En färsk tolkning visar att andelen av aktiekapitalet avgör om en delägare ska få beräkna lönebaserat utrymme eller inte.
När fåmansbolagsreglerna ändrades förra året gällde en av de mer kontroversiella punkterna införandet av ett krav på minsta ägarandel på fyra procent. Förändringen innebar att bara den som äger en andel på minst fyra procent i ett fåmansföretag ska få beräkna lönebaserat utrymme och, i förlängningen, kunna ta ut ersättning i form av kapital i stället för lön.
En fråga som inte berördes närmare i lagtext eller förarbete gällde hur den här andelen av kapitalet egentligen skulle definieras. Alltså hur dessa fyra procents ägarandel skulle bedömas i företag där olika andelar har olika rätt till utdelning eller olika röstningsrätt. Den frågan behandlades av Skatterättsnämnden i somras när ett företag ville veta om deras A-, B- och C-aktier skulle bedömas utifrån sin andel av aktiekapitalet eller sin andel av rösterna.
Två delägare ville veta, om det var tillräckligt att de hade minst fyra procent vardera av det totala antalet aktier i företaget för att få beräkna lönebaserat utrymme trots att rätten till utdelning kunde komma att understiga fyra procent av den totala utdelningen.
Skatterättsnämnden konstaterade att det rådde viss osäkerhet om hur uttrycket ”kapitalet i företaget” skulle förstås, men att ordalydelsen antydde att det bara är ett annat sätt att benämna ägarandelen. Nämnden bedömde att kravet ska anses uppfyllt för ett aktiebolag när andelsägaren innehar andelar som motsvarar minst fyra procent av aktiekapitalet i bolaget. Något krav på att andelarna också ska ha rätt till utdelning uppställdes inte.
De två delägarnas aktier uppfyllde alltså kravet för att få beräkna lönebaserat utrymme.
Skatterättsnämnden, 27 juni 2014, dnr 5-14/D.
Lisa Bergman