Förord

Denna reviderade Svensk kod för bolagsstyrning träder i kraft den 1 januari 2024.

Den nu gällande Koden trädde ikraft den 1 januari 2020. Mot bakgrund av den tid som förflutit sedan den senaste revisionen genomförde Kollegiet under 2023 flera rundabordssamtal för att identifiera behov av regelförändringar. Den övergripande slutsatsen från dessa aktiviteter är att Koden i huvudsak fungerar bra och att några större förändringar inte erfordras.

Ett skäl för en översyn är EU-kommissionens fortsatta arbete på bolagsstyrningsområdet, vilket bland annat inkluderar de kommande kraven på en särskild hållbarhetsrapport som nu arbetats in i Koden. Vidare har Kollegiet, mot bakgrund av den kommande lagstiftningen om digitala bolagsstämmor, övervägt för- och nackdelar med helt digitala bolagsstämmor i börsbolagen. Kollegiet välkomnar de möjligheter ny teknik kan medföra för att skapa förutsättningar för så många aktieägare som möjligt att delta vid bolagsstämma. Samtidigt är det Kollegiets uppfattning att det fysiska mötet mellan bolagsledning och aktieägare utgör en viktig del av den svenska bolagsstyrningsmodellen, och en ny kodregel om att börsbolag alltid ska hålla fysiska stämmor (även om andra former för deltagande vid stämman erbjuds parallellt) har därför införts i Koden. Utöver detta har följderna av de internationella röstningsrådgivarnas rekommendationer gett avtryck i ändringsförslagen. Slutligen har vissa redaktionella ändringar skett utan ändring i sak.

Ett förslag till reviderad Kod publicerades i oktober 2023 för öppen remiss fram till mitten av november 2023. Kollegiet sammanställde och analyserade därefter inkomna svar och på grundval därav fastställdes Koden, som publicerades på Kollegiets webbplats den 1 december 2023. De synpunkter och förslag som inkom var till stor hjälp i detta arbete.

Stockholm i december 2023

Carl-Henric Svanberg

Ordförande, Kollegiet för svensk bolagsstyrning

I Den svenska koden för bolagsstyrning

1 Syfte

God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Förtroendet hos lagstiftare och i samhället för att bolagen agerar hållbart och ansvarsfullt är avgörande för bolagens frihet att förverkliga sina strategier för att skapa värde. Förtroendet hos befintliga och potentiella investerare för att så sker är avgörande för deras intresse av att investera i bolagen. Härigenom tryggas näringslivets frihet att utvecklas och dess försörjning av riskkapital och kompetens.

Syftet med Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) är att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen genom att främja en positiv utveckling av bolagsstyrningen i dessa bolag. Koden kompletterar lagstiftning och andra regler genom att ange en norm för god bolagsstyrning på en högre ambitionsnivå. Denna norm är emellertid inte tvingande utan kan frångås på enskilda punkter förutsatt att bolaget för varje avvikelse redovisar hur man gjort i stället och motiverar varför. Därigenom ges marknadens aktörer möjlighet att själva ta ställning till hur de ser på den lösning bolaget valt.

Ett ytterligare syfte är att Koden ska kunna utgöra alternativ till lagstiftning. Kollegiet för svensk bolagsstyrning (”Kollegiet”) anser att självreglering ofta är att föredra framför lag och ser som sin uppgift att hävda självregleringens plats inom sitt ansvarsområde. Koden utgör det främsta instrumentet i detta hänseende.

2 Målgrupp

Målgruppen för Koden är sedan 2008 samtliga aktiebolag vars aktier eller depåbevis är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För närvarande finns två reglerade marknader i Sverige, Nasdaq Stockholm och NGM Equity.

De bolag som är noterade på dessa marknader är av mycket olika storlek och komplexitet, från stora, globalt verksamma bolag till små, entreprenörsledda företag. Koden ska kunna tillämpas av hela detta spektrum av bolag med vitt skilda förutsättningar. Det ställer stora krav på Koden när det gäller att lämna utrymme för olika sätt att praktiskt tillämpa enskilda regler, men också på bolagen att, när de finner det motiverat, inte tveka att välja en annan lösning än den Koden anvisar och förklara avvikelsen. Koden ska på frivillig grund kunna tillämpas även av andra noterade och onoterade bolag.

3 Principiella utgångspunkter

Kollegiets mål är en kod som uppfyller de syften som anges i föregående avsnitt. I mer konkreta termer innebär detta att Koden bland annat ska

  • ange en tydlig och principbaserad norm för god bolagsstyrning i alla börsbolag,

  • underlätta god bolagsstyrning i börsbolagen utan onödig byråkrati eller omotiverat höga kostnader, samt

  • ha en tillräckligt hög ambitionsnivå för att kunna utgöra alternativ till lagstiftning i frågor där självreglering är att föredra.

Det är också en uttalad målsättning att Koden ska förbättra förutsättningarna för en ökad harmonisering av bolagsstyrningen mellan de nordiska länderna.

När Koden ursprungligen utarbetades angav Kodgruppen, som utarbetade Koden, vissa vägledande principer. Kollegiet delar de värderingar som dessa principer ger uttryck för. De innebär att Koden ska

  • skapa goda förutsättningar för utövandet av en aktiv och ansvarstagande ägarroll,

  • värna om en tydlig och väl avvägd roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och ledning,

  • värna om att aktiebolagslagens likabehandlingsprincip tillämpas i praktisk handling, och

  • skapa största möjliga öppenhet gentemot ägare, kapitalmarknad och samhället i övrigt.

4 Kollegiets roll i svensk självreglering

Kollegiets uppgift är att främja god bolagsstyrning i börsnoterade bolag i Sverige, främst genom att förvalta Koden. Det innebär att Kollegiet följer och analyserar den praktiska tillämpningen av Koden och gör de förändringar av Koden som detta ger anledning till. Kollegiet ingår som ett av fem sakorgan i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, bildad av ett antal organisationer inom näringslivet med uppgift att skapa en samlad struktur för självregleringen inom detta område.

Kollegiets roll i självregleringen är således att vara normgivande för god bolagsstyrning i börsnoterade bolag. Däremot har Kollegiet inte någon övervakande eller dömande roll när det gäller hur enskilda bolag tillämpar Koden. Aktiemarknadsnämnden, vars uppgift är att verka för god sed på den svenska aktiemarknaden, kan på begäran uttala sig om hur Koden ska tolkas. Övervakning av att bolagen tillämpar Koden på ett tillfredsställande sätt är en uppgift för de börser på vilkas reglerade marknader bolagens aktier eller depåbevis är upptagna till handel. Om inte bolagets revisor fått ett uppdrag att genomföra en utökad granskning är minimikravet att revisorn ska granska huruvida en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att vissa upplysningar i bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens övriga delar, eller om bolagsstyrningsrapporten är upprättad som en från årsredovisningen skild handling, med årsredovisningen i dess helhet. Kravet att revisorn ska granska huruvida en rapport har upprättats gäller även bolagets hållbarhetsrapportering. Avgörandet av i vilken grad ett enskilt bolags sätt att följa eller avvika från Kodens regler inger förtroende från ett investerarperspektiv ligger hos kapitalmarknadens aktörer.

5 Kodens innehåll och form

Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Tyngdpunkten ligger på styrelsen i dess egenskap av central aktör i bolagsstyrningen.

Gentemot aktieägarna dras gränsen vid bolagsstämman. Frågor om samspelet mellan ägare eller om aktiemarknadens spelregler och funktionssätt behandlas inte. Inte heller behandlas frågor om bolagets förhållande till andra intressenter än sådana som ligger inom ramen för vad styrelsens uppgift att förvalta bolaget för ägarnas räkning består i. Sådana frågor har ansetts ligga utanför ramen för ett ägarorienterat synsätt på bolagsstyrning.

Koden är en del av näringslivets självreglering. Den anger en norm för god bolagsstyrning på en högre ambitionsnivå än aktiebolagslagens och andra reglers krav.

Nyckeln till detta är mekanismen ”följ eller förklara”. Den innebär att bolagen inte vid varje tillfälle måste följa varje regel i Koden utan kan välja andra lösningar som bedöms bättre svara mot omständigheterna i det enskilda fallet, förutsatt att bolaget öppet redovisar varje sådan avvikelse, beskriver den lösning man valt i stället samt anger skälen för detta. Därigenom kan Koden ange vad som ofta – men inte nödvändigtvis alltid – kan anses utgöra god sed för bolagsstyrning i olika frågor. För det enskilda bolaget kan andra lösningar än de Koden anger mycket väl innebära bättre bolagsstyrning. En eller flera avvikelser från Koden signalerar således i sig inte sämre bolagsstyrning. I många fall kan avvikelseförklaringarna snarare visa att bolaget noggrant övervägt sina bolagsstyrningsprocesser för att komma fram till den lösning man funnit bäst i varje enskilt fall.

De flesta regler i Koden har en utformning som gör det möjligt att objektivt fastställa avvikelser och förklara dessa. I pedagogiskt syfte innehåller emellertid Koden även vissa regler vilkas efterlevnad inte objektivt kan verifieras och från vilka avvikelser således knappast blir aktuella att rapportera. Detta anges särskilt vid dessa regler. Av samma skäl innehåller Koden också några regler vilkas innebörd i större eller mindre utsträckning kan anses följa av lag eller annan tvingande reglering. Självfallet innebär det senare inte att bestämmelser i lag eller börsrättsligt bindande regler kan frångås med hänvisning till Kodens mekanism följ eller förklara.

Den egentliga Koden består av ett antal numrerade regler i avsnitt III. Det är till dessa regler som bolag som tillämpar Koden har att förhålla sig med avseende på följ eller förklara (med undantag för informationskraven i kapitel 10 där någon möjlighet att avvika genom att lämna en förklaring inte finns för de bolag som tillämpar Koden). För att undvika graderingar och oklarhet om kraven på efterlevnad används genomgående ”ska” eller ”får” respektive ”ska inte” eller ”får inte”. Denna reviderade Kod träder i kraft den 1 januari 2024. De tillägg i Koden som avser hållbarhetsrapporter träder i kraft i enlighet med övergångsbestämmelserna i den föreslagna lagstiftningen.

II Den svenska modellen för bolagsstyrning

Bolagsstyrningen i svenska börsbolag regleras av en kombination av skrivna regler och praxis. Till regelverket hör i första hand aktiebolagslagen och årsredovisningslagen men också bl.a. Koden och de regler som gäller på den reglerade marknad där bolagets aktier är upptagna till handel. I sammanhanget bör också nämnas rekommendationer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering, Aktiemarknadsnämndens uttalanden om vad som är god sed på den svenska aktiemarknaden, regler och rekommendationer utfärdade av Aktiemarknadens Självregleringskommitté samt Nämndens för svensk redovisningstillsyn granskning av svenska noterade bolags finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering.

Enligt aktiebolagslagen är, om inte annat anges i bolagsordningen, bolagets syfte att generera vinst till fördelning mellan aktieägarna. För att företagen ska ha frihet att bedriva sin verksamhet på bästa möjliga sätt för långsiktigt värdeskapande är det emellertid bolagens ansvar att tillse att förtroendet för verksamheten upprätthålls hos det omgivande samhället. Frågor om hållbarhet, mångfald och jämställdhet samt bolagens förtroende i samhället och hos kunder och anställda är därmed förutsättningar för bolagens affärsmässiga framgång.

Aktiebolagslagen innehåller grundläggande regler om bolagets organisation. I lagen anges vilka organ som ska finnas i bolaget, vilka uppgifter respektive organ har och vilket ansvar de personer har som ingår i bolagsorganen. Koden kompletterar lagen genom att på några områden ställa högre krav men möjliggör samtidigt för bolagen att avvika från dessa om detta i det enskilda fallet skulle anses leda till bättre bolagsstyrning (”följ eller förklara”).

Av aktiebolagslagen följer att det i bolaget ska finnas tre beslutsorgan, bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör, vilka står i ett hierarkiskt förhållande till varandra. Det ska också finnas ett kontrollorgan, revisor, som utses av bolagsstämman. Se figuren nedan.

KODBOLAGSSTYRNING_bild_151109

1 Ägarrollen

I förarbetena till den svenska aktiebolagslagen betonas vikten av en aktiv ägarfunktion i bolagen. Aktieägarna svarar för näringslivets försörjning av riskkapital men bidrar också till effektivitet och förnyelseförmåga i enskilda företag och näringslivet i stort genom att köpa och sälja aktier men också genom att delta i och utöva inflytande på bolagsstämman. Genom aktieägarnas aktiva stämmodeltagande främjas en väl avvägd maktbalans mellan ägare, styrelse och bolagsledning. Ägarna bestämmer sina egna krav på de bolag som de investerat i.

Ägarstrukturen på den svenska aktiemarknaden skiljer sig i betydande grad från förhållandena i bl.a. Storbritannien och Förenta staterna. Medan flertalet börsnoterade bolag i dessa länder uppvisar en starkt splittrad ägarbild, domineras ägandet i svenska (liksom i flertalet övriga kontinentaleuropeiska länders) börsbolag vanligen av en eller ett fåtal större ägare, som i omkring hälften av de börsnoterade bolagen ytterligare stärker sin kontroll genom innehav av röststarka aktier. Dessa ägare utövar ofta sin ägarroll aktivt och tar ett särskilt ansvar för bolaget, bl.a. genom att engagera sig i styrelsen. Ett särskilt utmärkande drag för svensk bolagsstyrning är ägarnas engagemang i nomineringsprocessen för styrelse och revisor som sker genom deltagande i bolagens valberedningar. Valberedningen regleras inte av aktiebolagslagen utan enbart av Koden. En svensk valberedning är inget styrelseutskott utan ett beredningsorgan för bolagsstämman och består av ledamöter utsedda av bolagets ägare.

Det finns i det svenska samhället en positiv syn på att större aktieägare tar ett särskilt ansvar för bolagen genom att från styrelsepositioner aktivt delta i förvaltningen av bolagen. Samtidigt får en stark ägarmakt inte missbrukas till skada för bolaget eller övriga aktieägare. Aktiebolagslagen innehåller därför flera regler till skydd för minoritetsaktieägare med bland annat krav på kvalificerad majoritet för en rad bolagsstämmobeslut. För att det starka minoritetsskyddet i svenska aktiebolag ska kunna upprätthållas får det emellertid inte missbrukas. Ett exempel på sådant missbruk är att neka ansvarsfrihet för styrelseledamöter eller verkställande direktör på annan grund än hur befattningshavaren i fråga har skött sitt uppdrag, till exempel med hänvisning till röstvärdesskillnader i bolagets bolagsordning.

2 Bolagsstämma

Det forum där aktieägarnas inflytande utövas är bolagsstämman, som är aktiebolagets högsta beslutande organ. Stämman kan avgöra varje fråga i bolaget, som inte uttryckligen faller under ett annat bolagsorgans exklusiva kompetens. Annorlunda uttryckt har bolagsstämman en överordnad ställning i förhållande till bolagets styrelse och verkställande direktör.

Varje aktieägare har rätt att delta i och utöva rösträtt för sina aktier vid bolagsstämman. En aktieägare som inte personligen kan närvara vid bolagsstämman får utöva sin rätt genom ett ombud. Varje aktieägare har också, oberoende av aktieinnehavets storlek, rätt att få ett ärende behandlat på bolagsstämma om en begäran om detta ges in till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till bolagsstämman.

Årsstämma1 ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång för att besluta om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt om vinst- eller förlustdispositioner. Stämman ska också besluta i fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören. Beslut ska även fattas i övriga ärenden som enligt lag eller bolagsordningen ankommer på stämman, t.ex. val av styrelseledamöter2 och revisor. Även styrelsearvoden och revisionsarvoden ska fastställas av stämman.

Styrelsen ska kalla till extra bolagsstämma om en aktieägarminoritet med sammanlagt minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget begär det. Detsamma gäller om bolagets revisor begär att extra stämma ska hållas. Styrelsen kan också på eget initiativ kalla till extra bolagsstämma.

Bolagsstämmans beslut fattas genom omröstning vid vilken varje aktie har en röst, om inte annat framgår av bolagsordningen. I bolagsordningen kan föreskrivas att det i bolaget ska finnas aktier med olika röstvärde, men ingen aktie får ha ett röstvärde som är större än tio gånger röstvärdet för en annan aktie.

Stämmans beslut fattas med enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vissa beslut, t.ex. ändring av bolagsordningen, kräver emellertid kvalificerad majoritet. Bolagsstämman får inte fatta beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan, till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare.

Årsstämma är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämma där årsredovisningen ska framläggas.

Enligt aktiebolagslagen ska de ledamöter som erhåller flest röster anses valda. Detta innebär att något krav på majoritet av viss storlek inte existerar, och att en nejröst har samma betydelse som att avstå från att rösta. Ett vanligt förekommande missförstånd är att styrelsen måste väljas som en enhet på stämman. Även om det endast finns ett förslag till styrelse, har var och en av aktieägarna enligt aktiebolagslagen rätt att presentera egna förslag till ledamöter och att kräva att omröstning sker för var och en av de föreslagna ledamöterna. Det senare gäller även ansvarsfrihet som enligt aktiebolagslagen beslutas individuellt för var och en av ledamöterna och verkställande direktören.

3 Styrelse

Styrelsen ska svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den mycket vida beslutskompetens som lagen tillerkänner styrelsen begränsas i förhållande till stämman i första hand av de bestämmelser i lagen som ger stämman exklusiv beslutanderätt i vissa frågor, exempelvis i fråga om ändring av bolagsordningen, val av styrelse och revisorer samt fastställelse av balans- och resultaträkning.

Styrelsen är i sin förvaltning emellertid skyldig att rätta sig efter särskilda föreskrifter som kan ha meddelats av bolagsstämman, förutsatt att föreskriften i fråga inte strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Styrelsen kan delegera uppgifter till personer inom eller utom styrelsen men inte avbörda sig det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning eller skyldigheten att sörja för en betryggande kontroll av bolagets ekonomiska förhållanden. Styrelsen är vid en sådan delegation skyldig att handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas.

Styrelsen ska fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete. Finns det i styrelsen en arbetsfördelning mellan ledamöterna, ska också den framgå av arbetsordningen, något som aktualiseras exempelvis om det i styrelsen finns utskott med uppgift att bereda frågor inom ett visst område, t.ex. ett revisionsutskott. Styrelsen kan även delegera beslutanderätt till ett sådant utskott, men styrelsen kan inte avbörda sig ansvaret för de beslut som fattas på grundval därav.

Styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter, och en av dessa ska utses till ordförande. Ordföranden har ett särskilt ansvar för att leda styrelsens arbete och se till att styrelsen fullgör sina lagstadgade uppgifter.

Enligt Koden får högst en av styrelsens bolagsstämmovalda ledamöter arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av dess dotterföretag. Oftast upptas denna plats av verkställande direktören. Det är emellertid också vanligt att ingen från bolagsledningen ingår i styrelsen.

Styrelser i svenska börsnoterade bolag består således helt eller till övervägande del av ledamöter som inte är anställda i bolaget, med engelskt språkbruk s.k. non-executive directors. Vidare ska enligt Koden en majoritet av styrelsens ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.3 Det senare innebär att det är möjligt för större ägare i svenska börsbolag att tillsätta en majoritet av styrelsen med personer nära knutna till dessa ägare. Detta ligger i linje med den positiva syn på en aktiv och ansvarstagande ägarroll som kommer till uttryck i aktiebolagslagens förarbeten.

Med större aktieägare avses ägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.

4 Verkställande direktör

Bolagets verkställande direktör ska sköta den löpande förvaltningen. Åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanligt slag eller stor betydelse faller inte under den löpande förvaltningen.

Verkställande direktören är skyldig att bereda och inför styrelsen föredra frågor som ligger utanför den löpande förvaltningen. Styrelsen ska meddela skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter som behövs för denna bedömning ska samlas in och rapporteras till styrelsen.

Verkställande direktören är ett i förhållande till styrelsen underordnat bolagsorgan. Styrelsen kan ge verkställande direktören anvisningar om hur löpande förvaltningsåtgärder ska handläggas eller beslutas. Verkställande direktören är skyldig att följa sådana anvisningar inom den ram som följer av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Styrelsen kan också själv avgöra ärenden som ingår i den löpande förvaltningen.

Verkställande direktören kan ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Oavsett om verkställande direktören är styrelseledamot eller inte har han eller hon rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden såvida inte styrelsen i ett särskilt fall bestämmer något annat.

5 Revisor

Bolagets revisor utses av bolagsstämman för att granska dels bolagets årsredovisning och bokföring, dels styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Om bolaget är moderbolag, ska revisorn även granska koncernredovisningen. En revisor i ett svenskt bolag har således sitt uppdrag från och rapporterar till bolagsstämman och får inte låta sig styras i sitt arbete av styrelsen eller bolagsledningen.

Revisorns rapportering till ägarna sker på årsstämman genom revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Bland revisorns uppgifter ingår att uttala huruvida årsstämman bör fastställa balansräkningen och resultaträkningen och huruvida dispositionen av bolagets vinst eller förlust bör göras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen.

Revisorn ska också rapportera om en styrelseledamot eller den verkställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Detsamma gäller om revisorn vid granskningen har funnit att en styrelseledamot eller den verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.

III Regler för bolagsstyrning

Det utgör god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige att tillämpa Koden.

Utländska bolag, vars aktier eller depåbevis är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska för att följa god sed på aktiemarknaden, tillämpa antingen Koden eller den bolagsstyrningskod som gäller i det land där bolaget har sitt registrerade säte eller där bolagets aktier också är noterade.

Om ett sådant utländskt bolag inte tillämpar Koden, ska bolaget ange vilken bolagsstyrningskod eller vilka bolagsstyrningsregler som bolaget tillämpar och skälen för detta, samt förklara i vilka väsentliga avseenden bolaget avviker från Koden. Förklaringen ska lämnas i eller i anslutning till bolagets bolagsstyrningsrapport eller, om någon sådan inte lämnas, på bolagets webbplats.

Koden ska tillämpas från börsnoteringen. Koden består av ett antal numrerade regler, vilka de bolag som tillämpar Koden har att förhålla sig till enligt principen följ eller förklara. Vidare finns kortare textavsnitt i kursiverad stil som ingress till vissa kodavsnitt. Syftet med dessa är att ge uttryck för det principiella synsätt eller de lagbestämmelser som ligger till grund för de efterföljande reglerna men de utgör inte i sig regler som ska följas eller förklaras. Slutligen kommenteras några regler i fotnoter.

Inte heller dessa utgör regeltext som behöver följas eller förklaras.

Kapitel 10 i Koden, Information om bolagsstyrning, hållbarhet och ersättningar, ska emellertid följas av samtliga bolag som tillämpar Koden. Någon möjlighet att avvika och lämna en förklaring föreligger inte med avseende på dessa regler.

1 Bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. En bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.

1.1När datum och ort för bolagsstämma har fastställts ska uppgift om detta utan dröjsmål, inför årsstämma senast i samband med tredje kvartalsrapporten, lämnas på bolagets webbplats. Där ska även framgå vid vilken tidpunkt en begäran från aktieägare att få ett ärende behandlat på stämman ska ha inkommit för att kunna tas in i kallelsen.

1.2Bolagsstämma ska hållas på en fysisk plats där de aktieägare som vill kan infinna sig, oavsett om aktieägarna också ges möjlighet att delta i stämman på distans.

1.3Vid bolagsstämma ska styrelsens ordförande och så många av de övriga styrelseledamöterna närvara att styrelsen är beslutför. Verkställande direktören ska närvara.

Vid årsstämma ska minst en ledamot av bolagets valberedning, minst en av bolagets revisorer samt om möjligt samtliga styrelseledamöter närvara.

1.4Bolagets valberedning ska lämna förslag till ordförande vid årsstämma. Förslaget ska presenteras i kallelsen till stämman.

1.5Till justerare av protokoll från bolagsstämma ska utses aktieägare eller ombud för aktieägare som inte är styrelseledamot eller anställd i bolaget.

2 Valberedning

Val och arvodering av styrelse och revisor ska beredas genom en av ägarna styrd, strukturerad och bekantgjord process, som skapar förutsättningar för väl underbyggda beslut.

Valberedningen är bolagsstämmans organ med enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet. En valberedningsledamot ska innan uppdraget accepteras noga överväga huruvida en intressekonflikt eller andra omständigheter föreligger, som gör det olämpligt att medverka i valberedningen.

2.1Bolaget ska ha en valberedning.

Valberedningen ska lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen ska vid bedömningen av styrelsens utvärdering och i sitt förslag i enlighet med 4.1 särskilt beakta kravet på mångsidighet och bredd i styrelsen och på att eftersträva en jämn könsfördelning.

Valberedningen ska också lämna förslag till val och arvodering av revisor. Valberedningens förslag till bolagsstämman om val av revisor ska innehålla revisionsutskottets rekommendation (om styrelsen inte inrättat något revisionsutskott, avses styrelsen).4 Om förslaget skiljer sig från det alternativ som revisionsutskottet förordat ska skälen till att utskottets rekommendation inte följs anges i förslaget. Den eller de revisorer som föreslås av valberedningen måste ha varit med i revisionsutskottets urvalsförfarande, om bolaget varit tvunget att anordna ett sådant förfarande.5

Regeln motsvarar det krav som finns på styrelsens förslag till revisor om bolaget inte har en valberedning, se artikel 16.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG, i den ursprungliga lydelsen.

De företag som enligt sin senaste årsredovisning eller koncernredovisning uppfyller minst två av följande tre kriterier: ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på under 250, en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro och en årlig nettoomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro samt börsbolag som har ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 miljoner euro beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren undantas från kravet på att den eller de revisorer som föreslås måste ha varit med i revisionsutskottets urvalsförfarande.

2.2Bolagsstämman ska utse valberedningens ledamöter eller ange hur ledamöterna ska utses. Beslutet ska innefatta ett förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Bolagsstämman ska fastställa en instruktion för valberedningen.6

Instruktionen, som inte behöver fastställas årligen, kan vara en del av stämmans beslut att utse ledamöter eller utgöras av ett separat dokument. Instruktionen kan medge valberedningen att ådra bolaget kostnader för sitt arbete.

2.3Valberedningen ska ha minst tre ledamöter, varav en ska utses till ordförande.

Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.7 Verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen ska inte vara ledamot av valberedningen.

Minst en av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning.

För bedömning av oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen, se 4.4.

2.4Styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande.

Om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare.8

För bedömning av oberoende gentemot bolagets större ägare, se 4.5.

2.5Bolaget ska i god tid, dock senast sex månader före årsstämman, på bolagets webbplats lämna uppgift om namnen på ledamöterna i valberedningen. Om ledamot utsetts av en viss ägare ska ägarens namn anges. Om ledamot lämnar valberedningen ska uppgift om detta lämnas. Utses ny ledamot ska motsvarande information om den nya ledamoten lämnas.

På webbplatsen ska även uppgift lämnas om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen.

2.6Valberedningens förslag ska presenteras i kallelsen till bolagsstämma där styrelse- eller revisorsval ska äga rum samt på bolagets webbplats.

I anslutning till att kallelse utfärdas ska valberedningen på bolagets webbplats lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse med beaktande av vad som sägs om styrelsens sammansättning i 4.1. Valberedningen ska särskilt motivera förslaget mot bakgrund av kravet i 4.1 på att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Om avgående verkställande direktör föreslås som styrelsens ordförande i nära anslutning till sin avgång från uppdraget som verkställande direktör ska även detta motiveras. Yttrandet ska även innehålla en kort redogörelse för hur valberedningens arbete har bedrivits och, i vissa bolag9, den mångfaldspolicy10 som valberedningen tillämpat vid framtagande av sitt förslag.

På webbplatsen ska samtidigt för styrelseledamot som föreslås för nyval eller omval uppgift lämnas om11:

  • födelseår samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet,

  • uppdrag i bolaget och andra väsentliga uppdrag,

  • eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget,12

  • huruvida ledamoten enligt valberedningen är att anse som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget enligt 4.4 och 4.5, varvid valberedningen ska motivera sitt ställningstagande om ledamot betecknas som oberoende när omständigheter föreligger som gör att oberoendet skulle kunna ifrågasättas, samt

  • vid omval, vilket år ledamoten invaldes i styrelsen.

Kravet på mångfaldspolicy omfattar de noterade bolag som uppfyller mer än ett av villkoren som anges i 6 kap. 10 § första stycket punkterna 1–3 årsredovisningslagen (1995:1554).

Mångfaldspolicyn kan utgöras av Kodens regel 4.1.

Om ett förslag till styrelseledamot lämnas av annan än valberedningen ska förslagsställaren till bolaget lämna erforderliga uppgifter, inklusive förslagsställarens bedömning av den föreslagna ledamotens oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större ägare i bolaget.

Bolaget väljer själv närståendedefinition mot bakgrund av bestämmelsens syfte att tydliggöra styrelseledamotens inflytande över och finansiella exponering gentemot bolaget.

2.7Valberedningen ska på en bolagsstämma där styrelse- eller revisorsval ska äga rum presentera och motivera sina förslag med beaktande av vad som sägs om styrelsens sammansättning i 4.1. Valberedningen ska särskilt motivera förslaget mot bakgrund av kravet i 4.1 om att en jämn könsfördelning ska eftersträvas.

3 Styrelsens uppgifter

Styrelsen ska förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares intresse samt värna och främja en god bolagskultur.

3.1I styrelsens uppgifter ingår bland annat att:

  • tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktör,

  • fastställa bolagets övergripande mål och strategi,

  • identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter,

  • fastställa erforderliga riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga,

  • se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker för bolaget som dess verksamhet är förknippad med,

  • se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet samt bolagets efterlevnad av interna riktlinjer, samt

  • säkerställa att bolagets informationsgivning präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig.

3.2Styrelsen ska godkänna väsentliga uppdrag som verkställande direktören har utanför bolaget.

4 Styrelsens storlek och sammansättning

Styrelsen ska ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet.

4.1Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.

4.2Suppleanter till bolagsstämmovalda styrelseledamöter ska inte utses.

4.3Högst en bolagsstämmovald styrelseledamot får arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterföretag.13

Både verkställande direktören och en s.k. arbetande styrelseordförande kan således inte ingå i styrelsen om den senare även ingår i bolagets ledning. En styrelseledamot kan dock vara anställd och få lön från bolaget utan att anses ingå i bolagets ledning. Exempel på en sådan styrelseledamot kan vara en hedersordförande eller en styrelseledamot som fungerar som ”ambassadör” för bolaget eller har annat liknande uppdrag.

4.4Majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

För att avgöra en ledamots oberoende ska en samlad bedömning göras av samtliga omständigheter som kan ge anledning att ifrågasätta ledamotens oberoende i förhållande till bolaget eller bolagsledningen, varvid bland annat följande omständigheter ska vägas in i bedömningen14:

  • om ledamoten är verkställande direktör eller under de fem senaste åren har varit verkställande direktör i bolaget eller ett närstående företag,

  • om ledamoten är anställd eller under de tre senaste åren har varit anställd i bolaget eller ett närstående företag,

  • om ledamoten erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen,

  • om ledamoten har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med bolaget eller ett närstående företag i egenskap av kund, leverantör eller samarbetspartner, antingen själv eller genom att tillhöra företagsledningen eller styrelsen eller genom att vara större delägare i annat företag som har en sådan affärsrelation med bolaget,15

  • om ledamoten är eller under de tre senaste åren har varit delägare i, eller som anställd deltagit i revisionen av bolaget hos, bolagets eller ett närstående företags nuvarande eller dåvarande revisor,

  • om ledamoten tillhör företagsledningen i annat företag och en styrelseledamot i det företaget tillhör bolagsledningen i bolaget, eller

  • om ledamoten står i ett nära släkt- eller familjeförhållande till person i bolagsledningen eller någon annan person som nämns i ovanstående punkter, och den personens direkta eller indirekta mellanhavanden med bolaget har sådan omfattning och betydelse att de motiverar att styrelseledamoten inte ska anses oberoende.

Med närstående företag avses ett företag som direkt eller indirekt är ett dotterföretag eller intresseföretag till bolaget.16

Resultatet av valberedningens överväganden ska redovisas i enlighet med 2.6 tredje stycket fjärde punkten.

Denna punkt ska inte anses tillämplig på gängse affärsförbindelse som bankkund.

Ett intresseföretag är ett sådant företag som bolaget har ett betydande inflytande över. Sådant inflytande anses normalt föreligga vid ett innehav av minst 20 procent av rösterna i företaget. Se 1 kap. 5 § och 8 § sista stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

4.5Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

För att avgöra en ledamots oberoende ska omfattningen av styrelseledamotens direkta och indirekta relationer med den större ägaren vägas in i bedömningen.17 En styrelseledamot som är anställd eller styrelseledamot i ett företag som är en större ägare ska inte anses vara oberoende.

Med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. Om ett företag äger mer än 50 procent av aktierna eller andelarna eller rösterna i ett annat företag anses det förstnämnda företaget indirekt kontrollera det senare företagets ägande i andra företag.

Resultatet av valberedningens överväganden ska redovisas i enlighet med 2.6 tredje stycket fjärde punkten.

4.6Den som nomineras till styrelseledamot ska förse valberedningen med erforderligt underlag för bedömning av eventuell beroendeställning enligt 4.4 och 4.5.

4.7En styrelseledamot ska inte utses för längre tid än till slutet av nästa årsstämma.

5 Styrelseledamots uppdrag

En styrelseledamot ska ägna uppdraget den tid och omsorg och tillägna sig den kunskap som erfordras för att tillvarata bolagets och dess ägares intresse. Varje ledamot ska agera självständigt och med integritet och se till bolagets och samtliga aktieägares intresse.

5.1En styrelseledamot ska självständigt bedöma de ärenden styrelsen har att behandla och begära den information som ledamoten anser nödvändig för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.

5.2En styrelseledamot ska fortlöpande tillägna sig den kunskap om bolagets verksamhet, organisation, marknader m.m. som erfordras för uppdraget.

5.3En styrelseledamot ansvarar för att han eller hon kan avsätta erforderlig tid för styrelseuppdraget mot bakgrund av ledamotens övriga uppdrag och åtaganden.

6 Styrelseordförande

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt.

6.1Styrelsens ordförande ska väljas av bolagsstämman. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska styrelsen inom sig välja ordförande för tiden fram till dess en ny ordförande valts av bolagsstämman.

6.2Om styrelsens ordförande är anställd i eller har stadigvarande uppdrag för bolaget utöver ordförandeuppdraget ska arbetsfördelningen mellan ordföranden och verkställande direktören klargöras i styrelsens arbetsordning och instruktion för verkställande direktören.

6.3Styrelsens ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden ska särskilt

  • organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete,

  • se till att ny styrelseledamot genomgår erforderlig introduktionsutbildning samt den utbildning i övrigt som styrelseordföranden och ledamoten gemensamt finner lämplig,

  • se till att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bolaget,

  • ansvara för kontakter med ägarna i ägarfrågor och förmedla synpunkter från ägarna till styrelsen,

  • se till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete,

  • efter samråd med verkställande direktören fastställa förslag till dagordning för styrelsens sammanträden,

  • kontrollera att styrelsens beslut verkställs, samt

  • se till att styrelsens arbete årligen utvärderas.

7 Styrelsens arbetsformer

Formerna för styrelsens arbete ska fastställas av styrelsen och vara tydliga och väl dokumenterade. För att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut ska verkställande direktören förse styrelsen med erforderligt underlag för dess arbete både inför och mellan styrelsens sammanträden.

7.1Om styrelsen inom sig inrättar utskott, ska det av styrelsens arbetsordning framgå vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt styrelsen har delegerat till utskott samt hur utskotten ska rapportera till styrelsen. Utskott ska protokollföra sina sammanträden och protokollen ska tillhandahållas styrelsen.

7.2Om styrelsen inrättat ett revisionsutskott, ska majoriteten av utskottets ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare.18

Bestämmelser om inrättande av revisionsutskott samt utskottets uppgifter finns i 8 kap. 49 a–49 b §§ aktiebolagslagen (2005:551). Enligt 8 kap. 49 a § samma lag får utskottets ledamöter inte vara anställda av bolaget, och minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. För bedömning av oberoende, se 4.4 och 4.5.

7.3Styrelsen ska inrätta ett ersättningsutskott med huvudsakliga uppgifter att:

  • bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen,

  • följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, samt

  • följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som bolagsstämman enligt lag ska besluta om,19 samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Bestämmelser om att bolagsstämman ska fatta beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i 7 kap. 61 § aktiebolagslagen (2005:551). Riktlinjerna ska ha det innehåll som anges i 8 kap. 51-53 §§ samma lag.

7.4Styrelsens ordförande kan vara ordförande i ersättningsutskottet. Övriga bolagsstämmovalda ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.20

Om styrelsen finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter, förutsatt att styrelseledamot som ingår i bolagsledningen inte deltar i arbetet.

För bedömning av oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen, se 4.4.

7.5Ett ersättningsutskott eller en styrelse som anlitar en extern uppdragstagare för sitt arbete ska försäkra sig om att ingen intressekonflikt föreligger i förhållande till andra uppdrag som uppdragstagaren kan ha för bolaget eller bolagsledningen.

7.6Styrelsen ska minst en gång per år, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen, träffa bolagets revisor.

7.7Styrelsen ska se till att bolagets halvårs- eller niomånadersrapport översiktligt granskas av bolagets revisor.

8 Intern kontroll

Styrelsen ska tillse att bolagets interna rutiner säkerställer en god intern kontroll.

8.1Styrelsen ansvarar för att bolaget har god intern kontroll.

Styrelsen ska se till att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering samt intern kontroll efterlevs samt att bolagets finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

I bolag som inte har en särskild granskningsfunktion (internrevision) ska styrelsen årligen utvärdera behovet av en sådan funktion och i beskrivningen av den interna kontrollen i bolagsstyrningsrapporten21 motivera sitt ställningstagande.

Krav på att bolagsstyrningsrapporten ska innehålla en beskrivning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen finns i 6 kap. 6 § andra stycket andra punkten årsredovisningslagen (1995:1554).

8.2Beskrivningen av den interna kontrollen i bolagsstyrningsrapporten ska även omfatta styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporteringen samt att rapporteringen till styrelsen fungerar.22

För bolag som omfattas av lagkrav på att upprätta en hållbarhetsrapport ska motsvarande information om den interna kontrollen i samband med hållbarhetsrapporteringen lämnas i hållbarhetsrapporten.

9 Utvärdering av styrelse och verkställande direktör

Regelbunden och systematisk utvärdering utgör grunden för bedömning av styrelsens och verkställande direktörens prestationer och för en fortlöpande utveckling av deras arbete.

9.1Styrelsen ska årligen genom en systematisk och strukturerad process utvärdera styrelsearbetet i syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för valberedningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska ange hur styrelseutvärderingen genomförts och redovisats.

9.2Styrelsen ska fortlöpande utvärdera verkställande direktörens arbete. Minst en gång per år ska styrelsen särskilt behandla denna fråga, varvid ingen från bolagsledningen ska närvara.

10 Information om bolagsstyrning och hållbarhet23

Styrelsen ska årligen i en bolagsstyrningsrapport24och på bolagets webbplats informera aktieägarna och kapitalmarknaden om hur bolagsstyrningen i bolaget fungerar och hur bolaget tillämpar Koden. Bolagsstyrningsrapporten bör vara inriktad på bolagsspecifika förhållanden och behöver inte återge innehållet i gällande rätt eller annan reglering.

Styrelsen i vissa bolag ska årligen i en hållbarhetsrapport som ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats ge aktieägarna och kapitalmarknaden de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.25

Reglerna i kapitel 10 i Koden ska följas av samtliga bolag som tillämpar Koden. Någon möjlighet att avvika och lämna en förklaring föreligger inte med avseende på dessa regler.

Krav på att upprätta en bolagsstyrningsrapport finns i 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

Krav på att upprätta en hållbarhetsrapport, och bestämmelser om vilka bolag som omfattas av kravet, finns i 6 kap. 10–14 §§ samt 7 kap. 31 a–31 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

10.1Bolaget ska i bolagsstyrningsrapporten, för varje regel i Koden som det har avvikit från:

  • redovisa denna avvikelse,

  • ange skälen för avvikelsen, samt

  • beskriva den lösning som valts i stället.

10.2Utöver vad som stadgas i lag,26 ska följande uppgifter lämnas i bolagsstyrningsrapporten, om de inte framgår av årsredovisningen:

  • sammansättningen av bolagets valberedning och om en ledamot har utsetts av viss ägare, varvid ägarens namn också ska anges,

  • för var och en av styrelsens ledamöter de uppgifter som anges i 2.6 tredje stycket,

  • arbetsfördelningen i styrelsen, hur styrelsearbetet bedrivits under det senaste räkenskapsåret, inklusive antal styrelsesammanträden och respektive ledamots närvaro vid styrelsesammanträden,

  • sammansättning, arbetsuppgifter och beslutanderätt för eventuella styrelseutskott och respektive ledamots närvaro vid utskottens sammanträden,

  • hur styrelseutvärderingen27 genomförts och redovisats,

  • beskrivning av den interna kontrollen enligt 7.3 tredje stycket och 7.4,

  • för verkställande direktören,

    • födelseår samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet,

    • väsentliga uppdrag utanför bolaget, och

    • eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget28 samt väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med, samt

  • eventuella överträdelser under det senaste räkenskapsåret av regelverket vid den börs bolagets aktier eller depåbevis är upptagna till handel vid eller av god sed på aktiemarknaden enligt beslut av respektive börs disciplinnämnd eller uttalande av Aktiemarknadsnämnden.

Krav på bolagsstyrningsrapportens innehåll finns i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Se 8.1.

Bolaget väljer själv närståendedefinition mot bakgrund av bestämmelsens syfte att tydliggöra styrelseledamotens inflytande över och finansiella exponering gentemot bolaget.

10.3Bolaget ska på sin webbplats ha en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor där de senaste tio årens bolagsstyrningsrapporter, tillsammans med den del av revisionsberättelsen som behandlar bolagsstyrningsrapporten alternativt revisorns skriftliga yttrande över bolagsstyrningsrapporten,29 ska finnas tillgängliga.

På avdelningen för bolagsstyrningsfrågor ska gällande bolagsordning finnas tillgänglig tillsammans med den information som enligt Koden ska lämnas eller finnas tillgänglig på webbplatsen.30 Vidare ska information i följande avseenden lämnas:

  • uppgift om styrelseledamöter, verkställande direktören och revisor,31 samt

  • bolagets valberedningsinstruktion.32

Krav på revisorsgranskning av bolagsstyrningsrapporten om den ingår i förvaltningsberättelsen eller av de uppgifter som annars lämnas i bolagets eller koncernens förvaltningsberättelse finns i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551). Krav på revisorsgranskning om bolagsstyrningsrapporten upprättas som en från årsredovisningen skild handling finns i 6 kap. 9 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Se 1.1, 2.5 och 2.6.

Beträffande uppgifter om styrelseledamöter och verkställande direktören, se 10.2 första stycket andra och sjunde punkterna.

Om valberedningsinstruktionen endast finns i protokollet från årsstämman, kan hänvisning göras till detta.

10.4Bolag som omfattas av lagkrav på att upprätta en hållbarhetsrapport och bolag som frivilligt upprättar en sådan rapport, ska på sin webbplats tillgängliggöra de senaste tio årens hållbarhetsrapporter tillsammans med revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten alternativt den del av revisionsberättelsen som behandlar hållbarhetsrapporten.33

Krav på revisorsgranskning av hållbarhetsrapporten om den ingår i förvaltningsberättelsen finns i 9 kap. 31 § samt 38 § aktiebolagslagen (2005:551). Krav på att revisorsgranskning om hållbarhetsrapporten upprättas som en från årsredovisningen skild handling finns i 6 kap. 14 § samt 7 kap. 31 c § årsredovisningslagen (1995:1554).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2024-01-01

Denna reviderade Svensk kod för bolagsstyrning träder i kraft den 1 januari 2024.