Upplysa om att inte ha revisor

Vi har valt att inte ha revisor i vårt nystartade aktiebolag. Måste vi upplysa om det på något sätt i årsredovisningen, exempelvis i förvaltningsberättelsen?

Nej, det finns inget krav på att man ska upplysa om det i årsredovisningen. Om ni vill kan ni naturligtvis skriva om det men något krav finns inte.

Företagarens ansvar

Jag har anlitat en auktoriserad redovisningskonsult för att sköta allt som rör bokföringen i mitt företag. Hur ser mitt ansvar som företagare ut nu – vilket ansvar har jag kvar?

Det är alltid du i egenskap av uppdragsgivare som har det formella ansvaret för företagets redovisning. Det går inte att delegera det ansvaret, till exempel bokföringsskyldigheten. Det som händer när man anlitar en auktoriserad redovisningskonsult är att redovisningskonsulten genom uppdragsavtalet får ett så kallat utförandeansvar mot dig som uppdragsgivare. I utförandeansvaret ligger att han eller hon på ett omsorgsfullt vis ska utföra de arbetsuppgifter som anges i uppdragsavtalet. En auktoriserad redovisningskonsult har en hög kompetens inom redovisningsområdet vilket innebär att den alltid ska sträva efter att nå en hög kvalitet i din bokföring. Anlitar du en auktoriserad redovisningskonsult kan du också känna dig trygg i att konsulten löpande kvalitetskontrolleras och är ansvarsförsäkrad.

Vad betyder tioprocentsregeln

När det gäller ränteavdragsbegränsningarna har jag hört att det finns något som kallas tioprocentsregel. Vad innebär den?

Den så kallade tioprocentsregeln innebär att ränteutgifter – som enligt huvudregeln inte får dras av – ändå får göra det för att ränteinkomsten hos det långivande företaget beskattas med minst tio procent i det land där det långivande företaget hör hemma.

Tioprocentsregeln har ett undantag som innebär att ränteutgifterna ändå inte får dras av trots att ränteinkomsten hos det långivande företaget beskattas med minst tio procent. Undantaget gäller fall där det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, att transaktionen alltså skett av skatteplaneringsskäl. Med ”huvudsakligt” avser Skatteverket 75 procent eller mer, i analogi med hur uttrycket används i inkomstskattelagen. Vad som avses med en väsentlig skatteförmån är inte klarlagt utan kommer att utvisas av rättspraxis.

Strängare begränsningar för ränteavdrag

Jag har läst att det vid årsskiftet infördes hårdare ränteavdragsbegränsningar för företag i intressegemenskap och att reglerna nu gäller för fler företag. Men vad menas egentligen med intressegemenskap?

De nya reglerna gäller alla ränteutgifter på skulder inom intressegemenskapen, oavsett vad de avser. Begränsningar i ränteavdragsrätten för företag i intressegemenskap infördes i inkomstskattelagen redan 2009. Men då gällde de enbart ränteutgifter på skulder knutna till internt förvärvade delägarrätter, till exempel aktier, inom intressegemenskapen. Sådana ränteutgifter fick alltså, enligt huvudregeln, inte dras av.

Nu har begränsningarna alltså utvidgats till alla ränteutgifter på skulder för företag i intressegemenskap. En sådan intressegemenskap inträder när ett företag har ett väsentligt inflytande i ett annat. Vad väsentligt inflytande i sin tur betyder är inte helt klarlagt, men enligt Skatteverket antas en ägarandel på minst 40 procent normalt vara ett väsentligt inflytande. Men även en klart mindre ägarandel kan utgöra ett väsentligt inflytande, eftersom andra omständigheter kan inverka på bedömningen. Som till exempel att delägarna har vissa inbördes relationer eller att olika minoritetsägare samverkar med andra så att de allihop därmed får ett väsentligt inflytande.

Ventil i ränteavdragsbegränsningarna

Min revisor har sagt att det finns en sorts ventil i ränteavdragsbegränsningsreglerna? När är den tillämplig?

Den så kallade ventilen innebär att avdrag för ränteutgifter får göras, trots att den motsvarande ränteinkomsten hos det långivande företaget inte beskattas med minst tio procent. Det här kan göras om det skuldförhållande som ränteutgiften grundas på är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Uttrycket ”huvudsakligen” har här samma innebörd som vid tillämpning av tioprocentsregeln, alltså 75 procent eller mer. Tillämpligheten av ventilen har i de nya reglerna begränsats till fall där det långivande företaget är hemmahörande inom EES eller, under vissa förutsättningar, i ett land Sverige har skatteavtal med.

Vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska man också ta hänsyn till om finansiering hade kunnat ske genom ett tillskott från företaget som har fordran eller från ett företag som har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget. Det här är en ny regel som införts som komplement till ventilen för att motverka att den används i större omfattning än vad som är önskvärt.

Enligt Skatteverket kan ventilen normalt antas vara tillämplig vid kortfristiga lån eller lån till mindre belopp, där räntenivån och övriga villkor är marknadsmässiga. Omvänt är presumtionen att ventilen inte är tillämplig när den låga beskattningen av ränteinkomsten hos det långivande företaget planerats fram genom slussning via koncernföretag eller genom användning av exempelvis hybridinstrument. Hybridinstrument är finansiella instrument som varken är renodlade eget kapital-instrument eller skuldinstrument. Dessa behandlas olika i olika länder, vilket kan utnyttjas för att ge skattefördelar.

Anna Nord

Helena Eibertzon