FFFS 2019:21 Tjänstepensionsföretag

2 §Bestämmelserna i 7 §, 9 § första stycket, 10–13 och 17 §§ gäller inte i fråga om förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring.

4 §Ett tjänstepensionsföretag ska, om en försäkrad har anslutits automatiskt till en pensionsplan, lämna den information som anges i 5–13 §§ till den försäkrade så snart som möjligt efter anslutning till försäkringsavtal som företaget meddelar.

5 §Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om

1. företagets namn,

2. i vilken medlemsstat företaget är registrerat eller auktoriserat, och

3. vilken behörig myndighet som utövar tillsyn över företaget.

6 §Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om den pensionsplan som de omfattas av. Informationen ska avse de delar av pensionsplanen som tjänstepensionsföretaget förvaltar. Det ska av informationen åtminstone framgå

1. om pensionsplanen innehåller förmånsbestämd eller premiebestämd tjänstepensionsförsäkring eller kombinationer av båda,

2. vilka valmöjligheter som finns i pensionsplanen, såsom val av traditionell försäkring, fond- eller depåförsäkring och vilka former av efterlevandeförsäkring som de försäkrade kan välja,

3. vid vilka alternativa åldrar utbetalning av tjänstepensionsförsäkring kan påbörjas,

4. vilka utbetalningsalternativ som finns,

5. samtliga ickevalsalternativ, och

6. var ytterligare information om pensionsplanen finns tillgänglig.

7 §Om ett tjänstepensionsföretag garanterar en lägsta utbetalning från en tjänstepensionsförsäkring, ska de försäkrade informeras om detta. Företaget ska även upplysa de försäkrade om vilken garanterad förräntning och vilken andel av en inbetald premie som den garanterade lägsta utbetalningen baseras på. Ett företag som inte garanterar en lägsta utbetalning, ska informera om det och förklara varför någon sådan garanti inte lämnas.

8 §Med investeringsrisk i 9–12 §§ avses marknadsrisker kopplade till de tillgångar som ska täcka värdet på tjänstepensionsförsäkringar.

9 §Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken ska informera de försäkrade om vilka långsiktiga mål som företaget har fastställt för investeringarna. Informationen ska vara översiktlig och fördelad på väsentliga tillgångsslag.

Om företaget beaktar miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer eller företagsstyrningsfaktorer i sin investeringsstrategi, ska företaget även informera om det och på vilket sätt det beaktar faktorerna.

10 §Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken, ska informera de försäkrade om företagets principer för hur överskott och underskott fördelas. Företaget ska även informera de försäkrade om att överskottet får användas till förlusttäckning.

Företaget ska informera de försäkrade om vilken form av återbäring eller överskott som kan komma tjänstepensionsförsäkringen tillgodo. Om återbäringen är villkorad ska de faktorer eller villkor som återbäringen beror på anges.

Företaget ska även informera de försäkrade om sina principer för kollektiv konsolidering samt för allokering och återtag av återbäring (reallokering). Det ska framgå av informationen var en uppgift om aktuell konsolideringsnivå finns tillgänglig.

11 §När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om utbudet av investeringsalternativ. Företaget ska särskilt informera om vilka fonder eller finansiella instrument som premierna placeras i, om de försäkrade inte gör ett aktivt val.

Företaget ska även informera om den historiska avkastningen och de avgifter som tagits ut för investeringar som premierna har placerats i. Avkastningshistoriken ska omfatta minst fem år, eller alla år som pensionsplanen förvaltats om den perioden understiger fem år.

12 §När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om de avgifter som företaget tar ut för

1. eventuell skillnad i köp- och säljkurs för fondandelar eller andra investeringsalternativ, och

2. avdrag från värdet på fondandelar eller andra investeringsalternativ.

13 §Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om huvuddragen av de skatteregler som påverkar tjänstepensionsförsäkringens värde. Företaget ska även informera de försäkrade om aktuella avgifter för att täcka företagets driftskostnader och om företagets kapitalförvaltningskostnader.

15 §Pensionsbeskedet ska innehålla ordet pensionsbesked i rubriken. Det ska även innehålla information om

1. tjänstepensionsföretagets namn och kontaktuppgifter,

2. den dag som informationen i pensionsbeskedet avser,

3. den försäkrades personuppgifter,

4. namn på den pensionsplan som den försäkrade tillhör, och

5. den pensionsålder som gäller den försäkrade och som antingen har fastställts i pensionsplanen eller som tjänstepensionsföretaget eller den försäkrade har angett.

16 §Pensionsbeskedet ska innehålla information om samtliga aktuella utfästa individuella förmåner och eventuella tilläggsbelopp. Om tilläggsbeloppet utgörs av återbäring som är preliminärt fördelad mellan dem som är försäkrade (allokerad återbäring), ska det i pensionsbeskedet anges att återbäringen kan återtas.

Om pensionsplanen omfattar efterlevandeförsäkring, ska pensionsbeskedet innehålla information om förmånerna inklusive uppgift om eventuell återbäring som skulle ha betalats ut vid dödsfall på den dag som informationen i pensionsbeskedet avser. Det ska tydligt framgå om efterlevandeförmånerna betalas ut som ett engångsbelopp eller periodiskt över tid.

17 §Pensionsbeskedet ska innehålla uppgifter om pensionskapitalets storlek vid början och vid slutet av den period som pensionsbeskedet avser. Orsaker till förändringar i pensionskapitalet ska framgå av beskedet.

Informationen ska åtminstone innehålla uppgifter om

1. premier som har betalats in till försäkringen,

2. den kapitalavkastning som har kommit försäkringen till del,

3. den arvsvinst som har kommit försäkringen till del,

4. det pensionsbelopp som har betalats ut,

5. de avgifter som tagits ut för att täcka driftskostnader, med specificering av avgifter för kapitalförvaltning,

6. de avgifter som har tagits ut för att täcka skatteuttag, och

7. den riskpremie som har tagits ut under den period som pensionsbeskedet avser.

18 §Pensionsbeskedet ska innehålla information om prognos för den försäkrades ålderspension och en varning om att prognosen kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner.

19 §Ett tjänstepensionsföretag ska beakta generella och produktspecifika faktorer när det fastställer de antaganden som ska ligga till grund för beräkningen av prognos enligt 18 §. Prognosen ska grundas på den pensionsålder som anges i 15 § 5.

De generella faktorerna ska utgöras av inflation, ekonomisk tillväxt i form av inkomstutveckling, framtida premier, kapitalavkastning under spartid och av avkastningsskatt.

De produktspecifika faktorerna ska utgöras av avgifter, efterlevandeförsäkring, arvsvinster, livslängdsantaganden och prognosräntor. För den enskilda produkten ska faktiska värden användas om de finns tillgängliga och sakliga skäl inte talar emot det.

20 §Det ska framgå av pensionsbeskedet var och hur den försäkrade kan ta del av kompletterande information om

1. de valmöjligheter som den försäkrade har enligt pensionsplanen,

2. årsbokslut och förvaltningsberättelse samt investeringsriktlinjer,

3. fortsatta förmåner, om den försäkrade avser att avsluta sin anställning och det påverkar förmånsnivån,

4. de investeringsalternativ som finns i de fall den försäkrade står investeringsrisk, och

5. kollektiv konsolidering.

22 §I det pensionsbesked som ett tjänstepensionsföretag lämnar till de försäkrade under utbetalningstiden ska informationen som anges i 15 § 1–4, 16 och 17 §§ och 20 § 1, 2 och 4 framgå.

23 §Om ett tjänstepensionsföretag bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om varje förändring av de belopp som ska utbetalas.

Om de försäkrade bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden säkerställa att de försäkrade och andra ersättningsberättigade regelbundet får den information som de behöver.

Företaget ska minst en gång per år informera om förmånens storlek. Om det finns olika utbetalningsalternativ ska företaget även informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om dessa alternativ.

14 § 

15 § 

Om det saknas marknadsnotering för en given löptid ska ekvationerna lösas genom att företaget antar konstanta terminsräntor mellan de löptider för vilka det finns marknadsnoteringar.

Formlerna ska tillämpas för varje framtida duration t.

Allmänna råd

Företaget bör för svenska kronor använda ränteswappar med åtminstone de löptider som Finansinspektionen publicerar på myndighetens webbplats när det beräknar diskonteringsräntekurvan.

18 §Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma den långsiktiga terminsräntan för varje år för valutan svenska kronor. Om företaget är exponerat mot valutorna norska kronor, danska kronor, euro, brittiska pund eller US-dollar, ska den långsiktiga terminsräntan årligen bestämmas även för de valutorna. För övriga valutor ska den långsiktiga terminsräntan för svenska kronor användas.

För varje valuta enligt första stycket, ska förändringen i den långsiktiga terminsräntan begränsas till en ökning eller minskning med 15 baspunkter (bp), eller förbli oförändrad enligt följande

där

UFR^B_y är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år y,

UFR^B_y–1 är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år y-1, och

UFR_y är den långsiktiga terminsräntan för år y före begränsning i den årliga förändringen och bestäms som summan

UFR_y = E(R_y) + E(I_y)

där

E(R_y) är den förväntade realräntan, och

E(I_y) är den förväntade inflationstakten.

Den förväntade realräntan E(R_y) är samma för alla aktuella valutor och bestäms enligt 19–21 §§, medan den förväntade inflationstakten E(I_y) bestäms separat för varje aktuell valuta enligt 22 §.

FFFS (2021:3)

19 §Den förväntade realräntan är ett enkelt aritmetiskt medelvärde av årliga realräntor från och med 1961 till och med året före omräkningen av den långsiktiga terminsräntan enligt följande formel:

där

n_y är antal år från slutet av 1960, och

r_1960+i är den årliga realräntan för år 1960 + i.

FFFS (2021:3)

20 §För varje år sedan 1961 är den årliga realräntan det aritmetiska medelvärdet av de årliga realräntorna för Amerikas förenta stater, Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. För varje land och varje år beräknas den årliga realräntan som

realräntan = (kort nominell ränta – inflation)/(1 + inflation),

där

kort nominell ränta hämtas från Europeiska kommissionens årliga makroekonomiska databas (AMECO database), och

inflation hämtas från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) databas Main Economic Indicators database.

21 §Den förväntade realräntan ska avrundas till jämna fem hundradels procent. Om den inte avrundade realräntan är lägre än den avrundade realräntan året före, ska den avrundas uppåt. Om den inte avrundade realräntan är högre än den avrundade realräntan året före, ska den avrundas nedåt.

22 §Om den aktuella centralbanken har ett angivet inflationsmål, ska den förväntade inflationen E(I_y) för respektive valuta baseras på inflationsmålet enligt följande:

Om en centralbank anger inflationsmålet som ett intervall, ska mittpunkten i detta intervall användas.

Om en centralbank inte har angett ett inflationsmål, ska den förväntade inflationen E(I_y) bestämmas till 2 procent.

FFFS (2021:3)

4 §Ett tjänstepensionsföretag ska föra ett sådant skuldtäckningsregister som avses i 6 kap. 16 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid företagets huvudkontor.

5 §Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

6 §Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att innehållet kan visas för varje tidpunkt under de senaste tolv månaderna.

7 §Av ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska det framgå vilka tillgångar som motsvarar följande slag av försäkringstekniska avsättningar:

1. garanterade försäkringsåtaganden och garanterad återbäring, och

2. villkorad återbäring och försäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

8 §Ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska innehålla uppgifter om

1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna,

2. var tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna förvaras, och

3. värdet på varje enskild tillgång.

Registret ska också innehålla uppgifter om derivatinstrument som påverkar värdet av de tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna.

Uppgifterna ska vara så detaljerade att tillgångarna och derivatinstrumenten entydigt kan identifieras och spåras av en utomstående part.

9 §Ett tjänstepensionsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett skuldtäckningsregister.

Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och befogenheter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett skuldtäckningsregister.

10 §Ett tjänstepensionsföretag ska omedelbart anmäla till Finansinspektionen, om

• företaget inte längre kan föra sitt skuldtäckningsregister enligt de författningar som reglerar detta, eller

• registret inte upptar tillgångar som minst motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna.

8 §Ett tjänstepensionsföretag får endast räkna in ett förlagslån i kapitalbasen

1. till den del det är helt betalt, och

2. om företaget har ingått ett bindande låneavtal om förlagslånet.

9 §Ett låneavtal enligt 8 § 2 ska innehålla villkor om att

1. förlagslånet har en efterställd betalningsrätt,

2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen understiger eller riskerar att understiga minimikapitalkravet genom sådan betalning,

3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet, och

4. lånet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Låneavtalet ska även innehålla information om avtalets löptid och den modell för ränteberäkning som företaget ska tillämpa. Företaget ska i sin ränteberäkning utgå från en fast ränta eller en ränta som är relaterad till en räntebas. Om modellen för ränteberäkning innehåller villkor som anger att räntan eller räntepåslaget höjs efter en viss tid (step up-villkor), får ett sådant villkor inte innebära att räntan, eller räntepåslaget, ökar med mer än 1 procentenhet under lånets hela löptid.

10 §Ett låneavtal enligt 8 § 2 får inte innehålla villkor som innebär att förlagslånet kan komma att förfalla till betalning före de avtalade förfallodagarna.

11 §Ett låneavtal enligt 8 § 2 får ändras endast om Finansinspektionen har lämnat tillstånd till det.

12 §Förlagslån får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och tjänstepensionsföretagets minimikapitalkrav. Högst 25 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet får bestå av tidsbundna förlagslån.

13 §Ett evigt förlagslån ska ha en uppsägningstid på minst fem år.

14 §Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, återbetala ett evigt förlagslån i förtid. En ansökan om tillstånd till inlösen av lånet ska göras senast sex månader före det datum då inlösen ska ske.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna inlösen är att företagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att inlösen inte medför att kapitalbasen understiger, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

15 §Ett tidsbundet förlagslån ska ha en ursprunglig löptid på minst fem år.

Ett tjänstepensionsföretag ska senast ett år före förfallodagen lämna Finansinspektionen en plan för hur företaget ska kunna behålla kapitalbasen på en nivå som överstiger minimikapitalkravet eller ökas till minimikapitalkravet när lånet förfaller till betalning. Finansinspektionen ska godkänna planen.

Företaget behöver inte lämna in en plan enligt andra stycket om förlagslånets andel av kapitalbasen gradvis har minskat under de senaste fem åren före förfallodagen, och förlagslånet därmed inte längre kommer att ingå i kapitalbasen på förfallodagen.

16 §Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, återbetala eller amortera ett tidsbundet förlagslån före förfallodagen.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en återbetalning enligt första stycket är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att den inte genom återbetalning eller amortering kommer att understiga, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

17 §Om ett tjänstepensionsföretag har emitterat ett tidsbundet förlagslån med rätt för företaget att lösa lånet före förfallodagen, ligger den tidigast möjliga återbetalningsdagen (call-dagen) till grund för beräkning av lånets löptid.

18 §Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, räkna in ett förlängt tidsbundet förlagslån i kapitalbasen.

Ett tidsbundet förlagslån som förlängs ska betraktas som ett nytt lån.

19 §Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får räknas in i kapitalbasen endast

1. till den del de är helt betalda, och

2. om ett tjänstepensionsföretag har ingått ett bindande avtal om värdepapperen eller instrumenten.

20 §Ett låneavtal enligt 19 § 2 ska innehålla villkor om att

1. värdepapperet eller instrumentet har efterställd betalningsrätt,

2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen understiger, eller riskerar att understiga, minimikapitalkravet genom en sådan betalning,

3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet, och

4. avtalet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

21 §Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet, för det sammanlagda beloppet av värdepapper utan fast löptid och andra instrument och sådana förlagslån som avses i 2 § 1.

22 §Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, återbetala värdepapper utan fast löptid och andra instrument.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en återbetalning enligt första stycket är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och inte därigenom kommer att understiga, eller riskerar att på lång sikt understiga, minimikapitalkravet.

3 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna det riskkänsliga kapitalkravet, RKK, enligt följande formel:

RKK = RKK_MF + RKK_Operativ – Jb – Jb_TF

där den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och försäkringsrisk, RKK_MF, ska beräknas enligt följande formel:

där

• RKK_M är kapitalkravet för marknadsrisk, beräknat enligt 8–30 §§,

• RKK_F är kapitalkravet för försäkringsrisk, beräknat enligt 31–43 §§,

• RKK_Operativ är kapitalkravet för operativ risk, beräknat enligt 44 §,

• Jb är ett justeringsbelopp, beräknat enligt 45 §, och

• Jb_TF är ett justeringsbelopp för tilläggsförsäkringar, beräknat enligt 8 kap. 6 a § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2021:8)

4 §Ett tjänstepensionsföretag som driver fond- och depåförsäkringsverksamhet ska när det beräknar kapitalkrav för marknadsrisk undanta tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar för vilka försäkringstagarna bär risken.

5 §När ett tjänstepensionsföretag beräknar det riskkänsliga kapitalkravet enligt 3 § ska företaget beakta effekterna av de tekniker som det använder för att reducera sina risker.

6 §Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkraven för marknadsrisk, försäkringsrisk, aktiekursrisk och tilläggsrisk, använda följande formel för justerad sammanläggning av kapitalkraven för de risker som ingår i respektive risk:

I formeln är RKKR det riskkänsliga kapitalkravet för den aktuella risken. Kapitalkraven för de risker som ingår i den aktuella risken är X1, X2, ..., Xn och Ci,j är korrelationskoefficienten för beroendet mellan den i:te och j:te risken. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

7 §Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk använda följande formel för den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för riskerna:

XLR = max[XL;XD],

där XL och XD är kapitalkraven för långlevnadsrisk respektive dödlighetsrisk.

8 §Bestämmelser om vilka risker som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk finns i 8 kap. 3 och 3 a §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2021:8)

9 §Ett tjänstepensionsföretag ska använda den formel som anges i 6 § när det gör den justerade sammanläggningen av de kapitalkrav som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk enligt 8 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Företaget ska när det beräknar enligt första stycket, använda följande korrelationsmatris:

FFFS (2021:8)

10 §Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för marknadsrisk beakta riskerna i företagets indirekta exponeringar genom att genomlysa företagets direkta exponeringar i fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar om de innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk (genomlysning).

När företaget tillämpar det som anges i första stycket, ska det beakta värdeförändringen för sina indirekta exponeringar i respektive underkategori till marknadsrisk vid beräkningen av värdeförändringen i de direkta exponeringarna.

Företaget ska endast tillämpa genomlysningen på den del där information är tillgänglig på den detaljnivå som krävs för beräkningen av kapitalkravet.

Genomlysningen ska inte tillämpas på sådana typ A-aktier och typ B-aktier som avses i 16 § andra och tredje styckena.

11 §Ett tjänstepensionsföretag får, om det inte kan tillämpa genomlysning enligt 10 §, beräkna kapitalkravet för marknadsrisk på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen i fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar som innebär indirekta exponeringar.

Företaget får dock bara göra en sådan beräkning om

1. information om den eftersträvade tillgångsallokeringen är tillgänglig för företaget på den detaljnivå för undergrupper som krävs för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet och de underliggande tillgångarna förvaltas enligt denna eftersträvade allokering, och

2. företaget inte är ensam investerare eller utövar kontroll över tillgångsallokeringen i de fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar som innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk där kapitalkravet beräknas på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen.

12 §Ett tjänstepensionsföretag som inte kan genomlysa exponeringar enligt 10 § och som inte kan tillämpa 11 §, ska betrakta exponeringarna som typ C-tillgångar enligt 16 § fjärde stycket.

15 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de typer av tillgångar som anges i 16 §, enligt formeln i 6 § och med användande av följande korrelationsmatris:

16 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk för typ A-aktier, typ B-aktier och typ C-tillgångar.

Med typ A-aktier avses aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform. Dessutom avses aktier som handlas på en handelsplats som motsvarar en reglerad marknad eller en MTF-plattform, utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i en stat som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Med reglerad marknad och MTF-plattform avses detsamma som i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Med typ B-aktier avses andra aktier än typ A-aktier som handlas på handelsplatser som motsvarar de handelsplatser som avses i andra stycket utanför EES och OECD.

Med typ C-tillgångar avses dels andra aktier än typ A-aktier och typ B-aktier, dels tillgångar som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, undergruppen för fastighetsprisrisk eller undergruppen för ränteskillnadsrisk. Om tillgången är en godkänd infrastrukturinvestering är den inte en typ C-tillgång.

FFFS (2021:8)

17 §Kapitalkraven för olika typer av tillgångar enligt 16 § ska beräknas som värdeminskningen som blir följden av att tillgångarnas värde minskar enligt följande tabell:

FFFS (2021:3)

20 §Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnadsrisk för sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, om obligationerna har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett, tillämpa kreditkvalitetssteg SOBL i 19 §.

21 §Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnadsrisk, undanta räntebärande tillgångar som är utgivna av

1. en stat,

2. sådana internationella institutioner som avses i artikel 180.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, eller

3. Kommuninvest i Sverige AB.

Det som anges i första stycket gäller endast om utgivaren har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett. Om en internationell institution som avses i första stycket 2 saknar kreditbetyg får företaget ändå undanta tillgångarna om det land som institutionen tillhör har ett kreditbetyg som motsvarar kvalitetssteg noll eller ett.

22 §När ett tjänstepensionsföretag beräknar kapitalkravet för ränteskillnadsrisk enligt 19 §, ska företaget tilldela en exponering i form av räntebärande tillgångar som utgör godkända bostadskrediter enligt 30 a § en riskvikt beräknad enligt andra stycket. Det innebär att exponeringen ska utgöra tillgångarnas marknadsvärde multiplicerat med riskvikten.

Riskvikten, Rv_i, till innehav i av godkända bostadskrediter ska beräknas enligt följande formel:

Rv_i = 1 + max[1 – 0,6 ∙ MV_i/Lån_i; 0],

där MV_i och Lån_i är marknadsvärde respektive lån för den egendom som utgör säkerhet för krediterna.

FFFS (2021:8)

22 a §har upphävts genom FFFS 2021:8.

23 §När ett tjänstepensionsföretag tillämpar det som anges i 19 §, ska företaget beräkna de räntebärande tillgångarnas duration, uttryckt i år. Företaget ska göra beräkningen genom att använda en marknadsvärdesviktad ansats. För räntebärande tillgångar med rörlig ränta ska företaget beräkna durationen med den ränta som gäller vid beräkningstillfället.

24 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk genom att summera kapitalkraven enligt 25 § för valutakursrisk för varje valuta som företaget har valutaexponering mot.

25 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk för varje valuta som företaget har valutaexponering mot, som den ökning av skillnaden mellan de försäkringstekniska avsättningarna och de valutakänsliga tillgångarna efter avdrag för finansiella skulder som blir följden av att valutakursen skulle öka eller minska med 10 procent.

FFFS (2021:3)

28 §För att ett tjänstepensionsföretags investering i en infrastrukturenhet ska vara en godkänd infrastrukturinvestering ska förutsättningarna i 28 a § och följande villkor vara uppfyllda:

1. Företaget gör investeringen i form av räntebärande tillgångar, i andra aktier än sådana typ A-aktier och typ B-aktier som avses i 16 § eller i någon annan tillgång som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, undergruppen för fastighetsprisrisk eller undergruppen för ränteskillnadsrisk.

2. De kassaflöden som infrastrukturenheten genererar åt sina kreditgivare och aktieinvesterare är förutsägbara.

3. Om företaget gör investeringen i form av räntebärande tillgångar, ska avtalsramen omfatta begränsningar av infrastrukturenhetens förmåga att utföra verksamhet som kan skada kreditgivarna. Det innebär att nya skulder kan utfärdas endast om de befintliga kreditgivarna medger det, såvida inte sådana nya emissioner av skulder är tillåtna enligt dokumentationen för den befintliga skulden.

4. Om en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut är tillgänglig för infrastrukturenheten, ska enheten ha ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

5. Om företaget gör investeringen i form av tillgångar för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut, ska tillgångarna finnas i länder som är medlemmar i EES eller OECD.

6. Om företaget gör investeringen inom en fondstruktur med möjlighet till inlösen av andelar, ska avtalsramen innehålla restriktioner för inlösen som syftar till att säkerställa att alla andelsägare likabehandlas ekonomiskt.

7. Om infrastrukturenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal användare, ska den part som har gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturenheten tillhandahåller vara något av följande:

   1. en enhet som räknas upp i artikel 180.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, eller

   2. en enhet med en värdering av ett externt ratinginstitut med ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

De kassaflöden som avses i första stycket 2 ska anses vara förutsägbara om allt utom en försumbar del av intäkterna uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:

1. Intäkterna omfattas av bestämmelser i lag som reglerar pris eller avkastning för viss vara eller tjänst (avkastningsreglering).

2. Intäkterna omfattas av ett avtal som innehåller villkor om att en köpare ska betala ett fastställt belopp om köparen inte fullföljer köpet enligt avtalet (take or pay-avtal).

3. Nivån på produktionen och prisnivån eller användningen och prisnivån uppfyller var för sig ett av följande kriterier:

   1. De är reglerade i lag eller i en annan författning.

   2. De är fastställda i avtal.

   3. De är förutsägbara på grund av låg efterfrågerisk.

FFFS (2021:8)

28 a §Ett tjänstepensionsföretags investering i en infrastrukturenhet kan vara en godkänd infrastrukturinvestering om

1. företaget säkerställer att verksamheten uppfyller kraven i tillämpliga miljöskyddsregler i nationell rätt och Europeisk unionsrätt, och

2. verksamheten inte består av energiproduktion som baseras på fossila bränslen, eller utvinning, bearbetning, lagring, försäljning eller transporter av fossila bränslen, såvida det inte rör sig om en marginell del av verksamheten som är under avveckling.

Om företaget gör investeringen utanför EES, ska det kontrollera att det är sannolikt att verksamheten skulle uppfylla kraven i miljöskyddsregler som inte väsentligt avviker från de som gäller inom Europeiska unionen. Företaget ska i det fallet också kunna göra bedömningen att verksamheten skulle vara lönsam om den hade omfattats av unionens system för handel med utsläppsrätter.

Företaget ska dokumentera sina kontroller och bedömningar.

FFFS (2021:8)

29 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för risk som hänför sig till godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av räntebärande tillgångar som för ränteskillnadsrisk enligt 19 och 23 §§, där exponeringen tilldelas en riskvikt på 70 procent. Det innebär att exponeringen ska utgöra 70 procent av marknadsvärdet.

FFFS (2021:8)

30 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för risk som hänför sig till godkända infrastrukturinvesteringar som inte utgörs av räntebärande tillgångar som värdeminskningen som blir följden av att marknadspriserna för investeringarna minskar med 20 procent.

FFFS (2021:8)

30 a §Ett tjänstepensionsföretags investeringar i godkända bostadskrediter ska omfatta investeringar som innebär exponering uteslutande mot bostadskrediter. En egendom som utgör säkerhet för en bostadskredit ska vara en annan egendom än en sådan fastighet som avses i 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). Det ska också finnas en lämplig försäkring för den. Dessutom ska företaget

1. övervaka och minst vart tredje år analysera förändringar av marknadsvärdet på den egendom som utgör säkerhet för krediterna som ingår i investeringen,

2. vid misstanke om att marknadsvärdena har sjunkit avsevärt, se till att värdena granskas av en extern och oberoende värderingsman som har nödvändiga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att göra en värdering, och

3. dokumentera vilken egendom som utgör säkerhet för krediterna som ingår i investeringen, dess marknadsvärde och vilken metod som företaget använder för att övervaka och analysera marknadsvärden enligt 1.

FFFS (2021:3)

30 b §Kapitalkrav för risken i godkända bostadskrediter ska beräknas som kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt 19–23 §§ med tillämpning av kreditkvalitetssteg SOBL.

FFFS (2021:3)

31 §Bestämmelser om vilka olika typer av risker som ingår i kapitalkravet för försäkringsrisk finns i 8 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Utöver dessa risker ska även tilläggsrisk ingå i den beräkning av kapitalkravet för försäkringsrisk som ett tjänstepensionsföretag ska göra.

32 §Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för försäkringsrisk använda de formler som anges i 6 och 7 §§ vid den justerade sammanläggningen av riskerna enligt 31 §. Kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk ska aggregeras till ett kapitalkrav för livrisk.

Vid beräkningen enligt första stycket ska tjänstepensionsföretaget använda följande korrelationsmatris:̃

33 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för livrisk som det största av kapitalkraven för långlevnadsrisk enligt 34 § och dödlighetsrisk enligt 35 §, med tillämpning av formeln som anges i 7 §.

34 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för långlevnadsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid en minskning av sannolikheten att en person dör inom ett år (ettårig dödssannolikhet) med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att minskningen av dödligheten gäller under hela den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäkringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 0,85.

35 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för dödlighetsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid en ökning av de ettåriga dödssannolikheterna med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att den ökade dödligheten gäller under hela den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäkringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 1,15.

39 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för inkomstskydd, RKKIs, enligt följande formel:

där Vtp och VFTA är två volymmått bestämda av

• Vtp = max[TP;TPföregående] + FTPbefintlig + FTPföljande, och

• VFTA = försäkringstekniska avsättningar (FTA) för egen räkning för denna förmån, där FTA är beräknad enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

  och

• TP betecknar en skattning av tekniska premier som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån under de kommande tolv månaderna för egen räkning,

• TPföregående betecknar de tekniska premier som intjänats av försäkringsföretaget för denna förmån under de föregående tolv månaderna för egen räkning,

• FTPbefintlig betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal för egen räkning, och

• FTPföljande betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället för egen räkning.

Med tekniska premier avses riskpremien multiplicerat med 1,15, där riskpremien är den del av premien som bedöms krävas för att täcka ersättningarna för uppkommande skador under de kommande tolv månaderna för denna förmån.

40 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ekonomisk förlust, RKKEf, enligt följande formel:

där Vtp och VFTA är två volymmått bestämda av

• Vtp = 1,3 · max[TP;TPföregående] + FTPbefintlig + FTPföljande, och

• VFTA = försäkringstekniska avsättningar (FTA) för egen räkning för denna förmån, där FTA är beräknad enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

  och

• TP betecknar en skattning av tekniska premier som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån under de kommande tolv månaderna för egen räkning,

• TPföregående betecknar de tekniska premier som intjänats av försäkringsföretaget för denna förmån under de föregående tolv månaderna för egen räkning,

• FTPbefintlig betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal för egen räkning, och

• FTPföljande betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället för egen räkning.

Med tekniska premier avses riskpremien multiplicerat med 1,15, där riskpremien är den del av premien som bedöms krävas för att täcka ersättningarna för uppkommande skador under de kommande tolv månaderna för denna förmån.

41 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjukvårdskostnad, RKKSv, enligt följande formel:

RKKSv = 0,04 * SE · n

där

• SE betecknar medeltalet av ersättningsbeloppen under de tre senaste åren avseende sjukvårdskostnader, och

• n betecknar medeldurationen, uttryckt i år med två decimaler, av kassaflöden i de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag för sådana förpliktelser.

42 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för annullationsrisk, RKKAnn, enligt följande formel:

RKKAnn = 0,0015·PKT + 0,0036·PKF,

där

• PKT och PKF är pensionskapitalet för pensionsförmåner med flytträtt för traditionell försäkringsverksamhet (T) respektive fond- och depåförsäkringsverksamhet (F).

43 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för kostnadsrisk, RKK_Kost, enligt följande formel:

RKKKost = 0,08·AvskostT + 0,75·KostnadF,

där

• AvskostT är företagets avsättning för fasta driftskostnader för verksamhet för traditionell försäkring, och

• KostnadF är företagets fasta driftskostnader för verksamhet för fond- och depå- försäkring under de senaste tolv månaderna.

Med fasta driftskostnader avses företagets driftskostnader inklusive skadereglerings- kostnader minskat med anskaffningskostnader.

44 §Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för operativ risk, RKKOperativ, enligt följande formel:

RKKOperativ = min[0,25·RKKMF; Op] + 0,20·KostnadF,

där

• RKKMF beräknas enligt 3 §,

• KostnadF är företagets fasta driftskostnader för verksamhet avseende fond- och depåförsäkring under de senaste tolv månaderna, och

• Op beräknas som

Op = max (OpPrem; OpAvs),

där

• OpPrem = 0,03 · PT + max [0; 0,03 · (PT – 1,2 · pPT)],

• OpAvs = 0,0035 · FTAT,

• PT är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring under de senaste tolv månaderna,

• pPT är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna, och

• FTAT är företagets försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag för verksamhet avseende traditionell försäkring.

Med premieinkomst avses premier utan avdrag för premier för avgiven återförsäkring.

3 §Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att en person som avses i 9 kap. 3 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag har de insikter och den erfarenhet som krävs genom att granska personens utbildning, erfarenhet och kunskaper.

Tjänstepensionsföretaget ska, utöver vad som framgår av första stycket, se till att personen i övrigt är lämplig för uppgiften genom att granska personens ärlighet och ekonomiska ställning.

4 §Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att de personer som ingår i styrelsen tillsammans har de insikter och den erfarenhet som är nödvändiga inom de områden som är relevanta för företagets tjänstepensionsverksamhet, så att de kan styra företaget på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

5 §Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner (uppdragsavtal), finns i 9 kap. 23 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

6 §Ett tjänstepensionsföretag ska se till att funktionen för internrevision har tillräckliga kunskaper om och erfarenhet av funktionens uppgifter.

Kunskaperna och erfarenheterna som avses i första stycket, ska vara relevanta för företagets tjänstepensionsverksamhet och omfatta

1. processer och rutiner,

2. it-system,

3. risker,

4. de regler som gäller för verksamheten, inklusive regler för redovisning av tillgångar och försäkringstekniska avsättningar, och

5. standarder för internrevision.

7 §En person som ansvarar för funktionen för internrevision i ett tjänstepensionsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver inte uppfylla kraven i 6 §, om minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet uppfyller kraven.

8 §En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen, ska ha kunskaper i försäkrings- och finansmatematik på en nivå som är lämplig med hänsyn till personens uppgifter i funktionen.

9 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen, ska ha tillräckliga språkkunskaper med hänsyn till funktionens uppgifter.

10 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska ha fullgjort en grundutbildning vid ett svenskt universitet, eller en svensk högskola, som omfattar minst 120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskolepoäng i vardera ämnet.

11 §Grundutbildningen som avses i 10 § ska omfatta eller vara kompletterad med fullgjorda kurser i

1. svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik, och

2. livförsäkringsmatematik, skadeförsäkringsmatematik och finansiell matematik av en sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till funktionens uppgifter.

12 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen kan i stället för att ha fullgjort en sådan utbildning som avses i 10 och 11 §§, uppnå motsvarande kunskaper genom att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i Sverige eller utomlands. Utbildningen kan också ha anordnats av en aktuarieförening eller en utbildningsorganisation.

13 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska, om det behövs, genomgå vidareutbildning för att uppfylla de krav på tillräckliga kunskaper som följer av 9 kap. 13 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Personens kunskaper ska i relevanta delar hålla en god internationell standard.

14 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska när han eller hon utses till ansvarig, under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana uppgifter som funktionen utför.

15 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen i ett tjänstepensionsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver inte uppfylla kraven i 9–14 §§, om minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet uppfyller kraven.

16 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska innehålla en beskrivning av den ansvarsfördelning samt de strategier, processer och rapporteringsrutiner som ska säkerställa att företaget löpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker.

17 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska ha ett innehåll som stämmer överens med företagets övergripande affärsstrategi.

18 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser,

2. hur företaget ska bedöma och hantera risken för förlust eller negativ förändring av de försäkringstekniska avsättningarna till följd av felaktiga tariffer och antaganden om avsättningar,

3. hur företaget ska säkerställa att de uppgifter som ska beaktas i processen för teckning av försäkringar och reservsättningsprocessen är tillräckliga och korrekta, och

4. hur företaget ska säkerställa skaderegleringens ändamålsenlighet.

19 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller matchningsrisker, innehålla en beskrivning av företagets

1. beslutade risktoleransgränser,

2. principer för att hantera strukturella brister i matchning av tillgångars och skulders duration,

3. principer för att hantera beroenden mellan risker i tillgångar och skulder,

4. principer för att hantera exponeringar utanför balansräkningen, och

5. principer för att hantera riskreduceringsteknikers påverkan på företagets matchningstekniker.

20 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller investeringsrisker, innehålla en redogörelse för

1. hur företaget ska säkerställa att investeringar utförs med den aktsamhet som följer av 6 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. företagets beslutade risktoleransgränser för investeringsrisker, inklusive exponeringar utanför balansräkningen,

3. hur företaget ska säkerställa att dess beslutade risktoleransgränser, solvenssituation och långsiktiga riskexponering beaktas i företagets investeringar,

4. de metoder som företaget ska tillämpa för att mäta investeringsrisker, särskilt marknadsrisk och motpartsrisk, även i de fall motparterna är stater, och

5. de metoder som företaget ska tillämpa när det utför stresstester och scenarioanalyser av extrema marknadsförändringar.

21 §Ett tjänstepensionsföretag som använder derivatinstrument ska i styrdokument för riskhantering, vad gäller investeringsrisker, beskriva

1. hur dessa ska underlätta en effektiv portföljförvaltning eller bidra till att reducera riskerna,

2. hur företaget ska bedöma risken med dessa instrument, och

3. vilka principer företaget ska använda för att hantera de risker som uppstår till följd av användningen av dessa instrument.

22 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller likviditets- och koncentrationsrisker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser,

2. hur företaget ska hantera kortfristiga och långfristiga likviditetsrisker,

3. hur företaget ska bedöma ändamålsenligheten i tillgångarnas sammansättning, vad gäller förmågan att reglera åtaganden när de förfaller till betalning,

4. hur förändringar i förväntade in- och utflöden av likvida medel ska hanteras,

5. hur relevanta orsaker till koncentrationsrisk för att säkerställa att riskkoncentrationerna ligger inom beslutade risktoleransgränser ska identifieras, och

6. hur eventuella risker för spridning mellan koncentrerade exponeringar ska identifieras och hanteras.

23 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller operativa risker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser, och

2. hur företaget ska fördela ansvaret för att regelbundet identifiera, dokumentera och övervaka relevanta exponeringar för operativa risker.

24 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser,

2. hur företaget ska säkerställa att det väljer lämplig återförsäkring och andra lämpliga riskreduceringstekniker, och

3. hur företaget ska bedöma vilka typer av riskreduceringstekniker som är lämpliga med hänsyn till de risker företaget åtagit sig och företagets förmåga att hantera risker som är förknippade med dessa tekniker.

25 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen och dess förvaltning, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktoleransgränser.

26 §Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som avses i 9 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, innehålla en beskrivning av

1. vilken omfattning den egna bedömningen ska ha och hur ofta den ska utföras,

2. hur den egna bedömningen ska utföras, inklusive vilka antaganden som ska användas, och

3. hur ofta den egna bedömningen ska utvärderas och under vilka förutsättningar en utvärdering av den egna bedömningen ska utföras.

Allmänna råd

Beskrivningen av tjänstepensionsföretagets processer bör omfatta perioden från att ett avtal ingås till dess att det löper ut. Styrdokumentet bör särskilt ange principerna för

1. hur en uppdragstagare ska väljas ut,

2. hur och hur ofta tjänstepensionsföretaget ska bedöma uppdragstagarens utförande och resultat inom ramen för den löpande uppföljningen, och

3. företagets beredskapsplaner, inklusive tillvägagångssätt för att avsluta ett uppdragsavtal.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna bör innehålla

1. uppgifter om vilka funktioner som ska ansvara för att upprätta och granska de rapporter som ska skickas till Finansinspektionen, och

2. uppgifter om de rutiner och tidsramar som ska säkerställa att rapporterna i 1 upprättas, granskas, godkänns och skickas in i tid samt att uppgifterna i rapporterna är tillförlitliga, fullständiga och enhetliga.

50 §Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för riskhantering ska utföra finns i 9 kap. 10 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen säkerställa att

1. den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som följer av 9 kap. 17 § lagen om tjänstepensionsföretag utförs, och

2. resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar och det riskkänsliga kapitalkravet.

51 §Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för regelefterlevnad ska utföra finns i 9 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen

1. bedöma om tjänstepensionsföretagets åtgärder för att förhindra bristande regelefterlevnad är ändamålsenliga,

2. upprätta och följa riktlinjer som beskriver funktionens ansvarsområden, befogenheter och rapporteringsskyldigheter, och

3. upprätta en arbetsplan som beskriver funktionens planerade aktiviteter med hänsyn till företagets samtliga relevanta verksamhetsområden och dess exponering för risken för bristande regelefterlevnad.

52 §Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för internrevision ska utföra finns i 9 kap. 12 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen

1. tillämpa en riskbaserad ansats,

2. upprätta och följa en revisionsplan som beskriver de granskningsåtgärder som ska utföras,

3. informera styrelsen om revisionsplanen,

4. utfärda rekommendationer baserade på resultatet av de aktiviteter som har utförts i enlighet med revisionsplanen, och

5. vid behov utföra granskningsåtgärder som inte ingår i revisionsplanen.

53 §Bestämmelser om vissa uppgifter som aktuariefunktionen ska utföra finns i 9 kap. 13 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska aktuariefunktionen

1. bedöma om de metoder och antaganden som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är lämpliga för företagets verksamhet och det sätt som tjänstepensionsföretaget styrs på,

2. bedöma om de it-system som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna är ett tillräckligt stöd för de aktuariella och statistiska metoderna, och

3. utföra den jämförelse med gjorda erfarenheter som följer av 4 kap. 10 §.

54 §Aktuariefunktionen ska när den samordnar beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna

1. använda metoder och rutiner för att bedöma om de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga och säkerställa att beräkningen uppfyller kraven i 5 kap. 3– 5 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. bedöma graden av osäkerhet i de skattningar som görs för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna,

3. granska relevant information från finansiella marknader och allmänt tillgängliga uppgifter om teckningsrisker samt säkerställa att relevant information om teckningsrisker har beaktats vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna,

4. jämföra och motivera eventuella väsentliga skillnader i beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna för olika år,

5. säkerställa att eventuella brister i de uppgifter som används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna hanteras på ett lämpligt sätt,

6. säkerställa att de mest lämpliga approximationerna som följer av 4 kap. 9 § i dessa föreskrifter används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna,

7. säkerställa att riskgrupper av försäkringsförpliktelser identifieras, med hänsyn till underliggande risker, och

8. säkerställa att optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal bedöms korrekt.

55 §Den information som aktuariefunktionen ska lämna till styrelsen och den verkställande direktören om beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, ska inkludera en analys av

1. beräkningarnas tillförlitlighet och ändamålsenlighet,

2. de antaganden som ligger till grund för beräkningarna, och

3. graden av osäkerhet i beräkningarna.

Analysen som avses i första stycket ska stödjas av en känslighetsanalys som omfattar en undersökning av hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna är för varje väsentlig risk som ingår i de förpliktelser som täcks av de försäkringstekniska avsättningarna.

Om aktuariefunktionen anser att det finns tveksamheter om huruvida de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga, ska funktionen redogöra för dessa tveksamheter.

56 §Aktuariefunktionen ska yttra sig över tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering, vad gäller försäkringsrisker.

Yttrandet ska innehålla slutsatser om

1. huruvida de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostnader, särskilt med hänsyn till underliggande risker (inklusive teckningsrisker) och effekten av de optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal,

2. effekten av inflation, rättsliga risker och förändringar i sammansättningen av företagets försäkringsbestånd, och

3. huruvida ett bestånd av försäkringsavtal successivt tenderar att attrahera eller behålla försäkrade personer med högre riskprofil (moturval).

57 §Aktuariefunktionen ska minst en gång per år lämna en skriftlig rapport till styrelsen och den verkställande direktören.

I rapporten ska aktuariefunktionen beskriva alla aktiviteter som funktionen har utfört och resultatet av dessa. Aktuariefunktionen ska också ta upp de brister som har identifierats och lämna rekommendationer om hur de bör åtgärdas.

58 §Bestämmelser om vad systemet för riskhantering ska omfatta finns i 9 kap. 15 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska systemet innehålla tydligt definierade tillvägagångssätt för företagets beslutsprocess.

59 §Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att företagets väsentliga risker analyseras och aktivt övervakas.

60 §Ett tjänstepensionsföretag ska inom ramen för sitt system för riskhantering, och vid behov, genomföra stresstester och scenarioanalyser som beaktar företagets relevanta risker.

61 §Ett tjänstepensionsföretags regelbundna utvärderingar av känsligheten i de försäkringstekniska avsättningarna, ska omfatta en bedömning av känsligheten för förändringar i antagandena om

1. vilka finansiella instrument som har använts som underlag för interpoleringen och extrapoleringen,

2. nivåerna på den långsiktiga terminsräntan, och

3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga terminsräntan.

62 §Ett tjänstepensionsföretag ska i fråga om företagets egen bedömning av externa kreditvärderingar, dokumentera

1. hur den egna bedömningen utförs och resultaten av denna, och

2. i vilken utsträckning resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna och det riskkänsliga kapitalkravet.

63 §Ett tjänstepensionsföretag ska utvärdera den egna bedömningen av externa kreditvärderingar när det behövs, dock minst en gång per år.

Allmänna råd

Styrelsen bör delta aktivt i den egna risk- och solvensbedömningen genom att styra processen och ifrågasätta slutsatserna. Styrelsen bör också fastställa resultatet av den egna risk- och solvensbedömningen.

FFFS (2020:11)

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretaget bör, i tillämpliga fall, genomföra stresstester och scenarioanalyser av företagets väsentliga risker som underlag till bedömningen av sitt totala solvensbehov.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretaget bör bedöma och dokumentera om ett uppdragsavtal är av väsentlig betydelse för tjänstepensionsverksamheten. Företaget bör basera bedömningen på om verksamheten eller funktionen som omfattas av uppdragsavtalet behövs för företagets tjänstepensionsverksamhet och om företaget utan denna verksamhet eller funktion inte skulle kunna tillhandahålla tjänster till försäkringstagare, försäkrade eller andra ersättningsberättigade.

3 §En fysisk eller juridisk person ska, när den ansöker om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 1 a eller bilaga 1 b.

4 §Till en ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet, ska det för en fysisk person som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget bifogas de uppgifter som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 a. Om ägaren är en juridisk person, ska de uppgifter bifogas som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 b.

För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska det till en ansökan om tillstånd att driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

5 §En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen begär detta.

6 §En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag, och som tidigare har ägarprövats eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b respektive avsnitten 2.3, 2.11.1, 2.11.2 och 2.11.3 i bilaga 1 a, om inte Finansinspektionen begär detta.

Om en prövning har gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den juridiska eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.

7 §En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

3 §Ett tjänstepensionsföretag ska varje kvartal göra en sådan beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat kapitalkrav som företaget ska rapportera resultatet av till Finansinspektionen enligt 16 kap. 18 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

4 §Ett tjänstepensionsföretag som ska beräkna en gruppbaserad kapitalbas och ett gruppbaserat kapitalkrav ska lägga samman kapitalbaser för företag i gruppen enligt 5 § och kapitalkrav för företag i gruppen enligt 6 §.

När kapitalbaserna för företagen i gruppen har lagts samman ska justeringar göras enligt 13–19 §§ för att få fram den gruppbaserade kapitalbasen.

Det följer av 16 kap. 16 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att ett anknutet företag ska beaktas proportionellt efter innehavet i företaget, om det inte finns särskilda skäl att beakta innehavet till en annan andel.

FFFS (2020:11)

5 §För företaget i toppen av gruppen ingår hela kapitalbasen i sammanläggningen som avses i 4 §. Om företaget är ett

1. tjänstepensionsföretag ska kapitalbasen vara beräknad i enlighet med lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och dessa föreskrifter,

2. moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 a lagen om tjänstepensionsföretag ska kapitalbasen vara beräknad enligt tillämpliga sektorsregler för moderföretaget som enskilt företag, eller

3. moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 b eller c lagen om tjänstepensionsföretag ska kapitalbasen vara beräknad enligt 16 kap. 22 § samma lag med beaktande av det som anges i 7 §.

För ett anknutet företag ingår den proportionella andelen av företagets kapitalbas. För ett tjänstepensionsföretag ska kapitalbasen vara beräknad i enlighet med lagen om tjänstepensionsföretag och dessa föreskrifter. För ett annat anknutet företag ska den vara beräknad i enlighet med 8–11 §§.

FFFS (2020:11)

6 §För företaget i toppen av gruppen ingår hela kapitalkravet i sammanläggningen som avses i 4 §. Om företaget är ett

1. tjänstepensionsföretag ska kapitalkravet vara det riskkänsliga kapitalkravet beräknat enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och dessa föreskrifter,

2. moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 a lagen om tjänstepensionsföretag ska kapitalkravet vara beräknat enligt tillämpliga sektorsregler för moderföretaget som enskilt företag, eller

3. moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 b eller c lagen om tjänstepensionsföretag ska kapitalkravet vara beräknat enligt 16 kap. 22 § samma lag.

För ett anknutet företag ingår den proportionella andelen av företagets kapitalkrav. För ett tjänstepensionsföretag ska kapitalkravet vara det riskkänsliga kapitalkravet beräknat i enlighet med lagen om tjänstepensionsföretag och dessa föreskrifter. För ett annat anknutet företag ska kapitalkravet vara beräknat i enlighet med 8–11 §§.

FFFS (2020:11)

7 §När ett sådant moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 b eller c lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska hanteras som ett tjänstepensionsföretag enligt 16 kap. 22 § samma lag – och moderföretaget har kapitalbasposter som skulle ha krävt Finansinspektionens godkännande enligt 7 kap. 3 § samma lag om posterna hade funnits i ett enskilt tjänstepensionsföretag – krävs ett godkännande av Finansinspektionen för att sådana poster ska få ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas.

För att en kapitalbaspost enligt 6 kap. 2 § i ett moderföretag som avses i första stycket ska få medräknas, ska förutsättningarna i 6 kap. 8–24 §§ vara uppfyllda. Vid tillämpningen av 6 kap. 12 och 21 §§ och 24 § andra stycket ska begränsningarna avse moderföretagets kapitalbas.

FFFS (2020:11)

8 §Vid en sammanläggning som avses i 4 §, ska kapitalbasen och kapitalkravet för ett anknutet utländskt tjänstepensionsinstitut ingå med den kapitalbas och det kapitalkrav som har beräknats enligt tillämpliga sektorsregler för det enskilda institutet.

FFFS (2020:11)

9 §Vid en sammanläggning som avses i 4 § ska kapitalbasen och solvenskapitalkravet för ett anknutet försäkringsföretag eller en anknuten EES-försäkringsgivare ingå med den kapitalbas och det solvenskapitalkrav som har beräknats enligt tillämpliga sektorsregler.

Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav som avser en anknuten försäkringsgivare från tredjeland, ska denna beaktas som ett anknutet försäkringsföretag. Om det tredjeland där försäkringsgivaren har sitt huvudkontor har krav på solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter, som Finansinspektionen enligt 19 kap. 30 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) har bedömt vara likvärdiga med kraven i den lagen – eller om Europeiska kommissionen har antagit bestämmelser om likvärdighet i enlighet med artikel 227 i Solvens 2-direktivet – ska hänsyn i stället tas till de kapitalbasposter och det solvenskapitalkrav som har fastställts av det tredjelandet.

FFFS (2020:11)

10 §Vid en sammanläggning som avses i 4 §, i en grupp där det finns ett ägarintresse i ett anknutet tjänstepensionsföretag genom ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag, eller genom ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det mellanliggande holdingföretaget hanteras som ett tjänstepensionsföretag. Det ska göras på samma sätt som anges för ett moderföretag i 7 §.

FFFS (2020:11)

11 §Vid en sammanläggning som avses i 4 § ska kapitalbasen och kapitalkravet för ett anknutet kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiellt institut ingå med den kapitalbas och det kapitalkrav som har beräknats enligt tillämpliga sektorsregler.

Efter medgivande från Finansinspektionen får avdrag i stället göras för innehav i ett kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiellt institut vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas.

FFFS (2020:11)

12 §När ett anknutet företag ska beaktas proportionellt efter innehavet i företaget, ska andelen i det anknutna företaget motsvara direkta eller indirekta andelar av det tecknade bolagskapitalet som innehas i det anknutna företaget.

Om det finns ett kapitalunderskott i ett dotterföretag utgör det särskilda skäl att i stället för vad som anges i första stycket beakta hela kapitalunderskottet. Om det tjänstepensionsföretag som avses i 1 § andra stycket kan visa att moderföretagets ansvar är strikt begränsat till den ägda kapitalandelen, får tjänstepensionsföretaget efter medgivande från Finansinspektionen beakta kapitalunderskottet till vad som motsvarar denna andel.

FFFS (2020:11)

13 §Det följer av 16 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att vid beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag göras så att inte dubbelräkning sker av poster som ingår i kapitalbasen för flera företag i gruppen.

Avdrag ska göras för följande poster, om de inte redan har dragits av på grund av andra tillämpliga bestämmelser om beräkningen:

1. värdet av de tillgångar i ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag som motsvarar kapitalbasposter i dess anknutna företag,

2. värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag som motsvarar kapitalbasposter i ett sådant tjänstepensionsföretag, och

3. värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag som motsvarar kapitalbasposter i något annat företag som är anknutet till samma tjänstepensionsföretag.

Det som anges i andra stycket om ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag, ska också gälla för ett sådant moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 lagen om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

14 §Följande poster får ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas om de enligt tillämpliga sektorsregler får användas för att täcka det riskkänsliga kapitalkravet, kapitalkravet för ett utländskt tjänstepensionsinstitut eller solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget:

1. en konsolideringsfond i ett anknutet tjänstepensionsföretag, eller motsvarande fond i ett anknutet utländskt tjänstepensionsinstitut,

2. sådana ackumulerade vinster som avses i 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) i ett anknutet försäkringsföretag eller motsvarande vinster i en anknuten EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland, och

3. tecknat men ännu ej inbetalt aktiekapital i ett anknutet tjänstepensionsföretag eller försäkringsföretag, eller motsvarande poster i ett anknutet utländskt tjänstepensionsinstitut, en anknuten EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland.

Följande poster ska dock undantas helt vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas:

1. tecknat men ännu ej inbetalt aktiekapital som medför en möjlig förpliktelse för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. tecknat men ännu ej inbetalt aktiekapital i ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag, som medför en möjlig förpliktelse för ett tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland som är anknuten till tjänstepensionsföretaget som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag, och

3. tecknat men ännu ej inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan nationell lagstiftning i ett tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland som medför en möjlig förpliktelse för ett annat tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland, om båda dessa är anknutna till samma tjänstepensionsföretag, som är ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

15 §Om en kapitalbaspost i ett anknutet tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland eller ett holdingföretag som avses i 10 § – enligt en bedömning av Finansinspektionen eller en utländsk tillsynsmyndighet – inte i praktiken kan göras tillgänglig för övriga företag i gruppen, får posten ingå i beräkningen av gruppbaserad kapitalbas. Detta gäller om posten enligt tillämpliga sektorsregler får användas för att täcka det riskkänsliga kapitalkravet, kapitalkravet i ett utländskt tjänstepensionsinstitut eller solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget.

En kapitalbaspost anses i praktiken inte kunna göras tillgänglig för övriga företag inom gruppen om

1. den är föremål för krav enligt lagar eller andra författningar som begränsar möjligheten för den att klara alla typer av förluster var de än uppkommer i gruppen,

2. den är föremål för krav enligt lagar eller andra författningar som begränsar möjligheterna att överföra tillgångar till ett annat företag i gruppen, eller

3. det inte skulle vara möjligt att göra posten tillgänglig för övriga företag i gruppen inom nio månader.

FFFS (2020:11)

16 §Följande kapitalbasposter ska i praktiken inte anses kunna göras tillgängliga för övriga företag i gruppen, om inte ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 1 § andra stycket kan visa att särskilda förutsättningar gäller för gruppen som gör posten tillgänglig:

1. preferensaktier, efterställda medlemskonton och efterställda skulder,

2. ett belopp som är lika med värdet av uppskjutna skattefordringar netto, där beloppet för uppskjuten skattefordran ska minskas med summan av tillhörande uppskjutna skatteskulder, under förutsättning att de uppskjutna skattefordringarna och tillhörande uppskjutna skatteskulderna båda är kopplade till skattelagstiftningen i det land där det berörda företaget har sitt huvudkontor och skattemyndigheten i det landet tillåter sådan avräkning, och

3. tilläggskapital.

Kapitalbasposter i separata fonder i försäkringsföretag, eller EES-försäkringsgivare, ska i praktiken aldrig anses kunna göras tillgängliga för övriga företag i gruppen.

FFFS (2020:11)

17 §De poster som avses i 14–16 §§ får vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas sammanlagt inte överstiga det riskkänsliga kapitalkravet, kapitalkravet i ett utländskt tjänstepensionsinstitut eller solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget.

FFFS (2020:11)

18 §Enligt 16 kap. 17 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska avdrag göras för värden som har skapats internt inom gruppen och som härrör från ömsesidig finansiering, när den gruppbaserade kapitalbasen beräknas.

Ett sådant internt skapat kapital som avses i första stycket ska anses förekomma vid ömsesidig finansiering mellan ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag och

1. ett företag som är anknutet till tjänstepensionsföretaget,

2. ett moderföretag till tjänstepensionsföretaget, ett företag som har ägarintresse i tjänstepensionsföretaget eller ett företag som har gemensam ledning eller i huvudsak gemensam ledning med tjänstepensionsföretaget, eller

3. andra företag som är anknutna till företag som anges i 2.

Avdrag ska också göras för kapitalbasposter som härrör från ömsesidig finansiering mellan ett tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland som är anknuten till ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag och ett annat anknutet företag till samma tjänstepensionsföretag.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena ska också gälla för ett sådant moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 lagen om tjänstepensionsföretag, på samma sätt som för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 16 kap. 2 § 1 eller 2 lagen om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

19 §En sådan ömsesidig finansiering som avses i 18 § ska åtminstone anses förekomma när ett tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland eller något av dess anknutna företag har aktier i, eller ger lån till, ett annat företag som direkt eller indirekt har kapitalbasposter som kan täcka det förstnämnda företagets

1. riskkänsliga kapitalkrav,

2. kapitalkrav när det gäller ett utländskt tjänstepensionsinstitut, eller

3. solvenskapitalkrav.

FFFS (2020:11)

20 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat kapitalkrav ska – efter beslut av Finansinspektionen – det bokförda värde som avser ett anknutet utländskt tjänstepensionsinstitut, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland, dras av från de poster som får ingå i den gruppbaserade kapitalbasen i de fall Finansinspektionen saknar tillgång till nödvändig information.

I sådana fall får inte heller någon orealiserad vinst som har samband med det anknutna företaget beaktas när den gruppbaserade solvensen beräknas.

FFFS (2020:11)

21 §Det följer av 16 kap. 29 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att bestämmelserna i 9 kap. samma lag ska gälla i tillämpliga delar på gruppnivå, och att ett tjänstepensionsföretag som enligt 16 kap. 2 § lagen om tjänstepensionsföretag omfattas av fullständig grupptillsyn ansvarar för att kraven på företagsstyrning följs på gruppnivå.

FFFS (2020:11)

22 §Bestämmelser om styrdokument finns i 9 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

23 §Bestämmelser om system för riskhantering finns i 9 kap. 14 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

24 §Bestämmelser om egen risk- och solvensbedömning i en grupp finns i 16 kap. 31 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)

25 §Det följer av 16 kap. 31 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att om Finansinspektionen har beslutat att ett tjänstepensionsföretag får göra en egen risk- och solvensbedömning på gruppnivå, och på nivån för ett dotterföretag inom gruppen, ska en enda handling omfatta samtliga bedömningar.

FFFS (2020:11)

26 §Bestämmelser om uppdragsavtal finns i 9 kap. 23–26 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS (2020:11)