Kostdoktorn

Årets Entreprenör: Cecilia Berghs skapelse Mandometermetoden har räddat tusentals svårt sjuka från ätstörning tillbaka till ett friskt liv. Genom att fokusera på mat, värme och vila har hon utmanat den traditionella, psykiatriska behandlingen av ätstörningar.

Motstånd är bra. Det tvingar dig att vara ännu mer kreativ, att komma med ännu bättre lösningar och att ta fram ännu mer säkra data. Men så finns det en gräns när motståndet blir absurt, orimligt. Den typen av motstånd har Cecilia Bergh fått känna på många gånger sedan hon lanserade Mandometermetoden för snart 25 år sedan.

– Sjukvården är en oerhört konservativ bransch, så fort man har en originell idé blir man ifrågasatt. Det är okej till en viss gräns, men det får inte ta 25 år att sprida en behandlingsmetod som är bevisat effektiv, säger hon.

Hon förklarar att flera studier visar att anslagstilldelningen oftast gynnar mainstreamidéerna, medan de mest originella idéerna hamnar i papperskorgen. Hon är medicine doktor och har intresserat sig för ätstörningar ända sedan 1980-talet.

Det var efter att hon hade skrivit sin doktorsavhandling om bulimia nervosa 1988 som hon började forska kring ätbeteenden och ätstörningar tillsammans med professor Per Södersten på Karolinska Institutet i Huddinge. Han är numera hennes make. Då var prognosen för att bli frisk från ätstörningar väldigt dålig. Färre än hälften beräknades bli friska och dödligheten var högre än inom någon annan psykiatrisk sjukdom.

När vi såg de behandlingsalternativ som fanns ansåg vi att det behövdes mer kunskap. Vi behövde ett helt nytt teoretiskt ramverk för att få bättre resultat och var säkra på att vi kunde göra någonting bättre än vad som existerade. Det är nog ganska typiskt för vad som kännetecknar entreprenörskap, säger hon.

Deras metod kom att kallas Mandometermetoden. Den skiljer sig från traditionella metoder genom att den inte utgår ifrån att ätstörningar är en psykiatrisk sjukdom som ska behandlas med psykoterapi och psykofarmaka. I stället ligger fokus på att hjälpa patienten att återfå ett normalt ätbeteende och en normal mättnadskänsla. De använder bland annat en speciell våg som mäter och registrerar ätmönster och fokuserar på värme och vila mellan måltiderna. Vad de har kunnat påvisa med denna metod är att övriga symtom, så som depression, frusenhet, ångest och tvångstankar, försvinner när ätbeteendet hos patienten har normaliserats.

– Alla ätstörningar börjar med bantning. När man går ner i vikt, vilket alla anorektiker gör, får man psykiska symptom i form av ångest och tvångsbeteenden. Det får alla. Men de här psykiska symtomen försvinner när ätbeteendet och vikten blir normal igen. Det är det som är så finurligt med vår metod, säger hon.

Mandometermetoden är inte okontroversiell. Det har varit svårt att få till stånd jämförande studier mellan denna och traditionella, mer psykiatriskt inriktade metoder. Samtidigt har metodens goda resultat publicerats i internationella, medicinska tidskrifter och på Karolinska Institutet går det att läsa att ”metoden fungerar effektivt mot ätstörningar”.

Metoden användes första gången 1993 när en 17-årig flicka kom in till akuten på Huddinge sjukhus. Vanligtvis skickas anorektiker till en psykiatrisk klinik, men den här flickan var för sjuk för att läkarna skulle kunna släppa iväg henne, och de visste inte vart de skulle skicka henne. Så kom de att tänka på Cecilia Bergh och hennes team på Karolinska Institutet som forskade på ett nytt behandlingskoncept för personer med ätstörningar.

– Jag minns att läkaren kom och knackade på min labbdörr och frågade om jag kunde ta mig an den här patienten. Jag följde med tillbaka till akuten och träffade min första patient.

Eftersom Cecilia Bergh hade laboratoriet som arbetsplats fick flickan läggas in på en medicinklinik och dagligen förflyttas till Cecilias labb där behandlingen med Mandometern inleddes. Måltiderna varvades med vila i ett varmt rum, och sakta men säkert började flickan tillfriskna. Efter nio månader var hon helt frisk och hon har sedan dess inte haft några återfall.

Efter denna framgång började Cecilia Bergh och hennes forskarteam att få fler och fler patienter, och när Huddinge sjukhus skulle bolagiseras år 2000 öppnades möjligheten att få knoppa av verksamheten från sjukhuset.

– För att få knoppas av behövde man uppfylla vissa kriterier. Man skulle ha patent, en robust verksamhet och kapital. Jag hade de två första men inga pengar, så jag började söka kapital, och fick hjälp från Wallenbergs Investor. Detta lade grunden till AB Mando.

I dag har företaget närmare 100 anställda och sex behandlingskliniker i tre länder. Under årens lopp har de även börjat erbjuda en behandlingsform som hjälper personer som är överviktiga.

Totalt har man kunnat friskförklara 1.200 patienter sedan starten.

– Vi är väldigt stolta över våra siffror. Vi kan visa att 75 procent av våra patienter blir friska efter drygt ett år och i genomsnitt bara 10 procent återfaller. Och ingen av våra patienter har dött.

Trots de goda resultaten har Mandometermetoden ända sedan starten stött på motstånd, vilket har satt käppar i hjulet för företagets utveckling. Bland annat har det varit svårt för dem att få igenom jämförande studier. Offentliga upphandlingar har också varit svåra att vinna.

– Senaste upphandlingen i Stockholm var 2010. Vi var verkligen redo att expandera och trodde att vi hade visat tillräckligt tydligt att vår metod fungerar, ändå förlorade vi och fick ett minskat avtal i stället. Det var tufft. Tyvärr är det priset som avgör en upphandling, inte resultatet. Då har en liten forskningsdriven verksamhet som Mando svårt att hävda sig mot vårdjättarna.

Trots, eller kanske tack vare, motståndet har Cecilia Bergh aldrig saktat ned på takten. Tvärtom. Nu ska företaget ta nästa steg och lansera en virtuell behandlingsklinik för att kunna hjälpa ännu fler människor att få ett sunt ätbeteende. Och marknaden är stor. Vad gäller övervikt finns det närmare 1,5 miljarder överviktiga människor i världen.

– Det här kostar sjukvården så ofantligt mycket pengar och ingen vet hur man ska stoppa utvecklingen. Samtidigt är det inte möjligt att alla kan få komma till en specialistklinik, vi måste hitta andra metoder.

Ett första mål för Mando är att nå 250.000 konsumenter. På längre sikt vill Cecilia Bergh att Mandometern ska bli lika självklar som tandborsten för såväl överviktiga som underviktiga över hela världen.

– Jag önskar att jag hade fler händer, och råd att anställa ännu fler medarbetare som kunde bygga det här vidare tillsammans med mig.

En avgörande faktor för att Mando har kunnat stå sig starka i en konservativ bransch är att Cecilia Bergh och hennes medarbetare hela tiden har förlitat sig på sin forskning.

– Även om vi har mött motstånd så har jag litat på forskningsresultaten och vågat bygga kliniker. Vi har ju sett att metodiken fungerar. Patienterna blir friska. Det är mer än tillräckligt för att jag ska vilja driva detta vidare.

Malin Letser