IAS 7 Rapport över kassaflöden

1.Ett företag ska upprätta en rapport över kassaflöden i enlighet med kraven i denna standard. Rapporten över kassaflöden ska ingå som en del av företagets finansiella rapporter för alla perioder för vilka finansiella rapporter presenteras.

2.Denna standard ersätter IAS 7 Statement of Changes in Financial Position (Rapport över förändringar i finansiell ställning), som fastställdes i juli 1977.

3.Användare av ett företags finansiella rapporter är intresserade av hur företaget genererar och använder likvida medel. Detta gäller oavsett vad företagets verksamhet har för karaktär och oavsett om likvida medel kan betraktas som företagets produkt, vilket kan vara fallet för ett finansiellt institut. Företag behöver likvida medel av i princip samma orsaker, även om det föreligger stora skillnader mellan företagens huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter. De behöver likvida medel för den löpande verksamheten, för att betala sina förpliktelser och för att kunna ge avkastning till investerare. I enlighet med detta kräver denna standard att alla företag ska upprätta en rapport över kassaflöden.

4.En rapport över kassaflöden som används tillsammans med övriga finansiella rapporter erbjuder information som hjälper användare att bedöma förändringar i ett företags nettotillgångar, dess finansiella struktur (inklusive likviditet och solvens) och dess förmåga att påverka in- och utbetalningars storlek och tidpunkt för att anpassa sig till förändrade omständigheter och möjligheter. Information om kassaflöden är till nytta vid bedömning av företagets förmåga att generera likvida medel och hjälper användare att utveckla modeller för att fastställa och jämföra nuvärdet av olika företags framtida kassaflöden. Uppgifter om kassaflöden förbättrar också möjligheterna att jämföra resultatet i olika företag eftersom kassaflödet eliminerar effekterna av att olika redovisningsprinciper tillämpas vid redovisning av likartade transaktioner och händelser.

5.Historisk information om kassaflöden används ofta som en indikation avseende storlek, tidpunkt och risker beträffande framtida kassaflöden. Den kan också vara till nytta vid kontroll av precisionen i tidigare bedömningar av framtida kassaflöden och för granskning av sambandet mellan lönsamhet och nettot av in- och utbetalningar samt påverkan av ändrade priser.

6.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

• Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

• Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga, i hög grad likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp av kassa och bank och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer.

• Kassaflöde utgörs av in- och utflöden av likvida medel.

• Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt av andra verksamheter än investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.

• Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet andra likvida medel än kassa och bank.

• Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets tillskjutna eget kapital och upplåning.

Likvida medel

10.Rapporten över kassaflöden ska utvisa företagets in- och utbetalningar under perioden där betalningarna hänförs till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet.

11.Ett företag redovisar kassaflöden från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet på det sätt som är mest ändamålsenligt för dess verksamhet. Uppdelningen av kassaflöden efter verksamheter ger information för bedömning av respektive verksamhets betydelse för företagets finansiella ställning och storleken på likvida medel samt av verksamheternas inbördes samband.

12.En transaktion kan vara sammansatt av betalningar som hänförs till flera kategorier. En utbetalning vid återbetalning av lån kan exempelvis innehålla såväl ränta som kapitalbelopp. Räntebeloppet kan då hänföras till den löpande verksamheten medan kapitalbeloppet hänförs till finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

18.Kassaflöden från den löpande verksamheten redovisas genom tillämpning av antingen

1. den direkta metoden, vilken innebär att viktiga slag av in- och utbetalningar anges brutto och särredovisas, eller

2. den indirekta metoden, vilken innebär att resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster som avser tidigare eller framtida kassaflöden från den löpande verksamheten samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden.

19.Företag uppmuntras att använda den direkta metoden vid redovisning av kassaflöden från den löpande verksamheten. Den direkta metoden ger information som kan vara till nytta vid uppskattning av framtida kassaflöden och som inte framgår vid användning av den indirekta metoden. Vid användning av den direkta metoden kan uppgifterna om viktiga slag av in- och utbetalningar brutto erhållas antingen

1. direkt från företagets räkenskaper, eller

2. genom att företagets försäljning, kostnader för sålda varor och tjänster (ränteintäkter och liknande samt räntekostnader och liknande för ett finansiellt institut) och andra poster i rapporten över totalresultat justeras för

   1. periodens förändring av varulager, kundfordringar och leverantörsskulder samt andra rörelsefordringar och -skulder,

   2. andra icke kassaflödespåverkande poster, och

   3. övriga poster vilkas kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

20.Vid användning av den indirekta metoden beräknas nettot av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten genom att resultatet justeras för

1. periodens förändring av varulager, kundfordringar och leverantörsskulder samt andra rörelsefordringar och -skulder,

2. icke kassaflödespåverkande poster såsom avskrivningar, avsättningar, uppskjutna skatter, orealiserade valutakursvinster och -förluster och icke utdelade resultatandelar i intresseföretag, och

3. alla övriga poster vilkas kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

Alternativt kan nettot av in- och utbetalningar från den löpande verksamheten anges enligt den indirekta metoden genom att visa de intäkter och kostnader som är angivna i rapporten över totalresultat och periodens förändringar av varulager, kundfordringar och leverantörsskulder samt andra rörelsefordringar och -skulder.

21.De viktiga slagen av in- och utbetalningar brutto som är hänförliga till investerings- respektive finansieringsverksamheterna redovisas separat i rapporten över kassaflöden, utom i den omfattning som in- och utbetalningar enligt punkterna 22 och 24 redovisas netto.

22.Följande typer av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten och i investerings- och finansieringsverksamheterna kan redovisas netto

1. in- och utbetalningar för kunders räkning om betalningarna snarare återspeglar kundernas verksamhet än företagets, och

2. in- och utbetalningar av stora belopp som avser poster som omsätts snabbt och har kort löptid.

23.Exempel på in- och utbetalningar som avses i punkt 22 a är följande:

1. Förändringar av tillgodohavanden i form av avistainlåning i bank.

2. Medel som förvaltas av ett investmentföretag för kunders räkning.

3. Hyror som uppbärs för fastighetsägares räkning och sedan överförs till fastighetsägaren.

23A.Exempel på in- och utbetalningar som avses i punkt 22 b är förskott avseende och återbetalning av

1. kapitalbelopp hänförliga till kreditkortskunder,

2. förvärv och avyttring av placeringar, och

3. övriga kortfristiga lån, exempelvis sådana med löptid på upp till tre månader.

24.In- och utbetalningar hänförliga till följande aktiviteter kan redovisas netto av ett finansiellt institut:

1. In- och utbetalningar avseende mottagande och återbetalning av inlåning med fastställd löptid.

2. Inlåning till och uttag av inlåning hos andra finansiella institut.

3. Förskott och lån till kunder och återbetalning av dessa förskott och lån.

25.Kassaflöden som uppkommer vid transaktioner i en utländsk valuta redovisas i företagets funktionella valuta genom omräkning av beloppen i utländsk valuta med hjälp av valutakursen mellan den funktionella valutan och den utländska valutan vid tidpunkten för kassaflödet.

26.Ett utländskt dotterföretags kassaflöden ska omräknas till den valutakurs som råder mellan den funktionella valutan och den utländska valutan vid den tidpunkt kassaflödena uppstår.

27.Kassaflöden i utländska valutor redovisas i enlighet med IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser. Det innebär att en valutakurs som ungefär motsvarar den faktiska kursen kan användas. Exempelvis kan en vägd genomsnittlig valutakurs för en period användas för redovisning av transaktioner i utländsk valuta eller för omräkning av ett utländskt dotterföretags kassaflöden. IAS 21 tillåter dock inte att ett utländskt dotterföretags kassaflöden räknas om till valutakursen per rapportperiodens slut.

28.Orealiserade vinster och förluster som uppkommer vid förändringar i en utländsk valutas valutakurs utgör inte kassaflöden. Effekten av valutakursförändringar på likvida medel som innehas eller ska betalas i utländsk valuta ska dock redovisas i rapporten över kassaflöden för att möjliggöra en avstämning av likvida medel mellan periodens början och periodens slut. Detta belopp redovisas skilt från kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten och beloppet inkluderar de differenser som hade uppkommit om dessa kassaflöden hade räknats om till kursen per rapportperiodens slut.

29–30.har upphävts.

31.Kassaflödena från in- och utbetalningar avseende räntor och utdelningar ska särredovisas. Varje kassaflöde ska klassificeras på ett konsekvent sätt från period till period och hänföras till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten.

32.I rapporten över kassaflöden redovisas det sammanlagda beloppet för utbetalda räntor under en period, oavsett om det har redovisats som en kostnad i resultatet eller aktiverats enligt IAS 23 Låneutgifter.

33.Utbetalda räntor samt erhållna räntor och utdelningar hänförs i ett finansiellt institut vanligen till den löpande verksamheten. I andra företag däremot kan klassificeringen ske på olika sätt med utgångspunkt från skilda synsätt. Utbetalda räntor samt erhållna räntor och utdelningar kan hänföras till den löpande verksamheten eftersom posterna påverkar det redovisade resultatet. Alternativt kan betalningarna hänföras till finansieringsverksamheten respektive investeringsverksamheten därför att de betraktas som kostnader för finansiering respektive utgör avkastning på placeringar.

34.Utbetald utdelning kan hänföras till finansieringsverksamheten eftersom utdelningen utgör en betalning som är kopplad till företagets finansiering. Alternativt kan utbetald utdelning hänföras till den löpande verksamheten grundat på synen att en sådan rapportering underlättar för användarna att bedöma företagets förmåga att betala utdelningar utifrån kassaflödet från den löpande verksamheten.

35.Betalningar som avser inkomstskatter ska särredovisas och hänföras till den löpande verksamheten om inte betalningarna direkt kan hänföras till finansieringsverksamheten eller investeringsverksamheten.

36.Inkomstskatter uppkommer vid transaktioner som ger upphov till kassaflöden vilka hänförs till den löpande verksamheten, investerings- eller finansieringsverksamheten i en rapport över kassaflöden. Medan en skattekostnad i många fall relativt enkelt kan hänföras till investerings- eller finansieringsverksamheten, är det ofta praktiskt ogenomförbart att identifiera den tillhörande skattebetalningen, vilken kan komma att inträffa i en annan period än kassaflödet från den underliggande transaktionen. Av dessa skäl hänförs vanligen skattebetalningar till den löpande verksamheten. När det är praktiskt genomförbart att identifiera en skattebetalning som hänförlig till en transaktion som klassificeras som investerings- eller finansieringsverksamhet redovisas även skattebetalningen utifrån denna klassificering. När företagets skattebetalningar redovisas under mer än en verksamhetskategori ska upplysning lämnas om företagets totala skattebetalningar.

37.När ett innehav i ett intresseföretag, joint venture eller dotterföretag redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller anskaffningsvärdemetoden, ska investeraren i rapporten över kassaflöden endast redovisa kassaflöden mellan investeraren och investeringsobjektet, såsom exempelvis utdelningar och förskott.

38.Ett företag som redovisar sitt intresse i ett intresseföretag eller ett joint venture enligt kapitalandelsmetoden ska i sin rapport över kassaflöden inkludera kassaflöden som avser dess innehav i intresseföretaget eller joint venture-företaget och värdeöverföringar och andra in- eller utbetalningar mellan investeraren och intresseföretaget eller joint venture-företaget.

39.Summan av betalningar som avser erhållande eller förlust av bestämmande inflytande över dotterföretag eller andra verksamheter ska redovisas separat och klassificeras som investeringsverksamhet.

40.Ett företag ska upplysa om de sammanlagda beloppen med avseende på både erhållande och förlust av bestämmande inflytande över dotterföretag eller andra verksamheter under perioden avseende

1. totalt erlagd eller erhållen ersättning,

2. den andel av ersättningen som består av likvida medel,

3. beloppet för likvida medel i dotterföretagen eller andra verksamheter över vilka bestämmande inflytande erhålls eller förloras, och

4. beloppet för tillgångar och skulder som inte är likvida medel i dotterföretag eller andra verksamheter över vilka bestämmande inflytande erhålls eller förloras, uppdelat på viktigare kategorier.

40A.Ett investmentföretag, enligt definitionen i IFRS 10 Koncernredovisning, behöver inte tillämpa punkt 40 c eller d på innehav i ett dotterföretag som ska värderas till verkligt värde via resultatet.

41.Den separata redovisningen av kassaflödeseffekter av erhållande eller förlust av bestämmande inflytande över dotterföretag eller andra verksamheter, tillsammans med den separata redovisningen av beloppen för tillgångar och skulder som förvärvats eller avyttrats, innebär att det blir enklare att skilja dessa kassaflöden från kassaflöden som uppkommer från övrig löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Kassaflödeseffekterna från förlust av bestämmande inflytande dras inte av från dem från erhållande av bestämmande inflytande.

42.Summan av ut- eller inbetalningar av ersättning avseende erhållande eller förlust av bestämmande inflytande över dotterföretag eller andra verksamheter redovisas i rapporten över kassaflöden efter avdrag för förvärvade eller avyttrade likvida medel som del av sådana transaktioner, händelser eller ändrade omständigheter.

42A.Kassaflöden som härrör från ändringar i ägarintressen i dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande ska klassificeras som kassaflöden från finansieringsverksamheten, såvida inte dotterföretaget innehas av ett investmentföretag, såsom det definieras i IFRS 10, och ska värderas till verkligt värde via resultatet.

42B.Ändringar i ägarintressen i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande, såsom ett moderföretags efterföljande köp eller försäljning av ett dotterföretags egetkapitalinstrument, redovisas som egetkapitaltransaktioner (se IFRS 10), såvida inte dotterföretaget innehas av ett investmentföretag och ska värderas till verkligt värde via resultatet. Följaktligen klassificeras de kassaflöden som uppstår på samma sätt som andra transaktioner med ägare enligt beskrivning i punkt 17.

43.Transaktioner hänförliga till investerings- och finansieringsverksamheter som inte kräver användning av likvida medel ska inte tas upp i rapporten över kassaflöden. Upplysningar om sådana transaktioner ska lämnas på annan plats i de finansiella rapporterna, på ett sätt som ger all relevant information om dessa investerings- och finansieringsverksamheter.

44.Många investerings- och finansieringsverksamheter har inte en direkt inverkan på aktuella kassaflöden, även om de påverkar ett företags kapital- och tillgångsstruktur. Att undanta transaktioner som inte medför betalningar från rapporten över kassaflöden är förenligt med rapportens syfte, eftersom dessa poster inte innefattar kassaflöden under den aktuella perioden. Exempel på transaktioner som inte medför betalningar är följande:

1. Förvärv av tillgångar genom att antingen en till tillgången direkt relaterad skuld övertas, eller genom att ett leasingavtal ingås.

2. Förvärv av ett företag genom apportemission.

3. Konvertering av skuld till eget kapital.

44A.Ett företag ska lämna upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten, vilket inkluderar både förändringar hänförliga till kassaflöden och förändringar som inte påverkar kassaflöden.

44B.I den utsträckning det är nödvändigt för att uppfylla kravet i punkt 44A ska företag lämna upplysningar om följande förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten:

1. Förändringar hänförliga till kassaflöden från finansiering.

2. Förändringar som är hänförliga till erhållande eller förlust av bestämmande inflytande över dotterföretag eller andra verksamheter.

3. Effekten av ändrade valutakurser.

4. Förändringar i verkligt värde.

5. Övriga förändringar.

44C.Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten är skulder för vilka kassaflödena har klassificerats, eller för vilka framtida kassaflöden kommer att klassificeras, som kassaflöden från finansieringsverksamheten i rapporten över kassaflöden. Därutöver gäller upplysningskravet i punkt 44A även förändringar i finansiella tillgångar (exempelvis tillgångar som säkrar skulder hänförliga till finansieringsverksamheten), om kassaflödena från de finansiella tillgångarna har inkluderats, eller om de framtida kassaflödena kommer att inkluderas, i kassaflöden från finansieringsverksamheten.

44D.Ett sätt att uppfylla upplysningskravet i punkt 44A är att lämna en avstämning mellan ingående och utgående balanser i rapporten över finansiell ställning för skulder hänförliga till finansieringsverksamheten, som inkluderar de förändringar som anges i punkt 44B. När ett företag lämnar en sådan avstämning i sina upplysningar, ska det ge tillräcklig information för att användare av de finansiella rapporterna ska kunna koppla poster i avstämningen till rapporten över finansiell ställning och rapporten över kassaflöden.

44E.Om ett företag lämnar de upplysningar som krävs enligt punkt 44A tillsammans med upplysningar om förändringar i andra tillgångar och skulder, ska information om förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten lämnas separat från förändringar i dessa andra tillgångar och skulder.

44F.Ett företag ska lämna upplysningar om sina avtal om leverantörsfinansiering (enligt beskrivningen i punkt 44G) som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma vilka effekter dessa avtal får för företagets skulder och kassaflöden samt företagets exponering för likviditetsrisk.

Förordning (EU) 2024/1317

44G.Avtal om leverantörsfinansiering kännetecknas av att en eller flera finansiärer erbjuder sig att betala belopp som ett företag är skyldigt sina leverantörer och av att det företaget går med på att betala enligt avtalsvillkoren samma dag som leverantörerna får betalt eller vid en senare tidpunkt. Genom dessa avtal får företaget villkor för förlängd betalning, eller också får företagets leverantörer villkor för förskottsbetalning, jämfört med förfallodagen för fakturans betalning. Leverantörsfinansiering kallas ibland även orderfinansiering, inköpsfinansiering eller omvänd factoring. Avtal som endast innebär kreditförstärkningar för företaget (till exempel finansiella garantiavtal, däribland remburser som används som garantier) eller instrument som företaget använder för att direkt med en leverantör reglera utestående belopp (t.ex. kreditkort) betraktas inte som avtal om leverantörsfinansiering.

Förordning (EU) 2024/1317

44H.För att uppfylla målen i punkt 44F ska ett företag lämna aggregerade upplysningar om följande i fråga om sina avtal om leverantörsfinansiering:

1. Villkoren för avtalen (t.ex. villkor för förlängd betalning och ställda säkerheter eller garantier). Om avtalen har olika villkor ska företaget dock lämna upplysningarna separat.

2. Per början och slutet av rapportperioden:

   1. redovisade värden, och tillhörande poster som presenteras i företagets rapport över finansiell ställning, för de finansiella skulder som ingår i ett avtal om leverantörsfinansiering,

   2. redovisade värden, och tillhörande poster, för de finansiella skulder som redovisas enligt led i och som leverantörerna redan har erhållit betalning för från finansiärerna,

   3. intervall för förfallodatum (t.ex. 30–40 dagar efter fakturadatumet) både för de finansiella skulder som redovisas enligt led i och jämförbara leverantörsskulder som inte ingår i ett avtal om leverantörsfinansiering. Jämförbara leverantörsskulder är till exempel företagets leverantörsskulder inom samma affärsgren eller jurisdiktion som de finansiella skulder som redovisas enligt led i. Om intervallen för förfallodatum är breda ska företaget lämna förklarande upplysningar om dessa intervall eller lämna upplysningar om ytterligare intervall (t.ex. stratifierade intervall).

3. Typen och effekterna av förändringar som inte påverkar kassaflöden för det redovisade värdet av de finansiella skulder som redovisas enligt led b i. Exempel på förändringar som inte påverkar kassaflöden är effekter av rörelseförvärv, valutakursdifferenser och andra transaktioner som inte kräver användning av likvida medel (se punkt 43).

Förordning (EU) 2024/1317

45.Ett företag ska lämna upplysningar om sammansättningen av de likvida medlen och ska redovisa en avstämning av beloppen i rapporten över kassaflöden med motsvarande poster redovisade i rapporten över finansiell ställning.

46.Med anledning av de olika metoder för förvaltning av likvida medel och de olika överenskommelser med banker som finns i olika länder samt för att följa IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, ska ett företag lämna upplysningar om den redovisningsprincip som tillämpas för att definiera de likvida medlens sammansättning.

47.Effekter av en ändrad redovisningsprincip avseende definition av de likvida medlens sammansättning, exempelvis en omklassificering av finansiella instrument som tidigare betraktats som en del av företagets investeringsportfölj, redovisas i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.

48.Ett företag ska, tillsammans med en kommentar från företagsledningen, lämna upplysningar om storleken på betydande likvida medel-poster som innehas av företaget och som inte är tillgängliga för användning av koncernen.

49.Under vissa omständigheter är likvida medel som innehas av ett företag inte tillgängliga för användning av koncernen. Ett exempel utgörs av likvida medel som innehas av ett dotterföretag som bedriver sin verksamhet i ett land där det råder valutarestriktioner eller andra legala restriktioner som medför att medlen inte är tillgängliga för allmän användning av moderföretaget eller andra dotterföretag.

50.Ytterligare information kan vara relevant för användare för att förstå ett företags finansiella ställning och likviditet. Företag uppmuntras att lämna sådan ytterligare information, tillsammans med en kommentar från företagsledningen. Informationen kan innefatta följande:

1. Storleken på outnyttjade krediter som kan vara tillgängliga för den framtida löpande verksamheten och för reglering av kapitalåtaganden, samt information om begränsningar avseende användandet av dessa krediter.

2. [utgått]

3. Det totala kassaflödesbeloppet som avser åtgärder för att höja verksamhetens kapacitetsnivå respektive åtgärder för att bibehålla kapacitetsnivån.

4. Uppdelning på rapporterbara segment av de belopp som redovisas under löpande verksamhet respektive investerings- och finansieringsverksamhet (se IFRS 8 Rörelsesegment).

51.Den separata redovisningen av kassaflöden som utgör ökning av kapacitetsnivån och kassaflöden som krävs för att bibehålla kapacitetsnivån är till nytta vid bedömning av om företaget investerar tillräckligt för att bibehålla sin kapacitetsnivå. Ett företag som inte gör tillräckliga investeringar för att bibehålla sin kapacitetsnivå kan riskera sin framtida lönsamhet för att behålla sin nuvarande likviditet och värdeöverföring till ägarna.

52.Upplysningar om segmentuppdelade kassaflöden innebär att användare kan få en bättre förståelse för sambandet mellan kassaflödena för verksamheten som helhet och kassaflödena för dess olika delar samt tillgänglighet och variabilitet för segmentens kassaflöden.

53.Denna standard ska tillämpas på finansiella rapporter avseende perioder som börjar den 1 januari 1994 eller senare.

54.IAS 27 (enligt ändring 2008) innebar att punkterna 39–42 ändrades och att punkterna 42A och 42B lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 27 (ändrad 2008) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period. Ändringarna ska tillämpas med retroaktiv verkan.

55.Punkt 14 ändrades genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och tillämpa punkt 68A i IAS 16.

56.Punkt 16 ändrades i och med Förbättringar av IFRS som utfärdades i april 2009. Ett företag ska tillämpa ändringen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

57.IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 37, 38 och 42B och strök punkt 50 b. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

58.Investmentföretag (ändringar i IFRS 10, IFRS 12 och IAS 27), som utfärdades i oktober 2012, innebar att punkterna 42A och 42B ändrades och att punkt 40A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Tidigare tillämpning av Investmentföretag är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar tidigare ska det samtidigt också tillämpa alla ändringar som ingår i Investmentföretag.

59.Genom IFRS 16 Leasingavtal, utfärdad i januari 2016, ändrades punkterna 17 och 44. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar av IFRS 16.

60.Upplysningsinitiativet (ändringar i IAS 7), utfärdat i januari 2016, innebar ett tillägg av punkterna 44A–44E. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. När företaget för första gången tillämpar dessa ändringar, behöver det inte lämna jämförande information för tidigare perioder.

61.Genom IFRS 17 Försäkringsavtal, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 14. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17.

62.Genom Avtal om leverantörsfinansiering, som utfärdades i maj 2023, lades punkterna 44F–44H till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för rapportperioder som börjar den 1 januari 2024 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (EU) 2024/1317

63.Vid tillämpning av Avtal om leverantörsfinansiering är ett företag inte skyldigt att lämna

1. jämförande upplysningar för eventuella rapportperioder som redovisas före början av den årliga rapportperiod då företaget först tillämpar dessa ändringar,

2. de upplysningar som annars krävs enligt punkt 44H b ii–iii vid början av den rapportperiod då företaget först tillämpar dessa ändringar,

3. de upplysningar som annars krävs enligt punkterna 44F–44H för varje delårsperiod som redovisas inom den årliga rapportperiod då företaget först tillämpar dessa ändringar.

Förordning (EU) 2024/1317