Deklaration

Begränsningar för ränteavdrag

Från den 1 januari 2013 gäller nya skärpta regler som innebär avdragsbegränsningar för räntor på lån inom en intressegemenskap. Det är företaget som betalat räntan som måste bevisa att man har rätt till avdragen. Avdragsförbudet har utökats på bland annat följande sätt:

• Avdragsförbudet gäller alla räntor på interna skulder inom alla intressegemenskaper oavsett vad skulden avser.

• Det räcker ibland med en ägarandel på strax under 50 procent, för att det ska anses föreligga en intressegemenskap mellan låntagaren och långivaren.

• Avdragsrätt kan föreligga under förutsättning att ränteinkomsten beskattas med minst 10 procent och det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

• Avdrag kan i vissa fall medges även om mottagaren inte beskattas med minst 10 procent om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Detta gäller bara om långivaren hör hemma inom EES eller i en stat som Sverige har skatteavtal med som inte är begränsat till att omfatta endast vissa inkomster.

Avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar

I takt med att allt fler bolag ser över sin placeringsstrategi blir det vanligare med utländska kapitalförsäkringar. Till skillnad från svenska kapitalförsäkringar måste företagen själva redovisa underlaget för avkastningsskatten på den utländska kapitalförsäkringen till Skatteverket. Tänk då på att:

• Kapitalunderlaget för utländska kapitalförsäkringar är försäkringens värde vid ingången av kalenderåret ökat med premier som betalats in under första halvåret och 50 procent av de premier som betalats in under andra halvåret. Avkastningsskatt ska därför betalas även för försäkringar som är tecknade under kalenderåret.

• Skatteunderlaget som ska redovisas i deklarationen är försäkringens kapitalunderlag gånger statslåneräntan per den 31 november kalenderåret närmast före beskattningsåret (1,49 procent för beskattningsår 2013).

Håll koll på dina skattemässiga förlustavdrag

I Sverige går det att spara skattemässiga förluster, underskott, och rulla dem vidare framåt i tiden för att kvitta mot framtida vinster. Underskotten lever, enkelt sagt, så länge företaget lever, men kan i vissa situationer minska eller i värsta fall helt försvinna. Enligt Elisabeth Granhage är det mycket att tänka på, fallgroparna är många och det kan bli dyrt att ha dålig koll på regelverket.

I vissa fall kan begränsningar även uppkomma för möjligheten att resultatutjämna med andra bolag genom koncernbidrag efter en ägarförändring. Tänk på att skattemässiga underskott kan begränsas och/eller reduceras i flera olika situationer. Till exempel om:

• företaget som har underskott får en ny ägare med bestämmande inflytande. Detta gäller oavsett om det är privatperson eller bolag som får det bestämmande inflytandet,

• ett företag som har underskott får det bestämmande inflytandet över ett annat företag,

• om företaget som har underskott deltar i fusion, försätts i konkurs eller erhåller ett ackord.

Skattefria minnesgåvor

Som anställd kan du från och med i år få en skattefri minnesgåva till ett värde av 15.000 kronor inklusive moms. I fjol låg beloppet på 10.000 kronor. En skattefri minnesgåva kan man få två gånger under en anställning. Kostnaden för sådan gåva är skattemässigt avdragsgill hos arbetsgivaren.

Checklista

Det är många skattemässiga justeringar som kan behöva göras i deklarationen. Ibland händer det att saker trillar mellan stolarna. Här är en lista på de vanligaste posterna att bocka av.

Är det dags att deklarera?

Aktie-­, handels- och kommanditbolag, stiftelser och ekonomiska föreningar är juridiska personer. Nytt för i år för juridiska personer är att räkenskapsåret styr när företaget ska lämna sin inkomstdeklaration. Deklarationen ska lämnas vid närmsta deklarationstidpunkt sex månader efter räkenskapsårets slut. För att få fler företag att deklarera elektroniskt har Skatteverket har lagt in en morot i form av en extra månad för alla bolag som deklarerar elektroniskt.

Tabell: Tidpunkter för Inkomstdeklaration 2,3 och 4.

1. Har du haft ränteutgifter?

• Om ni är fler som betalar ränta på till exempel ett gemensamt bostadslån kan det vara värt att fundera igenom hur ni bäst ska fördela utgiftsräntorna mellan de betalningsansvariga så att ni får maximalt ränteavdrag.

• Har ränteutgifterna redan dragits av i enskild näringsverksamhet? Glöm inte att korrigera i de förtryckta uppgifterna i inkomstdeklarationen.

2. Har du sålt din privatbostad?

• Du kan få uppskov med skatten på vinsten om du köpt en ersättningsfastighet.

• Du får inte avdrag för den del av kostnaderna för förbättringar av huset som du redan fått rotavdrag för.

3. Höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad

• Schablonavdraget har höjts från 21.000 kronor till 40.000 kronor. Dessutom får du avdrag med 20 procent av hyresintäkten. Det innebär att du kan ta emot upp till 50.000 kronor per år vid uthyrning av exempelvis rum i ett småhus.

• Om uthyrningen avser en lägenhet, eller del av en lägenhet, medges istället schablonavdrag med 40.000 kronor plus den del av den hyra man själv betalar som löper på den uthyrda ytan.

• Schablonreglerna gäller inte vid uthyrning till egen eller närståendes arbetsgivare eller eget bolag. Då får man i stället skäligt avdrag för de utgifter som uppkommit på grund av uthyrningen, som el, vatten, värme eller sophämtning.

4. Fastighetsavgift

• Småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter med värdeår 2012 eller senare är nu helt befriade från kommunal fastighetsavgift de första femton åren. Enligt tidigare regler gällde hel befrielse de första fem åren och därefter halv avgift i fem år.

5. Investeraravdrag på plats

• Den 30 november 2013 infördes ett investeraravdrag. Fysiska personer som har investerat i mindre aktiebolag kan därmed få sänkt skatt. Dock måste ett antal regler uppfyllas. Mer information finns på skatteverket.se.

Henrik Norberg