IAS 12 Inkomstskatter

7.Det skattemässiga värdet av en tillgång är det belopp som blir skattemässigt avdragsgillt mot de skattepliktiga intäkter som erhålls då företaget återvinner det redovisade värdet av tillgången. Om de intäkterna inte kommer att vara skattepliktiga är tillgångens skattemässiga värde lika med dess redovisade värde.

8.Det skattemässiga värdet av en skuld är lika med dess redovisade värde minus eventuella till skulden hänförliga skattemässigt avdragsgilla belopp under kommande perioder. Det skattemässiga värdet av en skuld som uppkommit till följd av förskottsbetalning är lika med dess redovisade värde med avdrag för den eventuella del av förskottsbetalningen som inte är skattepliktig under kommande perioder.

9.En post kan ha ett skattemässigt värde även om den inte redovisas som tillgång eller skuld i rapporten över finansiell ställning. Exempelvis redovisas utgifter för forskning som kostnad i den period de uppstår, men kan vara skattemässigt avdragsgilla först under en senare period. Skillnaden mellan forskningsutgiftens skattemässiga värde, det vill säga det belopp som blir avdragsgillt i framtiden, och det redovisade värdet noll är en avdragsgill temporär skillnad som resulterar i en uppskjuten skattefordran.

10.Om det inte omedelbart framgår vad det skattemässiga värdet för en tillgång eller en skuld är, kan det underlätta att beakta den huvudprincip som denna standard bygger på, nämligen att ett företag med vissa begränsade undantag redovisar en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran, om en framtida återvinning eller reglering av det redovisade värdet av en tillgång eller skuld påverkar framtida skattebetalningar. Exempel C under punkt 51A visar på omständigheter då det kan vara värdefullt att överväga denna huvudprincip. Där visas hur en tillgångs eller en skulds skattemässiga värde påverkas av förväntningar avseende dess återvinning respektive reglering.

11.I koncernredovisningen fastställs temporära skillnader genom en jämförelse mellan tillgångarnas och skuldernas redovisade värden i koncernredovisningen och motsvarande skattemässiga värden i respektive företag. Det skattemässiga värdet bestäms genom hänvisning till koncernens självdeklaration i jurisdiktioner där sådan inges. I andra jurisdiktioner bestäms det skattemässiga värdet genom hänvisning till varje enskilt koncernföretags självdeklaration.

15.Uppskjuten skatteskuld avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader ska redovisas i rapporten över finansiell ställning, förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till

1. den första redovisningen av goodwill, eller

2. den första redovisningen av en tillgång eller en skuld härrörande från en transaktion som

   1. inte är ett rörelseförvärv,

   2. vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, och

   3. vid tidpunkten för transaktionen inte ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader.

Uppskjutna skatteskulder hänförliga till skattepliktiga temporära skillnader på grund av innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang ska emellertid redovisas i enlighet med punkt 39.

16.Vid redovisningen av en tillgång i rapporten över finansiell ställning förutsätts att dess redovisade värde kommer att återvinnas i form av ett inflöde av ekonomiska fördelar till företaget under kommande redovisningsperioder. När en tillgångs redovisade värde överstiger dess skattemässiga värde kommer den skattepliktiga ekonomiska fördelen att vara större än det belopp som är skattemässigt avdragsgillt. Mellanskillnaden utgör en skattepliktig temporär skillnad och skyldigheten att betala de framtida inkomstskatter som blir följden utgör en uppskjuten skatteskuld. När företaget återvinner tillgångens redovisade värde, återförs den skattepliktiga temporära skillnaden och företaget har fått en skattepliktig intäkt. Det är således sannolikt att företaget kommer att förlora ekonomiska fördelar i form av skattebetalningar. Av den anledningen kräver denna standard att alla uppskjutna skatteskulder ska redovisas. Undantag görs dock för de speciella fall som beskrivs i punkterna 15 och 39.

17.Temporära skillnader kan uppkomma när intäkter eller kostnader ingår i det redovisade resultatet för en redovisningsperiod men i det skattepliktiga resultatet för en annan period. Sådana temporära skillnader brukar kallas avvikelser avseende tidpunkt. Nedan följer några exempel på denna typ av temporära skillnader som är skattepliktiga och därför ger upphov till uppskjutna skatteskulder:

1. Ränteintäkter inkluderas i redovisat resultat fördelade över den tid de avser, men kan i vissa jurisdiktioner påverka det skattepliktiga resultatet enligt kontantprincipen. Det skattemässiga värdet för den fordran avseende sådana intäkter som redovisas i rapporten över finansiell ställning är då lika med noll, eftersom sådana intäkter inte påverkar det skattepliktiga resultatet förrän när kontant betalning erhålls.

2. De avskrivningar som tas upp i det skattepliktiga resultatet kan skilja sig från dem som tas upp i det redovisade resultatet. Den temporära skillnaden är skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och dess skattemässiga värde. Det skattemässiga värdet är tillgångens anskaffningsvärde minus alla avdrag avseende tillgången som jurisdiktionen tillåter för bestämmande av skattepliktigt resultat för den innevarande perioden och föregående perioder. När de skattemässiga avskrivningarna ökar successivt, uppkommer en skattepliktig temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skatteskuld. (Om de skattemässiga avskrivningarna är långsammare än de redovisade uppstår en avdragsgill temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skattefordran).

3. Utvecklingsutgifter kan aktiveras och skrivas av i redovisningen under kommande perioder, men dras av vid fastställandet av skattepliktigt resultat i den period de uppstår. Sådana utvecklingsutgifter har ett skattemässigt värde på noll eftersom de dras av från det skattepliktiga resultatet redan när de betalas. Den temporära skillnaden är skillnaden mellan utvecklingsutgifternas redovisade värde och deras skattemässiga värde på noll.

18.Temporära skillnader kan också uppkomma när

1. de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i ett rörelseförvärv redovisas till sina verkliga värden enligt IFRS 3 Rörelseförvärv, utan motsvarande justering av deras skattemässiga värden (se punkt 19),

2. tillgångar omvärderas utan motsvarande justering av deras skattemässiga värden (se punkt 20),

3. goodwill uppkommer vid ett rörelseförvärv (se punkt 21),

4. det skattemässiga värdet för en tillgång eller en skuld vid den första redovisningen blir ett annat än det ursprungliga redovisade värdet, exempelvis då ett företag erhåller icke skattepliktiga statliga bidrag hänförliga till vissa tillgångar (se punkterna 22 och 33), eller

5. det redovisade värdet av innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag eller intressen i samarbetsarrangemang skiljer sig från innehavets eller intressets skattemässiga värde (se punkterna 38–45).

19.Med begränsade undantag redovisas de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i ett rörelseförvärv till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Temporära skillnader uppkommer när de identifierbara förvärvade tillgångarnas och övertagna skuldernas skattemässiga värden inte påverkas av rörelseförvärvet eller påverkas annorlunda. När exempelvis en tillgångs redovisade värde höjs till det verkliga värdet, men tillgångens skattemässiga värde alltjämt motsvarar den tidigare ägarens anskaffningsvärde, uppkommer en skattepliktig temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skatteskuld. Denna uppskjutna skatteskuld påverkar goodwill (se punkt 66).

20.IFRS medger eller kräver att vissa tillgångar redovisas till sina verkliga värden eller omvärderas (se exempelvis IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 16 Leasingavtal). I vissa jurisdiktioner påverkar en omvärdering eller annan omräkning av en tillgång till verkligt värde det skattepliktiga resultatet för innevarande period. Detta får till följd att tillgångens skattemässiga värde justeras och inga temporära skillnader uppkommer. I andra jurisdiktioner påverkar en omvärdering eller omräkning av en tillgång inte det skattepliktiga resultatet för den period då omvärderingen eller omräkningen görs och därför justeras inte tillgångens skattemässiga värde. Icke desto mindre kommer den framtida återvinningen av det redovisade värdet att ge upphov till skattepliktiga ekonomiska fördelar för företaget och det belopp som får dras av vid beskattningen kommer inte att vara detsamma som värdet av dessa fördelar. Skillnaden mellan en omvärderad tillgångs redovisade värde och dess skattemässiga värde är en temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran. Så är även fallet under följande omständigheter:

1. Även om företaget inte har för avsikt att sälja tillgången, återvinns tillgångens omvärderade redovisade värde genom användande. På så sätt uppstår en skattepliktig inkomst som är större än skattemässigt avdragsgilla avskrivningar under kommande perioder.

2. Skatt på realisationsvinster skjuts upp om likviden från en försäljning av tillgången investeras i liknande tillgångar. I sådana fall uppstår en skyldighet att betala skatten vid försäljning eller användande av de liknande tillgångarna.

21.Goodwill som uppkommer i ett rörelseförvärv beräknas som beloppet för a minus b nedan:

1. Summan av

   1. den överförda ersättningen värderad enligt IFRS 3, som normalt kräver verkligt värde per förvärvstidpunkten,

   2. beloppet för eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisade enligt IFRS 3, och

   3. i ett rörelseförvärv som genomförs i flera steg, det verkliga värdet per förvärvstidpunkten på förvärvarens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget.

2. Nettot per förvärvstidpunkten av beloppen för de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna värderade enligt IFRS 3.

I flera länder är avskrivningen av det redovisade värdet för goodwill inte skattemässigt avdragsgill. I dessa jurisdiktioner är dessutom anskaffningsvärdet för goodwill vanligen inte avdragsgillt när ett dotterföretag säljer sin underliggande verksamhet. Således har goodwill i dessa jurisdiktioner ett skattemässigt värde lika med noll. Skillnaden mellan redovisat värde för goodwill och dess skattemässiga nollvärde utgör en skattepliktig temporär skillnad. Någon uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte enligt denna standard. Grunden för detta är att goodwill beräknas som ett restvärde och att en redovisning av en uppskjuten skatteskuld skulle öka det redovisade värdet på goodwill.

21A.Efterföljande minskningar av en uppskjuten skatteskuld som inte redovisas eftersom den härrör från den första redovisningen av goodwill betraktas också som härrörande från den första redovisningen av goodwill och redovisas således inte enligt punkt 15 a. Om exempelvis ett företag vid ett rörelseförvärv redovisar goodwill på 100 VU men dess skattemässiga värde är noll, är företaget enligt punkt 15 a förbjudet att redovisa den uppskjutna skatteskuld som blir följden. Om företaget senare skriver ned värdet på denna goodwill med 20 VU minskar värdet på den skattepliktiga temporära skillnad som är hänförlig till denna goodwill från 100 VU till 80 VU, vilket medför en motsvarande minskning av värdet på den ej redovisade uppskjutna skatteskulden. Även denna värdeminskning av den ej redovisade uppskjutna skatteskulden betraktas som hänförlig till den första redovisningen av goodwill och det är således förbjudet att redovisa den enligt punkt 15 a.

21B.Uppskjutna skatteskulder avseende skattepliktiga temporära skillnader som är hänförliga till goodwill redovisas emellertid till den del de inte uppkommer vid den första redovisningen av goodwill. Om exempelvis ett företag vid ett rörelseförvärv redovisar goodwill på 100 VU och detta värde är skattemässigt avdragsgillt med 20 procent per år med början från och med det år då förvärvet gjordes, blir goodwillens skattemässiga värde 100 VU vid det första redovisningstillfället och 80 VU i slutet av det år då förvärvet gjordes. Om det redovisade värdet på goodwill i slutet av det år då förvärvet gjordes fortfarande är 100 VU, uppkommer en skattepliktig temporär skillnad på 20 VU i slutet av samma år. Eftersom den skattepliktiga temporära skillnaden inte är hänförlig till den första redovisningen av denna goodwill, uppstår en uppskjuten skatteskuld som ska redovisas.

22.En temporär skillnad kan uppkomma då en tillgång eller en skuld redovisas för första gången, exempelvis om hela eller en del av tillgångens anskaffningsvärde inte är skattemässigt avdragsgillt. En sådan temporär skillnad redovisas på olika sätt beroende på det slag av transaktion som föranledde den första redovisningen av tillgången eller skulden:

1. Vid ett rörelseförvärv redovisar ett företag varje uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran och detta påverkar beloppet för den goodwill eller för den vinst vid förvärv till lågt pris som företaget redovisar (se punkt 19).

2. Om transaktionen påverkar det redovisade eller det skattepliktiga resultatet, eller ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader, måste företaget redovisa samtliga uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar samt de därav följande uppskjutna skattekostnaderna och skatteintäkterna i resultatet (se punkt 59).

3. Om transaktionen inte är ett rörelseförvärv och inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat och inte ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader, skulle företaget – om undantagen i punkterna 15 och 24 inte skulle finnas – redovisa därav följande uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran och justera tillgångens respektive skuldens redovisade värde med samma belopp. Sådana justeringar skulle medföra att de finansiella rapporterna blev mindre transparenta. Därför är det enligt denna standard inte tillåtet att redovisa sådana uppskjutna skatteskulder eller uppskjutna skattefordringar, vare sig vid första redovisningstillfället eller senare (se exempel nedan). Dessutom ska ett företag inte redovisa efterföljande förändringar i de oredovisade uppskjutna skatteskulderna eller skattefordringarna vid avskrivning av tillgången.

22A.En transaktion som inte är ett rörelseförvärv kan leda till att det första redovisningstillfället för en tillgång och en skuld och vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisad vinst eller skattepliktig vinst. Exempelvis redovisar en leasetagare vid inledningsdatumet vanligtvis en leasingskuld och motsvarande belopp som en del av kostnaden för en nyttjanderättstillgång. Beroende på tillämplig skattelagstiftning kan lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader uppstå vid det första redovisningstillfället för tillgången och skulden i en sådan transaktion. Undantaget i punkterna 15 och 24 är inte tillämpligt på sådana temporära skillnader och ett företag ska redovisa alla eventuella resulterande uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.

23.Enligt IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering ska emittenten av ett sammansatt finansiellt instrument (exempelvis ett konvertibelt skuldebrev) klassificera instrumentets skulddel som skuld och egetkapitaldelen som eget kapital. I vissa jurisdiktioner har skulddelen vid första redovisningstillfället ett skattemässigt värde som motsvarar det ursprungliga sammanlagda redovisade värdet av skulddelen och egetkapitaldelen. Den skattepliktiga temporära skillnad som blir följden av detta beror på att egetkapitaldelen och skulddelen särredovisas vid första redovisningstillfället. Därför är undantaget i punkt 15 b inte tillämpligt. Följaktligen ska företaget redovisa den uppskjutna skatteskuld som uppstår. Enligt punkt 61A redovisas den uppskjutna skatten direkt mot egetkapitaldelens redovisade värde. Enligt punkt 58 redovisas efterföljande förändringar av den uppskjutna skatteskulden i resultatet som en uppskjuten skattekostnad (eller en uppskjuten skatteintäkt).

24.Uppskjutna skattefordringar avseende samtliga avdragsgilla temporära skillnader ska redovisas i rapporten över finansiell ställning i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott, med undantag för uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till den första redovisningen av en tillgång eller en skuld i en transaktion som

1. inte är ett rörelseförvärv,

2. vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, och

3. vid tidpunkten för transaktionen inte ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang ska emellertid redovisas i enlighet med punkt 44.

25.Vid redovisningen av en skuld förutsätts att det redovisade värdet kommer att regleras under kommande perioder via ett utflöde av ekonomiska fördelar från företaget. Hela eller delar av detta utflöde kan vara avdragsgillt vid bestämmande av skattepliktigt resultat under en senare period än den då skulden redovisas. I dessa fall föreligger en temporär skillnad mellan skuldens redovisade värde å ena sidan och dess skattemässiga värde å den andra. Det kommer alltså att uppstå en uppskjuten skattefordran avseende lägre inkomstskatt under de kommande perioder då en del av skulden kan dras av vid bestämmande av skattepliktigt resultat. På motsvarande sätt, då en tillgångs redovisade värde är lägre än dess skattemässiga värde, ger skillnaden upphov till en uppskjuten skattefordran avseende lägre inkomstskatt under kommande perioder.

26.Nedan följer exempel på avdragsgilla temporära skillnader som ger upphov till uppskjutna skattefordringar:

1. Pensionsutgifter kan vid bestämmande av redovisat resultat dras av under arbetstagarens anställning, men dras vid bestämmande av skattepliktigt resultat av antingen när företaget betalar avgifter till en fond eller när företaget betalar ut pensionen. Det föreligger en temporär skillnad mellan skuldens redovisade värde och dess skattemässiga värde. Dess skattemässiga värde är vanligtvis lika med noll. En sådan avdragsgill temporär skillnad ger upphov till en uppskjuten skattefordran eftersom företaget kommer att tillföras ekonomiska fördelar i form av en rätt till skattemässigt avdrag när avgifter betalas eller pensionsutbetalningar sker.

2. Utgifter för forskning redovisas som kostnad i det redovisade resultatet under den period då de uppkommer medan de får dras av vid fastställandet av skattepliktigt resultat först under en senare period. Skillnaden mellan forskningsutgiftens skattemässiga värde, det vill säga det belopp som blir avdragsgillt i framtiden, och det redovisade värdet noll är en avdragsgill temporär skillnad som resulterar i en uppskjuten skattefordran.

3. Med begränsade undantag redovisar ett företag de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i ett rörelseförvärv till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Om en övertagen skuld redovisas per förvärvstidpunkten, men de därmed förbundna kostnaderna blir skattemässigt avdragsgilla först under en senare period, uppstår en avdragsgill temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skattefordran. En uppskjuten skattefordran uppstår också när en identifierbar förvärvad tillgångs verkliga värde är lägre än dess skattemässiga värde. I båda dessa fall påverkas goodwill av den uppskjutna skattefordran som blir följden (se punkt 66).

4. Vissa tillgångar kan redovisas till verkligt värde eller omvärderas utan att motsvarande skattemässiga justering görs (se punkt 20). En avdragsgill temporär skillnad uppstår om en tillgångs skattemässiga värde överstiger dess redovisade värde.

27.Återföring av avdragsgilla temporära skillnader ger upphov till avdrag vid bestämmande av skattepliktigt resultat under framtida perioder. Men den ekonomiska fördelen av minskade skattebetalningar kan komma företaget till del endast om företaget har tillräckliga skattepliktiga överskott att kvitta avdragen mot. Därför får ett företag redovisa uppskjutna skattefordringar endast när det är sannolikt att det kommer att uppkomma skattepliktiga överskott mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas.

27A.När ett företag bedömer huruvida det kommer att finnas ett skattepliktigt överskott mot vilket det kan utnyttja en avdragsgill temporär skillnad beaktar det huruvida skattelagstiftningen begränsar de källor till skattepliktiga överskott mot vilka företaget får göra avdrag vid återföringen av denna avdragsgilla temporära skillnad. Om skattelagstiftningen inte anger någon sådan begränsning gör ett företag en bedömning av den avdragsgilla temporära skillnaden i kombination med alla dess övriga avdragsgilla temporära skillnader. Om skattelagstiftningen begränsar möjligheten att utnyttja förluster för avdrag mot ett visst slag av intäkter, bedöms en avdragsgill temporär skillnad endast i kombination med andra avdragsgilla temporära skillnader som är av tillämpligt slag.

28.Det är sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att finnas mot vilka en avdragsgill temporär skillnad kan utnyttjas när det finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader som är hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt och som förväntas återföras

1. i samma period som den förväntade återföringen av den avdragsgilla temporära skillnaden, eller

2. i perioder i vilka ett skattemässigt underskott hänförligt till den uppskjutna skattefordran kan användas för förlustutjämning bakåt respektive framåt i tiden.

I dessa fall redovisas den uppskjutna skattefordran under den period då de avdragsgilla temporära skillnaderna uppkommer.

29.Om det inte finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt redovisas en uppskjuten skattefordran endast om någon av följande förutsättningar råder:

1. Det är sannolikt att företaget kommer att generera tillräckliga skattepliktiga överskott hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt under samma perioder som återföringen av den avdragsgilla temporära skillnaden (eller i perioder i vilka ett skattemässigt underskott hänförligt till den uppskjutna skattefordran kan användas för förlustutjämning bakåt respektive framåt i tiden). När ett företag bedömer huruvida det kommer att ha ett tillräckligt skattepliktigt överskott i kommande perioder,

   1. jämför företaget de avdragsgilla temporära skillnaderna med framtida skattepliktiga överskott som undantar skatteavdrag till följd av återföring av dessa avdragsgilla temporära skillnader. Denna jämförelse visar i vilken utsträckning de framtida skattepliktiga överskotten är tillräckliga för att företaget ska kunna dra av de belopp som återföringen av dessa avdragsgilla temporära skillnader resulterar i, och

   2. medräknas inte skattepliktiga belopp som är hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader som förväntas uppkomma i framtida perioder, eftersom de uppskjutna skattefordringarna till följd av dessa avdragsgilla temporära skillnader i sig kräver framtida skattepliktiga överskott för att kunna utnyttjas.

2. Företaget har möjlighet att skatteplanera så att skattepliktiga överskott uppstår i rätt perioder.

29A.Uppskattningen av sannolika framtida skattepliktiga resultat kan inkludera en återvinning av vissa av företagets tillgångar för mer än deras redovisade värde, om det finns tillräckliga bevis för att det är sannolikt att företaget kommer att uppnå detta. Exempelvis när en tillgång värderas till verkligt värde ska företaget överväga huruvida det finns tillräckliga bevis för att dra slutsatsen att det är sannolikt att företaget kommer att återvinna tillgången för mer än dess redovisade värde. Detta kan till exempel vara fallet när ett företag förväntar sig att inneha ett skuldinstrument med fast ränta och erhålla de avtalsenliga kassaflödena.

30.Skatteplanering är åtgärder som företaget kan vidta i syfte att skapa eller öka skattepliktiga inkomster i en viss period innan rätten till avdrag för ett skattemässigt underskott eller rätten till en skattekredit löper ut. I vissa jurisdiktioner kan exempelvis företag skapa eller öka skattepliktiga överskott genom att

1. välja att ränteintäkter beskattas antingen då beloppet erhålls eller då fordran uppkommer,

2. flytta vissa skattemässiga avdragsyrkanden till en efterföljande period,

3. sälja och eventuellt återförhyra tillgångar vars värde har ökat utan att det skattemässiga värdet har justerats i motsvarande mån, och

4. sälja en tillgång som genererar skattefria inkomster (i vissa länder exempelvis en statsobligation) och i stället köpa en tillgång som ger upphov till skattepliktiga inkomster.

Även om ett företag genom skatteplanering kan flytta skattepliktiga överskott från en senare period till en tidigare period, beror utnyttjandet av en rätt till avdrag för ett skattemässigt underskott eller en rätt till en skattekredit på förekomsten av framtida skattepliktiga överskott från andra källor än framtida temporära skillnader.

31.Om ett företag under senare år har redovisat förluster beaktas vägledningen i punkterna 35 och 36.

32.har upphävts.

Goodwill

Den första redovisningen av en tillgång eller en skuld

34.En uppskjuten skattefordran som hänför sig till outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter ska redovisas i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att vara tillgängliga mot vilka de outnyttjade avdragen eller skattekrediterna kan utnyttjas.

35.Villkoren för redovisning av uppskjutna skattefordringar avseende outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott och outnyttjade skattekrediter är desamma som för redovisning av uppskjutna skattefordringar som avser avdragsgilla temporära skillnader. Förekomsten av outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott är emellertid en stark indikation på att skattepliktiga överskott eventuellt inte kommer att genereras i framtiden. Om ett företag under senare år redovisat förluster, redovisas därför uppskjutna skattefordringar till följd av outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter endast i den mån det finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller andra faktorer som övertygande talar för att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas mot vilka de outnyttjade avdragen eller skattekrediterna kan utnyttjas. I sådana fall lämnas upplysning om beloppet för uppskjuten skattefordran samt de faktorer som talar för att den ska redovisas, se punkt 82.

36.Ett företag beaktar följande omständigheter vid bedömandet av sannolikheten för att skattepliktiga överskott kommer att finnas mot vilka de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna kan utnyttjas:

1. Företaget måste ha tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt. Dessa temporära skillnader ska ge upphov till skattepliktiga överskott mot vilka de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna kan utnyttjas innan rätten att utnyttja avdragen går förlorad.

2. Det måste vara sannolikt att företaget kommer att få skattepliktiga överskott innan rätten att utnyttja de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna går förlorad.

3. De outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott måste ha uppstått på grund av identifierbara orsaker som sannolikt inte kommer att upprepas.

4. Företaget kan vidta sådana skatteplaneringsåtgärder (se punkt 30) att skattepliktiga överskott kan skapas under samma perioder som det går att utnyttja de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna.

I den mån det inte bedöms som sannolikt att det kommer att finnas skattepliktiga överskott mot vilka outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter kan utnyttjas, redovisas inte någon uppskjuten skattefordran.

37.Per varje rapportperiods slut prövas om redovisning ska ske av uppskjutna skattefordringar som inte tidigare redovisats i rapporten över finansiell ställning. Sådana skattefordringar redovisas i rapporten över finansiell ställning i den utsträckning det har blivit sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att medge att uppskjutna skattefordringar återvinns. Om företagets affärsbetingelser förbättrats kan det exempelvis framstå som mer sannolikt att företaget kommer att kunna generera tillräckliga skattepliktiga överskott. Därigenom kan en uppskjuten skattefordran komma att uppfylla kraven för redovisning enligt punkt 24 eller 34. Ett annat exempel är när en uppskjuten skattefordran omprövas i samband med ett rörelseförvärv eller senare (se punkterna 67 och 68).

38.Temporära skillnader uppstår när det redovisade värdet av innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag eller intressen i samarbetsarrangemang (det vill säga moderföretagets eller investerarens andel i nettotillgångarna inklusive det redovisade värdet av goodwill) skiljer sig från innehavets eller intressets skattemässiga värde (oftast anskaffningsvärdet). Sådana skillnader kan uppstå under ett antal olika omständigheter:

1. Om det i dotterföretag, filialer, intresseföretag och samarbetsarrangemang finns icke utdelade vinstmedel.

2. Vid ändrade valutakurser i sådana fall där moder- och dotterföretag finns i olika länder.

3. När det redovisade värdet av ett innehav i ett intresseföretag skrivs ned till sitt återvinningsvärde.

Om moderföretaget i sina separata finansiella rapporter redovisar innehavet till anskaffningsvärdet eller till ett omvärderat belopp, kan den temporära skillnaden i koncernredovisningen tas upp till ett annat belopp än den temporära skillnad som i moderföretagets separata finansiella rapporter hänförs till innehavet.

39.Ett företag ska redovisa en uppskjuten skatteskuld avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader som hänför sig till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang, utom i de fall följande båda villkor uppfylls:

1. moderföretaget, investeraren, samägaren i ett joint venture eller parten i en gemensam verksamhet kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och

2. det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom överskådlig framtid.

40.Eftersom ett moderföretag kontrollerar ett dotterföretags utdelningspolitik, kan det styra vid vilken tidpunkt de temporära skillnaderna avseende innehavet återförs (både temporära skillnader som är hänförliga till icke utdelade vinstmedel och sådana som är hänförliga till valutakursdifferenser). Ofta är det praktiskt ogenomförbart att beräkna den inkomstskatt som måste betalas när den temporära skillnaden återförs. Om moderföretaget har beslutat att dotterföretagets vinster inte ska delas ut inom överskådlig framtid, redovisar moderföretaget därför inte någon uppskjuten skatteskuld för dessa. Samma överväganden tillämpas på innehav i filialer.

41.Ett företags icke-monetära tillgångar och skulder värderas i dess funktionella valuta (se IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser). Om företagets skattepliktiga resultat (och därmed dess skattemässiga värden för icke-monetära tillgångar och skulder) baseras på en annan valuta, ger valutakursförändringar upphov till temporära skillnader, som leder till en redovisad uppskjuten skatteskuld eller (med beaktande av punkt 24) en uppskjuten skattefordran. Det uppskjutna skattebeloppet debiteras eller krediteras resultatet (se punkt 58).

42.En investerare i ett intresseföretag styr inte företaget och har vanligen inget bestämmande inflytande över dess utdelningspolitik. Om inget avtal finns som stadgar att intresseföretagets vinstmedel inte ska delas ut inom överskådlig tid, redovisar investerare därför en uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattepliktiga temporära skillnader avseende innehavet i intresseföretaget. I vissa fall kan investeraren inte fastställa den skatt som ska betalas om anskaffningsvärdet för innehavet i intresseföretaget återvinns, men kan fastställa att beloppet kommer att motsvara eller överstiga ett visst minimibelopp. I dessa fall värderas den uppskjutna skatteskulden till detta minimibelopp.

43.En överenskommelse mellan parterna i ett samarbetsarrangemang behandlar vanligtvis fördelningen av vinster och anger huruvida samtliga parter eller en grupp av parterna måste samtycka i denna fråga. Om en samägare i ett joint venture eller part i en gemensam verksamhet kan styra tidpunkten för utdelningen av dess andel av vinsten i ett samarbetsarrangemang och det är sannolikt att dess andel av vinsten inte kommer att delas ut inom överskådlig framtid redovisas inte någon uppskjuten skatteskuld.

44.Ett företag ska redovisa en uppskjuten skattefordran som hänför sig till alla avdragsgilla temporära skillnader avseende innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang endast i den omfattning det är sannolikt att

1. den temporära skillnaden kommer att återföras inom överskådlig framtid, och

2. skattepliktiga överskott mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas kommer att finnas tillgängliga.

45.Vid ställningstagande till om en uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader hänförliga till dess innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang beaktar ett företag den vägledning som ges i punkterna 28–31.

Exempel A

En materiell anläggningstillgång har ett redovisat värde om 100 och ett skattemässigt värde om 60. Om tillgången säljs gäller en skattesats på 20 procent medan skattesatsen för andra inkomster är 30 procent.

Företaget redovisar en uppskjuten skatteskuld på 8 (20 procent av 40) om det förväntar sig att sälja tillgången utan att alls använda den och en uppskjuten skatteskuld på 12 (30 procent av 40) om det avser att behålla tillgången och återvinna det redovisade värdet genom att använda tillgången.

Exempel B

En materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde på 100 och ett redovisat värde på 80 omvärderas till 150. Ingen motsvarande skattemässig justering görs. Ackumulerade skattemässiga avskrivningar på 30 har gjorts och skattesatsen är 30 procent. Om tillgången säljs för ett högre pris än anskaffningsvärdet kommer ackumulerade skattemässiga avskrivningar om 30 att läggas till den skattepliktiga inkomsten, men försäljningslikvid utöver anskaffningsvärdet kommer inte att vara skattepliktig.

Tillgångens skattemässiga värde är 70 och det föreligger en skattepliktig temporär skillnad på 80. Om företaget förväntar sig att återvinna det redovisade värdet genom att använda tillgången måste det generera en skattepliktig inkomst på 150, men får bara dra av en avskrivning på 70. Detta ger en uppskjuten skatteskuld på 24 (30 procent av 80). Om företaget avser att återvinna det redovisade värdet genom att sälja tillgången omgående för en likvid om 150 beräknas den uppskjutna skatteskulden på följande sätt:

(Obs! I enlighet med punkt 61A ska ytterligare uppskjuten skatt som uppkommer på grund av omvärderingen redovisas i övrigt totalresultat.)

Exempel C

Samma omständigheter som i exempel B, men om tillgången säljs för mer än anskaffningsvärdet kommer de ackumulerade skattemässiga avskrivningarna att läggas till den skattepliktiga inkomsten (med en skattesats på 30 procent) och försäljningslikviden beskattas med 40 procent efter avdrag för ett inflationsjusterat anskaffningsvärde om 110.

Om företaget förväntar sig att återvinna det redovisade värdet genom att använda tillgången måste det generera en skattepliktig inkomst på 150, men får bara dra av en avskrivning på 70. Detta ger ett skattemässigt värde om 70, den skattepliktiga temporära skillnaden blir 80 och den uppskjutna skatteskulden 24 (30 procent av 80) som i exempel B.

Om företaget räknar med att återvinna det redovisade värdet genom att omgående sälja tillgången för en likvid om 150, får en indexerad kostnad om 110 dras av. Nettointäkten 40 beskattas med 40 procent. Dessutom läggs de ackumulerade skattemässiga avskrivningarna om 30 till den skattepliktiga inkomsten och beskattas med 30 procent. Detta ger ett skattemässigt värde om 80 (110 minus 30), den skattepliktiga temporära skillnaden blir 70 och den uppskjutna skatteskulden 25 (40 procent av 40 plus 30 procent av 30). Om inte det skattemässiga värdet är uppenbart i exemplet kan det vara till hjälp att beakta den huvudprincip som slås fast i punkt 10.

(Obs! I enlighet med punkt 61A ska ytterligare uppskjuten skatt som uppkommer på grund av omvärderingen redovisas i övrigt totalresultat.)

Exempel som illustrerar punkt 51C

En förvaltningsfastighet har ett anskaffningsvärde om 100 och ett verkligt värde om 150. Den värderas enligt modellen för verkligt värde i IAS 40. Den består av mark med ett anskaffningsvärde om 40 och ett verkligt värde om 60 och en byggnad med ett anskaffningsvärde om 60 och ett verkligt värde om 90. Marken har en obegränsad nyttjandeperiod.

Ackumulerade skattemässiga avskrivningar om 30 har gjorts för byggnaden. Orealiserade ändringar av det verkliga värdet på förvaltningsfastigheten påverkar inte det skattepliktiga överskottet. Om förvaltningsfastigheten säljs till ett högre pris än anskaffningsvärdet läggs återföringen av den ackumulerade skattemässiga nedskrivningen om 30 till det skattepliktiga överskottet och beskattas till den ordinarie skattesatsen på 30 procent. Om försäljningspriset överstiger anskaffningsvärdet anger skattelagen skattesatser på 25 procent för tillgångar som innehafts kortare tid än två år och 20 procent för tillgångar som innehafts i två år eller längre.

Eftersom förvaltningsfastigheten värderas enligt modellen för verkligt värde i IAS 40 antas, om inte annat kan påvisas, att företaget helt kommer att återvinna det redovisade värdet för förvaltningsfastigheten genom försäljning. Om detta antagande inte frångås innebär det att den uppskjutna skatteskulden helt återspeglar skattekonsekvenserna av en återvinning av det redovisade värdet för fastigheten genom försäljning, även om företaget förväntar sig att generera hyresinkomster från fastigheten före försäljning.

Markens skattemässiga värde blir 40 om den säljs och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 20 (60 – 40). Byggnadens skattemässiga värde blir 30 (60 – 30) om den säljs och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 60 (90 – 30). Detta ger en total skattepliktig temporär skillnad för förvaltningsfastigheten om 80 (20 + 60).

Enligt punkt 47 är skattesatsen den skattesats som förväntas gälla för den period då förvaltningsfastigheten realiseras. Om företaget avser att sälja fastigheten efter att ha innehaft den i mer än två år beräknas den resulterande uppskjutna skatteskulden på följande sätt:

Om företaget förväntar sig att sälja fastigheten efter att ha innehaft den i mindre än två år ändras den ovanstående beräkningen, och skattesatsen för den likvid som överskrider anskaffningsvärdet blir då 25 procent i stället för 20 procent.

Om företaget innehar byggnaden enligt en affärsmodell vars mål är att i allt väsentligt förbruka alla de ekonomiska fördelar som är förknippade med byggnaden över tiden i stället för att sälja den, frångås detta antagande för byggnaden. Mark skrivs emellertid inte av. Antagandet om återvinning genom försäljning frångås därför inte för marken. Därav följer att uppskjutna skatteskulder återspeglar skattekonsekvenserna av återvinningen av det redovisade värdet för byggnaden genom användning och det redovisade värdet för marken genom försäljning.

Byggnadens skattemässiga värde om den används blir 30 (60 – 30) och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 60 (90 – 30). Detta ger en uppskjuten skatteskuld om 18 (30 procent av 60).

Markens skattemässiga värde om den säljs blir 40 och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 20 (60 – 40). Detta ger en uppskjuten skatteskuld om 4 (20 procent av 20).

Den uppskjutna skatteskulden för förvaltningsfastigheten blir då 22 (18 + 4) om antagandet om återvinning genom försäljning frångås för byggnaden.

Exempel som illustrerar punkterna 52A och 57A

Följande exempel behandlar värdering av aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder i ett företag där jurisdiktionen föreskriver att inkomstskattesatsen är högre för icke utdelade vinstmedel (50 procent). När utdelning sker, återbetalas ett visst belopp. Skattesatsen på utdelade vinster är 35 procent. Vid rapportperiodens slut den 31 december 20X1 låter företaget bli att redovisa en skuld avseende efter rapportperiodens slut föreslagna eller fastställda utdelningar. Till följd av detta redovisas ingen utdelning för år 20X1. Skattepliktig inkomst för 20X1 är 100.000. Den skattepliktiga temporära nettoskillnaden för 20X1 är 40.000.

Företaget redovisar en aktuell skatteskuld och en aktuell skattekostnad om 50.000. Det redovisas inte någon tillgång avseende det belopp som skulle kunna återvinnas vid en framtida utbetalning av utdelningen. Företaget redovisar också en uppskjuten skatteskuld och en uppskjuten skattekostnad på 20.000 (50 procent av 40.000) för de inkomstskatter företaget kommer att betala när det återvinner eller reglerar det redovisade värdet av sina tillgångar och skulder utifrån den skattesats som gäller för icke utdelade vinstmedel.

Därefter redovisar företaget den 15 mars 20X2 utdelningar på 10.000 från tidigare rörelseresultat som en skuld.

Den 15 mars 20X2 redovisar företaget återvunna inkomstskatter om 1.500 (15 procent av de utdelningar som redovisats som en skuld) som en aktuell skattefordran. Beloppet redovisas även som en minskning av aktuell skattekostnad för 20X2.

58.Aktuell skatt och uppskjuten skatt ska redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i periodens resultat. Undantag gäller för skatt som hänför sig till

1. en transaktion eller händelse som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet, antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital (se punkterna 61A–65), eller

2. ett rörelseförvärv (annat än om ett investmentföretag, såsom det definieras i IFRS 10 Koncernredovisning, förvärvar ett dotterföretag som ska värderas till verkligt värde via resultatet) (se punkterna 66–68).

59.Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar uppkommer vanligen när inkomster eller utgifter tas upp i det redovisade resultatet för en period men inkluderas i det skattepliktiga resultatet för en annan period. Den uppskjutna skatt som blir följden redovisas i resultatet. Detta sker exempelvis i följande fall:

1. När räntor, royalty eller utdelning erhålls i efterskott och ingår i det redovisade resultatet i enlighet med IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering eller IFRS 9 Finansiella instrument, beroende på vad som är tillämpligt, men inkluderas i det skattepliktiga resultatet enligt kontantprincipen.

2. När kostnader för immateriella tillgångar dragits av vid beskattningen redan i samband med betalningen för att sedan aktiveras i enlighet med IAS 38, men skrivs av i resultatet.

60.Det redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kan förändras utan att någon förändring sker av de tillhörande temporära skillnaderna. Det kan inträffa exempelvis på grund av

1. förändringar i skattesatser eller skatteregler,

2. förnyade bedömningar av möjligheten att återvinna uppskjutna skattefordringar, eller

3. att en tillgång visar sig kunna återvinnas på ett annat sätt än vad som tidigare förväntats.

Den därigenom uppkomna uppskjutna skatten redovisas i resultatet, utom i den mån den är hänförlig till poster som tidigare redovisats utanför resultatet (se punkt 63).

61.har upphävts.

61A.Aktuell skatt och uppskjuten skatt ska redovisas utanför resultatet om skatten är hänförlig till poster som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet. Därför ska aktuell skatt och uppskjuten skatt som är hänförlig till poster som redovisas, i samma eller annan period

1. i övrigt totalresultat redovisas i övrigt totalresultat (se punkt 62),

2. direkt i eget kapital redovisas direkt i eget kapital (se punkt 62A).

62.International Financial Reporting Standards kräver eller tillåter att vissa poster redovisas i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är

1. en förändring i redovisat värde som härrör från omvärderingen av materiella anläggningstillgångar (se IAS 16), och

2. [utgått]

3. valutakursdifferenser som härrör från omräkningen av de finansiella rapporterna för en utlandsverksamhet (se IAS 21).

4. [utgått]

62A.International Financial Reporting Standards kräver eller tillåter att vissa poster krediteras eller debiteras direkt mot eget kapital. Exempel på sådana poster är

1. en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel till följd av antingen ett byte av redovisningsprincip som tillämpas retroaktivt eller rättelsen av ett fel (se IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel), och

2. belopp som härrör från den första redovisningen av egetkapitaldelen i ett sammansatt finansiellt instrument (se punkt 23).

63.Det kan i undantagsfall vara svårt att bestämma det belopp avseende aktuell och uppskjuten skatt som är hänförligt till poster som redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital). Så är exempelvis fallet när

1. det finns flera inkomstskattenivåer och det är omöjligt att avgöra enligt vilken skattesats en viss del av ett skattepliktigt resultat har beskattats,

2. en förändring av skattesatser eller skatteregler påverkar en uppskjuten skattefordran eller en uppskjuten skatteskuld som (helt eller delvis) avser en post som tidigare redovisades utanför resultatet, eller

3. ett företag beslutar att en uppskjuten skattefordran ska redovisas eller att den inte längre ska redovisas till sitt fulla belopp och den uppskjutna skattefordran avser (helt eller delvis) en post som tidigare redovisades utanför resultatet.

I sådana fall bestäms aktuell och uppskjuten skatt avseende poster som redovisas utanför resultatet genom en rimlig proportionell fördelning av aktuell och uppskjuten skatt för företaget i den aktuella jurisdiktionen eller med någon annan metod som ger en med hänsyn till omständigheterna mer lämplig fördelning.

64.IAS 16 anger inte om ett företag varje år från omvärderingsreserven till balanserade vinstmedel måste överföra belopp motsvarande skillnaden mellan avskrivningen på en omvärderad tillgång och den avskrivning som baseras på samma tillgångs anskaffningsvärde. Om en sådan överföring görs, ska den uppskjutna skatten dras från det överförda beloppet. Motsvarande hänsyn måste tas vid överföringar i samband med avyttring av en materiell anläggningstillgång.

65.Om en skattemässig omvärdering av en tillgång har samband med en redovisningsmässig omvärdering under en tidigare period eller en förväntad framtida redovisningsmässig omvärdering, redovisas skatteeffekterna av både omvärderingen av tillgången och justeringen av det skattemässiga värdet i övrigt totalresultat under den period respektive förändring äger rum. Om den skattemässiga omvärderingen däremot inte har något samband med en tidigare gjord eller förväntad framtida redovisningsmässig omvärdering, ska skatteeffekterna av justeringen av det skattemässiga värdet redovisas i resultatet.

65A.När ett företag betalar ut utdelning till sina aktieägare kan det vara skyldigt att för aktieägarnas räkning betala en del av utdelningen till skattemyndigheterna. Detta kallas i många jurisdiktioner för kupongskatt. Ett sådant belopp som betalas eller ska betalas till skattemyndigheterna redovisas mot eget kapital som en del av utdelningen.

66.Temporära skillnader kan, vilket redan har förklarats ovan i punkterna 19 och 26 c, uppstå i samband med rörelseförvärv. Enligt IFRS 3 ska ett företag redovisa samtliga resulterande uppskjutna skattefordringar (till den del kraven i punkt 24 är uppfyllda) eller uppskjutna skatteskulder som identifierbara tillgångar eller skulder vid förvärvstidpunkten. Följaktligen påverkar dessa uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder det belopp för goodwill eller den vinst vid förvärv till lågt pris som företaget redovisar. Enligt punkt 15 a redovisar ett företag emellertid inte uppskjutna skatteskulder som uppkommer vid den första redovisningen av goodwill.

67.Till följd av ett rörelseförvärv kan sannolikheten för realisering av en uppskjuten skattefordran för förvärvaren från före förvärvet ändras. En förvärvare kan betrakta det som sannolikt att den kommer att återvinna sin egen uppskjutna skattefordran som inte redovisats före rörelseförvärvet. Exempelvis kan förvärvaren ha möjlighet att utnyttja sina outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott mot det förvärvade företagets framtida skattepliktiga överskott. Alternativt kan det, till följd av rörelseförvärvet, inte längre vara sannolikt att ett framtida skattepliktigt överskott tillåter återvinning av den uppskjutna skattefordran. I sådana fall redovisar förvärvaren en ändring i uppskjuten skattefordran i samma period som rörelseförvärvet, men innefattar inte ändringen som en del av redovisningen av rörelseförvärvet. Därför beaktar inte förvärvaren detta vid värdering av den goodwill eller den vinst vid förvärv till lågt pris som den redovisar i rörelseförvärvet.

68.Den potentiella förmånen avseende det förvärvade företagets förlustutjämning framåt, eller andra uppskjutna skattefordringar, kanske inte uppfyller villkoren för separat redovisning vid den första redovisningen av ett rörelseförvärv, men kan realiseras vid en senare tidpunkt.

Ett företag ska redovisa förvärvade uppskjutna skatteförmåner som det realiserar efter rörelseförvärvet enligt nedan:

1. Förvärvade uppskjutna skatteförmåner redovisade inom värderingsperioden som är följden av ny information om fakta och omständigheter som förelåg per förvärvstidpunkten ska tillämpas för att minska det redovisade värdet på goodwill hänförlig till det förvärvet. Om det redovisade värdet för denna goodwill är noll ska kvarvarande uppskjutna skatteförmåner redovisas i resultatet.

2. Alla övriga förvärvade uppskjutna skatteförmåner som realiserats ska redovisas i resultatet (eller, om det krävs enligt denna standard, utanför resultatet).

68A.I vissa skattejurisdiktioner erhåller ett företag ett skatteavdrag (det vill säga ett belopp som är avdragsgillt vid fastställande av skattepliktigt resultat) som är hänförligt till ersättning som betalas med företagets aktier, aktieoptioner eller andra egetkapitalinstrument. Skatteavdragsbeloppet kan skilja sig från den hänförliga ackumulerade kostnaden för ersättning, och kan uppkomma i en senare redovisningsperiod. I vissa jurisdiktioner kan ett företag exempelvis redovisa en kostnad för erhållandet av anställdas tjänster som ersättning för tilldelade aktieoptioner, i enlighet med IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, och inte erhålla något skatteavdrag förrän aktieoptionerna löses in, där värderingen av skatteavdraget baseras på företagets aktiekurs per lösendagen.

68B.På samma sätt som med de forskningsutgifter som diskuteras i punkterna 9 och 26 b, är skillnaden mellan det skattemässiga värdet för anställdas tjänster till dags dato, det vill säga det belopp som blir avdragsgillt i framtiden, och det redovisade värdet noll en avdragsgill temporär skillnad som resulterar i en uppskjuten skattefordran. Om det belopp som skattemyndigheterna kommer att tillåta som ett avdrag under kommande perioder inte är känt i slutet av perioden, ska det uppskattas, baserat på tillgänglig information i slutet av perioden. Exempelvis, om det belopp som skattemyndigheterna kommer att tillåta som avdrag under kommande perioder är beroende av företagets aktiekurs per en framtida tidpunkt, ska värderingen av den avdragsgilla temporära skillnaden baseras på företagets aktiekurs i slutet av perioden.

68C.Enligt vad som anges i punkt 68A, kan värdet på skatteavdraget (eller ett uppskattat framtida skatteavdrag, beräknat i enlighet med punkt 68B) skilja sig från hänförlig ackumulerad ersättningskostnad. Enligt punkt 58 i standarden ska aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad och tas upp i resultatet för perioden, förutom till den del skatten uppkommit vid a) en transaktion eller händelse som, i samma eller en annan period, redovisas utanför resultatet, eller b) ett rörelseförvärv (annat än ett investmentföretags förvärv av ett dotterföretag som måste värderas till verkligt värde via resultatet). Om värdet av skatteavdraget (eller det uppskattade framtida skatteavdraget) överstiger värdet av den hänförliga ackumulerade ersättningskostnaden, tyder detta på att skatteavdraget är hänförligt inte bara till ersättningskostnaden utan också till en egetkapitalpost. I det fallet ska överskottet från tillhörande aktuell eller uppskjuten skatt redovisas direkt mot eget kapital.

69.har upphävts.

70.har upphävts.

Kvittning

Skattekostnad eller skatteintäkt hänförlig till resultatet i ordinarie verksamhet

Valutakursdifferenser avseende uppskjutna utländska skatteskulder och skattefordringar

Exempel som illustrerar punkt 85

År 19X2 har ett företag ett redovisat resultat i sin egen jurisdiktion (land A) på 1.500 (19X1: 2.000) och i land B 1.500 (19X1: 500). Skattesatsen i land A är 30 procent och i land B 20 procent. I land A är kostnader på 100 (19X1: 200) inte skattemässigt avdragsgilla.

Här följer ett exempel på en avstämning till hemlandets skattesats.

Här följer ett exempel på en avstämning som har gjorts genom att lägga samman avstämningar för varje nationell jurisdiktion. Med denna metod visas inte effekten av skillnader mellan det rapporterande företagets skattesats i hemlandet och skattesatsen i andra jurisdiktioner som en särskild post i avstämningen. För att kunna beskriva förändringar i tillämpliga skattesatser i enlighet med punkt 81 d, kan företaget bli tvunget att föra resonemang om effekten av betydande förändringar i skattesatser eller sammansättningen av de resultat som intjänats i olika jurisdiktioner.

88A.Ett företag ska lämna upplysning om att det har tillämpat undantaget för redovisning av och upplysning om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avseende inkomstskatter enligt andra pelaren (se punkt 4A).

Förordning (EU) 2023/2468

88B.Ett företag ska lämna separat upplysning om sina aktuella skatteutgifter (skatteintäkter) avseende inkomstskatter enligt andra pelaren.

Förordning (EU) 2023/2468

88C.Under perioder då lagstiftning enligt andra pelaren har antagits, eller antagits i sak, men ännu inte trätt i kraft ska ett företag lämna upplysning om känd eller rimligen uppskattningsbar information som hjälper användare av finansiella rapporter att förstå företagets exponering mot inkomstskatter enligt andra pelaren som följer av den lagstiftningen.

Förordning (EU) 2023/2468

88D.För att uppfylla målet för upplysningar i punkt 88C ska ett företag lämna kvalitativ och kvantitativ information om sin exponering mot inkomstskatter enligt andra pelaren i slutet av rapportperioden. Denna information behöver inte återspegla alla särskilda krav i lagstiftningen enligt andra pelaren och kan lämnas i form av ett vägledande intervall. I den mån informationen inte är känd eller rimligen uppskattningsbar ska ett företag i stället lämna ett uttalande om detta och lämna upplysning om företagets framsteg när det gäller att bedöma sin exponering.

Förordning (EU) 2023/2468

Exempel som illustrerar punkterna 88A–88D

Exempel på information som ett företag kan lämna upplysning om för att uppfylla målet och kraven i punkterna 88C–88D:

1. Kvalitativ information, t.ex. information om hur ett företag påverkas av lagstiftning enligt andra pelaren och de huvudsakliga jurisdiktioner där exponeringar mot inkomstskatter enligt andra pelaren kan förekomma.

2. Kvantitativ information, t.ex.

   1. en uppgift om den andel av ett företags vinster som kan bli föremål för inkomstskatter enligt andra pelaren och den genomsnittliga effektiva skattesats som är tillämplig på dessa vinster, eller

   2. en uppgift om hur företagets genomsnittliga effektiva skattesats skulle ha ändrats om lagstiftning enligt andra pelaren hade varit i kraft.

Förordning (EU) 2023/2468