Dnr 2005-698

2.1 Allmänt om genomförd granskning

A-bolagets arbete med årsredovisningen hade redan tidigare år varit tidspressat och med vissa brister i kvaliteten samt brist på möjligheter till större justeringar om fel upptäcktes vid revisionen. Revisorerna hade inte informerat styrelsen om dessa brister. Styrelsen i A-bolaget hade beslutat att tidigarelägga bolagsstämman avseende räkenskapsåret 2003 med två veckor jämfört med tidigare år. Upprättandet av årsredovisningen försenades dock på grund av hård arbetsbelastning inom bolagets ekonomifunktion. Vid slutrevisionen den 2 februari 2004 var båda revisorerna närvarande och även styrelsens ordförande och bolagets VD. Något förslag till årsredovisning fanns inte framtaget vid det tillfället. Efter mötet skrev A-son en promemoria till styrelsen inför det styrelsemöte som skulle hållas den 11 februari 2004.

I denna promemoria ”Revisions PM angående bokslutsgranskning för verksamhetsåret 2003” sägs att i koncernen ingående bolag ur revisionssynpunkt är välskötta och har god standard på räkenskapshandlingarna. I promemorian framhålls dock att årsredovisningar ännu inte hade färdigställts för A-bolagskoncernen och således av naturliga skäl ej granskats.

Den 25 februari 2004 fick revisorerna ett första arbetsexemplar av årsredovisningen. En för granskningsarbetet ansvarig medarbetare lämnade i en intern promemoria daterad den 1 mars 2004 en rapport till de valda revisorerna över den dittills genomförda granskningen av årsredovisningen. Av rapporten framgår att årsredovisningsarbetet blivit kraftigt försenat från bolagets sida och att kvaliteten hade ”varit därefter”. Något färdigt exemplar av årsredovisningen hade revisorerna vid denna tidpunkt ännu inte fått ta del av. Den avslutande granskningen av årsredovisningen utfördes på plats hos ett reklamföretag, där A-bolagets ekonomichef samtidigt slutförde arbetet med årsredovisningen. Parallellt med detta hade den granskningsansvarige medarbetaren arbetat med att få gehör för ändringar av de mer väsentliga fel han identifierat. Medarbetaren framhåller i sin promemoria ett antal punkter som han anser väsentliga och där brister trots påtryckningar kvarstår. Som mest problematiskt framhåller han brister i bolagets sätt att tillämpa RR 25 Rapportering för segment och RR 27 Finansiella instrument: upplysningar och klassificering. Därutöver rapporterar medarbetaren att han för ekonomichefen påpekat att bolagets process med att upprätta årsredovisning måste förbättras kraftigt för att ”frågeställningar som ovan skall kunna lösas efter en rejäl diskussion och inte som nu i elfte timmen med enda möjliga åtgärd från vår sida att lämna en oren revisionsberättelse”.

Beträffande övriga av Övervakningspanelen konstaterade brister i årsredovisningen finns noteringar i granskningsdokumentationen som visar att såväl bolagets sätt att redovisa koncerngoodwill i den funktionsindelade koncernresultaträkningen som bolagets redovisning av villkor för ledande befattningshavare varit föremål för granskning och genererat vissa frågor som noterats av revisionsteamet. Dessa iakttagelser finns emellertid inte återgivna eller på annat sätt kommenterade i den interna promemorian av den 1 mars 2004.

A-son och B-son har i sitt gemensamma yttrande till RN uppgett att de noterat bristerna avseende RR 25 och RR 27 och påtalat dem för bolaget. De har inte reagerat mot den gjorda redovisningen av koncerngoodwill då de bedömde informationen som korrekt i sig, även om den formellt sett inte redovisats korrekt. Upplysningar om ersättningar till ledande befattningshavare fanns i ett nyemissionsprospekt som A-bolaget avgett kort tid innan årsredovisningen och överenskommelsen var att denna information skulle klippas in i årsredovisningen. Bristerna i sammanställningen av eget kapital enligt RR 22 noterades inte vid granskningen av årsredovisningshandlingarna.

2.2 Omfattning och inriktning på A-sons eget arbete

Av A-sons yttrande framgår att årsredovisningsarbetet var sent och tidspressat även det föregående räkenskapsåret. Erfarenheten från tidigare år hade påverkat revisionsplaneringen på så vis att den för granskningsarbetet ansvarige medarbetaren tidigt hade informerat bolagets ekonomiansvarige om nyheter inför årsredovisningen 2003. Den ekonomiansvarige uppgav att han hade kontroll över situationen, vilket senare visade sig vara felaktigt. Revisionsteamet hade haft till uppgift att pricka av årsredovisningens fullständighet. Genom sina genomgångar och löpande diskussioner med den för granskningsarbetet ansvarige medarbetaren, som är auktoriserad revisor, ansåg A-son att kvaliteten i granskningsarbetet uppfyllde god revisionssed. Den bedömningen gör han alltjämt. I den dokumentation A-son efter RNs föreläggande ingett finns inga arbetsnoteringar som utvisar när och på vilket sätt han själv hade genomgång med medarbetaren och vilka ställningstaganden som därvid gjordes. Inte heller finns dokumenterat något samråd med medrevisorn B-son. Det är därför svårt för RN att utreda hur djupt A-son själv trängde in i redovisningsdetaljerna och vilka överväganden han gjorde liksom vilket samråd han hade med B-son.

2.3 RNs bedömning

RN har i förevarande ärende att bedöma A-sons granskning av ett marknadsnoterat bolag. Utgångspunkten för RNs bedömning är att kraven på det arbete som ligger bakom en revisors uttalanden i revisionsberättelsen är särskilt höga i ett marknadsnoterat bolag samtidigt som de överväganden som en revisor i ett sådant bolag har att göra ofta är mer komplicerade än vad som är fallet i andra bolag. Att låta sig väljas till revisor i ett företag som vänder sig till allmänheten för sin finansiering och som fått förtroendet att noteras på en allmän marknadsplats innebär ett stort åtagande för en revisor.

Olika förhållanden pekade på en förhöjd revisionsrisk i revisionen av A-bolagets revision avseende räkenskapsåret 2003. Tiden för årsredovisningens framtagande var avkortad trots att årsredovisningsarbetet redan tidigare år varit tidspressat och med brister i kvaliteten. Vidare hade ett antal nya redovisningsrekommendationer införts från och med räkenskapsåret 2003. Senast när han mottog den interna promemorian av den 1 mars 2004 måste A-son ha insett att arbetet även i den aktuella revisionen skedde under avsevärd tidspress och att medarbetarna i granskningsteamet inte var tillfreds med årsredovisningens kvalitet och fick arbeta för att få gehör för ändringsförslag i samband med tryckningsförberedelserna på reklambyrån. I granskningen hade avsteg från två av de för året nya redovisningsrekommendationerna redan uppmärksammats, men i den slutliga versionen av årsredovisningen hade dessa fel inte åtgärdats.

A-son var enligt de två valda revisorernas inbördes arbetsfördelning huvudansvarig för granskningsarbetets genomförande. Det aktuella revisionsuppdraget innehöll komplicerade redovisningsfrågor samt var förenat med en förhöjd revisionsrisk. Enligt RNs uppfattning borde A-son, med de riskindikationer som förelåg, ha insett behovet av särskilda åtgärder för kvalitetssäkring av arbetet och behovet av att fördjupa sitt eget arbete för att möta identifierade risker bland vilka införandet och tillämpningen av nya redovisningsrekommendationer var ett viktigt område. Han kunde t.ex. ha anlitat ytterligare redovisningsspecialister för att tillföra revisionsteamet erforderlig kompetens. Uppdraget kunde också ha kvalitetssäkrats genom kontrollinsatser utförda av en erfaren revisor som inte löpande arbetat med uppdraget.

A-son har inte dokumenterat eller på annat sätt gjort gällande att han har utfört ett mer ingående eget granskningsarbete än att han hade genomgångar och löpande diskussioner med den för granskningen ansvarige medarbetaren och tog del av dennes skriftliga PM. Han har inte heller gjort gällande att han tillsett att hans medrevisor, vars uppgift enligt överenskommen arbetsfördelning bland annat var att bedöma komplicerade redovisningsfrågor, fördjupat sin granskning eller att någon annan erfaren revisor gjort motsvarande översyn.

Genom att underlåta att vidta tillräckliga åtgärder för kvalitetssäkring av det av medarbetarna utförda granskningsarbetet har A-son åsidosatt god revisionssed.

RN gör följande bedömning

För det fall revisorn i samband med sin granskning gör väsentliga iakttagelser rörande bolaget är det viktigt att dessa även kommer till styrelsens kännedom. Enligt 10 kap. 6 § i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385) skall revisorerna därför i samband med revisionen till styrelsen och verkställande direktören framställa de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed.4 Även iakttagelser från granskningen av årsredovisningen och förvaltningen bör samlas i en rapport från revisorn till företagsledning och styrelse.

Revisorerna har inte vid de möten som förekommit eller i de rapporter som lämnats skriftligen för styrelsen och ledningen i bolaget haft möjlighet att lämna en, på en godtagbar granskning underbyggd, bedömning av bolagets årsredovisning. Styrelsen har inte heller genom revisorernas rapportering kunnat få en rättvisande uppfattning om de problem som uppenbarligen har förelegat i A-bolagets bokslutsprocess och den negativa inverkan dessa problem hade på revisorernas möjlighet att genomföra revisionen under betingelser som inte äventyrar dess kvalitet.

Enligt RNs mening var de uppdagade bristerna i bolagets årsredovisning och problemen i själva bokslutsprocessen av så allvarlig art att de borde ha bringats till styrelsens kännedom genom en avslutande skriftlig rapport från revisorerna. Detta inte minst mot bakgrund av att det i den rapportering revisorerna tidigare under året hade lämnat till styrelsen framhölls att de i koncernen ingående bolagen ur revisionssynpunkt var välskötta och hade god standard på räkenskapshandlingarna. A-son har medgett att ytterligare rapportering till styrelsen borde ha skett. Genom att underlåta att lämna sådan rapportering till styrelsen har A-son åsidosatt god revisionssed.