Låna av företaget i stället för banken?
Jag är delägare i ett aktiebolag och vi har kommit överens om att jag ska få låna pengar av företaget, som går väldigt bra, i stället för att låna pengar på banken. Jag vill inte ta större utdelning än någon annan delägare och därför bestämde vi att ett lån var en bra idé. Nu läste jag dock något om att det är förbjudet att ta lån från mitt eget aktiebolag. Är det sant?
Det stämmer att delägare inte får ta lån av det egna aktiebolaget, ett sådant lån benämns förbjudet lån. I 21 kapitlet aktiebolagslagen regleras förbjudna lån. Där står att aktieinnehavare i bolaget eller i ett bolag i samma koncern (både fysiska och juridiska personer), styrelseledamöter, VD samt närstående till dessa inte får ta lån från bolaget. Aktiebolaget får inte heller ställa säkerhet för lån till dessa.
Vissa undantag från bestämmelsen finns exempelvis om den som vill ta lånet och ingår i den förbjudna kretsen är en kommun eller ett landsting, om låntagaren är ett annat företag i samma koncern eller om lånet är avsett uteslutande för affärsmässiga skäl. Affärsmässiga skäl tolkas mycket restriktivt.
Förbjudna lån är straffsanktionerade och kan ge böter eller fängelse vid uppsåt eller grov oaktsamhet.
Sofia Wallebom
Kan en dj framträda momsfritt?
Jag läste notisen i förra numret om ett rättsfall från Högsta Förvaltningsdomstolen. Det handlade om en discjockeyduo som ansågs vara artister och deras framträdande därför var momsfritt. Hur kommer det sig? I samma rättsfall ansågs evenemanget vara en konsert och inte en dansföreställning, trots att publiken kunde dansa. Vad är skillnaden?
Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) fastställde i en dom 2 februari 2016 (mål nr 668-15) ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som innebar att en discjockeyduos framförande med en show ansågs vara ett sådant artistframförande som undantas från moms enligt en bestämmelse i 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen (ML). I samma dom ansågs inträde till sådant evenemang utgöra entré till en konsert eller liknande föreställning som beskattas med 6 procents moms. Varför kom man då fram till dessa slutsatser?
Det aktuella framförandet i målet innefattade att duon spelade upp egna och andras studioinspelningar och då sammanfogade de olika låtarna till en egen enhet genom att använda sig av ett mixerbords och en uppspelningsanordnings volymkontroller och hastighetsfunktioner.
Samtidigt framförde duon en show som bestod av att rökmaskiner och ljusanläggningar användes, att filmsekvenser projicerades på en duk på scenen samt att duon delade ut föremål som uppblåsbara bananer och champagneflaskor till publiken, kommunicerade med publiken via högtalarsystemet, vevade med händerna och rörde sig i takt med musiken.
HFD fann att det skulle göras en helhetsbedömning av framträdandet och att alla delar i detta framstod som en integrerad och sammanhängande helhet som var ägnad att lyfta fram musiken och levandegöra den på ett sådant sätt att det var fråga om utövande konstnärers framförande av konstnärliga verk. Framförandena var därför undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 11 § 1 ML.
För att undantaget i nämnda paragraf ska kunna tillämpas måste framförandet gälla sådana litterära eller konstnärliga verk som är upphovsrättsskyddade enligt upphovsrättslagen. För att avgöra momsfrågan måste således prövas om upphovsrättslagen är tillämplig! I målet hade därför HFD inhämtat yttrande från två professorer som är experter på upphovsrättslagen.
Båda dessa ansåg att discjockeyduon framträdde som utövande konstnärer och då omfattades av 45 § upphovsrättslagen. Å andra sidan hade sökandebolagen inhämtat yttrande från en annan professor som ansåg att vad som tillfördes av duon inta var konstnärligt ägnade framföranden av respektive verk eller delar av verk. Således skulle då enligt honom framförandena inte vara undantagna från moms.
Detta visar att det är en orimligt svår gränsdragning mellan momspliktiga och momsfria framföranden av exempelvis discjockeys. Djupgående kunskaper i upphovsrättslagen måste krävas för att veta om moms ska debiteras eller ej. En discjockey som enbart spelar upp musik torde säkerligen vara momspliktig för sitt arvode, men så fort det utförs något ytterligare, som exempelvis följer av ett skrivet manus och medför ett agerande från discjockeyns sida kan framförandet bli undantaget från moms. Detta medför i sin tur att denne får ökade kostnader i verksamheten då den ingående momsen på kostnader för framförandet inte blir avdragsgill.
Bestämmelsen i 3 kap. 11 § 1 ML och dess hänvisning till upphovsrättslagen är som framgår här mycket olycklig och borde slopas. Dessutom saknas enligt min mening anledning till att artistframträdanden ska vara undantagna från moms. Normalt tillhandahålls sådana tjänster till arrangörer som själva är momspliktiga och har rätt till avdrag för ingående moms.
Artisternas begränsade avdragsrätt för ingående moms skapar då ökade kostnader för dessa som kan sägas strida mot den allmänna mervärdesskatteprincipen att momsen ska belasta det sista ledet i en transaktionskedja. I det här fallet blir det då den betalande publiken som då ska beskattas, medan all ingående moms i leden innan ska vara avdragsgill. Lämpligen borde istället artistframträdanden beskattas med 6 procents moms och då med rätt till avdrag för ingående moms.
Även för inträde till evenemang som frågan i detta mål gällde föreligger besvärliga gränsdragningsproblem. Om evenemanget utgör en konsert eller liknande föreställning ska inträdet beskattas med 6 procent moms, men om så inte är fallet gäller 25 procent moms. Det senare gäller exempelvis för inträde till en sedvanlig danstillställning. I det här aktuella målet fann HFD att det gällde en konsert eller jämförlig föreställning.
HFD motiverade det med att publiken rörde sig visserligen i takt med musiken men uppträdde inte som på ett dansgolv utan hade i stället sin uppmärksamhet riktad mot scenen och duons musikaliska och sceniska framträdande. Frågan om 6 eller 25 procents moms blir således beroende av publikens uppmärksamhet på scenen respektive på dansen! Detta borde också kunna elimineras med att införa 6 procents moms även för tillträden till sedvanliga danstillställningar.
För övrigt anser jag att en enhetlig ”kulturmoms” med 6 procent borde kunna införas i ML. Detta skulle underlätta tillämpningen för många aktiva inom kulturområdet, som idag omfattas av mycket krångliga momsregler.
Jan Kleerup, skattejurist på Svalner skatt & Transaktion