Fjorton månaders hyra i bokslutet?
Jag har en fundering kring förenklingsregeln om återkommande kostnader i K2. Vi håller på med bokslutet för räkenskapsåret som avslutas 30 april 2014 och har valt att tillämpa K2 på bokslutet för första gången. I mars fick vi en hyresavi för våra kontorslokaler som gäller för kvartal två. Vi har tidigare bokat två månader som en förutbetald kostnad. Om jag tolkar punkten 7.9 i K2 rätt så behöver vi inte det längre, stämmer det?
Du har tolkat regeln alldeles rätt. Punkten 7.9 i regelverket K2 säger att om en kostnad (som inte är en personalkostnad) återkommer varje räkenskapsår får den redovisas när fakturan kommer. Förutsättningarna är dels att kostnaden inte förväntas variera mer än 20 procent mellan åren, dels att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad. Det här är en frivillig förenklingsregel och det kanske låter lite egendomligt att resultaträkningen för er del då ska belastas med fjorton månaders hyra första året. Men det är bara första gången det blir så tokigt. Nästa räkenskapsår kommer ni som vanligt att ha tolv månaders hyra igen och framöver kommer ni att slippa periodiseringsbokningen.
Knepigt om 3:12 och sambos barn
I förra numret av Resultat skrev ni att en sambos barn räknades som styvbarn ”så länge familjebildningen består” vad gäller 3:12-reglerna. Vad innebär det i praktiken, är det så länge styvbarnen bor kvar hemma eller har det med min och sambons relation att göra, eller vad? Jag har också hört att sambos barn inte alltid räknas som styvbarn, vad gäller egentligen?
Det handlade alltså om ett fall från Högsta förvaltningsdomstolen, 14 april 2014, 6973–13. Om vi tar den andra frågan först, så är det riktigt att en sambos barn inte alltid räknas som styvbarn, och de är därmed inte alltid närstående i 3:12-reglernas bemärkelse. För att en sambos barn ska ”kvalificeras” som styvbarn måste samborna även ha gemensamma barn. Om de har gemensamma barn, jämställs samborna i skattehänseende med äkta makar, varvid den enes barn blir den andres styvbarn.
Beträffande familjebildningens bestånd har det inte att göra med huruvida styvbarnen bor hemma, utan om samborna fortsätter sitt samboskap eller inte. Är man fortsatt sambo räknas styvbarnen som styvbarn oavsett ålder och huruvida de bor hemma hos samboparet eller inte. Så långt är rättsläget klart och enkelt.
Skatteverket har dock i sin rättsfallskommentar dragit tolkningen till sin spets. Myndigheten tolkar domen som att styvbarnen upphör att vara styvbarn om samborna slutar vara sambor (vare sig det rör sig om separation eller dödsfall). Den slutsatsen når Skatteverket genom att tolka domen motsatsvis; är man styvbarn så länge som samborna är sambor, så slutar man också vara det när samborna slutar vara sambor.
Det anser vi är en för långt gående slutsats. Att ett styvbarnsförhållande skulle upphöra för vuxna barn om ett par separerar, säg 20 år efter att barnet flyttat hemifrån, känns inte uppenbart. Ännu konstigare vore det om den biologiska föräldern avled vid säg 70 års ålder. Skulle ett nästan halvsekellångt styvbarnsförhållande upplösas i och med det? Det synes saknas skäl för det.
Skulle man alltså hävda att en före detta sambos barn fortsatt är ens eget styvbarn riskerar man att få det underkänt av Skatteverket. Men med goda argument om anknytning ska det inte uteslutas att man ändå vinner i domstol. Att ge ett generellt råd i frågan låter sig dock inte göras, diskutera det i så fall vidare med din revisor eller skatterådgivare.
Kostnader i K2
Jag är kassör i vår bostadsrättsförening. Jag har förstått att vi måste anpassa våra redovisningsprinciper och årsredovisningen till K2 eller K3 från och med räkenskapsåret som börjar 2014–01–01. Vi har valt K2 men jag har börjat fundera på hur resultaträkningen i vår årsredovisning kommer att se ut. Vi har tidigare delat upp övriga externa kostnader i flera rader som elkostnader, reparationer och underhåll osv. Kan vi behålla den uppdelningen i K2?
Nej, det kommer ni inte kunna göra. I K2 punkt 3.4 står det att man inte får lägga till andra poster än dem som finns i uppställningsformen för resultaträkningen. Om ni tycker att det är viktig information att ha med i årsredovisningen kan ni välja att göra en frivillig tilläggsupplysning där ni specificerar detta.
Anna Nord, David Nylund, Helena Eibertzon Löfgren