IAS 21 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:
(EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)
(EU) 2017/1986 – följdändringar vid antagande av IFRS 16 Leases
(EU) 2016/2067 – följdändringar vid antagande av IFRS 9 Financial Instruments
(1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement
(1254/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 11 Joint Arrangements,
(1254/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 10 Consolidated Financial Statements
(475/2012/EU) – följdändringar vid antagande av Presentation of Items of Other Comprehensive Income, Amendments to IAS 1
(149/2011/EU) – följdändringar vid antagande av Improvements to IFRSs,
(494/2009/EG) – följdändringar vid antagande av Consolidated and Separate Financial Statements, Amendments to IAS 27
(69/2009/EG) – följdändringar vid antagande av Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly Controlled Entity or Associate, Amendments to IFRS 1 and IAS 27
(1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1
Syfte
1.Ett företag kan bedriva utländska aktiviteter på två sätt. Det kan ha transaktioner i utländsk valuta eller bedriva utlandsverksamheter. Dessutom kan ett företag presentera sina finansiella rapporter i en utländsk valuta. Syftet med denna standard är att ange hur transaktioner i utländsk valuta och utlandsverksamheter ska redovisas i ett företags finansiella rapporter och hur finansiella rapporter ska räknas om till en rapporteringsvaluta.
2.Huvudfrågorna är vilken valutakurs eller vilka valutakurser som ska användas och hur effekterna av ändrade valutakurser ska redovisas i de finansiella rapporterna.
Tillämpningsområde
3.Standarden ska tillämpas vid1
redovisning av transaktioner och balansposter i utländsk valuta, utom för sådana derivattransaktioner och balansposter som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument,
omräkning av resultat och finansiell ställning för utlandsverksamheter som inkluderas i företagets finansiella rapporter genom intagande i koncernredovisningen eller vid tillämpning av kapitalandelsmetoden, och
omräkning av ett företags resultat och finansiella ställning till en rapporteringsvaluta.
Se även SIC 7 Införande av euro.
4.IFRS 9 är tillämplig på många derivat i utländsk valuta, som därmed undantas från denna standards tillämpningsområde. Derivat i utländsk valuta som inte ingår i tillämpningsområdet för IFRS 9 (exempelvis vissa derivat i utländsk valuta som är inbäddade i andra kontrakt), ingår dock i tillämpningsområdet för denna standard. Dessutom är denna standard tillämplig när ett företag räknar om belopp hänförliga till derivat från sin funktionella valuta till sin rapporteringsvaluta.
5.Denna standard är inte tillämplig på säkringsredovisning av poster i utländsk valuta, inklusive säkring av en nettoinvestering i utlandsverksamhet. IFRS 9 är tillämplig på säkringsredovisning.
6.Standarden tillämpas vid utformningen av ett företags finansiella rapporter i en utländsk valuta och innehåller krav som måste vara uppfyllda för att dessa finansiella rapporter ska kunna anses överensstämma med International Financial Reporting Standards (IFRS). När det gäller en sådan omräkning av finansiell information till utländsk valuta som inte uppfyller dessa krav anges i denna standard vilken information som ska lämnas.
7.Denna standard är inte tillämplig på hur kassaflöden som uppkommer vid transaktioner i en utländsk valuta, eller omräkningen av kassaflöden i en utlandsverksamhet, ska redovisas i rapporten över kassaflöden (se IAS 7 Rapport över kassaflöden).
Definitioner
8.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:
Balansdagskurs är avistakursen vid rapportperiodens slut.
Valutakursdifferens (kursdifferens) är skillnaden mellan de belopp som uppkommer vid omräkningar av ett givet belopp i en valuta till en annan valuta när omräkningarna sker enligt skilda valutakurser.
Valutakurs är den växlingskurs till vilken växling sker mellan två valutor.
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde).
Utländsk valuta är en annan valuta än företagets funktionella valuta.
En utlandsverksamhet är ett företag som är ett dotterföretag, ett intresseföretag, ett samarbetsarrangemang eller en filial till ett rapporterande företag, där rörelsen är registrerad i eller bedrivs i ett annat land eller i en annan valuta jämfört med vad som gäller för det rapporterande företaget.
Funktionell valuta är valutan i den primära ekonomiska miljö där företaget bedriver sin verksamhet.
En koncern består av moderföretaget och dess dotterföretag.
Monetära poster är kassamedel samt tillgångar och skulder som kommer att inflyta respektive utbetalas med fastställda eller fastställbara belopp.
Nettoinvestering i utlandsverksamhet utgörs av värdet på det rapporterande företagets andel av en utlandsverksamhets nettotillgångar.
Rapporteringsvaluta är den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas.
Avistakurs är valutakursen för transaktioner med omedelbar leverans.
Förklaring av definitionerna
Funktionell valuta
9.Den primära ekonomiska miljö i vilken ett företag bedriver verksamhet är vanligen den i vilken det huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel. Ett företag beaktar följande faktorer vid fastställandet av sin funktionella valuta:
Den valuta
som huvudsakligen påverkar försäljningspriset på varor och tjänster (detta är ofta den valuta i vilken försäljningspriset på varor och tjänster anges och regleras), och
som gäller i det land vars marknadskrafter och regleringar huvudsakligen bestämmer försäljningspriserna på företagets varor och tjänster.
Den valuta som huvudsakligen påverkar arbetskostnaderna, materialkostnaderna och andra kostnader för att tillhandahålla varor eller tjänster (detta är ofta den valuta i vilken sådana kostnader anges och regleras).
10.Följande faktorer kan också ligga till grund för ett företags funktionella valuta:
Den valuta i vilken kapital från finansieringsverksamhet (utfärdande av skuld- och egetkapitalinstrument) genereras.
Den valuta i vilken inbetalningar från den löpande verksamheten normalt sett sker.
11.Följande ytterligare faktorer beaktas vid fastställande av en utlandsverksamhets funktionella valuta, och huruvida dess funktionella valuta är samma som den som det rapporterande företaget använder (i detta sammanhang är det rapporterande företaget det företag till vilket utlandsverksamheten är dotterföretag, filial, intresseföretag eller samarbetsarrangemang):
Huruvida utlandsverksamhetens verksamhet bedrivs som en utvidgning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av självständighet. Ett exempel på det förstnämnda är om utlandsverksamheten endast säljer varor som importeras från det rapporterande företaget och överför försäljningslikviden till detsamma. Ett exempel på det sistnämnda är om verksamheten ackumulerar kassamedel och andra monetära poster, ådrar sig kostnader, genererar intäkter samt upptar lån, allt huvudsakligen i sin lokala valuta.
Huruvida transaktioner med det rapporterande företaget utgör en stor eller liten andel av verksamheten i utlandsverksamheten.
Huruvida kassaflöden från utlandsverksamhetens verksamhet direkt påverkar det rapporterande företagets kassaflöden och lätt kan överföras till detsamma.
Huruvida kassaflöden från utlandsverksamhetens verksamhet är tillräckliga för att täcka befintliga och normalt förutsägbara skuldförpliktelser utan att medel behöver ställas till förfogande av det rapporterande företaget.
12.Om ovanstående indikatorer är tvetydiga och om den funktionella valutan inte är uppenbar, gör företagsledningen en bedömning och fastställer den funktionella valuta som på bästa sätt ger en trogen återgivning av de ekonomiska effekterna av de underliggande transaktionerna, händelserna och omständigheterna. Som ett led i detta tillvägagångssätt prioriterar företagsledningen de primära indikatorerna i punkt 9 innan den beaktar indikatorerna i punkterna 10 och 11, som har utformats för att ge ytterligare vägledning vid fastställandet av ett företags funktionella valuta.
13.Ett företags funktionella valuta återspeglar de underliggande transaktioner, händelser och omständigheter som har relevans för företaget. När den funktionella valutan väl har fastställts ändras den således inte, såvida det inte sker en förändring av dessa underliggande transaktioner, händelser och omständigheter.
14.Om den funktionella valutan är valutan i ett hyperinflationsland, räknas företagets finansiella rapporter om i enlighet med IAS 29 Finansiell rapportering i hyperinflationsländer. Ett företag kan inte undvika omräkning enligt IAS 29 genom att exempelvis som funktionell valuta använda en annan valuta än den funktionella valuta som fastställs i enlighet med denna standard (såsom dess moderföretags funktionella valuta).
Nettoinvesteringar i utlandsverksamhet
15.Ett företag kan inneha monetära poster som är fordringar på eller skulder till en utlandsverksamhet. En post, för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är till sin innebörd en del av företagets nettoinvestering i den utlandsverksamheten, och redovisas i enlighet med punkterna 32 och 33. Sådana monetära poster kan innefatta långfristiga fordringar eller lån. De innefattar inte kundfordringar eller leverantörsskulder.
15A.Det företag som har en monetär post, som utgör fordran på eller skuld till en utlandsverksamhet enligt beskrivningen i punkt 15, kan vara ett dotterföretag i koncernen. Ett företag har exempelvis två dotterföretag, A och B. Dotterföretag B är en utlandsverksamhet. Dotterföretag A beviljar ett lån till dotterföretag B. Dotterföretag A:s lån, som är en fordran på dotterföretag B, kommer att bli en del av företagets nettoinvestering i dotterföretag B om reglering av låneskulden vare sig är planerad eller antas ske inom överskådlig framtid. Detta skulle också bli fallet om dotterföretag A självt var en utlandsverksamhet.
Monetära poster
16.Det viktigaste kännetecknet för en monetär post är en rätt att erhålla (eller en förpliktelse att erlägga) ett fastställt eller fastställbart belopp. Exempel omfattar pensioner och andra ersättningar till anställda som kommer att utbetalas i likvida medel, avsättningar som kommer att regleras i likvida medel, leasingskulder samt kontantutdelningar som redovisas som skuld. På motsvarande sätt utgör ett avtal om att erhålla (eller erlägga) ett variabelt antal av företagets egna egetkapitalinstrument eller en variabel mängd tillgångar för vilka det verkliga värde som ska erhållas (eller erläggas) motsvarar ett fastställt eller fastställbart belopp en monetär post. Omvänt är en icke-monetär posts viktigaste kännetecken avsaknaden av en rätt att erhålla (eller en förpliktelse att erlägga) ett fastställt eller fastställbart belopp. Exempel omfattar förutbetalda belopp för varor och tjänster, goodwill, immateriella tillgångar, varulager, materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar samt avsättningar som ska regleras genom leverans av en icke-monetär tillgång.
Sammanfattning av det tillvägagångssätt som krävs i standarden
17.Vid upprättandet av finansiella rapporter ska varje företag – oavsett om det är ett fristående företag, ett företag med utlandsverksamheter (såsom ett moderföretag) eller en utlandsverksamhet (såsom ett dotterföretag eller en filial) – fastställa sin funktionella valuta i enlighet med punkterna 9–14. Företaget räknar om poster i utländsk valuta till sin funktionella valuta och redovisar effekterna av sådana omräkningar i enlighet med punkterna 20–37 och 50.
18.Många rapporterande företag utgörs av ett antal enskilda företag (exempelvis består en koncern av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag). Olika typer av företag kan, oavsett om de ingår i en koncern eller ej, ha innehav i intresseföretag eller samarbetsarrangemang. De kan också ha filialer. Resultatet och den finansiella ställningen för varje enskilt företag som ingår i det rapporterande företaget måste räknas om till den valuta i vilken det rapporterande företaget upprättar sina finansiella rapporter. Enligt denna standard kan ett rapporterande företags rapporteringsvaluta vara valfri valuta (eller valfria valutor). Resultatet och den finansiella ställningen för ett enskilt företag som ingår i det rapporterande företaget och vars funktionella valuta skiljer sig ifrån rapporteringsvalutan ska räknas om i enlighet med punkterna 38–50.
19.Det är enligt denna standard även tillåtet för ett fristående företag som upprättar finansiella rapporter eller ett företag som upprättar separata finansiella rapporter i enlighet med IAS 27 Separata finansiella rapporter att redovisa sina finansiella rapporter i valfri valuta (eller valfria valutor). Om företagets rapporteringsvaluta är en annan än dess funktionella valuta, räknas företagets resultat och finansiella ställning också om till rapporteringsvalutan i enlighet med punkterna 38–50.
Redovisning i den funktionella valutan av transaktioner i utländsk valuta
Första redovisningen
20.Med en transaktion i utländsk valuta avses en transaktion som är uttryckt i, eller måste regleras i, utländsk valuta. Exempel utgörs av transaktioner som uppkommer när ett företag
köper eller säljer varor eller tjänster som är prissatta i utländsk valuta,
tar upp eller lämnar lån som uttrycks i utländsk valuta, eller
på annat sätt förvärvar eller avyttrar tillgångar, eller ådrar sig eller reglerar skulder, uttryckta i utländsk valuta.
21.En transaktion i utländsk valuta ska, när den för första gången redovisas i den funktionella valutan, omräknas till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens avistakurs.
22.Transaktionsdagen är den första dag då transaktionen uppfyller kraven på redovisning enligt IFRS. Av praktiska skäl används ofta en kurs som approximerar den faktiska kursen på transaktionsdagen. Exempelvis kan en genomsnittlig kurs för en vecka eller månad användas för alla transaktioner i varje utländsk valuta under perioden. Om fluktuationerna i valutakurserna är betydande, är emellertid användningen av den genomsnittliga kursen för en period olämplig.
Redovisning vid efterföljande rapportperioders slut
23.Vid varje rapportperiods slut ska
monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagskursen,
icke-monetära poster, som värderas till anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas om till valutakursen på transaktionsdagen, och
icke-monetära poster, som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet beräknades.
24.Det redovisade värdet för en post fastställs i samverkan med övriga tillämpliga standarder. Exempelvis kan materiella anläggningstillgångar värderas till verkligt värde eller anskaffningsvärde i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Oavsett om det fastställda redovisade värdet bygger på anskaffningsvärde eller verkligt värde, ska beloppet, om det har fastställts i en utländsk valuta, därefter räknas om till den funktionella valutan i enlighet med denna standard.
25.Det redovisade värdet för vissa poster fastställs genom jämförelse av två eller flera belopp. Exempelvis ska varulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet i enlighet med IAS 2 Varulager. På motsvarande sätt ska en tillgång, för vilken det föreligger ett tecken på värdenedgång i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar, redovisas till det lägsta av det redovisade värdet före beaktande av eventuella nedskrivningar och dess återvinningsvärde. Om en sådan tillgång är icke-monetär och värderas i en utländsk valuta, ska det redovisade värdet fastställas genom jämförelse mellan
anskaffningsvärdet eller det redovisade värdet, beroende på vilket som är tillämpligt, omräknat till valutakursen per den dag då det värdet fastställdes (det vill säga kursen per transaktionsdagen för en post som värderas till anskaffningsvärde), och
nettoförsäljningsvärdet eller återvinningsvärdet, beroende på vilket som är tillämpligt, omräknat till valutakursen per den dag då det värdet fastställdes (exempelvis balansdagskursen per rapportperiodens slut).
Effekten av denna jämförelse skulle kunna bli att en värdenedgång redovisas i den funktionella valutan men inte skulle redovisas i den utländska valutan, eller tvärtom.
26.Om flera valutakurser finns tillgängliga, används den kurs till vilken framtida kassaflöden som representerar transaktionen eller saldot hade kunnat reglerats om dessa kassaflöden hade inträffat på värderingsdagen. Om det tillfälligt inte är möjligt att växla mellan två valutor, används den därpå följande första valutakursen till vilken växling skulle kunna ske.
Redovisning av valutakursdifferenser
27.Enligt vad som anges i punkterna 3 a och 5 är IFRS 9 tillämplig vid säkringsredovisning av poster i utländsk valuta. Vid tillämpning av säkringsredovisning krävs att ett företag redovisar vissa valutakursdifferenser på ett annat sätt än vad som krävs enligt denna standard. Exempelvis kräver IFRS 9 att valutakursdifferenser hänförliga till monetära poster, som uppfyller kraven för säkringsinstrument i en kassaflödessäkring, vid det första redovisningstillfället redovisas i övrigt totalresultat till den del säkringen är effektiv.
28.Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering av monetära poster eller omräkning av monetära poster till kurser som avviker från dem till vilka posterna omräknades vid det första redovisningstillfället under perioden eller i tidigare finansiella rapporter, ska redovisas i resultatet för den period i vilken de uppkommer, förutom enligt vad som beskrivs i punkt 32.
29.Om monetära poster blir följden av en transaktion i en utländsk valuta och valutakursen ändras mellan transaktionsdagen och dagen för reglering, uppkommer en valutakursdifferens. Om transaktionen regleras under samma redovisningsperiod som den inträffade, redovisas alla valutakursdifferenser under den perioden. Om transaktionen regleras under en efterföljande redovisningsperiod, fastställs emellertid den redovisade valutakursdifferensen under varje period fram till regleringsdagen utifrån ändringen av valutakursen under respektive period.
30.Om en vinst eller förlust från en icke-monetär post redovisas i övrigt totalresultat, ska eventuella valutakomponenter hänförliga till vinsten eller förlusten redovisas i övrigt totalresultat. Omvänt gäller att om en vinst eller förlust från en icke-monetär post redovisas i resultatet, ska eventuella valutakomponenter hänförliga till vinsten eller förlusten redovisas i resultatet.
31.Andra IFRS kräver att vissa vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Exempelvis krävs enligt IAS 16 att vissa vinster och förluster, som är följden av omvärdering av materiella anläggningstillgångar, redovisas i övrigt totalresultat. Om en sådan tillgång värderas i en utländsk valuta, krävs enligt punkt 23 c i denna standard att det omvärderade beloppet räknas om till valutakursen per den dag då beloppet fastställs, vilket leder till en valutakursdifferens som även den redovisas i övrigt totalresultat.
32.Valutakursdifferenser som uppstår avseende en monetär post, som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet (se punkt 15), ska redovisas i resultatet i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter eller i utlandsverksamhetens individuella finansiella rapporter, beroende på vilket som är tillämpligt. I de finansiella rapporter som innefattar utlandsverksamheten och det rapporterande företaget (exempelvis koncernredovisningar om utlandsverksamheten är ett dotterföretag), ska sådana valutakursdifferenser vid första redovisningstillfället redovisas i övrigt totalresultat och, i enlighet med punkt 48, omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.
33.Om en monetär post utgör del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet och uttrycks i det rapporterande företagets funktionella valuta, uppkommer en valutakursdifferens i utlandsverksamhetens individuella finansiella rapporter i enlighet med punkt 28. Om en sådan post uttrycks i utlandsverksamhetens funktionella valuta, uppkommer en valutakursdifferens i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter i enlighet med punkt 28. Om en sådan post uttrycks i en annan valuta än det rapporterande företagets eller utlandsverksamhetens funktionella valuta, uppkommer en valutakursdifferens i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter och i utlandsverksamhetens individuella finansiella rapporter i enlighet med punkt 28. Sådana valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat i de finansiella rapporter som innefattar utlandsverksamheten och det rapporterande företaget (det vill säga de finansiella rapporter i vilka utlandsverksamheten konsolideras eller intas med tillämpning av kapitalandelsmetoden).
34.Om ett företag löpande bokför i en annan valuta än den funktionella valutan, omräknas alla belopp per den tidpunkt företaget upprättar sina finansiella rapporter till den funktionella valutan i enlighet med punkterna 20–26. Detta ger samma belopp i den funktionella valutan som om posterna ursprungligen hade bokförts i den funktionella valutan. Exempelvis räknas monetära poster om till den funktionella valutan genom användning av balansdagskursen, och icke-monetära poster som värderas till anskaffningsvärde räknas om till valutakursen per det datum då den transaktion genomfördes som ledde till redovisning av dessa poster.
Byte av funktionell valuta
35.När ett företag byter funktionell valuta, ska företaget tillämpa de omräkningsbestämmelser som gäller för den nya funktionella valutan framåtriktat från den tidpunkt då bytet sker.
36.Enligt vad som anges i punkt 13, återspeglar ett företags funktionella valuta de underliggande transaktioner, händelser och omständigheter som har relevans för företaget. Följaktligen kan den funktionella valutan, när den väl har fastställts, endast bytas om dessa underliggande transaktioner, händelser eller omständigheter har förändrats. Exempelvis kan en förändring av vilken valuta som huvudsakligen påverkar varors och tjänsters försäljningspris föranleda ett byte av ett företags funktionella valuta.
37.Effekten av ett byte av funktionell valuta redovisas framåtriktat. Med andra ord räknar ett företag om alla poster till den nya funktionella valutan genom att använda valutakursen per datumet för bytet. De omräknade belopp avseende icke-monetära poster som blir följden behandlas som posternas historiska anskaffningsvärden. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av en utlandsverksamhet, och som tidigare redovisats i övrigt totalresultat enligt punkterna 32 och 39 c, omklassificeras inte från eget kapital till resultatet förrän verksamheten avyttras.
Användning av annan rapporteringsvaluta än den funktionella valutan
Omräkning till rapporteringsvaluta
38.Ett företag kan redovisa sina finansiella rapporter i valfri valuta (eller valfria valutor). Om rapporteringsvalutan är en annan än företagets funktionella valuta räknar företaget om sitt resultat och sin finansiella ställning till rapporteringsvalutan. Om exempelvis en koncern består av enskilda företag med olika funktionella valutor uttrycks resultatet och den finansiella ställningen för vart och ett av företagen i samma valuta så att koncernredovisning kan upprättas.
39.Resultat och finansiell ställning för ett företag vars funktionella valuta inte är en valuta i ett hyperinflationsland ska räknas om till en annan rapporteringsvaluta på följande sätt:
tillgångar och skulder i varje redovisad rapport över finansiell ställning (det vill säga inklusive jämförelsetal) ska räknas om till balansdagskursen per datumet för den rapporten över finansiell ställning,
intäkter och kostnader för varje rapport över resultat och övrigt totalresultat (det vill säga inklusive jämförelsetal) ska räknas om till valutakurserna vid dagen för transaktionerna, och
alla valutakursdifferenser som uppkommer ska redovisas i övrigt totalresultat.
40.Av praktiska skäl kan en kurs som utgör en approximation av transaktionsdatumens valutakurser användas vid omräkningen. Exempelvis används ofta en genomsnittlig kurs för perioden vid omräkning av intäkter och kostnader. Om fluktuationerna i valutakurserna är betydande, är emellertid användningen av den genomsnittliga kursen för en period olämplig.
41.De valutakursdifferenser som punkt 39 c hänvisar till är följden av
att intäkts- och kostnadsposter räknas om till transaktionsdagens kurs, medan tillgångar och skulder räknas om till balansdagskurs,
att ingående nettotillgångar räknas om till en balansdagskurs som skiljer sig från den föregående balansdagskursen.
Dessa valutakursdifferenser redovisas inte i resultatet eftersom ändringarna i valutakurserna har begränsad eller ingen direkt inverkan på aktuella eller framtida kassaflöden från verksamheten. Det ackumulerade beloppet för valutakursdifferenserna redovisas i en separat komponent i eget kapital fram till att utlandsverksamheten avyttras. När valutakursdifferenserna hänför sig till en icke helägd utlandsverksamhet som omfattas av koncernredovisningen, ska de ackumulerade kursdifferenser som uppkommer vid omräkning och som är hänförbara till innehavet utan bestämmande inflytande, fördelas på och redovisas som en del av innehavet utan bestämmande inflytande i koncernens rapport över finansiell ställning.
42.Resultatet och den finansiella ställningen för ett företag vars funktionella valuta är en valuta i ett hyperinflationsland ska räknas om till en annan rapporteringsvaluta på följande sätt:
Alla belopp (det vill säga tillgångar, skulder, poster i eget kapital, intäkter och kostnader, inklusive jämförelsetal) ska räknas om till balansdagskursen för den senaste rapporten över finansiell ställning, men
om beloppen räknas om till valutan i ett land som inte är ett hyperinflationsland ska jämförelsebeloppen vara de som i de relevanta finansiella rapporterna för föregående år redovisades som belopp för det då innevarande året (det vill säga beloppen ska inte justeras för senare förändringar i prisnivån eller för senare förändringar i valutakursen).
43.Om ett företags funktionella valuta är en valuta i ett hyperinflationsland ska företaget räkna om de finansiella rapporterna i enlighet med IAS 29 innan det tillämpar den omräkningsmetod som anges i punkt 42, utom när det gäller jämförelsebelopp som räknas om till en valuta i ett land som inte är ett hyperinflationsland (se punkt 42 b). Om landet upphör att vara ett hyperinflationsland och om företaget inte längre räknar om sina finansiella rapporter i enlighet med IAS 29, ska företaget som anskaffningsvärden vid omräkning till rapporteringsvalutan använda de belopp som räknats om till den prisnivå som gällde vid den tidpunkt när företaget upphörde att räkna om sina finansiella rapporter.
Omräkning av en utlandsverksamhet
44.Utöver punkterna 38–43 är punkterna 45–47 tillämpliga när en utlandsverksamhets resultat och finansiella ställning räknas om till en rapporteringsvaluta så att utlandsverksamheten kan inkluderas i det rapporterande företagets finansiella rapporter genom intagande i koncernredovisningen eller genom tillämpning av kapitalandelsmetoden.
45.Införlivandet av en utlandsverksamhets resultat och finansiella ställning i det rapporterande företagets resultat och finansiella ställning följer det vanliga tillvägagångssättet vid upprättandet av koncernredovisning, såsom eliminering av koncerninterna balansposter och koncerninterna transaktioner för ett dotterföretag (se IFRS 10 Koncernredovisning). En koncernintern monetär tillgång (eller skuld) kan emellertid inte, oavsett om den är kortfristig eller långfristig, elimineras mot motsvarande koncerninterna skuld (eller tillgång) utan att följden av valutakursfluktuationer framgår i koncernredovisningen. Detta beror på att den monetära posten motsvarar ett åtagande att växla en valuta mot en annan och exponerar det rapporterande företaget för vinster eller förluster till följd av valutakursfluktuationer. Därför fortsätter det rapporterande företaget att redovisa en sådan valutakursdifferens i resultatet för koncernen, eller, om valutakursdifferenser uppkommit under omständigheter som beskrivs i punkt 32, redovisas de i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital fram till att utlandsverksamheten avyttras.
46.Om en utlandsverksamhets finansiella rapporter är per ett annat datum än det rapporterande företagets finansiella rapporter, upprättar utlandsverksamheten ofta ytterligare finansiella rapporter per samma datum som det rapporterande företagets finansiella rapporter. Om detta inte sker, är det enligt IFRS 10 tillåtet att använda en annan balansdag under förutsättning att skillnaden inte överstiger tre månader och att justeringar görs för effekterna av eventuella betydande transaktioner eller andra händelser som inträffar mellan de olika datumen. I ett sådant fall räknas utlandsverksamhetens tillgångar och skulder om till valutakursen vid utlandsverksamhetens rapportperiods slut. Justeringar görs för betydande förändringar av valutakurser fram till det rapporterande företagets rapportperiods slut i enlighet med IFRS 10. Samma tillvägagångssätt används vid tillämpning av kapitalandelsmetoden på intresseföretag och joint ventures i enlighet med IAS 28 (enligt ändring 2011).
47.Goodwill som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet liksom justeringar till verkligt värde av det redovisade värdet för tillgångar och skulder som görs vid förvärvet av denna utlandsverksamhet ska redovisas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten. Således ska de uttryckas i utlandsverksamhetens funktionella valuta och räknas om till balansdagskurs i enlighet med punkterna 39 och 42.
Avyttring eller delavyttring av en utlandsverksamhet
48.Vid avyttring av en utlandsverksamhet ska det ackumulerade beloppet för de kursdifferenser som är hänförliga till den utlandsverksamheten, som redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i en separat komponent i eget kapital, omklassificeras från eget kapital till resultatet (som en omklassificeringsjustering) när vinsten eller förlusten vid avyttringen redovisas (se IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007)).
48A.Utöver avyttring av ett företags hela innehav i en utlandsverksamhet ska följande delavyttringar redovisas som avyttringar:
då delavyttringen innebär förlust av ett bestämmande inflytande över ett dotterföretag som innefattar en utlandsverksamhet, oavsett om företaget har kvar ett innehav utan bestämmande inflytande i sitt före detta dotterföretag efter delavyttringen, och
då det kvarvarande innehavet efter delavyttring av ett intresse i ett samarbetsarrangemang eller delavyttring av ett innehav i ett intresseföretag som innefattar en utlandsverksamhet är en finansiell tillgång som inkluderar en utlandsverksamhet.
48B.Vid avyttring av ett dotterföretag som innefattar en utlandsverksamhet ska det ackumulerade belopp för kursdifferenser som är hänförligt till denna utlandsverksamhet och som har hänförts till innehaven utan bestämmande inflytande tas bort från rapporten över finansiell ställning, men ska inte omklassificeras till resultatet.
48C.Vid delavyttring av ett dotterföretag som innefattar en utlandsverksamhet ska företaget fördela om den proportionella andelen av det ackumulerade beloppet för de valutakursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till innehaven utan bestämmande inflytande i denna utlandsverksamhet. I varje annan delavyttring av en utlandsverksamhet ska företaget till resultatet omklassificera endast den proportionella andelen av det ackumulerade beloppet för de valutakursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat.
48D.En delavyttring av ett företags intresse i en utlandsverksamhet är varje minskning av ett företags ägarintresse i en utlandsverksamhet, förutom sådana minskningar enligt 48A som redovisas som avyttringar.
49.Ett innehav i en utlandsverksamhet kan helt eller delvis avyttras genom försäljning, likvidation, återbetalning av aktiekapital eller genom andra sätt att avhända sig hela eller delar av verksamheten. En nedskrivning av det redovisade värdet på en utlandsverksamhet, antingen på grund av dess egna förluster eller en värdenedgång som redovisas av investeraren, betraktas inte som en delavyttring. Följaktligen ska inte någon del av de vinster eller förluster från kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet vid nedskrivningstillfället.
Skatteeffekter av alla valutakursdifferenser
50.Vinster och förluster vid transaktioner i utländsk valuta och valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av ett företags resultat och finansiella ställning (inklusive utlandsverksamheter) till en annan valuta kan ge upphov till skatteeffekter. IAS 12 Inkomstskatter är tillämplig på sådana skatteeffekter.
Upplysningar
51.I punkterna 53 och 55–57 avser hänvisningar till ”funktionell valuta”, när det gäller en koncern, moderföretagets funktionella valuta.
52.Ett företag ska lämna följande upplysningar:
Storleken på valutakursdifferenser som redovisas i resultatet förutom för sådana valutakursdifferenser som uppkommit till följd av att finansiella instrument värderats till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9.
Nettot av de valutakursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i en separat komponent i eget kapital, och en avstämning av beloppet för sådana valutakursdifferenser per periodens början och slut.
53.Om rapporteringsvalutan är en annan än den funktionella valutan ska detta anges, tillsammans med upplysning om den funktionella valutan och anledningen till varför en annan rapporteringsvaluta används.
54.Om antingen det rapporterande företaget eller en betydande utlandsverksamhet byter funktionell valuta ska detta anges samt upplysning lämnas om anledningen till bytet.
55.Om ett företag upprättar sina finansiella rapporter i en annan valuta än sin funktionella valuta, ska det beskriva de finansiella rapporterna som överensstämmande med IFRS endast om de överensstämmer med alla krav i IFRS, inklusive den omräkningsmetod som beskrivs i punkterna 39 och 42.
56.Ett företag upprättar ibland sina finansiella rapporter eller annan finansiell information i en annan valuta än sin funktionella valuta utan att uppfylla kraven i punkt 55. Exempelvis kan ett företag räkna om endast vissa poster i sina finansiella rapporter till en annan valuta. Alternativt kan ett företag vars funktionella valuta inte är en valuta i ett hyperinflationsland räkna om de finansiella rapporterna till en annan valuta genom omräkning av alla poster till den senaste balansdagskursen. Sådana omräkningar är inte förenliga med IFRS, och upplysningar i enlighet med punkt 57 krävs.
57.Om ett företag redovisar sina finansiella rapporter eller annan finansiell information i en annan valuta än antingen sin funktionella valuta eller sin rapporteringsvaluta och om kraven i punkt 55 inte uppfylls, ska det
tydligt ange att det rör sig om kompletterande upplysningar för att skilja dem från de upplysningar som överensstämmer med IFRS,
ange i vilken valuta som de kompletterande upplysningarna lämnats, och
lämna upplysning om företagets funktionella valuta och vilken omräkningsmetod som använts för att ta fram de kompletterande upplysningarna.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
58.Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna standard för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2005, ska företaget lämna upplysning om detta.
58A.Nettoinvestering i utlandsverksamhet (ändringar i IAS 21), utfärdad i december 2005, lade till punkt 15A och ändrade punkt 33. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras.
59.Ett företag ska tillämpa punkt 47 framåtriktat på alla förvärv som sker efter det att den rapportperiod i vilken denna standard tillämpas för första gången har börjat. Retroaktiv tillämpning av punkt 47 på tidigare förvärv är tillåten. Vid ett förvärv av en utlandsverksamhet, där förvärvet redovisas framåtriktat men skedde före den tidpunkt då denna standard tillämpas för första gången, ska företaget inte räkna om tidigare år och kan följaktligen, i tillämpliga fall, redovisa goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid detta förvärv som tillgångar och skulder i företaget i stället för tillgångar och skulder i utlandsverksamheten. Därför är denna goodwill och justeringarna till verkligt värde antingen redan uttryckta i företagets funktionella valuta eller så är de icke-monetära poster i utländsk valuta vilka redovisas till valutakursen per förvärvstillfället.
60.Alla andra ändringar till följd av tillämpningen av denna standard ska redovisas i enlighet med kraven i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.
60A.IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 27, 30–33, 37, 39, 41, 45, 48 och 52. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.
60B.IAS 27 (enligt ändring 2008) innebar att punkterna 48A–48D lades till och att punkt 49 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 27 (ändrad 2008) för en tidigare period, ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.
60C.har upphävts.
60D.Punkt 60B ändrades genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2010. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2010 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.
60E.har upphävts.
60F.IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 3 b, 8, 11, 18, 19, 33, 44–46 och 48A. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.
60G.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att definitionen av verkligt värde i punkt 8 ändrades och att punkt 23 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 13.
60H.Redovisning av poster i övrigt totalresultat (ändringar i IAS 1), utfärdad i juni 2011, ändrade punkt 39. Ett företag ska tillämpa den ändringen när det tillämpar IAS 1 i den i juni 2011 ändrade lydelsen.
60I.har upphävts.
60J.IFRS 9, som utfärdades i juli 2014, ändrade punkterna 3, 4, 5, 27 och 52 och strök punkterna 60C, 60E och 60I. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 9.
60K.Genom IFRS 16 Leasingavtal, utfärdad i januari 2016, ändrades punkt 16. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 16.
Upphävande av andra uttalanden
61.Denna standard ersätter IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser (omarbetad 1993).
62.Denna standard ersätter följande tolkningar:
SIC 11 Aktivering av valutakursförluster efter kraftiga devalveringar,
SIC 19 Rapportvaluta – omräkning och utformning av finansiella rapporter enligt IAS 21 och IAS 29, och
SIC 30 Rapportvaluta – omräkning från värderingsvaluta till rapportvaluta.