ISA 220 (omarbetad) Kvalitetsstyrning för revision av finansiella rapporter

8.Kraven i denna standard är avsedda att tillämpas inom ramen för karaktären och omständigheterna för varje revision. Till exempel:

1. När en revision utförs enbart av den ansvariga revisorn, vilket kan vara fallet med en revision av ett mindre komplext företag, är vissa krav i denna standard inte relevanta eftersom dessa är villkorade av att det finns andra medlemmar i uppdragsteamet. (Se punkterna A13–A14)

2. När en revision inte till fullo utförs av den ansvariga revisorn eller för en revision av ett företag, vars karaktär eller omständigheter är mer komplexa, kan den ansvariga revisorn tilldela utformningen eller utförandet av vissa processer, arbetsuppgifter eller åtgärder till andra medlemmar i uppdragsteamet.

9.Den ansvariga revisorn förblir ytterst ansvarig, och svarar av den anledningen för efterlevnaden av kraven i denna standard. Termen ”den ansvariga revisorn ska ansvara för ...”; används i samband med de krav som ingår i processer, arbetsuppgifter och åtgärder, för vilka den ansvariga revisorn får delegera utformning eller utförande till medlemmar i uppdragsteamet med lämplig kompetens eller erfarenhet för detta. För andra krav är den uttryckliga avsikten i denna standard att kraven eller ansvaret uppfylls av den ansvariga revisorn. Den ansvariga revisorn får då inhämta information från revisionsföretaget eller andra medlemmar i uppdragsteamet. (Se punkterna A23–A26)

29.Den ansvariga revisorn ska ansvara för ledningen och övervakningen av medlemmarna i uppdragsteamet och för genomgång och granskning av deras arbete. (Se punkt A80)

30.Den ansvariga revisorn ska fastställa att karaktär, tidpunkter och omfattning av ledning, övervakning och genomgång är (Se punkterna A81–A89, A94–A97)

1. planerad7 och utförs enligt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, professionella standarder samt krav i lagar och regler, och

2. svarar mot revisionsuppdragets karaktär och omständigheter samt mot de resurser som har tilldelats eller gjorts tillgängliga för uppdragsteamet av revisionsföretaget.

31.Den ansvariga revisorn ska gå igenom dokumentationen av revisionen vid lämpliga tidpunkter under revisionsuppdraget, inklusive dokumentationen med avseende på (Se punkterna A90–A93)

1. betydelsefulla frågor,8

2. betydelsefulla bedömningar, inklusive dem som är hänförliga till svåra frågor eller tvistefrågor som identifieras under revisionsuppdraget samt de slutsatser som dragits, och

3. övriga frågor som, enligt den ansvariga revisorns professionella bedömning, är relevanta för den ansvariga revisorns ansvarsområden.

32.På eller före datumet för revisionsberättelsen ska den ansvariga revisorn fastställa, genom genomgång av dokumentationen av revisionen och diskussioner med uppdragsteamet, om tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har erhållits för att stödja de slutsatser som har dragits och för att revisionsberättelsen ska kunna avges. (Se punkterna A90–A94)

33.Innan den ansvariga revisorn daterar revisionsberättelsen ska han eller hon granska de finansiella rapporterna och revisionsberättelsen inklusive, om tillämpligt, beskrivningen av särskilt betydelsefulla områden9 och dit hörande revisionsdokumentation för att fastställa att den revisionsberättelse som ska lämnas är riktig under omständigheterna.10

34.Den ansvariga revisorn ska, före avgivandet, gå igenom skriftlig formell kommunikation till ledningen, dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) eller tillsynsmyndigheter. (Se punkt A98)

35.Den ansvariga revisorn ska (Se punkterna A99–A102)

1. ta ansvar för att uppdragsteamet konsulterat om

   1. svåra frågor och tvistefrågor samt frågor för vilka revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kräver konsultation, och

   2. andra frågor som, enligt den ansvariga revisorns professionella bedömning, kräver konsultation,

2. fastställa att medlemmarna i uppdragsteamet har konsulterat på tillfredsställande sätt under revisionsuppdraget, både inom uppdragsteamet, och mellan uppdragsteamet och andra på lämplig nivå inom eller utanför revisionsföretaget,

3. fastställa att karaktären på och omfattningen av de slutsatser som sådana konsultationer resulterat i är överenskomna med den part som har konsulterats, och

4. fastställa att de överenskomna slutsatserna har genomförts.

36.För revisionsuppdrag som kräver en uppdragsanknuten kvalitetskontroll ska den ansvariga revisorn (Se punkt A103)

1. fastställa att en särskild kvalitetsgranskare för uppdraget har utsetts,

2. samarbeta med den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget och informera de övriga medlemmarna i uppdragsteamet om deras ansvar för att göra detsamma,

3. diskutera betydelsefulla frågor och betydelsefulla bedömningar som uppkommer under revisionsuppdraget, inklusive dem som identifieras under den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, med den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget, och

4. inte datera revisionsberättelsen förrän den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen är slutförd. (Se punkterna A104–A106)

37.Om det uppstår meningsskiljaktigheter inom uppdragsteamet, eller mellan uppdragsteamet och den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget eller personer som utför arbetsuppgifter inom revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem, inklusive dem som tillhandahåller konsultationen, ska uppdragsteamet följa revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för att hantera och lösa sådana meningsskiljaktigheter. (Se punkterna A107–A108)

38.Den ansvariga revisorn ska

1. ta ansvar för att meningsskiljaktigheter hanteras och blir lösta i enlighet med revisionsföretagets riktlinjer och rutiner,

2. fastställa att de slutsatser som har dragits dokumenteras och genomförs, och

3. inte datera revisionsberättelsen innan eventuella meningsskiljaktigheter är lösta.

A4.Kvalitetsstyrning på uppdragsnivå understöds av revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem med hänsyn tagen till den specifika karaktären och omständigheterna kring revisionsuppdraget. Enligt ISQM 1 har revisionsföretaget ansvar för att kommunicera information som gör det möjligt för uppdragsteamet att förstå och uppfylla sitt ansvar i fråga om att utföra sina uppdrag. Sådan kommunikation kan t.ex. innefatta riktlinjer och rutiner för att genomföra konsultationer med särskilt utsedda personer i vissa situationer som omfattar komplexa tekniska eller yrkesetiska frågor, eller att anlita experter utsedda av revisionsföretaget för att utföra granskningsåtgärder hänförliga till särskilda frågor i vissa uppdrag (revisionsföretaget kan t.ex. specificera att kreditexperter utsedda av revisionsföretaget ska vara delaktiga i att granska avsättningar för förväntade kreditförluster i revisioner av finansinstitut).

A5.Åtgärder på revisionsföretagsnivå kan innefatta riktlinjer och rutiner etablerade av ett nätverk, eller av andra revisionsföretag, strukturer eller organisationer inom samma nätverk (nätverkskrav eller nätverkstjänster beskrivs vidare i ISQM 1 i avsnittet ”Nätverkskrav eller nätverkstjänster”).13 Kraven i den här standarden bygger på förutsättningen att revisionsföretaget ansvarar för att vidta nödvändiga åtgärder som gör det möjligt för ett uppdragsteam att införa eller använda sig av nätverkskrav eller nätverkstjänster i revisionsuppdraget (till exempel ett krav på att använda en revisionsmetodik utvecklad för användning av ett nätverksföretag). Enligt ISQM 1 ansvarar revisionsföretaget för att avgöra hur nätverkskrav eller nätverkstjänster är relevanta för, och har beaktats, i revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem.14

A6.Vissa åtgärder för att hantera kvalitetsrisker på revisionsföretagsnivå utförs inte på uppdragsnivå, men är ändå relevanta för att följa kraven i denna standard. Åtgärder på revisionsföretagsnivå, som uppdragsteamet kan förlita sig på för att uppfylla kraven i denna standard omfattar bland annat

• personalrekrytering och utbildningsprocesser,

• de informationsteknologi-applikationer (IT) som stödjer revisionsföretagets övervakning av oberoende,

• utvecklingen av IT-applikationer som stödjer att revisionsföretaget accepterar och behåller kundrelationer och revisionsuppdrag, och

• utvecklingen av revisionsmetodik och tillhörande användning av verktyg och vägledning.

A7.Till följd av den specifika karaktären på och omständigheterna för varje revisionsuppdrag och förändringar som kan uppkomma under revisionsuppdraget kan ett revisionsföretag inte identifiera alla kvalitetsrisker som kan uppstå på uppdragsnivå, eller redan från början vidta alla relevanta och lämpliga åtgärder. Det innebär följaktligen att uppdragsteamet utövar sitt professionella omdöme för att fastställa om de ska utforma och genomföra åtgärder på uppdragsnivå, utöver dem som finns i revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, för att uppfylla målet med denna standard.15

A8.Uppdragsteamets fastställande av huruvida åtgärder på uppdragsnivå är nödvändiga (och i så fall, vilka de åtgärderna är) påverkas av kraven i denna standard, uppdragsteamets förståelse av uppdragets karaktär och omständigheter samt eventuella förändringar under revisionsuppdraget. Det kan till exempel uppstå oförutsedda omständigheter under uppdraget som kan leda till att den ansvariga revisorn begär att få anlita personal med lämplig erfarenhet utöver dem som inledningsvis tilldelades uppdraget eller gjordes tillgängliga.

A9.Den relativa balansen i uppdragsteamets arbete för att följa kraven i denna standard (dvs. mellan att använda revisionsföretagets åtgärder och att utforma och genomföra uppdragsspecifika åtgärder utöver dem som anges i revisionsföretagets riktlinjer och rutiner) kan variera. Revisionsföretaget kan t.ex. utforma ett revisionsprogram som ska användas under omständigheter som är tillämpliga på revisionsuppdraget (t.ex. ett branschspecifikt granskningsprogram). Förutom att bestämma tidpunkten och omfattningen av de åtgärder som ska utföras, kan behovet av att kompletterande granskningsåtgärder läggs till i granskningsprogrammet på uppdragsnivå vara litet eller obefintligt. Alternativt kan uppdragsteamets åtgärder, för att följa kraven på utförandet av uppdraget i enlighet med denna standard, ha större fokus på att utforma och genomföra åtgärder på uppdragsnivå för att hantera den specifika karaktären på och omständigheterna för uppdraget (t.ex. planera och utföra åtgärder för att hantera risker för väsentliga felaktigheter som revisionsföretagets granskningsprogram inte behandlar).

A10.Vanligtvis kan uppdragsteamet förlita sig på revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för att efterleva kraven i denna standard, såvida inte

• uppdragsteamets förståelse eller praktiska erfarenhet indikerar att revisionsföretagets riktlinjer och rutiner inte på ett ändamålsenligt sätt kommer att hantera uppdragets karaktär och omständigheter, eller

• information från revisionsföretaget eller andra parter avseende ändamålsenligheten i sådana riktlinjer och rutiner, tyder på något annat (t.ex. att information från revisionsföretagets övervakningsaktiviteter, externa inspektioner eller andra relevanta källor, indikerar att revisionsföretagets riktlinjer och rutiner inte fungerar).

A11.Om den ansvariga revisorn blir medveten om (inklusive informerad av andra medlemmar i uppdragsteamet) att revisionsföretagets åtgärder mot kvalitetsrisker inte fungerar för det specifika revisionsuppdraget eller om den ansvariga revisorn inte kan förlita sig på revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, kommunicerar den ansvariga revisorn omedelbart sådan information till revisionsföretaget i enlighet med punkt 39 c, eftersom den typen av information är relevant för revisionsföretagets övervaknings- och åtgärdsprocess. Om t.ex. en medlem i uppdragsteamet upptäcker att ett mjukvaruprogram för revision är behäftat med säkerhetsrisker, medför en snabb kommunikation av sådan information till berörd personal att revisionsföretaget kan vidta åtgärder för att uppdatera och ge ut programmet på nytt. Se även punkt A71 med avseende på tillräckliga och lämpliga resurser.

A12.Att följa kraven i andra ISA kan ge information som är relevant för kvalitetsstyrning på uppdragsnivån. Till exempel kan den förståelse av företaget och dess miljö som inhämtas i enlighet med ISA 315 (omarbetad 2019)16 ge information som kan vara relevant för att följa kraven i denna standard. Sådan information kan vara relevant för att fastställa

• karaktären på resurser att använda för särskilda områden av revisionen, såsom användningen av teammedlemmar med lämplig kompetens för högriskområden, eller anlitandet av specialister för att hantera komplexa frågor,

• mängden resurser som bör tilldelas specifika revisionsområden, såsom antalet teammedlemmar som tilldelas uppgiften att närvara vid den fysiska lagerinventeringen på olika platser,

• karaktären, tidpunkterna och omfattningen av genomgången av teammedlemmarnas arbete utifrån de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, eller

• tilldelningen av budgeterade revisionstimmar, inklusive att avsätta mer tid, och tiden som mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet lägger på de områden där det finns fler risker för väsentliga felaktigheter eller där de identifierade riskerna bedöms vara större.

A13.I ett mindre revisionsföretag kan revisionsföretagets riktlinjer och rutiner innebära att en ansvarig revisor, på revisionsföretagets vägnar, utformar många av åtgärderna gällande revisionsföretagets kvalitetsrisker, eftersom detta kan vara en effektiv metod för att utforma och införa åtgärder som en del av revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem. Dessutom kan ett mindre revisionsföretags riktlinjer och rutiner vara mindre formella. Till exempel kan, i ett mycket litet revisionsföretag med relativt få revisionsuppdrag, revisionsföretaget fastställa att det inte finns något behov av att etablera ett system för hela företaget för att övervaka oberoendet. Oberoendet övervakas då snarare av den ansvariga revisorn på individuell uppdragsnivå.

A14.Kraven hänförliga till ledning, övervakning och genomgång av det arbete som utförs av de andra medlemmarna i uppdragsteamet utöver den ansvariga revisorn är bara relevanta om det finns medlemmar i uppdragsteamet förutom den ansvariga revisorn.

A15.Uppdragsteamet kan vara organiserat på en rad olika sätt. Medlemmarna i uppdragsteamet kan till exempel sitta tillsammans eller vara spridda på olika geografiska platser och kan vara organiserade i grupper utifrån den aktivitet de utför. Oavsett hur uppdragsteamet är organiserat är en person som utför granskningsåtgärder17 i revisionsuppdraget medlem av uppdragsteamet.

A16.Definitionen av ett uppdragsteam har fokus på de personer som utför granskningsåtgärder i revisionsuppdraget. Revisionsbevis, som är nödvändiga för att understödja revisorns uttalande och rapport, inhämtas främst från granskningsåtgärder utförda under revisionens gång.18 Granskningsåtgärder består av riskbedömningsåtgärder19 och fortsatta granskningsåtgärder.20 Enligt ISA 500 innefattar granskningsåtgärder inspektion, observation, bekräftelse, omräkning, upprepning av aktivitet analytisk granskning och förfrågningar, ofta utförda i kombination.21 Andra ISA kan också innefatta särskilda åtgärder för att inhämta revisionsbevis, som till exempel ISA 520.22

A17.Uppdragsteam innefattar personal och kan även innefatta andra personer som utför granskningsåtgärder och som kommer från

1. ett nätverksföretag, eller

2. ett revisionsföretag som inte är ett nätverksföretag, eller en annan tjänsteleverantör.23

Exempelvis kan en person från ett annat revisionsföretag utföra granskningsåtgärder gällande den finansiella informationen för en enhet i ett koncernrevisionsuppdrag, delta vid en fysisk lagerinventering eller inspektera materiella anläggningstillgångar på en avlägsen plats.

A18.Uppdragsteam kan även innefatta personer hos en tjänsteleverantör som utför granskningsåtgärder. Det kan t.ex. beslutas att vissa uppgifter som är av repetitiv eller specialiserad art kommer att utföras av en grupp personer med lämplig kompetens, och i så fall innefattar uppdragsteamet dessa personer. Tjänsteleverantören kan etableras av revisionsföretaget, nätverket eller av andra revisionsföretag, strukturer eller organisationer inom samma nätverk. En centraliserad funktion kan t.ex. användas för att hantera delar av arbetet med externa bekräftelser.

A19.Uppdragsteam kan innefatta personer med sakkunskap inom ett specialiserat område inom redovisning eller revision, som utför granskningsåtgärder i revisionsuppdraget, till exempel personer med sakkunskap inom redovisning av inkomstskatter, eller inom analys av komplex information som produceras av automatiserade verktyg och tekniker i syfte att identifiera ovanliga eller oväntade relationer. En person är inte medlem av uppdragsteamet om den personens delaktighet i uppdraget är begränsad till konsultation. Konsultationer behandlas i punkterna 35 och A99–A102.

A20.Om revisionsuppdraget är föremål för en uppdragsanknuten kvalitetskontroll, är den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget och de andra personer som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, inte medlemmar av uppdragsteamet. Dessa personer kan vara föremål för särskilda krav på oberoende.

A21.Som medlem av uppdragsteamet räknas inte en internrevisor som tillhandahåller direkt hjälp eller en revisors externa specialist, vars arbete används i uppdraget.24ISA 610 (omarbetad 2013) och ISA 620 innehåller krav och vägledning för revisorn när han eller hon använder en internrevisors arbete i form av direkt hjälp, respektive när revisorn använder arbete från en extern expert. Efterlevnad av dessa standarder kräver att revisorn inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den direkta hjälp som ges av en internrevisor och utför granskningsåtgärder avseende arbete som utförs av en revisors specialist.

A22.När flera revisorer utför en gemensam revision bildar dessa revisorer och deras uppdragsteam tillsammans ”den ansvariga koncernrevisorn” och ”uppdragsteamet” enligt definitionerna i standarderna. Denna standard behandlar dock inte förhållandet mellan revisorer vid gemensam revision eller det arbete som en revisor vid sådan revision utför i förhållande till den andra revisorns arbete.

A23.När denna standard uttryckligen anger att ett krav eller ett ansvar ska uppfyllas av den ansvariga revisorn, kan den ansvariga revisorn behöva inhämta information från revisionsföretaget eller andra medlemmar i uppdragsteamet för att uppfylla kravet (t.ex. information för att fatta det beslut som krävs eller göra den nödvändiga bedömningen). Den ansvariga revisorn måste till exempel fastställa att medlemmarna i uppdragsteamet tillsammans har lämplig kompetens och förmåga för att utföra revisionsuppdraget. För att bedöma om kompetensen och förmågan i uppdragsteamet är tillräcklig, kan den ansvariga revisorn behöva använda information som har sammanställts av uppdragsteamet eller från revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem.

A24.Inom ramen för revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem är medlemmar i uppdragsteamet som kommer från revisionsföretaget ansvariga för att genomföra de av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, som är tillämpliga på revisionsuppdraget. Eftersom medlemmar i uppdragsteamet från andra revisionsföretag varken är delägare eller personal i den ansvariga revisorns revisionsföretag kan det innebära att de inte lyder under revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem eller revisionsföretagets riktlinjer och rutiner. Vidare kan riktlinjerna och rutinerna i ett annat revisionsföretag skilja sig från den ansvariga revisorns revisionsföretag. Bland annat kan riktlinjer och rutiner gällande ledning, övervakning och genomgångar skilja sig åt, i synnerhet när det andra revisionsföretaget ligger i en jurisdiktion med ett annat rättssystem, annat språk eller annan kultur. Det innebär följaktligen att om uppdragsteamet innefattar personer som är från ett annat revisionsföretag, olika åtgärder kan behöva vidtas av revisionsföretaget eller den ansvariga revisorn för att införa revisionsföretagets riktlinjer och processer med avseende på de personernas arbete.

A25.I synnerhet kan revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kräva att den ansvariga revisorn vidtar andra åtgärder än dem som vanligtvis används för personal, när den ansvariga revisorn inhämtar information om huruvida en person från ett annat revisionsföretag:

• Har lämplig kompetens och förmåga att utföra revisionsuppdraget. Till exempel är rekryteringsprocessen och utbildningsprocessen inte applicerbar på denna person, och därför kan revisionsföretagets riktlinjer och rutiner ange att den ansvariga revisorn ska fastställa detta på annat sätt, så som att inhämta information från det andra revisionsföretaget eller från ett licensierings- eller registreringsorgan. Punkterna 26 och A59-A64 i ISA 600 (omarbetad) innehåller vägledning om att inhämta en förståelse av kompetensen och förmågan hos enhetsrevisorer.

• Har förståelse för de yrkesetiska krav som är relevanta för koncernrevisionsuppdraget. Personen har till exempel inte genomgått revisionsföretagets utbildning med avseende på revisionsföretagets riktlinjer och rutiner gällande relevanta yrkesetiska krav. Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kan ange att sådan kunskap inhämtas av personen på andra sätt, såsom att personen får tillgång till information, handböcker eller vägledningar som innehåller de relevanta yrkesetiska kraven som gäller för revisionsuppdraget.

• Kommer att bekräfta sitt oberoende. Till exempel, individer som inte tillhör personalen kan kanske inte fylla i deklarationer om oberoende i revisionsföretagets eget system. Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kan ange att dessa personer ska bevisa sitt oberoende på andra sätt, såsom genom en skriftlig bekräftelse.

A26.När revisionsföretagets riktlinjer eller rutiner kräver att särskilda åtgärder vidtas under vissa omständigheter (t.ex. konsultationer om en särskild fråga), kan det bli nödvändigt att revisionsföretagets relevanta riktlinjer eller rutiner kommuniceras till personer som inte ingår i personalen. Dessa personer kan sedan varna den ansvariga revisorn om en sådan omständighet uppstår. Det ger den ansvariga revisorn möjlighet att följa revisionsföretagets riktlinjer eller rutiner. Om, till exempel i ett koncernrevisionsuppdrag, en enhetsrevisor utför granskningsåtgärder i koncernen gällande den finansiella informationen för en enhet och identifierar en svår fråga eller tvistefråga som kan påverka koncernens finansiella rapporter och är föremål för konsultation25 enligt revisionsföretagets för moderbolaget riktlinjer eller rutiner, kan revisorn för enheten uppmärksamma koncernrevisorn om frågan.

A27.Definitionen av ”revisionsföretag” i relevanta yrkesetiska krav kan skilja sig från definitionen som anges i denna standard.

A28.Definitionerna av ”nätverk” eller ”nätverksföretag” i relevanta yrkesetiska krav kan skilja sig från dem som anges i denna standard. IESBA:s Etikkod ger också vägledning med avseende på termerna ”nätverk” och ”nätverksföretag”. Nätverken och de övriga nätverksföretagen kan vara strukturerade på ett antal olika sätt, och är i samtliga fall externa i förhållande till revisionsföretaget. Bestämmelserna i denna standard med avseende på nätverk gäller även för alla strukturer eller organisationer som inte utgör en del av revisionsföretaget, men som finns inom nätverket.

A29.ISQM 1 kräver att revisionsföretaget etablerar kvalitetsmål som hanterar revisionsföretagets styrning och ledarskap och som understödjer utformningen, införandet och användningen av kvalitetsstyrningssystemet. Den ansvariga revisorns ansvar för att hantera och säkerställa kvalitet understöds av en kultur i revisionsföretaget som visar ledningens engagemang för kvalitet. Den ansvariga revisorns arbete med kraven i punkterna 13 och 14 i denna standard kan innefatta att han eller hon kommunicerar direkt med andra medlemmar i uppdragsteamet och förstärker denna kommunikation genom sitt eget beteende och genom sina handlingar (t.ex. genom att föregå med gott exempel). En kultur som visar ett engagemang för kvalitet skapas och förstärks ytterligare av medlemmarna i uppdragsteamet när de visar prov på det förväntande beteendet vid utförandet av uppdraget.

A30.Karaktären på och omfattningen av vad den ansvariga revisorn gör för att visa revisionsföretagets engagemang för kvalitet kan bero på en rad olika faktorer, däribland revisionsföretagets och uppdragsteamets storlek, struktur, geografiska spridning och komplexitet, samt revisionsuppdragets karaktär och omständigheter. Med ett mindre uppdragsteam med ett fåtal medlemmar, kan det räcka med att påverka den önskade kulturen genom direkt interaktion och det egna beteendet, medan det för ett större uppdragsteam som är utspritt på många platser kan behövas mer formella kommunikationsformer.

A31.Den ansvariga revisorn kan visa att han eller hon är tillräckligt och lämpligt involverad under revisionsuppdraget på olika sätt, bland annat genom att

• ta ansvar för karaktär, tidpunkter och omfattning av ledningen och övervakningen av medlemmarna i uppdragsteamet samt genomgången av deras arbete så att kraven i denna standard följs, och

• anpassa karaktär, tidpunkter och omfattning av en sådan ledning, övervakning och genomgång till uppdragets karaktär och omständigheter.

A32.Genom kommunikation delar uppdragsteamet relevant information i rätt tid för att uppfylla kraven i denna standard, och därmed bidra till att uppnå kvalitet i revisionsuppdraget. Kommunikationen kan ske mellan medlemmarna i uppdragsteamet, eller med

1. revisionsföretaget (t.ex. med personer som utför åtgärder inom ramen för revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem, inklusive dem som har tilldelats det yttersta eller operativa ansvaret för revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem),

2. övriga personer delaktiga i revisionen (t.ex. internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp26 eller en revisors externa specialist27), och

3. parter utanför revisionsföretaget (t.ex. ledningen, styrelsen eller tillsynsmyndigheter).

A33.Karaktären på och omständigheterna kring revisionsuppdraget kan påverka den ansvariga revisorns beslut gällande lämpliga sätt att uppnå en effektiv kommunikation med medlemmarna i uppdragsteamet. För att t.ex. stödja att ledning, övervakning och genomgångar görs på ett lämpligt sätt kan revisionsföretaget använda IT-applikationer för att underlätta kommunikationen mellan medlemmarna i uppdragsteamet när de utför arbete på olika geografiska platser.

A34.Den ansvariga revisorn ansvarar för att betona vikten av att samtliga medlemmar i uppdragsteamet har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionsuppdraget. Underliggande förhållanden för vissa revisionsuppdrag kan sätta press på uppdragsteamet vilket kan vara till hinder för att teamet ska kunna ha en tillräckligt professionellt skeptisk inställning vid utformningen och utförandet av granskningsåtgärder och utvärderingen av revisionsbevis. Det innebär följaktligen att när uppdragsteamet utvecklar den övergripande revisionsstrategin i enlighet med ISA 300 kan man behöva överväga om det föreligger sådana förhållanden i revisionsuppdraget och, i så fall, vilka åtgärder som revisionsföretaget eller uppdragsteamet kan behöva vidta för att åtgärda detta.

A35.Brister i utövandet av en professionellt skeptisk inställning på uppdragsnivå kan omfatta, men är inte begränsat till:

• Budgetbegränsningar, vilket kan hindra användningen av tillräckligt erfarna eller tekniskt kvalificerade resurser, inklusive specialister, som är nödvändiga för revisioner av företag där det krävs teknisk sakkunskap eller specialkunskaper för att helt kunna förstå, bedöma och åtgärda risker, samt för att kunna ställa väl underbyggda frågor till ledningen.

• Snäva deadlines, som kan ha en negativ påverkan på beteendet hos dem som utför arbetet, liksom på dem som leder, övervakar och går igenom det. Extern tidspress kan t.ex. skapa begränsningar för att på ett tillräckligt bra sätt kunna analysera komplex information.

• Brist på samarbete eller alltför stor press från ledningen, vilket kan få en negativ påverkan på uppdragsteamets möjligheter att lösa komplexa frågor eller tvistefrågor.

• Otillräcklig förståelse av företaget och dess miljö, dess system för intern kontroll samt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, som kan begränsa uppdragsteamets möjligheter att göra riktiga bedömningar samt ett väl underbyggt ifrågasättande av ledningens påståenden.

• Svårigheter att få tillgång till redovisningsmaterial, anläggningar, vissa anställda, kunder, säljare eller andra, vilket kan påverka uppdragsteamets urval av källor och leda till att de söker efter revisionsbevis från källor som är lättare att få åtkomst till.

• En alltför stor tilltro till automatiserade verktyg och tekniker, vilket kan leda till att uppdragsteamet inte kritiskt bedömer revisionsbevisen.

A36.Omedveten eller medveten brist på objektivitet hos revisorerna kan påverka uppdragsteamets professionella omdöme, bland annat vid utformning och utförande av granskningsåtgärder eller utvärderingen av revisionsbevis. Exempel på omedveten brist på objektivitet som kan påverka tillämpningen av en professionellt skeptisk inställning, och därmed rimligheten i de professionella bedömningar som görs av uppdragsteamet när de följer kraven i denna standard kan omfatta:

• Tillgänglighetsbias, vilket är en tendens att lägga större vikt vid händelser eller erfarenheter som omedelbart finns i åtanke eller som redan är tillgängliga, snarare än sådana som inte är det.

• Bekräftelsebias, vilket är en tendens att lägga större vikt vid information som stödjer en existerande uppfattning än information som motsäger eller skapar tvivel om den uppfattningen.

• Grupptänkande, som är en tendens att tänka eller fatta beslut som grupp, vilket inte uppmuntrar till kreativitet eller eget ansvar.

• Övertro på sig själv, vilket är en tendens att överskatta sin egen förmåga att göra korrekta bedömningar av risker, andra bedömningar eller beslut.

• Förankringseffekt, som är en tendens att använda tidigare erhållen information som utgångspunkt för bedömningen av senare erhållen information.

• Övertro på automatisering, vilket är en tendens att lägga större vikt vid resultat som har genererats av automatiserade system, även när resonemang eller motstridig information väcker frågor om huruvida ett sådant resultat är tillförlitligt eller tillämpligt i det aktuella fallet.

A37.Möjliga åtgärder som uppdragsteamet kan vidta för att få bort hindren för att tillämpa en professionellt skeptisk inställning på uppdragsnivå kan omfatta att:

• Vara uppmärksam på förändringar i revisionsuppdragets karaktär och omständigheter som kan göra det nödvändigt med ytterligare eller andra resurser i uppdraget, samt begära ytterligare eller andra resurser från de personer i revisionsföretaget som ansvarar för att fördela eller tilldela resurser till uppdraget.

• Uttryckligen göra medlemmar i uppdragsteamet medvetna om händelser eller situationer där känslighet för en omedveten eller medveten brist på objektivitet kan vara större (t.ex. områden som kräver en högre grad av bedömningar) och understryka betydelsen av att söka rådgivning från mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet vid planering och utförande av granskningsåtgärder.

• Ändra uppdragsteamets sammansättning, t.ex. genom att begära att mer erfarna personer med större förmåga och kunskap eller särskild sakkunskap knyts till uppdraget.

• Involvera mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet för arbete med sådana personer i ledningen som är svåra eller utmanande att interagera med.

• Ta in medlemmar i uppdragsteamet med specialistkompetens och specialkunskaper eller en revisors specialist i revisionsarbetet för att hjälpa uppdragsteamet med komplexa eller subjektiva delar av revisionen.

• Anpassa karaktären, tidpunkterna och omfattningen av ledningen, övervakningen eller genomgången genom att använda de mer erfarna medlemmarna i uppdragsteamet, genom en högre grad av mer frekvent personlig tillsyn eller mer djupgående genomgångar av vissa av de arbetspapper som gäller

  • komplexa eller subjektiva områden av revisionen,

  • områden som utgör en risk i fråga om att nå kvalitetsmålen i revisionsuppdraget,

  • områden med risk för oegentligheter, och

  • identifierade eller misstänka överträdelser av lagar och regler.

• Ange förväntningarna på att

  • mindre erfarna medlemmar i uppdragsteamet söker rådgivning ofta och i rätt tid från mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet eller från den ansvariga revisorn, och

  • mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet ska finnas tillgängliga för mindre erfarna medlemmar i uppdragsteamet under hela revisionsuppdraget samt att dessa svarar positivt och i rimlig tid på mindre erfarna teammedlemmars insikter samt förfrågningar om råd eller hjälp.

• Kommunicera med styrelsen när ledningen sätter otillbörlig press eller när uppdragsteamet upplever svårigheter med att få tillgång till räkenskapsmaterial, anläggningar, vissa anställda, kunder, leverantörer eller andra från vilka revisionsbevis kan sökas.

A38.Den ansvariga revisorn kan på olika sätt visa att han eller hon är tillräckligt och ändamålsenligt delaktig under hela revisionsuppdraget när granskningsåtgärder, arbetsuppgifter eller andra åtgärder har tilldelats till andra medlemmar i uppdragsteamet, bland annat genom:

• Att informera dem som har tilldelats arbetsuppgifter om arten av deras ansvar och befogenheter, omfattningen av det arbete som har tilldelats och målen med detta, samt tillhandahålla andra nödvändiga instruktioner och relevant information.

• Ledning och övervakning av dem som har tilldelats uppgifter.

• Genomgång av arbetet som utförs av dem som har tilldelats arbetsuppgifter för att utvärdera de slutsatser som har dragits, utöver kraven i punkterna 29–34.

A39.ISA 20028 kräver att revisorn följer relevanta yrkesetiska krav, inklusive dem som är hänförliga till oberoende vid revisionsuppdrag gällande finansiella rapporter. Relevanta yrkesetiska krav kan variera beroende på uppdragets karaktär och omständigheter. Till exempel kan vissa krav hänförliga till oberoende vara tillämpliga enbart vid utförandet av revisioner av noterade företag. ISA 600 (omarbetad) behandlar ytterligare krav och vägledning utöver dem som behandlas i denna standard beträffande kommunikation med enhetsrevisorer om relevanta yrkesetiska krav.

A40.Baserat på karaktären och omständigheterna kring revisionsuppdraget kan vissa lagar, regler eller delar av relevanta yrkesetiska krav, såsom de som gäller överträdelser av lagar och regler, vara relevanta för uppdraget, till exempel lagar och regler som gäller penningtvätt, korruption eller mutor.

A41.Revisionsföretagets informationssystem och de resurser som tillhandahålls av revisionsföretaget kan hjälpa uppdragsteamet att förstå och uppfylla relevanta yrkesetiska krav som är tillämpliga på revisionsuppdragets karaktär och omständigheter. Revisionsföretaget kan t.ex.:

• Kommunicera kraven på oberoende till uppdragsteamen.

• Utbilda uppdragsteamen om relevanta yrkesetiska krav.

• Ta fram handböcker och riktlinjer (dvs. intellektuella resurser) som innehåller bestämmelser om de relevanta yrkesetiska kraven samt vägledning om hur de ska tillämpas inom ramen för karaktären och omständigheterna för revisionsföretaget och dess uppdrag.

• Tilldela personal för att hantera och övervaka efterlevnaden av relevanta yrkesetiska krav (ISQM 1 kräver t.ex. att revisionsföretaget, minst en gång om året, inhämtar en dokumenterad bekräftelse på efterlevnaden av kraven på oberoende från all personal som enligt relevanta yrkesetiska krav är skyldig att vara oberoende) eller ge rådgivning om frågor hänförliga till relevanta yrkesetiska krav.

• Etablera riktlinjer eller rutiner för medlemmarna i uppdragsteamet för att kunna kommunicera relevant och tillförlitlig information till lämpliga parter inom revisionsföretaget eller till den ansvariga revisorn, såsom riktlinjer och rutiner för att uppdragsteamen ska kunna

  • kommunicera information om uppdrag samt tjänsternas omfattning, inklusive tjänster som inte är bestyrkandeuppdrag, för att göra det möjligt för revisionsföretaget att identifiera hot mot oberoendet under den period som uppdraget löper och under perioden som granskningsobjektet avser,

  • kommunicera omständigheter och relationer som kan skapa hot mot oberoendet, så att revisionsföretaget kan utvärdera om ett sådant hot är på en godtagbar nivå och, om det inte är det, hantera hotet genom att eliminera det eller minska det till en godtagbar nivå, och

  • utan dröjsmål kommunicera eventuella överträdelser av relevanta yrkesetiska krav, inklusive dem som är hänförliga till oberoende.

A42.Den ansvariga revisorn kan beakta den information, kommunikation och de resurser som beskrivs i punkt A41 när han eller hon avgör om han eller hon kan förlita sig på revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för att uppnå efterlevnad av relevanta yrkesetiska krav.

A43.Öppen och tydlig kommunikation om relevanta yrkesetiska krav mellan medlemmarna i uppdragsteamet kan också vara till hjälp för att

• göra medlemmarna i uppdragsteamet uppmärksamma på relevanta yrkesetiska krav som kan vara av särskild betydelse för revisionsuppdraget, och

• hålla den ansvariga revisorn informerad om frågor som är relevanta för uppdragsteamets förståelse av och uppfyllande av relevanta yrkesetiska krav och revisionsföretagets hänförliga riktlinjer och rutiner.

A44.Enligt ISQM 1 innefattar revisionsföretagets åtgärder för att hantera kvalitetsrisker hänförliga till relevanta yrkesetiska krav, inklusive dem som är hänförliga till oberoende för medlemmarna i uppdragsteamet, riktlinjer och rutiner för att identifiera, utvärdera och hantera hot mot efterlevnaden av de relevanta yrkesetiska kraven.

A45.Relevanta yrkesetiska krav kan innehålla bestämmelser avseende identifieringen och utvärderingen av hot och hur dessa ska hanteras. IESBA:s Etikkod förklarar t.ex. att ett egenintressehot mot efterlevnad av den grundläggande principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg kan uppkomma, om det arvode som har satts för ett revisionsuppdrag är så lågt att det kan vara svårt att utföra uppdraget i enlighet med professionella standarder.29

A46.Enligt ISQM 1 är revisionsföretaget skyldigt att upprätta riktlinjer eller rutiner för att identifiera, kommunicera, utvärdera och rapportera alla överträdelser av relevanta yrkesetiska krav och på lämpligt sätt hantera orsakerna och konsekvenserna av överträdelserna utan dröjsmål.

A47.Lämpliga åtgärder kan till exempel omfatta att:

• Följa revisionsföretagets riktlinjer eller rutiner gällande överträdelser av relevanta yrkesetiska krav, inklusive att kommunicera eller rådgöra med rätt personer, så att lämpliga åtgärder kan vidtas inklusive, efter vad som är lämpligt, disciplinära åtgärder.

• Kommunicera med revisionskundens styrelse.

• Kommunicera med tillsynsmyndigheter eller branschorganisationer. Under vissa omständigheter kan kommunikation med tillsynsmyndigheter krävas enligt lagar eller regler.

• Söka juridisk rådgivning.

• Avgå från revisionsuppdraget när det är möjligt enligt tillämpliga lagar eller regler.

A48.ISA 700 (omarbetad) kräver att revisionsberättelsen innehåller ett uttalande om att revisorn är oberoende i förhållande till företaget i enlighet med relevanta yrkesetiska krav hänförliga till uppdraget, samt att revisorn har uppfyllt sina övriga yrkesetiska åtaganden i enlighet med dessa krav.30 Att följa kraven i punkterna 16–21 i denna standard utgör grunden för dessa uttalanden i revisionsberättelsen.

A49.Lagstadgade regler kan säkerställa oberoendet hos revisorer i den offentliga sektorn. Revisorer i den offentliga sektorn eller revisionsföretag som utför revisioner i den offentliga sektorn för den offentliga sektorns revisorers räkning, kan däremot, beroende på mandatet i en viss jurisdiktion, behöva anpassa sin metod för att främja efterlevnaden av punkt 16. Om mandatet för en revisor i den offentliga sektorn inte medger att han eller hon avgår från uppdraget, kan detta innebära att revisorn upplyser genom en offentlig rapport om de omständigheter som har uppkommit och som, om detta hade varit inom den privata sektorn, skulle ha lett till att revisorn avgick från uppdraget.

A59.Inom den offentliga sektorn kan revisorer utses i enlighet med lagstadgade processer, och revisorn i den offentliga sektorn behöver inte alltid etablera alla riktlinjer och rutiner för att acceptera och behålla revisionsuppdrag. Trots det kan kraven och övervägandena för att acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag, såsom dessa anges i punkterna 22–24 och A50–A58, vara värdefulla för revisorer i den offentliga sektorn när de gör riskbedömningar och uppfyller sina rapportskyldigheter.

A63.Personal innefattar medlemmar i uppdragsteamet (se även punkterna A5, A15–A21) och, i förekommande fall, en revisors externa specialist och personer från ett företags internrevisionsfunktion som bistår med direkt hjälp i revisionen.

A64.Användningen av tekniska resurser i revisionsuppdraget kan hjälpa revisorn att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Dessa verktyg kan ge revisorn möjlighet att mer ändamålsenligt och effektivt genomföra revisionen. De kan också göra det möjligt för revisorn att lättare analysera stora datamängder för att t.ex. få djupare insikter, identifiera ovanliga trender eller på ett mer effektivt sätt ifrågasätta ledningens antaganden, vilket ökar revisorns möjlighet att tillämpa sin professionellt skeptiska inställning. Tekniska verktyg kan också användas för att genomföra möten och ge kommunikationsverktyg till uppdragsteamet. En olämplig användning av sådana tekniska resurser kan emellertid öka risken för en alltför stor tillit till informationen som produceras som underlag för beslut, eller kan skapa hot mot efterlevnaden av relevanta yrkesetiska krav, till exempel krav på tystnadsplikt.

A65.Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kan innefatta vilka överväganden som måste göras eller det ansvar uppdragsteamet har när det använder godkända tekniska verktyg för att utföra granskningsåtgärder, och kan kräva att personer med specialkompetens eller expertis deltar i utvärderingen eller analysen av resultatet.

A66.När den ansvariga revisorn begär att personer från ett annat revisionsföretag ska använda automatiserade verktyg och tekniker vid utförandet av granskningsåtgärder, kan kommunikationen med de personerna indikera att användningen av sådana automatiserade verktyg och tekniker måste följa uppdragsteamets instruktioner.

A67.Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kan uttryckligen förbjuda användningen av vissa IT-applikationer (t.ex. mjukvara som ännu inte har särskilt godkänts för användning av revisionsföretaget). Alternativt kan revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kräva att uppdragsteamet vidtar särskilda åtgärder för användningen av en IT-applikation som ännu inte är godkänd av revisionsföretaget, för att avgöra om den är lämplig att använda, t.ex. genom att kräva:

• Att uppdragsteamet har lämplig kompetens och förmåga för att använda IT-applikationen.

• Tester av IT-applikationens funktion och säkerhet.

• Att särskild dokumentation inkluderas i revisionsakten.

A68.Den ansvariga revisorn kan göra professionella bedömningar när han eller hon överväger om användning av en IT-applikation i revisionsuppdraget är lämplig inom ramen för uppdraget och, i så fall, hur IT-applikationen ska användas. Faktorer som kan beaktas för att avgöra om en viss IT-applikation, som inte har särskilt godkänts för användning av revisionsföretaget, är lämplig att användas i revisionsuppdraget omfattar huruvida:

• Användningen av och säkerheten i IT-applikationen är i enlighet med revisionsföretagets riktlinjer och rutiner.

• IT-applikationen fungerar som avsett.

• Personalen har den kompetens och förmåga som krävs för att använda IT-applikationen.

A69.Intellektuella resurser innefattar t.ex. revisionsmetodik, verktyg för genomförandet, revisionsvägledningar, modellprogram, mallar, checklistor och formulär.

A70.Användningen av intellektuella resurser i revisionsuppdraget kan underlätta en konsekvent tillämpning och förståelse av professionella standarder, lagar och regler samt revisionsföretagets till dessa hänförliga riktlinjer och rutiner. Av den anledningen kan revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kräva att uppdragsteamet använder revisionsföretagets revisionsmetodik, särskilda verktyg och vägledning. Uppdragsteamet kan också överväga huruvida användningen av andra intellektuella resurser är lämplig och relevant, baserat på uppdragets karaktär och omständigheter, t.ex. en branschspecifik metodik eller tillhörande vägledningar och hjälpmedel för genomförandet.

A71.För att kunna avgöra om tillräckliga och lämpliga resurser för att utföra uppdraget har tilldelats eller gjorts tillgängliga för uppdragsteamet, kan den ansvariga revisorn vanligtvis förlita sig på revisionsföretagets riktlinjer och rutiner (inklusive resurser) för detta enligt vad som framgår av punkt A6. Den ansvariga revisorn kan t.ex., baserat på information som kommuniceras av revisionsföretaget, förlita sig på revisionsföretagets tekniska utveckling och program för införande och underhåll när han eller hon använder teknik godkänd av revisionsföretaget för att utföra granskningsåtgärder.

A72.När den ansvariga revisorn ska avgöra om uppdragsteamet har rätt kompetens och förmåga kan han eller hon beakta faktorer så som teamets:

• Förståelse av, och praktisk erfarenhet av, revisionsuppdrag av liknande art och komplexitet, som har inhämtats genom lämplig utbildning och deltagande i uppdrag.

• Förståelse av professionella standarder och tillämpliga krav i lagar och regler.

• Sakkunskap inom specialområden inom redovisning och revision.

• Expertis inom den IT som används av företaget eller automatiserade verktyg och tekniker som används av uppdragsteamet för att planera och utföra revisionsuppdraget.

• Kunskap om relevanta branscher inom vilka det reviderade företaget verkar.

• Förmåga att göra professionella bedömningar och tillämpa en professionellt skeptisk inställning.

• Förståelse av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner.

A73.Internrevisorer och en revisors externa expert är inte medlemmar av uppdragsteamet. ISA 610 (omarbetad 2013)35 och ISA 62036 innefattar krav och vägledning hänförliga till bedömningen av kompetensen och förmågan hos internrevisorer respektive en revisors externa expert.

Projektledning

A76.ISQM 1 behandlar revisionsföretagets kvalitetsåtagande i form av den kultur som ska genomsyra hela revisionsföretaget för att lyfta fram och förstärka revisionsföretagets roll i att tjäna allmänhetens intressen genom att konsekvent utföra uppdrag av hög kvalitet, samt betydelsen av kvalitet i revisionsföretagets strategiska beslut och handlingar, inklusive revisionsföretagets finansiella och operativa prioriteringar. ISQM 1 behandlar också revisionsföretagets ansvar för att planera för behovet av resurser, samt att ta in, fördela eller tilldela resurser på ett sätt som är i enlighet med revisionsföretagets kvalitetsåtagande. Under vissa omständigheter kan emellertid revisionsföretagets finansiella och operativa prioriteringar innebära begränsningar av de resurser som tilldelas eller görs tillgängliga för uppdragsteamet. Under sådana omständigheter får dessa begränsningar inte stå i vägen för den ansvariga revisorns ansvar för att uppnå kvalitet på uppdragsnivån, inklusive ansvaret att fastställa om resurserna som har tilldelats eller gjorts tillgängliga av revisionsföretaget är tillräckliga och lämpliga för att utföra revisionsuppdraget.

A77.Den ansvariga revisorns avgörande om huruvida det krävs ytterligare resurser på uppdragsnivån är en fråga om professionell bedömning och påverkas av kraven i denna standard och omständigheterna kring revisionsuppdraget. Som beskrivs i punkt A11 kan den ansvariga revisorn under vissa omständigheter fastställa att revisionsföretagets åtgärder i fråga om kvalitetsrisker är otillräckliga för det specifika uppdraget, däribland att vissa resurser som tilldelas eller görs tillgängliga för uppdragsteamet är otillräckliga. Under de omständigheterna måste den ansvariga revisorn vidta lämpliga åtgärder, inklusive att kommunicera sådan information till lämpliga personer i enlighet med punkt 27 och punkt 39 c. Till exempel om ett mjukvaruprogram för revision som tillhandahålls av revisionsföretaget inte har införlivat nya eller ändrade granskningsåtgärder med avseende på nyligen ändrade regler i branschen, kan kommunikation i rätt tid av sådan information göra det möjligt för revisionsföretaget att vidta åtgärder och förnya mjukvaran eller tillhandahålla en alternativ resurs som gör det möjligt för uppdragsteamet att följa det nya regelverket vid utförandet av revisionsuppdraget.

A78.Om de resurser som tilldelas eller görs tillgängliga är otillräckliga eller olämpliga under omständigheterna för uppdraget och ytterligare eller alternativa resurser inte har gjorts tillgängliga, kan lämpliga åtgärder innefatta att:

• Ändra den planerade ansatsen gällande karaktären, tidpunkterna och omfattningen av ledning, övervakning och genomgång (se även punkt A94).

• Diskutera en förlängning av rapporteringsfrister med ledning eller styrelse, när en förlängning är möjlig i enlighet med lagar och regler.

• Följa revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för att lösa meningsskiljaktigheter om den ansvariga revisorn inte får de nödvändiga resurserna för revisionsuppdraget.

• Följa revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för att avgå från revisionsuppdraget, när det är möjligt att avgå enligt lagar och regler.

A79.Inom den offentliga sektorn kan det krävas specialkunskaper för att uppfylla villkoren för revisionsmandatet i en viss jurisdiktion. Sådana kunskaper kan innefatta en förståelse av de tillämpliga rapporteringsarrangemangen, inklusive att rapportera till lagstiftare eller andra styrande organ eller att rapportera i allmänhetens intresse. Den bredare omfattningen av en revision i den offentliga sektorn kan till exempel inbegripa vissa aspekter av verksamhetsrevision.

A80.När en revision inte i sin helhet utförs av den ansvariga revisorn eller i en revision av ett företag vars karaktär eller omständigheter är mer komplexa, kan det bli nödvändigt för den ansvariga revisorn att delegera ledning, övervakning och genomgång till andra medlemmar i uppdragsteamet. Däremot, som en del av den ansvariga revisorns övergripande ansvar för att hantera och uppnå kvalitet i revisionsuppdraget samt att vara tillräckligt och ändamålsenligt delaktig, måste den ansvariga revisorn fastställa att karaktären, tidpunkterna och omfattningen av ledningen, övervakningen och genomgången är i enlighet med punkt 30. Under sådana omständigheter kan personal eller medlemmar i uppdragsteamet, inklusive enhetsrevisorer, tillhandahålla information till den ansvariga revisorn så att han eller hon ska ha grund för det avgörande som krävs enligt punkt 30.

A81.Enligt ISQM 1 måste revisionsföretaget etablera ett kvalitetsmål som behandlar karaktären, tidpunkterna och omfattningen av ledningen och övervakningen av uppdragsteamen och genomgången av deras arbete. ISQM 1 kräver också att sådan ledning, övervakning och genomgång planeras och utförs på basis av att arbete som utförs av mindre erfarna medlemmar i uppdragsteamet leds, övervakas och gås igenom av mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet.

A82.Ledning och övervakning av uppdragsteamet och genomgång och granskning av uppdragsteamets arbete är åtgärder framtagna på revisionsföretagsnivå men implementerade på uppdragsnivå. Karaktären, tidpunkterna och omfattningen av dessa åtgärder kan skräddarsys ytterligare av den ansvariga revisorn för att säkerställa kvaliteten i revisionsuppdraget. Det innebär följaktligen att tillvägagångssättet för ledning och övervakning kommer att variera från ett uppdrag till ett annat, med beaktande av uppdragets karaktär och omständigheter. Ansatsen kommer generellt att omfatta en kombination av att ta hänsyn till revisionsföretagets riktlinjer och rutiner och åtgärder specifika för uppdraget.

A83.Metoden för ledningen och övervakningen av medlemmarna i uppdragsteamet och genomgången av deras arbete ger stöd till den ansvariga revisorn för att uppfylla kraven i denna standard, samt för att kunna dra slutsatsen att den ansvariga revisorn har varit tillräckligt och ändamålsenligt delaktig under hela revisionsuppdraget i enlighet med punkt 40.

A84.Fortlöpande diskussioner och kommunikation mellan medlemmarna i uppdragsteamet gör det möjligt för mindre erfarna medlemmar i uppdragsteamet att ställa frågor till mer erfarna medlemmar (inklusive den ansvariga revisorn) utan dröjsmål och möjliggör en ändamålsenlig ledning, övervakning och genomgång i enlighet med punkt 30.

Ledning

Övervakning

Genomgång

A90.Enligt kraven i ISA 230 dokumenterar den ansvariga revisorn datumet för och omfattningen av genomgången.38

A91.Att den ansvariga revisorn går igenom och granskar dokumentationen vid lämpliga tillfällen under revisionsuppdraget, gör det möjligt att lösa viktiga frågor på ett sätt som den ansvariga revisorn finner ändamålsenligt senast per datumet för revisionsberättelsen. Den ansvariga revisorn behöver inte gå igenom all revisionsdokumentation.

A92.Den ansvariga revisorn använder sitt professionella omdöme när han eller hon identifierar områden där betydelsefulla bedömningar har gjorts av uppdragsteamet. Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kan specificera vissa frågor som vanligen förväntas utgöra betydelsefulla bedömningar. Betydelsefulla bedömningar inom ramen för revisionsuppdraget kan innefatta frågeställningar hänförliga till den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen för att påbörja uppdraget, genomföra uppdraget samt de övergripande slutsatser som dras av uppdragsteamet, t.ex.:

• Frågor gällande planeringen av uppdraget, såsom frågor hänförliga till att fastställa väsentligheten.

• Uppdragsteamets sammansättning, däribland

  • personal med specialistkunskap inom ett särskilt område av redovisning eller revision, och

  • användning av personal från tjänsteleveranscenter.

• Beslut att involvera en revisors specialist, inklusive beslut att ta in en extern specialist.

• Hur uppdragsteamet beaktar information som inhämtades under processen med att acceptera och behålla uppdraget samt hur denna information ska behandlas.

• Uppdragsteamets riskbedömningsprocess, inklusive situationer där beaktandet av inneboende riskfaktorer och bedömningen av inneboende risker kräver att uppdragsteamet gör betydelsefulla bedömningar.

• Uppdragsteamets beaktande av relationer och transaktioner med närstående samt tillhörande upplysningar.

• Resultat från de granskningsåtgärder som utförts av uppdragsteamet avseende betydelsefulla områden i uppdraget, t.ex. slutsatser gällande vissa uppskattningar i redovisningen, redovisningsprinciper eller överväganden om fortsatt drift.

• Uppdragsteamets utvärdering av arbete som har utförts av specialister och de slutsatser som har dragits av detta.

• För koncernrevisioner:

  • den föreslagna övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen för koncernen,

  • beslut att involvera enhetsrevisorer, inklusive hur deras arbete ska ledas, övervakas och gås igenom, och

  • utvärdering av det arbete som har utförts av en enhetsrevisor och de slutsatser som har dragits av denna.

• Hur frågor som påverkar den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen har hanterats.

• Betydelsen och hanteringen av korrigerade och okorrigerade felaktigheter som identifierats under uppdraget.

• Utkastet till uttalande och sådant som ska kommuniceras i revisionsberättelsen, t.ex. särskilt betydelsefulla områden, eller stycke om ”Väsentliga osäkerhetsfaktorer avseende antagandet om fortsatt drift”.

A93.Den ansvariga revisorn använder professionellt omdöme vid fastställandet av vilka övriga frågor som ska gås igenom, till exempel baserat på:

• Revisionsuppdragets karaktär och omständigheter.

• Vilken teammedlem som utförde arbetet.

• Frågor hänförliga till iakttagelser från nyligen genomföra inspektioner.

• Kraven i revisionsföretagets riktlinjer och rutiner.

Karaktär, tidpunkter och omfattning

Skalbarhet

Genomgång av kommunikation till ledning, dem som har ansvar för företagets styrning (styrelse) eller tillsynsmyndigheter

(Se punkt 34)

A99.ISQM 1 kräver att revisionsföretaget etablerar ett kvalitetsmål som hanterar konsultation om svåra frågor eller tvistefrågor och hur de överenskomna slutsatserna genomförs. Konsultation kan vara lämplig eller nödvändig, till exempel för

• frågor som är komplexa eller obekanta (t.ex. frågor som hör samman med en uppskattning i redovisningen med en hög grad av osäkerhet i uppskattningen),

• betydande risker,

• betydande transaktioner som inte ingår i företagets normala verksamhet eller som på annat sätt tycks vara ovanliga,

• begränsningar som har införts av ledningen, och

• överträdelser av lagar eller författningar.

A100.Ändamålsenliga konsultationer om betydande tekniska och yrkesetiska aspekter samt övriga frågor inom revisionsföretaget eller, där det är tillämpligt, konsultationer med personer utanför revisionsföretaget kan uppnås när de personer som konsulteras

• får tillgång till alla relevanta fakta som kommer att göra det möjligt för dem att ge väl underbyggda råd, och

• har lämpliga kunskaper, senioritet och erfarenhet.

A101.Det kan vara lämpligt för uppdragsteamet, inom ramen för revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, att inhämta konsultation utifrån, till exempel där revisionsföretaget saknar lämpliga interna resurser. Uppdragsteamet kan använda sig av rådgivningstjänster som tillhandahålls av revisionsföretag, branschorganisationer och tillsynsmyndigheter eller kommersiella organisationer som tillhandahåller relevanta tjänster för kvalitetskontroll.

A102.Behovet av konsultation utanför uppdragsteamet om svåra frågor eller tvistefrågor kan tyda på att frågan utgör ett särskilt betydelsefullt område.39

A103.ISQM 1 innehåller krav på att revisionsföretaget etablerar riktlinjer och rutiner som behandlar uppdragsanknutna kvalitetskontroller i enlighet med ISQM 240, samt kräver en uppdragsanknuten kvalitetskontroll för vissa typer av uppdrag.41 ISQM 2 behandlar utnämning av och nödvändiga kvalifikationer hos den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget, samt kvalitetsgranskarens ansvar vad gäller att utföra och dokumentera den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen.

Slutförande av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen innan revisionsberättelsen dateras

(Se punkt 36 d)

A107.ISQM 1 kräver att revisionsföretaget etablerar ett kvalitetsmål som behandlar meningsskiljaktigheter som uppkommer inom uppdragsteamet, eller mellan uppdragsteamet och den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget eller personer som utför arbetsuppgifter inom revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem. ISQM 1 kräver också att revisionsföretaget får kännedom om meningsskiljaktigheter och att dessa blir lösta.

A108.Under vissa omständigheter blir eventuellt inte den ansvariga revisorn nöjd med lösningen av meningsskiljaktigheterna. Lämpliga åtgärder för den ansvariga revisorn kan då vara att t.ex.

• söka juridisk rådgivning, eller

• avgå från revisionsuppdraget när det är möjligt enligt lagar och regler.