöten.

Revisorsinspektionen kunde konstatera att de åtgärder som vidtagits i syfte att förbättra kvaliteten vid genomförande av revisionsuppdrag hade varit relevanta. Flera av dessa åtgärder hade dock vidtagits under år 2016 och våren 2017 och kunde därför inte förväntas få full effekt förrän i nästkommande utförda interna kvalitetskontroller.

3.2 Intern kvalitetskontroll inom X Revision AB år 2016

X Revision ABs kvalitetsnämnd noterade efter avslutad övervakningsprocess år 2016 att den inte var nöjd med att andelen underkända revisioner var så hög och konstaterade att åtgärder måste vidtas för att höja kvaliteten i utförandet av revisionsuppdrag. Av kvalitetsnämndens sammanställning kunde utläsas att av de 34 revisorer som kvalitetskontrollerades under år 2016 hade fyra, motsvarande cirka tolv procent av de granskade, underkänts i kvalitetskontrollen. Två av de revisorer som underkänts hade tidigare meddelats varning av Revisorsinspektionen för brister i granskningen av ett företag av allmänt intresse. Revisorsinspektionen noterade även att det av sammanställningen framgick att sex av de revisorer som sammantaget bedömdes vara godkända hade erhållit omdömet underkänt för enstaka kontrollerade revisionsuppdrag. Dessa revisorer skulle enligt X Revision ABs rutiner för övervakning genomgå s.k. förnyad ordinarie kvalitetskontroll nästkommande år. Skillnaden mellan en sådan och en omkontroll är att revisorn vid en förnyad ordinarie kvalitetskontroll kan bli underkänd med beslut om ytterligare en omkontroll året därpå innan underrättelse till FAR om underkänd kvalitetskontroll görs. I ett sådant fall kan revisorn alltså genomgå tre kvalitetskontroller innan det görs en eventuell underrättelse om underkännande.

Revisorsinspektionen gick igenom en sammanställning av brister på uppdragsnivå och kunde konstatera att vissa brister åter var av allvarlig natur och troligen skulle, enligt Revisorsinspektionens praxis, föranleda en disciplinär åtgärd om den noterade bristen togs upp inom ramen för ett disciplinärende hos inspektionen. Som exempel på noterade brister kunde följande framhållas.

• Ingen dokumenterad kontakt med föregående revisor och avsaknad av dokumenterad granskning av ingående balanser vid förstagångsrevisioner.

• Brister i granskning av resultaträkningar, särskilt intäkter.

• Felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen avseende skatter och avgifter.

• Granskningsbrister beträffande väsentliga poster.

• Sent avlämnad årsredovisning hade inte föranlett anmärkning i revisionsberättelsen.

• Bristfällig granskning av närståendetransaktioner.

• Redovisningsjäv.

• Saknad upplysning i revisionsberättelsen om särskild förteckning över lån.

• Saknad upplysning i revisionsberättelsen om faktorer som kunde leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att kunna fortsätta sin verksamhet.

Det konstaterades att X Revision AB hade ett system där den totala bedömningen av genomförd kvalitetskontroll till synes räknas fram matematiskt, utan att hänsyn tas till allvaret i en enskild brist. Detta sände enligt Revisorsinspektionens uppfattning ut signaler till organisationen som inte befrämjar en god kvalitet, eftersom det totala omdömet kunde bli godkänd trots att en allvarlig brist uppdagats. Inspektionen ansåg att en allvarlig brist borde resultera i ett annat totalomdöme än godkänd. Inspektionen gick igenom dokumentationen för de kvalitetskontroller där revisorer hade blivit underkända i ett revisionsuppdrag, men godkänd i två andra uppdrag och därmed erhållit omdömet godkänd men med förnyad ordinarie kvalitetskontroll nästkommande år. Inspektionens uppfattning efter denna genomgång var att de identifierade bristerna var av den karaktären att det totala omdömet av kontrollen borde ha varit underkänd. För en av revisorerna hade kvalitetskontrollanten gett omdömet underkänd i två av de kontrollerade uppdragen, vilket skulle ha resulterat i ett underkänt resultat totalt sett. X Revision ABs kvalitetsnämnd hade dock ändrat kontrollantens omdöme i ett av de kontrollerade uppdragen till godkänd. Revisorsinspektionen kunde efter genomgång av revisionsdokumentationen för det revisionsuppdraget konstatera att inspektionen inte delade kvalitetsnämndens uppfattning att omdömet vid en kvalitetskontroll av det aktuella uppdraget skulle vara godkänd.

Revisorsinspektionen gick dessutom, med anledning av noteringar gjorda i kvalitetsnämndens sammanställning, igenom dokumentationen av en kvalitetskontroll av en revisor som hade erhållit omdömet godkänd efter det att kvalitetsnämnden hade ändrat omdömet för ett av de kontrollerade uppdragen. Inspektionen gick även igenom revisionsdokumentationen för ett av de kontrollerade uppdragen, ett företag av allmänt intresse. Inspektionens uppfattning var att även kvalitetskontrollen av den aktuelle revisorn borde ha resulterat i ett underkännande. Inspektionen noterade att kvalitetskontrollantens omdöme i det uppdraget var underkänd.

Revisorsinspektionen kunde konstatera att det inom X Revision AB finns en kvalitetskontroll som identifierar revisioner som utförts med bristande kvalitet och att det även finns rutiner och register som säkerställer att medarbetare kvalitetsgranskas med en acceptabel frekvens och i en acceptabel omfattning.

Revisorsinspektionen konstaterade emellertid också att kvaliteten i kontrollerade revisionsuppdrag inte hade blivit bättre, trots att kvalitetshöjande åtgärder hade vidtagits löpande sedan år 2010; resultatet hade snarare blivit det motsatta. Liksom vid tidigare genomförda kontroller noterade inspektionen att antalet revisioner som hade underkänts vid den interna kvalitetskontrollen hade varit högt och att andelen revisorer som godkänts utan någon anmärkning av kvalitetsbrister var alldeles för låg. Inspektionen noterade också att myndighetens senaste två kvalitetskontroller av X Revision AB hade resulterat i disciplinärenden mot tre enskilda revisorer med revisionsuppdrag i företag av allmänt intresse. Dessa disciplinärenden hade utmynnat i att revisorerna tilldelats varning.

Eftersom det totala omdömet vid en intern kvalitetskontroll kunde vara godkänd, även om det hade uppdagats allvarliga brister, hade bedömningen i rapporteringen från kvalitetskontrollanterna till kvalitetsnämnden formulerats enligt standardformuleringen för godkänd kontroll. Denna formulering lyder enligt följande: ”Efter avslutad kvalitetskontroll konstaterar vi att det inte framkommit något som tyder på att NN inte bedriver revisionsverksamheten i enlighet med god revisorssed och god revisionssed varför vi rekommenderar att NN godkänns i årets kvalitetskontroll.” Protokollen från kvalitetsnämnden hade spridits inom en begränsad krets men Revisorsinspektionen ansåg att formuleringen sände ut signaler till organisationen som inte befrämjar en god kvalitet.