Deklaration

Vad är skillnaden mellan taxeringsår och beskattningsår?

Hur fungerar de nya reglerna om beskattning i fåmansbolag?

Är det lättare att deklarera i enskild firma än i aktiebolag?

Resultat reder ut frågorna kring årets deklaration.

Dags att deklarera

Det börjar bli dags att tänka på deklarationen och de nyheter som finns. De nya reglerna för beskattning i fåmansbolag är hett – och kommer gynna företag med anställda.

Ett gott vårtecken är att frågorna kring vad som gäller inför årets deklaration börjar hopas. Men som företagare är det inte alltid så lätt att hitta svar och tillförlitlig information. Skatteverkets informationsoffensiv brukar komma framåt mars, april, vilket är en nackdel för den som vill ha full koll innan bokföringsåret är slut. Skatterådgivare, revisorer och redovisningskonsulter brukar däremot vara ute i god tid och kunna ge svar på frågor betydligt tidigare.

En av årets viktigaste nyheter är förändringen av beskattning för utdelning i fåmansaktiebolag. Detta kommer att gynna företagare med anställda, eftersom det innebär att bolagets löner blir viktigare för beräkning av skatten på utdelningen. Den ursprungliga tanken med att bolagets löner får räknas med i delägarens gränsbelopp, det vill säga den delen av utdelningen eller realisationsvinst som beskattas som inkomst av kapital med en rak skattesats om 20 procent, är att systemet ska uppmuntra delägaren att anställa flera.

Vad du ska tänka särskilt på i det sammanhanget kan du läsa på sidan 21, där Tomas Grunditz, auktoriserad skatterådgivare på KPMG i Jönköping, kommer med värdefulla tips.

En språklig förändring som får praktisk betydelse är att man i deklarationssammanhang numera inte längre pratar om ”taxeringsår 2015” utan om ”beskattningsår 2014”, det vill säga det året då pengarna tjänades in. Det är en följd av att det nu finns flera möjliga deklarationstidpunkter under ett år, hela fyra stycken. Förut var deklarationstidpunkten densamma för alla, även för företag med brutet räkenskapsår. Det finns nu ett tydligare samband mellan bokslutsdag och deklarationstidpunkten.

Det nya systemet gör att den skattskyldige normalt har längre tid än sex månader eller högst sju månader på sig mellan bokslutsdagen och deklarationstidpunkt, beroende på om deklarationshandlingen lämnas på papper eller elektroniskt samt bokslutsdatum. Eftersom enskilda firmor, precis som fysiska personer, enbart kan ha kalenderår som bokslutsår, påverkas inte deklarationstidpunkten för dem. För mer information om deklarationstidpunkter för andra verksamhetsformer, se faktaruta.

Martin Rosengren, biträdande kontorschef och auktoriserad redovisningskonsult vid LRF Konsult i Malmö har stor erfarenhet av deklarationer för enskilda firmor. Han betonar att skattereglerna för enskild firma kan vara mer komplicerade än för aktiebolag.

– Därför borde fler med enskild firma ta hjälp av konsulter än vad de faktiskt gör, säger han.

Till de mer komplicerade avsnitten i deklarationen för enskild firma hör den så kallade räntefördelningen. Positiv räntefördelning får göras om det finns ett positivt kapital i verksamheten, efter vissa justeringar, på mer än 50.000 kronor. Att anstränga sig och använda möjligheten för positiv räntefördelning är vanligtvis bra.

I år blir det mer gynnsamt att göra räntefördelning än tidigare, dels eftersom statslåneräntan som används vid beräkningen är något högre, 2,09 procent jämfört med förra årets 1,49, dels för att reglerna ändrats. Det är alltså statslåneräntan 30 november året före inkomståret som är grunden för beräkningen. Nu gäller statslåneräntan plus 6 procent i stället för tidigare plus 5,5 procent. För att räkna ut räntefördelningen kan man använda Skatteverkets hjälpblankett för räntefördelning, som gör det möjligt att räkna utan att förstå varje detalj.

– För enskild firma är den positiva räntefördelningen det viktigaste och samtidigt det som många enskilda firmor missar att göra. Det finns pengar att spara för näringsidkaren och det finns inga negativa skattekonsekvenser med att använda det, säger Martin Rosengren.

KPMG:s Tomas Grunditz påminner om att ett lågt deklarerat resultat visserligen ger låg skatt, men också låg trygghet.

– Fler företagare bör tänka på att planera för att resultatet inte blir för lågt, säger han.

Detta gäller inkomst från aktivt bedriven näringsverksamhet eller handelsbolag. Många företagare tänker på och kanske till och med oroar sig för pensionen.

– Det kan därför vara bra att ha ett resultat som ger ordentlig statlig pension. För ägarstyrda aktiebolag kan det på samma sätt många gånger vara lämpligt att ägarna tar ut en lön upp mot gränsen för statlig pension, säger han.

Ett generellt tips som är lika viktigt inför deklaration varje år är att vara noga när du väljer blankett. Genom valet av blankett säger du till Skatteverket att det handlar om en viss form av transaktion och påstår att den ska beskattas på ett visst sätt.

Om du till exempel har sålt aktier gäller det att ta reda på hur de här aktierna ska klassificeras, vilket är avgörande för hur de ska deklareras och beskattas. Om du till exempel sålt aktier som är marknadsnoterade ska du redovisa försäljningen på blankett K4.

Och genom att deklarera på blankett K4 påstår du samtidigt att det rör sig om marknadsnoterade aktier. Försäljningen av onoterade aktier ska i stället redovisas på blankett K12 eller K10 beroende på om de är kvalificerade andelar i fåmansföretag eller inte. Försäljningen av onoterade aktier ska deklareras på blankett K12, medan avyttrade kvalificerade andelar i fåmansföretag ska deklareras på blankett K10.

Valet av blankett kan alltså vara avgörande för hur du beskattas i ett visst avseende. Med fel blankett kan du råka ut för både efterbeskattning och skattetillägg. Men för den som är osäker vid valet av blankett – eller andra svåra avvägningar – finns en nödutgång. Den kallas öppet yrkande och innebär att man under ”Övriga upplysningar” skriver klart och tydligt hur man har tänkt och varför man har deklarerat på ett visst sätt. Det är en signal till Skatteverket att titta närmare på den bedömning du har gjort och den innebär att du inte kan få skattetillägg om Skatteverket kommer fram till att du har gjort fel.

Åsa Ohlsson