Bakgrund

En skattemyndighet har till RN inkommit med en underrättelse avseende godkände revisorn Ls revisionsinsatser i ett aktiebolag under räkenskapsåren 1995 och 1996. Bolaget har drivit handel med begagnade bilar. I samband med skatterevision har allvarliga brister i bolagets bokföring uppmärksammats. Skattemyndigheten har bl.a. funnit att bolaget saknat kassakonto i bokföringen trots att övervägande delen av affärshändelserna i bolaget bestått av kontanta inköp och försäljningar. Kontot ”Avräkning med ägarna” har använts som kassakonto alternativt observationskonto och s.k. slaskkonto och har visat stora underskott. För räkenskapsåren 1995 och 1996 uppgick dessa till cirka 800 000 kr respektive 1,8 Mkr. En del transaktioner har inte bokförts och underlag till affärshändelser har i vissa fall saknats eller varit bristfälliga. Bolagets bokföring har varit behäftad med sådana brister att det enligt skattemyndighets uppfattning inte varit möjligt att under åren bedöma rörelsens förlopp samt resultat och ställning. Båda de aktuella åren har L lämnat ren revisionsberättelse. L har inte ifrågasatt de av skattemyndigheten lämnade uppgifterna, utan uppgett att han själv påtalat bristerna, såväl direkt till bolaget som till den av bolaget anlitade redovisningsbyrån, i samband med revisionen för respektive räkenskapsår. Anledningen till att han avgav rena revisionsberättelser var att företagsledaren lovade att snarast åtgärda bristerna i bolagets redovisning. Arbetet med att åtgärda fel och brister påbörjades men hann aldrig slutföras bl.a. beroende på företagsledarens hälsotillstånd. Kort efter att L avgett revisionsberättelsen för år 1996 har han i skrivelse till företagsledaren förklarat att han skulle återkalla sin revisionsberättelse och avsäga sig uppdraget om inte de kvarstående bristerna för år 1995 och 1996 åtgärdades inom tre månader.

RNs bedömning (plenum)

”Om en revisor upptäcker att en klient inte fullgör sin redovisning på ett riktigt sätt är han skyldig att påtala detta för klienten. Allvarligare brister skall påtalas skriftligen i den form som anges i 10 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385) och ytterst föranleda en anmärkning i revisionsberättelsen. Av de handlingar L ingivit till RN framgår att han uppmärksammat och för klienten påtalat allvarliga brister i bolagets bokföring. Någon rättelse har emellertid inte kommit till stånd. L har trots detta avgivit rena revisionsberättelser för år 1995 och 1996. Genom sin underlåtenhet att anmärka i revisionsberättelserna på de allvarliga bristerna i bolagets bokföring har L åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Med stöd av 22 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer meddelar RN L varning.”

Kommentar

I RNs relativt kortfattade bedömning ligger att man inte accepterar revisorns förfarande att först avge ren revisionsberättelse, för att sedan hota med att ”återkalla” den om sedan tidigare kända brister inte åtgärdas. Till saken hör att bristerna synes ha varit så allvarliga att de borde ha omnämnts i revisionsberättelsen även om bokföringen rättats. – I FARs Revisionsprocessen, avsnitt 2.5.4 Revisionsberättelse, behandlas revisionsberättelsens innehåll om det skett rättelse av felaktigheter i räkenskaperna, årsredovisningen eller förvaltningen.

Henry Åkerlund