Komplettering av Solvens II-direktivet om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet

1.Om försäkrings- och återförsäkringsföretag gör antaganden om regler i samband med värderingen av tillgångar och skulder, försäkringstekniska avsättningar, kapitalbas, solvenskapitalkrav, minimikapitalkrav och placeringsregler ska dessa antaganden baseras på expertråd från personer med relevant kunskap om, erfarenhet av och insikt i de inneboende riskerna i det aktuella försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhet.

2.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska säkerställa att interna användare av de antaganden som anges ovan är underrättade om deras relevanta innehåll, tillförlitlighet och begränsningar med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen. Tjänsteleverantörer till vilka funktioner eller verksamheter utkontrakterats ska i detta syfte betraktas som interna användare.

1.Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda en extern kreditvärdering för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln om kreditvärderingen har utförts av ett externt ratinginstitut eller stöds av ett externt ratinginstitut i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009.

2.Försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska utse ett eller flera externa ratinginstitut som ska användas vid beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln.

3.Användningen av kreditvärderingar ska vara konsekvent, och sådana bedömningar får inte användas selektivt.

4.Vid användning av kreditvärderingar ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget iaktta följande krav:

1. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag beslutar att använda kreditvärderingar från ett utsett externt ratinginstitut för en viss kategori av poster ska det konsekvent använda dessa kreditvärderingar för alla poster som tillhör denna kategori.

2. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag beslutar att använda kreditvärderingar från ett utsett externt ratinginstitut ska det använda dem fortlöpande och konsekvent.

3. Försäkrings- eller återförsäkringsföretag får endast använda kreditvärderingar från utsedda externa ratinginstitut som beaktar alla belopp som det har fordringar på, dvs. både amorteringar och räntebelopp.

4. Om det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för en post ska den kreditvärderingen användas för att fastställa postens kapitalkrav.

5. Om det finns två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa ratinginstitut och de ger olika parametrar för en post ska den bedömning som ger det högsta kapitalkravet användas.

6. Om det finns fler än två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa ratinginstitut för en post ska de två värderingar som ger lägst kapitalkrav användas. Om de två lägsta kapitalkraven är olika, ska bedömningen som ger det högsta kapitalkravet av dessa två användas. Om de två lägsta kapitalkraven är desamma, ska bedömningen som ger det kapitalkravet användas.

7. Om möjligt ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda både externa kreditvärderingar begärda av kredittaggare och externa kreditvärderingar som gjorts på ratinginstitutets initiativ.

5.Om en post är en del av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets större eller mer komplicerade exponeringar ska företaget göra en egen kreditbedömning av posten och hänföra den till ett av de sju stegen på en skala för kreditkvalitetsvärderingar (”omprövning”). Om den egna kreditbedömningen leder till ett lägre kapitalkrav än det som är resultatet av kreditvärderingar från utsedda externa ratinginstitut ska den egna interna kreditvärderingen inte beaktas vid tillämpningen av denna förordning.

6.Vid tillämpningen av punkt 5 ska ett företags större eller mer komplicerade exponeringar omfatta värdepapperiseringspositioner enligt artikel 178.8 och 178.9 och återvärdepapperiseringspositioner.

Förordning (EU) 2018/1221

1.Om det finns en kreditvärdering av ett särskilt emissionsprogram eller en särskild facilitet som posten som utgör exponeringen tillhör, ska den kreditvärderingen användas.

2.Om det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering för en viss post, men däremot en kreditvärdering för ett specifikt emissionsprogram eller en specifik facilitet som posten som utgör exponeringen inte tillhör, eller om det finns en allmän kreditvärdering för emittenten, ska den kreditvärderingen användas i ettdera av följande fall:

1. Kreditvärderingen medför samma eller ett högre kapitalkrav än som annars hade varit fallet och den berörda exponeringen likställs i alla avseenden med eller är efterställd detta specifika emissionsprogram eller denna specifika facilitet eller emittentens icke-efterställda exponeringar utan säkerhet, i tillämpliga fall.

2. Kreditvärderingen medför samma eller ett lägre kapitalkrav än som annars hade varit fallet och den berörda exponeringen likställs i alla avseenden med eller är icke-efterställd detta specifika emissionsprogram eller denna specifika facilitet eller emittentens icke-efterställda exponeringar utan säkerhet, i tillämpliga fall.

I alla andra fall ska försäkrings- eller återförsäkringsföretag anse att det inte finns någon tillgänglig kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut för exponeringen.

3.Kreditbetyg för emittenter inom en företagsgrupp får inte användas som kreditvärdering för någon annan emittent inom samma företagsgrupp.

1.Gränserna för ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal ska fastställas i enlighet med punkterna 2–7.

2.Alla förpliktelser som hör samman med avtalet, bland annat förpliktelserna i samband med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets ensidiga rätt att förnya eller förlänga avtalets tillämpningsområde och förpliktelser som avser betalda premier, ska ingå i avtalet om inte annat anges i punkterna 3–6.

3.Förpliktelser som avser försäkrings- eller återförsäkringsskydd som lämnas av företaget efter något av följande datum tillhör inte avtalet, såvida företaget inte kan tvinga försäkringstagaren att betala premien för dessa förpliktelser:

1. Den framtida tidpunkt när försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ensidig rätt att säga upp avtalet.

2. Den framtida tidpunkt när försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ensidig rätt att förkasta premier som ska betalas enligt avtalet.

3. Den framtida tidpunkt när försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ensidig rätt att ändra premierna eller de ersättningar som ska betalas enligt avtalet, på så sätt att premierna till fullo återspeglar riskerna.

Punkt c ska anses gälla om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en ensidig rätt att ändra premier eller förmåner för en portfölj med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser på ett sådant sätt att portföljens premier fullt ut återspeglar de risker som täcks av portföljen.

Men om det gäller livförsäkringsförpliktelser där en individuell riskbedömning av åtagandet gentemot den försäkrade utförs vid avtalets början och där den bedömningen inte kan upprepas innan premierna eller förmånerna har ändrats, ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget bedöma på avtalsnivå om premierna till fullo återspeglar risken vid tillämpning av led c.

Försäkrings- och återförsäkringsföretagen ska bortse från begränsningar av den ensidiga rätt som avses i leden a–c i denna punkt och begränsningar av i vilken omfattning premier eller ersättningar kan ändras som inte har någon märkbar effekt på avtalets ekonomiska aspekter.

4.Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en sådan ensidig rätt som avses i punkt 3 och som endast avser en del av avtalet, ska samma principer som anges i punkt 3 tillämpas på den delen av avtalet.

5.Förpliktelser som inte har anknytning till premier som redan erlagts ska inte tillhöra ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal om samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Avtalet ger inte ersättning för en angiven oviss händelse som har negativ inverkan på den försäkrade.

2. Avtalet omfattar inte finansiellt garanterade förmåner.

3. Företaget kan inte tvinga försäkringstagaren att betala de framtida premierna för dessa förpliktelser.

Vid tillämpning av leden a och b ska försäkrings- och återförsäkringsföretag bortse från skydd av händelser och garantier som inte har någon märkbar effekt på avtalets ekonomiska aspekter.

Förordning (EU) 2019/981

6.Om ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal kan delas upp i två delar och en av dessa delar uppfyller villkoren i punkt 5 a, b och c ska alla förpliktelser som inte har anknytning till premierna för den delen och som redan har erlagts inte anses tillhöra avtalet.

Förordning (EU) 2019/981

7.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska vid tillämpning av punkt 3 anse att premierna fullt ut återspeglar de risker som täcks av en portfölj av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser endast då det inte finns någon omständighet som gör att summan av de förmåner och avgifter som portföljen ska betala ut överstiger summan av de premier som betalas in till portföljen.

1.Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska endast anses vara fullständiga vid tillämpning av artikel 82 i direktiv 2009/138/EG om samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Uppgifterna omfattar tillräcklig historisk information för att bedöma särdragen i de underliggande riskerna och identifiera trender vad gäller risker.

2. Uppgifterna är tillgängliga för alla berörda homogena riskgrupper som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna och inga sådana relevanta uppgifter har utan motivering uteslutits från att användas vid beräkning av de avsättningarna.

2.Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska endast anses vara riktiga vid tillämpning av artikel 82 i direktiv 2009/138/EG om samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Uppgifterna är fria från materiella felaktigheter.

2. Uppgifter från olika tidsperioder som används för samma uppskattning är konsistenta.

3. Uppgifterna har registrerats i god tid och på ett konsekvent sätt över tid.

3.Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska endast anses vara lämpliga vid tillämpning av artikel 82 i direktiv 2009/138/EG om samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Uppgifterna är förenliga med de syften för vilka de kommer att användas.

2. Beloppen och typen av uppgifter säkerställer att de uppskattningar som gjorts i beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna på grundval av uppgifterna inte innefattar något materiellt skattningsfel.

3. Uppgifterna är förenliga med de antaganden som ligger till grund för de försäkringsmatematiska och statistiska metoder som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.

4. Uppgifterna återspeglar på ett lämpligt sätt de risker som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat för när det gäller företagets försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser.

5. Uppgifterna samlades in, behandlades och tillämpades på ett transparent och strukturerat sätt, grundat på en dokumenterad process som omfattar samtliga följande områden:

   1. Definitionen av kriterier för uppgifternas kvalitet och bedömningen av uppgifternas kvalitet, inbegripet specifika kvalitativa och kvantitativa standarder för olika datamängder.

   2. Användningen och fastställandet av antagandena vid insamling, bearbetning och tillämpning av uppgifter.

   3. Processen för uppdatering av uppgifter, inbegripet hur ofta uppdateringar görs och omständigheterna som ska utlösa kompletterande uppdateringar.

6. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska säkerställa att deras uppgifter används konsistent över tid vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

Vid tillämpning av led b ska ett skattningsfel i beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna betraktas som materiellt om det skulle kunna påverka användarens beslutsprocess eller värderingar av resultaten hos användaren, inbegripet tillsynsmyndigheterna.

4.Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda uppgifter från en yttre källa under förutsättning att följande krav, utöver uppfyllandet av de krav som fastställs i punkterna 1–4, är uppfyllda:

1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att det är lämpligare att använda sådana uppgifter än uppgifter som enbart är tillgängliga från en intern källa.

2. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget känner till ursprunget för sådana uppgifter och de antaganden eller metoder som används för att behandla uppgifterna.

3. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget fastställer eventuella trender i datat och hur antaganden eller metoder varierar, över tid eller mellan olika uppgifter, när sådana uppgifter används.

4. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att de antaganden och metoder som avses i punkterna b och c på ett korrekt sätt återspeglar de särskilda egenskaperna hos försäkrings- eller återförsäkringsföretagets portfölj av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser.

1.Antaganden ska endast anses realistiska vid tillämpningen av artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller följande villkor:

1. Försäkrings- och återförsäkringsföretaget kan förklara och motivera vart och ett av de antaganden som använts, med beaktande av antagandets betydelse, den osäkerhet som är förknippad med antagandet samt relevanta alternativa antaganden.

2. De omständigheter under vilka antaganden skulle anses som oriktiga kan tydligt identifieras.

3. Om inte annat föreskrivs i detta kapitel är antagandena baserade på egenskaperna hos portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser, om möjligt oberoende av det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som innehar portföljen.

4. Försäkrings- och återförsäkringsföretaget använder antagandena konsistent över tid och inom homogena riskgrupper och klasser, utan godtyckliga förändringar.

5. Antaganden återspeglar på ett adekvat sätt eventuella underliggande osäkerheter i kassaflödena.

Vid tillämpningen av led c ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen endast använda företagsspecifik information, inklusive information avseende skaderegleringens hantering och kostnader, om den återspeglar egenskaperna hos portföljen av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser bättre än information som inte är begränsad till det specifika företaget, eller om det inte är möjligt att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt utan att använda denna information.

2.Antaganden får endast användas för de ändamål som avses i artikel 77.3 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel.

3.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska fastställa antaganden om framtida finansiella marknadsparametrar eller scenarier som är lämpliga och förenliga med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG. Om försäkrings- och återförsäkringsföretag använder en modell för att utarbeta prognoser över framtida finansiella marknadsparametrar ska de säkerställa att modellen uppfyller följande krav:

1. Den genererar tillgångspriser som är förenliga med de tillgångspriser som observeras på finansmarknaderna.

2. Den förutsätter ingen arbitragemöjlighet.

3. Kalibreringen av parametrar och scenarier överensstämmer med de riskfria räntesatser för relevanta durationer som används för att beräkna bästa skattning enligt artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG.

1.Antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska endast anses vara realistiska vid tillämpningen av artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller följande villkor:

1. Antagandena om framtida förvaltningsåtgärder fastställs på ett objektivt sätt.

2. De antagna framtida förvaltningsåtgärderna är förenliga med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets gällande verksamhetspraxis och affärsstrategi, inbegripet användningen av riskreducerande åtgärder. Om det finns tillräckligt starka indikatorer för att företaget kommer att ändra sina rutiner eller sin strategi ska de antagna framtida förvaltningsåtgärderna överensstämma med de ändrade rutinerna eller den ändrade strategin.

3. De antagna framtida förvaltningsåtgärderna är inbördes förenliga.

4. De antagna framtida förvaltningsåtgärderna strider inte mot företagens åtaganden mot försäkringstagare och förmånstagare eller mot rättsliga krav som är tillämpliga på företaget.

5. De antagna förväntade förvaltningsåtgärderna beaktar alla offentliga uppgifter från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget om de åtgärder som man skulle förvänta sig att vidta eller inte vidta.

2.Antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska vara realistiska och inbegripa följande:

1. En jämförelse mellan den framtida förvaltningsåtgärden och förvaltningsåtgärder som tidigare vidtagits av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget,

2. En jämförelse mellan framtida förvaltningsåtgärder som beaktas i nuvarande och i tidigare beräkningar av bästa skattning.

3. En bedömning av hur ändrade antaganden om framtida förvaltningsåtgärder påverkar värdet av de försäkringstekniska avsättningarna.

Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska på begäran av tillsynsmyndigheten kunna förklara eventuella avvikelser i förhållande till punkterna i och ii och, om förändringar av ett antagande om framtida förvaltningsåtgärder har en betydande inverkan på de försäkringstekniska avsättningarna, skälen för den känsligheten och hur känsligheten beaktas i försäkrings- eller återförsäkringsföretagets beslutsprocess.

3.Vid tillämpning av punkt 1 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag upprätta en heltäckande plan för framtida förvaltningsåtgärder som ska vara godkänd av försäkrings- och återförsäkringsföretagets förvaltnings-­, lednings- eller tillsynsorgan och som omfattar följande:

1. Identifiering av sådana framtida förvaltningsåtgärder som är relevanta för värderingen av de försäkringstekniska avsättningarna.

2. Identifiering av de särskilda omständigheter under vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretag rimligen skulle förvänta sig att genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a.

3. Identifiering av de särskilda omständigheter under vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretaget inte har möjlighet att genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a, samt en redovisning av hur dessa omständigheter beaktas vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

4. Den ordning i vilken framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a skulle utföras och de krav på företagsstyrning som är tillämpliga på de framtida förvaltningsåtgärderna.

5. En beskrivning av pågående arbeten som krävs för att säkerställa att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a.

6. En beskrivning av hur de framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a har beaktats i beräkningen av den bästa skattningen.

7. En beskrivning av tillämpliga interna rapporteringsförfaranden som täcker de framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a och som ingår i beräkningen av den bästa skattningen.

4.Vid antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska den tid som behövs för att genomföra förvaltningsåtgärderna och de kostnader som dessa orsakar beaktas.

5.Systemet för att säkerställa överföringen av uppgifter ska endast anses vara effektivt vid tillämpning av artikel 41.1 i direktiv 2009/138/EG om de rapporteringsrutiner som avses i punkt 3 g i denna artikel omfattar minst ett årligt meddelande till förvaltnings-­, tillsyns- eller ledningsorganet.

1.En kassaflödesprognos som används för att beräkna bästa skattning ska utan undantag beakta följande utgifter, som är knutna till försäkrings- och återförsäkringsföretags uttalade försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna och som anges i artikel 78.1 i direktiv 2009/138/EG:

1. Administrativa kostnader.

2. Kostnader för kapitalförvaltning.

3. Kostnader för skadereglering.

4. Anskaffningskostnader.

De kostnader som avses i leden a–d ska beakta gemensamma omkostnader som uppkommer i samband med försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.

2.Indirekta kostnader ska fördelas realistiskt och objektivt och på ett enhetligt sätt över tid till de delar av den bästa skattningen som de hänför sig till.

3.Kostnader avseende återförsäkringsavtal och specialföretag ska beaktas vid beräkning av bästa skattningen.

4.Kostnader ska beräknas under antagandet att företaget kommer att teckna nya avtal i framtiden.

1.Bästa skattningen ska beräknas på ett öppet sätt och på ett sätt som säkerställer att såväl beräkningsmetoden som dess resultat kan prövas av en kvalificerad expert.

2.Valet av försäkringsmatematiska och statistiska metoder för beräkningen av bästa skattningen ska bygga på metodernas lämplighet för att återspegla de risker som påverkar underliggande kassaflöden och typen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser. Vid beräkning av bästa skattning ska de försäkringsmatematiska och statistiska metoderna överensstämma med och utnyttja alla relevanta uppgifter.

3.Om en beräkningsmetod bygger på grupperade försäkringsuppgifter ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen säkerställa att grupperingen av försäkringsavtal skapar homogena riskgrupper som på ett lämpligt sätt avspeglar riskerna för de enskilda försäkringar som ingår i dessa grupper.

4.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska analysera i vilken utsträckning kassaflödenas nuvärde beror på såväl förväntade resultat av framtida händelser och utvecklingstendenser som på hur det faktiska utfallet av vissa scenarier skulle kunna avvika från det förväntade resultatet.

5.Om kassaflödenas nuvärde beror på framtida händelser och utvecklingstendenser på det sätt som avses i punkt 4 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda en metod för att beräkna bästa skattning för kassaflöden som återspeglar sådana beroenden.

1.Den bästa skattningen av skadeförsäkringsförpliktelser ska beräknas separat för premieavsättningen och för avsättningen för oreglerade försäkringsfall.

2.Premieavsättningen ska avse framtida skadehändelser som täcks av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som ligger inom den avtalsgräns som avses i artikel 18. Kassaflödesprognoser för beräkning av premieavsättningar ska omfatta förmåner, kostnader och premier i samband med dessa händelser.

3.Avsättning för oreglerade försäkringsfall ska avse skadehändelser som redan inträffat, oberoende av om de krav som härrör från dessa händelser har rapporterats eller inte.

4.Kassaflödesprognoser för beräkning av avsättningen för oreglerade försäkringsfall ska omfatta förmåner, kostnader och premier i samband med de händelser som anges i punkt 3.

1.Riskmarginalen för hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna ska beräknas med hjälp av följande formel:

där

1. CoC betecknar kapitalkostnadskostnader,

2. summan omfattar alla heltal inklusive noll,

3. SCR(t) betecknar det solvenskapitalkrav som avses i artikel 38.2 efter t år,

4. r(t + 1) är den riskfria basräntan för löptiden t + 1 år.

De riskfria basräntesatserna r(t + 1) ska väljas i enlighet med valutan som används i försäkrings- och återförsäkringsföretagets finansiella redovisning.

2.Om försäkrings- och återförsäkringsföretag beräknar sitt solvenskapitalkrav med en godkänd intern modell och fastställer att modellen är lämplig för att beräkna solvenskapitalkravet som avses i artikel 38.2 för varje tidpunkt under försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas hela livstid, ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget använda den interna modellen för att beräkna beloppen SCR(t) som avses i punkt 1.

3.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska fördela riskmarginalen för hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser till de klasser som avses i artikel 80 i direktiv 2009/138/EG. Fördelningen ska på ett adekvat sätt återspegla klassernas bidrag till solvenskapitalkravet som avses i artikel 38.2 under hela den återstående ansvars- och avvecklingstiden för hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser.

1.Beräkningen av riskmarginalen ska vara baserad på alla följande antaganden:

1. Hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna hos det försäkrings- och återförsäkringsföretag som beräknar riskmarginalen (det ursprungliga företaget) övertas av ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag (referensföretaget).

2. Utan hinder av led a och om det ursprungliga företaget samtidigt bedriver både liv- och skadeförsäkringsverksamhet enligt artikel 73.5 i direktiv 2009/138/EG övertas portföljen av försäkringsförpliktelser som avser livförsäkrings- och livåterförsäkringsverksamhet och portföljen av försäkringsförpliktelser som avser skadeförsäkrings- och skadeåterförsäkringsverksamhet separat av två olika referensföretag.

3. Överföringen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser omfattar varje återförsäkringsavtal eller överenskommelse med specialföretag som avser dessa förpliktelser.

4. Referensföretaget har inte några försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser eller egna tillgångar innan överföringen sker.

5. Efter överföringen påtar sig referensföretaget inte några nya försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser.

6. Efter överföringen innehar referensföretaget de medräkningsbara kapitalbasmedel som motsvarar solvenskapitalkravet som krävs för att kunna täcka försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna under deras återstående ansvars- och avvecklingstid.

7. Efter överföringen har referensföretaget tillgångar som uppgår till summan av dess solvenskapitalkrav och de försäkringstekniska avsättningarna, beräknade efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.

8. Tillgångarna väljs ut på ett sådant sätt att de minimerar solvenskapitalkravet för marknadsrisk som referensföretaget är exponerat för.

9. Solvenskapitalkravet för referensföretaget beaktar följande risker:

   1. Teckningsrisk avseende den överlåtna verksamheten.

   2. Där det är materiellt, marknadsrisk som avses i led h, förutom ränterisk.

   3. Kreditrisk avseende återförsäkringsavtal, överenskommelser med specialföretag, mellanhänder, försäkringstagare och andra materiella exponeringar som är nära knutna till försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.

   4. Operativ risk.

10. För varje risk motsvarar förlusttäckningskapaciteten hos de försäkringstekniska avsättningarna i referensföretaget enligt artikel 108 i direktiv 2009/138/EG förlusttäckningskapaciteten hos de försäkringstekniska avsättningarna i det ursprungliga företaget.

11. Det finns ingen förlusttäckningskapacitet genom uppskjutna skatter enligt vad som anges i artikel 108 i direktiv 2009/138/EG för referensföretaget.

12. Referensföretaget ska, i enlighet med leden e och f, anta framtida förvaltningsåtgärder som är förenliga med de förväntade framtida förvaltningsåtgärder som antas i det ursprungliga företaget, på det sätt som anges i artikel 23.

2.Under försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas ansvars- och avvecklingstid ska solvenskapitalkravet för att kunna täcka de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avses i artikel 77.5 första stycket i direktiv 2009/138/EG antas vara lika med solvenskapitalkravet för referensföretaget inom ramen för de antaganden som anges i punkt 1.

3.Vid tillämpning av punkt 1 i ska en risk betraktas som materiell om dess inverkan på beräkningen av riskmarginalen kan påverka den avsedda användarens beslutsprocess eller bedömning, inbegripet tillsynsmyndigheterna.

1.Vid tillämpningen av artikel 77.4 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska tillförlitligheten bedömas i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel, och de försäkringstekniska avsättningarna ska värderas i enlighet med punkt 4 i denna artikel.

2.Efterbildning av kassaflöden ska anses vara tillförlitlig om den avser belopp och tidpunkt i förhållande till de efterbildade kassaflödenas underliggande risker och i samtliga tänkbara scenarier. Följande kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser kan inte efterbildas på ett säkert sätt:

1. Kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser som är beroende av sannolikheten för att försäkringstagarna kommer att utnyttja avtalade optioner, däribland uppehåll i premiebetalningarna och återköp.

2. Kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser som beror på nivåer, trender eller ändrade volatilitetsgrader beträffande dödlighet, invaliditet, insjuknande och tillfrisknande.

3. Alla kostnader som uppkommer för att uppfylla försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.

3.Finansiella instrument ska anses vara finansiella instrument för vilka ett tillförlitligt marknadsvärde är observerbart om dessa finansiella instrument handlas på en aktiv, djup, likvid och transparent marknad. Aktiva marknader ska också efterleva artikel 10.4.

4.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska fastställa värdet av försäkringstekniska avsättningar utifrån marknadspriset för de finansiella instrument som används vid efterbildningen.

1.Belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska beräknas på ett sätt som överensstämmer med gränserna för de försäkrings- eller återförsäkringsavtal som dessa belopp grundas på.

2.Belopp som kan återkrävas från specialföretag, belopp som ska krävas tillbaka från sådana finansiella återförsäkringsavtal som avses i artikel 210 i direktiv 2009/138/EG och belopp som kan återkrävas från övriga återförsäkringsavtal ska beräknas separat. Belopp som kan återkrävas från specialföretag får inte överskrida specialföretagets högsta samlade riskexponering mot försäkrings- och återförsäkringsföretaget.

3.Vid beräkningen av de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska kassaflöden endast omfatta betalningar i samband med ersättning av försäkringshändelser och utestående försäkringsfordringar. Betalningar i samband med andra händelser eller reglerade försäkringsfordringar ska redovisas utanför de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag samt andra försäkringstekniska avsättningar. Om en garanti har lämnats för kassaflödena ska de belopp som kan återkrävas justeras i enlighet med detta för att undvika dubbelräkning av tillgångar och skulder som rör depositionen.

4.Belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag för skadeförsäkringsförpliktelser ska beräknas separat för premieavsättningar och avsättningar för oreglerade försäkringsfall på följande sätt:

1. De kassaflöden som är hänförliga till avsättningar för oreglerade försäkringsfall ska omfatta kompensationsbetalningar som avser fordringar som redovisas i de totala avsättningarna för oreglerade försäkringsfall i det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som överlåter risker.

2. De kassaflöden som är hänförliga till premieavsättningar ska omfatta alla andra betalningar.

5.Om kassaflödena från specialföretaget till försäkrings- och återförsäkringsföretaget inte direkt beror på fordringar mot försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som överlåter risker kommer de belopp som ska krävas tillbaka från dessa specialföretag för framtida krav att beaktas endast i den mån det kan verifieras på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt att den strukturella bristen på balans mellan fordringar och belopp som ska drivas in inte är materiell.

1.Justeringar för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang enligt artikel 81 i direktiv 2009/138/EG ska beräknas separat från resten av de belopp som kan återkrävas.

2.Justeringen för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang ska beräknas som det förväntade nuvärdet av förändringarna på grund av motpartsfallissemanget, bland annat till följd av obestånd eller tvist vid en viss tidpunkt, i de kassaflöden som baseras på belopp som kan återkrävas från motparten. I det syftet ska förändringarna i kassaflöden inte omfatta effekterna av eventuella riskreducerande tekniker som begränsar motpartens kreditrisk, förutom sådana riskreducerande tekniker som bygger på innehav av säkerheter. De riskreducerande tekniker som inte beaktas ska erkännas separat utan ökning av de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.

3.Vid den beräkning som avses i punkt 2 ska företaget ta hänsyn till möjliga fallissemang under ansvars- och avvecklingstiden för återförsäkringsavtalet eller överenskommelsen med specialföretaget och huruvida och på vilket sätt risken för fallissemang varierar över tid. Beräkningen ska också genomföras separat för varje motpart och för varje klass. På skadeförsäkringsområdet ska den också genomföras separat för premieavsättningar och avsättningar för oreglerade försäkringsfall.

4.De genomsnittliga förlusterna till följd av motpartsfallissemang enligt artikel 81 i direktiv 2009/138/EG ska inte bedömas vara lägre än 50 % av de belopp som ska återkrävas med undantag för den justering som avses i punkt 1 om det inte finns en tillförlitlig grund för en annan bedömning.

5.Sannolikheten för fallissemang för ett specialföretag ska beräknas på grundval av kreditrisken i samband med de tillgångar som innehas av specialföretaget.

1.De riskfria basräntesatserna för relevanta durationer ska uppfylla följande kriterier:

1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan i praktiken tjäna in räntesatserna på ett riskfritt sätt.

2. Räntesatserna fastställs på ett tillförlitligt sätt på grundval av finansiella instrument som handlas på en djup, likvid och transparent marknad för finansiella tjänster.

De riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska beräknas separat för varje valuta och löptid på grundval av all information och alla uppgifter som är relevanta för valutan och löptiden.

Förordning (EU) 2019/981

2.De tekniker, dataspecifikationer och parametrar som används för att fastställa tekniska uppgifter om de riskfria räntesatserna för relevanta durationer enligt artikel 77e.1 i direktiv 2009/138/EG, inbegripet den slutliga terminskursen, den senaste löptid för vilken de riskfria räntesatserna för relevanta durationer inte extrapoleras och varaktigheten av deras konvergens mot den slutliga terminskursen, ska vara transparenta, ansvarsfulla, tillförlitliga, objektiva och konsekventa över tiden.

Förordning (EU) 2019/981

3.Eiopa ska informera kommissionen om alla väsentliga ändringar i de data som används för att fastställa tekniska uppgifter om de riskfria räntesatserna för relevanta durationer. Med väsentliga ändringar avses alla förändringar som gör att de tekniker, dataspecifikationer eller parametrar som används blir ogiltiga, däribland den slutliga terminskursen, den senaste löptid för vilken de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer inte extrapoleras och varaktigheten av deras konvergens mot den slutliga terminskursen.

Förordning (EU) 2019/981

4.Om det sker en väsentlig ändring av de data som avses i punkt 3 får Eiopa lägga fram ett förslag till kommissionen som innehåller sådana ändringar av teknikerna, dataspecifikationerna eller parametrarna som krävs för att åtgärda ogiltigheten och som står i proportion till den berörda väsentliga ändringen. Förslaget ska åtföljas av en bedömning av de föreslagna ändringarnas lämplighet och effekter.

Förordning (EU) 2019/981

5.En teknik, dataspecifikation eller parameter, däribland den slutliga terminskursen, den senaste löptid för vilken de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer inte extrapoleras och varaktigheten av deras konvergens mot den slutliga terminskursen, ska på kommissionens begäran ändras av Eiopa så att det säkerställs att de riskfria räntesatserna för relevanta durationer fastställs på ett transparent, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsekvent över tiden.

Förordning (EU) 2019/981

1.För varje valuta och löptid ska den riskfria basräntesatsen beräknas på grundval av räntesatsen för ränteswappar för räntor i den valutan, justerat för att ta hänsyn till kreditrisken.

2.För varje valuta och för löptider där räntesatser för ränteswappar inte finns tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader ska räntorna på statsobligationer emitterade i denna valuta, justerade med hänsyn till kreditrisken för statsobligationerna, användas för att härleda den riskfria basräntesatsen, förutsatt att uppgifter om räntesatserna för sådana statsobligationer finns tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader.

1.De principer som tillämpas vid extrapolering av riskfria räntesatser för relevanta durationer ska vara desamma för alla valutor. Detta gäller också i fråga om fastställandet av de längsta löptiderna för vilka ränta kan observeras på en djup, likvid och transparent marknad och mekanismen för att garantera en smidig övergång till den slutliga terminskursen.

2.Om försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpar artikel 77d i direktiv 2009/138/EG ska extrapoleringen tillämpas på de riskfria räntesatserna inklusive den volatilitetsjustering som anges i den artikeln.

3.Om försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpar artikel 77 b i direktiv 2009/138/EG ska extrapoleringen baseras på de riskfria räntesatserna utan en matchningsjustering. Den matchningsjustering som avses i den artikeln ska tillämpas på de extrapolerade riskfria räntorna.

1.För varje valuta ska den långsiktiga jämviktsräntan som avses i artikel 46.1 vara stabil över tid och endast ändras till följd av förändringar i de långsiktiga förväntningarna. Metoden för att beräkna den långsiktiga jämviktsräntan ska anges tydligt för att garantera att försäkrings- och återförsäkringsföretag utför beräkningar av scenarier. Den ska fastställas på ett transparent, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid.

2.För varje valuta ska den slutliga terminskursen ta hänsyn till förväntningar på den långa realräntan och förväntad inflation, förutsatt att dessa förväntningar kan fastställas för den aktuella valutan på ett tillförlitligt sätt. Den slutliga terminskursen får inte inbegripa ett påslag för att avspegla den ökade risken med långsiktiga investeringar.

1.För en valuta som är knuten till euron kan den riskfria basräntesatsen för euron, justerad för valutarisk, användas för att beräkna bästa skattning vad avser försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som uttrycks i den valutan, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

1. Regleringsmodellen säkerställer att växelkursen mellan valutan och euron håller sig inom ett intervall som inte är större än 20 % av intervallets övre gräns.

2. Den ekonomiska situationen i euroområdet och området för denna valuta är tillräckligt lika för att säkerställa att räntesatsen för euron och valutan utvecklas på ett liknande sätt.

3. Regleringsmodellen garanterar att de relativa förändringarna i växelkursen under en ettårsperiod inte överskrider det intervall som avses i led a i denna punkt, i händelse av extrema händelser på marknaden, vilket motsvarar den säkerhetsnivå som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG.

4. Ett av följande kriterier uppfylls:

   1. Den aktuella valutan deltar i den europeiska växelkursmekanismen (ERM2).

   2. Det finns ett beslut från rådet som erkänner regleringsmodeller mellan den aktuella valutan och euron.

   3. Regleringsmodellen är fastställd i lagstiftningen i den medlemsstat där den aktuella valutan utges.

Vid tillämpning av led c ska de finansiella resurserna hos parterna som garanterar regleringsmodellen beaktas.

2.Justeringen för valutarisk ska vara negativ och motsvara kostnaden för att säkra sig mot risken att värdet i den anknutna valutan av en investering som uttrycks i euro avtar till följd av förändringar i växelkursen mellan euron och den anknutna valutan. Justeringen ska vara densamma för alla försäkrings- och återförsäkringsföretag.

1.De referensportföljer som avses i artikel 77 d.2–4 i direktiv 2009/138/EG ska fastställas på ett öppet, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid. De metoder som tillämpas för att fastställa referensportföljer ska vara desamma för alla valutor och länder.

2.För varje valuta och land ska tillgångarna i referensportföljen värderas i enlighet med artikel 10.1 och handlas på marknader som, utom under perioder med pressad likviditet, efterlever artikel 40.3. Finansiella instrument som handlas på marknader som tillfälligt inte längre efterlever artikel 40.3 får bara ingå i portföljen om marknaden förväntas uppfylla kriterierna på nytt inom rimlig tid.

3.För varje valuta och land ska referensportföljen av tillgångar uppfylla följande krav:

1. Tillgångarna är representativa för de investeringar som gjorts av försäkrings eller återförsäkringsföretaget i varje enskild valuta för att täcka den bästa skattningen för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som uttrycks i denna valuta. Tillgångarna är representativa för de investeringar som gjorts av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i varje enskilt land för att täcka den bästa skattningen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som säljs på försäkringsmarknaden i det landet och som uttrycks i det landets valuta.

2. I förekommande fall bygger portföljen på relevanta index som är lätt tillgängliga för allmänheten, och det finns offentliggjorda kriterier för när och hur beståndsdelarna i indexen kommer att ändras.

3. Portföljen av tillgångar innefattar samtliga av följande tillgångar:

   • Obligationer, värdepapperiseringar och lån, inklusive inteckningslån.

   • Aktier.

   • Egendom.

Vid tillämpningen av leden a och b ska investeringar i försäkrings- och återförsäkringsföretag inom företag med kollektiva investeringar och andra investeringar som erbjuds i form av fonder behandlas som investeringar i de underliggande tillgångarna.

1.Den dödsfallsriskstress som avses i artikel 77 b.1 f i direktiv 2009/138/EG ska vara det som är mest negativt av följande två scenarier i fråga om dess påverkan på kapitalbasen:

1. En omedelbar permanent ökning på 15 % av dödligheten som används för beräkning av bästa skattningen.

2. En omedelbar ökning på 0,15 % av dödstalen (uttryckta i procent) som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för att återspegla dödligheten under de följande tolv månaderna.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska ökningen av dödlighetstalen endast gälla de försäkringar för vilka ökad dödlighet leder till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna med beaktande av följande:

1. Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.

2. När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.

3.När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.

1.Vid tillämpning av den beräkning som avses i artikel 77c.1 a i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- och återförsäkringsföretag endast beakta de utpekade tillgångar vilkas förväntade kassaflöden måste efterbilda kassaflödena för portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser, med undantag för de tillgångar som inte ingår i den. Det ”förväntade kassaflödet” från en tillgång motsvarar kassaflödet för den tillgången justerat för att medge sannolikheten för fallissemang för den tillgång som motsvarar den del av kreditspreaden som anges i artikel 77c.2 a i i direktiv 2009/138/EG eller, då ingen tillförlitlig kreditspread kan härledas från statistiken över fallissemang, den del av det långfristiga genomsnittet för räntespreaden över den riskfria räntesats som anges i artikel 77c.2 b och c i det direktivet.

2.Avdrag för den grundläggande räntedifferens som avses i artikel 77 c.1 b i direktiv 2009/138/EG, från resultatet av beräkningen som anges i artikel 77 c.1 a i det direktivet, ska endast innefatta den del av den grundläggande räntedifferensen som inte redan har speglats i justeringen av kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar enligt vad som anges i punkt 1 i denna artikel.

1.Den grundläggande räntedifferens som avses i artikel 77 c.2 ska beräknas på ett öppet, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid och utifrån relevanta indikatorer om sådana finns tillgängliga. Metoderna för att beräkna den grundläggande räntedifferensen för en obligation ska vara desamma för varje valuta och varje land och kan vara olika för statsobligationer och för andra obligationer.

2.Beräkningen av kreditspread som avses i artikel 77 c.2 a i i direktiv 2009/138/EG ska baseras på antagandet att 30 % av marknadsvärdet kan återkrävas i händelse av obestånd.

3.Det långsiktiga genomsnitt som avses i artikel 77 c.2 b och c i direktiv 2009/138/EG ska baseras på uppgifter knutna till de senaste 30 åren. Om en del av dessa uppgifter inte är tillgängliga ska de ersättas av konstruerade uppgifter. De konstruerade uppgifterna ska baseras på tillgängliga och pålitliga uppgifter knutna till de senaste 30 åren. Uppgifter som inte är tillförlitliga ska ersättas av konstruerade uppgifter med hjälp av den metoden. De konstruerade uppgifterna ska baseras på försiktiga antaganden.

4.Den förväntade förlust som avses i artikel 77 c.2 a ii i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den sannolikhetsvägda förlust försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ådrar sig om tillgången nedgraderas till ett lägre kreditkvalitetssteg och omedelbart därefter ersätts. Beräkningen av den förväntade förlusten ska grundas på antagandet att den ersättande tillgången uppfyller samtliga följande kriterier:

1. Den ersättande tillgången har samma kassaflödesmönster som den ersatta tillgången före nedgraderingen.

2. Den ersättande tillgången hör till samma tillgångskategori som den ersatta tillgången.

3. Den ersättande tillgången har tilldelats samma kreditkvalitetssteg som den ersatta tillgången före nedgraderingen eller högre.

1.De klasser som avses i artikel 80 i direktiv 2009/138/EG ska vara de som anges i bilaga I till denna förordning.

2.En försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse ska hänföras till en viss klass på ett sätt som återspeglar risktyperna i samband med förpliktelsen. Förpliktelsens rättsliga form ska inte nödvändigtvis vara avgörande för typen av risk.

3.Förutsatt att den tekniska regeln överensstämmer med risktyperna i samband med förpliktelsen ska förpliktelser vid sjukförsäkringar som bedrivs på liknande teknisk grund som vid livförsäkring hänföras till klassen för livförsäkring och förpliktelser för sjukförsäkring som bedrivs på liknande teknisk grund som vid skadeförsäkring hänföras till klassen för skadeförsäkring.

4.Om de försäkringsförpliktelser som uppkommer till följd av den verksamhet som avses i artikel 2.3 b i direktiv 2009/138/EG inte klart kan hänföras till de klasser som anges i bilaga I till denna förordning med hänsyn till deras natur, ska de inkluderas i klass 32 i den bilagan.

5.Då ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal omfattar riskerna för såväl livförsäkring som skadeförsäkring ska försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna delas upp i sina livförsäkrings- och skadeförsäkringsdelar.

6.Då ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal omfattar risker i klasser som anges i bilaga I till denna förordning ska försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelserna om möjligt delas upp i lämpliga klasser.

7.Då ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal omfattar hälsoförsäkrings- eller hälsoåterförsäkringsförpliktelser och andra försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser, ska dessa förpliktelser om möjligt hållas åtskilda.

1.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska använda metoder för att beräkna försäkringstekniska avsättningar som står i proportion till arten och omfattningen av och komplexiteten hos försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas underliggande risker.

2.Vid bedömningen av om en metod för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna är proportionerlig ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen genomföra en utvärdering som omfattar följande:

1. En bedömning av arten och omfattningen av och komplexiteten hos försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas underliggande risker.

2. En utvärdering i kvalitativa och kvantitativa termer av de misstag som infördes i metodens resultat på grund av avvikelser mellan

   1. de antaganden som ligger till grund för metoden i förhållande till riskerna,

   2. resultaten från bedömningen enligt led a.

3.Den bedömning som avses i punkt 2 a ska omfatta alla risker som påverkar storleken på, tidpunkten för eller värdet av in- och utflöden av likvida medel som krävs för att reglera försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser under deras ansvars- och avvecklingstid. Vid beräkningen av riskmarginalen ska utvärderingen omfatta alla risker som avses i artikel 38.1 i) i under de underliggande försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas ansvars- och avvecklingstid. Bedömningen ska begränsas till risker som är relevanta för den del av beräkningen av de försäkringstekniska avsättningar som metoden tillämpas på.

4.En metod ska anses inte stå i proportion till riskernas art, omfattning och komplexitet om felet som avses i punkt 2 b leder till en felaktighet i de försäkringstekniska avsättningarna eller deras komponenter som kan påverka beslutsfattande eller bedömning hos den som ska använda informationen om värdet av de försäkringstekniska avsättningarna, såvida inte ett av följande villkor uppfylls:

1. Ingen annan metod med mindre fel är tillgänglig, och metoden kommer sannolikt inte att leda till en undervärdering av de försäkringstekniska avsättningarnas storlek.

2. Metoden leder till ett antal försäkringstekniska avsättningar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är högre än det belopp som skulle bli resultatet av en proportionerlig metod, och metoden leder inte till en underskattning av den inneboende risken i de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som den tillämpas på.

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 i denna förordning får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag innan dessa belopp justeras för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang som skillnaden mellan följande uppskattningar:

1. Bästa skattningen beräknad brutto enligt vad som avses i artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG.

2. Bästa skattningen efter beaktande av de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag och utan någon justering för förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang (ojusterad bästa uppskattning netto) beräknad i enlighet med punkt 2.

2.Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda metoder för att beräkna den ojusterade bästa skattningen netto från den bästa skattningen brutto utan en explicit skattning av underliggande kassaflöden från belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna ojusterad bästa uppskattning netto baserad på homogena riskgrupper. Var och en av de homogena riskgrupperna får inte omfatta mer än ett återförsäkringsavtal eller specialföretag såvida inte dessa återförsäkringsavtal eller specialföretag medger en homogen risköverföring.

1.Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga följande punkter när de gör den bedömning som anges i artikel 90.4 i direktiv 2009/138/EG:

1. Den juridiska giltigheten och verkställbarheten för villkoren för åtagandet i alla relevanta jurisdiktioner.

2. Avtalsvillkoren för arrangemanget som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har ingått, eller kommer att ingå, med motparterna om att tillhandahålla medel.

3. I förekommande fall försäkrings- eller återförsäkringsföretagets stiftelseurkund och bolagsordning eller stadgar.

4. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har processer för att informera tillsynsmyndigheterna om framtida förändringar, som kan få till effekt att tilläggskapitalposternas förlusttäckning minskar, och som avser

   1. arrangemangets struktur eller avtalsvillkor, eller

   2. de berörda motparternas status, eller

   3. möjligheterna att återkräva tilläggskapitalposten.

2.Tillsynsmyndigheter ska också bedöma efterlevnaden av artikel 90 i direktiv 2009/138/EG med hänsyn till alla omständigheter under vilka denna post kan infordras för att täcka förluster.

3.Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ansöker om godkännande av en metod för att fastställa beloppet för varje post i tilläggskapitalet ska tillsynsmyndigheterna bedöma om företagets process för att regelbundet validera metoden är lämplig för att säkerställa att resultaten av metoden löpande återspeglar postens förlusttäckningsförmåga.

4.Utöver kraven i punkterna 1–3 ska tillsynsmyndigheter bedöma ansökan om godkännande av tilläggskapital på grundval av kriterierna i artiklarna 63, 64 och 65.

1.Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga nedanstående punkter vid sin bedömning av motparters betalningsförmåga enligt artikel 90.4 a i direktiv 2009/138/EG:

1. Risken för motpartsfallissemang.

2. Risken av fallissemang på grund av en försening när motparter ska uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

2.I samband med punkt 1 a ska tillsynsmyndigheterna bedöma risken för betalningsförsummelse från motparterna genom att undersöka sannolikheten för och förlusten vid ett motpartsfallissemang med beaktande av samtliga följande kriterier:

1. Motparternas kreditvärdighet, förutsatt att detta på ett tillfredsställande sätt återspeglar motparternas förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

2. Om det finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för att motparterna uppfyller sina åtaganden enligt tilläggskapitalposten.

3. Om motparten är föremål för rättsliga eller administrativa krav som minskar dennes förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

4. Om den rättsliga formen för motparterna påverkar deras förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

5. Huruvida motparterna omfattas av andra exponeringar som minskar deras förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

6. Om, när det gäller deras åtaganden avseende posten i tilläggskapitalet, avtalsvillkoren för arrangemanget enligt tillämplig lag är sådana att motparterna har rätt att kvitta belopp de är skyldiga mot försäkrings- eller återförsäkringsföretagets eventuella skulder till dem.

3.Vid tillämpning av punkt 1 b ska tillsynsmyndigheterna bedöma motparternas likviditet med beaktande av följande:

1. Om det finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för att motparterna skyndsamt ska kunna uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

2. Om motparterna är föremål för rättsliga eller administrativa krav som kan minska deras förmåga att skyndsamt uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

3. Om den rättsliga formen för motparterna påverkar deras förmåga att omgående uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

4.Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga följande punkter i sin bedömning av motparternas villighet att betala enligt artikel 90.4 a i direktiv 2009/138/EG:

1. De omständigheter under vilka tilläggskapitalposten kan infordras för att täcka förluster.

2. Om det föreligger positiva eller negativa incitament som kan påverka motparternas vilja att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

3. Om tidigare transaktioner mellan motparterna och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, inbegripet motparternas tidigare fullgörande av sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten, ger en indikation på motparternas vilja att uppfylla sina aktuella åtaganden avseende tilläggskapitalposten.

5.Vid bedömningen av motparternas förmåga och vilja att betala ska tillsynsmyndigheterna överväga eventuella andra faktorer som är relevanta för motparternas status, i tillämpliga fall inbegripet försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhetsmodell.

6.När en post i tilläggskapitalet avser en grupp av motparter får tillsynsmyndigheter och försäkrings- och återförsäkringsföretag bedöma gruppen av motparter som om den vore en enda motpart under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Motparterna individuellt är immateriella.

2. Motparterna som ingår i gruppen är tillräckligt homogena.

3. De ingående motparternas förmåga och vilja att betala inte överskattas vid bedömningen av en grupp av motparter.

7.En motpart ska anses vara betydande om statusen för den enda motparten förväntas i väsentlig grad påverka bedömningen av hela motpartsgruppens förmåga och vilja att betala.

1.Tillsynsmyndigheterna får inte godkänna ett obegränsat belopp som tilläggskapital.

2.Om tillsynsmyndigheterna godkänner ett belopp som tilläggskapital ska tillsynsmyndigheterna i sitt beslut ange om det belopp som har godkänts är det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har ansökt om eller ett lägre belopp.

1.Vid fastställandet av försäkrings- och återförsäkringsföretagens primärkapital ska det primärkapital som avses i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG minskas med det fulla värdet av ägarintressen i enlighet med artikel 92.2 i det direktivet i finans- och kreditinstitut som överskrider 10 % av posterna som anges i artikel 69 a i, ii, iv och vi.

2.Vid fastställandet av primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag ska det primärkapital som avses i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG minskas med den del av värdet av samtliga ägarintressen i enlighet med artikel 92.2 i det direktivet i finans- och kreditinstitut, förutom finans- och kreditinstitut med ägarintresse som avses i punkt 1, som överskrider 10 % av posterna som anges i artikel 69 a i, ii, iv och vi.

3.Utan hinder av punkterna 1 och 2 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag inte dra av sådana strategiska ägarintressen enligt artikel 171 som ingår i beräkningen av solvensen på gruppnivå på grundval av metod 1 i enlighet med bilaga I till direktiv 2002/87/EG eller på grundval av metod 1 i enlighet med artikel 230 i direktiv 2009/138/EG.

Förordning (EU) 2016/467

4.De avdrag som fastställs i punkt 2 ska tillämpas proportionellt på alla innehav som avses i den punkten.

5.De avdrag som anges i punkterna 1 och 2 ska göras från motsvarande nivå där ägarintresset har ökat det anknutna företagets kapitalbas enligt följande:

1. Innehav av kärnprimärkapitalposter på nivå 1 i finans- och kreditinstitut ska dras av från de poster som anges i artikel 69 a i, ii, iv och vi.

2. Innehav av övrigt primärkapital på nivå 1 i finans- och kreditinstitut ska dras av från de poster som anges i artikel 69 a iii och v samt 69 b.

3. Innehav av supplementärkapitalinstrument på nivå 2 i finans- och kreditinstitut ska dras av från de poster i primärkapitalet som ingår i artikel 72.

1.Den avstämningsreserv som avses i artikel 69 a vi motsvarar den sammanlagda positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder minskat med samtliga följande poster:

1. Summan av egna aktier som innehas av försäkrings- och återförsäkringsföretaget.

2. Förutsebara utdelningar, utskiftningar och avgifter.

3. De poster i primärkapitalet som anges i artikel 69 a i–v, artikel 72 a och artikel 76 a.

4. De poster i primärkapitalet som inte ingår i artikel 69 a i–v, artikel 72 a och artikel 76 a och som har godkänts av tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 79.

5. De begränsade kapitalbasposter som uppfyller ett av följande krav:

   1. De överstiger det teoretiska solvenskapitalkravet när det gäller matchningsjusteringsportföljer och separata fonder som fastställs i enlighet med artikel 81.1.

   2. De undantas i enlighet med artikel 81.2.

6. De ägarintressen i finans- och kreditinstitut som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG som dras av i enlighet med artikel 68, i den mån detta inte redan inkluderas i leden a–e.

2.Den positiva skillnad mellan tillgångar och skulder som avses i punkt 1 inkluderar belopp som motsvarar den förväntade vinst som ingår i framtida premier enligt artikel 260.2.

3.Fastställandet av huruvida och i vilken omfattning avstämningsreserven uppvisar de särdrag som anges i artikel 71 ska inte innebära en bedömning av särdragen hos de tillgångar och skulder som ingår i beräkningen av hur mycket tillgångarna överstiger skulderna eller de underliggande posterna i företagens finansiella redovisning.

1.De särdrag som avses i artikel 69 ska vara följande:

1. Primärkapitalposten:

   1. Poster som avses i artikel 69 a i och ii prioriteras efter alla andra fordringar i händelse av likvidationsförfaranden för försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

   2. Poster som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b prioriteras till samma nivå eller framför de poster som avses i artikel 69 a i och ii men efter de poster som anges i artiklarna 72 och 76 som uppvisar de särdrag som anges i artiklarna 73 och 77 och efter anspråk från samtliga försäkringstagare, förmånstagare och icke-efterställda borgenärer.

2. Primärkapitalposten inkluderar inte särdrag som kan orsaka obestånd hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller påskynda processen som leder till att företaget blir insolvent.

3. Primärkapitalposten är omedelbart tillgänglig för att täcka förluster.

4. Primärkapitalposten täcker förlusterna åtminstone vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet och förhindrar inte en rekapitalisering av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

5. När det gäller primärkapitalposter som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b ska primärkapitalposten ha en av följande huvudsakliga förlusttäckningsegenskaper för att utlösa vid den händelse som anges i punkt 8:

   1. Primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp skrivs ned på det sätt som anges i punkterna 5 och 5a.

   2. Primärkapitalposten omvandlas automatiskt till en primärkapitalpost som anges i artikel 69 a i eller ii på det sätt som anges i punkterna 6 och 6a i den här artikeln.

   3. En huvudsaklig förlusttäckningsmekanism som ger likvärdigt resultat som de huvudsakliga förlusttäckningsegenskaper som anges i leden i eller ii.

6. Posten i primärkapitalet uppfyller ett av följande kriterier:

   1. När det gäller poster som avses i artikel 69 a i och ii är posten odaterad eller, där ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en fast löptid, av samma löptid som företaget.

   2. När det gäller primärkapitalposter som avses i artikel 69 a iii och v samt 69 b är posten odaterad, och den första avtalsenliga möjligheten att återbetala eller inlösa primärkapitalposten inträffar fem år efter emissionsdatum.

7. Återbetalning eller återköp av en sådan primärkapitalpost som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b får endast tillåtas mellan fem och tio år efter emissionsdatum om företagets solvenskapitalkrav överskrids med en lämplig marginal med hänsyn till företagets solvenssituation, inbegripet företagets medelfristiga plan för finansiering.

8. När det gäller poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b kan primärkapitalposten endast återbetalas eller återköpas på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets begäran. För återbetalningen eller inlösen av primärkapitalposten krävs tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.

9. När det gäller poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b innehåller primärkapitalposten inte några incitament att återbetala eller inlösa posten som ökar sannolikheten för att ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska återbetala eller återköpa primärkapitalposten om den har möjlighet att göra detta.

10. När det gäller poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b omfattar primärkapitalposten ett stopp för återbetalning eller inlösen om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till sådan överträdelse till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och återbetalningen eller inlösen inte skulle leda till bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.

11. Utan hinder av led j får primärkapitalposten endast tillåta återbetalning eller inlösen om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till en sådan överträdelse om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    1. Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt kravet på stopp för återbetalning eller inlösen av posten i fråga.

    2. Posten har bytts ut mot eller konverteras till en annan post på nivå 1 av minst samma kvalitet.

    3. Minimikapitalkravet är uppfyllt efter återbetalning eller inlösen.

12. Posten i primärkapitalet uppfyller ett av följande kriterier:

    1. När det gäller poster som avses i artikel 69.1 a i och ii medger antingen de rättsliga eller avtalsenliga arrangemang som gäller för primärkapitalposten eller nationell lagstiftning att utskiftning avseende posten ställs in om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet till dess utskiftningen inte skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.

    2. När det gäller poster som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b innebär avtalsvillkoren för det arrangemang som reglerar primärkapitalposten en annullation av utskiftningen avseende denna post om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet och utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad, till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och utskiftningen inte längre skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.

13. Primärkapitalposten får endast medge utskiftning om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller om utskiftningen för en primärkapitalpost skulle leda till en sådan överträdelse om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    1. Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt stoppet för utskiftningar.

    2. Utskiftningen försvagar inte ytterligare försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenssituation.

    3. Minimikapitalkravet är uppfyllt efter utskiftningen.

14. När det gäller sådana poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b erbjuder primärkapitalposten försäkrings- eller återförsäkringsföretaget full flexibilitet i fråga om utskiftning.

15. Primärkapitalposten är fri från belastningar och inte förknippad med någon annan transaktion som, om den beaktades tillsammans med denna post, skulle kunna leda till att primärkapitalposten inte uppfyller de krav som anges i artikel 94.1 i direktiv 2009/138/EG.

Förordning (EU) 2019/981

2.Vid tillämpningen av denna artikel ska inte utbyte eller konvertering av en primärkapitalpost till en annan primärkapitalpost på nivå 1 eller återbetalning eller inlösen av en primärkapitalpost på nivå 1 med avkastningen från en ny primärkapitalpost av minst samma kvalitet betraktas som återbetalning eller inlösen, förutsatt att utbytet, omvandlingen, återbetalningen eller inlösen godkänns av tillsynsmyndigheten.

3.Vid tillämpning av punkt 1 n innebär fullständig flexibilitet i fråga om utskiftningar för de primärkapitalposter som anges i artikel 69 a i och ii att följande villkor uppfylls:

1. Det finns inte någon preferensutdelningsbehandling när det gäller ordningsföljden för betalning av utskiftning, och villkoren i samarbetsavtalet för kapitalbasposten ger inga preferensrättigheter till betalning av utskiftning.

2. Utskiftning betalas från utdelningsbara poster.

3. Utskiftningsbeloppet grundas inte på det belopp för vilket en kapitalbaspost köptes vid utfärdandet, och det finns inte något tak eller annan restriktion för det maximala utskiftningsbeloppet.

4. Trots det som framgår av led c får ett tak eller annan restriktion för det maximala utskiftningsbeloppet fastställas för instrument som emitterats av ömsesidiga och liknande företag, förutsatt att taket eller denna andra restriktion inte är en händelse som är förknippad med utskiftningar som görs eller inte görs för övriga kapitalbasposter.

5. Det föreligger inte någon skyldighet för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget att utskifta.

6. Inställd utskiftning innebär inte ett fallissemang från försäkrings- eller återförsäkringsföretagets sida.

7. Inställd utskiftning medför inte några begränsningar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

4.Vid tillämpning av punkt 1 n, när det gäller de poster i primärkapitalet som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b innebär full flexibilitet med avseende på utskiftning att följande villkor uppfylls:

1. Utskiftningar betalas från utskiftningsbara poster.

2. Försäkrings- och återförsäkringsföretaget har rätt att när som helst ställa in utskiftningar i samband med kapitalbasposten för obegränsad tid och på icke-kumulativ grund, och företagen får utan begränsning använda de inställda betalningsmedlen för att uppfylla sina skyldigheter när de förfaller.

3. Det finns ingen skyldighet att ersätta utskiftningen med någon annan form av utbetalning.

4. Att det inte finns någon skyldighet att betala utskiftning i händelse av att utskiftning sker på en annan kapitalbaspost.

5. Inställd utskiftning innebär inte ett fallissemang från försäkrings- eller återförsäkringsföretagets sida.

6. Inställd utskiftning medför inte några begränsningar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

5.Vid tillämpning av punkt 1 e i ska primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp skrivas ned på ett sådant sätt att samtliga följande poster reduceras:

1. Den fordran som innehavaren av denna post har vid ett likvidationsförfarande.

2. Det belopp som måste betalas vid återbetalning eller inlösen av posten.

3. De utskiftningar som betalades ut på denna post.

5a.Vid tillämpning av punkt 1 e i ska reglerna om nedskrivning av primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp ange allt av följande:

1. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 har inträffat under de omständigheter som beskrivs i andra stycket c i den punkten och en partiell nedskrivning skulle vara tillräcklig för att återställa efterlevnad av solvenskapitalkravet, sker det en partiell nedskrivning av det nominella beloppet eller kapitalbeloppet med ett belopp som åtminstone räcker till för att återställa efterlevnad av solvenskapitalkravet.

2. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 har inträffat under de omständigheter som beskrivs i andra stycket c i den punkten och en partiell nedskrivning inte skulle vara tillräcklig för att återställa efterlevnad av solvenskapitalkravet, skrivs det nominella belopp eller kapitalbelopp som fastställts vid tidpunkten för den ursprungliga emissionen av primärkapitalposten ned på minst linjär basis och på ett sätt som säkerställer att fullständig nedskrivning inträffar när en täckning på 75 % av solvenskapitalkravet uppnås, eller före denna händelse.

3. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 har inträffat under de omständigheter som beskrivs i andra stycket a eller b i den punkten, skrivs det nominella beloppet eller kapitalbeloppet ned fullständigt.

4. Följande gäller efter en nedskrivning i enlighet med led b i denna punkt (nedan kallad initial nedskrivning):

   1. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 därefter inträffar under de omständigheter som beskrivs i andra stycket a eller b i den punkten, skrivs det nominella beloppet eller kapitalbeloppet ned fullständigt.

   2. Om vid utgången av perioden på tre månader från dagen för den avgörande händelse som orsakade den initiala nedskrivningen ingen avgörande händelse har inträffat under de omständigheter som beskrivs i punkt 8 andra stycket a eller b men däremot har solvenskvoten försämrats ytterligare, skrivs det nominella belopp eller kapitalbelopp som fastställts vid tidpunkten för den ursprungliga emissionen av primärkapitalposten ned ytterligare i enlighet med led b i denna punkt för att avspegla denna ytterligare försämring av solvenskvoten.

   3. En ytterligare nedskrivning sker i enlighet med led ii för varje därpå följande försämring av solvenskvoten vid utgången av varje påföljande tremånadersperiod till dess att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har återställt efterlevnad av solvenskapitalkravet.

Vid tillämpning av denna punkt avses med solvenskvot förhållandet mellan det belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet, med användning av senast tillgängliga värden.

Förordning (EU) 2019/981

6.Vid tillämpning av punkt 1 e ii ska de bestämmelser som reglerar omställningen till primärkapitalpost som anges i artikel 69 a i eller ii ange något av följande:

1. En konverteringsfaktor och ett gränsvärde för det belopp som får konverteras.

2. Ett intervall inom vilket instrumenten kommer att konverteras till primärkapitalposten som anges i artikel 69 a i eller ii.

6a.Vid tillämpning av punkt 1 e ii ska bestämmelserna om konvertering till en primärkapitalpost som avses i artikel 69 a i eller ii ange allt av följande:

1. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 har inträffat under de omständigheter som beskrivs i andra stycket c i den punkten och en partiell konvertering skulle vara tillräcklig för att återställa efterlevnad av solvenskapitalkravet, sker det en partiell konvertering av posten med ett belopp som åtminstone räcker till för att återställa efterlevnad av solvenskapitalkravet.

2. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 har inträffat under de omständigheter som beskrivs i andra stycket c i den punkten och en partiell konvertering inte skulle vara tillräcklig för att återställa efterlevnad av solvenskapitalkravet, konverteras posten på ett sådant sätt att postens återstående nominella belopp eller kapitalbelopp reduceras åtminstone på linjär basis vilket säkerställer att fullständig konvertering inträffar när en täckning på 75 % av solvenskapitalkravet uppnås, eller före denna händelse.

3. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 har inträffat under de omständigheter som beskrivs i andra stycket a eller b i den punkten, konverteras posten fullständigt.

4. Följande gäller efter en konvertering i enlighet med led b i denna punkt (nedan kallad initial konvertering):

   1. Om den avgörande händelse som anges i punkt 8 därefter inträffar under de omständigheter som beskrivs i andra stycket a eller b i den punkten, konverteras posten fullständigt.

   2. Om vid utgången av perioden på tre månader från dagen för den avgörande händelse som orsakade den initiala konverteringen ingen avgörande händelse har inträffat under de omständigheter som beskrivs i punkt 8 andra stycket a eller b men däremot har solvenskvoten försämrats ytterligare, konverteras posten ytterligare i enlighet med led b i denna punkt för att avspegla denna ytterligare försämring av solvenskvoten.

   3. En ytterligare konvertering sker i enlighet med led ii för varje därpå följande försämring av solvenskvoten vid utgången av varje påföljande tremånadersperiod till dess att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har återställt efterlevnad av solvenskapitalkravet.

Vid tillämpning av denna punkt har solvenskvot samma betydelse som i punkt 5a.

Förordning (EU) 2019/981

7.Primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp ska täcka förlusterna vid en utlösande händelse. Förlusttäckning till följd av annullation eller nedsättning av utskiftning ska inte anses vara tillräckligt för att uppfylla kravet för en huvudsaklig förlusttäckningsegenskap i punkt 1 e.

8.Den avgörande händelse som avses i punkt 1 e är ett betydande underskridande av solvenskapitalkravet.

Vid tillämpningen av denna punkt ska den bristande efterlevnaden av solvenskapitalkravet vara betydande om något av följande villkor är uppfyllt:

1. Beloppet för de kapitalbasposter som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet är lika med eller understiger 75 % av solvenskapitalkravet.

2. Beloppet för de kapitalbasposter som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet är lika med eller mindre än minimikapitalkravet.

3. Efterlevnad av solvenskapitalkravet har inte återställts inom tre månader efter det datum då den bristande efterlevnaden av solvenskapitalkravet först upptäcktes.

Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan ange en eller flera utlösande faktorer utöver de händelser som avses i leden a–c i de bestämmelser som reglerar instrumentet.

9.Vid tillämpning av punkt 1 d, j och l ska hänvisningarna till solvenskapitalkravet tolkas som hänvisningar till minimikapitalkravet om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet inträffar före bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.

10.Trots kravet enligt punkt 1 e på att den huvudsakliga förlusttäckningsegenskapen ska utlösas vid den avgörande händelse som anges i punkt 8 får primärkapitalposten medge att den huvudsakliga förlusttäckningsegenskapen inte utlöses vid den händelsen om samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Den avgörande händelsen inträffar under de omständigheter som beskrivs i punkt 8 andra stycket c.

2. Det har inte inträffat några tidigare avgörande händelser under de omständigheter som beskrivs i punkt 8 andra stycket a eller b.

3. Tillsynsmyndigheten går undantagsvis med på att upphäva kravet på att den huvudsakliga förlusttäckningsegenskapen ska utlösas, om följande information föreligger:

   1. Prognoser som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget lämnar till tillsynsmyndigheten i samband med inlämningen av en åtgärdsplan enligt artikel 138.2 i direktiv 2009/138/EG och som visar att en utlösning av den huvudsakliga förlusttäckningsegenskapen i det fallet med stor sannolikhet skulle ge upphov till en skatteskuld som får en betydande negativ inverkan på företagets solvenssituation.

   2. Ett intyg från företagets lagstadgade revisorer som anger att samtliga antaganden som ligger till grund för prognoserna är realistiska.

Förordning (EU) 2019/981

11.Trots kravet enligt punkt 1 f ii får primärkapitalposten medge återbetalning eller inlösen före den tidpunkten, om alla följande villkor är uppfyllda:

1. Efter återbetalningen eller inlösen kommer företagets solvenskapitalkrav att överskridas med en lämplig marginal med hänsyn till företagets solvenssituation, inbegripet företagets medelfristiga plan för finansiering.

2. Sådana omständigheter som beskrivs i led i eller ii föreligger:

   1. Den rättsliga klassificeringen av primärkapitalposten ändras vilket sannolikt medför att den inte längre kan ingå i kapitalbasen eller att den omklassificeras till en lägre kapitalbasnivå, och båda följande villkor är uppfyllda:

      • Tillsynsmyndigheten anser att en sådan förändring är tillräckligt säker.

      • Företaget visar på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt att den rättsliga omklassificeringen av primärkapitalposten inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för dess emission.

   2. Det sker en ändring av den tillämpliga skattebehandlingen av primärkapitalposten och företaget visar på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt att denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för dess emission.

Förordning (EU) 2019/981

1.De särdrag som avses i artikel 72 ska antingen vara de som fastställs i leden a–i eller de som fastställs i led j:

1. Primärkapitalposten har prioritet efter anspråk från samtliga försäkringstagare, förmånstagare och icke-efterställda borgenärer.

2. Primärkapitalposten inkluderar inte egenskaper som kan orsaka obestånd hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller påskynda processen som leder till att företaget blir insolvent.

3. Primärkapitalposten är odaterad eller har en ursprunglig löptid på minst 10 år. Den första avtalsenliga möjligheten att återbetala eller inlösa primärkapitalposten inträffar först fem år efter emissionsdatum.

4. Primärkapitalposten kan endast återbetalas eller inlösas på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets begäran, och för återbetalningen eller inlösen av primärkapitalposten krävs tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.

5. Primärkapitalposten kan inbegripa begränsade incitament att återbetala eller inlösa densamma, förutsatt att dessa inte inträffar förrän tio år från dagen för emission.

6. Primärkapitalposten omfattar ett stopp för återbetalning eller inlösen om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till sådan överträdelse till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och återbetalningen eller inlösen inte skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.

7. Posten i primärkapitalet uppfyller ett av följande kriterier:

   1. När det gäller de poster som avses i artikel 72 a i och ii medger antingen de rättsliga eller avtalsenliga arrangemang som gäller för primärkapitalposten eller nationell lagstiftning att utskiftning avseende denna post senareläggs om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet, till dess företaget efterlever solvenskapitalkravet och utskiftningen inte skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.

   2. När det gäller poster som avses i artikel 72 a iii och iv och artikel 72 b innebär avtalsvillkoren för det arrangemang som reglerar primärkapitalposten att utskiftningen avseende denna post senareläggs om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad, till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och utskiftningen inte längre skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.

8. Primärkapitalposten får endast medge utdelning om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller om utskiftningen för en primärkapitalpost skulle leda till en sådan överträdelse om samtliga följande villkor är uppfyllda:

   1. Tillsynsmyndigheten har undantagsvis åsidosatt senareläggning av utskiftningar.

   2. Utskiftningen försvagar inte ytterligare försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenssituation.

   3. Minimikapitalkravet är uppfyllt efter utskiftningen.

9. Primärkapitalposten är fri från belastningar och är inte förknippad med någon annan transaktion som om den beaktades tillsammans med primärkapitalposten skulle kunna leda till att posten inte uppfyller de krav som anges i artikel 94.2 i direktiv 2009/138/EG.

10. Primärkapitalposten uppvisar de särdrag som anges i artikel 71 som är relevanta för poster i primärkapitalet som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b men överstiger den gräns som fastställs i artikel 82.3.

Utan hinder av led f får primärkapitalposten endast tillåta återbetalning eller inlösen av posten om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till en sådan överträdelse, om följande villkor är uppfyllda:

1. Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt kravet på stopp för återbetalning eller inlösen av posten i fråga.

2. Posten har bytts ut mot eller konverteras till en annan nivå 1 eller nivå 2 post av minst samma kvalitet.

3. Minimikapitalkravet är uppfyllt efter återbetalning eller inlösen.

2.Vid tillämpningen av denna artikel ska inte utbyte eller konvertering av en primärkapitalpost till en annan primärkapitalpost på nivå 1 eller nivå 2 eller återbetalning eller inlösen av en primärkapitalpost på nivå 2 med avkastningen från en ny primärkapitalpost av minst samma kvalitet betraktas som återbetalning eller inlösen, förutsatt att utbytet, omvandlingen, återbetalningen eller inlösen godkänns av tillsynsmyndigheten.

3.Vid tillämpning av punkt 1 f och g ska hänvisningarna till solvenskapitalkravet tolkas som hänvisningar till minimikapitalkravet om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet inträffar före bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 e ska företagen betrakta räntevillkor med step-up som är knutna till en inlösenoption som begränsade incitament för inlösen om step-up villkoret har formen av en engångsökning av kupongräntan och resulterar i en ökning av den initiala räntan som inte är högre än det som är högst av följande belopp:

1. 100 baspunkter, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.

2. 50 % av den initiala kreditspreaden, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.

5.Trots kravet enligt punkt 1 c får primärkapitalposten medge återbetalning eller inlösen före utgången av femårsperioden, om alla följande villkor är uppfyllda:

1. Efter återbetalningen eller inlösen kommer företagets solvenskapitalkrav att överskridas med en lämplig marginal med hänsyn till företagets solvenssituation, inbegripet företagets medelfristiga plan för finansiering.

2. Sådana omständigheter som beskrivs i led i eller ii föreligger:

   1. Den rättsliga klassificeringen av primärkapitalposten ändras vilket sannolikt medför att den inte längre kan ingå i kapitalbasen eller att den omklassificeras till en lägre kapitalbasnivå, och båda följande villkor är uppfyllda:

      • Tillsynsmyndigheten anser att en sådan förändring är tillräckligt säker.

      • Företaget visar på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt att den rättsliga omklassificeringen av primärkapitalposten inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för dess emission.

   2. Det sker en ändring av den tillämpliga skattebehandlingen av primärkapitalposten och företaget visar på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt att denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för dess emission.

Förordning (EU) 2019/981

1.De särdrag som avses i artikel 76 ska vara följande:

1. När det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b prioriteras primärkapitalposten efter anspråken från samtliga försäkringstagare, förmånstagare och icke-efterställda borgenärer.

2. Primärkapitalposten inkluderar inte egenskaper som kan orsaka obestånd hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller påskynda processen som leder till att företaget blir insolvent.

3. När det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b är primärkapitalposten odaterad eller har en ursprunglig löptid på minst fem år när förfallodagen är den första avtalsenliga möjligheten att återbetala eller inlösa primärkapitalposten.

4. När det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b kan primärkapitalposten endast återbetalas eller inlösas på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets begäran, och återbetalningen eller inlösen av primärkapitalposten kräver tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.

5. När det gäller primärkapitalposter som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b får primärkapitalposten inbegripa begränsade incitament att återbetala eller inlösa primärkapitalposten.

6. Om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller en återbetalning eller inlösen skulle leda till sådan överträdelse när det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b medför primärkapitalposten ett stopp för återbetalning eller inlösen till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och återbetalningen eller inlösen inte skulle leda till bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.

7. Om de poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b medger att utskiftningen skjuts upp om det förekommer bristande efterlevnad av minimikapitalkravet eller en utdelning skulle leda till sådan överträdelse till dess företaget uppfyller minimikapitalkravet och utskiftningen inte skulle leda till bristande efterlevnad av minimikapitalkravet.

8. Primärkapitalposten är fri från belastningar och ska inte förknippas med någon annan transaktion som skulle kunna undergräva de särdrag som posten är skyldig att inneha i enlighet med denna artikel.

Utan hinder av led f får primärkapitalposten endast tillåta återbetalning eller inlösen av posten om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till en sådan överträdelse, om följande villkor är uppfyllda:

1. Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt kravet på stopp för återbetalning eller inlösen av posten i fråga.

2. Posten har bytts ut mot eller konverteras till en annan primärkapitalpost på nivå 1, nivå 2 eller nivå 3 av minst samma kvalitet.

3. Minimikapitalkravet är uppfyllt efter återbetalning eller inlösen.

2.Vid tillämpningen av denna artikel ska utbyte eller konvertering av en primärkapitalpost till en annan primärkapitalpost på nivå 1, nivå 2 eller nivå 3 eller återbetalning eller inlösen av en primärkapitalpost på nivå 3 med avkastningen från en ny primärkapitalpost av minst samma kvalitet inte betraktas som återbetalning eller inlösen, förutsatt att utbytet, omvandlingen, återbetalningen eller inlösen ska godkännas av tillsynsmyndigheten.

3.Vid tillämpning av punkt 1 f ska hänvisningarna till solvenskapitalkravet tolkas som hänvisningar till minimikapitalkravet om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet inträffar före bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 e ska företagen betrakta räntevillkor med step-up som är knutna till en inlösenoption som begränsande incitament för inlösen om step-up-villkoret har formen av en engångsökning av kupongräntan och resulterar i en ökning av den initiala räntan som inte är högre än det som är högst av följande belopp:

1. 100 baspunkter, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.

2. 50 % av den initiala kreditspreaden, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.

5.Trots kravet enligt punkt 1 c får primärkapitalposten medge återbetalning eller inlösen vid en tidigare tidpunkt än 5 år efter emissionsdatum, om alla följande villkor är uppfyllda:

1. Efter återbetalningen eller inlösen kommer företagets solvenskapitalkrav att överskridas med en lämplig marginal med hänsyn till företagets solvenssituation, inbegripet företagets medelfristiga plan för finansiering.

2. Sådana omständigheter som beskrivs i led i eller ii föreligger:

   1. Den rättsliga klassificeringen av primärkapitalposten ändras vilket sannolikt medför att den inte längre kan ingå i kapitalbasen, och båda följande villkor är uppfyllda:

      • Tillsynsmyndigheten anser att en sådan förändring är tillräckligt säker.

      • Företaget visar på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt att den rättsliga omklassificeringen av primärkapitalposten inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för dess emission.

   2. Det sker en ändring av den tillämpliga skattebehandlingen av primärkapitalposten och företaget visar på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt att denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för dess emission.

Förordning (EU) 2019/981

1.Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 90 i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, om posten i kapitalbasen inte finns upptagen i förteckningen över kapitalbasposter som anges i artiklarna 69, 72, 74, 76 och 78, enbart betrakta posten som en del av kapitalbasen om ett godkännande av postens bedömning och klassificering har mottagits från tillsynsmyndigheten.

2.Vid godkännande av bedömningar och klassificeringar av kapitalbasposter som inte är inkluderade i förteckningen över kapitalbasposter som anges i artiklarna 69, 72, 74, 76 och 78 ska tillsynsmyndigheten bedöma följande på grundval av handlingar som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget lämnar in:

1. Om företaget ansöker om godkännande i fråga om klassificering som nivå 1, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad har de egenskaper som anges i artikel 93.1 a och b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.

2. Om ett företag ansöker om klassificering som nivå 2 av primärkapitalet, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad uppfyller kraven i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.

3. Om ett företag ansöker om klassificering som nivå 2 av primärkapitalet, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad uppfyller kraven i artikel 93.1 a och b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.

4. Om ett företag ansöker om klassificering som nivå 3 av primärkapitalet, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad uppfyller kraven i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.

5. Rättslig verkställbarhet för kapitalbaspostens avtalsvillkor i alla relevanta jurisdiktioner.

6. Om kapitalbasposten är fullständigt inbetald.

3.Poster i primärkapitalet som inte ingår i den förteckning över kapitalbasposter som anges i artiklarna 69, 72 och 76 ska endast klassificeras som nivå 1-kapital om de är fullständigt inbetalda.

4.Inkluderandet av kapitalbasposter som godkänts av tillsynsmyndigheten i enlighet med denna artikel ska omfattas av de kvantitativa begränsningar som anges i artikel 82.

1.En minskning av avstämningsreserven som avses i artikel 70.1 e ska krävas om kapitalbasposter inom en separat fond har en begränsad kapacitet att helt täcka förluster i den löpande verksamheten på grund av deras bristande överförbarhet inom försäkrings- eller återförsäkringsföretaget av något av följande skäl:

1. Posterna kan endast användas för att täcka förluster på en bestämd del av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets försäkrings- eller återförsäkringsavtal.

2. Posterna kan endast användas för att täcka förluster för vissa försäkringstagare eller förmånstagare.

3. Posterna kan endast användas för att täcka förluster som uppstår från särskilda risker eller skulder.

2.De poster i kapitalbasen som avses i punkt 1 (i fortsättningen kallade ”begränsade kapitalbasposter”) ska inte inkludera värdet av framtida överföringar hänförliga till aktieägarna.

1.Vid beräkningen av avstämningsreserven ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen minska det belopp med vilket tillgångar överskrider skulder, vilket avses i artikel 70, genom att jämföra följande belopp:

1. De begränsade kapitalbasposterna i den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen.

2. Det teoretiska solvenskapitalkravet för den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen.

Om försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräknar solvenskapitalkravet med standardformeln ska det teoretiska solvenskapitalkravet beräknas i enlighet med artikel 217.

Om företaget beräknar solvenskapitalkravet med hjälp av en intern modell ska det teoretiska solvenskapitalkravet beräknas med hjälp av den interna modellen, som om företaget endast bedrev den verksamhet som ingår i den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen.

2.Genom undantag från punkt 1, där tillgångar, skulder och risker i en separat fond inte är materiella, får försäkrings- och återförsäkringsföretag minska avstämningsreserven med det sammanlagda beloppet för de begränsade kapitalbasposterna.

1.För efterlevnaden av kapitalkravet ska de medräkningsbara beloppen av nivå 2- och nivå 3-poster omfattas av följande kvantitativa gränser:

1. Det medräkningsbara nivå 1 kapitalet ska vara minst hälften av solvenskapitalkravet.

2. Det medräkningsbara nivå 3-kapitalet ska vara mindre än 15 % av solvenskapitalkravet.

3. Summan av de medräkningsbara beloppen för posterna på nivå 2 och 3 får inte överstiga 50 % av solvenskapitalkravet.

2.För efterlevnaden av minimikapitalkravet ska de medräkningsbara beloppen av nivå 2-poster omfattas av följande kvantitativa gränser:

1. Det medräkningsbara nivå 1-kapitalet ska vara minst 80 % av minimikapitalkravet.

2. Det medräkningsbara nivå 2-kapitalet får inte överstiga 20 % av minimikapitalkravet.

3.Inom det gränsvärde som anges i punkt 1 a och i punkt 2 a, ska summan av följande poster i primärkapitalet utgöra mindre än 20 % av det totala beloppet för posterna på nivå 1:

1. Poster som avses i artikel 69 a iii.

2. Poster som avses i artikel 69 a v.

3. Poster som avses i artikel 69 b.

4. Poster som ingår i primärkapitalet på nivå 1 enligt övergångsbestämmelserna i artikel 308 b.9 i direktiv 2009/138/EG.

1.När beräkningen av en modul eller undergrupp i det primära solvenskapitalkravet baseras på effekten av ett visst scenario på försäkrings- och återförsäkringsföretagets primärkapital ska samtliga följande antaganden göras vid den beräkningen:

1. Scenariot ändrar inte storleken på den riskmarginal som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna.

2. Scenariot ändrar inte värdet av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.

3. Scenariot ändrar inte värdet av framtida diskretionära förmåner som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna.

4. Inga förvaltningsåtgärder vidtas av företaget enligt scenariot.

2.Beräkningen av försäkringstekniska avsättningar till följd av fastställandet av scenariots inverkan på primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som avses i punkt 1 får inte ändra värdet av framtida diskretionära förmåner, och den ska ta hänsyn till samtliga följande punkter:

1. Framtida förvaltningsåtgärder efter scenariot, förutsatt att de uppfyller artikel 23 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 d.

2. Eventuella materiella negativa effekter av scenariot eller de förvaltningsåtgärder som avses i led a om försäkringstagarna skulle komma att utnyttja avtalade optioner.

3.Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda förenklade metoder för att beräkna försäkringstekniska avsättningar på grund av resultatet av beräkningen av inverkan av ett visst scenario som avses i punkt 1, förutsatt att den förenklade metoden inte leder till en felaktig beräkning av solvenskapitalkravet som kunde påverka beslutsfattande eller bedömning hos den som använder informationen om solvenskapitalkravet, om inte den förenklade beräkningen leder till ett solvenskapitalkrav som överskrider det solvenskapitalkrav som framgår av beräkningen med standardformeln.

4.Beräkningen av tillgångar och skulder som uppkommer som följd av beräkningen av inverkan av ett visst scenario som avses i punkt 1 ska beakta konsekvenserna av scenariot på värdet av alla relevanta riskreducerande instrument som innehas av de företag som uppfyller kraven i artiklarna 209–215.

5.Om scenariot skulle leda till en ökning av försäkrings- och återförsäkringsföretagets primärkapital ska beräkningen av den modulen eller undergruppen baseras på antagandet att ett scenario inte har någon inverkan på primärkapitalet.

1.Solvenskapitalkravet ska beräknas på grundval av var och en av de underliggande tillgångarna i företag med kollektiva investeringar och andra investeringar i form av fonder (genomlysningsmetoden).

2.Genomlysningsmetoden som anges i punkt 1 ska också tillämpas på följande:

1. Indirekta exponeringar för marknadsrisk förutom för företag med kollektiva investeringar och paketerade investeringar i form av fonder.

2. Indirekt exponering mot teckningsrisk.

3. Indirekt exponering för motpartsrisk.

3.I de fall artikel 88 efterlevs och genomlysningsmetoden inte kan tillämpas på företag för kollektiva investeringar eller investeringar i form av fonder får solvenskapitalkravet beräknas på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen eller, om denna eftersträvade underliggande tillgångsallokering inte är tillgänglig för företaget, på grundval av den senaste rapporterade tillgångsallokeringen för företaget för kollektiva investeringar eller fonden, förutsatt att de underliggande tillgångarna i båda fallen förvaltas i enlighet med denna tillgångsallokering eller senast rapporterade tillgångsallokering och att exponeringar och risker inte väntas variera materiellt inom en kort tidsperiod.

Vid denna beräkning får datagrupperingar användas, om de möjliggör att alla relevanta undergrupper och scenarier i standardformeln beräknas på ett försiktigt sätt och att de inte avser mer än högst 20 % av det totala värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets tillgångar.

Förordning (EU) 2019/981

3a.Vid fastställandet av den procentandel tillgångar för vilka datagrupperingar används enligt punkt 3 ska försäkrings- eller återförsäkringsföretag inte beakta underliggande tillgångar i företag för kollektiva investeringar eller investeringar i form av fonder som stöder fondförsäkringsförpliktelser eller indexreglerade förpliktelser där marknadsrisken bärs av försäkringstagarna.

Förordning (EU) 2019/981

4.Punkt 2 ska inte tillämpas på investeringar i anknutna företag, utom investeringar för vilka samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Det anknutna företagets huvudsyfte är att inneha och förvalta tillgångar för företagets med ägarintresse räkning,

2. Det anknutna företaget stöder den verksamhet som utförs av företaget med ägarintresse i fråga om investeringsaktiviteter i enlighet med ett specifikt och dokumenterat investeringsmandat.

3. Det anknutna företaget bedriver inte någon betydande verksamhet utöver att investera för företagets med ägarintresse räkning.

Vid tillämpning av denna punkt ska begreppen anknutet företag och företag med ägarintresse ha de betydelser som avses i artikel 212.1 och 212.2 i direktiv 2009/138/EG.

Förordning (EU) 2020/442

1.Vid tillämpning av artikel 109 i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- och återförsäkringsföretag avgöra om den förenklade beräkningen står i proportion till riskernas art, omfattning och komplexitet genom att göra en bedömning som omfattar samtliga följande punkter:

1. En bedömning av arten och omfattningen av och komplexiteten hos riskerna i det företag som omfattas av den relevanta modulen eller undergruppen.

2. En utvärdering i antingen kvalitativa eller kvantitativa termer, vilket som är lämpligast, av felet som infördes i den förenklade metodens resultat på grund av avvikelser mellan

   1. de antaganden som ligger till grund för metoden i förhållande till riskerna, och

   2. resultaten från bedömningen enligt led a.

Förordning (EU) 2019/981

2.En förenklad beräkning ska inte anses stå i proportion till riskernas art, omfattning och komplexitet om det fel som avses i punkt 1 b leder till en felaktig framställning av solvenskapitalkravet som skulle kunna påverka den avsedda användarens beslutsprocess eller bedömning av uppgifterna avseende solvenskapitalkravet, såvida inte den förenklade beräkningen leder till ett solvenskapitalkrav som överstiger det solvenskapitalkrav som följer av den normala beräkningen.

Förordning (EU) 2019/981

1.Om artiklarna 88 och 89 efterlevs får captivebolaget för försäkring och captivebolaget för återförsäkring beräkna kapitalkravet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring enligt följande formel:

där s omfattar alla segment som anges i bilaga II.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska kapitalkravet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring för ett visst segment s som anges i bilaga II beräknas enligt följande formel:

där

1. V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s som beräknas i enlighet med artikel 116.3,

2. V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för ett segment som beräknas i enlighet med artikel 116.6.

1.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de försäkrade belopp för stormrisk som avses i artikel 121.6 b och 121.7 på grundval av grupperingar av riskområden. Vart och ett av riskområdena inom en grupp ska vara beläget inom en och samma särskilda region som anges i bilaga V. Om de försäkrade belopp för stormrisk som avses i artikel 121.6 b beräknas på grundval av en gruppering av riskområden ska den riskvikt för stormrisk som avses i artikel 121.6 a vara riskvikten för stormrisk i det riskområde inom den grupperingen som har den högsta riskvikten för stormrisk enligt bilaga X.

Förordning (EU) 2019/981

2.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de försäkrade belopp för jordbävningsrisk som avses i artikel 122.3 b och 122.4 på grundval av grupperingar av riskområden. Vart och ett av riskområdena inom en grupp ska vara beläget inom en och samma särskilda region som anges i bilaga VI. Om de försäkrade belopp för jordbävningsrisk som avses i artikel 122.3 b beräknas på grundval av en gruppering av riskområden ska den riskvikt för jordbävningsrisk som avses i artikel 122.3 a vara riskvikten för jordbävningsrisk i det riskområde inom den grupperingen som har den högsta riskvikten för jordbävningsrisk enligt bilaga X.

Förordning (EU) 2019/981

3.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de försäkrade belopp för översvämningsrisk som avses i artikel 123.6 b och 123.7 på grundval av grupperingar av riskområden. Vart och ett av riskområdena inom en grupp ska vara beläget inom en och samma särskilda region som anges i bilaga VII. Om de försäkrade belopp för översvämningsrisk som avses i artikel 123.6 b beräknas på grundval av en gruppering av riskområden ska den riskvikt för översvämningsrisk som avses i artikel 123.6 a vara riskvikten för översvämningsrisk i det riskområde inom den grupperingen som har den högsta riskvikten för översvämningsrisk enligt bilaga X.

Förordning (EU) 2019/981

4.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de försäkrade belopp för hagelrisk som avses i artikel 124.6 b och 124.7 på grundval av grupperingar av riskområden. Vart och ett av riskområdena inom en grupp ska vara beläget inom en och samma särskilda region som anges i bilaga VIII. Om de försäkrade belopp för hagelrisk som avses i artikel 124.6 b beräknas på grundval av en gruppering av riskområden ska den riskvikt för hagelrisk som avses i artikel 124.6 a vara riskvikten för hagelrisk i det riskområde inom den grupperingen som har den högsta riskvikten för hagelrisk enligt bilaga X.

Förordning (EU) 2019/981

5.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de försäkrade viktade belopp för jordskredsrisk som avses i artikel 125.2 på grundval av grupperingar av riskområden. Om de försäkrade viktade belopp för jordskredsrisk som avses i artikel 125.2 beräknas på grundval av en gruppering av riskområden ska den riskvikt för jordskredsrisk som avses i artikel 125.2 a vara riskvikten för jordskredsrisk i det riskområde inom den grupperingen som har den högsta riskvikten för jordskredsrisk enligt bilaga X.

Förordning (EU) 2019/981

1.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna det kapitalkrav för brandrisk som avses i artikel 132.1 enligt följande formel:

SCR_fire = max(SCR_firei; SCR_firec; SCR_firer)

där

1. SCR_firei betecknar den största brandriskkoncentrationen i fråga om industrifastigheter,

2. SCR_firec betecknar den största brandriskkoncentrationen i fråga om kommersiella fastigheter,

3. SCR_firer betecknar den största brandriskkoncentrationen i fråga om bostadsfastigheter.

Förordning (EU) 2019/981

2.För ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska den största brandriskkoncentrationen i fråga om industrifastigheter beräknas enligt följande formel:

SCR_firei = max(E_1,i; E_2,i; E_3,i; E_4,i; E_5,i)

där E_k,i betecknar den totala exponeringen inom området för den k:e största exponeringen mot brandrisk i fråga om industrifastigheter.

Förordning (EU) 2019/981

3.För ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska den största brandriskkoncentrationen i fråga om kommersiella fastigheter beräknas enligt följande formel:

SCR_firec = max(E_1,c; E_2,c; E_3,c; E_4,c; E_5,c)

där E_k,c betecknar den totala exponeringen inom området för den k:e största exponeringen mot brandrisk i fråga om kommersiella fastigheter.

Förordning (EU) 2019/981

4.För ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska den största brandriskkoncentrationen i fråga om bostadsfastigheter beräknas enligt följande formel:

SCR_firer = max(E_1,r; E_2,r; E_3,r; E_4,r; E_5,r; ϑ)

där

1. E_k,r betecknar den totala exponeringen inom området för den k:e största exponeringen mot brandrisk i fråga om bostadsfastigheter,

2. ϑ betecknar den marknadsandelsbaserade exponeringen mot brandrisk i fråga om bostadsfastigheter.

Förordning (EU) 2019/981

5.Vid tillämpning av punkterna 2, 3 och 4 ska ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags totala exponering inom området för den k:e största exponeringen mot brandrisk i fråga om industrifastigheter, kommersiella fastigheter eller bostadsfastigheter utgöra det av företaget försäkrade beloppet för en uppsättning av byggnader som uppfyller alla följande villkor:

1. För varje byggnad har försäkrings- eller återförsäkringsföretaget förpliktelser i klasserna 7 och 19 i bilaga I som omfattar skador på grund av brand eller explosion, inbegripet till följd av terroristattacker.

2. Varje byggnad är delvis eller helt belägen inom en radie av 200 meter från industrifastigheten, den kommersiella fastigheten eller bostadsfastigheten med det k:e största försäkrade beloppet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.

Vid fastställandet av det försäkrade beloppet för en byggnad ska försäkrings- och återförsäkringsföretag beakta samtliga återförsäkringsavtal och specialföretag från vilka medel skulle utbetalas för försäkringsfordringar relaterade till den byggnaden. Återförsäkringsavtal och specialföretag som omfattas av villkor som inte är relaterade till den byggnaden får inte beaktas.

Förordning (EU) 2019/981

6.Den marknadsandelsbaserade exponeringen mot brandrisk i fråga om bostadsfastigheter ska beräknas enligt följande formel:

ϑ = SI_av · 500 · max(0,05; max_c(marketSharec)) där

1. SI_av är försäkrings- eller återförsäkringsföretagets genomsnittliga försäkrade belopp för bostadsfastigheter,

2. c betecknar samtliga länder där försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har förpliktelser i klasserna 7 och 19 i bilaga I som omfattar bostadsfastigheter,

3. marketSharec är försäkrings- eller återförsäkringsföretagets marknadsandel i land c när det gäller förpliktelser i de klasserna som omfattar bostadsfastigheter.

Förordning (EU) 2019/981

1.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer enligt följande formel:

Lapseup = 0,5 · lup · nup · Sup

där

1. lup betecknar den högsta genomsnittliga andelen annullationer med positiv återköpsbelastning (surrender strain) och 67 %,

2. nup betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med positiv återköpsbelastning avvecklas,

3. Sup betecknar summan av de positiva återköpsbelastningarna.

2.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer enligt följande formel:

Lapsedown = 0,5 · ldown · ndown · Sdown

där

1. ldown betecknar den högsta genomsnittliga andelen annullationer med negativ återköpsbelastning (surrender strain) och 40 %,

2. ndown betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med negativ återköpsbelastning avvecklas,

3. Sdown betecknar summan av de negativa återköpsbelastningarna.

3.Återköpsbelastningen för en försäkring som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av skillnaden mellan följande:

1. Det belopp som för närvarande betalas av försäkringsföretaget vid försäkringstagarens avbrytande, minus eventuella belopp som kan återkrävas från försäkringstagare eller försäkringsförmedlare.

2. De försäkringstekniska avsättningarnas storlek utan riskmarginal.

1.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer som avses i artikel 159.1 a enligt följande formel:

Lapseup = 0,5 · lup · nup · Sup

där

1. lup betecknar den högsta genomsnittliga andelen annullationer med positiv återköpsbelastning (surrender strain) och 83 %,

2. nup betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med positiv återköpsbelastning avvecklas,

3. Sup betecknar summan av de positiva återköpsbelastningarna.

2.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer som avses i artikel 159.1 b enligt följande formel:

Lapsedown = 0,5 · ldown · ndown · Sdown

där

1. ldown betecknar den genomsnittliga andelen av annullationer för försäkringar med negativ återköpsbelastning,

2. ndown betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med negativ återköpsbelastning avvecklas,

3. Sdown betecknar summan av de negativa återköpsbelastningarna.

3.Återköpsbelastningen för en försäkring som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av skillnaden mellan följande:

1. Det belopp som för närvarande betalas av försäkringsföretaget vid försäkringstagarens avbrytande, minus eventuella belopp som kan återkrävas från försäkringstagare eller försäkringsförmedlare.

2. De försäkringstekniska avsättningarnas storlek utan riskmarginal.

1.Om artiklarna 88 och 89 efterlevs får captivebolag för försäkring och captivebolag för återförsäkring beräkna kapitalkravet för ränterisken som avses i artikel 165 enligt följande:

1. Summan för varje valuta av kapitalkraven för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna som anges i punkt 2 i denna artikel.

2. Summan för varje valuta av kapitalkraven för risken för en minskning av de durationsberoende räntesatserna som anges i punkt 3 i denna artikel.

2.Vid tillämpning av punkt 1 a ska kapitalkravet för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta beräknas enligt följande formel:

där

1. första summan omfattar alla durationer i som anges i punkt 4 i denna artikel,

2. MVALi betecknar värdet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av tillgångar minus skulder andra än försäkringstekniska avsättningar för betalningsperiod i,

3. duri betecknar den förenklade durationen under betalningsperiod i,

4. ratei betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den förenklade durationen under betalningsperiod i,

5. stress(i,up) betecknar den relativa uppåtgående stressen på räntan för den förenklade durationen under betalningsperiod i,

6. den andra summan omfattar alla klasser som anges i bilaga I till denna förordning,

7. BElob betecknar bästa skattningen för klassen lob,

8. durlob betecknar den modifierade durationen för bästa skattning i klassen lob,

9. ratelob betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den modifierade durationen i klassen lob,

10. stress(lob,up) betecknar den relativa uppåtgående stressen på räntan för den modifierade durationen durlob.

3.Vid tillämpning av punkt 1 b i denna artikel ska kapitalkravet för risken för en minskning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta beräknas enligt följande formel:

där

1. första summan omfattar alla löptider i som anges i punkt 4,

2. MVALi betecknar värdet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av tillgångar minus skulder andra än försäkringstekniska avsättningar för betalningsperiod i,

3. duri betecknar den förenklade durationen under betalningsperiod i,

4. ratei betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den förenklade durationen under betalningsperiod i,

5. stress(i,down) betecknar den relativa nedåtgående stressen på räntan för förenklad duration under betalningsperiod i,

6. den andra summan omfattar alla klasser som anges i bilaga I till denna förordning,

7. BElob betecknar bästa skattningen för klassen lob,

8. durlob betecknar den modifierade durationen för bästa skattning i klassen lob;

9. ratelob betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den modifierade durationen i klassen lob,

10. stress(lob, down) betecknar den relativa nedåtgående stressen på räntan för den modifierade durationen durlob.

4.De betalningsperioder I och den förenklade duration duri som avses i punkterna 2 a och c samt i punkterna 3 a och c ska vara följande:

1. Under betalningsperioder upp till ett år ska den förenklade durationen vara 0,5 år.

2. Under betalningsperioder mellan ett och tre år ska den förenklade durationen vara två år.

3. Under betalningsperioder mellan tre och fem år ska den förenklade durationen vara fyra år.

4. För betalningsperioder mellan fem och tio år ska den förenklade durationen vara sju år.

5. För betalningsperioder på över tio år ska den förenklade durationen vara tolv år.

1.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för spreadrisken som avses i artikel 176 i denna förordning enligt följande formel:

där

1. SCRbonds betecknar kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån,

2. MV bonds betecknar värdet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av de tillgångar som omfattas av kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån,

3. %MVibonds betecknar den andel av portföljen av tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån med kreditkvalitetssteg i, där en kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut kan användas för dessa tillgångar,

4. %MV bonds

       norating betecknar den andel av portföljen av tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån för vilka det saknas kreditbetyg från ett utsett ratinginstitut,

5. duri och durnorating betecknar den modifierade durationen i år för de tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån där ingen kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut finns tillgänglig,

6. stressi betecknar en funktion av kreditkvalitetssteg i och av den modifierade durationen uttryckt i år för de tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån med kreditkvalitetssteg i som anges i punkt 2,

7. ΔLiabul betecknar ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna minus riskmarginalen för försäkringar där försäkringstagaren står för investeringsrisken med inbäddade optioner och garantier som skulle bli följden av en omedelbar minskning av värdet på de tillgångar för vilka kapitalkravet för spreadrisk för obligationer på:

2.stressi som avses i punkt 1 f ska för varje kreditkvalitetssteg i vara lika med duri · bi , där duri är den modifierade durationen uttryckt i år för de tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån med kreditkvalitetssteg i, och bi fastställs i enlighet med följande tabell:

3.durnorating som avses i punkt 1 e och duri som avses i punkt 2 ska inte vara lägre än ett år.

1.Om artikel 88 efterlevs och den bästa skattningen av de belopp som kan återkrävas från ett återförsäkringsarrangemang eller en värdepapperisering och motsvarande gäldenärer inte är negativ, får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna den riskreducerande effekten på teckningsrisken av det återförsäkringsarrangemanget eller den värdepapperiseringen enligt artikel 196 enligt följande formel:

där

1. RMre,all betecknar den riskreducerande effekten på teckningsrisken av återförsäkringsarrangemang och värdepapperiseringar för alla motparter, beräknat i enlighet med punkt 2,

2. Recoverablesi betecknar bästa skattning av de belopp som kan återkrävas från återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering och motsvarande gäldenär för motpart i, och Recoverablesall betecknar bästa skattning av de belopp som kan återkrävas från återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering och motsvarande gäldenärer för alla motparter.

Förordning (EU) 2019/981

2.Den riskreducerande effekten på teckningsrisken av återförsäkringsarrangemang och värdepapperiseringar för alla motparter som avses i punkt 1 utgörs av skillnaden mellan följande kapitalkrav:

1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets hypotetiska kapitalkrav för teckningsrisken om inga återförsäkringsarrangemang och värdepapperiseringar existerar.

2. Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kapitalkrav för teckningsrisken.

1.Om artikel 88 i denna förordning efterlevs, och om såväl det motpartskrav som det tredjepartskrav som anges i artikel 197.1 uppfylls, får försäkrings- eller återförsäkringsföretag vid tillämpning av artikel 197 beräkna det riskjusterade värdet av en säkerhet som tillhandahålls i enlighet med artikel 1.27 b som 85 % av värdet av de tillgångar som innehas som säkerhet, värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.

2.Om artiklarna 88 och 214 i denna förordning efterlevs, och om det motpartskrav som avses i artikel 197.1 uppfylls och det tredjepartskrav som avses i artikel 197.1 inte är uppfyllt, får försäkrings- eller återförsäkringsföretag vid tillämpning av artikel 197 beräkna det riskjusterade värdet för en säkerhet som tillhandahålls i enlighet med artikel 1.27 b som 75 % av värdet av de tillgångar som innehas som säkerhet, värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.

1.Riskmodulen för skadeförsäkring ska bestå av följande undergrupper:

1. Undergruppen för premie- och reservrisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 105.2 a tredje stycket i direktiv 2009/138/EG.

2. Undergruppen för katastrofrisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 105.2 b tredje stycket i direktiv 2009/138/EG.

3. Undergruppen för annullationsrisk vid skadeförsäkring.

2.Kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,

2. CorrNL(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisk för undergrupperna i och j,

3. SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.

3.Den korrelationskoefficient CorrNL(i,j) som anges i punkt 2 avser den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:

1.Volymmåttet för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring ska vara lika med summan av volymmåtten för premie- och reservrisk för de segment som anges i bilaga II.

2.För alla segment som anges i bilaga II ska volymmåttet för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:

Vs = (V(prem,s) + V(res,s)) · (0,75 + 0,25 · DIVs)

där

1. V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s,

2. V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s,

3. DIVs betecknar faktorn för geografisk diversifiering av segment s.

3.För alla segment som anges i bilaga II ska volymmåttet för premierisken för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:

V(prem,s) = max [Ps ; P(last,s)] + FP(existing,s) + FP(future,s)

där

1. Ps betecknar en skattning av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segmentet s under de kommande tolv månaderna,

2. P(last,s) betecknar de premier som intjänats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s under de senaste tolv månaderna,

3. FP(existing,s) betecknar det förväntade nuvärdet för premierna som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal,

4. FP(future,s) betecknar nedanstående belopp för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna:

   1. I fråga om alla sådana avtal vars ursprungliga längd är högst ett år, det förväntade nuvärdet av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s, dock inte de premier som ska intjänas under tolv månader efter det första redovisningstillfället.

   2. I fråga om alla sådana avtal vars ursprungliga längd överstiger ett år, ett belopp motsvarande 30 % av det förväntade nuvärdet av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s efter de följande tolv månaderna.

Förordning (EU) 2019/981

4.För alla segment i bilaga II får försäkrings- och återförsäkringsföretag, som ett alternativ till den beräkning som anges i punkt 3 i denna artikel, välja att beräkna volymmåttet för premierisken för ett visst segment s enligt följande formel:

V(prem,s) = Ps + FP(existing,s) + FP(future,s)

under förutsättning att samtliga följande omständigheter råder:

1. Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har beslutat att dess premieintäkter i segmentet s under de närmaste tolv månaderna inte kommer att överskrida Ps.

2. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har upprättat effektiva kontrollmekanismer för att säkerställa att de gränsvärden för premieintäkter som avses i led a är uppfyllda.

3. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har underrättat sin tillsynsmyndighet om det beslut som avses i led a och skälen för detta.

När denna beräkning görs ska begreppen Ps, FP(existing,s) och FP(future,s) betecknas i enlighet med punkt 3 a, c och d.

5.För de beräkningar som anges i punkterna 3 och 4 ska premierna anges netto efter avdrag för premier för återförsäkringsavtal. Följande premier för återförsäkringsavtal får inte dras av:

1. Premier i samband med händelser som inte rör försäkringen eller betalda försäkringskrav som inte beaktas i de kassaflöden som anges i artikel 41.3.

2. Premier för återförsäkringsavtal som inte uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213.

6.För alla segment som anges i bilaga II ska volymmåttet för reservrisken för ett visst segment motsvara den bästa skattningen av avsättningarna för oreglerade försäkringsfall för segmentet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, förutsatt att återförsäkringsavtalen eller specialföretagen uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213. Volymmåttet får inte vara negativt.

7.För alla segment som anges i bilaga II ska standardfaktorn för geografisk diversifiering för ett visst segment endera vara 1 eller beräknas i enlighet med bilaga III.

1.Standardavvikelsen för premie- och reservrisk vid skadeförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. Vnl betecknar volymmåttet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring,

2. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (s,t) av de segment som anges i bilaga II,

3. CorrS(s,t) betecknar korrelationskoefficienten för premie- och reservrisk för skadeförsäkring för segment s och segment t enligt bilaga IV,

4. σs och σt betecknar standardavvikelserna för premie- och reservrisken för skadeförsäkringar för segmenten s och t,

5. Vs och Vt betecknar volymmåtten för premie- och reservrisken för segmenten s och t som anges i artikel 116.

2.För alla segment i bilaga II ska standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:

där

1. σ(prem,s) betecknar standardavvikelsen för premierisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med artikel 3,

2. σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga II,

3. V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s som anges i artikel 116,

4. V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s som anges i artikel 116.

3.För alla segment i bilaga II ska standardavvikelsen för premierisk vid skadeförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för premierisken brutto vid skadeförsäkring för segmentet som anges i bilaga II och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring. För segmenten 1, 4 och 5 som återfinns i bilaga II ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 80 %. För övriga segment som anges i bilagan ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 100 %.

1.Kapitalkravet för annullationsrisken vid skadeförsäkring som avses i artikel 114.1 c ska motsvara den minskning i primärkapital hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som härrör från en kombination av följande omedelbara händelser:

1. Återköp av 40 % av försäkringarna för vilka ett återköp skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utanför riskmarginalen.

2. Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.

2.De händelser som avses i punkt 1 a och b ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i punkt 1 a gälla de underliggande försäkringsavtalen.

3.Vid fastställandet av förlusten i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i det fall som avses i punkt 1 a ska företaget basera beräkningen på typen av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.

1.Undergruppen för katastrofrisk vid skadeförsäkring ska bestå av samtliga följande undergrupper:

1. Undergruppen för naturkatastrofrisk.

2. Undergruppen för katastrofrisk vid icke-proportionell egendomsåterförsäkring.

3. Undergruppen för risk för katastrof orsakad av människan.

4. Undergruppen för andra katastrofrisker inom skadeförsäkring.

2.Kapitalkravet för modulen för katastrofrisk vid tecknande av skadeförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. SCRnatCAT betecknar kapitalkravet för naturkatastrofrisk,

2. SCRnpproperty betecknar kapitalkravet för katastrofrisken vid icke-proportionell egendomsåterförsäkring,

3. SCRmmCAT betecknar kapitalkravet för risken för katastrofer orsakade av människan,

4. SCRCATother betecknar kapitalkravet för övrig katastrofrisk vid skadeförsäkring.

1.Undergruppen för naturkatastrofrisk ska bestå av samtliga följande undergrupper:

1. Undegruppen för stormrisk.

2. Undergruppen för jordbävningsrisk.

3. Undergruppen för översvämningsrisk.

4. Undergruppen för hagelrisk.

5. Undergruppen för jordskredsrisk.

2.Kapitalkravet för naturkatastrofrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av de undergrupper i som anges i punkt 1,

2. SCRi betecknar kapitalkravet för undergrupp i.

1.Kapitalkravet för stormrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga V,

2. CorrWS(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för stormrisk för region r och region s enligt bilaga V,

3. SCR(windstorm,r) och SCR(windstorm,s) betecknar kapitalkraven för stormrisk i regionerna r och s,

4. SCR(windstorm,other) betecknar kapitalkravet för stormrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.

2.För alla regioner som anges i bilaga V ska kapitalkravet för stormrisk i en viss region r vara det som är störst av följande två kapitalkrav:

1. Kapitalkravet för stormrisk i region r enligt scenario A i punkt 3.

2. Kapitalkravet för stormrisk i region r enligt scenario B i punkt 4.

3.För alla regioner som anges i bilaga V ska kapitalkravet för stormrisk i en viss region r enligt scenario A motsvara den minskning i kapitalbasen hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:

1. En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 80 % av den angivna stormförlusten i regionen r.

2. En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 40 % av den angivna stormförlusten i regionen r.

4.För alla regioner som anges i bilaga V ska kapitalkravet för stormrisk i en viss region r enligt scenario B motsvara den minskning i primärkapital hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:

1. En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 100 % av den angivna stormförlusten i regionen r.

2. En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 20 % av den angivna stormförlusten i regionen r.

5.För alla regioner som anges i bilaga V ska den angivna stormförlusten i en viss region r beräknas enligt följande formel:

där

1. [utgått]

2. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,

3. Corr(windstorm,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för stormrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga XXII,

4. WSI(windstorm,r,i) och WSI(windstorm,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot stormrisk i riskområdena i och j i region r enligt bilaga IX,

Förordning (EU) 2019/981

6.För alla regioner som anges i bilaga V och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot stormrisk i en stormzon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

WSI(windstorm,r,i) = Q(windstorm,r) = W(windstorm,r,i) · SI(windstorm,r,i)

där

1. W(windstorm,r,i) för stormrisk i riskområde i i region r som anges i bilaga X,

2. SI(windstorm,r,i) betecknar summan som försäkrats mot stormrisk i stormzon i i region r,

3. Q(windstorm,r) betecknar stormriskfaktorn för region r enligt bilaga V.

Om det belopp som fastställts för ett särskilt riskområde i enlighet med första stycket överstiger ett belopp (i detta stycke kallat det lägre beloppet) som motsvarar den summa av potentiella förluster, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle kunna drabbas av avseende stormrisk i det riskområdet, med beaktande av villkoren i dess specifika avtal, däribland eventuella avtalsenliga utbetalningsbegränsningar, får försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som en alternativ beräkning fastställa det viktade belopp som försäkrats mot stormrisk i det riskområdet till det lägre beloppet.

Förordning (EU) 2019/981

7.För alla regioner som anges i bilaga V och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det belopp som försäkrats mot stormrisk i en viss stormzon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

SI(windstorm,r,i) = SI(property,r,i) + SI(onshore property,r,i)

där

1. SI(property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar stormrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r,

2. SI(onshore-property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av storm om risken är belägen i riskområde i i regionen r.

8.Kapitalkravet för stormrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapital hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker någon av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:

1. Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar stormrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

2. Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 i bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av storm där risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

9.Den omedelbara förlust som avses i punkt 8 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:

L(windstorm,other) = 1,75 · (0,5 · DIVwindstorm + 0,5) · Pwindstorm

där

1. DIVwindstorm beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på premier i förhållande till de skyldigheter som avses i punkt 8 och endast för regionerna 5–18 som anges i punkt 8 i bilaga III.

2. Pwindstorm är en uppskattning av de premier som intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de skyldigheter som anges i punkt 8 under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.

1.Kapitalkravet för jordbävningsrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VI,

2. CorrEQ(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för jordbävningsrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VI,

3. SCR(earthquake,r) och SCR(earthquake,s) betecknar kapitalkraven för jordbävningsrisk i regionerna r och s,

4. SCR(earthquake,other) etecknar kapitalkravet för jordbävningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.

2.För alla regioner som anges i bilaga VI ska kapitalkravet för jordbävningsrisk i en viss region r motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:

där

1. [utgått]

2. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,

3. Corr(earthquake,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för jordbävningsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga XXIII,

4. WSI(earthquake,r,i) och WSI(earthquake,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga IX.

Förordning (EU) 2019/981

3.För alla regioner som anges i bilaga VI och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i en viss jordbävningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

WSI(earthquake,r,i) = Q(earthquake,r) · W(earthquake,r,i) · SI(earthquake,r,i)

där

1. W(earthquake,r,i) betecknar riskvikten för jordbävningsrisk i riskområde i i region r som anges i bilaga X,

2. SI(earthquake,r,i) betecknar summan som försäkrats mot jordbävningsrisk i jordbävningszon i i region r,

3. Q(earthquake,r) betecknar jordbävningsriskfaktorn för region r enligt bilaga VI.

Om det belopp som fastställts för ett särskilt riskområde i enlighet med första stycket överstiger ett belopp (i detta stycke kallat det lägre beloppet) som motsvarar den summa av potentiella förluster, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle kunna drabbas av avseende jordbävningsrisk i det riskområdet, med beaktande av villkoren i dess specifika avtal, däribland eventuella avtalsenliga utbetalningsbegränsningar, får försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som en alternativ beräkning fastställa det viktade belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i det riskområdet till det lägre beloppet.

Förordning (EU) 2019/981

4.För alla regioner som anges i bilaga VI och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i en viss jordbävningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

SI(earthquake,r,i) = SI(property,r,i) + SI(onshore-property,r,i)

där

1. SI(property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar jordbävningsrisk, och om risken är belägen i riskområde i i regionen r,

2. SI(onshore-property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av översvämning om risken är belägen i riskområde i i region r.

5.Kapitalkravet för jordbävningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker en eller båda av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:

1. Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar jordbävningsrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

2. Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 enligt bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av jordbävning där risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

6.Den omedelbara förlust som avses i punkt 5 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:

L(earthquake,other) = 1,2 · (0,5 · DIVearthquake + 0,5) · Pearthquake

där

1. DIVearthquake beräknas i enlighet med bilaga III, men baserat på premier i förhållande till de skyldigheter som avses i punkt 5 a och b och endast för regionerna 5–18 som anges i punkt 8 i bilaga III.

2. Pearthquake är en uppskattning av de premier som intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de skyldigheter som anges i punkt 5 a och b under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.

1.Kapitalkravet för översvämningsrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VII,

2. CorrFL(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för översvämningsrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VII,

3. SCR(flood,r) och SCR(flood,s) betecknar kapitalkraven för översvämningsrisk i regionerna r och s,

4. SCR(flood,other) betecknar kapitalkravet för översvämningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.

2.För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för översvämningsrisk i en viss region r vara det som är störst av följande kapitalkrav:

1. Kapitalkravet för översvämningsrisk i region r enligt scenario A i punkt 3.

2. Kapitalkravet för översvämningsrisk i region r enligt scenario B i punkt 4.

3.För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för översvämningsrisk i en viss region r enligt scenario A motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:

1. En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 65 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.

2. En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 45 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.

4.För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för översvämningsrisk i en viss region r enligt scenario B motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:

1. En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 100 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.

2. En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 10 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.

5.För alla regioner som anges i bilaga VII ska den angivna översvämningsförlusten i en viss region r uppgå till följande belopp:

där

1. [utgått]

2. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,

3. Corr(flood,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för översvämningsrisk i översvämningszonerna i och j i region r som anges i bilaga XXIV,

4. WSI(flood,r,i) och WSI(flood,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot översvämningsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga IX.

Förordning (EU) 2019/981

6.För alla regioner som anges i bilaga VII och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot översvämningsrisk i en viss översvämningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

WSI(flood,r,i) = Q(flood,r) · W(flood,r,i) · SI(flood,r,i)

där

1. W(flood,r,i) betecknar riskvikten för översvämningsrisk i riskområde i i region r som anges i bilaga X,

2. SI(flood,r,i) betecknar summan som försäkrats mot översvämningsrisk i översvämningszon i i region r,

3. Q(flood,r) betecknar översvämningsriskfaktorn för region r enligt bilaga VII.

Om det belopp som fastställts för ett särskilt riskområde i enlighet med första stycket överstiger ett belopp (i detta stycke kallat det lägre beloppet) som motsvarar den summa av potentiella förluster, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle kunna drabbas av avseende översvämningsrisk i det riskområdet, med beaktande av villkoren i dess specifika avtal, däribland eventuella avtalsenliga utbetalningsbegränsningar, får försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som en alternativ beräkning fastställa det viktade belopp som försäkrats mot översvämningsrisk i det riskområdet till det lägre beloppet.

Förordning (EU) 2019/981

7.För alla regioner som anges i bilaga VII och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det belopp som försäkrats mot översvämningsrisk i ett visst riskområde i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

SI(flood,r,i) = SI(property,r,i) + SI(onshore-property,r,i) + 1,5 · SI(motor,r,t)

där

1. SI(property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar översvämningsrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r,

2. SI(onshore-property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av översvämning om risken är belägen i riskområde i i region r,

3. SI(motor,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 5 och 17 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar översvämningsrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r.

Förordning (EU) 2019/981

8.Kapitalkravet för översvämningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker någon av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:

1. Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar översvämningsrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

2. Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 enligt bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av översvämning där risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

3. Förpliktelser för klasserna 5 eller 17 enligt bilaga I som omfattar översvämningsrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

9.Den omedelbara förlust som avses i punkt 8 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:

L(flood,other) = 1,1 · (0,5 · DIVflood + 0,5) · Pflood

där

1. DIVflood beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på premier i förhållande till de förpliktelser som avses i punkt 8 a, b och c och endast för regionerna 5–18 som anges i punkt 8 i bilaga III.

2. Pflood är en uppskattning av de premier som intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de förpliktelser som anges i punkt 8 a, b och c under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.

1.Kapitalkravet för hagelrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VIII,

2. CorrHL(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för hagelrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VIII,

3. SCR(hail,r) och SCR(hail,s) betecknar kapitalkraven för hagelrisk i regionerna r och s,

4. SCR(hail,other) betecknar kapitalkravet för hagelrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.

2.För alla regioner som anges i bilaga VIII ska kapitalkravet för hagelrisk i en viss region r vara det som är störst av följande kapitalkrav:

1. Kapitalkravet för hagelrisk i regionen r enligt scenario A.

2. Kapitalkravet för hagelrisk i regionen r enligt scenario B.

3.För alla regioner som anges i bilaga VIII ska kapitalkravet för hagelrisk i en viss region r enligt scenario A motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:

1. En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 70 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.

2. En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 50 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.

4.För alla regioner som anges i bilaga VIII ska kapitalkravet för hagelrisk i en viss region r enligt scenario B motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:

1. En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 100 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.

2. En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 20 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.

5.För alla regioner som anges i bilaga VIII ska den angivna hagelförlusten i en viss region r beräknas enligt följande formel:

där

1. [utgått]

2. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,

3. Corr(hail,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för hagelrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga XXV,

4. WSI(hail,r,i) och WSI(hail,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot hagelrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga IX.

Förordning (EU) 2019/981

6.För alla regioner som anges i bilaga VIII och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot hagelrisk i en viss jordbävningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

WSI(hail,r,i) = Q(hail,r) · W(hail,r,i) · SI(hail,r,i)

där

1. W(hail,r,i) betecknar riskvikten för hagelrisk i riskområde i i regionen r som anges i bilaga X,

2. SI(hail,r,i) betecknar beloppet som försäkrats mot hagelrisk i hagelzon i i regionen r,

3. Q(hail,r) betecknar hagelriskfaktorn för region r enligt bilaga VIII.

Om det belopp som fastställts för ett särskilt riskområde i enlighet med första stycket överstiger ett belopp (i detta stycke kallat det lägre beloppet) som motsvarar den summa av potentiella förluster, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle kunna drabbas av avseende hagelrisk i det riskområdet, med beaktande av villkoren i dess specifika avtal, däribland eventuella avtalsenliga utbetalningsbegränsningar, får försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som en alternativ beräkning fastställa det viktade belopp som försäkrats mot hagelrisk i det riskområdet till det lägre beloppet.

Förordning (EU) 2019/981

7.För alla regioner som anges i bilaga VIII och alla hagelzoner ska det belopp som försäkrats mot hagelrisk i en viss hagelzon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

SI(hail,r,i) = SI(property,r,i) + SI(onshore-property,r,i) + 5 · SI(motor,r,t)

där

1. SI(property,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar hagelrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r,

2. SI(onshore-property,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av hagel om risken är belägen i riskområde i i regionen r,

3. SI(motor,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser för klasserna 5 och 17 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar hagelrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r.

8.Kapitalkravet för hagelrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker en eller båda av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:

1. Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar hagelrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

2. Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 enligt bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av hagel om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

3. Förpliktelser för klasserna 5 eller 17 enligt bilaga I som omfattar hagelrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.

9.Den omedelbara förlust som avses i punkt 8 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:

där

L(hail,other) = 0,3 · (0,5 · DIVhail + 0,5) · Phail

1. DIVhail beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på premier i förhållande till de skyldigheter som avses i punkt 8 a, b och c och endast för regionerna 5–18 i bilaga III.

2. Phail är en uppskattning av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de förpliktelser som anges i punkt 8 a, b och c under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.

1.Kapitalkravet för jordskredsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i, j) i Frankrike som anges i bilaga IX,

2. Corr(subsidence,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för jordskredsrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga XXVI,

3. WSI(subsidence,i) och WSI(subsidence,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i riskområdena i och j i Frankrike som anges i bilaga IX.

Förordning (EU) 2019/981

2.För alla jordskredszoner ska det viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i ett särskilt riskområde i i Frankrike som anges i bilaga IX beräknas enligt följande formel:

WSI(subsidence,i) = 0,0005 · W(subsidence,i) · SI(subsidence,i)

där

1. W(subsidence,i) betecknar riskvikten för jordskredsrisk i riskområde i som anges i bilaga X,

2. SI(subsidence,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar jordskredsrisk för bostadsfastigheter i jordskredszon i.

Om det belopp som fastställts för ett särskilt riskområde i enlighet med första stycket överstiger ett belopp (i detta stycke kallat det lägre beloppet) som motsvarar den summa av potentiella förluster, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle kunna drabbas av avseende jordskredsrisk i det riskområdet, med beaktande av villkoren i dess specifika avtal, däribland eventuella avtalsenliga utbetalningsbegränsningar, får försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som en alternativ beräkning fastställa det viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i det riskområdet till det lägre beloppet.

Förordning (EU) 2019/981

1.Vid tillämpning av artiklarna 121.3 och 121.4, 123.3 och 123.4 samt 124.3 och 124.4 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag basera beräkningen av kapitalkravet på följande antaganden:

1. De två på varandra följande händelser som avses i dessa artiklar är oberoende från varandra.

2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag inför inte nya riskreduceringstekniker mellan de två händelserna.

2.Utan hinder av artikel 83.1 d ska försäkrings- och återförsäkringsföretag ta hänsyn till framtida förvaltningsåtgärder avseende återställanden mellan den första och den andra händelsen om gällande återförsäkringsavtal möjliggör återställanden. Antagandena om framtida förvaltningsåtgärder ska vara realistiska, objektiva och kontrollerbara.

1.Kapitalkravet för katastrofrisk för icke-proportionell egendomsåterförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje återförsäkringsavtal som skyddar återförsäkringsförpliktelser inom klass 28 i bilaga I förutom icke-proportionella återförsäkringsförpliktelser avseende försäkringsförpliktelser som ingår i klasserna 9 och 21 i bilaga I.

2.Den omedelbara förlusten, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som avses i punkt 1 får inte överstiga följande belopp:

Lnpproperty = 2,5 · (0,5 · DIVnpproperty + 0,5) · Pnpproperty

där

1. DIVnpproperty beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på de premier som försäkrings- och återförsäkringsföretag tjänat in i klass 28 i bilaga I, förutom icke-proportionella återförsäkringsförpliktelser avseende försäkringskrav som ingår i klasserna 9 och 21 i bilaga I.

2. Pproperty är en uppskattning av de premier som försäkrings- och återförsäkringsföretaget ska tjäna in under de kommande tolv månaderna för varje avtal som täcker återförsäkringsförpliktelsernna i klass 28 i bilaga I, förutom icke-proportionella återförsäkringsförpliktelser avseende försäkringskrav som ingår i klasserna 9 och 21 i bilaga I. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.

1.Undergruppen för risk på grund av katastrof orsakad av människan ska bestå av följande undergrupper:

1. Underguppen för risk i samband med ansvarsförsäkring för motorfordon.

2. Undergruppen för sjöfartsrisk.

3. Undergruppen för luftfartsrisk.

4. Undergruppen för brandrisk.

5. Undergruppen för ansvarsrisk.

6. Undergruppen för kredit- och borgensrisk.

2.Kapitalkravet för risk på grund av katastrof orsakad av människan ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla undergrupper som anges i punkt 1,

2. SCRi betecknar kapitalkravet för undegrupp i.

1.Kapitalkravet för risk i samband med ansvarsförsäkring för motorfordon ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:

där

1. Na är antalet fordon som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 4 och 16 enligt bilaga I med en antagen försäkringsgräns över 24.000.000 euro.

2. Nb är antalet fordon som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 4 och 16 enligt bilaga I med en antagen försäkringsgräns under eller lika med 24.000.000 euro.

Antalet motorfordon som omfattas av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets proportionella återförsäkringsförpliktelser ska viktas med den relativa andelen av företagets förpliktelser vad gäller motorfordonens försäkringsbelopp.

2.Den antagna försäkringsgräns som avses i punkt 1 ska vara den allmänna gränsen för ansvarsförsäkringen för motorfordon eller, om ingen sådan allmän gräns anges i försäkringen, summan av gränsvärdena för sakskador och personskador. Om försäkringens gräns anges som ett högsta belopp per skadelidande ska den antagna gränsen för försäkringen baseras på antagandet att tio offer uppkommer.

1.Kapitalkravet för sjöfartsrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. SCR_vessel är kapitalkravet för risken för en fartygskollision,

2. SCR_platform är kapitalkravet för risken för en plattformsexplosion.

Förordning (EU) 2019/981

2.Kapitalkravet för risken för en fartygskollision ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som uppgår till följande:

Lvessel = maxv(SI(hull,v) + SI(liab,v) + SI(pollution,v))

där

1. det maximala värdet omfattar alla fartyg som trafikerar hav, insjöar, floder och kanaler och som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget mot fartygskollision i klasserna 6, 18 och 27 i bilaga I, om fartygets försäkrade värde minst uppgår till 250.000 euro,

2. SI(hull,v) är det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, efter avdrag för belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan återkräva enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, för fartygsskrovförsäkring och fartygsskrovåterförsäkring för fartyg v,

3. SI_(liab,v) är det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, efter avdrag för belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan återkräva enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, för sjöskadeförsäkring och sjöskadeåterförsäkring för fartyg v,

4. SI_{(pollution,v)} är det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, efter avdrag för belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan återkräva enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, för oljeföroreningsförsäkring och oljeföroreningsåterförsäkring för fartyg v.

Vid fastställandet av SI(hull,v), SI(liab,v) och SI(pollution,v) ska försäkrings- och återförsäkringsföretag bara beakta återförsäkringsavtal och specialföretag från vilka medel skulle utbetalas för försäkringsfordringar relaterade till fartyg v. Återförsäkringsavtal och specialföretag där utbetalningar är beroende av försäkringsfordringar som inte är relaterade till fartyg v får inte beaktas.

Om ett avdrag för belopp som kan återkrävas skulle medföra ett kapitalkrav för risken för en fartygskollision som inte i tillräcklig mån beaktar den risk för en sådan kollision som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat mot, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget beräkna SI(hull,v), SI(liab,v) eller SI(pollution,v) utan avdrag för belopp som kan återkrävas.

Förordning (EU) 2019/981

3.Kapitalkravet för risken för en plattformsexplosion ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som uppgår till följande:

Lplatform = maxp(SIp)

där

1. det maximala värdet omfattar alla olje- och gasplattformar till havs som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget mot plattformsexplosion i klasserna 6, 18 och 27 i bilaga I,

2. SIp är det ackumulerade belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, efter avdrag för belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan återkräva enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, för följande försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser i fråga om plattform p:

   1. Skyldighet att ersätta skada på egendom.

   2. Skyldighet att ersätta kostnader för borttagande av vrak.

   3. Skyldighet att ersätta förlorade inkomster.

   4. Skyldighet att ersätta kostnaderna för att täta källan eller säkra den.

   5. Skyldigheter i samband med ansvarsförsäkring och ansvarsåterförsäkring.

Vid fastställandet av SIp ska försäkrings- och återförsäkringsföretag bara beakta återförsäkringsavtal och specialföretag från vilka medel skulle utbetalas för försäkringsfordringar relaterade till plattform p. Återförsäkringsavtal och specialföretag där utbetalningar är beroende av försäkringsfordringar som inte är relaterade till plattform p. får inte beaktas.

Om ett avdrag för belopp som kan återkrävas skulle medföra ett kapitalkrav för risken för en plattformsexplosion som inte i tillräcklig mån beaktar den risk för en sådan explosion som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat mot, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget beräkna SIp utan avdrag för belopp som kan återkrävas.

Förordning (EU) 2019/981

1.Kapitalkravet för brandrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som motsvarar det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med avseende på den största koncentrationen av brandrisk.

Förordning (EU) 2019/981

2.Den största koncentrationen av brandrisk för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag är den uppsättning av byggnader som har det största försäkrade beloppet, efter avdrag för belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan återkräva enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, och som uppfyller samtliga följande villkor:

1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har för varje byggnad försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser i klasserna 7 och 19 i bilaga I som omfattar skador på grund av brand eller explosion, inbegripet till följd av terroristattacker.

2. Alla byggnader är delvis eller helt belägna inom en radie av 200 meter.

Vid fastställandet av det försäkrade beloppet för en uppsättning av byggnader ska försäkrings- och återförsäkringsföretag bara beakta återförsäkringsavtal och specialföretag från vilka medel skulle utbetalas för försäkringsfordringar relaterade till denna uppsättning av byggnader. Återförsäkringsavtal och specialföretag där utbetalningar är beroende av försäkringsfordringar som inte är relaterade till denna uppsättning av byggnader får inte beaktas.

Om ett avdrag för belopp som kan återkrävas skulle medföra ett kapitalkrav för brandrisk som inte i tillräcklig mån beaktar den brandrisk som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat mot, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget beräkna det försäkrade beloppet för en uppsättning av byggnader utan avdrag för belopp som kan återkrävas.

Förordning (EU) 2019/981

3.För tillämpningen av punkt 2 kan gruppen av byggnader täckas av ett eller flera försäkrings- eller återförsäkringsavtal.

1.Kapitalkravet för ansvarsrisk ska vara lika med följande:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer av ansvarsriskgrupper (i, j) som anges i bilaga XI,

2. Corr(liability,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för ansvarsrisk för ansvarsriskgrupperna i och j som anges i bilaga XI,

3. SCR(liability,i) betecknar kapitalkravet för ansvarsrisk för ansvarsriskgrupp i.

2.För alla ansvarsriskgrupper som anges i bilaga XI ska kapitalkravet för ansvarsrisken för en viss ansvarsriskgrupp i motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:

där

1. f(liability,i) betecknar riskfaktorn för ansvarsriskgrupp i enligt bilaga XI,

2. P(liability,i) är en uppskattning av de premier som försäkrings- och återförsäkringsföretaget ska tjäna in under de kommande tolv månaderna för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna i riskgrupp i. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.

3.Beräkningen av förlusten i primärkapitalet som avses i punkt 2 ska grunda sig på följande antaganden:

1. Förlusten i ansvarsriskgrupp i orsakas av ni försäkringsfordringar och förlusterna som orsakas av dessa fordringar är representativa för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i ansvarsriskgrupp i och utgör hela förlusten för ansvarsriskgrupp i.

2. Antalet fordringar ni motsvarar det lägsta heltal som överstiger följande belopp:

   

   där

   1. f(liability,i) och P(liability,i) definieras i punkt 2,

   2. Lim(i,1) betecknar den högsta gränsen för ersättning från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i ansvarsriskgrupp i,

3. om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget erbjuder en obegränsad täckning i ansvarsriskgrupp i är antalet försäkringsfordringar ni lika med ett.

1.Kapitalkravet för kredit- och borgensrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. SCRdefault är kapitalkravet för risken av ett stort kreditfallissemang,

2. SCRrecession är kapitalkravet för recessionsrisk.

2.Kapitalkravet för risken för ett stort kreditfallissemang ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar betalningsinställelse för de två största exponeringarna hänförliga till förpliktelser som ingår i klasserna 9 och 21 i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag. Beräkningen av kapitalkravet ska grunda sig på antagandet att förlusten vid fallissemang för varje exponering är 10 % av försäkringsbeloppet i samband med exponeringen, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.

3.De två största kreditförsäkringsexponeringar som avses i punkt 2 ska fastställas på grundval av en jämförelse mellan förlusten vid fallissemang för kreditförsäkringsexponeringar, dvs. förlusten vid fallissemang efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.

4.Kapitalkravet för recessionsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag motsvarar 100 % av försäkrings- och återförsäkringsföretagets intjänade premier under de kommande tolv månaderna i klasserna 9 och 21.

1.Riskmodulen för livförsäkring ska omfatta följande undergrupper:

1. Undergruppen för dödsfallsrisk som anges i artikel 105.3 a andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

2. Undergruppen för livsfallsrisk som anges i artikel 105.3 b andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

3. Undergruppen för invaliditet-sjuklighetsrisk som anges i artikel 105.3 c andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

4. Undergruppen för driftskostnadsrisk som anges i artikel 105.3 d andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

5. Undergruppen för omprövningsrisk som anges i artikel 105.3 e andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

6. Undergruppen för annullationsrisk som anges i artikel 105.3 f andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

7. Undergruppen för katastrofrisk vid livförsäkring som anges i artikel 105.3 g andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

2.Kapitalkravet för teckningsrisk vid livförsäkring ska motsvara följande:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,

2. CorrNL(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisk vid livförsäkring för undergruppen i och j,

3. SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.

3.Korrelationskoefficienten Corri,j som anges i punkt 3 i bilaga IV till direktiv 2009/138/EG ska motsvara den post som anges i rad i och kolumn j i följande korrelationsmatris:

1.Kapitalkravet för dödsfallsrisk som avses i artikel 105.3 a i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 15 % av dödlighetstalet som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

2.Den ökade dödligheten som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utanför riskmarginalen. Identifiering av försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utanför riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:

1. Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.

2. När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.

3.När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.

1.Kapitalkravet för livsfallsrisk som avses i artikel 105.3 b i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 20 % av dödlighetstalet som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.

2.Den minskade dödlighet som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal. Identifiering av försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:

1. Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.

2. När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödlighetstalen också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.

3.När det gäller återförsäkringsavtal ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödligheten endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.

1.Kapitalkravet för annullationsrisk som avses i artikel 105.3 f i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med det största av följande kapitalkrav:

1. Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer.

2. Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer.

3. Kapitalkravet för massannullationsrisk.

2.Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 50 % av utnyttjandet av de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots detta får ökningen av andelen utnyttjade optioner inte överstiga 100 %, och ökningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utnyttjandet av optionen skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.

3.Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 50 % av utnyttjandet av de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots det får minskningen av andelen utnyttjade optioner inte överstiga 20 %, och minskningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utövandet av optionen skulle leda till en minskning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.

4.Följande alternativ ska vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:

1. Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis häva, återköpa, minska, begränsa eller upphäva försäkringsskydd eller tillåta att försäkringen upphör att gälla.

2. Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis införa, förnya, öka, förlänga eller återuppta försäkrings- eller återförsäkringsskydd.

Vid tillämpning av led b ska förändringen av andelen utnyttjade optioner som avses i punkterna 2 och 3 tillämpas på den andel som återspeglar att den relevanta optionen inte utnyttjats.

5.När det gäller återförsäkringsavtal ska följande alternativ vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:

1. De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i återförsäkringsavtalen.

2. De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i de försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsavtalen.

3. Rätten för den potentiella försäkringstagaren att inte ingå sådana försäkrings eller återförsäkringsavtal om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.

6.Kapitalkravet för massannullationsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara händelser:

1. Uppsägning av 70 % av de försäkringar som omfattas av åtgärder som avses i artikel 2.3 b iii och iv i direktiv 2009/138/EG, för vilka uppsägning skulle leda till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal och om ett av följande villkor är uppfyllda:

   1. Försäkringstagaren är inte en fysisk person och uppsägning av en sådan försäkring behöver inte godkännas av pensionsfondens förmånstagare.

   2. Försäkringstagaren är en fysisk person som agerar till förmån för försäkringens förmånstagare, utom när det finns en familjerelation mellan den fysiska personen och förmånstagarna, eller där försäkringen tecknats för privat egendomsplanering eller arv och antalet förmånstagare enligt försäkringen inte överstiger 20.

2. Uppsägning av 40 % av försäkringarna, förutom de som anges under led a för vilka uppsägning skulle leda till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal.

3. Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.

De händelser som avses i första stycket ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i led a tillämpas på de underliggande försäkringsavtalen.

Vid fastställandet av förlusten i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i de fall som avses i leden a och b ska företaget basera beräkningen på den typ av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.

7.När det största av de kapitalkrav som avses i punkt 1 a, b och c i denna artikel och det största av motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning inte baseras på samma scenario, ska kapitalkravet för annullationsrisk som avses i artikel 105.3 f i direktiv 2009/138/EG vara det kapitalkrav som avses i punkt 1 a, b och c i denna artikel för vilka det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning.

1.Kapitalkravet för katastrofrisker inom livförsäkring som avses i artikel 105.3 g i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar ökning på 0,15 % av dödstalen (uttryckt i procent) som används i beräkningen av tekniska avsättningar för att återspegla dödlighetstalen under de följande tolv månaderna.

2.De ökade dödlighetstal som avses i punkt 1 får endast tillämpas på de försäkringar för vilka en ökning av dödlighetstalen som används för att återspegla dödligheten under de följande tolv månaderna leder till en ökning i de försäkringstekniska avsättningarna. Identifiering av försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utanför riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:

1. Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.

2. När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.

3.När det gäller återförsäkringsavtal ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökad dödlighet endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.

1.Riskmodulen för sjukförsäkring ska bestå av följande undergrupper:

1. Undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring.

2. Undergruppen för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring.

3. Undergruppen för katastrofrisk inom sjukförsäkring.

2.Kapitalkravet för teckningsrisk inom sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,

2. CorrH(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisken för undergrupperna i och j,

3. SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.

3.Den korrelationskoefficient CorrH(i,j) som anges i punkt 2 betecknar den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:

4.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillämpa

1. undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring för sjukförsäkrings och sjukåterförsäkringsförpliktelser som ingår i klasserna 1–3, 13–15 och 25 som anges i bilaga I,

2. undergruppen för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring för sjukförsäkrings och sjukåterförsäkringsförpliktelser som ingår i klasserna 29, 33 och 35 som anges i bilaga I,

3. undergruppen för katastrofrisk inom sjukförsäkringar för sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser.

1.Undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring ska bestå av följande undergrupper:

1. Underguppen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring.

2. Undergruppen för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring.

2.Kapitalkravet för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. SCR(NSLTh,pr) betecknar kapitalkravet för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring,

2. SCR(NSLTh,lapse) betecknar kapitalkravet för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring,

1.Volymmåttet för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring ska vara lika med summan av de volymmässiga åtgärderna för premie- och reservrisker för segmenten som anges i bilaga XIV.

2.För alla segment som anges i bilaga XIV ska volymmåttet för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:

Vs = (V(prem,s) + V(res,s)) · (0,75 + 0,25 · DIVs)

där

1. V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s,

2. V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s,

3. DIVs betecknar faktorn för geografisk diversifiering av segment s.

3.För alla segment som anges i bilaga XIV ska volymmåttet för premierisken för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:

V(prem,s) = max(Ps; P(last,s)) + FP(existing,s) + FP(future,s)

där

1. Ps betecknar en skattning av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segmentet s under de kommande tolv månaderna,

2. P(last,s) betecknar de premier som intjänats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s under de senaste tolv månaderna,

3. FP(existing,s) betecknar det förväntade nuvärdet för premierna som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal,

4. FP(future,s) betecknar nedanstående belopp för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna:

   1. I fråga om alla sådana avtal vars ursprungliga längd är högst ett år, det förväntade nuvärdet av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s, dock inte de premier som ska intjänas under tolv månader efter det första redovisningstillfället.

   2. I fråga om alla sådana avtal vars ursprungliga längd överstiger ett år, ett belopp motsvarande 30 % av det förväntade nuvärdet av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s efter de följande tolv månaderna.

Förordning (EU) 2019/981

4.Som ett alternativ till den beräkning som anges i punkt 3 får försäkrings- och återförsäkringsföretag välja att beräkna volymmåttet för premierisken för ett visst segment s i enlighet med följande formel för alla segment i bilaga XIV:

V(prem,s) = Ps + FP(existing,s) + FP(future,s)

under förutsättning att följande omständigheter råder:

1. Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har beslutat att dess premieintäkter i segmentet s under de närmaste tolv månaderna inte kommer att överskrida Ps.

2. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har upprättat effektiva kontrollmekanismer för att säkerställa att de gränsvärden för premieintäkter som avses i led a är uppfyllda.

3. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har underrättat sin tillsynsmyndighet om det beslut som avses i led a och skälen för detta.

Vid tillämpningen av denna punkt ska begreppen Ps, FP(existing,s) och FP(future,s) betecknas i enlighet med punkt 3 a, c och d.

5.För de beräkningar som anges i punkterna 3 och 4 ska premierna anges netto efter avdrag för premier för återförsäkringsavtal. Följande premier för återförsäkringsavtal får inte dras av:

1. Premier i samband med händelser som inte rör försäkringen eller betalda försäkringskrav som inte beaktas i de kassaflöden som anges i artikel 41.3.

2. Premier för återförsäkringsavtal som inte uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213.

6.För alla segment som anges i bilaga XIV ska volymmåttet för reservrisken för ett visst segment motsvara den bästa skattningen av avsättningarna för oreglerade försäkringsfall för segmentet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, förutsatt att kontrakten för återförsäkring eller specialföretagen uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213. Volymmåttet får inte vara negativt.

7.För alla segment som anges i bilaga XIV ska standardfaktorn för geografisk diversifiering endera vara lika med 1 eller beräknas i enlighet med bilaga III.

1.Standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. VNSLTh betecknar volymmått för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring,

2. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (s,t) av de segment som anges i bilaga XIV,

3. CorrHS(s,t) betecknar korrelationskoefficienten för premie- och reservrisk för NSLT sjukförsäkring för segment s och segment t som anges i bilaga XV,

4. σs och σt betecknar standardavvikelserna för premie- och reservrisken för NSLT sjukförsäkringar för segmenten s och t,

5. Vs och Vt betecknar volymmåtten för premie- och reservrisken för segmenten s och t, som anges i bilaga XIV.

2.För alla segment i bilaga XIV ska standardavvikelsen för premie- och reservrisk vid NSLT sjukförsäkring för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:

där

1. σ(prem,s) betecknar standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med artikel 3,

2. σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga XIV,

3. V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s som anges i artikel 147,

4. V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s som anges i artikel 147.

3.För alla segment i bilaga XIV ska standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för premierisken brutto inom NSLT sjukförsäkring för segmentet i bilaga XIV och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring. För alla segment som anges i bilaga XIV ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 100 %.

1.Vid tillämpning av artikel 109a.4 i direktiv 2009/138/EG ska sjukförsäkringsförpliktelser som omfattas av systemet för utjämning av hälsorisker (HRES) identifieras, hanteras och organiseras skilt från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan någon möjlighet att göra överföringar till sjukförsäkringsförpliktelser som inte omfattas av HRES.

2.Standardavvikelserna för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring för segmenten 1, 2 och 3 i bilaga XIV för affärsverksamhet som omfattas av HRES ska uppfylla följande krav:

1. Standardavvikelserna bestäms separat för varje segment 1, 2 och 3 på det vis som anges i bilaga XIV och separat för premie- och reservrisk.

2. För varje segment som anges i bilaga XIV är standardavvikelsen för premierisk det som är lägst av följande belopp:

   1. Standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.

   2. Det belopp som är högst av följande:

      1. En tredjedel av standardavvikelsen för premierisken inom NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.

      2. En uppskattning av den representativa standardavvikelsen för ett försäkringsföretags kombinerade kvot, vilket är förhållandet mellan följande årliga belopp:

         • Summan av ersättningarna, inklusive tillhörande kostnader och försäkringstekniska avsättningar för skador som inträffat under räkenskapsåret för verksamhet som omfattas av HRES, inklusive eventuella förändringar till följd av HRES.

         • Årets intjänade premier för den affärsverksamhet som omfattas av HRES.

3. För varje segment som anges i bilaga XIV är standardavvikelsen för reservrisk det som är lägst av följande belopp:

   1. Standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.

   2. Det belopp som är högst av följande:

      1. En tredjedel av standardavvikelsen för reservrisken för det segment vid NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.

      2. En uppskattning av den representativa standardavvikelsen för ett försäkringsföretags avvecklingskvot, vilket är förhållandet mellan följande årliga belopp:

         • Summan av den bästa skattningen vid årets slut för skadeärenden som var oreglerade i början av året och eventuella ersättningar och kostnader som betalats under året för skadeärenden som var oreglerade i början av året. Båda beloppen omfattar eventuella ändringar till följd av HRES.

         • Den bästa skattningen vid årets ingång för oreglerade skadeanspråk i den del av verksamheten som omfattas av HRES, inklusive eventuella ändringar med anledning av HRES.

4. Bestämning av standardavvikelsen bygger på lämpliga, tillämpliga och relevanta försäkringsmatematiska och statistiska metoder.

5. Bestämning av standardavvikelsen grundar sig på fullständiga, exakta och lämpliga uppgifter som är direkt relevanta för den affärsverksamhet som omfattas av HRES och återspeglar den genomsnittliga graden av diversifiering på försäkringsföretag.

6. Bestämning av standardavvikelsen bygger på trovärdiga aktuella uppgifter och realistiska antaganden.

7. Bestämning av standardavvikelsen tar också hänsyn till eventuella risker som inte minskas av HRES, särskilt de risker som avses i artikel 105.4 a i direktiv 2009/138/EG och risker som inte avspeglas i undergruppen för katastrofrisker vid sjukförsäkring och som skulle kunna påverka ett stort antal försäkringsföretag som samtidigt omfattas av HRES.

8. Metoden för beräkning av standardavvikelsen och själva beräkningen av standardavvikelsen är tillgängliga för allmänheten.

3.Om de genomförandebestämmelser som antagits enligt artikel 109 a.4 i direktiv 2009/138/EG fastställer en standardavvikelse för premierisk vid NSLT sjukförsäkring för verksamhet som omfattas av HRES som uppfyller de krav som anges i punkt 2 i denna artikel, ska försäkringsföretagen använda denna standardavvikelse i stället för standardavvikelsen för premierisk vid NSLT sjukförsäkring för segmentet som anges i bilaga XIV i denna förordning vid beräkning av standardavvikelsen för premie- och reservrisk vid NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 i denna förordning.

När endast en del av ett försäkringsföretags verksamhet i ett segment s omfattas av HRES ska företaget använda en standardavvikelse för premierisk vid NSLT sjukförsäkring för segmentet i beräkningen av standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 som är lika med följande:

där

1. σ(prem,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som anges i bilaga XIV,

2. V(prem,s,nHRES) betecknar volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som inte omfattas av HRES,

3. σ(prem,s,HRES) betecknar standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s för verksamhet som omfattas av HRES som fastställs i enlighet med punkt 2,

4. V(prem,s,HRES) betecknar volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som omfattas av HRES,

V(prem,s,HRES) och V(prem,s,nHRES) ska beräknas på samma sätt som volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som anges i artikel 147, men V(prem,s,HRES) ska endast beakta försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som omfattas av HRES, och V(prem,s,nHRES) ska endast beakta de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som inte omfattas av HRES.

4.Om de genomförandebestämmelser som antagits enligt artikel 109 a.4 i direktiv 2009/138/EG fastställer en standardavvikelse för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamhet som omfattas av HRES som uppfyller de krav som anges i punkt 2 i denna artikel, ska försäkringsföretagen använda denna standardavvikelse i stället för standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segmentet som anges i bilaga XIV i denna förordning vid beräkning av standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 i denna förordning.

När endast en del av ett försäkringsföretags verksamhet i ett segment s omfattas av HRES ska företaget använda en standardavvikelse för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segmentet i beräkningen av standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 som är lika med följande:

där

1. σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga XIV,

2. V(res,s,nHRES) betecknar volymmåttet för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som inte omfattas av HRES,

3. σ(res,s,HRES) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s för verksamhet som omfattas av HRES som fastställs i enlighet med punkt 2,

4. V(res,s,HRES) betecknar volymmåttet för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som omfattas av HRES,

V(res,s,nHRES) och V(res,s,HRES) ska beräknas på samma sätt som volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som anges i artikel 147, men V(res,s,HRES) ska endast beakta försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som omfattas av HRES, och V(res,s,nHRES) ska endast beakta de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som inte omfattas av HRES.

5.Försäkrings- och återförsäkringsföretag får ersätta standardavvikelserna för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamhet som omfattas av HRES med parametrar som är specifika för försäkrings- och återförsäkringsföretag i enlighet med artikel 104.7 i direktiv 2009/138/EG. Tillsynsmyndigheterna får kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretagen ersätter de standardavvikelserna med parametrar som är specifika för företaget i enlighet med artikel 110 i direktiv 2009/138/EG.

1.Kapitalkravet för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 145.1 b ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara händelser:

1. Återköp av 40 % av försäkringarna för vilka ett återköp skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utanför riskmarginalen.

2. Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.

2.De händelser som avses i punkt 1 a och b ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i punkt 1 a gälla de underliggande försäkringsavtalen.

3.Vid fastställandet av förlusten i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i det fall som avses i punkt 1 a ska företaget basera beräkningen på typen av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.

1.Modulen för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring ska bestå av följande undergrupper:

1. Undergruppen för dödsfallsrisk inom sjukförsäkring.

2. Undergruppen för livsfallsrisk inom sjukförsäkring.

3. Undergruppen för invaliditets- och sjuklighetsrisk inom sjukförsäkring.

4. Undergruppen för kostnadsrisk inom sjukförsäkring.

5. Undergruppen för omprövningsrisk inom sjukförsäkring.

6. Undergruppen för annullationsrisk inom SLT sjukförsäkring.

2.Kapitalkravet för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,

2. CorrSLTH(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisken inom SLT sjukförsäkring för undergrupperna i och j,

3. SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.

3.Den korrelationskoefficient CorrSLTH(i,j) som anges i punkt 2 betecknar den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:

1.Kapitalkravet för dödsfallsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning av 15 % av dödlighetstalet som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna.

2.Den ökade dödligheten som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginalen. Identifiering av försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal kan grundas på följande antaganden:

1. Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.

2. När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.

3.När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.

1.Kapitalkravet för livsfallsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 20 % av dödlighetstalet som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna.

2.Den minskade dödlighet som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal. Identifiering av försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:

1. Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.

2. När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.

3.När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.

1.Kapitalkravet för invaliditets- och sjuklighetsrisk vid sjukförsäkring ska vara lika med summan av följande:

1. Kapitalkravet för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk.

2. Kapitalkravet för inkomstskydd vid invaliditets- och sjuklighetsrisk.

2.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillämpa

1. de scenarier som ligger till grund för beräkningen av kapitalkrav för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk bara för sjukvårdskostnader för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser där den underliggande verksamheten tekniskt sett fungerar på liknande sätt som livförsäkringar,

2. de scenarier som ligger till grund för beräkningen av kapitalkrav för inkomstskydd vid invaliditets- och sjuklighetsrisk bara för inkomstskydd för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser där den underliggande verksamheten tekniskt sett fungerar på liknande sätt som livförsäkringar.

1.Kapitalkravet för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk ska motsvara det som är störst av följande kapitalkrav:

1. Kapitalkravet för ökning av sjukvårdsbetalningar.

2. Kapitalkravet för minskning av sjukvårdsbetalningar.

2.Kapitalkravet för ökning av sjukvårdsbetalningar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:

1. En ökning på 5 % av de sjukvårdsbetalningar som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

2. En ökning på 1 % av inflationstakten för sjukvårdsbetalningar (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.

3.Kapitalkravet för minskningen av sjukvårdsbetalningar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:

1. En minskning med 5 % av de sjukvårdsbetalningar som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

2. En minskning med 1 % av inflationstakten för sjukvårdsbetalningar (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.

1.Kapitalkravet för annullationsrisk vid SLT sjukförsäkring som avses i artikel 151.1 f ska vara lika med det största av följande kapitalkrav:

1. Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar.

2. Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar.

3. Kapitalkravet för massannullationsrisk vid SLT sjukförsäkring.

2.Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 50 % av utnyttjandegraden för de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots detta ska den ökade andelen utnyttjade optioner inte överstiga 100 %, och ökningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utövandet skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginal.

3.Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 50 % av utnyttjandet av de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots detta får minskningen av andelen utnyttjade optioner inte överstiga 20 procentenheter och minskningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utövandet av optionen skulle leda till en minskning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.

4.Följande alternativ ska vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:

1. Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis häva, återköpa, minska, begränsa eller upphäva försäkringsskydd eller tillåta att försäkringen upphör att gälla.

2. Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis införa, förnya, öka, förlänga eller återuppta försäkrings- eller återförsäkringsskydd.

Vid tillämpning av led b ska förändringen av andelen utnyttjade optioner som avses i punkterna 2 och 3 tillämpas på den andel som återspeglar att den relevanta optionen inte utnyttjats.

5.När det gäller återförsäkringsavtal ska följande alternativ vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:

1. De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i återförsäkringsavtalen.

2. De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i de försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsavtalen.

3. Rätten för den potentiella försäkringstagaren att inte ingå sådana försäkrings eller återförsäkringsavtal om återförsäkringsavtalet täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.

6.Kapitalkravet för massannullationsrisk vid SLT sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara händelser:

1. Återköp av 40 % av försäkringarna för vilka ett återköp skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.

2. Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalet täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.

De händelser som avses i första stycket ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i led a tillämpas på de underliggande försäkringsavtalen.

Vid fastställandet av förlust i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i det fall som avses i led a ska företaget basera beräkningen på typen av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.

7.Om det som är störst av kapitalkraven i punkt 1 a, b och c i denna artikel och det största motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning inte baseras på samma scenario ska kapitalkravet för annullationsrisk som avses i artikel 105.3 f i direktiv 2009/138/EG vara det kapitalkrav som avses i punkt 1 a, b eller c i denna artikel för vilket det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning.

1.Kapitalkravet för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:

där

1. SCRma betecknar kapitalkravet för undergruppen massolycksrisk,

2. SCRac betecknar kapitalkravet för undergruppen för koncentration av olycksrisk,

3. SCRp betecknar kapitalkravet för undergruppen för pandemirisk.

2.Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillämpa

1. undergruppen för massolycksrisk på sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringförpliktelser som inte är försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

2. undergruppen för koncentration av olycksrisk på försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada och på försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avser gruppinkomstskydd,

3. undergruppen för pandemirisk vid sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser som inte är försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

1.Kapitalkravet för undergruppen massolycksrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla länder som anges i bilaga XVI,

2. SCR(ma,s) betecknar kapitalkravet för massolycksrisk i land s.

2.För alla länder som anges i bilaga XVI ska kapitalkravet för massolycksrisk för ett visst land s motsvara den minskning i kapitalbasen hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska beräknas enligt följande formel:

där

1. rs betecknar andelen personer som påverkas av massolyckan i land s som anges i bilaga XVI,

2. summan omfattar de typer av händelser e som framgår av bilaga XVI,

3. xe betecknar andelen personer som ska erhålla ersättning för händelse av typ e som resultat av den olycka som anges i bilaga XVI,

4. E(e,s) betecknar det totala värdet av ersättningar som betalas ut av försäkrings- och återförsäkringsföretag för händelse av typ e i land s.

3.För alla typer av händelser som fastställs i bilaga XVI och alla länder som anges i bilaga XVI ska det försäkrade beloppet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för en viss händelsetyp e i ett visst land s beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla försäkrade personer i hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är försäkrade mot händelsetyp e och som är invånare i land s,

2. SI(e,i) betecknar värdet av de ersättningar som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den försäkrade personen i vid en händelse av typ e.

Värdet av ersättningarna ska vara försäkringsbeloppet eller i de fall försäkringsavtalet ger återkommande utbetalning av förmåner den bästa skattningen av betalningarna vid en händelse av typ e. Där ersättningarna av en försäkring är beroende av arten eller omfattningen av den skada som härrör från händelse e, ska beräkningen av ersättningarnas storlek grundas på största möjliga nytta som kan erhållas inom ramen för försäkringen och som överensstämmer med händelsen. För försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avser sjukvårdskostnader ska värdet av ersättningarna baseras på en uppskattning av de genomsnittliga belopp som betalas vid händelse e, under förutsättning att den försäkrade personen är funktionshindrad för den löptid som anges och med hänsyn till de särskilda garantier som åtagandena omfattar.

4.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna värdet av förmåner som betalas ut till sådan försäkrad person som avses i punkt 3 grundat på homogena riskgrupper, förutsatt att grupperingen av försäkringsavtal uppfyller kraven i artikel 35.

1.Kapitalkravet för undergruppen koncentration av olycksrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla länder c,

2. SCR(ac,c) betecknar kapitalkravet för koncentration av olycksrisk för land c.

2.För alla länder ska kapitalkravet för koncentration av olycksrisk för ett visst land c motsvara den minskning i försäkrings- och återförsäkringsföretagets kapitalbas som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska beräknas enligt följande formel:

där

1. Cc betecknar den största koncentrationen av olycksrisk för försäkrings- och återförsäkringsföretag i land c,

2. summan omfattar de typer av händelser e som framgår av bilaga XVI,

3. xe betecknar andelen personer som ska erhålla ersättning för händelse av typ e som resultat av den olycka som anges i bilaga XVI,

4. CE(e,c) betecknar det genomsnittliga värdet för ersättningarna som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för händelse av typ e för den största koncentrationen av olycksrisk i land c.

3.För alla länder ska den största koncentrationen av olycksrisk för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i ett land c vara lika med det största antalet personer för vilka följande villkor är uppfyllda:

1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada eller en försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse som avser gruppinkomstskydd för var och en av dessa personer.

2. Förpliktelserna avseende var och en av personerna omfattar åtminstone någon av de händelser som anges i bilaga XVI.

3. Personerna arbetar i samma byggnad som är belägen i land c.

4.För alla typer av händelser och länder ska det genomsnittliga försäkringsbeloppet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för händelse av typ e för den största koncentrationen av olycksrisk i land c beräknas enligt följande formel:

där

1. Ne betecknar antalet försäkrade personer hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är försäkrade mot händelser av typ e och som hör till den största koncentrationen av olycksrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i land c,

2. summan omfattar alla försäkrade personer som avses i led a,

3. SI(e,i) betecknar värdet av de ersättningar som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den försäkrade personen i vid en händelse av typ e.

Värdet av ersättningarna som avses i led c ska vara försäkringsbeloppet eller i de fall försäkringsavtalet ger återkommande utbetalning av förmåner den bästa skattningen av de betalade ersättningarna vid en händelse av typ e. Där ersättningarna av en försäkring är beroende av arten eller omfattningen av den skada som härrör från händelse e ska beräkningen av ersättningarnas storlek grundas på största möjliga nytta som kan erhållas inom ramen för försäkringen och som överensstämmer med händelsen. För försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avser sjukvårdskostnader ska värdet av ersättningarna baseras på en uppskattning av de genomsnittliga belopp som utbetalas vid händelse e, under förutsättning att den försäkrade personen är funktionshindrad för den löptid som anges och med hänsyn till de särskilda garantier som förpliktelserna omfattar.

5.Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna värdet av ersättningar som betalas ut till varje försäkrad person som avses i punkt 4 grundat på homogena riskgrupper, förutsatt att grupperingen av försäkringsavtal uppfyller kraven i artikel 35.

1.Kapitalkravet för undergruppen för pandemirisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:

där

1. E betecknar försäkrings- och återförsäkringsföretagens inkomstskydd vid pandemiexponering,

2. summan omfattar alla länder c,

3. Nc betecknar antalet försäkrade personer för försäkrings- och återförsäkringsföretag som uppfyller följande villkor:

   1. De försäkrade personerna är invånare i land c.

   2. De försäkrade omfattas av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende sjukvårdskostnader förutom försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada som täcker sjukvårdskostnader som följd av en smittsam sjukdom.

4. Mc betecknar det förväntade genomsnittliga belopp som ska utbetalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag per försäkrad person i land c vid en eventuell pandemi.

2.Inkomstskyddet vid pandemiexponering för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla försäkrade personer i som omfattas av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende inkomstskydd förutom försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

2. Ei betecknar värdet av de ersättningar som ska utbetalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den försäkrade personen i vid en permanent arbetsoförmåga som orsakas av en smittsam sjukdom. Värdet av förmånerna ska vara försäkringsbeloppet eller om avtalet innehåller återkommande utbetalning av ersättningar den bästa skattningen av betalningarna under förutsättning att den försäkrade personen är permanent arbetsoförmögen och inte kommer att återhämta sig.

3.För alla länder ska det förväntade genomsnittliga belopp som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretagen per försäkrad i ett visst land c i händelse av en pandemi beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar de typer av hälso- och sjukvård h som anges i bilaga XVI,

2. Hh betecknar andelen försäkrade personer med kliniska symtom som utnyttjar hälso- eller sjukvård h som anges i bilaga XVI,

3. CH(h,c) betecknar den bästa skattningen av de summor som försäkrings- och återförsäkringsföretag ska betala för en försäkrad i land c i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende sjukvårdskostnader, förutom försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada, avseende arbetstagares utnyttjande av hälso- och sjukvård h i händelse av en pandemi.

1.Marknadsriskmodulen ska bestå av följande undergrupper:

1. Undergruppen ränterisk i led a i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

2. Undergruppen aktiekursrisk i led b i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

3. Undergruppen fastighetsrisk i led c i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

4. Undergruppen spreadrisk i led d i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

5. Undergruppen valutarisk i led e i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

6. Undergruppen för marknadsriskkoncentrationer i led f i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

2.Kapitalkravet för marknadsrisk som avses i artikel 105.5 i direktiv 2009/138/EG ska beräknas enligt följande formel:

där

1. summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av undergrupper i marknadsriskmodulen,

2. Corr(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för marknadsrisken för undergrupperna i och j,

3. SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för undergrupperna i och j.

3.Den korrelationskoefficient Corr(i,j) som anges i punkt 2 ska motsvara den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:

Parametern A ska vara lika med 0 om kapitalkravet för ränterisk som anges i artikel 165 är det kapitalkrav som avses i led a i den artikeln. I alla andra fall ska parametern A vara lika med 0,5.

1.Vid tillämpningen av denna förordning ska godkända infrastrukturinvesteringar omfatta investeringar i en infrastrukturenhet som uppfyller följande kriterier:

1. De kassaflöden som genereras av infrastrukturtillgångarna gör det möjligt att under varaktiga stressnivåer uppfylla alla finansiella skyldigheter som är relevanta för riskerna i samband med projektet.

2. De kassaflöden som infrastrukturenheten genererar åt sina kreditgivare och aktieinvesterare är förutsägbara.

3. Infrastrukturtillgångarna och infrastrukturenheten regleras av en lagstadgad eller avtalsmässig ram som ger kreditgivare och aktieinvesterare en hög skyddsnivå, inklusive följande:

   1. Den avtalsmässiga ramen ska innefatta bestämmelser som effektivt skyddar kreditgivare och aktieinvesterare mot förluster till följd av att projektet avbryts av den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturprojektet tillhandahåller, om inte något av följande villkor är uppfyllt:

      1. Infrastrukturenhetens intäkter finansieras genom betalningar från ett stort antal användare.

      2. Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.

   2. Infrastrukturenheten har tillräckliga reservfonder eller andra finansiella arrangemang för att täcka projektets reserver för oförutsedda utgifter och krav på rörelsekapital.

   Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån, ska avtalsramen också omfatta följande:

   1. Kreditgivarna har säkerhet eller åtnjuter säkerhet i den utsträckning som är tillåten enligt tillämplig lag för alla tillgångar och avtal som krävs för att driva projektet.

   2. Användningen av nettokassaflöden från den löpande verksamheten efter obligatoriska betalningar från projektet i andra syften än att betala skulder är begränsad.

   3. Begränsningar för verksamhet som kan skada kreditgivarna, inbegripet att nya skulder inte kan utfärdas utan de befintliga kreditgivarnas medgivande i den form som avtalats med dem, såvida inte sådana nya emissioner av skulder är tillåtna enligt dokumentationen för den befintliga skulden.

   Utan hinder av andra stycket led i, för investeringar i form av obligationer eller lån, gäller att om företagen kan visa att säkerhet för alla tillgångar och avtal inte är nödvändigt för att effektivt skydda eller återställa den allra största delen av kreditgivarnas investering, får andra säkerhetsmekanismer användas. I sådana fall ska säkerhetsmekanismerna omfatta åtminstone ett av följande:

   1. Panträtt i aktier.

   2. Långivarens rätt till ”step-in”.

   3. Panträtt till bankkonton.

   4. Kontroll av kassaflöden.

   5. Bestämmelser för tilldelning av kontrakt.

4. Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån, kan försäkrings- eller återförsäkringsföretaget visa för tillsynsmyndigheten att det kan hålla investeringen till förfall.

5. Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut, är investeringsinstrumentet och andra pari passu-instrument prioriterade före alla andra fordringar förutom lagstadgade fordringar och fordringar från tillhandahållare av likviditetsfaciliteter, förvaltare och motparter för derivat.

6. Om investeringarna görs i form av aktier, eller obligationer eller lån för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut, ska följande kriterier vara uppfyllda:

   1. Infrastrukturtillgångarna och infrastrukturenheterna finns i länder som är medlemmar i EES eller OECD.

   2. Om infrastrukturenheten är i konstruktionsfasen ska följande kriterier vara uppfyllda av aktieinvesteraren, eller om det finns mer än en aktieinvesterare ska följande kriterier vara uppfyllda av en grupp av aktieinvesterare tillsammans:

      • Aktieinvesterarna har en bakgrund där de framgångsrikt har övervakat infrastrukturprojekt och har relevant sakkunskap.

      • Aktieinvesterarna har låg risk för fallissemang, eller det finns låg risk för att infrastrukturenheten drabbas av betydande förluster till följd av fallissemang för aktieinvesterarna.

      • Aktieinvesterarna har incitament att skydda investerarnas intressen.

   3. Om konstruktionsrisker finns, garantier för att säkerställa att projektet slutförs enligt den överenskomna specifikationen, budgeten eller det överenskomna slutdatumet.

   4. Om driftsriskerna är betydande är de korrekt hanterade.

   5. Infrastrukturenheten använder testad teknik och design.

   6. Infrastrukturenhetens kapitalstruktur gör att den kan betala sina skulder.

   7. Infrastrukturenhetens refinansieringsrisk är låg.

   8. Infrastrukturenheten använder derivat enbart av riskreduceringsskäl.

Förordning (EU) 2017/1542

2.Vid tillämpningen av punkt 1 b ska de kassaflöden som genereras åt kreditgivarna och aktieinvesterarna inte anses vara förutsägbara om inte allt utom en försumbar del av intäkterna uppfyller följande krav:

1. Ett av följande kriterier är uppfyllt:

   1. Intäkterna är tillgänglighetsbaserade.

   2. Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.

   3. Intäkterna omfattas av ett take-or-pay-avtal.

   4. Nivån på produktionen eller användningen och prisnivån ska var och en för sig uppfylla följande kriterier:

      • De ska vara reglerade.

      • De ska vara fastställda i avtal.

      • De ska vara tillräckligt förutsägbara på grund av låg efterfrågerisk.

2. Om infrastrukturprojektenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal användare, ska den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturprojektenheten tillhandahåller vara något av följande:

   1. En enhet som räknas upp i artikel 180.2 i den här förordningen.

   2. Ett regionalt eller lokalt självstyrelseorgan som räknas upp i den förordning som antagits i enlighet med artikel 109a.2 a i direktiv 2009/138/EG.

   3. En enhet med en värdering av ett externt ratinginstitut med ett kreditkvalitetssteg på minst 3.

   4. En enhet som är utbytbar utan en betydande ändring av nivån på och tidpunkten för intäkterna.

Förordning (EU) 2016/467

1.Kapitalkravet för ränterisk som avses i led a i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med det som är störst av följande:

1. Summan för samtliga valutor av kapitalkraven för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatser som anges i artikel 166 i denna förordning.

2. Summan för samtliga valutor av kapitalkraven för risken för en minskning i de durationsberoende räntesatser som anges i artikel 167 i denna förordning.

2.Om det största av de kapitalkrav som avses i punkt 1 a och b och det största motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 inte baseras på samma scenario ska kapitalkravet för ränterisk vara det kapitalkrav som avses i punkt 1 a eller b för vilket det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2.

1.Kapitalkravet för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar ökning av de grundläggande riskfria räntesatserna för denna valuta vid olika löptider i enlighet med följande tabell:

För löptider som inte anges i tabellen ovan ska ökningen beräknas genom linjär interpolering. För löptider kortare än 1 år ska ökningen vara 70 %. För löptider längre än 90 år ska ökningen vara 20 %.

2.Under alla förhållanden ska en ökning av de grundläggande riskfria räntesatserna vid varje löptid vara minst en procentenhet.

3.Effekten av en ökning av durationen för de grundläggande riskfria räntesatserna på värdet av ägarintressen enligt definitionen i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas enligt värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning. Den del som dras av från kapitalbasen ska enbart beaktas i den utsträckning som en sådan påverkan ökar primärkapitalet.

1.Kapitalkravet för risken för en minskning av de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning av de grundläggande riskfria räntesatserna för denna valuta vid olika löptider i enlighet med följande tabell:

För löptider som inte anges i tabellen ovan ska minskningen beräknas genom linjär interpolering. För löptider kortare än 1 år ska minskningen vara 75 %. För löptider längre än 90 år ska minskningen vara 20 %.

2.Genom undantag från punkt 1 ska minskningen vara noll för negativa grundläggande riskfria räntesatser.

3.Effekten av en minskning av durationen för de grundläggande riskfria räntesatserna på värdet av ägarintressen enligt definitionen i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas på värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning. Den del som dras av från kapitalbasen ska enbart beaktas i den utsträckning som en sådan påverkan ökar primärkapitalet.

1.Undergruppen för aktiekursrisk som avses i artikel 105.5 andra stycket led b i direktiv 2009/138/EG ska inbegripa en riskundergrupp för typ 1-aktier, en riskundergrupp för typ 2-aktier och en riskundergrupp för godkända infrastrukturaktier och en riskundergrupp för godkända infrastrukturföretagsaktier.

Förordning (EU) 2017/1542

2.Typ 1-aktier ska omfatta aktier som noteras på reglerade marknader i de länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) eller som handlas på sådana multilaterala handelsplattformar som avses i artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU och vars säte eller huvudkontor finns i en EU-medlemsstat.

Förordning (EU) 2016/467

3.Typ 2-aktier ska omfatta andra aktier än de som anges i punkt 2, råvaror och andra alternativa investeringar. De ska också omfatta alla andra tillgångar som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, undergruppen för fastighetsrisk eller undergruppen för spreadrisk, inbegripet tillgångar och indirekta exponeringar som avses i artikel 84.1 och 84.2 om en genomlysningsmetod inte är möjlig och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget inte utnyttjar bestämmelserna i artikel 84.3.

Förordning (EU) 2016/467

3a.Godkända infrastrukturaktier ska omfatta aktieinvesteringar i infrastrukturprojektenheter som uppfyller kriterierna i artikel 164a.

Förordning (EU) 2016/467

3b.Godkända infrastrukturföretagsaktier ska omfatta aktieinvesteringar i infrastrukturenheter som uppfyller kriterierna i artikel 164b.

Förordning (EU) 2017/1542

4.Kapitalkravet för aktiekursrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

1. SCRequ1 betecknar kapitalkravet för typ 1-aktier

2. SCRequ2 betecknar kapitalkravet för typ 2-aktier

3. SCRquinf betecknar kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier.

4. SCRquinfc betecknar kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier.

Förordning (EU) 2017/1542

5.Effekten av den omedelbara minskning som anges i artiklarna 169 och 170 på värdet av ägarintressen som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas för värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning.

6.Följande aktier ska alltid betraktas som typ 1-aktier:

1. Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier, som innehas i företag för kollektiva investeringar som är godkända europeiska fonder för socialt företagande enligt artikel 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar, eller andelar eller aktier i dessa fonder om genomlysningsmetoden inte är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar.

2. Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier, som innehas i företag för kollektiva investeringar som är godkända riskkapitalfonder enligt artikel 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar, eller andelar eller aktier i dessa fonder om genomlysningsmetoden inte är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar.

3. När det gäller slutna alternativa investeringsfonder som är etablerade inom unionen eller, om de inte är etablerade i unionen, som marknadsförs i unionen i enlighet med artiklarna 35 eller 40 i direktiv 2011/61/EU och som i inget av fallen har någon hävstång enligt den åtagandemetod som beskrivs i artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013:

   1. Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier, som innehas i sådana fonder om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom den alternativa investeringsfonden.

   2. Aktier eller andelar som innehas i sådana fonder där genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 inte är möjlig för alla exponeringar inom den alternativa investeringsfonden.

4. Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier, som innehas i företag för kollektiva investeringar som är godkända europeiska långsiktiga investeringsfonder enligt förordning (EU) 2015/760, om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar, eller andelar eller aktier i dessa fonder om genomlysningsmetoden inte är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar.

5. Godkända portföljer med icke börsnoterade aktier enligt definitionen i artikel 168a.

Förordning (EU) 2019/981

1.Vid tillämpning av artikel 168.6 e ska en godkänd portfölj med icke börsnoterade aktier anses utgöra en uppsättning aktieinvesteringar som uppfyller samtliga följande krav:

1. Uppsättningen av investeringar utgörs enbart av investeringar i företags stamaktier.

2. Stamaktierna i varje berört företag är inte börsnoterade på någon reglerad marknad.

3. Varje företag har sitt huvudkontor i ett land som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

4. Mer än 50 % av respektive företags årsomsättning är noterad i valutor för länder som är medlemmar i EES eller OECD.

5. Mer än 50 % av den personal som är anställd av respektive företag har sin huvudsakliga arbetsplats i länder som är medlemmar i EES.

6. Varje företag uppfyller åtminstone ett av nedanstående villkor för vart och ett av de tre senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas:

   1. Företagets årsomsättning överstiger 10.000.000 euro.

   2. Företagets balansomslutning överstiger 10.000.000 euro.

   3. Företaget har mer än 50 anställda.

7. Det totala värdet av investeringar i respektive företag svarar inte för mer än 10 % av det totala värdet av uppsättningen investeringar.

8. Inget av företagen är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag, ett finansinstitut, en förvaltare av alternativa investeringsfonder, ett förvaltningsbolag för fondföretag, ett tjänstepensionsinstitut eller ett icke reglerat företag som bedriver finansiell verksamhet.

9. Beta-koefficienten för uppsättningen av investeringar överstiger inte 0,796.

Förordning (EU) 2019/981

2.Vid tillämpning av punkt 1 i ska beta-koefficienten för en uppsättning av investeringar motsvara genomsnittet av beta-koefficienterna för var och en av investeringarna i den uppsättningen av investeringar, viktade med dessa investeringars bokförda värde. Beta-koefficienten för en investering i ett företag ska fastställas enligt följande formel:

där

1. β är beta-koefficienten för aktieinvesteringen i företaget,

2. GM är företagets genomsnittliga bruttomarginal under de fem senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas,

3. Debt är företagets totala skuld vid utgången av det senaste räkenskapsår för vilket uppgifter är tillgängliga,

4. CFO är företagets genomsnittliga nettokassaflöde från verksamheten under de fem senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas,

5. ROCE är företagets genomsnittliga avkastning på kärnprimärkapital under de fem senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas. Med kärnprimärkapital avses eget kapital enligt bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, exklusive preferensaktiekapital och tillhörande överkursfond.

Förordning (EU) 2019/981

1.Kapitalkravet för typ 1-aktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:

1. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 1-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.

2. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 1-aktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 171a.

3. En omedelbar nedgång, som motsvarar summan av 39 % och den symmetriska justering som avses i artikel 172 i denna förordning, i värdet av typ 1-aktier, utom de som avses i leden a och b.

Förordning (EU) 2019/981

2.Kapitalkravet för typ 2-aktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:

1. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 2-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.

2. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 2-aktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 171a.

3. En omedelbar nedgång, som motsvarar summan av 49 % och den symmetriska justering som avses i artikel 172 i denna förordning, i värdet av typ 2-aktier, utom de som avses i leden a och b.

Förordning (EU) 2019/981

3.Kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:

1. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.

2. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 171a.

3. En omedelbar nedgång, som motsvarar summan av 30 % och 77 % av den symmetriska justering som avses i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar, utom de som avses i leden a och b.

Förordning (EU) 2019/981

4.Kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:

1. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.

2. En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 171a.

3. En omedelbar nedgång, som motsvarar summan av 36 % och 92 % av den symmetriska justering som avses i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturföretagsaktier, utom de som avses i leden a och b.

Förordning (EU) 2019/981

1.Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för typ 1-aktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:

1. 22 % av värdet av typ 1-aktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 i i direktiv 2009/138/EG,

2. 22 % av värdet av typ 1-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur,

3. En omedelbar nedgång som motsvarar 39 % och den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av typ 1-aktier, förutom de som avses i leden a och b.

2.Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för typ 2-aktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar värdeminskning motsvarande

1. 22 % av värdet av typ 2-aktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 i i direktiv 2009/138/EG,

2. 22 % av värdet av typ 2-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur,

3. 49 % och den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av typ 2-aktier, förutom de som avses i leden a och b.

3.Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:

1. 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 i i direktiv 2009/138/EG.

2. 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.

3. Summan av 30 % och 77 % av den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturaktier, förutom de som avses i led a eller b.

Förordning (EU) 2016/467

4.Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:

1. 22 % av värdet av godkända infrastrukturföretagsaktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 b i i direktiv 2009/138/EG.

2. 22 % av värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.

3. Summan av 36 % och 92 % av den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturföretagsaktier, förutom de som avses i leden a eller b.

Förordning (EU) 2017/1542

1.Vid tillämpning av denna förordning får en deluppsättning av aktieinvesteringar behandlas som långfristiga aktieinvesteringar, om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt visar att samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. Deluppsättningen av aktieinvesteringar och innehavsperioden för varje aktieinvestering inom deluppsättningen är tydligt identifierade.

2. Deluppsättningen av aktieinvesteringar ingår i en portfölj med tillgångar som avsatts för att täcka den bästa skattningen av en portfölj med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser som motsvarar en eller flera tydligt identifierade affärsgrenar, och företaget upprätthåller denna avsättning under förpliktelsernas hela varaktighet.

3. Den portfölj med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser och den avsatta portfölj med tillgångar som avses i led b identifieras, förvaltas och organiseras separat från företagets övriga verksamheter, och den avsatta tillgångsportföljen kan inte användas för att täcka förluster som uppstår inom företagets övriga verksamheter.

4. De försäkringstekniska avsättningarna inom den portfölj med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser som avses i led b motsvarar bara en del av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets totala försäkringstekniska avsättningar.

5. Den genomsnittliga tid som aktieinvesteringar i deluppsättningen innehas överskrider 5 år eller, om den genomsnittliga innehavsperioden för deluppsättningen underskrider 5 år, säljer försäkrings- eller återförsäkringsföretaget inte någon av aktieinvesteringarna inom deluppsättningen till dess att den genomsnittliga innehavsperioden överstiger 5 år.

6. Deluppsättningen av aktieinvesteringar utgörs enbart av aktier som är börsnoterade i EES eller av icke börsnoterade aktier i företag med huvudkontor i länder som är medlemmar i EES.

7. Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenssituation och likviditetsläge samt strategier, förfaranden och rapporteringsrutiner i fråga om förvaltning av tillgångar och skulder borgar för, på kontinuerlig basis och under stressade förhållanden, att företaget kan undvika tvångsförsäljning av varje aktieinvestering inom deluppsättningen under en period av minst 10 år.

8. Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets styrdokument för riskhantering, ALM-tekniker och placeringar återspeglar företagets avsikt att inneha deluppsättningen av aktieinvesteringar under en period som är förenlig med kravet enligt led e och dess förmåga att uppfylla kravet i led g.

Förordning (EU) 2019/981

2.När aktier innehas inom företag för kollektiva investeringar eller alternativa investeringsfonder som avses i artikel 168.6 a–d får de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel bedömas på nivån för fonderna och inte på nivån för de underliggande tillgångar som innehas inom dessa fonder.

Förordning (EU) 2019/981

3.Försäkrings- eller återförsäkringsföretag som behandlar en deluppsättning av aktieinvesteringar som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med punkt 1 får inte återgå till ett tillvägagångssätt som inte inbegriper långfristiga aktieinvesteringar. När ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som behandlar en deluppsättning av aktieinvesteringar som långfristiga aktieinvesteringar inte längre kan uppfylla villkoren i punkt 1 ska det omedelbart informera tillsynsmyndigheten och upphöra att tillämpa artikel 169.1 b, 169.2 b, 169.3 b och 169.4 b på någon av sina aktieinvesteringar under en period av 36 månader.

Förordning (EU) 2019/981

1.Det aktieindex som avses i artikel 106.2 i direktiv 2009/138/EG ska uppfylla följande krav:

1. Aktieindexet mäter marknadspriset för en diversifierad portfölj med aktier som är representativ för den typ av aktier som normalt innehas av försäkrings- och återförsäkringsföretag.

2. Aktieindexets nivå är allmänt tillgänglig.

3. Aktieindexets nivåer offentliggörs tillräckligt ofta för att indexets nuvarande nivå och dess genomsnittliga värde under de senaste 36 månaderna ska kunna fastställas.

2.Med förbehåll för punkt 4 ska den symmetriska justeringen motsvara följande:

där

1. CI betecknar aktieindexets nuvarande nivå,

2. AI betecknar det viktade genomsnittet av aktieindexets dagliga nivåer under de senaste 36 månaderna.

3.I syfte att beräkna ett viktat genomsnitt av indexets dagliga nivåer ska vikterna för alla dagliga nivåer vara lika. De dagar under de senaste 36 månaderna när indexets nivå inte har fastställts ska inte tas med i genomsnittet.

4.Den symmetriska justeringen ska inte vara lägre än – 10 % eller högre än 10 %.

1.De övergångsregler för standardaktiekursrisk som anges i artikel 308b.13 i direktiv 2009/138/EG ska endast tillämpas på aktier som har köpts senast den 1 januari 2016 och som inte omfattas av den durationsbaserade aktiekursrisk som avses i artikel 304 i detta direktiv.

Förordning (EU) 2016/467

2.Om aktier innehas i företag för kollektiva investeringar eller andra investeringar som erbjuds i form av fonder och där genomlysningsmetoden inte är möjlig, ska de övergångsregler som avses i artikel 308b.13 i direktiv 2009/138/EG tillämpas på den andel aktier som innehas i företag för kollektiva investeringar eller investeringar som erbjuds i form av fonder i enlighet med den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen den 1 januari 2016, under förutsättning att tillgångsallokeringen är tillgänglig för företaget. Den andel aktier som övergångsreglerna ska tillämpas på ska varje år minskas i proportion till kapitalomsättningshastigheten i företag för kollektiva investeringar eller i investeringar som erbjuds i form av fonder. Om den eftersträvade tillgångsallokeringen för aktieinvesteringar i företag för kollektiva investeringar eller investeringar som erbjuds i form av fonder ökar, ska andelen aktier som övergångsreglerna tillämpas på inte öka.

Förordning (EU) 2016/467

1.Kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån SCRbonds ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar relativ minskning av stressi i värdet av varje obligation eller lån förutom hypotekslån som uppfyller kraven i artikel 191, inbegripet annan inlåning än likvida bankmedel som avses i artikel 189.2 b.

2.Riskfaktorn stressi ska vara beroende av den modifierade durationen för obligationen eller lånet i utryckt i år (duri), och duri får aldrig vara lägre än 1. För obligationer eller lån med rörlig ränta ska duri motsvara den modifierade durationen av obligation eller ett lån med fast ränta med samma löptid och med kupongbetalningar som motsvarar terminsräntan.

3.Obligationer eller lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut finns tillgänglig ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på kreditkvalitetssteget och den modifierade durationen duri för obligationen eller lånet i enligt följande tabell:

4.Obligationer eller lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut inte finns tillgänglig och för vilka gäldenärer inte har ställt säkerheter som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 214 ska tilldelas en riskfaktor stress_i beroende på den modifierade durationen dur_i för obligationen eller lånet i enligt följande tabell:

4a.Trots det som sägs i punkt 4 ska obligationer och lån som tilldelats ett kreditkvalitetssteg i enlighet med artiklarna 176a.1, 176a.2 eller 176c.1 tilldelas en riskfaktor stressi beroende på det kreditkvalitetssteg och den modifierade duration duri för obligationen eller lånet i som tilldelats i enlighet med den tabell som anges i punkt 3 i den här artikeln.

Förordning (EU) 2019/981

5.Obligationer och lån för vilka ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut inte är tillgängligt och för vilka gäldenärer har ställt säkerheter, förutsatt att säkerheten för dessa obligationer och lån uppfyller kriterierna i artikel 214, ska åsättas en riskfaktor stressi enligt följande:

1. Om det riskjusterade värdet av säkerheten är högre än eller lika med värdet på obligationen eller lånet i ska stressi vara lika med hälften av den riskfaktor som skulle ha fastställts i enlighet med punkt 4.

2. Om det riskjusterade värdet av säkerheten är lägre än värdet på obligation eller lån i, och om riskfaktorn som fastställts i enlighet med punkt 4 skulle resultera i ett värde på obligation eller lån i som är lägre än det riskjusterade värdet på säkerheten, ska stressi vara lika med medelvärdet av följande:

   1. Den riskfaktor som fastställs i enlighet med punkt 4.

   2. Skillnaden mellan värdet av obligation eller lån i och det riskjusterade värdet på säkerheten, dividerat med värdet av obligation eller lån i.

3. Om det riskjusterade värdet av säkerheten är lägre än värdet på obligation eller lån i och om riskfaktorn som fastställts i enlighet med punkt 4 skulle resultera i ett värde på obligation eller lån i som är högre än eller lika stort som det riskjusterade värdet på säkerheten ska stressi fastställas enligt punkt 4.

Det riskjusterade värdet på säkerheten ska beräknas i enlighet med artiklarna 112, 197 och 198.

6.Effekten av den omedelbara minskningen av värdet av ägarintressen, som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG, i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas när det gäller värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning.

1.Obligationer eller lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut inte är tillgänglig och för vilka gäldenärer inte har ställt någon säkerhet som uppfyller kriterierna i artikel 214 får tilldelas kreditkvalitetssteg 2 om samtliga kriterier som anges i punkterna 3 och 4 är uppfyllda för obligationen eller lånet i fråga.

Förordning (EU) 2019/981

2.Obligationer eller lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut inte är tillgänglig och för vilka gäldenärer inte har ställt någon säkerhet som uppfyller kriterierna i artikel 214 och som inte utgör obligationer eller lån som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 i enlighet med punkt 1, får tilldelas kreditkvalitetssteg 3 om samtliga kriterier som anges i punkterna 3 och 5 är uppfyllda för obligationen eller lånet i fråga.

Förordning (EU) 2019/981

3.De kriterier som avses i denna punkt är följande:

1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets egna interna kreditvärdering av obligationen eller lånet uppfyller de krav som anges i artikel 176b.

2. Obligationen eller lånet har emitterats av ett företag som inte ingår i samma företagsgrupp som det berörda försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

3. Obligationen eller lånet har inte emitterats av ett företag som är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, en infrastrukturenhet, ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag, ett finansinstitut, en förvaltare av alternativa investeringsfonder, ett förvaltningsbolag för fondföretag, ett tjänstepensionsinstitut eller ett icke reglerat företag som bedriver finansiell verksamhet.

4. Inga fordringar på det företag som emitterat obligationen eller lånet prioriteras framför själva obligationen eller lånet, utom följande fordringar:

   1. Lagstadgade fordringar och fordringar från tillhandahållare av likviditetsfaciliteter, om dessa två typer av fordringar sammanlagt inte är betydande i förhållande till det emitterande företagets sammantagna prioriterade skulder.

   2. Fordringar från förvaltare.

   3. Fordringar från motparter för derivat.

5. Obligationen eller lånet föreskriver en fast åter(köps)betalning på eller före förfallodagen, utöver regelbundna fasta eller rörliga räntebetalningar.

6. I avtalsvillkoren för obligationen eller lånet föreskrivs följande:

   1. Låntagaren måste åtminstone varje år lämna reviderade finansiella uppgifter till långivaren.

   2. Låntagaren måste underrätta långivaren om alla händelser som i väsentlig grad skulle kunna påverka kreditrisken för obligationen eller lånet.

   3. Låntagaren har inte rätt att ensidigt ändra villkoren för obligationen eller lånet och inte heller rätt att på andra sätt ändra sin verksamhet på ett sätt som i väsentlig grad skulle påverka kreditrisken för obligationen eller lånet.

   4. Emittenten får inte emittera nya skulder utan ett förhandsgodkännande från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

   5. Definitionen av fallissemang är specifik för emissionen och emittenten.

   6. Vad som händer om kontrollen över ett företag ändras.

7. Obligationen eller lånet emitteras av ett företag som uppfyller samtliga följande kriterier:

   1. Företaget är ett aktiebolag.

   2. Företaget har sitt huvudkontor i ett land som är medlem i EES.

   3. Mer än 50 % av företagets årsomsättning är noterad i valutor för länder som är medlemmar i EES eller OECD.

   4. Företaget har inte haft någon kredithändelse under åtminstone de tio senaste åren.

   5. Minst ett av följande villkor uppfylls i fråga om vart och ett av de tre senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas:

      • Företagets årsomsättning överstiger 10.000.000 euro.

      • Företagets balansomslutning överstiger 10.000.000 euro.

      • Företaget har mer än 50 anställda.

   6. Företagets årliga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar under de fem senaste räkenskapsåren är större än 0.

   7. Företagets sammanlagda skuld vid utgången av det senaste räkenskapsår för vilket uppgifter är tillgängliga är inte högre än 6,5 gånger genomsnittet av företagets årliga fria kassaflöde under de fem senaste räkenskapsåren.

   8. Företagets genomsnittliga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar under de fem senaste räkenskapsåren är inte lägre än 6,5 gånger företagets ränteutgifter för det senaste räkenskapsår för vilket uppgifter är tillgängliga.

   9. Företagets nettoskuld vid utgången av det senaste räkenskapsår för vilket uppgifter är tillgängliga är inte högre än 1,5 gånger företagets sammanlagda aktiekapital vid utgången av det räkenskapsåret.

Förordning (EU) 2019/981

4.Avkastningen på obligationen eller lånet och avkastningen på alla obligationer och lån med liknande avtalsvillkor emitterade av samma företag under de tre föregående räkenskapsåren överstiger inte det högsta av följande värden:

1. Genomsnittet av avkastningarna på de två index som fastställts i enlighet med punkt 6.

2. Summan av 0,5 % och avkastningen på det index som uppfyller kravet i led d i den punkten.

Förordning (EU) 2019/981

5.Avkastningen på obligationen eller lånet och avkastningen på obligationer och lån med liknande avtalsvillkor emitterade av samma företag under de tre föregående räkenskapsåren överstiger inte det högsta av följande värden:

1. Genomsnittet av avkastningarna på de två index som fastställts i enlighet med punkt 7.

2. Summan av 0,5 % och avkastningen på det index som uppfyller kravet i led b i den punkten.

Förordning (EU) 2019/981

6.Vid tillämpning av punkt 4 ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den obligation eller det lån som avses i punkt 1 och vid tidpunkten för emissionen av den obligationen eller det lånet fastställa avkastningen på två index som uppfyller följande krav:

1. Båda indexen är breda index med obligationer som är föremål för handel och för vilka en extern kreditvärdering är tillgänglig.

2. De obligationer som är föremål för handel och som ingår i de två indexen är noterade i samma valuta som obligationen eller lånet.

3. De obligationer som är föremål för handel och som ingår i de två indexen har liknande förfallodag som obligationen eller lånet.

4. Ett av de två indexen utgörs av obligationer som är föremål för handel med kreditkvalitetssteg 2.

5. Ett av de två indexen utgörs av obligationer som är föremål för handel med kreditkvalitetssteg 4.

Förordning (EU) 2019/981

7.Vid tillämpning av punkt 5 ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den obligation eller det lån som avses i punkt 2 och vid tidpunkten för emissionen av den obligationen eller det lånet fastställa avkastningen på två index som uppfyller följande krav:

1. Båda indexen uppfyller kraven i punkt 6 a, b och c.

2. Ett av de två indexen utgörs av obligationer som är föremål för handel med kreditkvalitetssteg 3.

3. Ett av de två indexen utgörs av obligationer som är föremål för handel med kreditkvalitetssteg 4.

Förordning (EU) 2019/981

8.Vid tillämpning av punkt 4 och om den obligation eller det lån som avses i punkt 1 har egenskaper, andra än sådana som rör kreditrisk eller bristande likviditet, som i väsentlig grad skiljer sig från egenskaperna för de obligationer som är föremål för handel och som ingår i de två index som fastställts i enlighet med punkt 6, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget justera avkastningen på obligationen eller lånet så att dessa skillnader återspeglas.

Förordning (EU) 2019/981

9.Vid tillämpning av punkt 5 och om den obligation eller det lån som avses i punkt 2 har egenskaper, andra än sådana som rör kreditrisk eller bristande likviditet, som i väsentlig grad skiljer sig från egenskaperna för de obligationer som är föremål för handel och som ingår i de två index som fastställts i enlighet med punkt 7, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget justera avkastningen på obligationen eller lånet så att dessa skillnader återspeglas.

Förordning (EU) 2019/981

1.Denna artikel ska tillämpas vid följande omständigheter:

1. Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har ingått ett avtal om att tillsammans med en annan enhet investera i obligationer och lån (nedan kallat saminvesteringsavtal).

2. Den andra enheten (nedan kallad saminvesterare) är ett av följande:

   1. Ett institut enligt definitionen i artikel 4.1.3 i förordning (EU) nr 575/2013 som använder en metod som bygger på intern riskklassificering och som avses i artikel 143.1 i den förordningen.

   2. Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som använder en intern modell i enlighet med artikel 100 i direktiv 2009/138/EG.

3. Enligt detta saminvesteringsavtal investerar försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och saminvesteraren tillsammans i obligationer och lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut inte är tillgänglig och för vilka gäldenärer inte har ställt någon säkerhet som uppfyller kriterierna i artikel 214.

4. Enligt saminvesteringsavtalet ska saminvesteraren meddela försäkrings- eller återförsäkringsföretaget de sannolikheter för fallissemang som tagits fram genom dess metod som bygger på intern riskklassificering eller, i tillämpliga fall, de kreditkvalitetssteg som genom dess interna modell tagits fram för de obligationer eller lån som avses i led c, så att denna information kan användas vid beräkningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenskapitalkrav.

Förordning (EU) 2019/981

2.Om alla kriterier som anges i punkterna 3–6 är uppfyllda ska de obligationer och lån som avses i punkt 1 c tilldelas kreditkvalitetssteg enligt följande:

1. Om saminvesteraren är ett institut enligt punkt 1 b i, ska kreditkvalitetsstegen fastställas på grundval av de senaste sannolikheter för fallissemang som tagits fram genom den metod som bygger på intern riskklassificering.

2. Om saminvesteraren är ett företag enligt punkt 1 b ii, ska kreditkvalitetsstegen utgöras av de kreditkvalitetssteg som tagits fram genom den interna modellen.

Förordning (EU) 2019/981

3.De kriterier som avses i denna punkt är följande:

1. Emittenten av respektive obligation eller lån ingår inte i samma företagsgrupp som det berörda försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

2. Emittenten är inte ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, en infrastrukturenhet, ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag, ett finansinstitut, en förvaltare av alternativa investeringsfonder, ett förvaltningsbolag för fondföretag, ett tjänstepensionsinstitut eller ett icke reglerat företag som bedriver finansiell verksamhet.

3. Emittenten har sitt huvudkontor i ett land som är medlem i EES.

4. Mer än 50 % av emittentens årsomsättning är noterad i valutor för länder som är medlemmar i EES eller OECD.

5. Minst ett av följande villkor uppfylls i fråga om vart och ett av de tre senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas:

   • Emittentens årsomsättning överstiger 10.000.000 euro.

   • Emittentens balansomslutning överstiger 10.000.000 euro.

   • Emittenten har mer än 50 anställda.

Förordning (EU) 2019/981

4.De kriterier som avses i denna punkt är följande:

1. I saminvesteringsavtalet definieras de typer av lån som ska garanteras, de typer av obligationer som ska garanteras eller köpas och de tillämpliga bedömningskriterierna.

2. Saminvesteraren tillhandahåller försäkrings- eller återförsäkringsföretaget tillräckliga uppgifter om garanti- eller köpprocessen, inbegripet de kriterier som används, saminvesterarens organisationsstruktur och de kontroller som denne utför.

3. Saminvesteraren tillhandahåller försäkrings- eller återförsäkringsföretaget data om samtliga ansökningar om obligationer som ska garanteras eller köpas och lån som ska garanteras.

4. Saminvesteraren tillhandahåller försäkrings- eller återförsäkringsföretaget närmare uppgifter om samtliga beslut om godkännande eller avvisande av ansökningar om obligationer som ska garanteras eller köpas och lån som ska garanteras.

5. Saminvesteraren behåller en exponering på minst 20 % av det nominella värdet på varje obligation och lån.

6. Garanti- eller köpprocessen är densamma som den garanti- eller köpprocess som saminvesteraren följer i fråga om sina övriga investeringar i jämförbara obligationer och lån.

7. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget investerar i alla de obligationer och lån av typer enligt led a för vilka saminvesteraren beslutar att godkänna obligations- eller låneansökan.

8. Saminvesteraren tillhandahåller försäkrings- eller återförsäkringsföretaget information som gör det möjligt för företaget att förstå metoden med intern riskklassificering eller, i tillämpliga fall, den interna modellen och dess begränsningar, grad av tillräcklighet och lämplighet, särskilt följande information:

   1. En beskrivning av metoden med intern riskklassificering eller, i tillämpliga fall, den interna modellen, inbegripet ingångsdata och riskfaktorer, en kvantifiering av riskparametrar och de underliggande metoderna och den allmänna metodik som använts.

   2. En beskrivning av användningsområdet för metoden med intern riskklassificering eller, i tillämpliga fall, den interna modellen.

   3. En beskrivning av modellvalideringsprocessen och andra processer som möjliggör övervakning av modellens resultat, lämpligheten hos dess specifikationer som med tiden ska ses över och resultaten av metoden med intern riskklassificering eller, i tillämpliga fall, den interna modellen, vilka ska prövas mot erfarenheten.

Förordning (EU) 2019/981

5.Om saminvesteraren är ett institut enligt punkt 1 b i gäller följande kriterier:

1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget dokumenterar tydligt vilka kreditkvalitetssteg som korresponderar mot de sannolikheter för fallissemang som tagits fram genom institutets metod med intern riskklassificering.

2. Den mappning av sannolikheter för fallissemang gentemot kreditkvalitetssteg som utförs av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget säkerställer att det resulterande kapitalkravet för undergruppen för spreadrisk enligt artikel 105.5 andra stycket d i direktiv 2009/138/EG är adekvat för obligationen eller lånet i fråga.

3. Mappningen baseras på tabell 1 i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1799.

4. Sannolikheterna för fallissemang justeras på ett försiktigt sätt innan mappningen utförs och med beaktande av de kvalitativa faktorer som anges i artikel 7 i genomförandeförordning (EU) 2016/1799.

5. Sannolikheterna för fallissemang justeras i endera av följande situationer:

   1. Den tidshorisont som täcks av metoden med intern riskklassificering avviker i betydande mån från den treårsperiod som anges i artikel 4.2 i genomförandeförordning (EU) 2016/1799.

   2. Definitionen av fallissemang i metoden med intern riskklassificering avviker i betydande mån från den definition som anges i artikel 4.4 i samma genomförandeförordning.

Förordning (EU) 2019/981

6.Om saminvesteraren är ett företag enligt punkt 1 b ii säkerställer den interna modellen att det resulterande kapitalkravet för undergruppen för spreadrisk enligt artikel 105.5 andra stycket d i direktiv 2009/138/EG är adekvat för obligationen eller lånet i fråga.

Förordning (EU) 2019/981