Möt textildirektören som fått hjälp med räntan och kan fokusera på företaget för allt vad tygen håller. Ränteupproret från förra året har nått näringslivet.
Kontoret ligger på gatuplan i ett gammalt hus i Stockholm. Ljuset flödar in genom de stora fönstren och runt konferensbordet precis innanför dörren står kontorsstolar med hundtandsmönster, randiga tyger och linjer som andas retrodesign.
– Vi tillverkar sådana här överdrag som sedan träs på stolar, förklarar Björn Samenius och pekar på sitsarna.
Han är VD på Artex, som delar lokalerna med en designbyrå. Som rumsavdelare hänger ett draperi i form av tygprover. Tjocka bitar i regnbågens alla färger visar vad företaget specialiserar sig på.
– Vi jobbar med tung sömnad på publika transporter som bussar och tåg och gör jättestora omklädnadsprojekt till arenor och teatrar. Vi har till exempel klätt om stolarna i Berwaldhallen. Allt vi gör cirkulerar kring textil och sittande.
Det är därför helt naturligt att Björn lägger all fokus på produktionen. Han lägger inte ner någon onödig energi på att fundera på vilka räntor Artex och dess moderbolag betalar till banken. Eller om det går att göra något åt avgifterna. En sak kan han däremot konstatera:
– Räntor är det sämsta sättet att spendera pengar.
Därför var det välkommet när en tidigare revisor hos bolaget, Tommy Furland, hörde av sig om en ny tjänst som han och före detta Finansinspektions-medarbetaren Masih Yazdi ligger bakom. Många minns kanske hur alla började prata om räntor förra året. Räntekartan blev en medial succé, människor diskuterade sin bolåneränta öppet, kunder ställde sin bank mot väggen. Precis den här utvecklingen – men inom företagsvärlden – var något som Tommy Furland och Masih Yazdi hoppades på när de startade företaget Fundcurve.
– Det handlar om att visa kunden hur bankerna tänker, vilka parametrar som styr räntan och hur kunden själv kan påverka och faktiskt också få ner sina kostnader, berättar Tommy, som tillsammans med Masih är på Artex kontor för att diskutera decimaler och marginaler med Björn.
Duon hoppas nu att Fundcurve, som tjänsten heter, ska revolutionera företagarnas relation till bankerna på samma sätt som ränteupproret gjort för bolånekunder.
Rent faktiskt handlar det om ett komplicerat beräkningssystem som genererar en rapport där företagets risk, ränta och räntemarginal presenteras på ett pedagogiskt sätt, så att företagen själva kan ha på fötterna inför ett möte med banken.
– Jag hade först möjligheten att prova Fundcurve på moderbolagets bank och där var det ett väldigt stort förhandlingsutrymme. De blev mjuka i köttet på banken när jag presenterade siffrorna och tyckte det var en intressant rapport, diplomatiskt uttryckt, berättar Björn.
Han säger att fördelen med underlaget var att han inte behövde förhålla sig till ett vokabulär han inte behärskar. I stället lade han fram Fundcurves färgkarta så att banken själva kunde dra en slutsats.
– Då kunde jag stå stadigare i det
samtalet. Det innebar att jag fick ner räntan med en procentenhet för vårt moderbolag, något som innebär minskade utgifter med 50.000 kronor om året. Det är nästan månadslönen för två sömmerskor. Kanon! När rapporten sedan skulle testas på själva industriföretaget blev jag erbjuden en sänkning med mellan två–tre procentenheter på stört i telefon. Jag fick till och med lunch av banken!
Björn har inte förhandlat klart ännu men hans berättelse vittnar om att utgångsläget blivit betydligt bättre än tidigare. Och Fundcurves grundare ser en stor potential bland små och mellanstora företag i Sverige och Europa.
– Vi har träffat en bank där vi diskuterat modellen, de tycker nog att det är en bra grej på så sätt att det är en bra idé, men det gynnar kanske inte deras verksamhet. Många skulle säkert hoppas att den här tjänsten inte hade funnits, summerar Masih Yazdi.
För Artex del finns det nu en möjlighet att i stället för att sponsra storbanker lägga pengarna på den egna produktionen.
– Vi betalar ut 17 miljoner i löner varje år och det där räntehålet skapar ingenting. Vi har många fickor att stoppa i, säger Björn.
Cilla Bäcklund