IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd

1.Denna standard ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av upplysningar beträffande dessa samt vid utformningen av upplysningar beträffande andra former av statliga stöd.

2.Denna standard behandlar inte

1. de speciella problem som uppstår vid redovisning av statliga bidrag i sådana finansiella rapporter som belyser effekterna av prisförändringar eller i kompletterande information av liknande karaktär,

2. statliga stöd som ges till företag i form av rätt till avdrag vid fastställandet av skattepliktig inkomst eller skattemässigt underskott eller som fastställs eller begränsas på basis av aktuell inkomstskatteskuld, såsom skattelindring under en viss period, investeringsavdrag, skattemässiga överavskrivningar och minskade skattesatser,

3. statligt ägande i företag,

4. statliga bidrag som omfattas av IAS 41 Jord- och skogsbruk.

3.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

• Staten avser statsmakten, offentliga myndigheter och liknande organ oavsett om dessa är lokala, nationella eller internationella.

• Statliga stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd enligt denna standard innefattar inte ekonomiska fördelar som lämnas endast indirekt genom åtgärder som påverkar allmänna affärsbetingelser, såsom tillhandahållande av infrastruktur inom utvecklingsområden eller införande av handelsrestriktioner för konkurrenter.

• Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin operativa verksamhet. Statliga bidrag inkluderar inte sådana former av statliga stöd som inte rimligtvis kan åsättas ett värde och inte heller transaktioner med staten vilka inte kan särskiljas från företagets normala affärstransaktioner.1

• Bidrag hänförliga till tillgångar är statliga bidrag vars primära villkor är att företaget kvalificerar sig för dem genom att köpa, tillverka eller på annat sätt anskaffa anläggningstillgångar. Villkoren för bidragen kan också inkludera restriktioner beträffande tillgångars slag och placering samt den tidsperiod under vilken tillgången ska anskaffas eller innehas.

• Bidrag hänförliga till resultatet är andra statliga bidrag än de som är hänförliga till tillgångar.

• Lån som kan efterskänkas är lån där långivaren förbinder sig att avstå från betalning under vissa angivna villkor.

• Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde).

4.Statliga stöd förekommer i många former, vilka skiljer sig åt både beträffande karaktären på de lämnade stöden och de villkor som normalt är förknippade med dem. Syftet med stödet kan vara att uppmuntra företaget att sätta i gång aktiviteter som det normalt inte skulle ha startat om stödet inte funnits.

5.Erhållna statliga stöd kan vara av betydelse för utformningen av de finansiella rapporterna av två skäl. För det första måste en lämplig metod tillämpas för redovisningen av överföringar av resurser, i de fall dylika förekommer. För det andra är det önskvärt att företaget upplyser om i vilken omfattning det har åtnjutit statliga stöd under rapportperioden. Detta underlättar jämförelser med företagets finansiella rapporter för tidigare perioder och med andra företags finansiella rapporter.

6.Statliga bidrag benämns ibland subsidier, subventioner eller premier.

7.Statliga bidrag, inklusive icke-monetära bidrag som redovisas till verkligt värde, ska inte redovisas förrän det föreligger rimlig säkerhet att

1. företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidragen, och

2. bidragen kommer att erhållas.

8.Ett statligt bidrag redovisas inte förrän det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget och att bidraget kommer att erhållas. Mottagande av ett bidrag utgör i sig inte ett avgörande belägg för att de villkor som är förknippade med bidraget är eller kommer att bli uppfyllda.

9.Det sätt på vilket ett bidrag erhålls påverkar inte den redovisningsmetod som tillämpas beträffande bidraget. Således redovisas ett bidrag på samma sätt oavsett om det erhålls kontant eller som en minskning av en skuld till staten.

10.Ett statligt lån som kan efterskänkas behandlas som ett statligt bidrag när det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla villkoren för att lånet ska efterskänkas.

10A.Förmånen av ett statligt lån till lägre ränta än marknadsräntan behandlas som ett statligt bidrag. Lånet ska redovisas och värderas i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument. Förmånen av att räntan understiger marknadsräntan ska värderas som skillnaden mellan lånets ursprungliga redovisade värde i enlighet med IFRS 9 och mottaget belopp. Förmånen redovisas i enlighet med denna standard. Företaget ska beakta de villkor och skyldigheter som har uppfyllts respektive fullgjorts, eller måste uppfyllas respektive fullgöras, när de kostnader som låneförmånen är avsedd som kompensation för fastställs.

11.När ett statligt bidrag redovisats behandlas varje till bidraget hänförlig eventualförpliktelse och eventualtillgång i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

12.Statliga bidrag ska systematiskt redovisas i resultatet över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

13.Det finns två sätt att redovisa statliga bidrag: mot eget kapital (egetkapitalmetoden), så att bidraget redovisas utanför resultatet, och som intäkt (intäktsmetoden), så att bidraget redovisas i resultatet över en eller flera perioder.

14.Argumenten för redovisning utanför resultatet (egetkapitalmetoden) är följande:

1. Statliga bidrag är en form av finansiering och bör behandlas som en sådan i rapporten över finansiell ställning i stället för att redovisas i resultatet för att kvittas mot de kostnadsposter som bidragen finansierar. Eftersom ingen återbetalning förväntas bör bidragen redovisas utanför resultatet.

2. Det är olämpligt att redovisa statliga bidrag i resultatet, eftersom de inte är intjänade utan utgör en stimulans från staten utan motsvarande kostnader för företaget.

15.Argumenten för redovisning i resultatet (intäktsmetoden) är följande:

1. Eftersom statliga bidrag inte erhålls från aktieägarna ska de inte redovisas direkt mot eget kapital utan i resultatet, periodiserade på lämpligt sätt.

2. Statliga bidrag lämnas sällan utan krav på motprestation. Företaget blir berättigat till bidragen genom att uppfylla de villkor samt infria de förpliktelser som förknippas med bidragen. De ska därför redovisas i resultatet över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

3. Eftersom inkomstskatter och andra skatter är kostnader är det logiskt att också redovisa statliga bidrag, vilka kan ses som en utvidgning av skattepolitiken, i resultatet.

16.Det grundläggande i intäktsmetoden är att statliga bidrag systematiskt ska redovisas i resultatet över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Redovisning av statliga bidrag i resultatet vid mottagandet är inte förenlig med periodiseringsprincipen (se IAS 1 Utformning av finansiella rapporter). En dylik redovisning är acceptabel endast om det inte finns någon grund för att hänföra bidraget till en annan period än den period då det erhålls.

17.I de flesta fall är det lätt att fastställa över vilka perioder de kostnader som de statliga bidragen är avsedda att täcka ska redovisas. Således redovisas bidragen för specifika kostnader i resultatet över samma perioder som kostnaderna i fråga. På liknande sätt redovisas bidrag som är hänförliga till avskrivningsbara tillgångar vanligen i resultatet över de perioder och i den proportion som avskrivningarna på tillgångarna i fråga redovisas.

18.Bidrag som är hänförliga till icke-avskrivningsbara tillgångar kan också vara förenade med krav på att vissa förpliktelser fullgörs. Bidragen redovisas då i resultatet över de perioder som bär de kostnader som krävs för att fullgöra förpliktelserna. Exempelvis kan ett bidrag i form av tomtmark vara förenat med villkoret att företaget ska uppföra en byggnad på tomten. Det kan då vara lämpligt att redovisa bidraget i resultatet fördelat över byggnadens nyttjandeperiod.

19.Bidrag utgör ibland en del av ett paket av finansiella och skattemässiga stöd, vilket är förknippat med ett antal villkor. I sådana fall krävs att företaget noggrant identifierar de villkor som ger upphov till kostnader som avgör över vilka perioder bidragen kommer att beviljas. Det kan vara korrekt att fördela en del av bidraget på ett sätt och en annan del på ett annat.

20.Ett statligt bidrag som lämnas som ersättning för kostnader eller förluster som företaget redan haft eller i syfte att ge företaget omedelbart stöd utan att vara förbundet med framtida kostnader ska redovisas i resultatet för den period under vilken företaget erhåller en fordran på staten avseende det statliga bidraget.

21.Under vissa omständigheter kan ett statligt bidrag snarare lämnas i syfte att ge omedelbart stöd till ett företag än som en stimulans för företaget att ta på sig särskilt angivna utgifter. Sådana bidrag kan vara begränsade till ett visst företag och således inte vara tillgängliga för en hel kategori av förmånstagare. Dessa omständigheter kan motivera att bidraget redovisas i resultatet för den period under vilken företaget uppfyller villkoren för att få det, med upplysningar som säkerställer att effekten av bidraget tydligt framgår.

22.Ett företag kan erhålla ett statligt bidrag som ersättning för kostnader eller förluster under en tidigare period. Ett sådant bidrag redovisas i resultatet för den period under vilken företaget erhåller en fordran på staten avseende det bidraget, med upplysningar som säkerställer att effekten av bidraget tydligt framgår.

Icke-monetära statliga bidrag

Redovisning av bidrag hänförliga till tillgångar

Redovisning av bidrag hänförliga till resultatet

Återbetalning av statliga bidrag

34.Definitionen av statliga bidrag i punkt 3 undantar vissa former av statliga stöd som inte rimligen kan åsättas ett värde samt transaktioner med staten, vilka inte kan särskiljas från företagets normala affärstransaktioner.

35.Exempel på stöd som inte rimligen kan åsättas ett värde är gratis rådgivning inom teknik och marknadsföring samt ställande av garantier. Ett exempel på stöd som inte kan särskiljas från företagets normala affärstransaktioner är statlig upphandling som svarar för en del av företagets försäljning. Det kan finnas fall där det är obestridligt att dessa leveranser leder till en ekonomisk fördel för företaget, men där ett försök att avskilja affärsaktiviteterna från det statliga stödet lätt skulle kunna bli godtyckligt.

36.Betydelsen av den ekonomiska fördelen i de ovannämnda exemplen kan vara sådan att upplysning om stödets karaktär, omfattning och varaktighet är nödvändig för att de finansiella rapporterna inte ska bli vilseledande.

37.har upphävts.

38.I denna standard inkluderar statliga stöd inte tillhandahållandet av infrastruktur genom förbättring av det allmänna transport- och kommunikationsnätet och tillhandahållandet av förbättrade anläggningar, såsom permanenta bevattnings- eller vattenledningssystem för ett helt lokalt samhälle.

39.Följande upplysningar ska lämnas:

1. Tillämpad redovisningsprincip för statliga bidrag, inklusive hur bidragen redovisas i de finansiella rapporterna.

2. Karaktären på och omfattningen av statliga bidrag som redovisas i de finansiella rapporterna och en indikation beträffande andra former av statliga stöd som företaget har åtnjutit direkt.

3. Icke uppfyllda villkor och andra eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med de statliga stöd som redovisas.

40.Ett företag som tillämpar denna standard för första gången ska

1. uppfylla upplysningskraven, när dessa är tillämpliga, och

2. antingen

   1. justera sina finansiella rapporter för bytet av redovisningsprincip i enlighet med IAS 8, eller

   2. tillämpa redovisningsprinciperna i denna standard enbart på bidrag eller delar av bidrag för vilka en fordran på staten eller en återbetalningsskyldighet uppstår efter standardens ikraftträdande.

41.Denna standard ska tillämpas på finansiella rapporter avseende perioder som börjar den 1 januari 1984 eller senare.

42.IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom lades punkt 29A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

43.Punkt 37 ströks och punkt 10A lades till genom Förbättringar av IFRS, utfärdad i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat på statliga lån som mottages i perioder som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

44.har upphävts.

45.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att definitionen av verkligt värde i punkt 3 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 13.

46.Redovisning av poster i övrigt totalresultat (ändringar i IAS 1), utfärdad i juni 2011, ändrade punkt 29 och strök punkt 29A. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IAS 1 i den i juni 2011 ändrade lydelsen.

47.har upphävts.

48.IFRS 9, som utfärdades i juli 2014, ändrade punkt 10A och strök punkterna 44 och 47. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 9.