Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3

K3 23 kap., p. 36.6–36.16, 37.4, 37.7–37.18, Giva Sverige

En ideell förening ska dela upp sina intäkter i medlemsavgifter, gåvor, bidrag, nettoomsättning och övriga intäkter (K3 p. 37.4). Även om detta krav endast gäller ideella föreningar i K3 så gäller denna uppdelning alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges styrande riktlinjer, förutom medlemsavgifter som enbart förekommer i ideella föreningar.

I K3 finns följande intäktsdefinition:

En intäkt är en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital (K3 p. 2.16).

En intäkt ska enligt K3 2.18 redovisas i resultaträkningen endast om

1. de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt

2. intäktens värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Redovisning av intäkter och kostnader är en direkt följd av om, och i så fall till vilket värde, tillgångar och skulder ska redovisas (K3 p. 2.18).

Varje transaktion ska som huvudregel redovisas för sig (K3 p. 23.7).

I K3 framgår att endast det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning får redovisas som intäkt i organisationen (K3 p. 36.6 och 37.7). Om en organisation ska redovisa en intäkt beror på olika faktorer, t.ex. att organisationen är formellt ansvarig för projektet samt att flödet ingår i organisationens ändamål.

Ett exempel är en organisation där medlemsavgifterna betalas till centralorganisationen och viss del vidareförmedlas till lokalorganisationen. Den del som slussas vidare till lokalorganisationen ska inte redovisas som intäkt i den centrala organisationen eftersom denna enbart administrerar medlemsavgifterna och inte ansvarar för lokalorganisationens verksamhet gentemot medlemmarna.

Ett annat exempel är att erhållna medel, t.ex. från Sida, redovisas som intäkt även om medlen enligt avtal ska utbetalas till lokala samarbetspartners eller har sökts tillsammans med annan organisation men där den egna organisationen ansvarar för hela projektet gentemot bidragsgivaren och ryms inom organisationens verksamhet.

Ett tredje exempel är när en organisation får ett bidrag som, enligt bidragsgivaren, ska förmedlas till tredje part. Organisationens uppgift är endast att förmedla bidraget till tredje part. I detta fall är organisationen mellanman och redovisar det vidareförmedlade bidraget enbart i balansräkningen. Mellanmannens ansvar begränsar sig till att förmedla medlen till rätt mottagare utifrån bidragsgivarens instruktioner. Sådana vidareförmedlade bidrag är sällan förekommande i insamlingsorganisationer.

Till vilket värde intäkter ska redovisas, se: K3 p. 23.3, 36.10, 36.14, 37.13 och 37.16.

Vad som utgör medlemsavgifter, gåvor, bidrag och nettoomsättning samt när respektive intäkt redovisas framgår nedan under respektive rubrik.

K3 p. 37.8 och 37.11

Avgift för en specifik verksamhet, exempelvis terminsavgift för kurs, serviceavgift eller försäljning till medlemmarna får inte redovisas som medlemsavgift.

Det finns krav på notupplysningar till intäktsposterna – se kommentartextrutor till not 3.

Uppdelning mellan vad som är bidrag och gåvor (se texten ovan) finns i punkterna 36.7 respektive 37.9 i K3.

Följande frågor är till hjälp för att illustrera frågeställningar om bidrag och gåvor. Se även bilden i bilaga 3.

Förutsättning A: Organisationen har fått ett penningbelopp

Fråga A1

Får givaren själv något motsvarande värde i utbyte?

JA: Detta är försäljning av vara eller tjänst vilket redovisas i posten Nettoomsättning.

NEJ: Givaren får inget av motsvarande värde i utbyte vilket innebär att organisationen fått ett bidrag eller en gåva (gå vidare till fråga A2). Detta gäller även om givaren får något av mindre värde i utbyte, t.ex. brevmärken.

Fråga A2

Har organisationen en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren för att erhålla penningbeloppet inte uppfylls?

JA: Organisationen har erhållit ett bidrag (gå vidare till fråga A3).

NEJ: Organisationen har erhållit en gåva (gå vidare till fråga A4).

Medel som organisationen erhållit från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till en organisation i utbyte mot att organisationen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet är offentliga bidrag och ska redovisas som bidrag (K3 p. 36.8 och 37.10). Medel som erhålls från Radiohjälpen är inte offentliga bidrag. Medel som erhålls från t.ex. ForumCiv och Svenska missionsrådet är däremot offentliga bidrag, då medlen i första led kommer från Sida.

Det som är avgörande för om det är ett bidrag eller en gåva är återbetalningsskyldigheten i det fall villkor inte uppfylls. Det är avtalens innebörd som styr och inte vem som är motpart. Ett exempel är att medel som erhålls som förmånstagare i Postkodlotteriet är gåva eftersom det inte föreligger någon återbetalningsskyldighet. Ett projektbidrag från Postkodstiftelsen är däremot ett bidrag om det föreligger återbetalningsskyldighet. Om sponsring redovisningsmässigt är gåva, bidrag eller nettoomsättning beror på avtalet.

Notera att ett penningbelopp som erhålls och det inte finns något formellt villkor att betala tillbaka alltid är en gåva. Detta gäller oavsett om insamlingen sker till ett visst ändamål eller inte (se vidare under fråga A4).

Fråga A3 (gäller bidrag – även alla offentliga bidrag)

Har organisationen uppfyllt samtliga villkor för att erhålla penningbeloppet?

JA: Redovisa en intäkt i posten Bidrag.

NEJ: Redovisa en skuld till den del villkoren inte är uppfyllda.

Ett erhållet bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång ska reducera tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt (K3 p. 36.15 och 37.18).

Fråga A4 (gäller gåvor)

Har gåvan erhållits för ett särskilt ändamål?

JA: Redovisa som intäkt i posten Gåvor. I eget kapital i balansräkningen redovisas ännu inte förbrukade ändamålsbestämda medel i egen post. Förändringen i ändamålsbestämda medel framgår av Rapporten om förändring i eget kapital.

NEJ: Redovisa som intäkt i posten Gåvor.

Förutsättning B: Organisationen har erhållit en gåva i form av en tjänst

Gåvor i form av tjänster ska inte redovisas som intäkt. Det innebär att s.k. pro bono-tjänster (reklam, hyra m.m.) inte ska redovisas i resultaträkningen (K3 p. 36.9). Däremot ska upplysning om väsentliga gåvor lämnas, se not 3.

Förutsättning C: Organisationen har erhållit en annan tillgång än kontanter

Fråga C1

Ska detta redovisas som intäkt eller skuld?

Se fråga A2 samt A3 respektive A4 ovan.

Övriga intäkter är intäkter som inte är primära för organisationen. Om en del av en lokal hyrs ut redovisas hyresintäkten som en övrig intäkt om det inte hör till organisationens huvudsyssla att hyra ut lokaler. Ett annat exempel kan vara en realisationsvinst vid försäljning av en fastighet. I det fall övriga intäkter förekommer beskrivs när dessa har redovisats och hur värdet har fastställts.

Giva Sverige

Verksamhet och kostnadsfördelning

När organisationen använder den funktionsindelade resultaträkningen, Giva Sveriges huvudförslag, underlättas informationsgivningen till Svensk Insamlingskontroll.

Kostnaderna för en organisations verksamhetsdelar utgörs som huvudregel av kostnader för funktionerna ändamål, insamling och administration. Det kan även finnas andra funktioner, t.ex. medlem och försäljning. I det fall ytterligare funktioner läggs till ska organisationen beskriva vilka typer av kostnader som ingår i respektive funktion.

Fördelning av samkostnader

Organisationen har kostnader, s.k. samkostnader, som är gemensamma för t.ex. ändamåls-, insamlings- och administrationsfunktionerna. Vanliga gemensamma kostnader är IT, ekonomifunktion, vaktmästeri, telefonväxel och lokalhyra. Samkostnader ska fördelas på respektive funktion. Detta kan göras antingen löpande genom internfördelning inom organisationen eller enbart i årsredovisningen genom fördelningsnycklar. Fördelningsprincipen ska vara relevant för organisationens verksamhet, utvärderas årligen och vid behov ändras. Fördelningen måste vara verifierbar. Obeservera att organisationen internt ska dokumentera enligt vilka principer fördelningen är gjord.

Ett exempel på fördelning är att bedöma de anställdas arbetsuppgifter och fördela samkostnaderna efter det. Denna fördelning behöver årligen utvärderas och vid behov förändras för att spegla de aktuella förutsättningarna. Till exempel kan följande uppdelning göras:

Ovanstående bedömning beror helt och hållet på organisationens verksamhet och ska vara verifierbar. I en organisation där kommunikation är ett viktigt sätt att uppnå syftet med organisationen kan kommunikation till största delen behöva hänföras till ändamål. Fördelningen beror således på faktiska arbetsuppgifter. I bokslutsarbetet ingår därför att göra en bedömning om arbetsuppgifterna har ändrats och i så fall ska fördelningen ändras på motsvarande sätt.

Giva Sverige

Ändamålskostnader avseende medlemmar kan inkludera hjälpmedel i handikapporganisationer, tidningar, bemanning av jourtelefoner m.m. Observera att Medlem kan vara en egen funktion (se ovan).

Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/ett projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. Exempel på sådana kostnader är en organisations utlandskontor, central projekthantering och projektstyrning samt administrativ hantering av ansökningshandlingar för anslag.

Tänk så här: Om ändamålet faller bort så faller även kostnaden bort = ändamålskostnad.

Observera att hantering av projekt inom ramen för ändamålet ofta inkluderar kostnader för ansökan om bidrag (inklusive Postkodlotteriet och Radiohjälpen) eftersom bidraget ofta är en förutsättning för att projektet ska genomföras. Uppföljning, rapportering och revision av projekt utgör ändamålskostnader.

Till ändamålskostnader räknas även kostnader för opinionsbildande verksamhet, t.ex. tematiska kampanjer, i de fall opinionsbildning och upplysande verksamhet ingår i ändamålet.

Lämnade bidrag kan också utgöra ändamålskostnader (ej i avkastningsstiftelse där det redovisas som en minskning av eget kapital), och redovisas som en skuld när bindande beslut om bidraget fattats enligt 36,18 och 37.20. En utfästelse om bidrag är endast bindande genom beslut eller om organisationen på annat sätt blivit bunden gentemot tredje man. Bindande beslut måste finnas per balansdagen samt att tredje man ska vara identifierad.

I ändamålskostnader ingår även samkostnader.

Många organisationer har så många medlemmar att aktiviteter med att vårda och värva medlemmar utgör en egen funktion inom organisationen. Denna funktion kan då särredovisas. Kostnaden i funktionen ska motsvara kostnaden för de fördelar som medlemmarna får i utbyte mot sin medlemsavgift, ofta i form av utskick, tidning, märken och liknande (medlemsvård) men också telemarketing och liknande aktiviteter (medlemsvärvning).

I den mån medlemmarna får hjälpmedel utgör dessa ändamålskostnader, ex vis i en handikapporganisation. Kostnaden för medlemmar kan även till viss mån hänföras till ändamålet om de arbetar med att uppfylla ändamålet, exempelvis medlemmar som bemannar jourtelefoner.

Här bör organisationen själv beskriva vilka typer av kostnader som posten innehåller. De organisationer som har många medlemmar kan överväga att använda denna funktion för att förklara hur mycket kostnader som går åt för medlemsvård och liknande.

I medlemskostnader ingår även samkostnader.

Giva Sverige

Med insamlingskostnader menas kostnader för arbete som riktar sig till organisationens samtliga givare, dvs. såväl privatpersoner som företag och organisationer. Detta omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare genom kampanjer, utskick och underhåll av givarregister. Insamlingskostnaderna kan således bestå av TV- och radioreklam, annonser, informationsmaterial, insamlingsmaterial, CRM-system och personal som arbetar med insamlingsaktiviteter.

Nål- och brevmärken, vykort, dekaler m.m. som betraktas som kvitto eller gåvobevis är en insamlingskostnad. För organisationer som har en omfattande försäljning av profilprodukter är det lämpligt att ha Försäljning som en egen funktion (se ovan).

Information om verksamheten som skickas till givaren kan vara en insamlingskostnad om inte opinionsbildning och upplysande verksamhet ingår i ändamålet.

I insamlingskostnader ingår även samkostnader.

Giva Sverige

Exempel på administrationskostnader är styrelse- och årsmöten, bokföring och årsredovisning, hantering av löner och sociala avgifter, moms- och skattedeklaration, revision av själva organisationen samt Giva Sverige kvalitetskod (inte exempelvis av biståndsprojekt) och administrativa system såsom redovisningssystem, leverantörsreskontra och anläggningsregister (inte insamlingssystem).

Om en kostnad varken avser ändamål, medlemsvård/ -värvning eller insamling hänförs den till administration. Det innebär att organisationen vanligtvis definierar kostnaderna i dessa andra funktioner först. Det som inte hänförs till dessa andra funktioner utgör normalt kostnader i funktionen administration.

I administrationskostnader ingår även samkostnader.

K3 p. 20.29

I juridisk person får alla leasingavtal redovisas som operationella.

K3 28 kap.

Få organisationer har förmånsbestämda pensionslösningar, dvs. där organisationen har gentemot den anställde garanterat en viss förmån (exempelvis 75 % av lönen utbetalas som pension under en period). Ett annat exempel är att det finns en pensionsförpliktelse kopplad till en kapitalförsäkring.

I K3 finns ett antal förenklingsregler för redovisning av förmånsbestämda pensionslösningar i kapitel 28. Har organisationen förmånsbestämda pensionsplaner, t.ex. pensionsförpliktelse kopplad till kapitalförsäkring behöver ytterligare text läggas till.

K3 29 kap.

För de organisationer som betalar inkomstskatt kan det finnas temporära skillnader som ger upphov till uppskjuten skatt. Ett exempel är om en byggnad har skrivits av snabbare skattemässigt än i redovisningen. Har organisationen uppskjuten skatt behöver ytterligare text läggas till.

4 kap. ÅRL, K3 17, 18 och 27 kap.

Regeln i K3 om materiella anläggningstillgångar som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på tre år är enbart tillämplig i skattepliktig verksamhet då avdrag gjorts i deklarationen och detta kan antas medges av Skatteverket.

För ideella sektorn innebär detta ofta att regeln inte kan tillämpas. Ett viktigt begrepp i K3 är ”väsentligt belopp” och inom den ideella sektorn redovisas som materiella anläggningstillgångar de tillgångar vars anskaffningsvärde utgör ett ”väsentligt belopp”. Det är lämpligt att organisationen fastställer och upplyser om vad som är ”väsentligt belopp” i detta avseende. För att ”värdesäkra” beloppet är det lämpligt att knyta det till procent av prisbasbeloppet.

Ett erhållet bidrag får antingen minska anläggningstillgångars anskaffningsvärde eller redovisas som förutbetald intäkt (K3 p. 36.16 och 37.18) – se ovan under rubriken Bidrag.

I de fall förbrukningen av en tillgångs betydande komponenter skiljer sig väsentligt ska tillgången delas upp i komponenter.

Angivna avskrivningstider är exempel och ska anpassas till den tid organisationen avser att använda tillgången. Vid användning av komponentavskrivning ska tillgången (i normalfallet byggnader) delas in i komponenter med olika uppskattad nyttjandeperiod, exempelvis stomme, tak, fönster etc.

Eftersom anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden går det enligt ÅRL inte att skriva ner till en ”kom-ihåg-krona” under anskaffningsåret.

Det är ovanligt att organisationer har egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Finns sådana behöver ytterligare text läggas till.

Nedskrivningar behandlas i kapitel 27 i K3. Tillgångar som innehas för det ideella ändamålet får nedskrivningsprövas enligt p. 36.21 respektive 37.21. Vid nedskrivningsprövning kan ytterligare upplysningar behöva lämnas i noten Uppskattningar och bedömningar.

4 kap. ÅRL, K3 13 kap.

Som varulager klassificeras artiklar till försäljning.

K3 21.9

Kan t.ex. vara framtida pensionsåtagande eller omstruktureringskostnader.

K3 p. 36.2, 36.18 och 37.20, Giva Sverige

Enligt K3 är det bara stiftelser som behöver särredovisa skuld för beslutade ej utbetalda bidrag i egen post. Eftersom Giva Sveriges styrande riktlinjer tillämpas av såväl stiftelser som ideella föreningar läggs denna post in i balansräkningen även i ideella föreningar.

K3 p. 21.14

K3 p. 36.4 och 37.5

Bidragsverksamhet kan brytas ut från verksamhetsresultatet och särredovisas som kassaflöde från bidragsverksamhet fördelade på Utbetalda bidrag och Återbetalda bidrag.

2 kap. 1 § andra stycket ÅRL

Kassaflödesanalys behöver inte upprättas av mindre företag.

Not Gåvor och bidrag som summering till begreppet Insamlade medel

I denna not specificeras vilka gåvogivare och bidragsgivare som organisationen har haft. Specifikationen av Gåvor som redovisats i resultaträkningen (summa a) respektive Bidrag som redovisats som intäkt (summa c+d) ska stämma med respektive posts storlek i resultaträkningen.

Notera att endast gåvor i a) och i b) samt privaträttsliga bidrag i c) ska inkluderas i totalt insamlade medel. Offentliga bidrag i d) ska därmed inte ingå bland totalt insamlade medel.

Upplysningar ska lämnas om karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (K3 36.29a och 37.29 a).

Upplysning ska även lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (K3 36.30 och 37.30). Enligt K3 behöver upplysning inte lämnas om gåvor som inte löpande har bokförts (t.ex. insamlade kläder och liknande) men eftersom upplysningen behövs vid rapportering till Svensk Insamlingskontroll ska den lämnas som notupplysning (Giva Sverige). Denna upplysning avser belopp som oftast är försumbara, varför den då utelämnas. Istället lämnas en kort beskrivning av vilken typ av gåvor som erhållits, se nedan.

K3 p. 36.31, 37.31

Vidareförmedlas bidrag ska omfattningen på bidrag och hur mycket som förmedlats redovisas i not.

Organisationens uppgift är i detta fall endast att förmedla bidraget till tredje part. I detta fall är organisationen mellanman och redovisar det vidareförmedlade bidraget enbart i balansräkningen. Mellanmannens ansvar begränsar sig till att förmedla medlen till rätt mottagare utifrån bidragsgivarens instruktioner. Finns på balansdagen bidrag som ännu inte vidareförmedlats redovisas dessa i posten Kortfristiga skulder med nothänvisning till denna not.

Medelantalet anställda ska enligt huvudregeln BFNAR 2006:11 Gränsvärden p.7 beräknas till medelantalet anställda på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället. Medelantalet anställda får som alternativ till huvudregeln beräknas som summan av antalet arbetade timmar dividerad med normal årsarbetstid. I antalet arbetade timmar ska följande ingå:

• Tid som organisationen har betalat lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete

• Tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro

• Kompensationsledighet

Övertidstimmar ska inte ingå.

Normal årsarbetstid är den tid som gäller enligt villkoren i anställningen. Av förenklingsskäl får den normala årsarbetstiden antas vara 1.920 timmar.

Medelantalet anställda får som alternativ beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer (justerat för annan arbetstid än heltid) enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret.

En ideell förening och ett registrerat trossamfund ska vid beräkningen av medelantalet anställda inte räkna med anställda som uppburit högst ett halvt prisbasbelopp. Detta gäller inte stiftelser.

Förutom information om omfattning av ideellt arbete som anges i not eller i förvaltningsberättelsen bör organisationen även lämna upplysning om i vilken omfattning organisationens anställda har utfört arbete för annan organisations räkning.

ÅRL 5 kap. 37 §, K3 8.7–8, BFNAR 2006:11

ÅRL 5 kap. 38 §, K3 8.9, Giva Sverige.

Upplysningsskyldigheten gäller enligt ÅRL endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges Styrande riktlinjer.

En generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelse och i gruppen övriga befattningshavare. I gruppen andra ledande befattningshavare ingår personer i ledningsgruppen eller motsvarande.

ÅRL 5 kap 39-40 §§, 22-24, K3 8.10, 36.33, 37.33, BFNAR 2006:11, Giva Sverige

Vissa upplysningar (t.ex. ersättningar och pensioner till styrelse och generalsekreterare m.fl.) behöver inte mindre organisationer lämna enligt ÅRL, men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer som berörs. Med verkställande direktör (eller motsvarande) menas sådan anställd som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag. Om sådan anställd saknas lämnas bara uppgift om styrelsens arvoden.

Enligt K3 p. 8.10 ska följande inkluderas i löner och ersättningar:

• skattepliktiga ersättningar till anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och

• årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

Enligt K3 p. 8.11 ska följande inkluderas i sociala kostnader:

• årets arbetsgivaravgift enligt socialavgiftslagen (2000:980),

• allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

• årets sociala avgifter till följd av avtal,

• pensionskostnader, samt

• årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel (t.ex. särskild löneskatt och avkastningsskatt på pensionsmedel).

Som anställd räknas den som är arbetstagare enligt 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS. De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön ska inte räknas med i beräkningen av medelantalet anställda. Uppgift ska då lämnas om det sammanlagda beloppet som därmed utelämnats från beräkningen. Organisationen får utgå från att normal årsarbetstid är 1.920 timmar.

Pensionskostnader för gruppen styrelse, VD och liknande befattningshavare ska särredovisas. Bestämmelsen innebär att organisationen förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser. Uppgiften ska även lämnas för tidigare styrelseledamöter och tidigare VD eller liknande befattningshavare.

K3 p. 36.30, 37.30

Förutom information om omfattning av ideellt arbete (se ovan och i förvaltningsberättelsen, organisationen kan själv välja var informationen ska placeras) bör man även lämna upplysning om i vilken omfattning organisationens anställda har utfört arbete för annan organisations räkning.

Om information om volontärer finns på annan plats i årsredovisningen var noga med att uppgifterna är samstämmiga.

5 kap. 44 § ÅRL, K3 p. 8.14–8:16

Upplysningen behöver inte mindre organisationer lämna enligt ÅRL, men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer som berörs. Om avtal om avgångsvederlag har träffats med ordförande/generalsekreteraren/kanslichefen/VD ska detta upplysas om här. Om organisationen inte har särskilda avtal om uppsägningstid kan detta också upplysas om.

5 kap.18 §, 5 kap. 23 § ÅRL

Enligt 5 kap. 18 § ÅRL ska upplysning lämnas om organisationen har lämnat lån till styrelseledamot, VD eller motsvarande eller ställt pant till förmån för dessa (ej tillåtet för stiftelser).

Enligt 5 kap. 23 § ÅRL ska uppgift lämnas om organisationen har genomfört betydande transaktioner med närstående.