Till förordning 575/2013/EU hör
Kommissionens delegerade förordningar:
(EU) 2024/1780 tekniska tillsynsstandarder som specificerar på vilka villkor institut ska tillåtas beräkna KIRB i förhållande till de underliggande exponeringarna i en värdepapperiseringstransaktion
(EU) 2024/1728 tekniska standarder för tillsyn som specificerar under vilka omständigheter villkoren för att identifiera grupper av kunder med inbördes anknytning är uppfyllda
(EU) 2024/1085 tekniska tillsynsstandarder om de bedömningsmetoder som behöriga myndigheter använder för att kontrollera att ett institut uppfyller kraven på användning av interna modeller för marknadsrisk
(EU) 2024/397 tekniska tillsynsstandarder för beräkning av riskmått med stresscenario
(EU) 2023/2779 tekniska tillsynsstandarder för att specificera kriterierna för identifiering av de skuggbankenheter som avses i artikel 394.2
(EU) 2023/1578 tekniska tillsynsstandarder som specificerar kraven för den interna metod eller de externa källor som används enligt den interna modellen för fallissemangsrisk för uppskattning av sannolikheter för fallissemang och förluster vid fallissemang
(EU) 2023/1577 tekniska standarder för tillsyn för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk för positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk och behandlingen av dessa positioner vid tillämpning av det lagstadgade kravet på utfallstest och kravet avseende resultatanalys enligt den alternativa internmodellmetoden
(EU) 2023/511 tekniska tillsynsstandarder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för företag för kollektiva investeringar enligt den mandatbaserade metoden
(EU) 2023/206 tekniska tillsynsstandarder som specificerar de typer av faktorer som ska beaktas vid bedömningen av riskvikters lämplighet för exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom och de villkor som ska beaktas vid bedömningen av LGD-minimivärdens lämplighet för exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom
(EU) 2022/2328 tekniska tillsynsstandarder som specificerar exotiska underliggande och instrument som är exponerade för kvarstående risker för beräkningen av kapitalbaskrav för kvarstående risker
(EU) 2022/2257 tekniska tillsynsstandarder för att specificera metoderna att beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för exponeringar mot skuld- och aktieinstrument och för exponeringar mot fallissemangsrisk som härrör från vissa derivatinstrument, samt för att specificera fastställandet av teoretiska belopp för andra instrument än de som avses i artikel 325w.4
(EU) 2022/2060 tekniska tillsynsstandarder som specificerar kriterierna för bedömning av riskfaktorers modellerbarhet enligt internmodellmetoden och som specificerar hur ofta denna bedömning ska göras enligt artikel 325be.3
(EU) 2022/2059 tekniska tillsynsstandarder som specificerar de tekniska detaljerna för krav avseende utfallstest och resultatanalys enligt artikel 325bf och 325bg
(EU) 2022/2058 tekniska standarder för tillsyn av likviditetshorisonterna för den alternativa internmodellmetoden som avses i artikel 325bd.7
(EU) 2022/1622 tekniska standarder för tillsyn om tillväxtmarknader och utvecklade ekonomier
(EU) 2022/1011 tekniska tillsynsstandarder för att specificera hur man ska fastställa indirekta exponeringar mot en kund som följer av derivatkontrakt och kreditderivatkontrakt om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men ligger till grund för det underliggande skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden
(EU) 2022/676 tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor i enlighet med vilka konsolidering ska ske i de fall som avses i artikel 18.3–18.6 och artikel 18.8
(EU) 2022/439 tekniska tillsynsstandarder för specificering av den bedömningsmetod som behöriga myndigheter ska följa när de bedömer huruvida kreditinstitut och investeringsföretag uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden
(EU) 2021/931 tekniska tillsynsstandarder för att specificera metoden för att identifiera derivattransaktioner med en eller flera väsentliga riskdrivare vid tillämpning av artikel 277.5, formeln för beräkning av regulatoriskt delta för köp- och säljoptioner som placerats in i ränteriskkategorin och metoden för att avgöra om en transaktion är en lång eller kort position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin vid tillämpning av artikel 279a.3 a och b i schablonmetoden för motpartsrisk
(EU) 2021/930 tekniska tillsynsstandarder som specificerar typen, allvarligheten och varaktigheten av en ekonomisk nedgång som avses i artikel 181.1 b och artikel 182.1 b
(EU) 2021/598 tekniska tillsynsstandarder för åsättande av riskvikter på exponeringar som utgör specialutlåning
(EU) 2018/959 tekniska tillsynsstandarder för specificeringen av de metoder som de behöriga myndigheterna använder för att bedöma om institut ska tillåtas att använda internmätningsmetoder för operativ risk
(EU) 2018/728 tekniska tillsynsstandarder för förfarandena för uteslutning av icke-finansiella motparter som är etablerade i ett tredjeland ur kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk
(EU) 2018/171 tekniska tillsynsstandarder för väsentlighetströskeln för förfallna kreditförpliktelser
(EU) 2017/1230 tekniska tillsynsstandarder som specificerar de ytterligare objektiva kriterierna för att en förmånlig likviditetsutflödes- eller inflödessats ska få tillämpas på gränsöverskridande outnyttjade kredit- eller likviditetsfaciliteter inom en grupp eller ett institutionellt skyddssystem
(EU) 2017/208 tekniska tillsynsstandarder för ytterligare likviditetsutflöden motsvarande behov av att ställa säkerheter till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på ett instituts derivattransaktioner
(EU) 2017/72 tekniska tillsynsstandarder som anger villkoren för undantag från datakravet
(EU) 2016/709 tekniska standarder för tillsyn för att specificera villkoren för tillämpning av undantagen för valutor med begränsningar för de likvida tillgångarnas tillgänglighet
(EU) 2016/101 tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt artikel 105.14
(EU) 2015/1556 tekniska standarder för övergångsbehandling enligt internmetoden för riskklassificering av aktieexponeringar
(EU) 2015/585 tekniska standarder för tillsyn för specificering av marginalriskperioder
(EU) 2015/61 likviditetstäckningskravet för kreditinstitut
(EU) 2014/1187 tekniska tillsynsstandarder för bestämning av den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning med avseende på exponeringar genom transaktioner med underliggande tillgångar
(EU) 2014/625 tekniska tillsynsstandarder om de krav som investerande institut, medverkande institut, institut som är ursprungliga långivare och institut som är originatorer ska uppfylla när det gäller exponeringar mot överförda kreditrisker
(EU) 2014/529 tekniska tillsynsstandarder för bedömning av väsentligheten hos utvidgningar eller förändringar av internmetoden och avancerade mätmetoder
(EU) 2014/528 tekniska tillsynsstandarder för optioners icke-deltarisker i samband med standardmetoden för marknadsrisk
(EU) 2014/526 tekniska standarder för tillsyn för att fastställa skattning av spreaden och ett begränsat antal mindre portföljer för kreditvärdighetsjusteringsrisk
(EU) 2014/525 tekniska tillsynsstandarder för definition av begreppet marknad
(EU) 2014/523 tekniska tillsynsstandarder för fastställande av nära samband mellan värdet av ett instituts täckta obligationer och värdet av institutets tillgångar
(EU) 2014/342 tekniska standarder för tillsyn av användningen av beräkningsmetoder för kapitaltäckningskraven för finansiella konglomerat
(EU) 2014/241 tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav på institut
(EU) 2014/183 tekniska tillsynsstandarder för att specificera beräkningen av specifika och allmänna kreditriskjusteringar
Kommissionens genomförandeförordningar:
(EU) 2021/763 tekniska standarder vad gäller tillsynsrapportering och offentliggörande avseende minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder
(EU) 2021/637 tekniska standarder för genomförande vad gäller instituts offentliggörande av den information som avses i del åtta avdelningarna II och III
(EU) 2021/453 tekniska genomförandestandarder vad gäller särskilda rapporteringskrav för marknadsrisk
(EU) 2021/451 tekniska genomförandestandarder vad gäller instituts tillsynsrapportering
(EU) 2016/1801 tekniska genomförandestandarder vad gäller inplacering (”mappning”) av kreditvärderingar från externa kreditvärderingsinstitut för värdepapperisering
(EU) 2016/1799 tekniska genomförandestandarder vad gäller indelning (”mappning”) av kreditvärderingar från externa kreditvärderingsinstitut för kreditrisk i enlighet med artikel 136.1 och 136.3
(EU) 2016/1646 tekniska standarder med avseende på centrala index och erkända börser
(EU) 2016/100 tekniska genomförandestandarder för att specificera den gemensamma beslutsprocessen vad gäller ansökan om vissa tillstånd om tillsyn
(EU) 2015/2344 tekniska genomförandestandarder med avseende på valutor med begränsningar för de likvida tillgångarnas tillgänglighet
(EU) 2015/2197 tekniska genomförandestandarder med avseende på nära sammanhängande valutor
(EU) 2015/233 tekniska genomförandestandarder med avseende på valutor för vilka det finns en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken
(EU) 2014/945 tekniska standarder för genomförande avsedda för relevanta på lämpligt sätt diversifierade index
(EU) 2014/602 tekniska genomförandestandarder för att underlätta konvergens inom tillsynspraxis för genomförandet av extra riskvikter
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
I G20-deklarationen av den 2 april 2009 om stärkandet av det finansiella systemet uppmanas till internationellt enhetliga ansträngningar för att nå ökad öppenhet, ansvarighet och reglering genom att förbättra kapitalets kvantitet och kvalitet i banksystemet så snart den ekonomiska återhämtningen är säkrad. I den deklarationen uppmanar man också till införande av ett kompletterande icke-riskbaserat mått för att begränsa uppbyggnaden av hävstångseffekter i banksystemet, samt till att ramar för starkare likviditetsbuffertar ska tas fram. Som svar på detta enades i september 2009 gruppen av centralbankschefer och tillsynschefer (GHOS) om ett antal åtgärder för att stärka regleringen av banksektorn. Dessa åtgärder fick stöd av G20-ledarna vid toppmötet i Pittsburgh den 24–25 september 2009 och fastställdes i detalj i december 2009. I juli och september 2010 utfärdade GHOS ytterligare två meddelanden om utformning och kalibrering av dessa nya åtgärder. I december 2010 offentliggjorde Baselkommittén för banktillsyn de slutliga åtgärderna, som går under benämningen Basel III-regelverket.
Högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, med Jacques de Larosière som ordförande (nedan kallad de Larosièregruppen), uppmanade unionen att utarbeta en mer harmoniserad reglering av finansmarknaden. När det gäller hur den framtida tillsynen ska utformas i Europa betonade Europeiska rådet den 18 och 19 juni 2009 behovet av att utarbeta ett enhetligt europeiskt regelverk som kan tillämpas på alla kreditinstitut och värdepappersföretag på den inre marknaden.
I enlighet med vad som anges i de Larosière-gruppens rapport av den 25 februari 2009 (nedan kallad de Larosière-rapporten) bör en medlemsstat få anta strängare nationella tillsynsåtgärder som landet anses behöva för att garantera finansiell stabilitet under förutsättning att den inre marknadens principer och de överenskomna grundläggande minimistandarderna respekteras.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut har flera gånger genomgått betydande förändringar. Många av bestämmelserna i direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG är tillämpliga på såväl kreditinstitut som värdepappersföretag. För att öka tydligheten och se till att dessa bestämmelser tillämpas på ett enhetligt sätt bör de samlas i nya lagstiftningsakter som ska tillämpas på både kreditinstitut och värdepappersföretag, nämligen denna förordning och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013. För att bli mer tillgängliga, bör bestämmelserna i bilagorna till direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG ingå i den normativa delen av direktiv 2013/36/EU och denna förordning.
Tillsammans bör denna förordning och direktiv 2013/36/EU utgöra den rättsliga ramen för behörigheten att utöva verksamhet, tillsynsramen och tillsynsreglerna för kreditinstitut och värdepappersföretag (nedan gemensamt kallade institut). Denna förordning bör därför läsas tillsammans med det direktivet.
Direktiv 2013/36/EU grundar sig på artikel 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och bör bland annat innehålla bestämmelser om behörighet att utöva verksamhet i institut samt styrelseformer och tillsynsramen i samband med detta, t.ex. bestämmelser om verksamhetstillstånd, förvärv av kvalificerade innehav, utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, vilka befogenheter de behöriga myndigheterna har i hem- respektive värdmedlemsstaten i detta avseende samt bestämmelser om startkapital och tillsyn av institut.
I denna förordning bör bland annat anges tillsynskrav för institut som direkt rör bank- och finanssektorns verksamhet och är till för att garantera finansiell stabilitet hos aktörerna på dessa marknader och en hög skyddsnivå för investerare och insättare. Denna förordning syftar till att på ett avgörande sätt bidra till en smidigt fungerande inre marknad och bör därför grundas på bestämmelserna i artikel 114 i EUF-fördraget, tolkade i enlighet med domstolens fasta rättspraxis.
Även om man genom direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG i viss utsträckning har harmoniserat medlemsstaternas tillsynsbestämmelser innehåller dessa ett stort antal alternativ och möjligheter för medlemsstaterna att införa striktare regler än de som föreskrivs i dessa direktiv. Detta leder till skillnader i nationell lagstiftning som kan hindra i synnerhet gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och etableringsfrihet och därmed skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad.
Av rättssäkerhetsskäl och på grund av behovet av lika villkor inom unionen är det mycket viktigt att det finns en samlad uppsättning bestämmelser för alla marknadsaktörer, för att den inre marknaden ska fungera väl. För att undvika snedvridningar av marknaden och regelarbitrage bör maximal harmonisering därför garanteras genom minimitillsynskrav. Av den anledningen är de övergångsperioder som föreskrivs i denna förordning avgörande för ett smidigt genomförande av denna förordning och för att osäkerhet för marknaderna ska kunna undvikas.
Med beaktande av det arbete som genomförandegruppen för Baselkommittén för banktillsyn (nedan kallad Baselkommittén) utför när det gäller att övervaka och se över medlemsstaternas genomförande av Basel III-regelverket för kapitalkrav, bör kommissionen fortlöpande tillhandahålla uppdaterade rapporter, åtminstone varje gång som Baselkommittén offentliggör en framstegsrapport om genomförandet av Basel III och om genomförandet och det nationella antagandet av Basel III-regelverket i andra viktiga jurisdiktioner, inbegripet en bedömning av huruvida andra länders lagstiftning och regelverk stämmer överens med internationella minimistandarder i syfte att fastställa skillnader som kan ge upphov till tvivel om huruvida det råder lika villkor.
För att avlägsna handelshindren och snedvridningen av konkurrensen beroende på skilda nationella regelverk, samt för att förhindra uppkomsten av framtida liknande handelshinder och snedvriden konkurrens, är det därför nödvändigt att anta en förordning som fastställer enhetliga regler som ska tillämpas i alla medlemsstater.
Genom att utforma tillsynskrav i form av en förordning skulle man säkerställa att kraven direkt kommer att bli direkt tillämpliga. Detta skulle också garantera lika förutsättningar då det förhindrar att olika nationella krav införs som ett resultat av införlivandet av ett direktiv. Denna förordning skulle medföra att alla institut som enligt förordningen definieras som sådana följer samma regler i hela unionen, vilket även skulle stärka förtroendet för institutens stabilitet, särskilt i kristider. En förordning skulle också göra regelverket enklare och minska kostnaderna för att efterleva detta, särskilt för institut som bedriver gränsöverskridande verksamhet samt bidra till att eliminera konkurrenssnedvridningar. Mot bakgrund av särdragen i de nationella fastighetsmarknaderna som kännetecknas av skillnader i ekonomisk utveckling och specifika rättsliga olikheter mellan medlemsstater, regioner eller lokala områden, bör de behöriga myndigheterna kunna fastslå högre riskvikter eller tillämpa strängare kriterier på vissa områden, grundat på tidigare erfarenheter av fallissemang och förväntad marknadsutveckling för exponeringar som är säkrade genom panträtt i fast egendom.
På de områden som inte omfattas av denna förordning, till exempel dynamiska avsättningar, bestämmelser om nationella ordningar för säkerställda obligationer som inte är relaterade till behandlingen av säkerställda obligationer enligt de regler som fastställs i denna förordning samt förvärv och innehav av andelar i både den finansiella och den icke-finansiella sektorn för ändamål som inte är relaterade till de tillsynskrav som anges i denna förordning, bör de behöriga myndigheterna eller medlemsstaterna kunna få införa nationella bestämmelser, under förutsättning att de är förenliga med denna förordning.
De viktigaste rekommendationerna som förordas i de Larosière-rapporten och som senare har införts i unionen var inrättandet av ett enhetligt regelverk och en europeisk ram för makrotillsyn, varvid båda syftade till att i kombination med varandra säkerställa finansiell stabilitet. Genom det enhetliga regelverket sörjer man för en solid och enhetlig rättslig ram som främjar den inre marknadens funktion och förhindrar möjligheterna till regelarbitrage. På den inre marknaden för finansiella tjänster kan emellertid makrotillsynsriskerna skilja sig åt på flera olika sätt med en rad nationella särdrag, vilket innebär att man kan urskilja variationer i exempelvis banksektorns struktur och storlek i förhållande till ekonomin som helhet och kreditcykeln.
I denna förordning och direktiv 2013/36/EU har man inlemmat flera verktyg för att förebygga och reducera makrotillsynsrisker och systemrisker, varigenom man sörjer för flexibilitet och samtidigt säkerställer att användningen av dessa verktyg är underkastad lämplig kontroll så att de inte skadar den inre marknadens funktion men så att användningen av dessa verktyg är transparent och enhetlig.
Utöver de buffertverktyg mot systemrisker som ingår i direktiv 2013/36/EU, i fall där makrotillsynsrisker eller systemrisker berör en medlemsstat, bör de behöriga eller utsedda myndigheterna i den berörda medlemsstaten ha möjlighet att möta dessa risker med vissa specifika nationella makrotillsynsåtgärder när detta ses som mer effektivt för att hantera risken. Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 bör ha möjlighet att yttra sig om huruvida villkoren för sådana nationella makrotillsynsåtgärder är uppfyllda och det bör finnas en unionsmekanism som kan förhindra att nationella åtgärder fullföljs om det finns mycket starka bevis för att relevanta villkor inte är uppfyllda. Även om enhetliga mikrotillsynsregler för institut fastställs genom denna förordning bibehåller medlemsstaterna sin ledande roll i fråga om makrotillsyn på grund av sin expertis och sitt befintliga ansvar när det gäller finansiell stabilitet. I det särskilda fallet, eftersom ett beslut om att anta nationella makrotillsynsåtgärder inbegriper vissa bedömningar avseende risker som i sista hand kan påverka den makroekonomiska situationen, de offentliga finanserna och budgetläget i den berörda medlemsstaten, är det nödvändigt att rådet tilldelas befogenhet att, i enlighet med artikel 291 i EUF-fördaget på förslag av kommissionen, avslå de nationella makrotillsynsåtgärder som föreslagits.
När kommissionen har förelagt rådet ett förslag om att avslå nationella mikrotillsynsåtgärder bör rådet utan dröjsmål behandla det förslaget och fatta beslut om huruvida de nationella åtgärderna ska avslås eller inte. En omröstning kan genomföras i enlighet med rådets arbetsordning på begäran av en medlemsstat eller kommissionen. I enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget bör rådet motivera sitt beslut avseende uppfyllandet av de villkor för rådets ingripande som anges i denna förordning. Med tanke på betydelsen av makrotillsynsrisker och systemrisker för finansmarknaden i den berörda medlemstaten och följaktligen även behovet av ett snabbt ingripande, är det viktigt att tidsfristen för ett sådant rådsbeslut fastställs till en månad. Om rådet, efter en grundlig behandling av kommissionens förslag om att avslå den föreslagna nationella åtgärden, kommer fram till att de villkor för avslag av nationella åtgärder som fastställts i denna förordning inte har uppfyllts, bör det alltid ange sina skäl på ett klart och tydligt sätt.
Fram till dess att likviditetskraven har harmoniserats under 2015 och bruttosoliditeten har harmoniserats under 2018 bör medlemsstaterna kunna tillämpa dessa åtgärder så som de finner lämpligt, vilket inbegriper åtgärder som reducerar makrotillsynsrisker eller systemrisker i en viss medlemsstat.
Det bör vara möjligt att tillämpa buffertar mot systemrisker eller individuella åtgärder som vidtas av medlemsstaterna för att möta systemrisker rörande dessa medlemsstater, på banksektorn i allmänhet eller på en eller flera delar inom sektorn, dvs. delar av institut som uppvisar liknande riskprofiler i sin affärsverksamhet, eller på exponeringar mot en eller flera inhemska ekonomiska eller geografiska sektorer inom banksektorn.
Om två eller fler av medlemsstaternas utsedda myndigheter konstaterar att det förekommer samma förändringar i intensiteten inom en systemrisk eller en makrotillsynsrisk och att detta utgör en risk för den finansiella stabiliteten på nationell nivå i var och en av dessa medlemsstater och de utsedda myndigheterna anser att den bättre kan mötas med nationella åtgärder, kan medlemsstaterna lämna in en gemensam anmälan om detta till rådet, kommissionen, ESRB och EBA. Vid anmälan till rådet, kommissionen, ESRB och EBA bör medlemsstaterna lägga fram relevanta belägg, inbegripet en motivering av den gemensamma anmälan.
Kommissionen bör dessutom bemyndigas att anta en delegerad akt om en tillfällig höjning av kapitalbaskravnivån, krav för stora exponeringar och för offentliggörande. Sådana bestämmelser bör tillämpas under ett år om inte Europaparlamentet eller rådet inom två månader har invänt mot den delegerade akten. Kommissionen bör ange skälen för tillämpningen av ett sådant förfarande. Kommissionen bör endast bemyndigas att införa striktare tillsynskrav för exponeringar som uppkommer genom marknadsutvecklingen inom unionen eller utanför unionen och som påverkar alla medlemsstater.
Det är motiverat att se över makrotillsynsreglerna för att kommissionen bland annat ska kunna bedöma om verktygen för makrotillsyn i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU är verksamma, effektiva och genomblickbara, om man bör föreslå nya instrument, om täckningen och de tänkbara graderna av överlappning av verktygen för makrotillsyn mot liknande risker i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU är lämpliga och hur internationellt överenskomna standarder för systemviktiga institut samspelar med denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU.
Om medlemsstaterna antar allmänna riktlinjer, i synnerhet på områden där man inväntar kommissionens antagande av förslag till tekniska standarder, bör dessa riktlinjer varken stå i motsättning till unionsrätten eller underminera dess tillämpning.
Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att i förekommande fall införa motsvarande krav på företag som inte omfattas av förordningens tillämpningsområde.
De allmänna tillsynskrav som fastställs i denna förordning kompletteras av individuella arrangemang som fastställs av de behöriga myndigheterna på grundval av resultaten från den fortlöpande tillsynen av enskilda institut. Omfattningen av sådana tillsynsarrangemang bör bland annat fastställas i direktiv 2013/36/EU eftersom de behöriga myndigheterna själva bör få besluta vilka arrangemang man vill införa.
Denna förordning bör inte inverka på de behöriga myndigheternas möjlighet att införa särskilda krav i enlighet med den tillsyns- och utvärderingsprocess som fastställs i direktiv 2013/36/EU, som bör vara särskilt anpassade till institut specifika riskprofil.
Förordning (EU) nr 1093/2010 syftar till att förbättra kvaliteten och enhetligheten i den nationella tillsynen och stärka kontrollen av gränsöverskridande företagsgrupper.
Med hänsyn till utökningen av uppgifter för EBA enligt denna förordning och direktiv 2013/36/EU, bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen se till att tillräckliga personalresurser och finansiella medel ställs till förfogande.
Enligt förordning (EU) nr 1093/2010 ska EBA vara verksam inom tillämpningsområdet för direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG. EBA ska också agera inom verksamhetsområdet institut när det gäller frågor som inte direkt omfattas av dessa direktiv, förutsatt att det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa direktiv tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt. Denna förordning ska ta hänsyn till EBAs roll och funktion och underlätta EBAs utövande av sina befogenheter enligt förordning (EU) nr 1093/2010.
Efter observationsperioden och det fullständiga genomförandet av likviditetstäckningskravet i denna förordning bör kommissionen bedöma huruvida beviljande av initiativrätt till EBA för att intervenera med bindande medling vad beträffar uppnående av gemensamma beslut från de behöriga myndigheterna i enlighet med artiklarna 20 och 21 i denna förordning skulle underlätta det faktiska bildandet av och den faktiska verksamheten inom enskilda likviditetsundergrupper samt fastställande av huruvida kriterierna för en särskild behandling inom en grupp för gränsöverskridande institut är uppfyllda. Därför bör kommissionen vid den tidpunkten som ett inslag i en av de återkommande rapporterna om EBAs verksamhet enligt artikel 81 i förordning (EU) nr 1093/2010 särskilt undersöka behovet av att bevilja EBA sådana befogenheter och ta med resultatet av denna undersökning i sin rapport, som i tillämpliga fall bör åtföljas av lämpliga förslag.
I de Larosière-rapporten angavs det att mikrotillsyn inte kan garantera finansiell stabilitet på ett effektivt sätt om inte utvecklingen på makronivå beaktas, medan makrotillsyn inte är meningsfull om den inte på något sätt kan påverka tillsynen på mikronivå. Ett nära samarbete mellan EBA och ESRB är en grundförutsättning för att ESRB till fullo ska kunna fungera och dess varningar och rekommendationer följas upp på ett effektivt sätt. I synnerhet bör EBA ha möjlighet att till ESRB överlämna all relevant information som samlats in av de behöriga myndigheterna i enlighet med rapporteringsskyldigheterna i denna förordning.
Med tanke på den senaste finansiella krisens förödande effekter är förordningens övergripande mål att uppmuntra ekonomiskt nyttig bankverksamhet som tjänar allmänintresset och avskräcka från ohållbar finansiell spekulation utan verkligt mervärde. Detta förutsätter en övergripande reform av det sätt på vilket besparingar används till produktiva investeringar. För att garantera en hållbar och diversifierad bankmiljö i unionen bör de behöriga myndigheterna ha befogenhet att införa högre kapitalkrav för systemviktiga institut som på grund av sin affärsverksamhet skulle kunna utgöra ett hot mot den globala ekonomin.
Det behövs enhetliga finansiella krav på institut som innehar kontanter eller värdepapper som tillhör deras kunder för att se till att spararna ges likvärdigt skydd och för att skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan jämförbara grupper av institut.
Eftersom institut konkurrerar direkt på den inre marknaden bör kraven på övervakning vara likvärdiga i hela unionen, med beaktande av institutens olika riskprofiler.
Närhelst det inom ramen för tillsyn är nödvändigt att fastställa den konsoliderade kapitalbasen för en företagsgrupp bestående av institut, bör beräkningen utföras i enlighet med denna förordning.
Enligt denna förordning tillämpas kapitalbaskraven på individuell nivå och på gruppnivå om inte de behöriga myndigheterna finner det lämpligt att inte tillämpa tillsyn på individuell nivå. Enskild, gruppbaserad och gränsöverskridande gruppbaserad tillsyn är värdefulla instrument för att utöva kontroll över institut.
För att säkerställa att institut inom en grupp är tillräckligt solventa är det väsentligt att kapitalkraven tillämpas utifrån gruppens konsoliderade situation. För att vidare säkerställa att kapitalbasen är lämpligt fördelad inom gruppen och, om så krävs, kan utnyttjas för att skydda sparmedel bör kapitalkraven tillämpas på de enskilda instituten inom en grupp, såvida inte detta mål kan uppnås effektivt på annat sätt.
De minoritetsintressen från förmedlande finansiella holdingföretag som omfattas av kraven i denna förordning på delgruppsnivå får också, inom tillämpliga gränser vara medräkningsbara i gruppens kärnprimärkapital på gruppnivå eftersom ett förmedlande finansiellt holdingföretags kärnprimärkapital hänförbart till minoritetsintressen och den del av samma kapital som är hänförbar till moderföretaget båda pari passu stöder sina dotterföretags förluster, om sådana uppkommer.
De närmare redovisningsmetoder som ska användas vid beräkning av kapitalbasen och vid bedömningen av dess tillräcklighet med hänsyn till ett instituts riskexponering och av koncentrationen av exponeringar bör stå i överensstämmelse med bestämmelserna i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, som i vissa avseenden anpassar bestämmelserna i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, beroende på vilken av dessa rättsakter som reglerar institutens redovisning enligt nationell lagstiftning.
För att lämplig solvens ska kunna säkerställas är det viktigt att fastställa kapitalkrav där tillgångar och poster utanför balansräkningen vägs efter graden av risk.
Den 26 juni 2004 antog Baselkommittén för banktillsyn ett ramavtal om internationell konvergens avseende kapitalmätning och kapitalstandarder (Basel II-regelverket). De bestämmelser i direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG som införlivas i denna förordning motsvarar bestämmelserna i Basel II-regelverket. I och med att de kompletterande delarna i Basel III-regelverket också införlivas, kommer denna förordning att motsvara bestämmelserna i Basel II- och Basel III-regelverken.
Det är nödvändigt att ta hänsyn till de skillnader som finns mellan institut i unionen genom att erbjuda alternativa metoder för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker med olika nivåer av riskkänslighet och varierande komplexitetsgrad. Användningen av extern kreditvärdering och av institutens egna estimat av enskilda kreditriskparametrar ökar väsentligt kreditriskbestämmelsernas riskkänslighet och sundhet i stabilitetsavseende. Institut bör uppmuntras till att övergå till mer riskkänsliga metoder. I samband med upprättande av de estimat som behövs för att tillämpa kreditriskmetoderna i denna förordning bör instituten förstärka sina metoder för mätning och hantering av kreditrisker för att göra sådana metoder tillgängliga för fastställande av föreskrivna kapitalbaskrav som återspeglar arten och omfattningen av enskilda instituts metoder samt deras komplexitet. Databehandling i samband med tillkomst och hantering av exponeringar mot kunder bör i detta sammanhang anses omfatta utveckling och validering av system för hantering och mätning av kreditrisker. Detta ligger inte bara i institutens legitima intressen utan avspeglar också syftet med denna förordning, nämligen att utnyttja bättre metoder för mätning och hantering av kreditrisker och också utnyttja dem för föreskrivna kapitalbaskrav. Oaktat ovan sagda kräver mer riskkänsliga metoder avsevärd sakkunskap och betydande resurser samt statistik av god kvalitet och tillräcklig omfattning. Instituten bör därför uppfylla höga normer innan de tillämpar sådana metoder för föreskrivna kapitalbaskrav. Mot bakgrund av det pågående arbetet med att säkerställa lämpliga säkerhetsmekanismer i interna modeller, bör kommissionen utarbeta en rapport om möjligheten att utvidga Basel I-golvet och, om så krävs, tillsammans med ett lagstiftningsförslag.
Kapitalkraven bör stå i proportion till de risker som ska täckas. Särskilt bör den minskning av risknivåer som beror på innehav av ett stort antal exponeringar som var för sig är relativt små återspeglas i kapitalkraven.
Små och medelstora företag utgör en av pelarna i unionens ekonomi sett till deras grundläggande betydelse när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt och erbjuda sysselsättning. Återhämtningen och den framtida tillväxten i unionens ekonomi beror i stor utsträckning på tillgängligheten till kapital och finansiering för små och medelstora företag som är etablerade inom unionen för att dessa ska kunna genomföra nödvändiga investeringar för att tillägna sig ny teknik och utrustning som kan stärka deras konkurrenskraft. Den begränsade mängden alternativa finansieringskällor har gjort små och medelstora företag som är etablerade inom unionen än mer känsliga för bankkrisens effekter. Därför är det viktigt att fylla det existerande likviditetsgapet för små och medelstora företag och säkerställa ett tillräckligt flöde av bankkrediter till dessa företag under nuvarande förhållanden. Kapitalkraven för exponering mot små och medelstora företag bör minskas genom tillämpning av en stödfaktor motsvarande 0,7619 för att kreditinstituten ska kunna öka utlåningen till små och medelstora företag. För att uppnå detta mål bör kreditinstituten faktiskt utnyttja den kapitallättnad som följer av stödfaktorns tillämpning uteslutande för att kunna tillhandahålla ett tillräckligt kreditflöde till små och mellanstora företag som är etablerade inom unionen. Behöriga myndigheter bör regelbundet övervaka kreditinstitutens totala antal exponeringar mot små och medelstora företag och den totala mängden kapitalavdrag.
I linje med Baselkommittén för banktillsyns beslut och med stöd av GHOS den 10 januari 2011, ska samtliga primärkapitaltillskott och supplementärkapitaltillskott i ett institut kunna skrivas ner fullständigt och permanent eller helt omvandlas till kärnprimärkapital vid den tidpunkt då institutet inte längre är livskraftigt. Lagstiftning som är nödvändig för att säkerställa att kapitalbasinstrument omfattas av mekanismen för absorbering av ytterligare förluster bör införlivas i unionsrätten som en del av de krav som avser återhämtning och rekonstruktion av institut. Om den unionsrätt som styr kravet på att kapitalinstrument fullständigt och permanent bör kunna skrivas ner till noll eller omvandlas till kärnprimärkapitaltillskott om ett institut inte längre anses livskraftigt ännu inte har antagits den 31 december 2015 bör kommissionen se över och rapportera om frågan huruvida en sådan bestämmelse bör införas i denna förordning och, mot bakgrund av den översynen, lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.
Bestämmelserna i denna förordning står i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen och tar särskilt hänsyn till mångfalden av olika institut när det gäller verksamhetens storlek och omfattning samt verksamhetsområde. Överensstämmelsen med proportionalitetsprincipen innebär också att enklast möjliga kreditvärderingsförfarande, även inom ramen för intern riskklassificering (”internmetoden”), erkänns för exponeringar mot hushåll. Medlemsstaterna bör se till att kraven i denna förordning tillämpas på ett sätt som står i proportion till arten och omfattningen av de risker som är förenade med ett instituts affärsmodell och verksamhet samt komplexiteten i dessa risker. Kommissionen bör se till att delegerade akter och genomförandeakter, tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande är förenliga med proportionalitetsprincipen, för att garantera att förordningen tillämpas på ett proportionerligt sätt. EBA bör därför se till att alla tekniska standarder för tillsyn och genomförande utformas på ett sådant sätt att proportionalitetsprincipen beaktas och upprätthålls.
De behöriga myndigheterna bör i tillräcklig grad uppmärksamma fall där de misstänker att information betraktats som företagsintern eller konfidentiell i syfte att undvika offentliggörande av sådan information. Trots att ett institut får välja att inte offentliggöra information eftersom informationen betraktas som företagsintern eller konfidentiell innebär det faktum att informationen betraktas som företagsintern eller konfidentiell inte att ansvarsskyldigheten bör upphöra om det skulle visa sig att det uteblivna offentliggörandet har haft en betydande inverkan.
Denna förordnings ”utvecklingsbara karaktär” gör det möjligt för institut att välja mellan tre metoder för kreditrisker med varierande komplexitet. För att i synnerhet små institut ska kunna välja den riskkänsligare internmetoden bör de relevanta bestämmelserna tolkas så att exponeringsklasserna innefattar alla exponeringar som direkt eller indirekt likställs med dem i denna förordning. Som allmän regel gäller att de behöriga myndigheterna inte bör göra någon åtskillnad mellan de tre metoderna när det gäller tillsynsprocessen, dvs. institut som utnyttjar schablonmetoden ska inte bli föremål för strängare tillsyn enbart av den anledningen.
Tekniker för kreditriskreducering bör erkännas i ökad utsträckning och omfattas av ett regelverk som säkerställer att solvensen inte undergrävs av att åtgärder felaktigt erkänns som riskreducerande. I möjligaste mån bör säkerheter som normalt används av banker i de olika medlemsstaterna för att minska kreditrisken erkännas enligt schablonmetoden och även enligt de andra metoderna.
För att säkerställa att kapitalkraven för institut i tillräcklig utsträckning beaktar risker och riskreducering i samband med institutens verksamheter och investeringar inom värdepapperisering är det nödvändigt att införa bestämmelser om en riskkänslig och stabilitetsmässigt sund behandling av sådana verksamheter och investeringar. I detta syfte krävs det en tydlig och övergripande definition av värdepapperisering som omfattar varje transaktion eller program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i trancher. En exponering som skapar en direkt betalningsskyldighet för en transaktion eller ett program som används för att finansiera eller förvalta materiella tillgångar bör inte betraktas som en exponering mot en värdepapperisering, även om transaktionen eller programmet har betalningsskyldigheter av varierande senioritet.
Utöver tillsyn för att garantera finansiell stabilitet behövs mekanismer för att stärka och utveckla en effektiv tillsyn och förebygga potentiella bubblor för att säkra en optimal kapitalallokering mot bakgrund av de makroekonomiska utmaningarna och målen, i synnerhet med tanke på långsiktiga investeringar i den reella ekonomin.
Operativa risker är en betydande kategori av risker som institut ställs inför och som måste täckas av kapitalbasen. Det är nödvändigt att ta hänsyn till de skillnader som finns mellan olika institut i unionen genom att erbjuda alternativa metoder för beräkning av kapitalkrav för operativa risker med olika nivåer av riskkänslighet och varierande komplexitetsgrad. Institut bör ges lämpliga incitament för att övergå till mer riskkänsliga metoder. Mot bakgrund av att teknikerna för mätning och hantering av operativa risker är under utveckling bör bestämmelserna fortlöpande ses över och uppdateras när så är lämpligt, inbegripet i fråga om kraven på olika affärsområden och godkännande av tekniker för riskreducering. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas möjligheten att beakta försäkring inom ramen för de enkla metoderna för att beräkna kapitalkrav för operativa risker.
Övervakning och kontroll av ett instituts exponeringar bör ingå som en integrerad del av tillsynen över institutet. Därför kan en alltför stor koncentration av exponeringar mot en enskild kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning medföra en oacceptabelt hög förlustrisk. Denna situation kan anses äventyra ett instituts solvens.
När man fastställer förekomsten av en grupp av kunder med inbördes anknytning och därmed exponeringar som utgör en gemensam risk, är det även viktigt att ta hänsyn till risker som uppkommer genom en gemensam källa till viktig finansiering som tillhandahålls av institutet självt, dess finansiella grupp eller parter med inbördes anknytningar.
Även om det är önskvärt att basera beräkningen av exponeringsbeloppet på det värde som anges för att bestämma kapitalbaskraven, är det lämpligt att anta regler för övervakning av stora exponeringar utan att tillämpa riskvikter eller risknivåer. De metoder för kreditriskreducering som tillämpas i solvenssystemet har dessutom utformats utifrån antagandet att kreditrisken är väl diversifierad. När det gäller stora exponeringar i samband med koncentration till ett enda namn är kreditrisken inte väl diversifierad. Effekterna av sådana tekniker bör därför omfattas av tillsynsregler. Det är därför nödvändigt att se till att man får en effektiv återvinning av kreditriskskyddet vid stora exponeringar.
Eftersom en förlust som uppkommer på grund av en exponering mot ett institut kan vara lika allvarlig som en förlust på grund av någon annan exponering, bör sådana exponeringar behandlas och rapporteras på samma sätt som vilka andra exponeringar som helst. En alternativ kvantitativ begränsning har införts för att mildra den oproportionerliga inverkan som ett sådant förfaringssätt har på mindre institut. Dessutom undantas mycket kortfristiga exponeringar avseende penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing, avveckling och förvaringstjänster för kunder, så att finansmarknaderna och deras infrastruktur ska kunna fungera smidigare. Dessa tjänster omfattar till exempel clearing och avveckling av kontanttransaktioner samt annan verksamhet för att underlätta avveckling. De relaterade exponeringarna inbegriper exponeringar som ett kreditinstitut eventuellt inte kan förutse och därför inte till fullo kontrollera, bland annat saldon på interbankkonton till följd av kundbetalningar, inbegripet krediterade och debiterade avgifter och räntor, och andra betalningar för kundservice, samt ställda eller erhållna säkerheter.
Det är viktigt att intressena hos de företag som omformar lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument (originatorer eller medverkande institut) och de företag som investerar i dessa värdepapper eller instrument (investerare) sammanfaller. För att uppnå detta bör originatorn eller det medverkande institutet behålla en väsentlig intresseandel i de underliggande tillgångarna. Det är därför viktigt för originatorerna eller de medverkande instituten att bibehålla en exponering mot risken för lånen i fråga. Mer generellt bör värdepapperiseringstransaktioner inte struktureras så att en tillämpning av bibehållandekraven undviks, särskilt genom avgifter eller premier eller båda. Ett sådant bibehållande av riskexponeringen bör tillämpas i alla situationer där den ekonomiska substansen i en värdepapperisering kan tillämpas, oavsett vilka rättsliga strukturer eller instrument som används för att uppnå denna ekonomiska substans. Särskilt i de fall kreditrisken överförs genom värdepapperisering bör investerare fatta sina beslut först efter att ha gjort en noggrann genomgång, för vilken de behöver adekvat information om värdepapperiseringarna.
I denna förordning föreskrivs också att behållningskravet inte ska tillämpas mer än en gång. För en given värdepapperisering räcker det att antingen originatorn, det medverkande institutet eller den ursprunglige långivaren omfattas av kravet. Om värdepapperiseringstransaktioner inbegriper andra värdepapperiseringar som underliggande exponeringar, bör på motsvarande sätt behållningskravet endast tillämpas på den värdepapperisering som omfattas av investeringen. Förvärvade fordringar bör inte omfattas av behållningskravet, om de hänför sig till företagsverksamhet där de överlåts eller säljs till diskonterat värde för att finansiera sådan verksamhet. De behöriga myndigheterna bör tillämpa riskvikten avseende bristande efterlevnad av kraven på tillbörlig aktsamhet och riskhanteringsskyldigheter i samband med värdepapperiseringar vid större överträdelser av riktlinjer och förfaranden som är relevanta för analysen av de underliggande riskerna. Kommissionen bör också studera huruvida undvikandet av en upprepad tillämpning av behållningskravet skulle kunna leda till praxis för att undgå detta krav och huruvida värdepapperiseringsregler tillämpas på ett effektivt sätt av de behöriga myndigheterna.
Tillbörlig aktsamhet bör tillämpas för korrekt bedömning av de risker som hänför sig till värdepapperiseringsexponeringar både inom och utanför handelslagret. Dessutom bör kraven på tillbörlig aktsamhet vara proportionerliga. Förfaranden för tillbörlig aktsamhet bör bidra till att bygga upp ett större förtroende mellan originatorer, medverkande institut och investerare. Det är därför önskvärt att relevanta uppgifter om förfaranden för tillbörlig aktsamhet redovisas korrekt.
När ett institut exponerar sig mot sitt moderföretag eller mot andra dotterföretag till moderföretaget, är särskild försiktighet påkallad. Sådana exponeringar för institut bör handhas på ett helt självständigt sätt i enlighet med principerna om sund förvaltning, utan hänsyn till några andra omständigheter. Detta är särskilt viktigt vid stora exponeringar och i fall som inte enbart rör administration eller vanliga transaktioner inom gruppen. De behöriga myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid sådana exponeringar inom en grupp. Sådana standarder behöver dock inte tillämpas, om moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett kreditinstitut eller om övriga dotterföretag är antingen kreditinstitut eller finansiella institut eller anknutna företag, under förutsättning att samtliga dessa företag omfattas av tillsynen av kreditinstitutet på gruppnivå.
Med tanke på att bestämmelserna om kapitalkrav är riskkänsliga, är det önskvärt att fortlöpande kontrollera om de har väsentliga effekter på konjunkturcykeln. Kommissionen bör med beaktande av Europeiska centralbankens (ECB) synpunkter rapportera om dessa aspekter till Europaparlamentet och rådet.
Kapitalkraven för råvaruhandlare, inbegripet handlare som i dag är undantagna från kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument, bör ses över.
Liberaliseringen av marknaderna för gas och elektricitet är ett i både ekonomiskt och politiskt avseende viktigt mål för unionen. Med tanke på detta bör de kapitalkrav och andra tillsynsregler som tillämpas på företag som är verksamma på dessa marknader vara proportionerliga och inte i onödan göra det svårare att uppnå liberalisering. Detta mål bör man särskilt ha i åtanke vid översyner av denna förordning.
Institut som placerar i återvärdepapperiseringar bör utöva tillbörlig aktsamhet även beträffande underliggande värdepapperiseringar och exponeringar som inte är värdepapperiseringar vilka är underliggande instrument för de förra. Institut bör bedöma om exponeringar i samband med program för tillgångsbaserade certifikat utgör återvärdepapperiseringsexponeringar, inbegripet exponeringar i samband med program genom vilka man förvärvar högt rangordnade trancher av separata grupper av hela lån, där inget av dessa lån, är en värdepapperiseringsexponering eller återvärdepapperiseringsexponering och där förstaförlustskyddet för varje investering tillhandahålls av säljaren av lånen. I den sistnämnda situationen bör i allmänhet en gruppspecifik likviditetsfacilitet inte betraktas som en återvärdepapperiseringsexponering, eftersom den utgör en tranch i en enskild tillgångsgrupp (dvs. den tillämpliga gruppen av hela lån) som inte innehåller några värdepapperiseringsexponeringar. Däremot skulle en kreditförstärkning för hela programmet som endast täcker en del av förlusterna utöver det av säljaren tillhandahållna skyddet i de olika grupperna i allmänhet utgöra en uppdelning på trancher av risken när det gäller en grupp av flera tillgångar som innehåller minst en värdepapperiseringsexponering och skulle därför vara en återvärdepapperiseringsexponering. Om ett sådant program emellertid helt finansierar sig självt med en enda kategori företagscertifikat och om antingen kreditförstärkningen för hela programmet inte är en återvärdepapperisering eller företagscertifikatet till fullo stöds av det medverkande institutet, vilket gör att investeraren i företagscertifikatet blir reellt exponerad för det medverkande företagets fallissemangsrisk i stället för de underliggande grupperna eller de underliggande tillgångarna, bör emellertid detta företagscertifikat i allmänhet inte betraktas som en återvärdepapperiseringsexponering.
Bestämmelserna om försiktig värdering av handelslagret bör tillämpas på alla instrument som tas upp till verkligt värde, såväl i handelslagret som i övrig verksamhet, för institut. Det bör klargöras att skillnaden i absolut värde bör dras från av kapitalbasen, om en försiktig värdering skulle leda till redovisning av ett lägre värde än vad som faktiskt bokförts.
Institut bör kunna välja att antingen tillämpa ett kapitalkrav på eller att från kärnprimärkapital dra av sådana värdepapperiseringspositioner som enligt denna förordning ges en riskvikt på 1.250 %, oberoende av om positionerna ligger i eller utanför handelslagret.
Originatorer eller medverkande institut bör inte kunna kringgå förbudet mot implicit stöd genom att utnyttja sina handelslager för sådant stöd.
Utan att det påverkar de offentliggöranden som uttryckligen krävs genom denna förordning bör syftet med informationskraven vara att ge marknadsaktörerna korrekt och fullständig information om de enskilda institutens riskprofiler. Det bör därför kunna krävas att institut offentliggör ytterligare information som inte uttryckligen nämns i denna förordning, om ett sådant offentliggörande behövs för att uppfylla nämnda syfte. De behöriga myndigheterna bör samtidigt i tillräcklig grad uppmärksamma fall där de misstänker att information betraktas som företagsintern eller konfidentiell av ett institut i syfte att undvika offentliggörande av sådan information
Om det i en extern kreditvärdering av en värdepapperiseringsposition tas hänsyn till effekten av ett kreditskydd som det investerande institutet självt tillhandahåller, bör institutet inte få utnyttja den lägre riskvikt som följer av detta skydd. Värdepapperiseringspositionen bör inte dras av från kapitalet, om det finns andra sätt att fastställa en riskvikt som överensstämmer med den faktiska risk som är förenad med positionen utan att det kreditskyddet beaktas.
Med tanke på de dåliga resultat som interna modeller nyligen uppvisat vad gäller beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker, bör standarderna skärpas. Framför allt bör förmågan att fånga upp risk kompletteras i fråga om kreditrisker i handelslagret. Dessutom bör det i beräkningen av kapitalkraven även ingå en komponent som täcker stressituationer för att skärpa kapitalkraven med tanke på försämrade marknadsförhållanden och för att minska risken för konjunkturförstärkande effekter. Institut bör också genomföra omvända stresstester för att utröna vilka scenarier som skulle kunna hota deras livskraft, såvida de inte kan visa att ett sådant test är onödigt. Mot bakgrund av de särskilda svårigheter som nyligen framkommit när det gäller att behandla värdepapperiseringspositioner med metoder som bygger på interna modeller, bör erkännandet av institutens modeller för värdepapperiseringsrisker för att beräkna kapitalkrav i handelslagret begränsas och ett standardiserat kapitalkrav gälla för dessa värdepapperiseringar, om inte annat föreskrivs.
I denna förordning fastställs begränsade undantag för viss korrelationshandel där ett institut av sin tillsynsmyndighet kan tillåtas beräkna ett samlat riskkapitalkrav med beaktande av strikta krav. I sådana fall bör institutet åläggas att för denna handel åsätta ett kapitalkrav som är lika med det högre av det kapitalkrav som beräknats enligt denna internt utvecklade metod och 8 % av kapitalkravet för den specifika risken enligt schablonmetoden. Institutet bör inte ha skyldighet att låta dessa exponeringar omfattas av kapitalkravet vid ytterligare risk men de bör tas med i både VaR-värden (value-at-risk) och stressjusterade VaR-värden.
Med tanke på arten och omfattningen av de oväntade förluster som drabbade institut under den finansiella och ekonomiska krisen, är det nödvändigt att ytterligare förbättra kvalitet och harmonisering av den kapitalbas som krävs av institut. Detta bör innefatta införande av en ny definition av de viktigaste delarna av det kapital som finns tillgängligt för täckning av oväntade förluster när dessa inträffar, utveckling av definitionen av hybridkapital och enhetliga försiktighetsjusteringar av kapitalbasen. Det är också nödvändigt att höja nivån på kapitalbasen betydligt, med nya kapitalrelationer inriktade på de viktigaste delarna av kapitalbasen som finns tillgängliga för att täcka förluster när de uppkommer. Det förväntas att institut vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad uppfyller kapitalkraven för de viktigaste delarna av kapitalet endast med sådana aktier som uppfyller en rad strikta kriterier för kärnkapitalinstrument och institutets redovisade reserver. För att i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till de olika rättsliga former enligt vilka institut i unionen är verksamma bör de strikta kriterierna för kärnkapitalinstrument garantera att kärnkapitalinstrument för institut vilkas aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad är av högsta kvalitet. Detta bör inte hindra institut från att, för aktier som har differentierad rösträtt eller saknar rösträtt, betala en utdelning som är flera gånger större än den som betalas för aktier som har relativt sett större rösträtt, förutsatt att de strikta kriterierna för kärnprimärkapitaltillskott uppfylls oberoende av rösträtten, inklusive de kriterier som rör betalningsflexibilitet, och förutsatt att, om utdelning betalas, den ska betalas på alla aktier som givits ut av det berörda institutet.
Handelsfinansieringsexponeringar är sinsemellan olika i sitt slag, men har bland annat det gemensamt att de är av lågt värde, har kort löptid och har en identifierbar finansieringskälla för återbetalning. De är baserade på varu- och tjänsterörelser som stöder den reella ekonomin och i de flesta fall hjälper små företag i deras dagliga behov, och därigenom skapar ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. In- och utflöden matchar för det mesta varandra, och därför är likviditetsrisken begränsad.
Det är lämpligt att EBA upprätthåller en uppdaterad förteckning över de olika former av kapitalinstrument som i varje medlemsstat räknas som kärnprimärkapitaltillskott. EBA bör från denna förteckning avföra icke-statliga stödinstrument utgivna efter ikraftträdandet av denna förordning som inte uppfyller de kriterier som anges i denna förordning och offentliggöra sådant avförande. Om instrument som av EBA har avförts från förteckningen åtnjuter fortsatt erkännande också efter EBAs offentliggörande, bör EBA till fullo utöva sina befogenheter, särskilt de som tilldelats EBA genom artikel 17 i förordning (EU) nr 1093/2010 om överträdelser av unionsrätten. Det bör erinras om att en trestegsmekanism tillämpas för en reaktion som står i proportion till allvaret i fall av felaktig eller otillräcklig tillämpning av unionsrätten, genom vilken EBA, som ett första steg, har befogenhet att göra utredningar om det påstås att nationella myndigheter i utövandet av tillsyn tillämpat skyldigheter enligt unionsrätten felaktigt eller ofullständigt, och därefter utfärda en rekommendation. Som ett andra steg, om den behöriga nationella myndigheten inte följer rekommendationen, har kommissionen befogenhet att avge ett formellt yttrande med beaktande av EBAs rekommendation, med en anmodan till den behöriga myndigheten att vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla bestämmelserna i unionsrätten. Om i exceptionella fall den behöriga myndigheten i fråga ihållande underlåter att agera, har EBA, som ett tredje steg, befogenhet att, som en sista utväg, anta beslut riktade till enskilda finansiella institut. Det bör också erinras om att kommissionen enligt artikel 258 i EUF-fördraget, om den anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen, har befogenhet att föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol.
Denna förordning bör inte påverka de behöriga myndigheternas möjlighet att bibehålla processer för förhandsgodkännande av avtal som reglerar primärkapitaltillskott och supplementärkapital. I dessa fall bör sådana kapitalinstrument endast tas med bland institutets övriga primärkapital för kapitaltäckningsändamål eller supplementärkapital när de med framgång gått igenom dessa processer för godkännande.
För att stärka marknadsdisciplinen och öka den finansiella stabiliteten måste mer detaljerade krav på upplysningar om det lagstadgade kapitalets form och art samt om försiktighetsjusteringar införas, för att säkerställa att investerare och insättare får tillräcklig information om institutens solvens.
De behöriga myndigheterna måste dessutom ha kännedom, minst i form av en sammanfattning, om institutens repor, värdepapperslån och alla former av panträttsarrangemang. Sådan information bör meddelas de behöriga myndigheterna. För att förstärka marknadsdisciplinen bör det finnas mer detaljerade krav på upplysningar om repor och säkrad finansiering.
Den nya definitionen av kapital och lagstadgade kapitalkrav bör införas på ett sätt som tar hänsyn till att det finns olika startpunkter och förhållanden i olika länder och att de initiala olikheterna avseende de nya standarderna kommer att minska under övergångsperioden. För att säkra lämplig kontinuitet i kapitalbasens nivå kommer de instrument som gavs ut inom ramen för en återkapitaliseringsåtgärd enligt reglerna om statligt stöd, före den dag då denna förordning började tillämpas, att bibehållas under hela övergångsperioden. Utnyttjandet av statligt stöd bör undvikas så långt det är möjligt i framtiden. I den utsträckning som statligt stöd visar sig vara nödvändigt i vissa situationer bör denna förordning tillhandahålla en ram för hanteringen av sådana situationer. Framför allt bör det i denna förordning anges hur kapitalbasinstrument som givits ut inom ramen för en rekapitaliseringsåtgärd enligt reglerna om statligt stöd bör hanteras. Möjligheten för institut att dra nytta av sådan behandling bör vara föremål för strikta villkor. I den mån sådan behandling ger möjlighet till avvikelser från de nya kriterierna för kapitalbasinstrumentens kvalitet bör dessa avvikelser dessutom begränsas så långt det är möjligt. Behandlingen för befintliga kapitalinstrument som givits ut inom ramen för en rekapitaliseringsåtgärd enligt reglerna om statligt stöd bör tydligt göra åtskillnad görs mellan de kapitalinstrument som uppfyller kraven i denna förordning och de kapitalinstrument som inte gör det. Lämpliga övergångsbestämmelser avseende det senare fallet bör därför fastställas i denna förordning.
Enligt direktiv 2006/48/EG måste kreditinstituten den 31 december 2011 ha en kapitalbas som minst motsvarar ett angivet minimibelopp. Med tanke på de fortsatta effekterna av finanskrisen inom banksektorn och de förlängda övergångsbestämmelserna för kapitalkrav som antagits av Baselkommittén för banktillsyn, är det lämpligt att åter införa en nedre gräns under en begränsad tid tills tillräckliga kapitalbasbelopp har etablerats i enlighet med de övergångsbestämmelser för kapitalbasen som anges i denna förordning, vilka kommer att införas stegvis mellan tidpunkten för denna förordnings tillämpning och 2019.
För företagsgrupper med en väsentlig bank- eller värdepappersverksamhet och försäkringsverksamhet finns specifika regler i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat för att åtgärda sådant ”dubbelt utnyttjande av poster i kapitalbasen”. Direktiv 2002/87/EG grundas på internationellt överenskomna principer för riskhantering i olika sektorer. Denna förordning förstärker hur dessa regler för dessa finansiella konglomerat ska tillämpas på bank- och investeringsgrupper och garanterar en fast och enhetlig tillämpning av dem. Eventuella ytterligare förändringar som blir nödvändiga kommer att åtgärdas vid översynen av direktiv 2002/87/EG, som förväntas 2015.
Finanskrisen visade tydligt att institut gravt underestimerat nivån på motpartsrisken kopplad till OTC-derivat. G 20 uppmanade därför i september 2009 till att fler OTC-derivat skulle clearas genom en central motpart. De begärde också att sådana OTC-derivat som inte kunde clearas centralt skulle omfattas av högre kapitalbaskrav för att korrekt återspegla de högre risker som är förbundna med dessa derivat.
Efter dessa krav från G 20 gjorde Baselkommittén för banktillsyn, som en del av Basel III-regelverket, stora förändringar av reglerna för motpartsrisker. Basel III-regelverket förväntas innebära stora ökningar av kapitalbaskraven för transaktioner för finansiering av instituts OTC-derivat och värdepapper och starka incitament för institut att använda centrala motparter. Basel III-regelverket förväntas också ge ytterligare incitament till stärkt riskhantering för motpartsriskexponeringar och översyn av det gällande systemet för behandling av motpartsriskexponeringar mot centrala motparter.
Instituten bör ha en ytterligare kapitalbas på grund av risken för kreditvärdighetsjustering i samband med OTC-derivat. Instituten bör också tillämpa en högre korrelationsfaktor vid beräkning av kraven på kapitalbas för motpartsriskexponeringar i samband med OTC-derivat och värdepappersfinansierade transaktioner mot vissa finansiella institut. Institut bör också vara skyldiga att väsentligt förbättra mätning och hantering av motpartsrisker genom att på ett bättre sätt åtgärda korrelationsrisker, högt skuldsatta motparter och säkerheter, åtföljt av motsvarande förstärkningar inom utfallstester och stresstester.
Handelsexponeringar mot centrala motparter gynnas vanligen av den multilaterala nettnings- och förlustdelningsmekanism som de centrala motparterna tillämpar. De innebär därför en mycket låg motpartsrisk och bör omfattas av mycket låga kapitalbaskrav. Samtidigt bör detta krav vara positivt för att se till att institut följer upp och övervakar sina exponeringar mot centrala motparter som en del av god riskhantering och för att avspegla att inte heller handelsexponeringar mot centrala motparter är riskfria.
En obeståndsfond hos en central motpart är en mekanism som möjliggör delning (ömsesidighet) av förlusterna bland medlemmarna i den centrala motparten. Den används när de förluster som den centrala motparten ådrar sig då en clearingmedlem fallerar överstiger de marginalsäkerheter och bidrag till obeståndsfonden från denna clearingmedlem och alla andra åtgärder som den centrala motparten kan ta till, innan den använder de övriga clearingmedlemmarnas bidrag till obeståndsfonden. Risken för förluster vid exponeringar som härrör från bidrag till obeståndsfonden är därför högre än förlustrisken vid handelsexponeringar. Denna typ av exponeringar bör därför omfattas av högre kapitalbaskrav.
Det ”hypotetiska kapital” som innehas av en central motpart bör vara en nödvändig variabel för att bestämma kapitalbaskravet för en clearingmedlems exponeringar med hjälp av dennes bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond. Det bör inte tolkas som någonting annat. Det bör i synnerhet inte tolkas som det kapital som en central motpart enligt sin behöriga myndighet måste inneha.
Översynen av behandlingen av motpartsrisk, i synnerhet införandet av högre kapitalbaskrav för bilaterala derivatkontrakt för att avspegla den högre risk som sådana kontrakt innebär för det finansiella systemet, utgör en integrerad del av kommissionens försök att garantera effektiva, säkra och sunda derivatmarknader. Denna förordning kompletterar därför Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.
Kommissionen bör se över de relevanta undantagen för stora exponeringar senast den 31 december 2015. I avvaktan på resultatet av den översynen bör medlemsstaterna även fortsättningsvis tillåtas besluta om undantag för vissa stora exponeringar från dessa regler under en tillräckligt lång övergångsperiod. Med utgångspunkt i det arbete som har utförts inom ramen för utarbetandet av och förhandlingarna om Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering och med hänsyn till den internationella utvecklingen och unionsutvecklingen i dessa frågor bör kommissionen se över huruvida dessa undantag även i fortsättningen bör tillämpas skönsmässigt eller på ett mer allmänt sätt och om huruvida de risker som är förbundna med dessa exponeringar hanteras genom andra verkningsfulla medel enligt denna förordning.
För att säkerställa att undantag för exponeringar av behöriga myndigheter inte permanent äventyrar konsekvensen hos de enhetliga regler som fastställs genom denna förordning bör de behöriga myndigheterna, efter en övergångsperiod och i avsaknad av resultat av den översynen, rådfråga EBA om huruvida det är lämpligt att fortsätta att utnyttja möjligheten att undanta vissa exponeringar eller inte.
Åren före den finansiella krisen kännetecknades av en kraftig ökning av institutens exponeringar i förhållande till den egna kapitalbasen (bruttosoliditet). Under den finansiella krisen tvingades institut på grund av förluster och bristande finansiering att på kort tid kraftigt stärka sin bruttosoliditet. Detta förstärkte den nedåtgående pressen på tillgångspriserna och orsakade ytterligare förluster för institut, vilket i sin tur ledde till ytterligare minskning av deras kapitalbas. Slutresultatet av denna negativa spiral var en minskad tillgång till krediter i den reella ekonomin och en djupare och längre kris.
Riskbaserade kapitalbaskrav är av största vikt för att säkerställa tillräcklig kapitalbas för täckning av oväntade förluster. Krisen visade emellertid också att enbart dessa krav inte räcker för att förhindra att institut tar alltför stora och ohållbara bruttosoliditetsrisker.
I september 2009 beslutade G 20-ledarna att det skulle tas fram internationella regler för att förhindra alltför låg bruttosolidet. Därför stödde de införandet av belåningsgrad som ett kompletterande mått i Basel II-regelverket.
I december 2010 offentliggjorde Baselkommittén för banktillsyn riktlinjer som fastställer metoden för att beräkna bruttosoliditeten. Enligt dessa regler ska det finnas en observationsperiod från och med den 1 januari 2013 till den 1 januari 2017 under vilken bruttosoliditeten, dess komponenter och dess verkan i förhållande till det riskbaserade kravet kommer att övervakas. På grundval av resultaten från denna observationsperiod avser Baselkommittén för banktillsyn att göra eventuella slutjusteringar av definitionen och kalibreringen av bruttosoliditeten under första halvåret 2017, med avsikten att övergå till ett bindande krav den 1 januari 2018 efter lämplig översyn och kalibrering. Enligt Baselkommitténs riktlinjer ska kraven på upplysning om bruttosoliditeten och dess komponenteter tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Bruttosoliditet är ett nytt reglerings- och övervakningsinstrument för unionen. I enlighet med internationella överenskommelser ska den först införas som en extra faktor, som kan tillämpas på enskilda institut efter beslut av tillsynsmyndigheterna. Genom att instituten måste lämna rapporter möjliggörs lämplig översyn och kalibrering, med sikte på en bindande åtgärd 2018.
Vid granskningen av hur bruttosoliditeten påverkar olika affärsmodeller bör särskild uppmärksamhet ägnas sådana modeller som anses innebära låg risk, t.ex. lån säkerställda med panträtt och specialutlåning till regionala eller lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. EBA bör, på grundval av de uppgifter som mottagits och de tillsynsresultat som erhållits under en observationsperiod, i samarbete med behöriga myndigheter utarbeta en klassificering av affärsmodeller och risker. Med utgångspunkt i en lämplig analys där också historiska uppgifter och stresscenarier tas i beaktande bör en bedömning göras av vilka bruttosoliditetsnivåer som är lämpliga för att återhämtningsförmågan i respektive affärsmodell ska garanteras, samt av frågan om huruvida dessa nivåer bör fastställas som tröskelvärden eller som intervaller Efter observationsperioden och kalibreringen av respektive bruttosoliditetsnivåer, samt på grundval av bedömningen, bör EBA offentliggöra en lämplig statistisk översikt över bruttosoliditeten, som inbegriper medelvärden och standardavvikelser. Efter att ha antagit bruttosoliditetskravet bör EBA offentliggöra en lämplig statistisk översikt, som inbegriper medelvärden och standardavvikelser, över bruttosoliditeten i förhållande till de fastställda kategorierna av institut.
Institut bör som en del av den interna processen för bedömning av kapitalbehov följa upp bruttosoliditetsnivån och förändringar samt bruttosoliditetsrisken. Denna uppföljning bör ingå i tillsynsförfarandet. I synnerhet efter det att kraven avseende bruttosoliditeten har trätt i kraft bör de behöriga myndigheterna övervaka utvecklingen i företagsmodellen och motsvarande riskprofil för att säkerställa att klassificeringen av institut är aktuell och korrekt.
Goda företagsstyrningsstrukturer, transparens och offentliggörande är avgörande för en sund ersättningspolitik. Institut bör, för att säkerställa att deras ersättningsstrukturer och de risker de är förenade med i tillfredsställande grad kan överblickas av marknaden, offentliggöra detaljerade uppgifter om sin ersättningspolicy och ersättningspraxis och, av sekretesskäl, sammanlagda belopp för de medarbetare vilkas tjänsteutövande väsentligt kan påverka institutets riskprofil. Denna information bör göras tillgänglig för alla intressenter. Dessa särskilda krav bör inte påverka tillämpningen av mer allmänna krav på offentliggörande rörande den ersättningspolicy som är tillämplig horisontellt i alla sektorer. Dessutom bör medlemsstaterna tillåtas kräva att institut lämnar mer detaljerad information om ersättningar.
Godkännandet av ett kreditvärderingsinstitut som ett externt kreditvärderingsinstitut bör inte öka avskärmningen av en marknad som redan domineras av tre centrala företag. EBA och ESCBs centralbanker bör utan att göra förfarandet enklare eller mindre krävande se till att fler kreditvärderingsinstitut kan godkännas som externa kreditvärderingsinstitut för att på detta sätt öppna marknaden för andra företag.
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapens institutioner och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ska vara fullt tillämpliga på behandlingen av personuppgifter inom ramen för den här förordningen.
Institut bör ha en diversifierad buffert av likvida tillgångar som de kan använda för att täcka likviditetsbehoven vid kortvariga likviditetsproblem. Eftersom det inte är möjligt att på förhand veta med säkerhet vilka specifika tillgångar inom varje klass av tillgångar som i efterhand kan bli föremål för chocker, är det lämpligt att främja en diversifierad och högkvalitativ likviditetsbuffert bestående av olika kategorier av tillgångar. En koncentration av tillgångar och alltför stor tilltro till likviditeten på marknaden skapar systemrisker för finanssektorn och bör undvikas. Under en första observationsperiod bör därför en bred uppsättning kvalitetstillgångar beaktas och användas för utvecklingen av en definition av ett likviditetstäckningskrav. När en enhetlig definition av likvida tillgångar fastställs bör åtminstone statsobligationer och säkerställda obligationer som handlas på transparenta marknader med en fortlöpande omsättning förväntas bli bedömda som tillgångar med extremt hög likviditet och kreditkvalitet. Lämpligen borde också tillgångar som svarar mot artikel 416.1 a–c ingå i bufferten utan begränsningar. När institut använder likviditetsreserven bör de göra upp en plan för hur deras innehav av de likvida tillgångarna ska återställas och de behöriga myndigheterna bör kontrollera att planen är tillräcklig och att den genomförs.
Reserven av likvida tillgångar bör vara tillgänglig närhelst det behövs för att täcka utflödet av likvida medel. Vid kortvariga likviditetsproblem bör behovet av likvida medel beräknas på ett standardiserat sätt för att garantera enhetliga standarder för sundhet och jämlika konkurrensvillkor för alla. Man bör garantera att en sådan standardiserad beräkning inte får några oavsiktliga konsekvenser för finansmarknaderna, kreditgivningen och den ekonomiska tillväxten och även ta hänsyn till olika affärs- och investeringsmodeller och finansiella förutsättningar hos institut inom hela unionen. Kravet på likviditetstäckning bör därför omfattas av en observationsperiod. På grundval av de gjorda observationerna bör kommissionen med stöd av EBAs rapporter ges befogenhet att anta en delegerad akt för ett införande vid lämplig tidpunkt av detaljerade och harmoniserade krav på likviditetstäckning för unionen. För att säkerställa global harmonisering på området likviditetsreglering bör eventuella delegerade akter om införande av ett krav på likviditetstäckning vara jämförbara med kravet på likviditetstäckning i enlighet med det slutliga internationella regelverket för mätning av, standarder för och övervakning av likviditetsrisk som utarbetats av Baselkommittén, med beaktande av unionens särdrag och nationella särdrag.
I detta syfte bör EBA under observationsperioden se över och bedöma bl.a. lämpligheten av en tröskel på 60 % för likvida tillgångar på nivå 1, ett tak på 75 % av inflöden till utflöden och en infasning av likviditetstäckningskravet från 60 % från och med den 1 januari 2015 som stegvis ökas till 100 %. EBA bör vid bedömningen och rapporteringen om de enhetliga definitionerna av reserven av likvida tillgångar beakta den definition av likvida tillgångar av hög kvalitet som Baselkommittén för banktillsyn formulerat som utgångspunkt för sin analys, med beaktande av unionens särdrag och nationella särdrag. Medan EBA bör identifiera de valutor där institut etablerade inom unionen behov av likvida tillgångar överstiger tillgången till sådana likvida tillgångar i de valutorna bör EBA också årligen undersöka huruvida undantag, inbegripet de undantag som fastställs i denna förordning, bör tillämpas. Därtill bör EBA årligen bedöma huruvida när det gäller något sådant undantag samt undantag som redan fastställs i denna förordning ytterligare villkor bör kopplas till deras användning av institut etablerade inom unionen eller de befintliga villkoren bör ses över. EBA bör lägga fram resultaten av analysen i en årlig rapport till Europeiska kommissionen.
För att öka effektiviteten och minska de administrativa bördorna bör EBA upprätta en enhetlig ram för rapportering på grundval av en harmoniserad uppsättning standarder för likviditetskrav som bör tillämpas i hela unionen. I detta syfte bör EBA utarbeta enhetliga rapporteringsformat och it-lösningar i vilka bestämmelserna i denna förordning och direktiv 2013/36/EU beaktas. Instituten bör fortsätta att uppfylla sina nationella rapporteringskrav fram till den tidpunkt då likviditetskraven börjar gälla fullt ut.
EBA bör, i samarbete med ESRB, utfärda riktlinjer om principerna för användningen av den likvida reserven i en stressituation.
Det bör inte tas för givet att institut kommer att få likviditetsstöd från andra institut inom samma grupp när de får problem med att uppfylla sina betalningsskyldigheter. Under vissa strikta villkor och med alla berörda behöriga myndigheters enskilda samtycke, bör de behöriga myndigheterna dock kunna avstå från att tillämpa likviditetskravet på enskilda institut och i stället tillämpa ett gruppbaserat krav på dessa institut, så att de ges möjlighet att hantera sin likviditet centralt på grupp- eller undergruppsnivå.
Om inget undantag beviljas, bör på motsvarande sätt likviditetsflöden mellan två institut som tillhör samma grupp och är föremål för gruppbaserad tillsyn, när likviditetkravet blir en bindande åtgärd, endast ges förmånliga in- och utflödesnivåer i de fall där alla nödvändiga skyddsåtgärder vidtagits. Sådan specifik förmånsbehandling bör definieras snävt och förutsätta att ett antal stränga och objektiva villkor uppfylls. Den specifika behandling som ska tillämpas på ett visst flöde inom en grupp bör uppnås genom användning av objektiva kriterier och parametrar för att fastställa specifika in- och utflödesnivåer mellan institutet och motparten. På grundval av de gjorda observationerna bör kommissionen, med stöd av EBAs rapport i tillämpliga fall och som en del av den delegerade akt som den antar i enlighet med denna förordning i syfte att fastställa likviditetstäckningskravet, ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa dessa specifika behandlingar inom gruppen samt den metod och de objektiva kriterier som de är kopplade till samt gemensamma beslutsmetoder för bedömningen av dessa kriterier.
Obligationer som getts ut av National Asset Management Agency (NAMA) i Irland är särskilt viktiga för de irländska bankernas återhämtning och denna utgivning har fått förhandsgodkännande från medlemsstaterna och har godkänts som statligt stöd av EU-kommissionen som en stödåtgärd för att avlägsna problemtillgångar från vissa kreditinstituts balansräkning. Utgivningen av dessa obligationer, som är en övergångsåtgärd understödd av kommissionen och ECB, är en integrerad del av omstruktureringen av det irländska banksystemet. Dessa obligationer garanteras av irländska staten och är godtagbara säkerheter hos monetära myndigheter. Kommissionen bör ta upp specifika mekanismer för fortsatt tillämpning av äldre regler på omsättningsbara tillgångar som har givits ut eller garanteras av enheter som har beviljats unionsgodkännande av statsstöd, som en del av den delegerade akt som den antar i enlighet med denna förordning i syfte att fastställa likviditetstäckningskravet. I detta hänseende bör kommissionen beakta den omständigheten att institut som beräknar likviditetskraven i enlighet med denna förordning bör tillåtas att inkludera NAMAs prioriterade obligationer som tillgångar av extremt hög likviditets- och kreditkvalitet fram till december 2019.
På motsvarande sätt är obligationer som givits ut av Spanish Asset Management Company särskilt viktiga för de spanska bankernas återhämtning och ingår i en övergångsåtgärd understödd av kommissionen och ECB som en integrerad del av omstruktureringen av det spanska banksystemet. Eftersom utgivningen av dessa obligationer ingår i det samförståndsavtal om villkoren för finanspolitiken som undertecknades av kommissionen och de spanska myndigheterna den 23 juli 2012, och överföringen av tillgångar kräver godkännande av kommissionen som en statlig stödåtgärd för att avlägsna problemtillgångar från vissa kreditinstituts balansräkning, och i den utsträckning dessa obligationer garanteras av den spanska staten och är godtagbara säkerheter hos monetära myndigheter, bör kommissionen ta upp specifika mekanismer för fortsatt tillämpning av äldre regler på omsättningsbara tillgångar som har givits ut eller garanteras av enheter som har beviljats unionsgodkännande av statsstöd, som en del av den delegerade akt som den antar i enlighet med denna förordning i syfte att fastställa likviditetstäckningskravet. I detta hänseende bör kommissionen beakta den omständigheten att institut som beräknar likviditetskraven i enlighet med denna förordning bör tillåtas att inkludera Spanish Asset Management Companys prioriterade obligationer som tillgångar av extremt hög likviditets- och kreditkvalitet åtminstone fram till december 2023.
På grundval av de rapporter som EBA är skyldiga att lämna in och vid utarbetandet av förslaget till delegerad akt om likviditetskrav bör kommissionen också avgöra om prioriterade obligationer som givits ut av juridiska personer motsvarande NAMA i Irland eller Spanish Asset Management Company, som tillkommit i samma syfte och är särskilt viktiga för bankernas återhämtning i någon annan medlemsstat, ska beviljas samma behandling, i den utsträckning de garanteras av staten i den berörda medlemsstaten och är godtagbara säkerheter hos monetära myndigheter.
Vid utarbetandet av förslagen till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa metoder för mätning av ytterligare utflöde bör EBA överväga om en historisk tillbakablickande schablonmetod ska användas för sådan mätning.
I avvaktan på införandet av den stabila nettofinansieringskvoten som en bindande minimistandard bör institutionerna iaktta en allmänna finansieringsskyldighet. Den allmänna finansieringsskyldigheten bör inte vara ett kvotkrav. Om, i avvaktan på införandet av den stabila nettofinansieringskvoten, en stabil finansieringskvot införs som en minimistandard genom en nationell bestämmelse bör institutionerna rätta sig efter denna minimistandard.
Förutom de kortsiktiga likviditetsbehoven bör institut också anta finansieringsmodeller som är stabila över längre tid. I december 2010 beslutade Baselkommittén för banktillsyn att nettofinansieringskvoten ska övergå till minimistandard den 1 januari 2018 och att Baselkommittén ska införa strikta rapporteringsprocesser för att övervaka kvoten under en övergångsperiod och fortsätta att granska hur dessa standarder påverkar finansmarknaderna, kreditgivningen och den ekonomiska tillväxten och vid behov åtgärda oavsiktliga konsekvenser. Baselkommittén för banktillsyn beslutade därför att nettofinansieringskvoten kommer att vara föremål för en observationsperiod och omfattas av en översynsklausul. I detta sammanhang bör EBA göra en bedömning av hur kravet på stabil finansiering ska utformas, med utgångspunkt i de rapporter som krävs enligt denna förordning. På grundval av denna utvärdering bör kommissionen lägga fram rapporter för Europaparlamentet och rådet, tillsammans med lämpliga förslag, för införande av ett sådant krav senast 2018.
Brister i företagsstyrningen har i många institut bidragit till ett överdrivet och oförsiktigt risktagande inom banksektorn, vilket har lett till enskilda kreditinstituts fallissemang och systemproblem.
För att underlätta kontrollen av institutens företagsstyrningspraxis och förbättra marknadsdisciplinen, bör institut offentliggöra sina arrangemang för företagsstyrning. Ledningsorganet bör godkänna och offentliggöra ett uttalande, där den försäkrar allmänheten att dessa arrangemang är adekvata och ändamålsenliga.
För att kunna ta hänsyn till att instituten uppvisar många olika affärsmodeller på den inre marknaden bör vissa långsiktiga strukturkrav, såsom den stabila nettofinansieringskvoten och bruttosoliditeten, undersökas noggrant, i syfte att främja mångfalden av sunda bankstrukturer som redan har varit och bör fortsätta att vara till gagn för unionens ekonomi.
För att finansiella tjänster ska kunna tillhandahållas kontinuerligt till hushåll och företag är en struktur för stabil finansiering nödvändig. Långsiktiga finansieringsflöden i bankbaserade finanssystem i många medlemsstater kan generellt sett ha andra särdrag än de som finns på andra internationella marknader. Dessutom kan specifika finansieringsstrukturer ha utvecklats i medlemsstaterna för att skapa stabil finansiering för långsiktiga investeringar, inbegripet decentraliserade bankstrukturer för att kanalisera likviditet eller specialiserade hypoteksbaserade värdepapper som handlas på höglikvida marknader eller är uppskattade investeringar för långsiktiga investerare. Dessa strukturella faktorer måste omsorgsfullt beaktas. I detta syfte är det mycket viktigt att EBA och ESRB, efter det att de internationella standarderna färdigställts, och på grundval av den rapportering som krävs i denna förordning, utvärderar hur stabila finansieringskrav bör utformas för att fullt ut ta hänsyn till de många olika finansieringsstrukturer som finns på bankmarknaden i unionen.
För att garantera ökande konvergens mellan kapitalbasen och de försiktighetsjusteringar som tillämpas på definitionen av kapitalbas inom hela unionen och på definitionen av kapitalbas enligt denna förordning under en övergångsperiod, bör de kapitalbaskrav som anges i denna förordning införas stegvis. Det är av största vikt att denna infasning sker i överensstämmelse med de senaste förstärkningar av kapitalbaskravet som införts av medlemsstaterna och den definition av kapitalbas som gäller i medlemsstaterna. Av detta skäl bör de behöriga myndigheterna under övergångsperioden, inom angivna övre och nedre gränsvärden, fastställa hur snabbt det lagstadgade kapitalbaskravet och försiktighetsjusteringarna enligt denna förordning ska införas.
För att underlätta en smidig övergång från de divergerande försiktighetsjusteringar som i dag tillämpas i medlemsstaterna till de försiktighetsjusteringar som föreskrivs i denna förordning, bör de behöriga myndigheterna under en övergångsperiod kunna fortsätta kräva att instituten i begränsad omfattning gör sådana försiktighetsjusteringar av kapitalbasen som avviker från denna förordning.
För att garantera att det finns tillräcklig tid för instituten att uppfylla de nya lagstadgade nivåerna för och definitionerna av kapitalbas, bör vissa kapitalinstrument som inte uppfyller den definition av kapitalbas som fastställs i denna förordning fasas ut mellan den 1 januari 2013 och den 31 december 2021. Vissa kapitaltillskott från staten bör dessutom fullt ut godkännas som kapitalbas under en begränsad period. Dessutom bör överkursfonder relaterade till poster som var kvalificerade som kapitalbas enligt nationella införlivandeåtgärder för direktiv 2006/48/EG under vissa förhållanden vara kvalificerade som kärnprimärkapital.
För att garantera en ökande konvergens mot enhetliga upplysningsregler för institut för att ge marknadsaktörerna korrekt och heltäckande information om enskilda instituts riskprofil, bör kraven på att lämna upplysningar införas stegvis.
För att ta hänsyn utvecklingen på marknaden och erfarenheterna från tillämpningen av denna förordning bör kommissionen vara skyldig att avge rapporter till Europaparlamentet och rådet, i lämpliga fall med lagstiftningsförslag, om de möjliga effekterna på konjunkturcykeln av kapitalkrav, kapitalbaskrav vid exponeringar i form av säkerställda obligationer, stora exponeringar, likviditetskrav, bruttosoliditet, exponeringar mot överförda kreditrisker, motpartsrisker och ursprungligt åtagandemetoden, hushållsexponeringar, definitionen av godtagbart kapital och på tillämpningsnivån för denna förordning.
Huvudsyftet med den rättsliga ramen för kreditinstitut bör vara att säkerställa att de tjänster som är absolut nödvändiga för den reella ekonomin fungerar samtidigt som de moraliska riskerna begränsas. En strukturell uppdelning mellan banktjänster till privatpersoner och mindre företag och investmentbanktjänster inom en bankgrupp kan vara ett av de viktigaste redskapen för att främja detta mål. Ingen bestämmelse i det nuvarande regelverket bör därför hindra åtgärder genom vilka en sådan uppdelning införs. Kommissionen bör uppmanas att analysera frågan om en strukturell uppdelning i unionen och lägga fram en rapport, i lämpliga fall med ett lagstiftningsförslag, för Europaparlamentet och rådet.
Likaså bör medlemsstaterna i syfte att skydda insättare och bevara den finansiella stabiliteten också tillåtas att anta strukturåtgärder som kräver att kreditinstitut som har tillstånd i den medlemsstaten minskar sina exponeringar mot olika juridiska personer beroende på verksamheten, oberoende av var verksamheten utövas. Eftersom sådana åtgärder kan få negativa konsekvenser genom att splittra den inre marknaden bör de godkännas endast på strikta villkor i avvaktan på ikraftträdandet av ett kommande rättsakter där sådana åtgärder uttryckligen harmoniseras.
För att specificera de krav som anges i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att göra tekniska anpassningar av denna förordning för att förtydliga definitionerna i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning eller ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna, att anpassa terminologin och definitionerna till senare relevanta akter, att anpassa bestämmelserna om kapitalbas i denna förordning för att ta hänsyn till utvecklingen av redovisningsstandarderna eller unionslagsrätten eller med tanke på ökad samstämmighet i tillsynspraxis, att utöka förteckningarna över exponeringsklasser för schablonmetoden eller internmetoden i syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna, att anpassa vissa belopp som är relevanta för dessa exponeringsklasser i syfte att beakta inflationseffekter, att anpassa förteckningen över och klassificeringen av poster utanför balansräkningen, att anpassa specifika bestämmelser och tekniska kriterier avseende behandlingen av motpartsrisker, schablonmetoden och internmetoden, reducering av kreditrisker, värdepapperisering, operativa risker, marknadsrisker, likviditet, bruttosoliditet och information i syfte att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna eller utvecklingen av redovisningsstandarder eller unionsrätten eller med tanke på samstämmighet i tillsynspraxis och riskmätning och hänsyn till resultatet av översynen av diverse frågor kopplade till tillämpningsområdet för direktiv 2004/39/EG.
Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör också delegeras till kommissionen när det gäller att föreskriva en tidsbegränsad minskning av kapitalbasnivåer eller riskvikter som anges i denna förordning för att ta hänsyn till särskilda omständigheter, förtydliga undantaget för vissa exponeringar från tillämpningen av denna förordnings bestämmelser om stora exponeringar, ange belopp som ska gälla vid beräkning av kapitalkrav för handelslagret för att ta hänsyn till utvecklingen inom ekonomin och penningpolitiken, anpassa kategorierna av värdepappersföretag som kan komma i fråga för vissa undantag från föreskrivna kapitalbasnivåer i syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna, förtydliga kravet att värdepappersföretag bör ha en kapitalbas som motsvarar en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under föregående år i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, fastställa från vilka delar av kapitalbasen som avdrag för ett instituts innehav av instrument i relevanta enheter ska göras, införa ytterligare övergångsbestämmelser för hur försäkringstekniska vinster och förluster ska behandlas vid mätning av institutens förmånsbestämda pensionsfondskulder. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, när den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds till Europaparlamentet och rådet samtidigt och i god tid.
I enlighet med förklaring nr 39 till artikel 290 i EUF-fördraget, bör kommissionen, i enlighet med sin fasta praxis, fortsätta att samråda med av medlemsstaterna utsedda experter vid utarbetandet av utkast till delegerade akter på området finansiella tjänster.
Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa harmonisering, enhetliga villkor och adekvat skydd för insättare, investerare och konsumenter inom hela EU. Eftersom EBA har högt specialiserad kompetens, är det lämpligt och ändamålsenligt att EBA anförtros uppgiften att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande som inte inbegriper politiska avgöranden, för överlämnande till kommissionen. I samband med utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn bör EBA se till att det finns effektiva förfaranden för administration och rapportering. Rapporteringsformaten bör stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten av institutens verksamhet.
Kommissionen bör anta EBAs förslag till tekniska standarder för tillsyn inom områdena ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar, sparbanker eller liknande, vissa kapitalbasinstrument, försiktighetsjusteringar, avdrag från kapitalbasen, ytterligare kapitalbasinstrument, minoritetsintressen, tjänster med anknytning till bankverksamhet, behandling av kreditriskjusteringar, sannolikhet för fallissemang, förlust vid fallissemang, metoder för riskviktning av tillgångar, samstämmighet i tillsynspraxis, likviditet och övergångsarrangemang för kapitalbasen genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen och EBA bör se till att dessa standarder och krav kan tillämpas av alla berörda institut på ett sätt som står i proportion till dessa institut och deras verksamheter i fråga om deras art, omfattning och komplexitet.
Genomförandet av vissa delegerade akter som föreskrivs i denna förordning, till exempel delegerade akter avseende likviditetstäckningskravet, kan eventuellt ha en betydande effekt på institut som varit föremål för tillsyn och på den reella ekonomin. Kommissionen bör se till att Europaparlamentet och rådet alltid får tillräcklig information om den relevanta utvecklingen på internationell nivå och om de rådande idéerna inom kommissionen redan före offentliggörandet av delegerade akter.
Kommissionen bör också bemyndigas att anta tekniska standarder som utvecklats av EBA avseende konsolidering, gemensamma beslut, rapportering, informationslämnande, exponeringar säkrade genom panträtter, riskbedömning, metoder för riskviktning av tillgångar, riskvikter och specificering av vissa exponeringar, behandling av optioner och warranter, positioner i aktieinstrument och valutatransaktioner, användning av interna modeller, bruttosoliditet och poster utanför balansräkningen, genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Med hänsyn till särdragen hos och antalet tekniska standarder för tillsyn som ska antas enligt denna förordning, om kommissionen antar en teknisk standard för tillsyn som är identisk med det förslag till teknisk standard för tillsyn som EBA överlämnat, bör den period under vilken Europaparlamentet och rådet får göra invändningar mot en teknisk standard för tillsyn förlängas ytterligare med en månad om det är lämpligt. Dessutom bör kommissionen eftersträva att anta tekniska standarder för tillsyn i god tid, så att Europaparlamentet och rådet kan använda hela granskningen, med hänsyn till omfattningen av och komplexiteten hos tekniska standarder för tillsyn samt särdragen hos Europaparlamentets och rådets arbetsordningar, tidsplaner för arbetet och sammansättning.
Föra att säkerställa en hög grad av öppenhet bör EBA inleda samråd om de förslag till tekniska standarder som avses i denna förordning. EBA och kommissionen bör så snart som möjligt börja utarbeta sina rapporter om likviditetskrav och bruttosoliditet, i enlighet med denna förordning.
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.
I enlighet med artikel 345 i EUF-fördraget enligt vilken fördragen inte i något hänseende ska ingripa i medlemsstaternas egendomsordning, ska denna förordning varken favorisera eller diskriminera de typer av egendomsordningar som omfattas av denna förordning.
Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och har avgett ett yttrande.
Förordning (EU) nr 648/2012 bär ändras i enlighet med detta.
DEL ETT Allmänna bestämmelser
Avdelning I Syfte, tillämpningsområde och definitioner
Artikel 1 Tillämpningsområde
I denna förordning fastställs enhetliga regler för allmänna tillsynskrav som institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av direktiv 2013/36/EU ska uppfylla med avseende på följande punkter:
Kapitalbaskrav rörande fullkomligt mätbara, enhetliga och standardiserade delar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, avvecklingsrisk och bruttosoliditet.
Krav på begränsning av stora exponeringar.
Likviditetskrav som rör fullständigt mätbara, enhetliga och standardiserade delar av likviditetsrisk.
Rapporteringskrav i fråga om leden a, b och c.
Krav på offentliggörande.
I denna förordning fastställs enhetliga regler för kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder som resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut, en del av globala systemviktiga institut eller väsentliga dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU ska uppfylla.
Denna förordning reglerar inte de offentliggörandekrav för behöriga myndigheter inom området reglering och tillsyn av institut som anges i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 2 Tillsynsbefogenheter
1.För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska de behöriga myndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i direktiv 2013/36/EU och i denna förordning.
Förordning (EU) 2019/876
2.För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska resolutionsmyndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU och i denna förordning.
Förordning (EU) 2019/876
3.För att säkerställa att kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder efterlevs ska de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna samarbeta.
Förordning (EU) 2019/876
4.För att säkerställa efterlevnad inom deras respektive behörighetsområden ska den gemensamma resolutionsnämnd som inrättades genom artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 och Europeiska centralbanken, när det gäller frågor som rör de uppgifter som den ges genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013, säkerställa det regelbundna och tillförlitliga utbytet av relevanta uppgifter.
Förordning (EU) 2019/876
5.När de behöriga myndigheterna, enligt definitionen i artikel 3.1.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2033, tillämpar bestämmelserna i artikel 1.2 och 1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2034 på de värdepappersföretag som avses i de punkterna ska de behandla de värdepappersföretagen som om de vore institut enligt den här förordningen.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 3 Institutens tillämpning av striktare krav
Denna förordning ska inte hindra institut från att hålla en kapitalbas och komponenter i kapitalbasen som överstiger kraven i denna förordning, eller tillämpa åtgärder som är striktare.
Artikel 4 Definitioner
1.I denna förordning gäller följande definitioner:
- 1.
kreditinstitut: ett företag vars verksamhet består i något av följande:
Att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten och att bevilja krediter för egen räkning.
Att bedriva någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, om något av följande är tillämpligt, men företaget inte är en råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare, ett företag för kollektiva investeringar eller ett försäkringsföretag:
Det totala värdet av företagets konsoliderade tillgångar uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.
Det totala värdet av företagets tillgångar understiger 30 miljarder EUR och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla de företag i gruppen som har enskilda totala tillgångar på mindre än 30 miljarder EUR och som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.
- 2.
värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU, som auktoriserats enligt det direktivet, med undantag för kreditinstitut.
- 3.
institut: ett kreditinstitut som auktoriserats enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU eller ett företag som avses i artikel 8a.3 i det direktivet.
- 4.
[utgått]
- 5.
försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).
- 6.
återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG.
- 7.
företag för kollektiva investeringar eller fond: ett fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG eller en alternativ investeringsfond (AIF) enligt definitionen i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.
- 8.
offentliga organ: ett icke-kommersiellt administrativt organ som är ansvarigt inför nationella regeringar eller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter eller myndigheter som utövar samma ansvar som delstatliga och lokala självstyrelseorgan, eller ett icke-kommersiellt företag som ägs av eller som har etablerats och stöds av nationella regeringar eller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som har uttryckliga garantiordningar, vilket kan omfatta självstyrande organ reglerade av lag som står under offentlig tillsyn.
- 9.
ledningsorgan: ledningsorgan enligt definitionen i led 7 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 10.
verkställande ledningen: verkställande ledning enligt definitionen i led 9 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 11.
systemrisk: systemrisk enligt definitionen i led 10 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 12.
modellrisk: modellrisk enligt definitionen i led 11 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 13.
originator: en originator enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2017/2402.
- 14.
medverkande institut (sponsor): ett medverkande institut enligt definitionen i artikel 2.5 i förordning (EU) 2017/2402.
- 14a.
ursprunglig långivare: en ursprunglig långivare enligt definitionen i artikel 2.20 i förordning (EU) 2017/2402.
- 15.
moderföretag:
Ett moderföretag i den mening som avses i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG.
Vid tillämpning av avdelning VII kapitlen 3 och 4 avsnitt II samt avdelning VIII i direktiv 2013/36/EU och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 är ett moderföretag ett företag enligt definitionen i artikel 1.1 i direktiv 83/349/EEG samt alla företag som utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över ett annat företag.
- 16.
dotterföretag:
Ett dotterföretag enligt definitionen i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG.
Ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1.1 i direktiv 83/349/EEG samt alla företag över vilka ett moderföretag utövar ett faktiskt bestämmande inflytande.
Alla dotterföretag till dotterföretag ska också anses vara dotterföretag till det moderföretag som är överordnat dessa företag.
- 17.
filial: ett driftställe som utgör en rättsligt beroende del av ett institut och som självständigt utför alla eller vissa av de transaktioner som är hänförliga till verksamhet i institut.
- 18.
anknutet företag: ett företag vars huvudsakliga verksamhet, oavsett om den tillhandahålls företag inom gruppen eller kunder utanför gruppen, utgörs av någon av följande:
En verksamhet som har direkt samband med bankverksamhet.
Operationell leasing, ägande eller förvaltning av egendom, tillhandahållande av databehandlingstjänster eller annan verksamhet i den mån denna verksamhet är anknuten till bankverksamhet.
All annan verksamhet som av EBA anses likna den som avses i leden a och b.
- 19.
kapitalförvaltningsbolag: ett kapitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU, inbegripet, om inget annat föreskrivs, enheter i tredjeländer som bedriver liknande verksamhet och som är underkastade lagstiftningen i ett tredjeland som tillämpar tillsyns- och regleringskrav som minst motsvarar de krav som tillämpas i unionen.
- 20.
finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut vars dotterföretag enbart eller huvudsakligen är institut eller finansiella institut och som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag; finansiella instituts dotterföretag är huvudsakligen institut eller finansiella institut om åtminstone ett av dem är ett institut och mer än 50 % av det finansiella institutets egna kapital, konsoliderade tillgångar, inkomster, personal eller någon annan indikator som bedöms vara relevant av den myndighet som är behörig har anknytning till dotterföretag som är institut eller finansiella institut.
- 21.
blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 2.15 i direktiv 2002/87/EG.
- 22.
holdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett finansiellt holdingföretag eller ett institut eller ett blandat finansiellt holdingföretag och som har minst ett institut bland sina dotterföretag.
- 23.
försäkringsföretag i tredjeland: försäkringsföretag i tredjeland enligt definitionen i artikel 13.3 i direktiv 2009/138/EG.
- 24.
återförsäkringsföretag i tredjeland: återförsäkringsföretag i tredjeland enligt definitionen i artikel 13.6 i direktiv 2009/138/EG.
- 25.
erkända värdepappersföretag i tredjeland: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:
Om det hade upprättats inom unionen, skulle det omfattas av definitionen av värdepappersföretag.
Det har auktoriserats i ett tredjeland.
Det omfattas av och uppfyller tillsynsregler som enligt de behöriga myndigheternas uppfattning är minst lika stränga som de som fastställts i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU.
- 26.
finansiellt institut: ett företag som inte är ett institut eller ett renodlat industriellt holdingföretag, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som är upptagna i punkterna 2–12 och 15 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, inbegripet värdepappersföretag, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, värdepappersinriktade holdingföretag, betalningsinstitut i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 och kapitalförvaltningsbolag, men inte försäkringsholdingföretag eller försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionerna i artikel 212.1 f och g i direktiv 2009/138/EG.
- 27.
enhet i den finansiella sektorn: något av följande:
Ett institut.
Ett finansiellt institut.
Ett anknutet företag som ingår i den konsoliderade finansiella situationen för ett institut.
Ett försäkringsföretag.
Ett försäkringsföretag i tredje land.
Ett återförsäkringsföretag.
Ett återförsäkringsföretag i tredje land.
Ett försäkringsholdingföretag enligt definitionen i artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG.
[utgått]
[utgått]
Ett bolag som är undantaget från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet.
ett företag i tredjeland vars huvudsakliga verksamhet är jämförbar med någon av de enheter som avses i leden a–k ovan.
- 28.
moderinstitut i en medlemsstat: ett institut i en medlemsstat som har ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag som dotterföretag, eller som har ett ägarintresse i ett institut, finansiellt institut eller anknutet företag, och som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.
- 29.
moderinstitut inom EU: ett moderinstitut i en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i en medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.
- 29a.
modervärdepappersföretag i en medlemsstat: ett moderföretag i en medlemsstat som är ett värdepappersföretag.
- 29b.
modervärdepappersföretag inom EU: ett moderföretag inom EU som är ett värdepappersföretag.
- 29c.
moderkreditinstitut i en medlemsstat: ett moderinstitut i en medlemsstat som är ett kreditinstitut.
- 29d.
moderkreditinstitut inom EU: ett moderinstitut inom EU som är ett kreditinstitut.
- 30.
finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.
- 31.
finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i någon medlemsstat eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.
- 32.
blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.
- 33.
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i någon medlemsstat eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.
- 34.
central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.
- 35.
ägarintresse: ett ägarintresse i den mening som avses i artikel 17 första meningen i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag eller direkt eller indirekt ägande av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.
- 36.
kvalificerat innehav: direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag.
- 37.
kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag enligt, definitionen i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG, eller redovisningsstandarder som ett institut måste följa enligt förordning (EG) nr 1606/2002, eller en liknande koppling mellan någon fysisk eller juridisk person och ett företag.
- 38.
nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade på något av följande sätt:
Ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.
Kontroll.
Att båda eller alla dessa personer kontrolleras genom en varaktig förbindelse till samma tredje part.
- 39.
grupp av kunder med inbördes anknytning: endera av följande:
Två eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en helhet ur risksynpunkt därför att någon av dem utövar direkt eller indirekt kontroll över den eller de andra.
Två eller flera fysiska eller juridiska personer som inte står i sådant kontrollförhållande som beskrivs i led a men som bör betraktas som en helhet ur risksynpunkt på grund av inbördes anknytning, vilken medför att om en av dem drabbas av ekonomiska problem, framförallt finansierings- eller återbetalningsproblem, drabbas sannolikt även den eller alla de andra av finansierings- eller återbetalningsproblem.
Trots vad som sägs i led a och b, om en nationell regering har direkt kontroll över eller direkt anknytning till mer än en fysisk eller juridisk person, får grupperingen bestående av den nationella regeringen och alla de fysiska eller juridiska personer som direkt eller indirekt kontrolleras av den enligt led a, eller har anknytning till den enligt led b, anses som att den inte utgör en grupp av kunder med inbördes anknytning. Huruvida det föreligger en grupp av kunder med inbördes anknytning bestående av den nationella regeringen och andra fysiska eller juridiska personer kan i stället bedömas separat för var och en av de personer som direkt kontrolleras av den enligt led a, eller har direkt anknytning till den enligt led b, och alla de fysiska och juridiska personer som kontrolleras av denna person enligt led a eller har anknytning till denna person enligt led b, inklusive den nationella regeringen. Samma princip tillämpas för delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter på vilka artikel 115.2 är tillämplig.
Två eller flera fysiska eller juridiska personer som på grund av sin direkta exponering mot samma centrala motpart i samband med clearingverksamhet uppfyller villkoren i led a eller b anses inte utgöra en grupp av kunder med inbördes anknytning.
- 40.
behörig myndighet: en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som officiellt har erkänts i nationell lagstiftning och som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att utöva tillsyn över institut som en del av tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten.
- 41.
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn i enlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU.
- 42.
auktorisation: ett myndighetstillstånd i någon form som innebär en rätt att bedriva affärsverksamhet.
- 43.
hemmedlemsstat: den medlemsstat i vilken ett institut har beviljats auktorisation.
- 44.
värdmedlemsstat: den medlemsstat i vilken ett institut har en filial eller där det tillhandahåller tjänster.
- 45.
ECBS-centralbanker: nationella centralbanker som ingår i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska centralbanken (ECB).
- 46.
centralbanker: ECBS-centralbanker och tredjeländers centralbanker.
- 47.
konsoliderad situation: den situation som blir resultatet av att kraven i del ett, avdelning II kapitel 2 i denna förordning tillämpas på ett institut på samma sätt som om det institutet, tillsammans med ett eller flera andra enheter, utgjorde ett enda institut.
- 48.
på gruppnivå: på grundval av den konsoliderade situationen.
- 49.
på undergruppsnivå: på grundval av den konsoliderade situationen i ett moderinstitut, det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget exklusive en undergrupp av enheter eller på grundval av den konsoliderade situationen i ett moderinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte är det yttersta moderinstitutet, finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget.
- 50.
finansiella instrument: endera av följande:
Varje avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part, samtidigt som en annan part ådrar sig en finansiell skuld eller utfärdar ett ägarandelsbevis.
Ett instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.
Derivatinstrument.
Primärt finansiellt instrument.
Kontantinstrument.
De instrument som avses i leden a, b och c är finansiella instrument endast om deras värde är beroende av priset på ett underliggande finansiellt instrument eller på någon annan underliggande faktor, en räntesats eller ett index.
- 51.
startkapital: de belopp och typer av kapitalbas som anges i artikel 12 i direktiv 2013/36/EU.
- 52.
operativ risk: risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller fallerade processer, människor, system eller yttre händelser, inbegripet legala risker.
- 53.
utspädningsrisk: risken för att ett fordringsbelopp minskar på grund av krediteringar, kontant eller i annan form, till gäldenären.
- 54.
sannolikhet för fallissemang (”probability of default”, PD): sannolikheten för en motparts fallissemang under en ettårsperiod.
- 55.
förlust vid fallissemang (”loss given default”, LGD): kvoten av förlusten på en exponering till följd av en motparts fallissemang och det utestående beloppet vid tiden för fallissemanget.
- 56.
konverteringsfaktor: kvoten av det för närvarande outnyttjade beloppet av ett åtagande som kan komma att utnyttjas och som därför skulle vara utestående i händelse av fallissemang och det för närvarande outnyttjade beloppet av åtagandet, varvid åtagandets storlek ska fastställas genom den aviserade limiten såvida inte den icke aviserade limiten är högre.
- 57.
kreditriskreducering: en teknik som används av ett institut för att minska den kreditrisk som är förenad med en eller flera exponeringar som detta institut kontinuerligt innehar.
- 58.
betalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering, där minskningen av kreditrisken för ett instituts exponering härrör från en rätt för institutet att, i händelse av en motparts fallissemang eller om andra särskilt angivna kredithändelser som rör motparten inträffar, likvidera, få överlåtna, förvärva eller återta vissa tillgångar eller belopp eller att minska beloppet för exponeringen till eller ersätta det med det belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet för exponeringen och beloppet för en fordran på institutet.
- 59.
obetalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering, där minskningen av kreditrisken för ett instituts exponering följer av tredje mans skyldighet att betala ett belopp i händelse av en låntagares fallissemang eller om andra särskilt angivna kredithändelser inträffar.
- 60.
kontantliknande instrument: ett insättningsbevis, en obligation, inklusive säkerställda obligationer, eller andra icke-efterställda instrument, som har givits ut av ett institut eller ett värdepappersföretag, för vilket institutet eller värdepappersföretaget redan erhållit full betalning och vilket ska villkorslöst återbetalas av institutet eller värdepappersföretaget till det nominella värdet.
- 61.
värdepapperisering: en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402.
- 62.
värdepapperiseringsposition: en värdepapperiseringsposition enligt definitionen i artikel 2.19 i förordning (EU) 2017/2402.
- 63.
återvärdepapperisering: en återvärdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) 2017/2402.
- 64.
återvärdepapperiseringsposition: exponering mot en återvärdepapperisering.
- 65.
kreditförstärkning: ett avtalsmässigt arrangemang, genom vilket kreditkvaliteten hos en position i en värdepapperisering förbättras i förhållande till om ingen förstärkning hade tillhandahållits, däribland även den förstärkning som ges genom lägre prioriterade trancher i värdepapperiseringen, och andra slag av kreditriskskydd.
- 66.
specialföretag för värdepapperisering: ett specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2017/2402.
- 67.
tranch: en tranch enligt definitionen i artikel 2.6 i förordning (EU) 2017/2402.
- 68.
marknadsvärdering: värdering av positionerna mot lättillgängliga avräkningskurser från oberoende källor, inbegripet börskurser, skärmpriser eller noteringar från flera oberoende och ansedda mäklare.
- 69.
modellvärdering: varje typ av värdering som måste jämföras med, extrapoleras från eller på annat sätt beräknas utifrån ett eller flera indata från marknaden.
- 70.
oberoende priskontroll: en process där marknadspriser eller modellvärdering bedöms regelbundet avseende korrekthet och oberoende.
- 71.
godtagbart kapital:
i avdelning III i del två menas summan av
primärkapital enligt artikel 25, utan tillämpning av avdraget i artikel 36.1 k i, och
supplementärt kapital enligt artikel 71 som är lika med eller understiger en tredjedel av primärkapitalet enligt beräkningen i led i i detta led.
vid tillämpningen av artikel 97, summan av
primärkapital enligt artikel 25, och
supplementärt kapital enligt artikel 71 som är lika med eller understiger en tredjedel av primärkapitalet.
- 72.
erkänd börs: en börs som uppfyller samtliga följande villkor:
Den är en reglerad marknad eller en marknad i tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med förfarandet i artikel 25.4 a i direktiv 2014/65/EU.
Den har ett clearingförfarande genom vilket kontrakt angivna i bilaga II är föremål för dagliga marginalsäkerhetskrav som enligt de behöriga myndigheternas uppfattning ger ett lämpligt skydd.
- 73.
diskretionära pensionsförmåner: extra pensionsförmåner som ett institut på individuell nivå beviljar en anställd som en del av dennes rörliga ersättning och som inte omfattar ackumulerade förmåner som en anställd tjänat in enligt villkoren i företagets pensionssystem.
- 74.
pantlånevärde: värdet av fast egendom som det har fastställts genom en försiktig bedömning av möjligheterna till en framtida försäljning av fastigheten genom att beakta långsiktigt hållbara aspekter på fastigheten, normala och lokala marknadsvillkor, nuvarande användning och annan lämplig användning av fastigheten.
- 75.
bostadsfastighet: en bostad som innehas av ägaren eller bostadsrättshavaren, inbegripet rätten att bo i en lägenhet i bostadsrättsföreningar i Sverige.
- 76.
marknadsvärde: innebär när det gäller fast egendom det beräknade värde till vilket en villig säljare skulle sälja fastigheten till en i förhållande till honom oberoende köpare på värderingsdagen efter lämplig marknadsföring där båda parterna har agerat med insikt, försiktighet och utan tvång.
- 77.
tillämpliga redovisningsregler: de redovisningsstandarder som institutet måste följa enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller direktiv 86/635/EEG.
- 78.
ettårig fallissemangskvot: kvoten mellan antalet fallissemang som inträffat under en period som inleds ett år före dagen T och antalet gäldenärer som åsatts denna exponeringsklass ett år före denna dag.
- 79.
spekulativ finansiering av fast egendom: varje lån som upptas med tanke på förvärv av, exploatering av eller byggnation på mark i samband med fast egendom, eller av eller i samband med sådan egendom, med avsikten att sälja egendomen med vinst.
- 80.
handelsfinansiering: finansiering, inbegripet garantier, i samband med utbyte av varor och tjänster med hjälp av finansiella produkter med fast kortfristig löptid, i allmänhet mindre än ett år, utan automatisk förlängning.
- 81.
statsstödda exportkrediter: lån eller krediter för finansiering av export av varor och tjänster för vilka ett statligt exportkreditorgan tillhandahåller garantier, försäkring eller direktfinansiering.
- 82.
repa och omvänd repa: avtal enligt vilket ett institut eller dess motpart överlåter värdepapper eller råvaror eller garanterade rättigheter som avser äganderätt till värdepapper eller råvaror om garantin har utfärdats av en erkänd börs som innehar rätten till värdepapperen eller råvarorna och avtalet inte ger institutet möjlighet att överlåta eller pantsätta ett enskilt värdepapper eller en enskild råvara till mer än en motpart vid varje tidpunkt och har förpliktat sig att återköpa dem, eller värdepapper eller råvaror av motsvarande slag till ett fastställt pris och vid en tidpunkt i framtiden som är fastställd eller ska fastställas av den som överlåter instrumentet. Avtalet är en repa för det institut som säljer värdepapperen eller råvarorna och en omvänd repa för det institut som köper dem.
- 83.
repa: varje transaktion som regleras av ett avtal som omfattas av en repa eller en omvänd repa.
- 84.
enkel repa: en repotransaktion omfattande en endatillgång eller liknande okomplicerad tillgång i motsats till en korg av tillgångar.
- 85.
positioner som innehas i avsikt att bedriva handel: endera av följande:
Egna positioner och positioner som härrör från verksamhet för kunders räkning och som marknadsgarant.
Positioner avsedda för försäljning på kort sikt.
Positioner med avsikt att dra nytta av faktiska eller förväntade kortsiktiga skillnader mellan inköps- och försäljningspris eller andra pris- eller räntevariationer.
- 86.
handelslager: alla positioner i finansiella instrument och råvaror som innehas av ett institut, antingen i avsikt att bedriva handel eller för att säkra positioner som innehas i avsikt att bedriva handel i enlighet med artikel 104.
- 87.
multilateral handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG.
- 88.
kvalificerad central motpart: en central motpart som antingen har auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänts i enlighet med artikel 25 i den förordningen.
- 89.
obeståndsfond: en fond som inrättats av en central motpart i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 648/2012 och används i enlighet med artikel 45 i den förordningen.
- 90.
förfinansierat bidrag till en central motparts obeståndsfond: ett bidrag till en central motparts obeståndsfond som betalats in av ett institut.
- 91.
handelsexponering: nuvarande exponering, inbegripet en variationsmarginal som ska ställas till en clearingmedlem men som denne ännu inte mottagit, och en clearingmedlems eller kunds potentiella framtida exponering mot en central motpart till följd av sådana kontrakt och transaktioner som anges i artikel 301.1 a, b och c, samt initial marginalsäkerhet.
- 92.
reglerad marknad: reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv 2004/39/EG.
- 93.
bruttosoliditet: den relativa storleken av ett instituts tillgångar, förbindelser utanför balansräkningen och ansvarsförbindelser att betala eller leverera eller ställa säkerheter, inbegripet skyldigheter som härrör från mottagen finansiering, gjorda åtaganden, derivat eller repor, men med uteslutande av skyldigheter som endast kan genomdrivas i händelse av institutets likvidation, ställt i förhållande till institutets kapitalbas.
- 94.
risk för alltför låg bruttosoliditet: den risk som beror på ett instituts sårbarhet på grund av dess bruttosoliditet eller eventuella bruttosoliditet och som kan kräva oplanerade korrigeringar av dess affärsplan, däribland en framtvingad utförsäljning av tillgångar som kan leda till förluster eller värderingskorrigeringar för de kvarvarande tillgångarna.
- 95.
kreditriskjustering: det belopp som har avsatts som specifik och allmän kreditförlustreserv för kreditrisker och har redovisats i institutets finansiella rapporter i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.
- 96.
intern säkring: en position som i väsentlig grad täcker komponentriskdelen mellan en position i handelslagret och en eller flera positioner utanför handelslagret eller mellan två handlarbord.
- 97.
referensförpliktelse: en förpliktelse som används för att fastställa kontantvärdet på avvecklingen av kreditderivatet.
- 98.
externt kreditvärderinginstitut: ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut eller en centralbank som utfärdar kreditvärderingar som inte omfattas av förordning (EU) nr 1060/2009.
- 99.
utsett kreditvärderinginstitut: ett externt kreditvärderinginstitut som har utsetts av ett institut.
- 100.
ackumulerat övrigt totalresultat: har samma betydelse som i den internationella redovisningsstandarden IAS 1 som tillämpas enligt förordning (EG) nr 1606/2002.
- 101.
primärkapital: har den innebörd som avses i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG.
- 102.
försäkringsposter i primärkapitalet: primärkapitalposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG, om dessa poster klassificeras som primärkapital tillhörande nivå 1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.1 i det direktivet.
- 103.
övriga försäkringsposter i primärkapitalet: primärkapitalposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG, om dessa poster klassificeras som tillhörande nivå 1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.1 i det direktivet, och inräknande av dessa poster begränsas av de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 99 i det direktivet.
- 104.
försäkringsposter i supplementärkapitalet: kapitalbasposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG om dessa poster klassificeras som tillhörande nivå 2 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.2 i det direktivet.
- 105.
försäkringsposter i den utvidgade kapitalbasen (tier 3): kapitalbasposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG om dessa poster klassificeras som tillhörande nivå 3 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.3 i det direktivet.
- 106.
uppskjutna skattefordringar: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 107.
uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet: uppskjutna skattefordringar vars framtida värde kan realiseras endast om institutet uppvisar beskattningsbar vinst i framtiden.
- 108.
uppskjutna skatteskulder: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 109.
förmånsbestämda pensionsplaner: tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan.
- 110.
utdelningar: betalning av utdelning eller ränta i någon form.
- 111.
finansiellt företag: har den innebörd som anges i artikel 13.25 b och d i direktiv 2009/138/EG.
- 112.
reserveringar för allmänna risker i bankrörelse: har den innebörd som anges i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG.
- 113.
goodwill: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 114.
indirekt innehav: en exponering som ett institut har mot en förmedlande enhet som i sin tur är exponerad mot kapitalinstrument utgivna av en enhet i den finansiella sektorn, som innebär att institutet, i den händelse de kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finansiella sektorn varaktigt skulle skrivas av, skulle åsamkas en förlust till följd härav som inte på något betydande sätt skiljer sig från den förlust som institutet skulle åsamkas vid ett direkt innehav av de kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finansiella sektorn.
- 115.
immateriella tillgångar: har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsram och inbegriper goodwill.
- 116.
övriga kapitalinstrument: kapitalinstrument som givits ut av enheter i den finansiella sektorn och som inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument eller försäkringsposter i primärkapitalet, övriga försäkringsposter i primärkapitalet, försäkringsposter i supplementärkapitalet eller i den utvidgade kapitalbasen (tier 3).
- 117.
övriga reserver: reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar måste lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat övrigt totalresultat eller balanserade vinstmedel.
- 118.
kapitalbas: summan primärkapital och supplementärkapital.
- 119.
kapitalbasinstrument: kapitalinstrument som givits ut av institutet och som räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument.
- 120.
minoritetsintresse: det kärnprimärkapitalbelopp inom ett dotterföretag till ett institut som kan hänföras till andra fysiska eller juridiska personer än de som ingår i institutets konsolidering i stabilitetssyfte.
- 121.
vinst: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 122.
korsvist ägande: ett instituts innehav av kapitalbasinstrument eller övriga kapitalinstrument som givits ut av enheter i den finansiella sektorn om dessa enheter också äger kapitalbasinstrument som givits ut av institutet.
- 123.
balanserade vinstmedel: balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar.
- 124.
överkursfond: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 125.
temporära skillnader: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 126.
syntetiskt innehav: en investering som ett institut gör i ett finansiellt instrument vars värde är direkt kopplat till värdet av de kapitalinstrument som ges ut av en enhet i den finansiella sektorn.
- 127.
ömsesidigt garantisystem: ett system som uppfyller samtliga följande villkor:
Instituten omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 eller är varaktigt knutna till ett nätverk i ett centralt organ.
Instituten är helt och hållet konsoliderade, i enlighet med artikel 1.1 b, c, d eller 1.2 i direktiv 83/349/EEG och via grupptillsyn omfattas av tillsynen av ett institut som är moderinstitut i en medlemsstat, i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2 i denna förordning, och omfattas även av kapitalbaskrav.
Moderinstitutet i en medlemsstat och dotterföretagen är etablerade i samma medlemsstat och är underkastade auktorisation och tillsyn av samma behöriga myndighet.
Moderinstitutet i en medlemsstat och dotterföretagen har ingått ett avtalsgrundat eller lagstadgat skyddssystem som skyddar dessa institut och särskilt sörjer för deras likviditet och solvens för att vid behov undvika konkurs.
Det finns system som garanterar omedelbar tillgång till finansiella resurser i form av kapital och likviditet om så krävs enligt det avtalsgrundade eller lagstadgade skyddssystem som avses i led d.
Den behöriga myndigheten övervakar regelbundet huruvida de system som avses i leden d och e är adekvata.
Ett dotterföretags minimifrist för att frivilligt lämna skyddssystemet är tio år.
Den behöriga myndigheten har befogenhet att förhindra att ett dotterföretag frivilligt lämnar skyddssystemet.
- 128.
utdelningsbara medel: vinsten vid slutet av föregående räkenskapsår plus balanserad vinst och reserver som får användas för det ändamålet före utdelning till innehavare av kapitalbasinstrument minus balanserad förlust, vinst som inte är utdelningsbar enligt unionsrätten, nationell rätt eller institutets bolagsordning och summor som placerats i icke utdelningsbara reserver i enlighet med nationell rätt eller institutets stadgar, i samtliga fall med hänsyn till den specifika kategori av kapitalbasinstrument som unionsrätten, den nationella rätten eller institutets bolagsordning eller stadgar avser. Sådana vinster, förluster och reserver ska fastställas på grundval av institutets enskilda redovisning och inte på grundval av den sammanställda redovisningen.
- 129.
serviceföretag: ett serviceföretag enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EU) 2017/2402.
- 130.
resolutionsmyndighet: en resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1 led 18 i direktiv 2014/59/EU.
- 130a.
relevant myndighet i tredjeland: myndighet i tredjeland enligt definitionen i artikel 2.1.90 i direktiv 2014/59/EU.
- 131.
resolutionsenhet: en resolutionsenhet enligt definitionen i artikel 2.1 led 83a i direktiv 2014/59/EU.
- 132.
resolutionsgrupp: en resolutionsgrupp enligt definitionen i artikel 2.1 led 83b i direktiv 2014/59/EU.
- 133.
globalt systemviktigt institut eller G-SII: ett globalt systemviktigt institut fastställt i enlighet med artikel 131.1 och 131.2 i direktiv 2013/36/EU.
- 134.
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktig bankgrupp eller bank som inte är ett globalt systemviktigt institut och som anges i den förteckning över globala systemviktiga banker som offentliggörs och regelbundet uppdateras av FSB.
- 135.
större dotterföretag: ett dotterföretag som på individuell nivå eller gruppnivå uppfyller något av följande villkor:
Dotterföretaget innehar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade riskvägda tillgångar.
Dotterföretaget genererar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets totala rörelseintäkter.
Dotterföretagets totala exponeringsmått, som avses i artikel 429.4 i denna förordning, utgör mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade totala exponeringsmått.
Vid bestämning av det större dotterföretaget ska, i de fall där artikel 21b.2 i direktiv 2013/36/EU är tillämplig, de två intermediära moderföretagen inom EU räknas som ett enda dotterföretag på grundval av deras konsoliderade situation.
- 136.
G-SII-enhet: en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU.
- 137.
skuldnedskrivningsverktyg: ett skuldnedskrivningsverktyg enligt definitionen i artikel 2.1 led 57 i direktiv 2014/59/EU.
- 138.
grupp: en grupp av företag, varav minst ett är ett institut och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag, eller av företag som är knutna till varandra som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.
- 139.
transaktion för värdepappersfinansiering: repa, värdepappers- eller råvarulån eller marginalutlåningstransaktion.
- 140.
initial marginalsäkerhet: varje säkerhet, med undantag för variationsmarginaler, som mottas av eller ställs till ett företag för att täcka en transaktions eller en transaktionsportföljs nuvarande och potentiella framtida exponering under den period som krävs för att avveckla dessa transaktioner, eller återsäkra deras marknadsrisk, när motparten i transaktionen eller transaktionsportföljen har fallerat.
- 141.
marknadsrisk: risken för förluster till följd av marknadsprisrörelser, inbegripet till följd av valutakursrörelser eller råvaruprisrörelser.
- 142.
valutarisk: risken för förluster till följd av växelkursrörelser.
- 143.
råvarurisk: risken för förluster till följd av råvaruprisrörelser.
- 144.
handlarbord: en tydligt fastställd grupp av handlare som institutet har inrättat för att gemensamt förvalta en portfölj av positioner i handelslagret i enlighet med en väldefinierad och sammanhållen affärsstrategi och som agerar inom ramen för samma riskhanteringsstruktur.
- 145.
litet och icke-komplext institut: ett institut som uppfyller samtliga nedanstående villkor:
Det är inte ett stort institut:
Det totala värdet av dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på konsoliderad nivå i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU har under de fyra år som föregår den aktuella årliga rapporteringsperioden i genomsnitt varit lika med eller mindre än tröskelvärdet 5 miljarder EUR. Medlemsstaterna får sänka det tröskelvärdet.
Det omfattas inte av några skyldigheter eller omfattas av förenklade skyldigheter avseende planer för återhämtning och resolution i enlighet med artikel 4 i direktiv 2014/59/EU.
Dess handelslagerverksamhet är att betrakta som liten i enlighet med artikel 94.1.
Det totala värdet av dess derivatpositioner som innehas i avsikt att bedriva handel är inte högre än 2 % av de totala tillgångarna i och utanför balansräkningen, och det totala värdet av derivatpositioner är inte högre än 5 %, varvid båda värdena beräknas i enlighet med artikel 273a.3.
Över 75 % av både institutets totala tillgångar och skulder på gruppnivå, i båda fallen exklusive exponeringar inom gruppen, är kopplade till verksamheter där motparterna är belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Institutet använder inte internmodeller för att uppfylla tillsynskraven i enlighet med denna förordning utom för dotterbolag som använder interna modeller utvecklade på gruppnivå, förutsatt att gruppen omfattas av de krav på offentliggörande som fastställs i artikel 433a eller artikel 433c på gruppnivå.
Institutet har inte invänt mot en klassificering som ett litet och icke-komplext institut till den behöriga myndigheten.
Den behöriga myndigheten har inte beslutat att institutet på grundval av en analys av dess storlek, sammankopplingar, komplexitet eller riskprofil inte kan betraktas som ett litet och icke-komplext institut.
- 146.
stort institut: ett institut som uppfyller något av följande villkor:
Det är ett globalt systemviktigt institut.
Det har identifierats som annat systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.1 och 131.3 i direktiv 2013/36/EU.
Det hör till de tre största instituten i den medlemsstat där det är etablerat, räknat i sammanlagt värde på tillgångarna.
Det sammanlagda värdet på dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på grundval av den konsoliderade situationen i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU är lika med eller större än 30 miljarder EUR.
- 147.
stort dotterföretag: ett dotterföretag som definieras som stort institut.
- 148.
ej börsnoterat institut: ett institut som inte har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU.
- 149.
redovisning: vid tillämpningen av del åtta en redovisning i samma betydelse som i artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG.
- 150.
råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare: ett företag vars huvudsakliga verksamhet uteslutande består i att tillhandahålla investeringstjänster eller bedriva investeringsverksamhet avseende de råvaruderivat eller råvaruderivatkontrakt som avses i punkterna 5, 6, 7, 9 och 10, de derivat avseende utsläppsrätter som avses i punkt 4 eller de utsläppsrätter som avses i avsnitt C punkt 11 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.
Förordning (EU) 2024/1623
1.1I denna förordning gäller följande definitioner:
- 1.
kreditinstitut: ett företag vars verksamhet består i något av följande:
Att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten och att bevilja krediter för egen räkning.
Att bedriva någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, om något av följande är tillämpligt, men företaget inte är en råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare, ett företag för kollektiva investeringar, ett försäkringsföretag eller ett värdepappersföretag för vilket auktorisationen som kreditinstitut beviljas undantag i enlighet med artikel 8a i direktiv 2013/36/EU:
Det totala värdet av tillgångarna på gruppnivå för det företag som är etablerat i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.
Det totala värdet av tillgångarna för det företag som är etablerat i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, understiger 30 miljarder EUR och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla de företag i gruppen som är etablerade i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, som enskilt har totala tillgångar på mindre än 30 miljarder EUR och som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.
Det totala värdet av tillgångarna för det företag som är etablerat i unionen, inbegripet någon av dess filialer och dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland, understiger 30 miljarder EUR och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla de företag i gruppen som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR, om den samordnande tillsynsmyndigheten beslutar detta i samråd med tillsynskollegiet för att motverka potentiella risker att bestämmelserna kringgås och potentiella risker för den finansiella stabiliteten i unionen.
- 2.
värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU, som auktoriserats enligt det direktivet, med undantag för kreditinstitut.
- 3.
institut: ett kreditinstitut som auktoriserats enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU eller ett företag som avses i artikel 8a.3 i det direktivet.
- 4.
[utgått]
- 5.
försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).
- 6.
återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG.
- 7.
företag för kollektiva investeringar eller fond: ett fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG eller en alternativ investeringsfond (AIF) enligt definitionen i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.
- 8.
offentliga organ: ett icke-kommersiellt administrativt organ som är ansvarigt inför nationella regeringar eller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter eller myndigheter som utövar samma ansvar som delstatliga och lokala självstyrelseorgan, eller ett icke-kommersiellt företag som ägs av eller som har etablerats och stöds av nationella regeringar eller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som har uttryckliga garantiordningar, vilket kan omfatta självstyrande organ reglerade av lag som står under offentlig tillsyn.
- 9.
ledningsorgan: ledningsorgan enligt definitionen i led 7 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 10.
verkställande ledningen: verkställande ledning enligt definitionen i led 9 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 11.
systemrisk: systemrisk enligt definitionen i led 10 i artikel 3.1 i direktiv 2013/36/EU.
- 12.
[utgått]
- 13.
originator: en originator enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2017/2402.
- 14.
medverkande institut (sponsor): ett medverkande institut enligt definitionen i artikel 2.5 i förordning (EU) 2017/2402.
- 14a.
ursprunglig långivare: en ursprunglig långivare enligt definitionen i artikel 2.20 i förordning (EU) 2017/2402.
- 15.
moderföretag: ett företag som i den mening som avses i led 37 kontrollerar ett eller flera företag.
- 16.
dotterföretag: ett företag som i den mening som avses i led 37 kontrolleras av ett annat företag; dotterföretag till dotterföretag ska också anses vara dotterföretag till det moderföretag som är överordnat dessa företag.
- 17.
filial: ett driftställe som utgör en rättsligt beroende del av ett institut och som självständigt utför alla eller vissa av de transaktioner som är hänförliga till verksamhet i institut.
- 18.
anknutet företag: ett företag vars huvudsakliga verksamhet, oavsett om den tillhandahålls företag inom gruppen eller kunder utanför gruppen, utgörs av någon av följande:
En verksamhet som har direkt samband med bankverksamhet.
Operationell leasing, ägande eller förvaltning av egendom, tillhandahållande av databehandlingstjänster eller annan verksamhet i den mån denna verksamhet är anknuten till bankverksamhet.
All annan verksamhet som av EBA anses likna den som avses i leden a och b.
- 19.
kapitalförvaltningsbolag: ett kapitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU, inbegripet, om inget annat föreskrivs, enheter i tredjeländer som bedriver liknande verksamhet och som är underkastade lagstiftningen i ett tredjeland som tillämpar tillsyns- och regleringskrav som minst motsvarar de krav som tillämpas i unionen.
- 20.
finansiellt holdingföretag: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:
Det är ett finansiellt institut.
Det är inte ett blandat finansiellt holdingföretag.
Det har åtminstone ett dotterföretag som är ett institut.
Mer än 50 % av någon av följande indikatorer har en fast anknytning till dotterföretag som är institut eller finansiella institut och till verksamhet som bedrivs av företaget självt och som inte är knuten till förvärv eller ägande av innehav i dotterföretag, när denna verksamhet är av samma karaktär som den som bedrivs av institut eller finansiella institut:
Företagets egna kapital baserat på dess konsoliderade situation.
Företagets tillgångar baserat på dess konsoliderade situation.
Företagets inkomster baserat på dess konsoliderade situation.
Företagets personal baserat på dess konsoliderade situation.
Andra indikatorer som anses vara relevanta av den behöriga myndigheten.
Den behöriga myndigheten kan besluta att en enhet inte ska räknas som ett finansiellt holdingföretag även om en av de indikatorer som avses i första stycket led i -iv är uppfylld, om den behöriga myndigheten anser att den relevanta indikatorn inte ger en rättvis och sann bild av gruppens huvudsakliga verksamhet och risker. Innan den behöriga myndigheten fattar ett sådant beslut ska den samråda med EBA och tillhandahålla en underbyggd och detaljerad kvalitativ och kvantitativ motivering. Den behöriga myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till EBA:s yttrande och, om den beslutar att avvika från det, inom tre månader från dagen för mottagandet av EBA:s yttrande för EBA motivera varför man avviker från det relevanta yttrandet.
- 20a.
värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i förordning (EU) 2019/2033.
- 21.
blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 2.15 i direktiv 2002/87/EG.
- 22.
holdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett finansiellt holdingföretag eller ett institut eller ett blandat finansiellt holdingföretag och som har minst ett institut bland sina dotterföretag.
- 23.
försäkringsföretag i tredjeland: försäkringsföretag i tredjeland enligt definitionen i artikel 13.3 i direktiv 2009/138/EG.
- 24.
återförsäkringsföretag i tredjeland: återförsäkringsföretag i tredjeland enligt definitionen i artikel 13.6 i direktiv 2009/138/EG.
- 25.
erkända värdepappersföretag i tredjeland: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:
Om det hade upprättats inom unionen, skulle det omfattas av definitionen av värdepappersföretag.
Det har auktoriserats i ett tredjeland.
Det omfattas av och uppfyller tillsynsregler som enligt de behöriga myndigheternas uppfattning är minst lika stränga som de som fastställts i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU.
- 26.
finansiellt institut: ett institut som uppfyller båda följande villkor:
Det är inte ett institut, ett renodlat industriellt holdingföretag, ett specialföretag för värdepapperisering, ett försäkringsholdingbolag enligt definitionen i artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG eller ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet enligt definitionerna i artikel 212.1 g i det direktivet, utom då ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet har ett dotterinstitut.
Det uppfyller ett eller flera av följande villkor:
Företagets huvudsakliga verksamhet är att förvärva eller äga innehav eller att utföra en eller flera av de verksamheter som förtecknas i punkterna 2–12 och 15, 16 och 17 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller att utföra en eller flera av de tjänster eller verksamheter som förtecknas i avsnitt A eller B i bilaga I till direktiv 2014/65/EU när det gäller finansiella instrument som förtecknas i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.
Företaget är ett värdepappersföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett värdepappersinriktat holdingföretag, en betaltjänstleverantör som kategoriseras enligt artikel 1.1 a–d i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 ett kapitalförvaltningsbolag eller ett anknutet företag.
- 26a.
renodlat industriellt holdingföretag: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:
Dess huvudsakliga verksamhet är att förvärva eller äga innehav.
Det avses inte i led 27 a eller 27 d–l i denna punkt och är inte ett värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag eller en betaltjänstleverantör som kategoriseras i artikel 1.1 a–d i direktiv (EU) 2015/2366.
Det har inte några ägarintressen i en enhet i den finansiella sektorn.
- 27.
enhet i den finansiella sektorn: något av följande:
Ett institut.
Ett finansiellt institut.
[utgått]
Ett försäkringsföretag.
Ett försäkringsföretag i tredje land.
Ett återförsäkringsföretag.
Ett återförsäkringsföretag i tredje land.
Ett försäkringsholdingföretag enligt definitionen i artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG.
[utgått]
[utgått]
Ett bolag som är undantaget från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet.
ett företag i tredjeland vars huvudsakliga verksamhet är jämförbar med någon av de enheter som avses i leden a–k ovan.
- 28.
moderinstitut i en medlemsstat: ett institut i en medlemsstat som har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag, eller som har ett ägarintresse i ett institut eller finansiellt institut, och som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.
- 29.
moderinstitut inom EU: ett moderinstitut i en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i en medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.
- 29a.
modervärdepappersföretag i en medlemsstat: ett moderföretag i en medlemsstat som är ett värdepappersföretag.
- 29b.
modervärdepappersföretag inom EU: ett moderföretag inom EU som är ett värdepappersföretag.
- 29c.
moderkreditinstitut i en medlemsstat: ett moderinstitut i en medlemsstat som är ett kreditinstitut.
- 29d.
moderkreditinstitut inom EU: ett moderinstitut inom EU som är ett kreditinstitut.
- 30.
finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.
- 31.
finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i någon medlemsstat eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.
- 32.
blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.
- 33.
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i någon medlemsstat eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.
- 34.
central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.
- 35.
ägarintresse: ett ägarintresse enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller direkt eller indirekt ägande av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.
- 36.
kvalificerat innehav: direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag.
- 37.
kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag enligt beskrivningen i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller i redovisningsstandarder som ett institut måste följa enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, eller en liknande koppling mellan någon fysisk eller juridisk person och ett företag.
- 38.
nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade på något av följande sätt:
Ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.
Kontroll.
Att båda eller alla dessa personer kontrolleras genom en varaktig förbindelse till samma tredje part.
- 39.
grupp av kunder med inbördes anknytning: endera av följande:
Två eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en helhet ur risksynpunkt därför att någon av dem utövar direkt eller indirekt kontroll över den eller de andra.
Två eller flera fysiska eller juridiska personer som inte står i sådant kontrollförhållande som beskrivs i led a men som bör betraktas som en helhet ur risksynpunkt på grund av inbördes anknytning, vilken medför att om en av dem drabbas av ekonomiska problem, framförallt finansierings- eller återbetalningsproblem, drabbas sannolikt även den eller alla de andra av finansierings- eller återbetalningsproblem.
Trots vad som sägs i led a och b, om en nationell regering har direkt kontroll över eller direkt anknytning till mer än en fysisk eller juridisk person, får grupperingen bestående av den nationella regeringen och alla de fysiska eller juridiska personer som direkt eller indirekt kontrolleras av den enligt led a, eller har anknytning till den enligt led b, anses som att den inte utgör en grupp av kunder med inbördes anknytning. Huruvida det föreligger en grupp av kunder med inbördes anknytning bestående av den nationella regeringen och andra fysiska eller juridiska personer kan i stället bedömas separat för var och en av de personer som direkt kontrolleras av den enligt led a, eller har direkt anknytning till den enligt led b, och alla de fysiska och juridiska personer som kontrolleras av denna person enligt led a eller har anknytning till denna person enligt led b, inklusive den nationella regeringen. Samma princip tillämpas för delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter på vilka artikel 115.2 är tillämplig.
Två eller flera fysiska eller juridiska personer som på grund av sin direkta exponering mot samma centrala motpart i samband med clearingverksamhet uppfyller villkoren i led a eller b anses inte utgöra en grupp av kunder med inbördes anknytning.
- 40.
behörig myndighet: en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som officiellt har erkänts i nationell lagstiftning och som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att utöva tillsyn över institut som en del av tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten.
- 41.
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn i enlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU.
- 42.
auktorisation: ett myndighetstillstånd i någon form som innebär en rätt att bedriva affärsverksamhet.
- 43.
hemmedlemsstat: den medlemsstat i vilken ett institut har beviljats auktorisation.
- 44.
värdmedlemsstat: den medlemsstat i vilken ett institut har en filial eller där det tillhandahåller tjänster.
- 45.
ECBS-centralbanker: nationella centralbanker som ingår i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska centralbanken (ECB).
- 46.
centralbanker: ECBS-centralbanker och tredjeländers centralbanker.
- 47.
konsoliderad situation: den situation som blir resultatet av att kraven i del ett, avdelning II kapitel 2 i denna förordning tillämpas på ett institut på samma sätt som om det institutet, tillsammans med ett eller flera andra enheter, utgjorde ett enda institut.
- 48.
på gruppnivå: på grundval av den konsoliderade situationen.
- 49.
på undergruppsnivå: på grundval av den konsoliderade situationen i ett moderinstitut, det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget exklusive en undergrupp av enheter eller på grundval av den konsoliderade situationen i ett moderinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte är det yttersta moderinstitutet, finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget.
- 50.
finansiella instrument: endera av följande:
Varje avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part, samtidigt som en annan part ådrar sig en finansiell skuld eller utfärdar ett ägarandelsbevis.
Ett instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.
Derivatinstrument.
Primärt finansiellt instrument.
Kontantinstrument.
De instrument som avses i leden a, b och c är finansiella instrument endast om deras värde är beroende av priset på ett underliggande finansiellt instrument eller på någon annan underliggande faktor, en räntesats eller ett index.
- 51.
startkapital: de belopp och typer av kapitalbas som anges i artikel 12 i direktiv 2013/36/EU.
- 52.
operativ risk: risken för förluster till följd av otillräckliga eller fallerade interna processer, människor och system eller yttre händelser, inbegripet, men inte begränsat till, legala risker, modellrisker och informations- och kommunikationsteknikrisker (IKT-risker), men med undantag för strategiska risker och anseenderisker.
- 52a.
legal risk: risken för förluster, inbegripet kostnader, böter, sanktionsavgifter eller skadestånd, som ett institut kan ådra sig till följd av händelser som leder till rättsliga förfaranden, inbegripet följande:
Tillsynsåtgärder och privata uppgörelser.
Underlåtenhet att agera trots att åtgärder är nödvändiga för att uppfylla en rättslig skyldighet.
Åtgärder som har vidtagits för att undvika efterlevnad av en rättslig skyldighet.
Händelser hänförliga till misskötsamhet, som är händelser som beror på avsiktlig eller försumlig misskötsamhet, inbegripet otillbörligt tillhandahållande av finansiella tjänster eller tillhandahållande av otillräcklig eller vilseledande information om den finansiella risken med produkter som säljs av institutet.
Bristande efterlevnad av krav som härrör från nationella eller internationella lagar eller andra föreskrifter.
Bristande efterlevnad av krav som härrör från avtalsbestämmelser, eller från interna regler och uppförandekoder som upprättats i enlighet med nationella eller internationella regler och nationell eller internationell praxis.
Bristande efterlevnad av regler om etik.
- 52b.
modellrisk: risken för förluster på grund av beslut som huvudsakligen baseras på resultat av interna modeller och som följer av fel i utformning, framtagande, parameterskattning, genomförande, användning eller övervakning av sådana modeller, inbegripet följande:
Felaktig utformning av en vald intern modell och dess egenskaper.
Otillräcklig kontroll av en vald intern modells lämplighet för det finansiella instrument som ska utvärderas eller för den produkt som ska prissättas, eller av den valda interna modellens lämplighet för de rådande marknadsvillkoren.
Fel vid genomförandet av en vald intern modell.
Felaktig marknadsvärdering och riskmätning till följd av ett fel när en transaktion bokförs i handelssystemet.
Användning av en vald intern modell eller dess resultat för ett ändamål för vilket modellen inte var avsedd eller utformad, inbegripet manipulering av modellparametrarna.
Olämplig tidpunkt för eller ineffektivitet i övervakningen eller valideringen av modellens funktion eller av prognosförmåga, för att bedöma om den valda interna modellen fortfarande är ändamålsenlig.
- 52c.
IKT-risk: en risk för förluster relaterade till varje rimligen identifierbar omständigheter som gäller användningen av nätverks- och informationssystem som, om de inträffar, skulle kunna äventyra säkerheten i nätverks- och informationssystem, i verktyg eller processer som är beroende av teknik, i funktioner och processer, eller i tillhandahållandet av tjänster genom att de ger upphov till negativa effekter i den digitala eller fysiska miljön.
- 52d.
miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisk eller ESG-risk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av faktorer som rör miljö, samhällsansvar eller bolagsstyrning (ESG-faktorer) på det institutets motparter eller investerade tillgångar. ESG-risker förverkligas genom de traditionella kategorierna av finansiella risker.
- 52e.
miljörisk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av miljöfaktorer på det institutets motparter eller investerade tillgångar, inbegripet faktorer som rör omställningen till de mål som fastställs i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (*). Miljörisker omfattar både fysisk risk och övergångsrisk.
- 52f.
fysisk risk: en risk, som en del av miljörisken, för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida fysiska effekter av miljöfaktorer på det institutets motparter eller investerade tillgångar.
- 52g.
övergångsrisk: en risk, som en del av miljörisken, för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter på institutets motparter eller investerade tillgångar av omställningen av affärsverksamheter och affärssektorer till en miljömässigt hållbar ekonomi.
- 52h.
samhällsansvarsrisk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av sociala faktorer på institutets motparter eller investerade tillgångar.
- 52i.
bolagsstyrningsrisk: en risk för negativa finansiella konsekvenser för ett institut till följd av nuvarande eller framtida effekter av faktorer som rör bolagsstyrning på det institutets motparter eller investerade tillgångar.
- 53.
utspädningsrisk: risken för att ett fordringsbelopp minskar på grund av krediteringar, kontant eller i annan form, till gäldenären.
- 54.
sannolikhet för fallissemang (probability of default, PD): sannolikheten för en gäldenärs eller, i tillämpliga fall, en kreditfacilitets fallissemang under en ettårsperiod och, i samband med utspädningsrisk, sannolikheten för utspädning under en ettårsperiod.
- 55.
förlust vid fallissemang (loss given default, LGD): kvoten mellan förlusten på en exponering relaterad till en enskild facilitet till följd av en gäldenärs eller, i tillämpliga fall, en kreditfacilitets fallissemang och det utestående beloppet vid fallissemang eller vid ett visst referensdatum efter datumet för fallissemanget och, i samband med utspädningsrisk, förlusten vid utspädning, dvs. kvoten mellan förlusten på en exponering relaterad till en förvärvad fordran till följd av utspädning och det utestående beloppet enligt den förvärvade fordran.
- 56.
konverteringsfaktor eller kreditkonverteringsfaktor: kvoten mellan det outnyttjade beloppet av ett åtagande från en enda facilitet som skulle kunna utnyttjas från den enda faciliteten från och med en viss tidpunkt före fallissemang och som därför skulle vara utestående vid fallissemang och det outnyttjade beloppet av åtagandet från faciliteten, varvid åtagandets storlek bestäms av den aviserade limiten, såvida inte den icke-aviserade limiten är högre.
- 57.
kreditriskreducering: en teknik som används av ett institut för att minska den kreditrisk som är förenad med en eller flera exponeringar som detta institut kontinuerligt innehar.
- 58.
betalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering, där kreditriskreduceringen för ett instituts exponering härrör från en rätt för institutet att, i händelse av en gäldenärs eller kreditfacilitets fallissemang eller om andra särskilt angivna kredithändelser som rör gäldenären inträffar, avveckla, få överlåta, förvärva eller återta vissa tillgångar eller belopp eller att minska beloppet för exponeringen till eller ersätta det med det belopp som motsvarar skillnaden mellan beloppet för exponeringen och beloppet för en fordran på institutet.
- 59.
obetalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering, där minskningen av kreditrisken för ett instituts exponering härrör från en tredje parts skyldighet att betala ett belopp i händelse av en gäldenärs eller kreditfacilitets fallissemang eller om andra särskilt angivna kredithändelser inträffar.
- 60.
kontantliknande instrument: ett bankcertifikat, en obligation, inklusive en säkerställd obligation, eller något annat icke-efterställt instrument som har givits ut av ett utlånande institut, för vilket det utlånande institutet redan erhållit full betalning och vilket ska återbetalas villkorslöst av institutet till det nominella värdet.
- 60a.
omyntat guld: guld i form av råvara, inklusive tackor, göt och mynt av guld, som allmänt accepteras av guldmarknaden, där det finns likvida guldmarknader, vars värde bestäms av guldinnehållets värde, definierat efter renhet och massa, snarare än av dess intresse för numismatiker.
- 61.
värdepapperisering: en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402.
- 62.
värdepapperiseringsposition: en värdepapperiseringsposition enligt definitionen i artikel 2.19 i förordning (EU) 2017/2402.
- 63.
återvärdepapperisering: en återvärdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) 2017/2402.
- 64.
återvärdepapperiseringsposition: exponering mot en återvärdepapperisering.
- 65.
kreditförstärkning: ett avtalsmässigt arrangemang, genom vilket kreditkvaliteten hos en position i en värdepapperisering förbättras i förhållande till om ingen förstärkning hade tillhandahållits, däribland även den förstärkning som ges genom lägre prioriterade trancher i värdepapperiseringen, och andra slag av kreditriskskydd.
- 66.
specialföretag för värdepapperisering: ett specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2017/2402.
- 67.
tranch: en tranch enligt definitionen i artikel 2.6 i förordning (EU) 2017/2402.
- 68.
marknadsvärdering: värdering av positionerna mot lättillgängliga avräkningskurser från oberoende källor, inbegripet börskurser, skärmpriser eller noteringar från flera oberoende och ansedda mäklare.
- 69.
modellvärdering: varje typ av värdering som måste jämföras med, extrapoleras från eller på annat sätt beräknas utifrån ett eller flera indata från marknaden.
- 70.
oberoende priskontroll: en process där marknadspriser eller modellvärdering bedöms regelbundet avseende korrekthet och oberoende.
- 71.
godtagbart kapital:
i avdelning III i del två menas summan av
primärkapital enligt artikel 25, utan tillämpning av avdraget i artikel 36.1 k i, och
supplementärt kapital enligt artikel 71 som är lika med eller understiger en tredjedel av primärkapitalet enligt beräkningen i led i i detta led.
vid tillämpningen av artikel 97, summan av
primärkapital enligt artikel 25, och
supplementärt kapital enligt artikel 71 som är lika med eller understiger en tredjedel av primärkapitalet.
- 72.
erkänd börs: en börs som uppfyller samtliga följande villkor:
Den är en reglerad marknad eller en marknad i tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med förfarandet i artikel 25.4 a i direktiv 2014/65/EU.
Den har ett clearingförfarande genom vilket kontrakt angivna i bilaga II är föremål för dagliga marginalsäkerhetskrav som enligt de behöriga myndigheternas uppfattning ger ett lämpligt skydd.
- 73.
diskretionära pensionsförmåner: extra pensionsförmåner som ett institut på individuell nivå beviljar en anställd som en del av dennes rörliga ersättning och som inte omfattar ackumulerade förmåner som en anställd tjänat in enligt villkoren i företagets pensionssystem.
- 74.
pantlånevärde: värdet av fast egendom som det har fastställts genom en försiktig bedömning av möjligheterna till en framtida försäljning av fastigheten genom att beakta långsiktigt hållbara aspekter på fastigheten, normala och lokala marknadsvillkor, nuvarande användning och annan lämplig användning av fastigheten.
- 74a.
fastighetsvärde: värdet på en bostadsfastighet eller kommersiell fastighet fastställt i enlighet med artikel 229.1.
- 75.
bostadsfastighet: något av följande:
Fast egendom som har karaktären av bostad och som uppfyller alla tillämpliga lagar och andra författningar som gör det möjligt att använda fastigheten för bostadsändamål.
Fast egendom som har karaktären av bostad och är under uppförande, förutsatt att det förväntas att den kommer att uppfylla alla tillämpliga lagar och andra författningar som gör det möjligt att använda den för bostadsändamål.
Rätten att bo i en lägenhet i bostadsrättsföreningar i Sverige.
Mark knuten till en egendom som avses i leden a, b eller c.
- 75a.
kommersiell fastighet: all fast egendom som inte är bostadsfastighet.
- 75b.
inkomstgenererande fastighetsexponering eller IPRE-exponering: en exponering som är säkrad genom en eller flera bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter där uppfyllandet av de kreditförpliktelser som är hänförliga till exponeringen i väsentlig grad beror på de kassaflöden som genereras av de bostadsfastigheter eller fastigheter som säkrar exponeringen, snarare än på gäldenärens förmåga att uppfylla kreditförpliktelserna från andra källor. Den främsta källan till sådana kassaflöden är leasing- eller hyresbetalningar eller inkomster från försäljning av bostadsfastigheten eller den kommersiella fastigheten.
- 75c.
icke-inkomstgenererande fastighetsexponering eller icke-IPRE-exponering: varje exponering som är säkrad genom en eller flera bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter och som inte är en IPRE-exponering.
- 75d.
exponering som är säkrad genom bostadsfastighet eller exponering som är säkrad genom panträtt i bostadsfastighet: en exponering som är säkrad genom bostadsfastighet eller en exponering som betraktas som sådan i enlighet med artikel 108.4.
- 75e.
exponering som är säkrad genom kommersiell fastighet eller exponering som är säkrad genom panträtt i kommersiell fastighet: en exponering som är säkrad genom en kommersiell fastighet.
- 75f.
exponering som är säkrad genom fast egendom eller exponering som är säkrad genom panträtt i fast egendom eller exponering som är säkrad genom säkerhet i fast egendom: en exponering som är säkrad genom bostadsfastighet eller en kommersiell fastighet eller en exponering som betraktas som sådan i enlighet med artikel 108.4.
- 76.
marknadsvärde: innebär när det gäller fast egendom det beräknade värde till vilket en villig säljare skulle sälja fastigheten till en i förhållande till honom oberoende köpare på värderingsdagen efter lämplig marknadsföring där båda parterna har agerat med insikt, försiktighet och utan tvång.
- 77.
tillämpliga redovisningsregler: de redovisningsstandarder som institutet måste följa enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller direktiv 86/635/EEG.
- 78.
ettårig fallissemangskvot: kvoten mellan antalet fallissemang av gäldenärer eller, om definitionen av fallissemang tillämpas på kreditfacilitetsnivå enligt artikel 178.1 andra stycket, kreditfaciliteter där ett fallissemang ansetts ha inträffat under en period som inleds ett år före observationsdagen T och antalet gäldenärer, eller där definitionen av fallissemang tillämpas på kreditfacilitetsnivå i enlighet med artikel 178.1 andra stycket, kreditfaciliteter hänförda till denna riskklass ett år före observationsdagen T.
- 78a.
exponeringar mot förvärv eller exploatering av eller byggnation på mark eller ADC-exponeringar: exponeringar mot företag eller specialföretag som finansierar markförvärv i exploaterings- eller byggnationssyfte, eller som finansierar exploateringen och byggnationen av bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter.
- 78b.
icke-ADC-exponering: varje exponering som är säkrad genom en eller flera bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter och som inte är en ADC-exponering.
- 79.
[utgått]
- 80.
handelsfinansiering: finansiering, inbegripet garantier, i samband med utbyte av varor och tjänster med hjälp av finansiella produkter med fast kortfristig löptid, i allmänhet mindre än ett år, utan automatisk förlängning.
- 81.
statsstödda exportkrediter: lån eller krediter för finansiering av export av varor och tjänster för vilka ett statligt exportkreditorgan tillhandahåller garantier, försäkring eller direktfinansiering.
- 82.
repa och omvänd repa: avtal enligt vilket ett institut eller dess motpart överlåter värdepapper eller råvaror eller garanterade rättigheter som avser äganderätt till värdepapper eller råvaror om garantin har utfärdats av en erkänd börs som innehar rätten till värdepapperen eller råvarorna och avtalet inte ger institutet möjlighet att överlåta eller pantsätta ett enskilt värdepapper eller en enskild råvara till mer än en motpart vid varje tidpunkt och har förpliktat sig att återköpa dem, eller värdepapper eller råvaror av motsvarande slag till ett fastställt pris och vid en tidpunkt i framtiden som är fastställd eller ska fastställas av den som överlåter instrumentet. Avtalet är en repa för det institut som säljer värdepapperen eller råvarorna och en omvänd repa för det institut som köper dem.
- 83.
repa: varje transaktion som regleras av ett avtal som omfattas av en repa eller en omvänd repa.
- 84.
enkel repa: en repotransaktion omfattande en endatillgång eller liknande okomplicerad tillgång i motsats till en korg av tillgångar.
- 85.
positioner som innehas i avsikt att bedriva handel: endera av följande:
Egna positioner och positioner som härrör från verksamhet för kunders räkning och som marknadsgarant.
Positioner avsedda för försäljning på kort sikt.
Positioner med avsikt att dra nytta av faktiska eller förväntade kortsiktiga skillnader mellan inköps- och försäljningspris eller andra pris- eller räntevariationer.
- 86.
handelslager: alla positioner i finansiella instrument och råvaror som innehas av ett institut, antingen i avsikt att bedriva handel eller för att säkra positioner som innehas i avsikt att bedriva handel i enlighet med artikel 104.
- 87.
multilateral handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG.
- 88.
kvalificerad central motpart: en central motpart som antingen har auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänts i enlighet med artikel 25 i den förordningen.
- 89.
obeståndsfond: en fond som inrättats av en central motpart i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 648/2012 och används i enlighet med artikel 45 i den förordningen.
- 90.
förfinansierat bidrag till en central motparts obeståndsfond: ett bidrag till en central motparts obeståndsfond som betalats in av ett institut.
- 91.
handelsexponering: nuvarande exponering, inbegripet en variationsmarginal som ska ställas till en clearingmedlem men som denne ännu inte mottagit, och en clearingmedlems eller kunds potentiella framtida exponering mot en central motpart till följd av sådana kontrakt och transaktioner som anges i artikel 301.1 a, b och c, samt initial marginalsäkerhet.
- 92.
reglerad marknad: reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv 2004/39/EG.
- 93.
bruttosoliditet: den relativa storleken av ett instituts tillgångar, förbindelser utanför balansräkningen och ansvarsförbindelser att betala eller leverera eller ställa säkerheter, inbegripet skyldigheter som härrör från mottagen finansiering, gjorda åtaganden, derivat eller repor, men med uteslutande av skyldigheter som endast kan genomdrivas i händelse av institutets likvidation, ställt i förhållande till institutets kapitalbas.
- 94.
risk för alltför låg bruttosoliditet: den risk som beror på ett instituts sårbarhet på grund av dess bruttosoliditet eller eventuella bruttosoliditet och som kan kräva oplanerade korrigeringar av dess affärsplan, däribland en framtvingad utförsäljning av tillgångar som kan leda till förluster eller värderingskorrigeringar för de kvarvarande tillgångarna.
- 95.
kreditriskjustering: det belopp som har avsatts som specifik och allmän kreditförlustreserv för kreditrisker och har redovisats i institutets finansiella rapporter i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.
- 96.
intern säkring: en position som i väsentlig grad täcker komponentriskdelen mellan en position i handelslagret och en eller flera positioner utanför handelslagret eller mellan två handlarbord.
- 97.
referensförpliktelse: en förpliktelse som används för att fastställa kontantvärdet på avvecklingen av kreditderivatet.
- 98.
externt kreditvärderinginstitut: ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut eller en centralbank som utfärdar kreditvärderingar som inte omfattas av förordning (EU) nr 1060/2009.
- 99.
utsett kreditvärderinginstitut: ett externt kreditvärderinginstitut som har utsetts av ett institut.
- 100.
ackumulerat övrigt totalresultat: har samma betydelse som i den internationella redovisningsstandarden IAS 1 som tillämpas enligt förordning (EG) nr 1606/2002.
- 101.
primärkapital: har den innebörd som avses i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG.
- 102.
försäkringsposter i primärkapitalet: primärkapitalposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG, om dessa poster klassificeras som primärkapital tillhörande nivå 1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.1 i det direktivet.
- 103.
övriga försäkringsposter i primärkapitalet: primärkapitalposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG, om dessa poster klassificeras som tillhörande nivå 1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.1 i det direktivet, och inräknande av dessa poster begränsas av de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 99 i det direktivet.
- 104.
försäkringsposter i supplementärkapitalet: kapitalbasposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG om dessa poster klassificeras som tillhörande nivå 2 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.2 i det direktivet.
- 105.
försäkringsposter i den utvidgade kapitalbasen (tier 3): kapitalbasposter i företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG om dessa poster klassificeras som tillhörande nivå 3 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 94.3 i det direktivet.
- 106.
uppskjutna skattefordringar: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 107.
uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet: uppskjutna skattefordringar vars framtida värde kan realiseras endast om institutet uppvisar beskattningsbar vinst i framtiden.
- 108.
uppskjutna skatteskulder: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 109.
förmånsbestämda pensionsplaner: tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan.
- 110.
utdelningar: betalning av utdelning eller ränta i någon form.
- 111.
finansiellt företag: har den innebörd som anges i artikel 13.25 b och d i direktiv 2009/138/EG.
- 112.
reserveringar för allmänna risker i bankrörelse: har den innebörd som anges i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG.
- 113.
goodwill: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 114.
indirekt innehav: en exponering mot en mellanvarande enhet som i sin tur är exponerad mot kapitalinstrument utgivna av en enhet i den finansiella sektorn eller skulder emitterade av ett institut, som innebär att institutet, i den händelse de kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finansiella sektorn eller de skulder som emitterats av ett institut varaktigt skulle skrivas av, skulle åsamkas en förlust till följd härav som inte på något väsentligt sätt skiljer sig från den förlust som institutet skulle åsamkas vid ett direkt innehav av de kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finansiella sektorn eller de skulder som emitterats av institutet.
- 115.
immateriella tillgångar: har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsram och inbegriper goodwill.
- 116.
övriga kapitalinstrument: kapitalinstrument som givits ut av enheter i den finansiella sektorn och som inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument eller försäkringsposter i primärkapitalet, övriga försäkringsposter i primärkapitalet, försäkringsposter i supplementärkapitalet eller i den utvidgade kapitalbasen (tier 3).
- 117.
övriga reserver: reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar måste lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat övrigt totalresultat eller balanserade vinstmedel.
- 118.
kapitalbas: summan primärkapital och supplementärkapital.
- 119.
kapitalbasinstrument: kapitalinstrument som givits ut av institutet och som räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument.
- 120.
minoritetsintresse: det kärnprimärkapitalbelopp inom ett dotterföretag till ett institut som kan hänföras till andra fysiska eller juridiska personer än de som ingår i institutets konsolidering i stabilitetssyfte.
- 121.
vinst: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 122.
korsvist ägande: ett instituts innehav av kapitalbasinstrument eller övriga kapitalinstrument som givits ut av enheter i den finansiella sektorn om dessa enheter också äger kapitalbasinstrument som givits ut av institutet.
- 123.
balanserade vinstmedel: balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar.
- 124.
överkursfond: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 125.
temporära skillnader: har den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar.
- 126.
syntetiskt innehav: en investering som ett institut gör i ett finansiellt instrument vars värde är direkt kopplat till värdet av de kapitalinstrument som ges ut av en enhet i den finansiella sektorn eller till värdet av de skulder som emitteras av ett institut.
- 127.
ömsesidigt garantisystem: ett system som uppfyller samtliga följande villkor:
Instituten omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 eller är varaktigt knutna till ett nätverk i ett centralt organ.
Instituten är helt och hållet konsoliderade i enlighet med artikel 22 i direktiv 2013/34/EU och omfattas av samma gruppbaserade tillsyn som ett institut som är moderinstitut i en medlemsstat, i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2 i denna förordning, och omfattas även av kapitalbaskrav.
Moderinstitutet i en medlemsstat och dotterföretagen är etablerade i samma medlemsstat och är underkastade auktorisation och tillsyn av samma behöriga myndighet.
Moderinstitutet i en medlemsstat och dotterföretagen har ingått ett avtalsgrundat eller lagstadgat skyddssystem som skyddar dessa institut och särskilt sörjer för deras likviditet och solvens för att vid behov undvika konkurs.
Det finns system som garanterar omedelbar tillgång till finansiella resurser i form av kapital och likviditet om så krävs enligt det avtalsgrundade eller lagstadgade skyddssystem som avses i led d.
Den behöriga myndigheten övervakar regelbundet huruvida de system som avses i leden d och e är adekvata.
Ett dotterföretags minimifrist för att frivilligt lämna skyddssystemet är tio år.
Den behöriga myndigheten har befogenhet att förhindra att ett dotterföretag frivilligt lämnar skyddssystemet.
- 128.
utdelningsbara medel: vinsten vid slutet av föregående räkenskapsår plus balanserad vinst och reserver som får användas för det ändamålet före utdelning till innehavare av kapitalbasinstrument minus balanserad förlust, vinst som inte är utdelningsbar enligt unionsrätten, nationell rätt eller institutets bolagsordning och summor som placerats i icke utdelningsbara reserver i enlighet med nationell rätt eller institutets stadgar, i samtliga fall med hänsyn till den specifika kategori av kapitalbasinstrument som unionsrätten, den nationella rätten eller institutets bolagsordning eller stadgar avser. Sådana vinster, förluster och reserver ska fastställas på grundval av institutets enskilda redovisning och inte på grundval av den sammanställda redovisningen.
- 129.
serviceföretag: ett serviceföretag enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EU) 2017/2402.
- 130.
resolutionsmyndighet: en resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1 led 18 i direktiv 2014/59/EU.
- 130a.
relevant myndighet i tredjeland: myndighet i tredjeland enligt definitionen i artikel 2.1.90 i direktiv 2014/59/EU.
- 131.
resolutionsenhet: en resolutionsenhet enligt definitionen i artikel 2.1 led 83a i direktiv 2014/59/EU.
- 132.
resolutionsgrupp: en resolutionsgrupp enligt definitionen i artikel 2.1 led 83b i direktiv 2014/59/EU.
- 133.
globalt systemviktigt institut eller G-SII: ett globalt systemviktigt institut fastställt i enlighet med artikel 131.1 och 131.2 i direktiv 2013/36/EU.
- 134.
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktig bankgrupp eller bank som inte är ett globalt systemviktigt institut och som anges i den förteckning över globala systemviktiga banker som offentliggörs och regelbundet uppdateras av FSB.
- 135.
större dotterföretag: ett dotterföretag som på individuell nivå eller gruppnivå uppfyller något av följande villkor:
Dotterföretaget innehar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade riskvägda tillgångar.
Dotterföretaget genererar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets totala rörelseintäkter.
Dotterföretagets totala exponeringsmått, som avses i artikel 429.4 i denna förordning, utgör mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade totala exponeringsmått.
Vid bestämning av det större dotterföretaget ska, i de fall där artikel 21b.2 i direktiv 2013/36/EU är tillämplig, de två intermediära moderföretagen inom EU räknas som ett enda dotterföretag på grundval av deras konsoliderade situation.
- 136.
G-SII-enhet: en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU.
- 137.
skuldnedskrivningsverktyg: ett skuldnedskrivningsverktyg enligt definitionen i artikel 2.1 led 57 i direktiv 2014/59/EU.
- 138.
grupp: en grupp av företag, varav minst ett är ett institut och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag, eller av företag som är knutna till varandra som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.
- 139.
transaktion för värdepappersfinansiering: repa, värdepappers- eller råvarulån eller marginalutlåningstransaktion.
- 140.
initial marginalsäkerhet: varje säkerhet, med undantag för variationsmarginaler, som mottas av eller ställs till ett företag för att täcka en transaktions eller en transaktionsportföljs nuvarande och potentiella framtida exponering under den period som krävs för att avveckla dessa transaktioner, eller återsäkra deras marknadsrisk, när motparten i transaktionen eller transaktionsportföljen har fallerat.
- 141.
marknadsrisk: risken för förluster till följd av marknadsprisrörelser, inbegripet till följd av valutakursrörelser eller råvaruprisrörelser.
- 142.
valutarisk: risken för förluster till följd av växelkursrörelser.
- 143.
råvarurisk: risken för förluster till följd av råvaruprisrörelser.
- 144.
handlarbord: en tydligt fastställd grupp av handlare som institutet har inrättat i enlighet med artikel 104b.1 för att gemensamt förvalta en portfölj av positioner i handelslagret, eller sådana positioner utanför handelslagret som avses i punkterna 5 och 6 i den artikeln, i enlighet med en väldefinierad och sammanhållen affärsstrategi och som agerar inom ramen för samma riskhanteringsstruktur.
- 145.
litet och icke-komplext institut: ett institut som uppfyller samtliga nedanstående villkor:
Det är inte ett stort institut:
Det totala värdet av dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på konsoliderad nivå i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU har under de fyra år som föregår den aktuella årliga rapporteringsperioden i genomsnitt varit lika med eller mindre än tröskelvärdet 5 miljarder EUR. Medlemsstaterna får sänka det tröskelvärdet.
Det omfattas inte av några skyldigheter eller omfattas av förenklade skyldigheter avseende planer för återhämtning och resolution i enlighet med artikel 4 i direktiv 2014/59/EU.
Dess handelslagerverksamhet är att betrakta som liten i enlighet med artikel 94.1.
Det totala värdet av dess derivatpositioner som innehas i avsikt att bedriva handel är inte högre än 2 % av de totala tillgångarna i och utanför balansräkningen, och det totala värdet av derivatpositioner är inte högre än 5 %, varvid båda värdena beräknas i enlighet med artikel 273a.3.
Institutets tillgångar eller skulder på gruppnivå kopplade till verksamheter där motparterna är belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, exklusive exponeringar inom gruppen i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, överstiger 75 % av båda två av institutets totala tillgångar och skulder på gruppnivå, i båda fallen exklusive exponeringar inom gruppen.
Institutet använder inte internmodeller för att uppfylla tillsynskraven i enlighet med denna förordning utom för dotterbolag som använder interna modeller utvecklade på gruppnivå, förutsatt att gruppen omfattas av de krav på offentliggörande som fastställs i artikel 433a eller artikel 433c på gruppnivå.
Institutet har inte invänt mot en klassificering som ett litet och icke-komplext institut till den behöriga myndigheten.
Den behöriga myndigheten har inte beslutat att institutet på grundval av en analys av dess storlek, sammankopplingar, komplexitet eller riskprofil inte kan betraktas som ett litet och icke-komplext institut.
- 146.
stort institut: ett institut som uppfyller något av följande villkor:
Det är ett globalt systemviktigt institut.
Det har identifierats som annat systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.1 och 131.3 i direktiv 2013/36/EU.
Det hör till de tre största instituten i den medlemsstat där det är etablerat, räknat i sammanlagt värde på tillgångarna.
Det sammanlagda värdet på dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på grundval av den konsoliderade situationen i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU är lika med eller större än 30 miljarder EUR.
- 147.
stort dotterföretag: ett dotterföretag som definieras som stort institut.
- 148.
ej börsnoterat institut: ett institut som inte har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU.
- 149.
redovisning: vid tillämpningen av del åtta en redovisning i samma betydelse som i artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG.
- 150.
råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare: ett företag vars huvudsakliga verksamhet uteslutande består i att tillhandahålla investeringstjänster eller bedriva investeringsverksamhet avseende de råvaruderivat eller råvaruderivatkontrakt som avses i punkterna 5, 6, 7, 9 och 10, de derivat avseende utsläppsrätter som avses i punkt 4 eller de utsläppsrätter som avses i avsnitt C punkt 11 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.
- 151.
revolverande exponering: en exponering där låntagares utestående belopp tillåts fluktuera på grundval av dess beslut att låna och betala tillbaka, upp till en överenskommen gräns.
- 152.
exponering mot transaktionsparter: varje revolverande exponering som har minst tolv månaders återbetalningshistorik och som utgör något av följande:
En exponering för vilken, regelbundet minst var tolfte månad, det belopp som ska återbetalas vid nästa planerade återbetalningsdag fastställs som det utnyttjade beloppet vid ett i förväg fastställt referensdatum, med en planerad återbetalningsdag senast efter tolv månader, förutsatt att hela beloppet har återbetalats vid varje planerad återbetalningsdag för de föregående tolv månaderna.
En kontokredit som inte har utnyttjats under de föregående tolv månaderna.
- 153.
enhet inom sektorn för fossila bränslen: ett företag som statistiskt klassificeras som att det har sin huvudsakliga ekonomiska verksamhet inom kol-, olje- eller gassektorn av ekonomiska verksamheter, i enlighet med vad som fastställs i mall 3 i bilaga XXXIX till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637, och som identifieras genom hänvisning till den statistiska näringsgrensindelningen (Nace rev. 2) och de koder som förtecknas i avdelningarna B, C, D och G i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006; om ett företags huvudsakliga ekonomiska verksamhet inte klassificeras med hjälp av de Nace rev. 2-koder som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006 eller en nationell klassificering som härrör från denna, ska instituten på ett försiktigt sätt fastställa om företaget har sin huvudsakliga verksamhet inom någon av dessa sektorer.
- 154.
exponeringar som påverkas av miljö- eller samhällsansvarsfaktorer: exponeringar som hindrar unionens ambition att uppnå sina regleringsmål avseende ESG-faktorer, på ett sätt som skulle kunna ha en negativ finansiell inverkan på institut i unionen.
- 155.
skuggbankenhet: en enhet som bedriver oreglerad bankverksamhet.
När företaget ingår i en grupp från ett tredjeland ska, för tillämpningen av första stycket led 1 b ii och iii, de samlade tillgångarna för varje filial i gruppen från ett tredjeland som är auktoriserad i unionen ingå i det samlade värdet av tillgångarna i alla företag i gruppen.
Vid tillämpningen av första stycket led 1 b ii och iii får den samordnande tillsynsmyndigheten begära all relevant information från företaget när det ska fatta sitt beslut.
Vid tillämpningen av första stycket led 52a ska legal risk varken innefatta återbetalningar till tredje part eller till anställda eller goodwill-betalningar till följd av affärsmöjligheter om det inte har förekommit överträdelse av regler eller oetiskt uppförande och om institutet har fullgjort sina skyldigheter i tid. Inte heller ska legal risk innefatta externa rättsliga kostnader om den händelse som ger upphov till dessa externa kostnader inte är en operativ riskhändelse.
Vid tillämpningen av första stycket led 145 e i denna punkt får ett institut undanta derivatpositioner som det har ingått med sina icke-finansiella kunder och de derivatpositioner det använder för att säkra dessa positioner, förutsatt att det sammanlagda värdet av de undantagna positionerna beräknat i enlighet med artikel 273a.3 inte överstiger 10 % av institutets totala tillgångar i och utanför balansräkningen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.När det i denna förordning hänvisas till fast egendom, till bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter eller till panträtt i sådan egendom, inbegrips andelar i finländska bostadsaktiebolag som är verksamma enligt den finländska lagen om bostadsaktiebolag av år 1991 eller senare antagen lagstiftning med motsvarande innehåll. Medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter får tillåta att aktier som utgör ett likvärdigt indirekt innehav av fast egendom behandlas som direkt innehav av fast egendom under förutsättning att ett sådant indirekt innehav särskilt regleras i den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning och att, när de är intecknade som säkerhet, fordringsägare ges ett likvärdigt skydd.
3.Handelsfinansiering som avses i led 80 i punkt 1 är vanligtvis obekräftad och det krävs en tillfredsställande styrkande transaktionsdokumentation för varje begäran om kreditutnyttjande; finansieringen kan nekas vid tvivel i fråga om kreditvärdigheten eller den styrkande transaktionsdokumentationen. Återbetalning av exponeringar mot handelsfinansiering sker vanligtvis oberoende av låntagaren; medel kommer i stället från kontanter som mottagits av importörer eller som kommer från försäljningen av de underliggande varorna.
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger under vilka omständigheter villkoren i punkt 1 led 39 är uppfyllda.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
5.Senast den 10 januari 2026 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, som specificerar kriterierna för den identifiering av sådan verksamhet som avses i punkt 1 första stycket led 18 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 5 Särskilda definitioner med avseende på kapitalkrav för kreditrisker
Vid tillämpningen av del tre avdelning II gäller följande definitioner:
exponering: en tillgång eller post utanför balansräkningen.
förlust: ekonomisk förlust, inbegripet väsentliga diskonteringseffekter och väsentliga direkta eller indirekta kostnader vid inkassering av instrumentet.
förväntad förlust (expected loss, EL): kvoten, relaterad till en enskild facilitet, mellan det belopp som förväntas gå förlorat på en exponering till följd av
ett potentiellt fallissemang hos en gäldenär under en ettårsperiod och det utestående beloppet vid fallissemang,
en potentiell utspädningshändelse under en ettårsperiod och det utestående beloppet på dagen för utspädningshändelsen.
kreditförpliktelse: varje förpliktelse enligt ett kreditavtal, inklusive kapitalbelopp, upplupen ränta och avgifter, som en gäldenär är skyldig.
kreditexponering: varje post i eller utanför balansräkningen som resulterar i eller kan resultera i en kreditförpliktelse.
facilitet eller kreditfacilitet: en kreditexponering till följd av ett avtal eller en uppsättning avtal mellan en gäldenär och ett institut.
försiktighetsmarginal: ett tillägg som ingår i riskparameterskattningar för att ta hänsyn till de typer av förväntade estimeringsfel som beror på konstaterade brister i data, metoder, modeller och ändringar av kreditgivningsprinciper, riskbenägenhet, indrivnings- och återvinningspolicyer och varje annan källa till ytterligare osäkerhet samt till följd av allmänna estimeringsfel.
lämplig justering: inverkan på riskparameterskattningar av tillämpning av metoder för skattning av riskparametrar för att korrigera konstaterade brister i data och estimeringsmetoder och för att i möjligaste mån ta hänsyn till ändringar av kreditgivningsprinciper, riskbenägenhet, indrivnings- och återvinningspolicyer och varje annan källa till ytterligare osäkerhet för att undvika systematiska fel i riskparameterskattningarna.
litet eller medelstort företag: ett företag som enligt den senaste sammanställda redovisningen har en årsomsättning på högst 50.000.000 EUR.
åtagande: varje avtal som ett institut erbjuder en kund när det gäller att lämna kredit, köpa tillgångar eller ge ut kreditsubstitut och som godtas av kunden, och varje sådant avtal som ett institut kan annullera villkorslöst när som helst utan förhandsanmälan till en gäldenär eller avtal som kan annulleras av ett institut om en gäldenär inte uppfyller de villkor som anges i facilitetsdokumenten, inbegripet villkor som måste uppfyllas av gäldenären före ett inledande eller efterföljande utnyttjande inom ramen för avtalet, om inte avtalet uppfyller samtliga följande villkor:
Avtal där institutet inte erhåller några avgifter eller provisioner för att upprätta eller upprätthålla sådana avtal.
Avtal där kunden måste ansöka hos institutet om ett inledande och varje efterföljande utnyttjande inom ramen för sådana avtal.
Avtal där institutet har full befogenhet, oavsett om kunden uppfyller de villkor som anges i avtalsdokumenten, över utförandet av varje utnyttjande.
Avtalen gör det möjligt för institutet att bedöma kundens kreditvärdighet omedelbart innan beslut fattas om utförande av varje utnyttjande och institutet har genomfört och tillämpar interna förfaranden som säkerställer att en sådan bedömning görs före utförandet av varje utnyttjande.
Avtal som erbjuds ett företag, inklusive små och medelstora företag, och som övervakas noggrant och löpande.
villkorslöst annullerbart åtagande: varje åtagande vars villkor gör det möjligt för institutet att när som helst annullera åtagandet i hela den utsträckning som är tillåten enligt konsumentskyddslagstiftning och relaterade lagstiftningsakter, när så är tillämpligt, utan att gäldenären underrättas i förväg eller som i praktiken möjliggör en automatisk annullering om låntagarens kreditvärdighet försämras.
Artikel 5a Definitioner som är specifika för kryptotillgångar
I denna förordning gäller följande definitioner:
kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 som inte är en digital centralbanksvaluta.
e-pengatoken: en e-pengatoken enligt definitionen i artikel 3.1.7 i förordning (EU) 2023/1114.
exponering mot kryptotillgång: en tillgång eller en post utanför balansräkningen med anknytning till en kryptotillgång som ger upphov till kreditrisk, motpartskreditrisk, marknadsrisk, operativ risk eller likviditetsrisk.
traditionell tillgång: alla tillgångar som inte är en kryptotillgång, inbegripet
finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1.50 i denna förordning,
medel enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366,
insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU inbegripet strukturerade insättningar,
värdepapperiseringspositioner när det gäller en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402,
skadeförsäkrings- och livförsäkringsprodukter som ingår i de försäkringsklasser som förtecknas i bilagorna I och II till direktiv 2009/138/EG eller återförsäkrings- och retrocessionsavtal som avses i det direktivet,
pensionsprodukter som enligt nationell rätt erkänns ha som främsta syfte att ge investeraren inkomst vid pensionering och berättigar investeraren till vissa förmåner,
officiellt erkända tjänstepensionsplaner som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 eller direktiv 2009/138/EG,
individuella pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där arbetsgivaren eller arbetstagaren inte har något val när det gäller pensionsprodukten eller tillhandahållaren,
en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238,
sociala trygghetssystem som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009.
tokeniserad traditionell tillgång: en typ av kryptotillgång som representerar en traditionell tillgång, inbegripet en e-pengatoken.
tillgångsanknuten token: en tillgångsanknuten token enligt definitionen i artikel 3.1.6 i förordning (EU) 2023/1114.
kryptotillgångstjänst: en kryptotillgångstjänst enligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114.
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning II Kravens tillämpningsnivå
Kapitel 1 Tillämpning av kraven på individuell nivå
Artikel 6 Allmänna principer
1.Instituten ska uppfylla kraven i delarna två, tre, fyra, sju, sju a och åtta i denna förordning och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 på individuell nivå, med undantag för artikel 430.1 d i den här förordningen.
Förordning (EU) 2019/876
1a.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska bara institut som fastställts vara resolutionsenheter, som även är G-SII-enheter och som inte har några dotterföretag uppfylla kraven i artikel 92a på individuell nivå.
Större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU ska uppfylla kraven i artikel 92b på individuell nivå om de uppfyller samtliga nedanstående villkor:
De utgör inte resolutionsenheter.
De har inga dotterföretag.
De är inte dotterföretag till moderinstitut inom EU.
Förordning (EU) 2019/876
2.Inget institut som antingen är ett dotterföretag i den medlemsstat där det auktoriserats och står under tillsyn eller ett moderföretag, och inget institut som ingår i konsolideringen enligt artikel 18, ska vara skyldigt att uppfylla kraven i artiklarna 89, 90 och 91 på individuell nivå.
3.Inget institut som antingen är ett moderföretag eller ett dotterföretag, och inget institut som ingår i konsolideringen enligt artikel 18, ska vara skyldigt att uppfylla kraven i del åtta på individuell nivå.
Genom undantag från första stycket i denna punkt ska de institut som avses i punkt 1a i den här artikeln uppfylla artikel 437a och led h i artikel 447 på individuell nivå.
Förordning (EU) 2019/876
4.Institut ska uppfylla kraven i del sex och i artikel 430.1 d i denna förordning på individuell nivå
Följande institut ska inte vara skyldiga att uppfylla artikel 413.1 och de därtill hörande kraven på likviditetsrapportering i del sju A i denna förordning:
Institut som också har auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012.
Institut som också har auktoriserats i enlighet med artiklarna 16 och 54.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014, förutsatt att de inte utför några omfattande löptidstransformeringar.
Institut som har utsetts i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EU) nr 909/2014, förutsatt att
deras verksamhet är begränsad till att erbjuda banktjänster, som avses i avsnitt C i bilagan till den förordningen, till värdepapperscentraler som auktoriserats i enlighet med artikel 16 i den förordningen, och
de inte utför några omfattande löptidstransformeringar.
Förordning (EU) 2019/2033
5.Institut för vilka behöriga myndigheter har gett undantag enligt artikel 7.1 eller 7.3 i denna förordning och institut som också auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 ska inte vara skyldiga att uppfylla kraven i del sju och de därtill hörande kraven på rapportering av bruttosoliditetsgrad i del sju A i den här förordningen på individuell nivå.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 7 Undantag från tillämpningen av tillsynskrav på individuell nivå
1.Behöriga myndigheter får välja att inte tillämpa artikel 6.1 på ett dotterföretag till ett institut, om både dotterföretaget och institutet omfattas av auktorisation och tillsyn i den berörda medlemsstaten, dotterföretaget omfattas av den gruppbaserade tillsynen över det institut som är dess moderföretag och samtliga följande villkor är uppfyllda, i syfte att säkerställa att kapitalbasen är lämpligt fördelad mellan moderföretag och dotterföretag:
Det finns inte några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder.
Moderföretaget uppfyller behöriga myndigheters krav på sund förvaltning av dotterföretaget och har åtagit sig att, med samtycke av den behöriga myndigheten, svara för dotterföretagets åtaganden, alternativt löper dotterföretaget endast försumbara risker.
Moderföretagets förfaranden för bedömning, värdering och kontroll av risker omfattar även dotterföretaget.
Moderföretaget innehar mer än 50 % av rösträtten knuten till aktier och andelar i dotterföretagets kapital eller har rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföretagets ledningsorgan.
2.De behöriga myndigheterna får utnyttja den möjlighet som anges i punkt 1 om moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat som institutet, under förutsättning att det omfattas av samma tillsyn som institut och särskilt av de standarder som fastställs i artikel 11.1.
3.De behöriga myndigheterna får avstå från att tillämpa artikel 6.1 på ett moderinstitut i en medlemsstat om institutet omfattas av auktorisation och tillsyn i den berörda medlemsstaten och av den gruppbaserade tillsynen, och alla följande villkor är uppfyllda, i syfte att säkerställa att kapitalbasen är lämpligt fördelad mellan moderföretag och dotterföretag:
Det finns inte några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att snabbt överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till moderinstitutet i en medlemsstat.
De förfaranden för bedömning, värdering och kontroll av risk som är av betydelse för gruppbaserad tillsyn omfattar moderinstitutet i en medlemsstat.
Den behöriga myndighet som tillämpar denna punkt ska underrätta de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater.
Artikel 8 Undantag från tillämpningen av likviditetskrav på individuell nivå
1.De behöriga myndigheterna får helt eller delvis avstå från att tillämpa del sex på ett institut och alla eller några av dess dotterföretag inom unionen och utöva tillsyn över dem som en enda likviditetsundergrupp så länge de uppfyller samtliga följande villkor:
Moderinstitutet uppfyller på gruppnivå eller dotterinstitutet uppfyller på undergruppsnivå kraven i del sex.
På gruppnivå ansvarar moderinstitutet, och på undergruppsnivå dotterinstitutet, fortlöpande för övervakningen av och tillsynen över likviditetspositionerna, och de finansieringspositioner för vilka undantag beviljats för det krav på stabila nettofinansieringskvot som fastställs i del sex avdelning IV, hos alla institut i gruppen eller undergruppen som omfattas av undantaget och säkerställer en tillräcklig likviditetsnivå och stabil finansiering i de fall där undantag beviljats från det krav på stabil nettofinansieringskvot som fastställs i del sex avdelning IV för alla dessa institut.
Instituten har ingått avtal, som av de behöriga myndigheterna bedöms som tillfredsställande, som medger fri överföring av medel dem emellan, i syfte att kunna uppfylla enskilda och gemensamma skyldigheter när de uppkommer.
Det finns inte några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder mot att de avtal som åsyftas i led c uppfylls.
Kommissionen ska senast den 1 januari 2014 rapportera till Europaparlamentet och rådet om eventuella rättsliga hinder som skulle kunna omöjliggöra tillämpningen av led c i första stycket, och uppmanas att senast den 31 december 2015, i förekommande fall, lägga fram ett lagförslag för att eliminera dessa hinder.
Förordning (EU) 2019/876
2.De behöriga myndigheterna får helt eller delvis avstå från att tillämpa del sex på ett institut och alla eller några av dess dotterföretag, om samtliga institut i likviditetsundergruppen är auktoriserade i samma medlemsstat och om villkoren i punkt 1 är uppfyllda.
3.Om instituten i likviditetsundergruppen har auktoriserats i flera medlemsstater, ska punkt 1 tillämpas först efter att det förfarande som anges i artikel 21 har genomförts och endast på de institut vars behöriga myndigheter är eniga om följande delar:
Bedömningen av huruvida institutets organisation och dess behandling av likviditetsrisker uppfyller kraven i artikel 86 i direktiv 2013/36/EU och att detta är fallet för hela den enskilda likviditetsundergruppen.
Fördelningen av belopp, lokalisering och ägande när det gäller de nödvändiga likvida tillgångarna inom den enskilda likviditetsundergruppen, där undantag beviljats från kravet på likviditetstäckningskvot enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, och fördelningen av belopp och lokaliseringen av tillgänglig stabil finansiering inom den enskilda likviditetsundergrupp för vilken undantag beviljats för NSFR-kravet som fastställs i del sex avdelning IV.
Fastställandet av de minimibelopp av likvida tillgångar som måste innehas av institut som ska undantas från tillämpningen av kravet på likviditetstäckningskvot enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och fastställandet av de minimibelopp för tillgänglig stabil finansiering som ska innehas av de institut för vilka undantag beviljas från tillämpning av det NSFR-krav som fastställs i del sex avdelning IV i denna förordning.
Behovet av striktare parametrar än dem som anges i del sex.
Ett oinskränkt och fullständigt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna,
Full insikt i konsekvenserna av ett sådant undantag.
Förordning (EU) 2019/876
4.De behöriga myndigheterna får också tillämpa punkterna 1, 2 och 3 på institut som ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7, under förutsättning att de uppfyller samtliga krav i den artikeln, och på andra institut som har en sådan relation med varandra som avses i artikel 113.6, under förutsättning att de uppfyller samtliga krav i den artikeln. De behöriga myndigheterna ska i detta fall besluta att ett av de institut som omfattas av undantaget uppfyller del sex, grundat på den konsoliderade situationen för samtliga institut i den enskilda likviditetsundergruppen.
5.Om ett undantag har beviljats i enlighet med punkt 1 eller punkt 2, får de behöriga myndigheterna också tillämpa artikel 86 i direktiv 2013/36/EU eller delar därav på en enskild likviditetsundergrupp och avstå från att tillämpa artikel 86 i direktiv 2013/36/EU eller delar därav på individuell nivå.
6.När, i enlighet med den här artikeln, en behörig myndighet helt eller delvis beviljar undantag från tillämpningen av del sex för en institution, får den även bevilja undantag från tillämpningen av de därtill hörande rapporteringskraven på likviditet enligt artikel 430.1 d för den institutionen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 9 Individuell konsolideringsmetod
1.Om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3 i denna artikel och i artikel 144.3 i direktiv 2013/36/EU får de behöriga myndigheterna genom beslut i varje enskilt fall tillåta att ett moderinstitut i sin beräkning av kravet i artikel 6.1 medräknar dotterföretag som uppfyller kraven i artikel 7.1 c och 7.1 d och vilkas väsentliga exponeringar eller skulder avser detta moderinstitut.
2.Förfarandet i punkt 1 ska endast vara tillåtet om moderinstitutet på ett tillfredsställande sätt kan påvisa för de behöriga myndigheterna att det föreligger omständigheter och förfaranden, däribland även rättsliga förfaranden, som gör att det inte finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att dotterföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala förfallna skulder till moderföretaget.
3.Om en behörig myndighet utnyttjar den valmöjlighet som anges i punkt 1 ska den regelbundet, dock minst en gång per år, informera de behöriga myndigheterna i alla övriga medlemsstater om användningen av punkt 1 och om de omständigheter och förfaranden som avses i punkt 2. Om dotterföretaget är beläget i tredjeland ska de behöriga myndigheterna även lämna samma information till de behöriga myndigheterna i detta tredjeland.
Artikel 10 Undantag för kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ
1.De behöriga myndigheterna får, i enlighet med nationell rätt, helt eller delvis bevilja undantag från kraven i delarna två till åtta i denna förordning och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 för ett eller flera kreditinstitut i samma medlemsstat som permanent underställts ett centralt organ som övervakar dem och som är etablerat i samma medlemsstat, om följande villkor är uppfyllda:
För åtaganden som gjorts av det centrala organet och dess underställda institut gäller antingen solidariskt ansvar eller också garanteras de senare institutens åtaganden fullt ut av det centrala organet.
Solvens och likviditet för det centrala organet och alla dess underställda institut övervakas som en helhet grundat på den sammanställda redovisningen från dessa institut.
Det centrala organets ledning är bemyndigad att utfärda instruktioner till ledningen för varje underställt institut.
Medlemsstaterna får bibehålla och använda befintlig nationell lagstiftning avseende tillämpningen av det undantag som avses i första stycket förutsatt att den inte strider mot denna förordning eller direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om de behöriga myndigheterna är övertygade om att de villkor som fastställs i punkt 1 är uppfyllda, och om det centrala organets skuldförbindelser eller åtaganden garanteras fullt ut av de underställda instituten, får de behöriga myndigheterna bevilja undantag från delarna två till åtta för det centrala organet på individuell nivå.
Artikel 10a Tillämpning av tillsynskrav på gruppnivå i fall då värdepappersföretag är moderföretag
Vid tillämpning av detta kapitel ska värdepappersföretag och värdepappersinriktade holdingföretag anses vara finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat eller inom EU när sådana värdepappersföretag eller värdepappersinriktade holdingföretag är moderföretag för ett institut eller för ett värdepappersföretag som omfattas av denna förordning och som avses i artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.
Förordning (EU) 2024/1623
Kapitel 2 Konsolidering under tillsyn
Avsnitt 1 Tillämpning av krav på gruppnivå
Artikel 10a Tillämpning av tillsynskrav på gruppnivå i fall då värdepappersföretag är moderföretag
Vid tillämpning av detta kapitel ska värdepappersföretag anses vara finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat eller finansiella moderholdingföretag inom unionen när sådana värdepappersföretag är moderföretag för ett institut eller för ett värdepappersföretag som omfattas av denna förordning, som avses i artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 11 Allmänna förfaranden
1.Moderinstitut i en medlemsstat ska, i den omfattning och på det sätt som fastställs i artikel 18, uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i delarna två, tre, fyra, sju och sju A på grundval av institutens konsoliderade situation, med undantag för artikel 430.1 d. Moderföretag och dotterföretag till dessa som omfattas av denna förordning ska inrätta en lämplig organisationsstruktur och lämpliga interna kontrollmekanismer för att säkerställa att de data som krävs för konsolidering behandlas och översänds på vederbörligt sätt. De ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför arrangemang, processer och rutiner som säkerställer korrekt konsolidering.
Förordning (EU) 2019/876
2.För att säkerställa att kraven i denna förordning tillämpas på gruppnivå ska termerna institut, moderinstitut i en medlemsstat, moderinstitut inom EU och moderföretag, beroende på vad som är fallet, även avse
ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts i enlighet med artikel 21a i direktiv 2013/36/EU,
ett utsett institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag om ett sådant moderföretag inte är föremål för godkännande i enlighet med artikel 21a.4 i direktiv 2013/36/EU,
ett finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller institut som utsetts i enlighet medartikel 21a.6 d i direktiv 2013/36/EU.
Den konsoliderade situationen för ett företag som avses i led b) i det första stycket i denna punkt ska vara den konsoliderade situation för det finansiella moderholdingföretaget eller det blandade finansiella moderholdingföretaget som inte måste godkännas i enlighet med artikel 21a.4 i direktiv 2013/36/EU. Den konsoliderade situationen för ett företag som avses i led c) i det första stycket i denna punkt ska vara den konsoliderade situationen för dess finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag.
Förordning (EU) 2019/876
3.har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
3a.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska endast moderinstitut som fastställts vara resolutionsenheter som är G-SII-enheter uppfylla kraven i artikel 92a i denna förordning på gruppnivå, i den utsträckning och på det sätt som fastställs i artikel 18 i denna förordning.
Bara moderföretag inom EU som är större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU och som inte är resolutionsenheter ska uppfylla kraven i artikel 92b i denna förordning på gruppnivå i den utsträckning och på det sätt som fastställs i artikel 18 i denna förordning. Om artikel 21b.2 i direktiv 2013/36/EU är tillämplig ska de två mellanvarande moderföretag inom EU som gemensamt identifierats som ett större dotterföretag var för sig uppfylla artikel 92b i denna förordning på grundval av sin konsoliderade situation.
Förordning (EU) 2019/876
4.Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del sex och artikel 430.1 d i denna förordning på gruppnivå om gruppen består av ett eller flera kreditinstitut eller värdepappersföretag som är auktoriserade att tillhandahålla de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som anges i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.
Om ett undantag har beviljats enligt artikel 8.1–8.5 ska institut och, i tillämpliga fall finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ingår i en likviditetsundergrupp uppfylla kraven i del sex och artikel 430.1 d i denna förordning på gruppnivå eller på likviditetsundergruppens undergruppsnivå.
Förordning (EU) 2019/2033
5.Om artikel 10 i den här förordningen tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del två till åtta i den här förordningen och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 på grundval av den konsoliderade situationen i den helhet som utgörs av det centrala organet tillsammans med dess underställda institut.
Förordning (EU) 2019/876
6.Utöver de krav som fastställs i punkt 1–5 i den här artikeln, och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, får de behöriga myndigheterna, om det är motiverat av tillsynsskäl på grund av omständigheterna kring risken eller institutets kapitalstruktur, eller om medlemsstaterna antar nationell rätt som kräver en strukturell uppdelning av verksamheterna inom en bankgrupp, kräva att ett institut fullgör de skyldigheter som föreskrivs i del två–åtta i denna förordning samt i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU på undergruppsnivå.
Tillämpning av den metod som avses i första stycket ska inte påverka en effektiv tillsyn på gruppnivå och får inte medföra oproportionerligt negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och den får inte heller utgöra eller skapa ett hinder för den inre marknadens funktion.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 12
har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Artikel 12a Gruppbaserad beräkning för globala systemviktiga institut med flera resolutionsenheter
Om minst två globala systemviktiga instituts enheter som är en del av samma globala systemviktiga institut är resolutionsenheter eller enheter i tredjeland som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen ska moderinstitutet inom EU för detta globala systemviktiga institut beräkna beloppet för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt artikel 92a.1 a:
För varje resolutionsenhet eller enhet i tredjeland som skulle vara en resolutionsenhet om den var etablerad i unionen.
För moderinstitutet inom EU som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globala systemviktiga institutet.
Den beräkning som avses i första stycket b ska göras på grundval av den konsoliderade ställningen för moderinstitutet inom EU.
Resolutionsmyndigheterna ska agera i enlighet med artiklarna 45d.4 och 45h.2 i direktiv 2014/59/EU.
Förordning (EU) 2022/2036
Artikel 13 Tillämpning av krav på offentliggörande av information på gruppnivå
1.Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del åtta på grundval av sin konsoliderade situation.
Stora dotterföretag till moderinstitut inom EU ska offentliggöra den information som anges i artiklarna 437, 438, 440, 442, 450, 451, 451a och 453 på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU, på undergruppsnivå.
Förordning (EU) 2019/876
1.2Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del åtta på grundval av sin konsoliderade situation.
Stora dotterföretag till moderinstitut inom EU ska offentliggöra den information som anges i artiklarna 437, 438, 440, 442, 449a, 449b, 450, 451, 451a och 453 på individuell nivå eller, i tillämpliga fall i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU, på undergruppsnivå.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut som fastställts vara resolutionsenheter och som är G-SII-enheter ska uppfylla artikel 437a och artikel 447 h på grundval av resolutionsgruppens konsoliderade ställning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Punkt 1 första stycket ska inte tillämpas på moderinstitut inom EU, finansiella moderholdingföretag inom EU, blandade finansiella moderholdingföretag inom EU eller resolutionsenheter om de inkluderas i likvärdig information som offentliggörs på gruppnivå av ett moderföretag som är etablerat i tredjeland.
Punkt 1 andra stycket ska tillämpas på dotterföretag till moderföretag som är etablerade i tredjeland om dessa dotterföretag uppfyller kriterierna för stora dotterföretag.
Förordning (EU) 2019/876
4.Om artikel 10 tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del åtta på grundval av det centrala organets konsoliderade situation. Artikel 18.1 ska tillämpas på det centrala organet och de underställda instituten ska behandlas som dotterföretag till det centrala organet.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 14 Tillämpning av kraven i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 på gruppnivå
1.Moderföretag och deras dotterföretag som omfattas av denna förordning ska vara skyldiga uppfylla skyldigheterna i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 på grupp- eller undergruppsnivå för att säkerställa att de arrangemang, processer och rutiner som krävs enligt dessa bestämmelser är enhetliga och väl integrerade och att alla data och upplysningar som är relevanta för tillsynen kan tas fram. Företagen ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför sådana arrangemang, processer och rutiner som säkerställer att dessa bestämmelser efterlevs.
Förordning (EU) 2019/876
2.Institut ska tillämpa en extra riskvikt i enlighet med artikel 270a i denna förordning vid tillämpningen av artikel 92 i den här förordningen på grupp- eller undergruppsnivå, om kraven som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 inte uppfylls av en enhet etablerad i tredjeland som ingår i gruppen i enlighet med artikel 18 i den här förordningen om överträdelsen är betydande ställd i relation till gruppens samlade riskprofil.
Förordning (EU) 2019/876
3.har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Artikel 15
har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
Artikel 16
har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
Artikel 17
har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
Avsnitt 2 Metoder för konsoliderad tillsyn
Artikel 18 Metoder för konsoliderad tillsyn
1.Institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är skyldiga att uppfylla de krav som avses i avsnitt 1 i detta kapitel på grundval av sin konsoliderade ställning ska genomföra en fullständig konsolidering av alla institut och finansiella institut som är deras dotterföretag. Punkterna 3–6 och punkt 9 i denna artikel ska inte tillämpas om del sex och artikel 430.1 d är tillämplig på grundval av den konsoliderade ställningen för ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, eller på undergruppsnivå för en likviditetsundergrupp enligt artiklarna 8 och 10.
Vid tillämpningen av artikel 11.3a ska institut som är skyldiga att uppfylla kraven i artiklarna 92a eller 92b på gruppnivå genomföra en fullständig konsolidering av alla institut och finansiella institut som är deras dotterföretag i de relevanta resolutionsgrupperna.
Förordning (EU) 2019/876
2.3Anknutna företag ska ingå i konsolideringen i de fall och i enlighet med de metoder som fastställs i denna artikel.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
3.Om företagen är närstående som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU ska behöriga myndigheter avgöra hur konsolideringen ska ske.
Förordning (EU) 2019/876
4.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska kräva proportionell konsolidering enligt den andel av kapitalet som innehas av ägarintressen i institut och finansiella institut som leds av ett företag som ingår i konsolideringen, jämte ett eller flera företag som inte ingår i konsolideringen, när dessa företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de innehar.
Förordning (EU) 2019/876
4.4Ägarintressen i institut och finansiella institut som leds av ett företag som ingår i konsolideringen jämte ett eller flera företag som inte ingår i konsolideringen ska konsolideras i proportion till den andel av kapitalet som innehas, när dessa företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de innehar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Om det finns andra ägarintressen eller andra former av kapitalbindningar än de som avses i punkterna 1 och 4, ska de behöriga myndigheterna avgöra om och hur konsolidering ska ske. De får i synnerhet tillåta eller kräva att kapitalandelsmetoden används. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.
Förordning (EU) 2019/876
6.De behöriga myndigheterna ska avgöra om och hur konsolidering ska ske i följande fall:
Om de behöriga myndigheterna bedömer att ett institut utövar ett väsentligt inflytande över ett eller flera institut eller finansiella institut, utan att institutet innehar ett ägarintresse eller andra kapitalbindningar till dessa institut.
Om två eller flera institut eller finansiella institut har samma ledning utan att detta följer av avtal eller bestämmelser i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande.
De behöriga myndigheterna får i synnerhet tillåta eller kräva att den metod som föreskrivs i artikel 22.7, 22.8 och 22.9 i direktiv 2013/34/EU ska användas. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.
Förordning (EU) 2019/876
6.5De behöriga myndigheterna ska avgöra om och hur konsolidering ska ske i följande fall:
Om de behöriga myndigheterna bedömer att ett institut utövar ett väsentligt inflytande över ett eller flera institut eller finansiella institut, utan att institutet innehar ett ägarintresse eller andra kapitalbindningar till dessa institut.
Om två eller flera institut eller finansiella institut har samma ledning utan att detta följer av avtal eller bestämmelser i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande.
De behöriga myndigheterna får i synnerhet tillåta eller kräva att den metod som föreskrivs i artikel 22.7, 22.8 och 22.9 i direktiv 2013/34/EU ska användas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Om ett institut har ett dotterföretag som är ett företag som inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag eller har ett ägarintresse i ett sådant företag, ska det tillämpa kapitalandelsmetoden på det dotterföretaget eller ägarintresset. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.
Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter tillåta eller kräva att institut tillämpar en annan metod på sådana dotterföretag eller ägarintressen, inbegripet den metod som krävs enligt de tillämpliga redovisningsreglerna, under förutsättning att
institutet inte redan tillämpar kapitalandelsmetoden den 28 december 2020,
det vore orimligt betungande att tillämpa kapitalandelsmetoden, eller kapitalandelsmetoden inte korrekt återspeglar de risker som det företag som avses i första stycket innebär för institutet, och
den tillämpade metoden inte resulterar i en fullständig eller proportionell konsolidering av det företaget.
Förordning (EU) 2019/876
7.6Om ett institut har ett dotterföretag som är ett annat företag än ett institut eller ett finansiellt institut eller har ett ägarintresse i ett sådant företag, ska det tillämpa kapitalandelsmetoden på det dotterföretaget eller ägarintresset. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.
Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter tillåta eller kräva att institut tillämpar en annan metod på sådana dotterföretag eller ägarintressen, inbegripet den metod som krävs enligt de tillämpliga redovisningsreglerna, under förutsättning att
institutet inte redan tillämpar kapitalandelsmetoden den 28 december 2020,
det vore orimligt betungande att tillämpa kapitalandelsmetoden, eller kapitalandelsmetoden inte korrekt återspeglar de risker som det företag som avses i första stycket innebär för institutet, och
den tillämpade metoden inte resulterar i en fullständig eller proportionell konsolidering av det företaget.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.De behöriga myndigheterna får kräva fullständig eller proportionell konsolidering av ett dotterföretag eller ett företag i vilket institutet har ägarintresse, förutsatt att det dotterföretaget eller företaget inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:
Företaget är inte ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett företag som är undantaget från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet.
Det föreligger en betydande risk för att institutet beslutar att lämna ekonomiskt stöd till det företaget i stressituationer i avsaknad av kontraktsförpliktelser eller utöver vad som enligt kontraktsförpliktelser gäller för tillhandahållande av sådant stöd.
Förordning (EU) 2019/876
8.7De behöriga myndigheterna får kräva fullständig eller proportionell konsolidering av ett dotterföretag eller ett företag i vilket institutet har ett ägarintresse, förutsatt att det dotterföretaget eller företaget inte är ett institut eller ett finansiellt institut och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:
Företaget är inte ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett företag som är undantaget från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet.
Det föreligger en betydande risk för att institutet beslutar att lämna ekonomiskt stöd till det företaget i stressituationer i avsaknad av kontraktsförpliktelser eller utöver vad som enligt kontraktsförpliktelser gäller för tillhandahållande av sådant stöd.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor i enlighet med vilka konsolidering ska ske i de fall som avses i punkterna 3–6 och punkt 8.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
10.EBA ska senast den 10 juli 2025 överlämna en rapport till kommissionen om huruvida definitionerna och bestämmelserna i denna förordning är fullständiga och lämpliga för tillsynen över alla de typer av risker som instituten är exponerade för på gruppnivå. EBA ska särskilt bedöma eventuella kvarstående diskrepanser i dessa definitioner och bestämmelser, deras samverkan med tillämpliga redovisningsregler och eventuella kvarstående aspekter som kan medföra oavsiktliga hinder för en heltäckande gruppbaserad tillsyn som kan anpassas till nya källor eller typer av risker eller strukturer som kan leda till tillsynsarbitrage. EBA ska uppdatera sin rapport minst en gång vartannat år.
Mot bakgrund av EBA:s iakttagelser ska kommissionen vid behov för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag för att anpassa relevanta definitioner eller tillämpningsområdet för konsolidering under tillsyn.
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 3 Tillämpningsområde för konsoliderad tillsyn
Artikel 19 Enheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för konsoliderad tillsyn
1.Ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag vilket är ett dotterföretag eller ett annat företag som är föremål för ägarintresse behöver inte ingå i konsolideringen, om den totala summan av tillgångar och poster utanför balansräkningen för det berörda företaget är mindre än det lägsta av följande två belopp:
10 miljoner EUR.
1 % av totalsumman av tillgångar och poster utanför balansräkningen i moderföretaget eller det företag som har ägarintresse.
1.8Ett institut eller ett finansiellt institut som är ett dotterföretag eller ett företag i vilket ägarintresse innehas behöver inte ingå i konsolideringen om den totala summan av tillgångar och poster utanför balansräkningen för det berörda företaget är mindre än det lägsta av följande två belopp:
10 miljoner EUR.
1 % av totalsumman av tillgångar och poster utanför balansräkningen i moderföretaget eller det företag som har ägarintresse.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De behöriga myndigheter som enligt artikel 111 i direktiv 2013/36/EU har till uppgift att utöva gruppbaserad tillsyn får i varje enskilt fall besluta att undanta ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag från den gruppbaserade tillsynen när institutet eller företaget är ett dotterföretag eller ett företag i vilket ägarintresse innehas, i följande fall:
Om företaget i fråga är beläget i ett tredjeland där rättsliga hinder föreligger för överföring av nödvändig information.
Om företaget i fråga är av försumbar betydelse när det gäller syftet med att övervaka institut.
Om de behöriga myndigheter som har ansvar för den gruppbaserade tillsynen bedömer att konsolidering av den finansiella ställningen i företaget i fråga skulle vara olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med att övervaka institut.
2.9De behöriga myndigheter som enligt artikel 111 i direktiv 2013/36/EU har till uppgift att utöva gruppbaserad tillsyn får i varje enskilt fall besluta att undanta ett institut eller ett finansiellt institut som är ett dotterföretag eller ett företag i vilket ägarintresse innehas från den gruppbaserade tillsynen i följande fall:
Om företaget i fråga är beläget i ett tredjeland där rättsliga hinder föreligger för överföring av nödvändig information.
Om företaget i fråga är av försumbar betydelse när det gäller syftet med att övervaka institut.
Om de behöriga myndigheter som har ansvar för den gruppbaserade tillsynen bedömer att konsolidering av den finansiella ställningen i företaget i fråga skulle vara olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med att övervaka institut.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Om, i de fall som avses i punkt 1 och punkt 2 b, flera företag var för sig uppfyller de kriterier som där anges ska de ändå omfattas av konsolideringen om de tillsammans är av icke oväsentlig betydelse med hänsyn till det angivna syftet.
Artikel 20 Gemensamma beslut om tillsynskrav
1.De behöriga myndigheterna ska arbeta tillsammans i fullständigt samråd
när det gäller ansökningar om sådana tillstånd som avses i artiklarna 143.1, 151.4, 151.9, 283, 312.2 och 363, vilka inlämnas av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, för att besluta om det begärda tillståndet bör beviljas eller inte samt eventuella villkor och bestämmelser som ska gälla för tillståndet,
för att fastställa om kriterierna är uppfyllda för en särskild behandling inom en grupp enligt artiklarna 422.9 och 425.5 och EBAs tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 422.10 och 425.6.
Ansökningarna ska endast inges till den samordnande tillsynsmyndigheten.
Den ansökan som avses i artikel 312.2 ska innehålla en beskrivning av den metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen. I ansökan ska anges om och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i riskmätningssystemet.
1.10De behöriga myndigheterna ska arbeta tillsammans i fullständigt samråd
när det gäller ansökningar om sådana tillstånd som avses i artiklarna 143.1, 151.9, 283 och 325az och som inlämnas av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, för att besluta om det begärda tillståndet bör beviljas eller inte samt eventuella villkor som ska gälla för tillståndet,
för att fastställa om kriterierna är uppfyllda för en särskild behandling inom en grupp enligt artiklarna 422.9 och 425.5 och EBAs tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna 422.10 och 425.6.
Ansökningarna ska endast inges till den samordnande tillsynsmyndigheten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De behöriga myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå ett gemensamt beslut inom sex månader när det gäller
ansökan som avses i punkt 1 a,
bedömningen av kriterierna och fastställandet av den särskilda behandling som anges i punkt 1 b.
Det gemensamma beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering till beslutet och skickas till den sökande av den behöriga myndighet som avses i punkt 1.
3.Den period som avses i punkt 2 ska inledas vid följande tidpunkt:
Den dag då den samordnande tillsynsmyndigheten mottar den fullständiga ansökan som avses i punkt 1 a. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål vidarebefordra den fullständiga ansökan till de övriga behöriga myndigheterna.
Den dag då de behöriga myndigheterna mottar en rapport som utarbetats av den samordnande tillsynsmyndigheten med en analys av åtagandena inom gruppen.
4.Om de behöriga myndigheterna inte kan fatta ett gemensamt beslut inom sex månader ska den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett eget beslut om tillämpningen av punkt 1 a. Den samordnande tillsynsmyndighetens beslut ska inte begränsa de behöriga myndigheternas befogenheter enligt artikel 105 i direktiv 2013/36/EU.
Beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering där synpunkter och reservationer från övriga behöriga myndigheter som kommit till uttryck under sexmånadersperioden beaktas.
Den samordnande tillsynsmyndigheten ska översända beslutet till moderinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom EU eller till det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EU samt till övriga behöriga myndigheter.
Om någon av de berörda behöriga myndigheterna har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 när sexmånadersperioden har löpt ut, ska den samordnande tillsynsmyndigheten skjuta upp sitt beslut i fråga om punkt 1 a i den här artikeln och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta enligt artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i överensstämmelse med EBAs beslut. Denna sexmånadersperiod ska anses utgöra förlikningsskedet i den mening som avses i den förordningen. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att sexmånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.
5.Om de behöriga myndigheterna inte kan fatta ett gemensamt beslut inom sex månader ska den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretaget på individuell nivå fatta ett eget beslut om tillämpningen av punkt 1 b.
Beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering där synpunkter och reservationer från övriga behöriga myndigheter som kommit till uttryck under sexmånadersperioden beaktas.
Beslutet ska översändas till den samordnande tillsynsmyndigheten som ska underrätta moderinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom EU eller det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EU.
Om den samordnande tillsynsmyndigheten har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 när sexmånadersperioden har löpt ut, ska den behöriga myndighet som är ansvarig för tillsynen av dotterföretaget på individuell nivå skjuta upp sitt beslut i fråga om punkt 1 b i den här artikeln och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta enligt artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i överensstämmelse med EBAs beslut. Denna sexmånadersperiod ska anses utgöra förlikningsskedet i den mening som avses i den förordningen. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att sexmånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.
6.Om ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag, dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU samtliga använder en internmätningsmetod som anges i artikel 312.2 eller en internmetod som anges i artikel 143, ska de behöriga myndigheterna tillåta att kvalifikationskriterierna i artiklarna 321 och 322 eller del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 uppfylls av moderföretaget och dess dotterföretag tillsammans, på ett sätt som följer gruppens struktur, riskhanteringssystem, processer och metoder.
6.11Om ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU använder den internmetod som avses i artikel 143 på gemensam grund, ska de behöriga myndigheterna tillåta att moderföretaget och dess dotterföretag, beaktade sammantaget, uppfyller kvalifikationskriterierna i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6, på ett sätt som är förenligt med gruppens struktur, riskhanteringssystem, processer och metoder.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.De beslut som avses i punkterna 2, 4 och 5 ska betraktas som slutgiltiga och tillämpas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.
8.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera det förfarande för gemensamma beslut som avses i punkt 1 a i denna artikel vad gäller ansökningarna om sådana tillstånd som avses i artiklarna 143.1, 151.9 samt 283 och 325az, för att underlätta gemensamma beslut.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna artikel i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 21 Gemensamma beslut om tillämpningsnivån för likviditetskrav
1.Efter ansökan från ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett undergruppsdotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU ska den samordnande tillsynsmyndigheten och de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU i en medlemsstat göra allt som står i deras makt för att nå ett gemensamt beslut om huruvida de villkor som anges i artikel 8.1 a–d är uppfyllda och som identifierar en enda likviditetsundergrupp för tillämpning av artikel 8.
Det gemensamma beslutet ska fattas inom sex månader efter att den samordnande tillsynsmyndigheten lämnat in en rapport som identifierar enskilda likviditetsundergrupper på grundval av de kriterier som fastställs i artikel 8. Om inget beslut kan fattas inom sexmånadersperioden ska den samordnande tillsynsmyndigheten samråda med EBA på begäran av någon av de övriga behöriga myndigheter som berörs. Den samordnande tillsynsmyndigheten får samråda med EBA på eget initiativ.
Det gemensamma beslutet kan också innebära begränsningar för lokalisering och ägandeskap för likvida tillgångar och kräva att likvida tillgångar till ett visst minimibelopp innehas av institut som är undantagna från tillämpningen av del sex.
Det gemensamma beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering till beslutet och skickas av den samordnande tillsynsmyndigheten till moderinstitutet för likviditetsundergruppen.
2.Om inget gemensamt beslut kan fattas inom sex månader ska respektive behörig myndighet med ansvar för tillsyn på individuell nivå fatta sitt eget beslut.
Endera av de behöriga myndigheterna får emellertid under sexmånadersperioden till EBA hänskjuta frågan om huruvida villkoren i artikel 8.1 a–d är uppfyllda. I det fallet får EBA genomföra sin icke-bindande medling i enlighet med artikel 31 c i förordning (EU) nr 1093/2010 och samtliga behöriga myndigheter som är berörda ska avvakta med sina beslut tills resultatet av den icke-bindande medlingen är klart. Om ingen överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna uppnåtts efter tre månaders medling ska respektive behörig myndighet som har ansvar för tillsyn på individuell nivå fatta sitt eget beslut med beaktande av förhållandet mellan nytta och risk i den medlemsstat där moderinstitutet har sitt säte och förhållandet mellan nytta och risk i den medlemsstat där dotterföretaget har sitt säte. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att sexmånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.
Det gemensamma beslut som avses i punkt 1 och de beslut som avses i andra stycket i denna punkt, ska vara bindande.
3.Varje berörd behörig myndighet får också om den motsätter sig beslutet under sexmånadersperioden samråda med EBA om villkoren i artikel 8.3 a–d. I det fallet får EBA genomföra sin icke-bindande medling i enlighet med artikel 31 c i förordning (EU) nr 1093/2010 och samtliga behöriga myndigheter som är berörda ska avvakta med sina beslut tills resultatet av den icke-bindande medlingen är klart. Om ingen överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna uppnåtts efter tre månaders medling ska respektive behörig myndighet som har ansvar för tillsyn på individuell nivå fatta sitt eget beslut.
Artikel 22 Undergruppskonsolidering av företag i tredjeländer12
Byter den 1 januari 2025 namn till Undergruppskonsolidering av enheter i tredjeländer enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Dotterinstitut ska tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om dessa institut, eller deras moderföretag när moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.
Förordning (EU) 2019/876
1.13Dotterinstitut eller finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag, eller blandade finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag, ska tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om de har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel kan dotterinstitut välja att inte tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om dotterföretagens totala tillgångar och poster utanför balansräkningarna och ägarintresse i tredjeländer utgör mindre än 10 % av det totala värdet av dotterinstitutets tillgångar och poster utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.14Genom undantag från punkt 1 i denna artikel kan dotterinstitut eller finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag eller blandade finansiella dotterholdingföretag som är mellanvarande företag välja att inte tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om dotterföretagens totala tillgångar och poster utanför balansräkningarna och ägarintresse i tredjeländer utgör mindre än 10 % av det totala värdet av tillgångar och poster utanför balansräkningen för dotterinstitutet eller det finansiella dotterholdingföretaget som är mellanvarande företag eller det blandade finansiella dotterholdingföretaget som är mellanvarande företag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 23 Företag i tredjeländer
Vid tillämpning av gruppbaserad tillsyn enligt detta kapitel ska begreppen värdepappersföretag, kreditinstitut, finansiellt institut och institut även tillämpas på företag som etablerats i tredjeländer om dessa, ifall de varit etablerade i unionen, skulle uppfylla definitionerna av dessa termer i artikel 4.
Artikel 24 Värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen
1.Värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen ska utföras i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.
2.Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna kräva att institut utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen samt fastställandet av kapitalbasen i enlighet med internationella redovisningsstandarder enligt förordning (EG) nr 1606/2002.
DEL TVÅ Kapitalbas och kvalificerade skulder
Avdelning I Kapitalbaskategorier
Kapitel 1 Primärkapital
Artikel 25 Primärkapital
Ett instituts primärkapital består av summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål.
Kapitel 2 Kärnprimärkapital
Avsnitt 1 Kärnprimärkapitalposter och instrument
Artikel 26 Kärnprimärkapitalposter
1.Kärnprimärkapitalposterna i ett institut utgörs av
kapitalinstrument, under förutsättning att villkoren i artikel 28, eller i tillämpliga fall artikel 29, är uppfyllda,
överkursfonder relaterade till de instrument som avses i led a,
balanserade vinstmedel,
ackumulerat övrigt totalresultat,
övriga reserver,
reserveringar för allmänna bankrisker.
De poster som avses i c-f ska enbart erkännas som kärnprimärkapital, om de är tillgängliga för institutet för obegränsad och omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart som dessa uppkommer.
2.Vid tillämpningen av punkt 1 c får instituten inräkna delårs- eller årsöverskott i kärnprimärkapitalet innan stämmobeslut föreligger som fastställer årets slutliga resultat, dock endast med förhandstillstånd från behörig myndighet. Den behöriga myndigheten ska bevilja tillstånd, om följande villkor är uppfyllda:
Överskottet har verifierats av personer som har en oberoende ställning gentemot institutet och som är revisionsansvariga för institutet i fråga.
Den behöriga myndigheten finner det styrkt att institutet har gjort avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar från detta överskott.
Kontrollen av institutets delårs- eller årsöverskott ska på ett nöjaktigt sätt visa att detta överskott har värderats i enlighet med principerna i tillämpliga redovisningsramar.
3.De behöriga myndigheterna ska bedöma huruvida emitterade kapitalinstrument uppfyller de kriterier som anges i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29. Instituten ska klassificera emitterade kapitalinstrument som kärnprimärkapitalinstrument endast om tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna.
Genom undantag från första stycket får institut klassificera efterföljande emissioner av en form av kärnprimärkapitalinstrument för vilka de redan beviljats sådant tillstånd som kärnprimärkapitalinstrument, förutsatt att båda följande villkor uppfylls:
De efterföljande emissionerna regleras av bestämmelser som i huvudsak är likalydande som de bestämmelser som reglerar de emissioner för vilka institutet redan har beviljats tillstånd.
Instituten har underrättat de efterföljande emissionerna till de behöriga myndigheterna i tillräckligt god tid före klassificeringen av dessa som kärnprimärkapitalinstrument.
De behöriga myndigheterna ska samråda med EBA innan de beviljar tillstånd för nya former av kapitalinstrument som ska klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument. De behöriga myndigheterna ska ta vederbörlig hänsyn till EBAs yttrande och, om de beslutar att avvika från det, skriva till EBA inom tre månader från dagen för mottagandet av EBAs yttrande och ange skälen för avvikelse från det relevanta yttrandet. Detta stycke är inte tillämpligt på de kapitalinstrument som avses i artikel 31.
På grundval av den information som samlas in från behöriga myndigheter ska EBA upprätta, uppdatera och offentliggöra en förteckning över samtliga former av kapitalinstrument i varje medlemsstat som räknas som kärnprimärkapitalinstrument. I enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010 får EBA inhämta den information som hör samman med kärnprimärkapitalinstrument som myndigheten anser nödvändig för att fastställa om kriterierna i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 i denna förordning är uppfyllda och för att upprätthålla och uppdatera den förteckning som avses i detta stycke.
Efter en sådan granskningsprocess som föreskrivs i artikel 80 och om det föreligger tillräckliga bevis för att relevanta kapitalinstrument inte uppfyller eller inte längre uppfyller de kriterier som anges i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29, får EBA besluta att inte lägga till dessa instrument på den förteckning som avses i fjärde stycket eller avföra dem från den, beroende på vad som är fallet. EBA ska i detta syfte göra ett tillkännagivande som också ska hänvisa till den relevanta behöriga myndighetens ståndpunkt i frågan. Detta stycke är inte tillämpligt på de kapitalinstrument som avses i artikel 31.
Förordning (EU) 2019/876
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera innebörden av ”förutsebara” vid bedömningen av om förutsebara kostnader och utdelningar har dragits av.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 27 Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar, sparbanker eller liknande institut i kärnprimärkapitalposter
1.Kärnprimärkapitalposter ska innefatta alla kapitalinstrument som ges ut av ett institut i enlighet med dess stadgar under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Institutet är av en typ som fastställs i tillämplig nationell lagstiftning och som de behöriga myndigheterna vid tillämpningen av denna del i varje enskilt fall anser är
ett ömsesidigt bolag,
en kooperativ sammanslutning,
en sparbank,
ett liknande institut, eller
ett kreditinstitut som i sin helhet ägs av ett av de institut som avses i leden i–iii och som enligt relevant behörig myndighet har rätt att tillämpa bestämmelserna i denna artikel, förutsatt att, och så länge som, 100 % av de utgivna stamaktierna i kreditinstitutet direkt eller indirekt innehas av ett institut som avses i dessa led.
Villkoren i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 är uppfyllda.
De ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och sparbanker som enligt nationell lagstiftning erkänts som sådana före den 31 december 2012 ska fortsätta att klassificeras som sådana vid tillämpningen av denna del förutsatt att de fortsätter att uppfylla de villkor som varit avgörande för detta erkännande.
1.15Kärnprimärkapitalposter ska innefatta alla kapitalinstrument som ges ut av ett institut i enlighet med dess stadgar under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Institutet är av en typ som fastställs i tillämplig nationell lagstiftning och som de behöriga myndigheterna vid tillämpningen av denna del i varje enskilt fall anser är
ett ömsesidigt bolag,
en kooperativ sammanslutning,
en sparbank,
ett liknande institut.
[utgått]
Villkoren i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 är uppfyllda.
De ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och sparbanker som enligt nationell lagstiftning erkänts som sådana före den 31 december 2012 ska fortsätta att klassificeras som sådana vid tillämpningen av denna del förutsatt att de fortsätter att uppfylla de villkor som varit avgörande för detta erkännande.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera villkoren enligt vilka de behöriga myndigheterna ska fastställa att ett företag som erkänns enligt tillämplig nationell lagstiftning är ett ömsesidigt bolag, en kooperativ sammanslutning, en sparbank eller liknande institut vid tillämpningen av denna del.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 28 Kärnprimärkapitalinstrument
1.Kapitalinstrument ska endast räknas som kärnprimärkapitalinstrument om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Instrumenten har givits ut direkt av institutet efter godkännande av institutets ägare eller, om så är tillåtet enligt tillämplig nationell lagstiftning, institutets ledningsorgan.
Instrumenten är till fullo betalda och förvärvet av äganderätten till dessa instrument finansieras inte direkt eller indirekt av institutet.
Instrumenten uppfyller samtliga följande villkor när det gäller deras klassificering:
De räknas som kapital enligt artikel 22 i direktiv 86/635/EEG.
De räknas som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsramar.
De räknas som eget kapital vid bedömning av insolvens i balansräkningen, i de fall detta är tillämpligt enligt nationell obeståndslagstiftning.
Instrumenten redovisas klart och åtskilt i balansräkningen i institutets finansiella rapporter.
Instrumenten är eviga.
Instrumentens kapitalbelopp får inte sänkas eller återbetalas, utom i något av följande fall:
Institutet går i likvidation.
Diskretionära återköp av instrumenten eller andra diskretionära åtgärder för att minska kapitalet, efter att institutet erhållit förhandstillstånd från behörig myndighet i enlighet med artikel 77.
De bestämmelser som reglerar instrumenten tyder inte uttryckligen eller underförstått på att instrumentens kapitalbelopp skulle eller skulle kunna sänkas eller återbetalas utom i fall av institutets likvidation, och institutet har inte före eller vid utgivningen på annat sätt lämnat sådana uppgifter, utom när det gäller de instrument som avses i artikel 27 om institutet enligt tillämplig nationell lagstiftning inte får vägra att lösa in dessa.
Instrumenten uppfyller följande villkor i fråga om utdelning:
Det finns ingen preferensutdelningsbehandling när det gäller ordningsföljden för betalningarna av utdelning, inte heller avseende andra kärnprimärkapitalinstrument, och de villkor som gäller för instrumenten ger inga preferensrätter till betalning av utdelning.
Utdelning till innehavare av instrumenten får endast betalas ut från utdelningsbara medel.
De villkor som gäller för instrumenten omfattar inte någon cap eller annan restriktion för det maximala belopp som får delas ut, utom när det gäller de instrument som avses i artikel 27.
Utdelningsbeloppet grundas inte på det belopp som instrumenten förvärvades för vid utgivningen, utom när det gäller de instrument som avses i artikel 27.
De villkor som gäller för instrumenten innefattar inte någon skyldighet för institutet att lämna utdelning till innehavarna och institutet har inte heller på andra grunder någon sådan skyldighet.
Om institutet inte lämnar någon utdelning innebär detta inte fallissemang från institutets sida.
Inställd utdelning medför inte några begränsningar för institutet.
I jämförelse med alla kapitalinstrument som ges ut av institutet absorberar instrumenten den främsta och proportionellt sett största delen av förlusterna när de inträffar, och varje instrument absorberar förluster i samma omfattning som alla andra kärnprimärkapitalinstrument.
Instrumenten prioriteras efter alla andra fordringar i händelse av insolvens eller likvidation av institutet.
Instrumenten ger innehavarna en fordran på institutets resterande tillgångar, vilken, i händelse av likvidation och efter betalning av alla prioriterade fordringar, står i proportion till summan av de utgivna instrumenten, inte är fast och inte omfattas av någon cap, utom när det gäller de kapitalinstrument som avses i artikel 27.
Instrumenten är utan säkerhet eller föremål för en garanti som ökar förmånsrätten vilken lämnats av
institutet eller dess dotterföretag,
institutets moderföretag eller dotterföretag,
det finansiella moderholdingföretaget eller dess dotterföretag,
holdingföretaget med blandad verksamhet eller dess dotterföretag,
det blandade finansiella holdingföretaget och dess dotterföretag, eller
ett företag som har nära förbindelser till de enheter som avses i leden i–v.
Instrumenten omfattas inte av något arrangemang, avtalsmässigt eller annat, som ökar förmånsrätten vid insolvens eller likvidation.
Det villkor som anges i första stycket led j ska anses vara uppfyllt oavsett om instrumenten i kraft av artikel 484.3 räknas som primärkapital- eller supplementärkapitaltillskott, förutsatt att de är likställda.
Vid tillämpningen av led b i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som kärnprimärkapitalinstrument.
Förordning (EU) 2019/876
2.Villkoren i punkt 1 i ska anses vara uppfyllda oaktat en permanent nedskrivning av kapitalbeloppet för primärkapital- eller supplementärkapitaltillskott.
Villkoret i punkt 1 f ska anses vara uppfyllt oaktat minskningen av instrumentets kapitalbelopp inom ramen för ett rekonstruktionsförfarande eller som en följd av en nedskrivning av kapitalinstrument på begäran av den rekonstruktionsmyndighet som ansvarar för institutet.
Villkoret i punkt 1 g ska anses vara uppfyllt oaktat de bestämmelser som reglerar kapitalinstrumentet som explicit eller implicit anger att instrumentets kapitalbelopp ska eller får minskas inom ramen för ett rekonstruktionsförfarande eller som en följd av en nedskrivning av kapitalinstrument på begäran av den rekonstruktionsmyndighet som ansvarar för institutet.
3.Villkoret i punkt 1 h iii ska anses vara uppfyllt oavsett om instrumentet betalar en flerfaldig utdelning, förutsatt att sådan flerfaldig utdelning inte resulterar i utbetalningar som leder till en illa avvägd broms på egna medel.
Villkoret som fastställs i punkt 1 första stycket h v ska anses vara uppfyllt oaktat om dotterföretaget omfattas av ett avtal om resultatöverföring med sitt moderföretag, enligt vilket dotterföretaget är skyldigt att, efter att dess årsredovisning har utarbetats, till moderföretaget överföra sitt årsresultat, förutsatt att alla följande villkor uppfylls:
Moderföretaget innehar 90 % eller mer av dotterföretagets rösträtter och kapital.
Moderföretaget och dotterföretaget är belägna i samma medlemsstat.
Avtalet slöts för berättigade skatteändamål.
Dotterföretaget har vid utarbetandet av årsredovisningen rätt att minska utdelningsbeloppet genom att hänföra hela eller delar av vinsten till sina egna reserver eller reserveringar för allmänna risker i bankrörelse innan någon betalning görs till moderföretaget.
Moderföretaget är enligt avtalet skyldigt att fullt ut ersätta dotterföretaget för alla dotterföretagets förluster.
Avtalet är föremål för en uppsägningsperiod enligt vilken avtalet kan upphävas först vid slutet av ett räkenskapsår, med verkan tidigast från och med början av följande räkenskapsår, varvid moderföretagets skyldighet att ersätta dotterföretaget fullt ut för alla förluster som uppstått under det innevarande räkenskapsåret är oförändrad.
Om ett institut har ingått ett avtal om resultatöverföring ska det utan dröjsmål meddela detta till den behöriga myndigheten och lämna en kopia av avtalet till den behöriga myndigheten. Institutet ska även utan dröjsmål meddela den behöriga myndigheten om eventuella ändringar i avtalet om resultatöverföring och om upphävandet av det. Ett institut får inte ingå fler än ett avtal om resultatöverföring.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpningen av punkt 1 h i ska differentierad utdelning endast återspegla differentierad rösträtt. I detta avseende ska högre utdelning endast gälla kärnprimärkapitalinstrument med färre eller inga rösträtter.
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar
tillämplig form och art för indirekt finansiering av kapitalbasinstrument,
om och när flerfaldiga utdelningar skulle utgöra en illa avvägd broms på egna medel,
innebörden av preferensutdelningar.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 29 Kapitalinstrument som ges ut av ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar, sparbanker och jämförbara institut
1.Kapitalinstrument som ges ut av ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar, sparbanker och jämförbara institut ska endast räknas som kärnprimärkapitalinstrument om villkoren i artikel 28, med de ändringar som följer av tillämpningen av denna artikel, är uppfyllda.
2.Följande villkor ska vara uppfyllda när det gäller inlösen av kapitalinstrumenten:
Institutet ska kunna vägra att lösa in instrumenten, utom när detta är förbjudet enligt tillämplig nationell lagstiftning.
Om institutet enligt tillämplig nationell lagstiftning inte får vägra att lösa in instrumenten ska de regler som gäller för instrumenten möjliggöra för institutet att begränsa inlösen.
Vägran att lösa in instrumenten, eller begränsning av inlösen av instrumenten när så är tillämpligt, utgör inte fallissemang från institutets sida.
3.Kapitalinstrumenten får endast omfatta en cap eller begränsning av maximibeloppet för utdelningar om denna cap eller begränsning anges i tillämplig nationell lagstiftning eller i institutets bolagsordning.
4.Om kapitalinstrumenten ger innehavaren rätt till institutets reserver i händelse av insolvens eller likvidation som är begränsad till instrumentens nominella värde, ska denna begränsning i samma omfattning gälla innehavare av alla övriga kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av detta institut.
Villkoret i första stycket ska inte påverka möjligheten för ett ömsesidigt bolag, en kooperativ sammanslutning, en sparbank eller liknande institut att som kärnprimärinstrument godkänna instrument som inte ger innehavaren rösträtt och som uppfyller samtliga följande villkor:
Den fordran som innehavarna av instrumenten utan rösträtt har vid institutets insolvens eller likvidation står i proportion till den andel av det totala antalet kärnprimärkapitalinstrument som instrumenten utan rösträtt utgör.
Instrumenten är i övrigt kvalificerade som kärnprimärkapitalinstrument.
5.Om kapitalinstrumenten ger innehavarna en fordran på institutets tillgångar vid insolvens eller likvidation som är fast eller omfattas av en cap, ska denna begränsning i samma omfattning gälla alla innehavare av alla övriga kärnprimärkapitalinstrument som utgivits av detta institut.
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de begränsningar av inlösen som krävs om det enligt tillämplig nationell lagstiftning inte är tillåtet för institutet att vägra lösa in kapitalbasinstrument.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 30 Konsekvenser av att villkoren för kärnprimärkapitalinstrument inte längre är uppfyllda
Om villkoren för ett kärnprimärkapitalinstrument i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 inte längre är uppfyllda, gäller att
instrumentet omedelbart upphör att räknas som ett kärnprimärkapitalinstrument
överkursfonder som rör instrumentet omedelbart upphör att räknas som kärnprimärkapitalposter.
Artikel 31 Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigheter i krissituationer
1.I krissituationer får behöriga myndigheter tillåta att institut som kärnprimärkapital inbegriper kapitalinstrument som åtminstone uppfyller villkoren i artikel 28.1 b–e om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Kapitalinstrumenten utfärdades efter den 1 januari 2014.
Kapitalinstrumenten betraktas som statligt stöd av kommissionen.
Kapitalinstrumenten är utfärdade inom ramen för rekapitaliseringsåtgärder i enlighet med då gällande regler för statligt stöd.
Kapitalinstrumenten är fulltecknade och innehas av staten eller en berörd offentlig myndighet eller ett berört offentligt organ.
Kapitalinstrumenten kan absorbera förluster.
Med undantag för de kapitalinstrument som avses i artikel 27 ger kapitalinstrumenten vid likvidation innehavarna en fordran på institutets resterande tillgångar efter betalning av alla prioriterade fordringar.
De utgör en lämplig utträdesmekanism för staten eller i tillämpliga fall en berörd offentlig myndighet eller ett berört offentligt organ.
Den behöriga myndigheten har gett förhandstillstånd och har offentliggjort sitt beslut tillsammans med en motivering av det beslutet.
2.EBA ska, efter en motiverad begäran från och i samarbete med den berörda behöriga myndigheten, betrakta de kapitalinstrument som avses i punkt 1 såsom likställda med kärnprimärkapitalinstrument vid tillämpningen av denna förordning.
Avsnitt 2 Försiktighetsmarginaler
Artikel 32 Värdepapperiserade tillgångar
1.Ett institut ska från sina kapitalbasposter undanta alla ökningar av det egna kapitalet enligt tillämpliga redovisningsramar som härrör från värdepapperiserade tillgångar, inklusive följande:
En ökning som hör till framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning.
Om institutet är originator för en värdepapperisering, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen.
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera begreppet vinst vid försäljning som anges i punkt 1 a.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 33 Säkring av kassaflöden och förändringar av värdet av egna skuldförbindelser
1.Instituten ska i sin kapitalbas inte inräkna följande poster:
Den del av reserverna för verkligt värde som härrör från vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde, inbegripet förväntade kassaflöden.
Vinster eller förluster på egna skuldförbindelser som värderas till verkligt värde och som beror på ändringar av institutets egen kreditvärdighet.
Vinster och förluster i verkligt värde avseende institutets derivatskulder som härrör från förändringar i institutets egen kreditrisk.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska vid tillämpningen av punkt 1 c inte räkna av vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk mot sådana vinster och förluster som härrör från motpartsrisk.
3.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 b får institut inkludera summan av vinster och förluster på de egna skulderna i kapitalbasen om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Skulderna har formen av sådana obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG.
Förändringarna i värdet av institutets tillgångar och skulder beror på samma förändringar i institutets egen kreditvärdighet.
Det finns ett nära samband mellan värdet av de obligationer som avses i led a och värdet av institutets tillgångar.
Det är möjligt att lösa in hypotekslånen genom att köpa tillbaka de obligationer som finansierat hypotekslånen till marknadsvärde eller nominellt värde.
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad som utgör dessa nära samband mellan värdet av obligationerna och värdet av tillgångarna, enligt vad som avses i punkt 3 c.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 34 Ytterligare värdejusteringar
Vid beräkning av kapitalbasen ska instituten tillämpa kraven i artikel 105 på samtliga sina tillgångar som är bokförda till verkligt värde och ska från kärnprimärkapitalet dra det ytterligare belopp som är nödvändigt för värdejustering.
Artikel 34 Ytterligare värdejusteringar
1.16Vid beräkning av kapitalbasen ska instituten tillämpa kraven i artikel 105 på samtliga sina tillgångar som är bokförda till verkligt värde och ska från kärnprimärkapitalet dra det ytterligare belopp som är nödvändigt för värdejustering.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.17Genom undantag från punkt 1 får instituten i exceptionella fall, som ska fastställas genom ett yttrande från EBA i enlighet med punkt 3, minska de totala ytterligare värdejusteringarna vid beräkningen av det totala belopp som ska dras från kärnprimärkapitalet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.18För att kunna avge det yttrande som avses i punkt 2 ska EBA övervaka marknadsförhållandena för att bedöma om det rör sig om ett exceptionellt fall och, om så är fallet, omedelbart underrätta kommissionen om detta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska i samråd med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de indikatorer och villkor som EBA kommer att utgå från vid fastställandet av de exceptionella fall som avses i punkt 2 och för att specificera minskningen av de totala aggregerade ytterligare värdejusteringar som avses i den punkten.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 35 Orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde
Med undantag av de poster som avses i artikel 33 ska instituten inte göra några justeringar för att från kapitalbasen undanta sådana orealiserade vinster eller förluster på tillgångar eller skulder som bokförts till verkligt värde.
Avsnitt 3 Avdrag från poster i kärnprimärkapital, undantag och alternativ
Underavsnitt 1 Avdrag från poster i kärnprimärkapital
1.Instituten ska från kärnprimärkapitalposterna dra av följande:
Förluster för innevarande räkenskapsår.
Immateriella tillgångar, med undantag för försiktigt värderade programvarutillgångar vilkas värde inte påverkas negativt av ett instituts resolution, insolvens eller likvidation.
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet.
Negativa belopp från beräkningen av förväntade förluster i enlighet med artiklarna 158 och 159, om institutet beräknar riskvägd exponering med hjälp av internmetoden.
De förmånsbestämda pensionsfondstillgångarna i institutets balansräkning.
Institutets indirekta och syntetiska innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument, inklusive egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse.
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Tillämplig summa av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet inte har något väsentligt innehav i dessa enheter.
Tillämplig summa av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter.
Den summa som måste dras av från övrigt primärkapital i enlighet med artikel 56, som överstiger institutets övrigt primärkapital.
Exponeringsbeloppet för följande poster som uppfyller kraven för 1.250 % riskvikt, om institutet drar av detta exponeringsbelopp från beloppet för kärnprimärkapitalposter som ett alternativ till att tillämpa en riskvikt på 1.250 %:
Kvalificerade innehav i företag utanför den finansiella sektorn.
Värdepapperiseringspositioner, i enlighet med artiklarna 244.1 b, 245.1 b och 253.
Transaktioner utan samtidig prestation, i enlighet med artikel 379.3.
Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden, i enlighet med artikel 153.8.
Aktieexponeringar enligt en internmetod, i enlighet med artikel 155.4.
Varje skattepålaga som rör kärnprimärkapitalposter som kan förutses när beräkningen görs, utom då institutet på lämpligt sätt justerar summan för kärnprimärkapitalposter i den mån sådana skattepålagor minskar den summa upp till vilken dessa poster får användas för att täcka risker eller förluster.
Tillämplig summa av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar.
För ett minimivärdebaserat åtagande som avses i artikel 132c.2, det belopp med vilket det aktuella marknadsvärdet av de andelar eller aktier i det minimivärdebaserade åtagandets underliggande fonder är lägre än det minimivärdebaserade åtagandets befintliga värde och för vilket institutet hittills inte har medräknat en minskning av kärnprimärkapitalposterna.
Förordning (EU) 2019/876
1.19Instituten ska från kärnprimärkapitalposterna dra av följande:
Förluster för innevarande räkenskapsår.
Immateriella tillgångar, med undantag för försiktigt värderade programvarutillgångar vilkas värde inte påverkas negativt av ett instituts resolution, insolvens eller likvidation.
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet.
I tillämpliga fall, IRB-underskottet beräknat i enlighet med artikel 159, om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp med hjälp av den metod som bygger på intern riskklassificering (internmetoden).
De förmånsbestämda pensionsfondstillgångarna i institutets balansräkning.
Institutets indirekta och syntetiska innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument, inklusive egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse.
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Tillämplig summa av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet inte har något väsentligt innehav i dessa enheter.
Tillämplig summa av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter.
Den summa som måste dras av från övrigt primärkapital i enlighet med artikel 56, som överstiger institutets övrigt primärkapital.
Exponeringsbeloppet för följande poster som uppfyller kraven för 1.250 % riskvikt, om institutet drar av detta exponeringsbelopp från beloppet för kärnprimärkapitalposter som ett alternativ till att tillämpa en riskvikt på 1.250 %:
Kvalificerade innehav i företag utanför den finansiella sektorn.
Värdepapperiseringspositioner, i enlighet med artiklarna 244.1 b, 245.1 b och 253.
Transaktioner utan samtidig prestation, i enlighet med artikel 379.3.
Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden, i enlighet med artikel 153.8.
[utgått]
exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond som tilldelas en riskvikt på 1 250 % i enlighet med artikel 132.2 andra stycket.
Varje skattepålaga som rör kärnprimärkapitalposter som kan förutses när beräkningen görs, utom då institutet på lämpligt sätt justerar summan för kärnprimärkapitalposter i den mån sådana skattepålagor minskar den summa upp till vilken dessa poster får användas för att täcka risker eller förluster.
Tillämplig summa av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar.
För ett minimivärdebaserat åtagande som avses i artikel 132c.2, det belopp med vilket det aktuella marknadsvärdet av de andelar eller aktier i det minimivärdebaserade åtagandets underliggande fonder är lägre än det minimivärdebaserade åtagandets befintliga värde och för vilket institutet hittills inte har medräknat en minskning av kärnprimärkapitalposterna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera tillämpningen av de avdrag som avses i punkt 1 a, c, e, f, h, i och 1 i den här artikeln och därmed sammanhängande avdrag som avses i artiklarna 56 a, c, d och f samt 66 a, c och d.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de typer av kapitalinstrument i finansiella institut och, i samråd med Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010, försäkrings- och återförsäkringsföretag i tredjeland samt företag som är undantagna från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet som ska dras av från följande poster i kapitalbasen:
Kärnprimärkapitalposter.
Övrigt primärkapital.
Supplementärkapitalposter.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
4.EBA ska utarbeta ett förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera tillämpningen av de avdrag som avses i punkt 1 b, inbegripet väsentligheten av negativa värdeeffekter som inte ger upphov till några tillsynsmässiga hänsyn.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
5.20Endast i syfte att beräkna den tillämpliga summan av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar i enlighet med punkt 1 m i denna artikel ska, med avvikelse från artikel 47c och efter att ha underrättat den behöriga myndigheten, den tillämpliga summan av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar som förvärvats av en specialiserad skuldomstrukturerare vara noll. Det undantag som anges i detta stycke ska tillämpas på individuell nivå och, när det gäller grupper där alla institut är kvalificerade som specialiserade skuldomstrukturerare, på gruppnivå.
I denna punkt avses med specialiserad skuldomstrukturerare ett institut som under det föregående räkenskapsåret uppfyllde samtliga följande villkor på både individuell nivå och gruppnivå:
Institutets huvudsakliga verksamhet utgörs av köp, förvaltning och omstrukturering av nödlidande exponeringar i enlighet med en tydlig och effektiv intern beslutsprocess som genomförs av dess ledningsorgan.
Det redovisade värdet, mätt utan hänsyn till eventuella kreditriskjusteringar av egna utgivna lån, överstiger inte 15 % av dess totala tillgångar.
Minst 5 % av det redovisade värdet, mätt utan hänsyn till eventuella kreditriskjusteringar av egna utgivna lån, utgör en fullständig eller partiell refinansiering av eller en justering av relevanta villkor för de förvärvade nödlidande exponeringarna som är kvalificerad som en anståndsåtgärd i enlighet med artikel 47b.
Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger inte 20 miljarder EUR.
Institutet upprätthåller fortlöpande en stabil nettofinansieringskvot på minst 130 %.
Institutets avistainlåning överstiger inte 5 % av institutets totala skulder.
Den specialiserade skuldomstruktureraren ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om ett eller flera av de villkor som anges i andra stycket inte längre är uppfyllda. De behöriga myndigheterna ska minst en gång om året underrätta EBA om hur denna punkt tillämpas av institut som står under deras tillsyn.
EBA ska upprätta, uppdatera och offentliggöra en förteckning över specialiserade skuldsanerare. EBA ska övervaka de specialiserade skuldsanerarnas verksamhet och senast den 31 december 2028 till kommissionen rapportera om resultaten av denna övervakning och, när så är lämpligt, ge kommissionen råd om huruvida villkoren för att kvalificera sig som specialiserad skuldomstrukturerare är tillräckligt riskbaserade och lämpliga för att gynna andrahandsmarknaden för nödlidande lån, och bedöma om ytterligare villkor är nödvändiga.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Instituten ska fastställa beloppet för avdrag av immateriella tillgångar på följande sätt:
Det belopp som ska dras av ska minskas med summan av tillhörande uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångarna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämpliga redovisningsramar.
Det belopp som ska dras av ska innefatta goodwill som inräknats i värderingen av institutets väsentliga innehav.
Det belopp som ska dras av ska minskas med beloppet för den redovisningsmässiga omvärdering av dotterföretagens immateriella tillgångar som är en följd av den konsolidering av dotterföretag som kan hänföras till andra personer än de företag som ingår i konsolideringen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
Förordning (EU) 2019/876
1.Instituten ska fastställa det belopp för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som måste dras av i enlighet med denna artikel.
2.Det belopp för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet ska beräknas utan att reduceras med summan av institutets tillhörande uppskjutna skatteskulder, utom då villkoren i punkt 3 är uppfyllda.
3.Det belopp för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med summan av institutets tillhörande uppskjutna skatteskulder, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Enheten har laglig rätt enligt tillämplig nationell lagstiftning att kvitta dessa skattefordringar mot aktuella skatteskulder.
De uppskjutna skattefordringarna och de uppskjutna skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av samma skattemyndighet och avseende samma skattesubjekt.
4.Institutets tillhörande uppskjutna skatteskulder som används i enlighet med punkt 3 får inte inkludera uppskjutna skatteskulder som minskar den summa av immateriella tillgångar eller förmånsbestämda pensionsplaner som måste dras av.
5.Beloppet för tillhörande uppskjutna skatteskulder enligt punkt 4 ska fördelas på
uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som inte dras av i enlighet med artikel 48.1,
alla övriga uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet.
Instituten ska fördela de tillhörande uppskjutna skatteskulderna proportionellt i enlighet med andelen uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, som avses i leden a och b.
1.Följande poster ska inte dras av från kapitalbasen och ska omfattas av en riskvikt enligt kapitel 2 eller 3 i del tre avdelning II:
För stora skatteinbetalningar för innevarande år.
Innevarande års skatteförluster som förts till tidigare år, vilket ger upphov till en fordran på en nationell regering, ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal skattemyndighet.
2.Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet ska vara begränsade till uppskjutna skattefordringar som har uppkommit före den 23 november 2016 och som är en följd av temporära skillnader, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
De ersätts utan dröjsmål automatiskt och tvingande av en skattekredit om institutet inrapporterar en förlust när institutets årsredovisning fastställs formellt eller om institutet drabbas av likvidering eller insolvens.
Ett institut ska enligt tillämplig nationell lagstiftning kunna kvitta en skattekredit enligt led a mot en skatteskuld för institutet eller för ett annat företag som i skattehänseende ingår i samma konsolidering som institutet enligt den lagstiftningen eller för ett annat företag som är föremål för gruppbaserad tillsyn i enlighet med kapitel 2 i del ett avdelning II.
Om skattkrediterna enligt led b överstiger skatteskulderna enligt samma led ska överskottet ofördröjligen ersättas med en direkt fordran ställd till den nationella regeringen i den medlemsstat vars jurisdiktion institutet tillhör.
Instituten ska tillämpa en riskvikt på 100 % på de uppskjutna skattefordringarna om villkoren i leden a, b och c är uppfyllda.
Förordning (EU) 2019/876
Det belopp som ska dras av i enlighet med artikel 36.1 d ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster som avses i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 3.
1.Vid tillämpning av artikel 36.1 e ska summan av förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av reduceras med
summan av alla tillhörande uppskjutna skatteskulder som skulle kunna utsläckas om tillgångarna skrevs ned eller togs bort ur balansräkningen enligt tillämpliga redovisningsramar, och
summan av de tillgångar i den förmånsbestämda pensionsplanen som institutet har obegränsad rätt att utnyttja, under förutsättning att den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd till detta.
De tillgångar som används för att minska det belopp som ska dras av ska åsättas en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt.
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de kriterier enligt vilka en behörig myndighet ska tillåta ett institut att minska tillgångsbeloppet i den förmånsbestämda pensionsplanen på det sätt som anges i punkt 1 b.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Vid tillämpning av artikel 36.1 f ska instituten beräkna innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande undantag:
Instituten får beräkna summan av innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument grundat på nettobeloppet för långa positioner, under förutsättning att båda av följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna har samma underliggande exponering och de korta positionerna inte innebär någon motpartsrisk.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
Instituten ska bestämma det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper, genom att beräkna den underliggande exponeringen mot egna kärnprimärkapitalinstrument som ingår i indexen.
Instituten får ”netta” bruttovärdet av långa positioner i egna kärnprimärkapitalinstrument som härrör från innehav av indexvärdepapper mot korta positioner i egna kärnprimärkapitalinstrument som härrör från korta positioner i underliggande index, inbegripet i de fall de korta positionerna innebär en motpartsrisk, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
De långa och de korta positionerna ingår i samma underliggande index.
Såväl de långa som de korta positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
När det gäller avdrag, ska ett institut anses ha ett väsentligt innehav i en enhet i den finansiella sektorn om något av följande villkor är uppfyllt:
Institutet äger mer än 10 % av de kärnprimärkapitalinstrument som har givits ut av enheten.
Institutet har nära förbindelser med enheten och äger kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av enheten.
Institutet äger kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av enheten och enheten ingår inte i konsolideringen som följer av del ett avdelning II kapitel 2, men ingår i den sammanställda redovisning som lämnas av institutet vid finansiell rapportering enligt tillämpliga redovisningsramar.
Instituten ska göra de avdrag som anges i artikel 36.1 g–i, i enlighet med följande:
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument och andra kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn ska beräknas på grundval av bruttobeloppen för långa positioner.
Försäkringsposter i primärkapitalet ska behandlas som innehav av kärnprimärkapitalinstrument när det gäller avdrag.
Institutet ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 36.1 h och i, i enlighet med följande bestämmelser:
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn får beräknas på grundval av nettovärdet för långa positioner med samma underliggande exponering, under förutsättning att båda av följande villkor är uppfyllda:
Förfallodagen för de korta positionerna är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för de långa positionerna, eller de korta positionernas återstående löptid är minst ett år.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
De ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper genom att beräkna den underliggande exponeringen mot kapitalinstrumenten i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Förordning (EU) 2019/876
1.Vid tillämpning av artikel 36.1 h ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott samt supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav överstiger 10 % av det totala beloppet för institutets kärnprimärkapitalposter beräknat efter tillämpning av följande på kärnprimärkapitalposterna:
Artiklarna 32–35.
Avdragen i enlighet med artikel 36.1 a–g, k ii–k v och l, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår ur temporära skillnader.
Artiklarna 44 och 45.
Beloppet för institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott samt supplementärkapitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn.
1.21Vid tillämpning av artikel 36.1 h ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott samt supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav överstiger 10 % av det totala beloppet för institutets kärnprimärkapitalposter beräknat efter tillämpning av följande på kärnprimärkapitalposterna:
Artiklarna 32–35.
Avdragen i enlighet med artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader.
Artiklarna 44 och 45.
Beloppet för institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott samt supplementärkapitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar i summan i punkt 1 a och vid beräkning av faktorn i punkt 1 b.
3.Det belopp som ska dras av i enlighet med punkt 1 ska fördelas mellan alla kärnprimärkapitalinstrument som innehas. Instituten ska fastställa beloppet för varje kärnprimärkapitalinstrument som ska dras av i enlighet med punkt 1 genom att multiplicera den summa som anges i led a i denna punkt med den andel som anges i led b i denna punkt:
Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.
Andelen av den totala summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, representerat av varje kärnprimärkapitalinstrument som innehas.
4.Summan av de innehav som avses i artikel 36.1 h och som högst är lika med 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i–iii, ska inte dras av och ska åsättas lämplig riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning IV, beroende på vad som är tillämpligt.
5.Instituten ska fastställa beloppet för varje kärnprimärkapitalinstrument som är riskvägt i enlighet med punkt 4 genom att multiplicera summan i led a i denna punkt med summan i led b i denna punkt:
Summan av det innehav som måste åsättas en riskvikt enligt punkt 4.
Den del som härrör från beräkningen i led b i punkt 3.
Vid tillämpningen av artikel 36.1 i ska i det belopp som ska dras av från kärnprimärkapitalposterna inte inräknas emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar och beloppet ska fastställas i enlighet med artiklarna 44 och 45 samt underavsnitt 2.
1.Vid tillämpning av artikel 36.1 m ska exponering innefatta vilken som helst av följande poster, förutsatt att de inte ingår i institutets handelslager:
Ett skuldinstrument inbegripet ett räntebärande värdepapper, ett lån, ett förskott och en avistainlåning.
Ett låneåtagande, en utställd finansiell garanti eller annat åtagande, oavsett om det är återkalleligt eller oåterkalleligt, med undantag för outnyttjade kreditmöjligheter som kan annulleras villkorslöst när som helst och utan uppsägningstid, eller som medger automatisk annullering på grund av försämring av låntagarens kreditvärdighet.
Förordning (EU) 2019/630
2.Vid tillämpning av artikel 36.1 m ska ett skuldinstruments exponeringsvärde vara dess redovisade värde utan hänsyn till specifika kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 105, belopp som dragits av i enlighet med artikel 36.1 m, andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till exponeringen eller partiella avskrivningar som institutet gjort sedan den senaste gången exponeringen klassificerades som nödlidande.
Vid tillämpning av artikel 36.1 m ska exponeringsvärdet av ett skuldinstrument som förvärvades till ett pris som är lägre än det belopp som gäldenären är skyldig inkludera skillnaden mellan inköpspriset och det belopp som gäldenären är skyldig.
Vid tillämpning av artikel 36.1 m ska exponeringsvärdet för ett låneåtagande, en utställd finansiell garanti eller något annat ingånget åtagande som avses i punkt 1 b i den här artikeln vara dess nominella värde, vilket ska representera institutets maximala exponering mot kreditrisk utan hänsyn till eventuella betalda eller obetalda kreditriskskydd. Det nominella värdet av ett låneåtagande ska vara det outnyttjade belopp som institutet åtagit sig att låna ut och det nominella värdet av en utställd finansiell garanti ska vara det högsta belopp som enheten skulle kunna behöva betala om garantin utnyttjades.
I det nominella värde som avses i tredje stycket i denna punkt ska ingen hänsyn tas till specifika kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 105, belopp som dragits av i enlighet med artikel 36.1 m eller andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till exponeringen.
Förordning (EU) 2019/630
3.Vid tillämpning av artikel 36.1 m ska följande exponeringar klassificeras som nödlidande:
En exponering för vilken ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178.
En exponering som anses nedskriven i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.
En exponering under prövning enligt punkt 7, om ytterligare anståndsåtgärder beviljas eller om exponeringen varit förfallen till betalning sedan mer än 30 dagar.
En exponering i form av ett åtagande som, om det utnyttjades eller på annat sätt användes, sannolikt inte skulle betalas tillbaka till fullo utan att säkerheten måste realiseras.
En exponering i form av en finansiell garanti som sannolikt kommer att utnyttjas av den garanterade parten, inbegripet om den underliggande garanterade exponeringen uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande.
Vid tillämpning av led a gäller att om ett institut har exponeringar i balansräkningen mot en viss gäldenär vilka är förfallna till betalning sedan mer än 90 dagar och motsvarar mer än 20 % av alla exponeringar i balansräkningen mot den gäldenären, ska alla exponeringar i och utanför balansräkningen mot den gäldenären betraktas som nödlidande.
Förordning (EU) 2019/630
4.Exponeringar som inte varit föremål för en anståndsåtgärd ska upphöra att klassificeras som nödlidande vid tillämpning av artikel 36.1 m om alla följande villkor är uppfyllda:
Exponeringen uppfyller de avslutskriterier som tillämpas av institutet för upphörande av klassificering som nedskriven i enlighet med tillämpliga redovisningsregler och av klassificeringen som fallerad i enlighet med artikel 178.
Gäldenärens situation har förbättrats i en sådan utsträckning att institutet är övertygat om att det är sannolikt att fullständig återbetalning i tid kommer att ske.
Gäldenären är inte skyldig något belopp som är förfallet till betalning sedan mer än 90 dagar.
Förordning (EU) 2019/630
5.Klassificeringen av en nödlidande exponering som en anläggningstillgång som innehas för försäljning i enlighet med tillämpliga redovisningsregler ska inte upphöra att klassificeras som nödlidande exponering vid tillämpning av artikel 36.1 m.
Förordning (EU) 2019/630
6.Nödlidande exponeringar som är föremål för anståndsåtgärder ska upphöra att klassificeras som nödlidande vid tillämpning av artikel 36.1 m om alla följande villkor är uppfyllda:
Exponeringarna är inte längre i en sådan situation att de kan klassificeras som nödlidande enligt punkt 3.
Minst ett år har gått sedan den dag då anståndsåtgärderna beviljades eller den dag då exponeringarna klassificerades som nödlidande, beroende på vilken som infaller senast.
Det finns inga belopp som är förfallna till betalning efter anståndsåtgärderna, och institutet anser på grundval av en analys av gäldenärens finansiella situation att sannolikheten för fullständig återbetalning i tid är tillräckligt stor.
Fullständig återbetalning i tid får anses sannolik om gäldenären utfört regelbundna återbetalningar i tid av belopp som motsvarar något av följande:
Det belopp som var förfallet till betalning innan anståndsåtgärden beviljades, om förfallna belopp förekom.
Det belopp som skrivits av enligt den beviljade anståndsåtgärden, om inga förfallna belopp förekom.
Förordning (EU) 2019/630
7.Om en nödlidande exponering har upphört att klassificeras som nödlidande enligt punkt 6 ska en sådan exponering vara under prövning till dess att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Minst två år har gått sedan den dag då den exponering som omfattas av en anståndsåtgärd omklassificerades till presterande.
Regelbundna betalningar i tid har gjorts under åtminstone halva den period då exponeringen är under prövning, vilket har resulterat i att en betydande del av de totala kapital- eller räntebeloppet betalats.
Ingen av exponeringarna mot gäldenären är förfallen till betalning sedan mer än 30 dagar.
Förordning (EU) 2019/630
1.Anståndsåtgärd är en eftergift från ett instituts sida till en gäldenär vars finansiella situation har eller sannolikt kommer att få svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden. En eftergift kan innebära en förlust för långivaren och ska avse någon av följande åtgärder:
En ändring av villkoren i en skuldförbindelse, om en sådan ändring inte skulle ha beviljats om gäldenären inte fått svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden.
En fullständig eller partiell refinansiering av en skuldförbindelse, om en sådan refinansiering inte skulle ha beviljats om gäldenären inte fått svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden.
Förordning (EU) 2019/630
2.Åtminstone följande situationer ska anses vara anståndsåtgärder:
Nya avtalsvillkor är förmånligare för gäldenären än de tidigare avtalsvillkoren, om gäldenären har eller sannolikt kommer att få svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden.
Nya avtalsvillkor är förmånligare för gäldenären än de avtalsvillkor som samma institut erbjöd gäldenärer med liknande riskprofil vid samma tidpunkt, om gäldenären har eller sannolikt kommer att få svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden.
Exponeringen enligt de ursprungliga avtalsvillkoren klassificerades som nödlidande före ändringen av avtalsvillkoren eller skulle ha klassificerats som nödlidande om avtalsvillkoren inte hade ändrats.
Åtgärden resulterar i att skuldförbindelsen helt eller delvis upphävs.
Institutet godkänner tillämpningen av klausuler som ger gäldenären rätt att ändra avtalsvillkoren, och exponeringen klassificerades som nödlidande före tillämpningen av dessa klausuler eller skulle ha klassificerats som nödlidande om dessa klausuler inte hade tillämpats.
Vid eller nära den tidpunkt då lånet beviljades betalade gäldenären av kapitalbelopp eller ränta på en annan skuldförbindelse hos samma institut som klassificerades som en nödlidande exponering eller skulle ha klassificerats som nödlidande om dessa betalningar inte hade gjorts.
Ändringen av avtalsvillkoren inbegriper återbetalningar som gjorts genom att säkerheter tagits i besittning, om sådana ändringar utgör en eftergift.
Förordning (EU) 2019/630
3.Följande omständigheter är indikatorer på att anståndsåtgärder kan ha antagits:
Det ursprungliga avtalet har varit förfallet till betalning sedan mer än 30 dagar minst en gång under tremånadersperioden före ändringarna av avtalet, eller skulle ha varit förfallet sedan mer än 30 dagar om inga ändringar hade gjorts.
Vid eller nära den tidpunkt då kreditavtalet ingicks betalade gäldenären av kapital- eller räntebelopp på en annan skuldförbindelse hos samma institut som varit förfallen till betalning sedan 30 dagar minst en gång under den tremånadersperiod som föregick beviljandet av en ny skuld.
Institutet godkänner tillämpningen av klausuler som ger gäldenären rätt att ändra avtalsvillkoren, och exponeringen har varit förfallen till betalning sedan 30 dagar eller skulle ha varit förfallen till betalning sedan 30 dagar om dessa klausuler inte hade tillämpats.
Förordning (EU) 2019/630
4.Vid tillämpning av denna artikel ska en gäldenärs svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden bedömas på gäldenärsnivå, med beaktande av alla juridiska personer i gäldenärens grupp som omfattas av redovisningen på konsoliderad gruppnivå och de fysiska personer som kontrollerar gruppen.
Förordning (EU) 2019/630
1.Vid tillämpning av artikel 36.1 m ska instituten separat för varje nödlidande exponering fastställa det tillämpliga belopp av otillräcklig täckning som ska dras av från kärnprimärkapitalposter genom att subtrahera det belopp som fastställs i led b i den här punkten från det belopp som fastställs i led a i den här punkten, om det belopp som avses i led a överstiger det belopp som avses i led b.
Summan av
den delen av varje nödlidande exponering, om sådan finns, multiplicerad med den tillämpliga faktor som avses i punkt 2,
den säkrade delen av varje nödlidande exponering, om sådan finns, multiplicerad med den tillämpliga faktor som avses i punkt 3.
Summan av följande poster, under förutsättning att de avser samma nödlidande exponering:
Särskilda kreditriskjusteringar.
Ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 105.
Andra reduceringar av kapitalbasen.
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp med hjälp av internmetoden, det absoluta värdet av de belopp som dragits av enligt artikel 36.1 d som rör nödlidande exponeringar, där det absoluta värdet för varje nödlidande exponering fastställs genom att de belopp som dragits av enligt artikel 36.1 d multipliceras med den förväntade förlustens bidrag för den nödlidande exponeringen till de totala förväntade förlusterna för fallerade eller icke-fallerade exponeringar, beroende på vad som är tillämpligt.
Om en nödlidande exponering förvärvats till ett lägre pris än det belopp som gäldenären är skyldig, skillnaden mellan förvärvspriset och det belopp som gäldenären är skyldig.
Belopp som institutet har skrivit av sedan exponeringen klassificerades som nödlidande.
Den säkrade delen av en nödlidande exponering är den del av exponeringen som vid beräkningen av kapitalbaskraven enligt del tre avdelning II anses vara täckt genom betalt kreditriskskydd eller obetalt kreditriskskydd eller genom fullt och fullständigt säkerställd fastighetsutlåning.
Den osäkrade delen av en nödlidande exponering motsvarar skillnaden, om sådan finns, mellan värdet av den exponering som avses i artikel 47a.1 och den säkrade delen av exponeringen, om sådan finns.
Förordning (EU) 2019/630
2.Vid tillämpningen av punkt 1 a i ska följande faktorer gälla:
0,35 för den osäkrade delen av en nödlidande exponering ska gälla under perioden mellan den första och den sista dagen av det tredje året efter det att den klassificerats som nödlidande.
1 för den osäkrade delen av en nödlidande exponering ska gälla från och med den första dagen av det fjärde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
Förordning (EU) 2019/630
3.Vid tillämpningen av punkt 1 a ii ska följande faktorer gälla:
0,25 för den säkrade delen av en nödlidande exponering ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det fjärde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
0,35 för den säkrade delen av en nödlidande exponering ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det femte året efter det att den klassificerats som nödlidande.
0,55 för den säkrade delen av en nödlidande exponering ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det sjätte året efter det att den klassificerats som nödlidande.
0,70 för den del av en nödlidande exponering som är säkrad genom fast egendom enligt del tre avdelning II eller som är ett bostadslån som garanteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det sjunde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
0,80 för den del av en nödlidande exponering som är säkrad genom annat betalt eller obetalt kreditriskskydd enligt del tre avdelning II ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det sjunde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
0,80 för den del av en nödlidande exponering som är säkrad genom fast egendom enligt del tre avdelning II eller som är ett bostadslån som garanteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det åttonde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
1 för den del av en nödlidande exponering som är säkrad genom annat betalt eller obetalt kreditriskskydd enligt del tre avdelning II ska tillämpas från och med den första dagen av det åttonde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
0,85 för den del av en nödlidande exponering som är säkrad genom fast egendom enligt del tre avdelning II eller som är ett bostadslån som garanteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 ska tillämpas under perioden mellan den första och den sista dagen av det nionde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
1 för den del av en nödlidande exponering som är säkrad genom fast egendom enligt del tre avdelning II eller som är ett bostadslån som garanteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 ska tillämpas från och med den första dagen av det tionde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
Förordning (EU) 2019/630
4.Med avvikelse från punkt 3 i denna artikel ska följande faktorer tillämpas för den del av den nödlidande exponeringen som garanteras eller försäkras av ett officiellt exportkreditorgan eller garanteras eller motgaranteras av en godtagbar tillhandahållare som avses i artikel 201.1 a–e, där dessa osäkrade exponeringar skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2:
0 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas under perioden mellan ett och sju år efter det att den klassificerats som nödlidande.
1 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas från och med den första dagen av det åttonde året efter det att den klassificerats som nödlidande.
Förordning (EU) 2020/873
4.22Med avvikelse från punkt 3 i denna artikel ska följande faktorer tillämpas för den del av den nödlidande exponeringen som garanteras eller motgaranteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd som avses i artikel 201.1 a–e, där dessa osäkrade exponeringar skulle åsättas en riskvikt på 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2:
0 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas under perioden mellan ett och sju år efter det att den klassificerats som nödlidande.
1 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas från och med den första dagen av det åttonde året efter det att den klassificerats som nödlidande, såvida inte den godtagbara tillhandahållaren av kreditriskskydd har åtagit sig att fullgöra alla gäldenärens betalningsskyldigheter gentemot institutet fullständigt och i enlighet med den ursprungliga avtalade betalningsplanen, i vilket fall en faktor 0 för den säkrade delen av den nödlidande exponeringen ska tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4a.23Med avvikelse från punkt 3 ska den del av den nödlidande exponeringen som garanteras eller försäkras av ett officiellt exportkreditorgan inte omfattas av kraven i denna artikel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.EBA ska bedöma den spännvidd av metoder som tillämpas för värdering av säkrade nödlidande exponeringar och får utarbeta riktlinjer för att fastställa en gemensam metod, inbegripet möjliga minimikrav för omvärdering när det gäller tidpunkter och ad hoc-metoder, för tillsynsvärdering av godtagbara former av betalt eller obetalt kreditriskskydd, i synnerhet när det gäller antaganden som hänför sig till möjligheterna till återvinning respektive ianspråktagande av säkerhet. Dessa riktlinjer får också innehålla en gemensam metod för att fastställa den säkrade delen av en nödlidande exponering, enligt vad som avses i punkt 1.
Dessa riktlinjer ska utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/630
6.Med avvikelse från punkt 2 gäller att om en exponering har, mellan ett och två år efter exponeringens klassificering som nödlidande, beviljats en anståndsåtgärd ska den faktor som är tillämplig i enlighet med punkt 2 den dag då anståndsåtgärden beviljas vara tillämplig under ytterligare ett år.
Med avvikelse från punkt 3 gäller att om en exponering har, mellan två och sex år efter exponeringens klassificering som nödlidande, beviljats en anståndsåtgärd ska den faktor som är tillämplig enligt punkt 3 den dag då anståndsåtgärden beviljas vara tillämplig under ytterligare ett år.
Denna punkt ska endast tillämpas för den första anståndsåtgärd som beviljas efter det att exponeringen har klassificerats som nödlidande.
Förordning (EU) 2019/630
Underavsnitt 2 Undantag från och alternativ till avdrag från Kärnprimärkapitalposter
1.Vid avdrag enligt artikel 36.1 c och i ska instituten inte behöva dra av sådana belopp i de poster som förtecknas i leden a och b i denna punkt som sammantaget uppgår till högst det tröskelbelopp som avses i punkt 2:
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader, och tillsammans uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter, beräknade med tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–h, k ii–k v och l, exklusive uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader.
om ett institut har ett väsentligt innehav i en enhet i den finansiella sektorn, ska institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i dessa enheter som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter, beräknas med tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–h, k ii–k v och l, exklusive uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader.
1.24Vid avdrag enligt artikel 36.1 c och i ska instituten inte behöva dra av sådana belopp i de poster som förtecknas i leden a och b i denna punkt som sammantaget uppgår till högst det tröskelbelopp som avses i punkt 2:
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader, och tillsammans uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter, beräknade med tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–h, k ii–k vi, l, m och n, exklusive uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader.
om ett institut har ett väsentligt innehav i en enhet i den finansiella sektorn, ska institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i dessa enheter som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter, beräknas med tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–h, k ii–k vi, l, m och n, exklusive uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid tillämpning av punkt 1 ska tröskelbeloppet motsvara den summa som avses i led a i denna punkt multiplicerat med det procenttal som avses i led b i denna punkt.
Restvärdet för posterna i kärnprimärkapitalet, efter det att de justeringar och avdrag som avses i artiklarna 32–36 har tillämpats fullt ut och utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som anges i den här artikeln.
17,65 %.
3.Vid tillämpning av punkt 1 ska institutet fastställa andelen uppskjutna skattefordringar i det totala beloppet av poster som inte behöver dras av genom att dividera summan i led a i denna punkt med summan i led b i denna punkt:
Andelen uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader och tillsammans uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter.
Summan av följande:
Det belopp som avses i a.
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav, vilket uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter.
Andelen väsentliga investeringar i det totala beloppet i poster som inte behöver dras av ska vara lika med ett minus den andel som avses i första stycket.
4.Beloppet i de poster som inte dras av i enlighet med punkt 1 ska åsättas en riskvikt på 250 %.
1.Om de behöriga myndigheterna kräver eller tillåter att instituten tillämpar metod 1, 2 eller 3 i bilaga I till direktiv 2002/87/EG vid beräkning av den egna kapitalbasen på individuell nivå, på delgruppsnivå och på gruppnivå får de behöriga myndigheterna tillåta instituten att inte dra av innehav av kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn i vilken moderinstitutet, det finansiella moderholdingföretaget eller det blandade finansiella moderholdingföretaget eller institutet har ett väsentligt innehav, förutsatt att följande villkor i leden a–e i denna punkt är uppfyllda:
Enheten i den finansiella sektorn är ett försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag.
Försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller försäkringsholdingföretaget omfattas av samma extra tillsyn enligt direktiv 2002/87/EG som det moderinstitut, det finansiella moderholdingföretag eller det blandade finansiella moderholdingföretag eller institut som har innehavet.
Institutet har fått de behöriga myndigheternas tillstånd i förväg.
De behöriga myndigheterna har, innan de beviljar det tillstånd som avses i led c och under en längre fortlöpande period, försäkrat sig om att graden av samordnad förvaltning, riskhantering och intern kontroll avseende de enheter som ska ingå i konsolideringen enligt metod 1, 2 eller 3 är tillräcklig.
Innehaven i enheten tillhör något av följande:
Moderinstitutet.
Det finansiella moderholdingföretaget.
Det blandade finansiella moderholdingföretaget.
Institutet.
Ett dotterföretag till någon av de enheter som avses i leden i–iv vilket omfattas av konsolidering enligt del I avdelning II kapitel 2.
Den valda metoden ska tillämpas konsekvent över tiden.
2.Vid beräkning av den egna kapitalbasen på individuell nivå och på delgruppsnivå får institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt del ett avdelning II kapitel 2 inte dra av innehav av kapitalbasinstrument som givits ut av enheter i den finansiella sektorn som avser gruppbaserad tillsyn, om inte de behöriga myndigheterna av specifika skäl, särskilt för strukturell separering av bankverksamhet och planering för rekonstruktion och avveckling, fastställer att dessa avdrag krävs.
Tillämpningen av det tillvägagångssätt som avses i första stycket får inte medföra oproportionerligt negativa effekter för hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet eller skapa ett hinder för den inre marknadens sätt att fungera.
Denna punkt ska inte tillämpas vid beräkning av kapitalbasmedel enligt kraven som fastställs i artiklarna 92a och 92b, som ska beräknas i enlighet med den ram för avdrag som fastställs i artikel 72e.4.
Denna punkt ska inte tillämpas på de avdrag som anges i artikel 72e.5.
Förordning (EU) 2022/2036
3.De behöriga myndigheterna får vid beräkning av kapitalbasen på individuell nivå eller på delgruppsnivå tillåta instituten att inte dra av innehav av kapitalbasinstrument i följande fall:
Om ett institut har ett innehav i ett annat institut och villkoren i leden i–v är uppfyllda.
Instituten omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7.
De behöriga myndigheterna har gett sitt medgivande i enlighet med artikel 113.7.
Villkoren i artikel 113.7 är uppfyllda.
Det inom ramen för det institutionella skyddssystemet upprättas en sammanställd balansräkning enligt artikel 113.7 e eller, om en sådan sammanställd redovisning inte behöver upprättas, en utvidgad aggregerad beräkning, som av de behöriga myndigheterna bedöms som tillfredsställande och som är likvärdig med bestämmelserna i direktiv 86/635/EEG, som i vissa avseenden anpassar bestämmelserna i direktiv 83/349/EEG eller förordning (EG) nr 1606/2002, som reglerar den sammanställda redovisningen för grupper av kreditinstitut. En extern revisor ska verifiera att denna utvidgade aggregerade beräkning är likvärdig, och särskilt att en flerfaldig användning av sådana delar som är godtagbara för beräkning av kapitalbasen liksom att ett otillbörligt skapande av kapitalbas mellan medlemmarna av det institutionella skyddssystemet inte tagits med i beräkningen. Den sammanställda balansräkningen eller den utvidgade aggregerade beräkningen ska rapporteras till de behöriga myndigheterna med den frekvens som fastställs i tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 430.7.
De institut som ingår i ett institutionellt skyddssystem uppfyller tillsammans på gruppnivå eller utvidgad aggregerad nivå kraven i artikel 92 och rapporterar om efterlevnaden av dessa krav i enlighet med artikel 430. Inom ramen för ett institutionellt skyddssystem krävs det inte att avdrag görs för ränta som betalats ut till medlemmar av en kooperativ sammanslutning eller till juridiska enheter som inte är medlemmar av den institutionella skyddssystemet, förutsatt att en flerfaldig användning av sådana delar som är godtagbara för beräkning av kapitalbasen liksom att ett otillbörligt skapande av kapitalbas mellan medlemmarna av det institutionella skyddssystemet och minoritetsaktieägaren inte tas med i beräkningen.
Ett regionalt kreditinstitut har ett innehav i sitt centrala eller ett annat regionalt kreditinstitut och villkoren som fastställs i led a i–v är uppfyllda.
Förordning (EU) 2019/876
4.Innehav för vilket avdrag inte görs i enlighet med punkterna 1, 2 eller 3 ska räknas som exponeringar och ska åsättas en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt.
4.25Innehav för vilka avdrag inte görs i enlighet med punkt 1 ska räknas som exponeringar och ska åsättas en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2.
Innehav för vilka avdrag inte görs i enlighet med punkt 2 eller 3 ska räknas som exponeringar och ska åsättas en riskvikt på 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Om ett institut tillämpar metod 1, 2 eller 3 i bilaga I till direktiv 2002/87/EG ska institutet offentliggöra det finansiella konglomeratets extra kapitalbaskrav och kapitalrelation som beräknats i enlighet med artikel 6 och bilaga I i det direktivet.
6.För tillämpningen av denna artikel ska EBA, Eiopa och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 Esma genom den gemensamma kommittén, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera villkoren för tillämpning av de beräkningsmetoder som anges i bilaga I, del II i direktiv 2002/87/EG avseende de alternativ till avdrag som avses i punkt 1 i denna artikel.
EBA, Eiopa och Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095/2010.
Avsnitt 4 Kärnprimärkapital
Artikel 50 Kärnprimärkapital
Ett instituts kärnprimärkapital ska utgöras av kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av de justeringar som anges i artiklarna 32–35, avdragen i artikel 36 och undantagen och alternativen i artiklarna 48, 49 och 79.
Kapitel 3 Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
Avsnitt 1 Övrigt primärkapital och primärkapitaltillskott
Artikel 51 Övrigt primärkapital
Övrigt primärkapital ska utgöras av
kapitalinstrument, om villkoren i artikel 52.1 är uppfyllda,
överkursfonder relaterade till instrumenten i led a.
Instrument som omfattas av punkt a ska inte räknas som kärnprimärkapitalposter eller supplementärkapitalposter.
Artikel 52 Primärkapitaltillskott
1.Kapitalinstrument ska endast räknas som primärkapitaltillskott, om följande villkor är uppfyllda:
Instrumenten har emitterats direkt av ett institut och är till fullo betalda.
Instrumenten innehas inte av någon av följande:
institutet eller dess dotterföretag, eller
ett företag i vilket institutet har ett ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i det företaget.
Förvärvet av äganderätten till instrumenten har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.
Instrumenten prioriteras lägre än supplementärkapitalinstrument i händelse av institutets insolvens.
Instrumenten är utan säkerhet och omfattas inte av någon garanti som ökar förmånsrätten för
institutet eller dess dotterföretag,
institutets moderföretag eller dess dotterföretag,
det finansiella moderholdingföretaget eller dess dotterföretag,
det finansiella holdingföretaget med blandad verksamhet eller dess dotterföretag,
det blandade finansiella holdingföretaget och dess dotterföretag,
varje företag som har nära förbindelser med de enheter som avses i led i-v.
Instrumenten omfattas inte av något arrangemang, avtalsmässigt eller annat, som ökar förmånsrätten vid insolvens eller likvidation.
Instrumenten är eviga och i de bestämmelser som gäller instrumenten finns inget incitament för institutet att lösa in dem.
Om instrumenten omfattar en eller flera optioner om förtida inlösen, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas.
Instrumenten kan endast lösas in eller återköpas om villkoren i artikel 77 är uppfyllda, och tidigast fem år efter utgivningsdatum, utom då villkoren i artikel 78.4 är uppfyllda.
De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte uttryckligen eller implicit att instrumenten skulle kunna lösas in, eller återköpas, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.
Institutet anger inte, varken uttryckligen eller underförstått, att den behöriga myndigheten skulle godkänna en begäran om inlösen eller återköp av instrumenten.
Utdelningen från instrumenten uppfyller följande villkor:
Den betalas ut från utdelningsbara medel.
Utdelningens storlek ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos institutet eller dess moderföretag.
De bestämmelser som reglerar instrumenten ger institutet full bestämmanderätt att när som helst ställa in betalning av utdelning på instrumentet för obegränsad tid och på icke-kumulativ grund, och institutet får utan begränsning använda sådana inställda betalningsmedel för att uppfylla sina skyldigheter när de förfaller.
Inställd utdelning innebär inte ett fallissemang från institutets sida.
Inställd utdelning medför inte några begränsningar för institutet.
Instrumenten bidrar inte till att fastställa att institutets skulder överstiger dess tillgångar, om ett sådant fastställande utgör ett test av insolvensen enligt tillämplig nationell lagstiftning.
De bestämmelser som reglerar instrumenten kräver att instrumentens kapitalbelopp permanent eller tillfälligt skrivs ned eller omvandlas till kärnprimärkapitalinstrument om en utlösande händelse skulle inträffa.
De bestämmelser som reglerar instrumenten innehåller inget som skulle kunna hindra att institutet rekapitaliseras.
Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat ska, enligt lagar eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter resolutionsmyndighetens beslut att utöva de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.
Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och inte har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter beslut av relevant myndighet i tredjeland, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.
Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat får instrumenten bara emitteras enligt, eller på annat sätt vara underkastade, rätten i ett tredjeland om utövandet av de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, i enlighet med den rätten, har rättsverkan och är verkställbar enligt lagstadgade bestämmelser eller rättsligt verkställbara avtalsbestämmelser som erkänner resolution eller andra nedskrivnings- eller konverteringsåtgärder.
Instrumenten omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster.
Det villkor som anges i punkt 1 d i första stycket ska anses vara uppfyllt oavsett om instrumenten räknas som primärkapital eller supplementärkapital enligt artikel 484.3, under förutsättning att dessa likställs.
Vid tillämpningen av led a i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som kärnprimärkapitalsinstrument.
Förordning (EU) 2019/876
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar
form och art för incitament till inlösen,
arten av eventuell uppskrivning av ett primärkapitaltillskotts kapitalbelopp efter en tillfällig nedskrivning av dess kapitalbelopp,
förfaranden och tidpunkter för att
fastställa att en utlösande händelse har inträffat,
skriva upp ett primärkapitaltillskotts kapitalbelopp efter en tillfällig nedskrivning av dess kapitalbelopp,
egenskaper hos instrumenten som skulle kunna hindra institutets rekapitalisering,
användning av specialföretag för indirekt utgivning av kapitalbasinstrument.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 53 Restriktioner avseende inställda utdelningar på primärkapitaltillskott och egenskaper som skulle kunna hindra institutets rekapitalisering
Vid tillämpning av artikel 52.1 punkt 1 v och o ska de bestämmelser som reglerar primärkapitaltillskott i synnerhet inte innehålla följande:
Ett krav på att utdelning på instrumenten ska göras om en utdelning sker på ett instrument som givits ut av institutet och prioriteras till samma nivå eller lägre än ett primärkapitaltillskott, inklusive ett kärnprimärkapitalinstrument.
Ett krav på att betalning av utdelning på kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital instrument inte ska göras, om ingen utdelning görs på dessa primärkapitaltillskott.
En skyldighet att ersätta betalning av ränta eller utdelning med någon annan form av utbetalning. Institutet ska inte för övrigt omfattas av någon sådan skyldighet.
Artikel 54 Nedskrivning eller konvertering av primärkapitaltillskott
1.Vid tillämpning av artikel 52.1 n ska följande bestämmelser gälla för primärkapitaltillskott:
En utlösande händelse inträffar när kärnprimärkapitalrelationen i ett institut som avses i artikel 92.1 a är lägre än endera av följande:
5,125 %;
En nivå högre än 5,125 % när detta fastställts av institutet och anges i de bestämmelser som reglerar instrumentet.
Instituten får i de bestämmelser som reglerar instrumentet ange en eller flera utlösande händelser utöver den som avses i led a.
Om de bestämmelser som reglerar instrumenten kräver att dessa ska konverteras till kärnprimärkapitalinstrument vid en utlösande händelse ska i dessa bestämmelser specifikt anges antingen
en konverteringsfaktor och ett gränsvärde för det belopp som får konverteras, eller
ett intervall inom vilket instrumenten kommer att konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.
Om de bestämmelser som reglerar instrumenten kräver att instrumentens kapitalbelopp skrivs ned vid en utlösande händelse ska denna nedskrivning minska samtliga följande belopp:
Den fordran som innehavaren av instrumentet har vid insolvens eller likvidation av institutet.
Det belopp som måste betalas i händelse av inlösen eller återköp av instrumentet.
De utdelningar som gjorts på instrumentet.
Om primärkapitaltillskottinstrumenten har emitterats av ett dotterföretag som är etablerat i ett tredjeland ska den utlösande tröskel på 5,125 % eller högre som avses i led a beräknas enligt det tredjelandets nationella rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten, förutsatt att den behöriga myndigheten efter att ha samrått med EBA konstaterar att bestämmelserna minst motsvarar de krav som uppställs i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
2.Nedskrivning eller konvertering av ett primärkapitaltillskott ska enligt tillämpliga redovisningsregler generera poster som är kvalificerade som kärnprimärkapitalposter.
3.Beloppet för de primärkapitaltillskott som godkänns som övrigt primärkapital ska vara begränsat till minimibeloppet för de kärnprimärkapitalposter som skulle genereras om primärkapitaltillskottens kapitalbelopp fullständigt skulle skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.
4.Det totala beloppet för de primärkapitaltillskott som måste skrivas ned eller konverteras om en utlösande händelse skulle inträffa får inte vara lägre än det lägsta av följande:
Det belopp som krävs för att fullständigt återställa institutets kärnprimärkapitalkvot till 5,125 %.
Instrumentets fullständiga kapitalbelopp.
5.När en utlösande händelse inträffar ska instituten göra följande:
Omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna.
Underrätta innehavarna av primärkapitaltillskotten.
Utan dröjsmål, dock senast inom en månad, skriva ned instrumentens kapitalbelopp eller konvertera instrumenten till kärnprimärkapitalinstrument i enlighet med kraven i denna artikel.
6.Ett institut som ger ut primärkapitaltillskott som konverterar till kärnprimärkapitalinstrument om en utlösande händelse skulle inträffa ska säkerställa att dess aktiekapital vid alla tidpunkter räcker för att alla sådana konvertibla primärkapitaltillskott ska kunna konverteras till aktier om en utlösande händelse inträffar. Alla tillstånd som krävs ska ha inhämtats den dag då sådana konvertibla primärkapitaltillskott ges ut. Institutet ska vid alla tidpunkter ha inhämtat de förhandstillstånd som krävs för att ge ut de kärnprimärkapitalinstrument till vilka primärkapitaltillskotten skulle konverteras om en utlösande händelse inträffar.
7.Ett institut som ger ut primärkapitaltillskott som konverterar till kärnprimärkapital om en utlösande händelse skulle inträffa ska säkerställa att det inte finns några förfarandemässiga hinder för konverteringen i dess bolagsordning eller stadgar eller bestämmelser i avtal.
Artikel 55 Konsekvenser av att villkoren för primärkapitaltillskott inte längre är uppfyllda
Om de villkor för primärkapitaltillskott som anges i artikel 52.1 inte längre är uppfyllda, gäller att
instrumentet omedelbart ska upphöra att räknas som ett primärkapitaltillskott,
den del av överkursfonden som rör instrumentet omedelbart ska upphöra att räknas som övrigt primärkapital.
Avsnitt 2 Avdrag från övrigt primärkapital
Artikel 56 Avdrag från övrigt primärkapital
Instituten ska från övrigt primärkapital dra av följande:
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott, inbegripet egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser.
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Tillämplig summa för direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn, fastställd i enlighet med artikel 60, om institutet inte har ett väsentligt innehav i dessa enheter.
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter, undantaget sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar.
Summan av de poster som måste dras av från supplementärkapitalposter i enlighet med artikel 66 och som överstiger institutets supplementärkapitalposter.
Varje skattepålaga som rör övrigt primärkapital som kan förutses när beräkningen görs, utom då institutet på lämpligt sätt justerar summan för övrigt primärkapital, i den utsträckning sådana skattepålagor minskar den summa upp till vilken dessa poster får tillämpas för att täcka risker eller förluster.
Artikel 57 Avdrag av innehav av egna primärkapitaltillskott
Vid tillämpning av artikel 56 a ska instituten beräkna innehav av egna primärkapitaltillskott grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande undantag:
Instituten får beräkna summan av innehav av egna primärkapitaltillskott grundat på nettobeloppet för långa positioner, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna har samma underliggande exponering och de korta positionerna inte innebär någon motpartsrisk.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas i handelslagret eller båda innehas utanför handelslagret.
Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta eller syntetiska innehav av indexvärdepapper, genom att beräkna den underliggande exponeringen mot egna primärkapitaltillskott i dessa index.
Instituten får ”netta” bruttovärdet av långa positioner i egna primärkapitaltillskott som härrör från innehav av indexvärdepapper mot korta positioner i egna primärkapitaltillskott som härrör från korta positioner i underliggande index, inbegriper i de fall de korta positionerna innebär en motpartsrisk, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna ingår i samma underliggande index.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
Artikel 58 Avdrag av innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn när ett institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg blåsa upp kapitalbasen
Instituten ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 56 b, c och d, i enlighet med följande:
Innehavet av primärkapitaltillskott ska beräknas på grundval av bruttovärdet av långa positioner.
Vid avdrag av försäkringsposter i övrigt primärkapital ska dessa behandlas som innehav av primärkapitaltillskott.
Artikel 59 Avdrag av innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn
Instituten ska göra de avdrag som krävs i artikel 56 c och d, i enlighet med följande:
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn får beräknas på grundval av nettovärdet för långa positioner med samma underliggande exponering, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda:
Förfallodagen för de korta positionerna är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för de långa positionerna, eller de korta positionernas återstående löptid är minst ett år.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
De ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper genom att beräkna den underliggande exponeringen mot kapitalinstrumenten i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 60 Avdrag av innehav primärkapitaltillskott när ett institut inte har ett väsentligt innehav i en enhet i den finansiella sektorn
1.Vid tillämpning av artikel 56 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–g, k ii–k v och l, exklusive uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader,
artiklarna 44 och 45.
Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets alla direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn.
1.26Vid tillämpning av artikel 56 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader,
artiklarna 44 och 45.
Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets alla direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar i summan i punkt 1 a och vid beräkning av faktorn i punkt 1 b.
3.Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas mellan alla primärkapitaltillskott som innehas. Institutet ska fastställa beloppet för varje primärkapitaltillskott som ska dras av enligt punkt 1 genom att multiplicera summan i led a i denna punkt med andelen i led b i denna punkt:
Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.
Den andel av den totala summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som representeras av varje primärkapitaltillskott som innehas.
4.Summan av de innehav som avses i artikel 56 c och som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i, ii och iii, får inte dras av och ska åsättas lämplig riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning IV, beroende på vad som är tillämpligt.
5.Instituten ska fastställa beloppet för varje primärkapitaltillskott som är riskvägd i enlighet med punkt 4 genom att multiplicera summan i led a i denna punkt med summan i led b i denna punkt:
Summan av det innehav som måste åsättas en riskvikt enligt punkt 4.
Den del som härrör från beräkningen i led b i punkt 3.
Avsnitt 3 Övrigt primärkapital för Kapitaltäckningsändamål
Artikel 61 Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål
Ett instituts övriga primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska utgöras av övrigt primärkapital efter avdrag för de poster som avses i artikel 56 och efter tillämpning av artikel 79.
Kapitel 4 Supplementärkapital
Avsnitt 1 Supplementärkapitalposter och -instrument
Artikel 62 Supplementärkapitalposter
Supplementärkapitalposter ska utgöras av
kapitalinstrument, under förutsättning att villkoren som fastställs i artikel 63 är uppfyllda och i den utsträckning som närmare anges i artikel 64,
överkursfonder relaterade till de instrument som avses i led a,
generella kreditriskjusteringar och bruttoberäknade skatteeffekter på upp till 1,25 % av beloppen för riskvägd exponering beräknade i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2, om institutet beräknar beloppen för riskvägd exponering i enlighet med avdelning II kapitel 2,
positiva belopp, brutto exklusive skatteffekter, som är resultatet av beräkningen i artiklarna 158 och 159, på upp till 0,6 % av beloppen för riskvägd exponering beräknade i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3, om institutet beräknar beloppen för riskvägd exponering i enlighet med avdelning II kapitel 3.
Poster som omfattas av led a ska inte räknas som kärnprimärkapitalposter eller övrigt primärkapital.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 62 Supplementärkapitalposter27
Supplementärkapitalposter ska utgöras av
kapitalinstrument, under förutsättning att villkoren som fastställs i artikel 63 är uppfyllda och i den utsträckning som närmare anges i artikel 64,
överkursfonder relaterade till de instrument som avses i led a,
generella kreditriskjusteringar och bruttoberäknade skatteeffekter på upp till 1,25 % av beloppen för riskvägd exponering beräknade i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2, om institutet beräknar beloppen för riskvägd exponering i enlighet med avdelning II kapitel 2,
i tillämpliga fall, IRB-överskottet brutto exklusive skatteeffekter, beräknat i enlighet med artikel 159, på upp till 0,6 % av de riskvägda exponeringsbeloppen beräknade i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3, om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3.
Poster som omfattas av led a ska inte räknas som kärnprimärkapitalposter eller övrigt primärkapital.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 63 Supplementärkapitalinstrument
Kapitalinstrument ska räknas som supplementärkapitalinstrument om följande villkor är uppfyllda:
Instrumenten har emitterats direkt av ett institut och är till fullo betalda.
Instrumenten innehas inte av någon av följande:
institutet eller dess dotterföretag, eller
ett företag i vilket institutet har ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i företaget.
Förvärvet av äganderätten till instrumenten har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.
Fordran på instrumentens kapitalbelopp enligt de bestämmelser som reglerar instrumenten är efterställd alla fordringar som härrör från kvalificerade skuldinstrument.
Instrumenten är utan säkerhet eller är inte föremål för en garanti som ökar förmånsrätten för fordringarna, vilken lämnats av
institutet eller dess dotterföretag,
institutets moderföretag eller dess dotterföretag,
det finansiella moderholdingföretaget eller dess dotterföretag,
holdingföretaget med blandad verksamhet eller dess dotterföretag,
det blandade finansiella holdingföretaget eller dess dotterföretag,
varje företag som har nära förbindelser med de enheter som avses i led i-v.
Instrumenten omfattas inte av några arrangemang som på något annat sätt ökar förmånsrätten för fordringarna på instrumenten.
Instrumentens ursprungliga löptid är minst fem år.
De bestämmelser som reglerar instrumenten innehåller inget incitament för institutet att lösa in eller återbetala kapitalbeloppet, beroende på vad som är tillämpligt, innan de löper ut.
Om instrumenten omfattar en eller flera optioner om återbetalning i förväg, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas.
Instrumenten får bara köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg om villkoren som fastställs i artikel 77 är uppfyllda, och tidigast fem år efter utgivningsdatum, utom då villkoren i artikel 78.4 är uppfyllda.
De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte uttryckligen eller implicit att instrumenten skulle kunna köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.
De bestämmelser som reglerar instrumenten ger inte innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation.
Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, från instrumenten ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos institutet eller dess moderföretag.
Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter resolutionsmyndighetens beslut att utöva de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.
Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och inte har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter beslut av relevant myndighet i tredjeland, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.
Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat får instrumenten bara emitteras enligt, eller på annat sätt vara underkastade, rätten i ett tredjeland om utövandet av de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, i enlighet med den rätten, har rättsverkan och är verkställbar enligt lagstadgade bestämmelser eller rättsligt verkställbara avtalsbestämmelser som erkänner resolution eller andra nedskrivnings- eller konverteringsåtgärder.
Instrumenten omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster.
Vid tillämpningen av led a i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som supplementärkapitalinstrument.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 64 Avskrivning av supplementärkapitalinstrument
1.Supplementärkapitalinstrument med en återstående löptid på mer än fem år ska till hela sitt värde räknas som supplementärkapitalposter.
Förordning (EU) 2019/876
2.I vilken grad supplementärkapitalinstrument ska räknas som supplementärkapitalposter under de sista fem åren av sin löptid ska beräknas genom att resultatet av den beräkning som avses i led a multipliceras med summan i led b enligt följande:
Instrumentens bokförda värde den första dagen av den avtalade löptidens sista femårsperiod, dividerat med antal dagar under denna period.
Antalet återstående dagar av instrumentens återstående avtalade löptid.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 65 Konsekvenser av att villkoren för supplementärkapitalinstrument inte längre är uppfyllda
Om villkoren i artikel 63 för ett supplementärkapitalinstrument inte längre är uppfyllda gäller att
instrumentet omedelbart ska upphöra att räknas som ett supplementärkapitalinstrument,
överkursfonder som rör instrumentet omedelbart ska upphöra att räknas som supplementärkapitalposter.
Avsnitt 2 Avdrag från Supplementärkapitalposter
Artikel 66 Avdrag från supplementärkapitalposter
Följande avdrag ska göras från supplementärkapitalposter:
Ett instituts direkta, indirekta och syntetiska innehav av egna supplementärkapitalinstrument, inbegripet egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser.
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.
Tillämplig summa, fastställd i enlighet med artikel 70, för direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet inte har ett väsentligt innehav i dessa enheter.
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter, undantaget sådana emissionsgarantipositioner som innehas i färre än fem arbetsdagar.
Summan av de poster som måste dras av från kvalificerade skuldposter enligt artikel 72e och som överstiger institutets kvalificerade skuldposter.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 67 Avdrag för innehav i egna supplementärkapitalinstrument
Vid tillämpning av artikel 66 a ska instituten beräkna innehav grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande undantag:
Instituten får beräkna summan av innehav grundat på nettobeloppet för långa positioner, under förutsättning att båda av följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna har samma underliggande exponering och de korta positionerna innebär inte någon motpartsrisk.
Såväl de korta som de långa positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper genom att beräkna den underliggande exponeringen för egna supplementärkapitalinstrument i dessa index.
Instituten får ”netta” bruttovärdet av långa positioner i egna supplementärkapitalinstrument som härrör från innehav av indexvärdepapper mot korta positioner i egna supplementärkapitalinstrument som härrör från korta positioner i underliggande index, inbegriper i de fall de korta positionerna innebär en motpartsrisk, under förutsättning att båda av följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna har samma underliggande index.
Såväl de korta som de långa positionerna finns antingen i handelslagret eller båda finns utanför handelslagret.
Artikel 68 Avdrag för innehav i supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och när ett institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg blåsa upp kapitalbasen
Institutet ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 66 b, c och d, i enlighet med följande bestämmelser:
Innehavet av supplementärkapitalinstrument ska beräknas på grundval av bruttovärdet av långa positioner.
Innehavet av försäkringsposter i supplementärkapitalet och i den utvidgade kapitalbasen (tier 3) ska behandlas som innehav av supplementärkapitalinstrument när det gäller avdrag.
Artikel 69 Avdrag av innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn
Instituten ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 63 c och d, i enlighet med följande:
Direkta, indirekta och syntetiska innehav i supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn får beräknas på grundval av nettovärdet för långa positioner med samma underliggande exponering, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda:
Förfallodagen för den korta positionen är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för den långa positionen, eller den korta positionens återstående löptid är minst ett år.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper, genom att gå igenom den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 70 Avdrag av supplementärkapitalinstrument när ett institut inte har ett väsentligt innehav i en relevant enhet
1.Vid tillämpning av artikel 66 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–g, k ii–k v och l, exklusive den summa som ska dras av för uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader, och
artiklarna 44 och 45,
Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets alla direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn.
1.28Vid tillämpning av artikel 66 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader,
artiklarna 44 och 45,
Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets alla direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar i summan i punkt1 a och vid beräkning av faktorn i punkt 1 b.
3.Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas mellan alla supplementärkapitalinstrument som innehas. Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av från varje supplementärkapitalinstrument som ska dra av enligt punkt 1 genom att multiplicera summan i led a i denna punkt med andelen i led b i denna punkt:
Den totala summan för det innehav som måste dras av enligt punkt 1.
Den andel av totala summan av direkta, indirekta och syntetiska innehav av de supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som representeras av varje supplementärkapitalinstrument som innehas.
4.Summan av de innehav som avses i artikel 66.1 c och som högst är lika med 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i–iii, ska inte dras av och ska åsättas lämplig riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning IV, beroende på vad som är tillämpligt.
5.Instituten ska fastställa det belopp av varje kapitalbasinstrument som är riskvägt enligt punkt 4 genom att multiplicera summan i led a i denna punkt med summan i led b i denna punkt:
Summan av det innehav som måste åsättas en riskvikt enligt punkt 4.
Den del som härrör från beräkningen i led b i punkt 3.
Avsnitt 3 Supplementärkapital
Artikel 71 Supplementärkapital
Ett instituts supplementärkapital ska utgöras av institutets supplementärkapitalposter efter de avdrag som anges i artikel 66 och efter tillämpning av artikel 79.
Kapitel 5 Kapitalbas
Artikel 72 Kapitalbas
Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.
Kapitel 5a Kvalificerade skulder
Avsnitt 1 Kvalificerade skuldposter och skuldinstrument
Artikel 72a Kvalificerade skuldposter
1.Följande ska utgöra kvalificerade skuldposter, såvida de inte omfattas av någon av de kategorier av undantagna skulder som fastställs i punkt 2 i denna artikel, och i den utsträckning som närmare anges i artikel 72c:
Kvalificerade skuldinstrument, om villkoren som fastställs i artikel 72b är uppfyllda, såvida de inte räknas som kärnprimärkapitalposter, övrigt primärkapital eller supplementärkapitalposter.
Supplementärkapitalinstrument med en återstående löptid på minst ett år, i den utsträckning de inte räknas som supplementärkapitalposter i enlighet med artikel 64.
Förordning (EU) 2019/876
2.Följande skulder ska undantas från kvalificerade skuldposter:
Garanterade insättningar.
Avistainlåning och kortfristig inlåning med en ursprunglig löptid på mindre än ett år.
Den del av kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag som överstiger den garantinivå som avses i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU.
Insättningar som skulle utgöra kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag om de inte hade gjorts genom filialer belägna utanför unionen av institut som är etablerade i unionen.
Skulder med säkerhet, inbegripet säkerställda obligationer och skulder i form av finansiella instrument som används för risksäkringsändamål och som utgör en integrerad del av säkerhetsmassan, och som säkrats i enlighet med nationell rätt på liknande sätt som säkerställda obligationer, under förutsättning att alla de säkrade tillgångar som hänför sig till en säkerställd obligations säkerhetsmassa inte påverkas och förblir separerade med tillräcklig finansiering och med undantag för del av skuld med säkerhet eller en skuld för vilken säkerhet har ställts som överstiger värdet av de tillgångar, den panträtt, den företagsinteckning eller annan säkerhet som ställts för den.
Skulder som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel, inbegripet kundtillgångar eller kundmedel som innehas på uppdrag av fondföretag, under förutsättning att kunderna är skyddade enligt gällande insolvensrätt.
Skulder som hänför sig till en förtroenderelation mellan resolutionsenheten eller något av dess dotterföretag (som förvaltare) och en annan person (som mottagare), under förutsättning att en sådan mottagare är skyddad enligt gällande insolvensrätt eller civilrätt.
Skulder till institut, med undantag för skulder till enheter inom samma grupp, med en ursprunglig löptid på mindre än sju dagar.
Skulder med en återstående löptid på mindre än sju dagar till
system eller systemoperatörer som har betecknats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG,
deltagare i system som har betecknats i enlighetmed direktiv 98/26/EG och som uppstår till följd av deltagandet i ett sådant system, eller
centrala motparter från tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012.
En skuld till någon av följande:
En anställd, vad gäller inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättning som inte regleras av kollektivavtal och med undantag för den rörliga delen av ersättning till sådana risktagare med väsentlig inverkan som avses i artikel 92.2 i direktiv 2013/36/EU.
En borgenär inom affärs- eller handelssektorn där skulden hänför sig till att institutet eller moderföretaget har tillhandhållits varor eller tjänster som är kritiska för institutets eller moderföretagets löpande verksamhet, däribland it-tjänster, försörjningstjänster och hyra, förvaltning och underhåll av lokaler.
Skatte- och socialförsäkringsmyndigheter, förutsatt att de skulderna är prioriterade enligt tillämplig rätt.
Insättningsgarantisystem om skulden hänför sig till bidrag som ska betalas i enlighet med direktiv 2014/49/EU.
Skulder som hänför sig till derivat.
Skulder som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat.
Vid tillämpningen av första stycket l ska skuldinstrument som innefattar optioner om förtida inlösen vilkas utnyttjande emittenten eller innehavaren beslutar om och skuldinstrument med rörlig ränta som härletts från en allmänt använd referensränta, såsom Euribor eller Libor, inte anses vara skuldinstrument med inbäddade derivat endast på grund av dessa egenskaper.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72b Kvalificerade skuldinstrument
1.Skulder ska räknas som kvalificerade skuldinstrument, under förutsättning att de uppfyller villkoren som fastställs i denna artikel och endast i den utsträckning som fastställs i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
2.Skulder ska räknas som kvalificerade skuldinstrument, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Skulderna har emitterats eller tagits upp, beroende på vad som är tillämpligt, direkt av ett institut och är fullt betalda.
Skulderna ägs inte av någon av följande:
Institutet eller en enhet som ingår i samma resolutionsgrupp.
Ett företag i vilket institutet har ett direkt eller indirekt ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i det företaget.
Förvärvet av äganderätten till skulderna har inte direkt eller indirekt finansierats av resolutionsenheten.
Fordran på skuldernas kapitalbelopp enligt de bestämmelser som reglerar instrumenten är helt efterställd sådana fordringar som hänför sig till de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2, det efterställningskravet ska anses vara uppfyllt i någon av följande situationer:
De avtalsbestämmelser som reglerar skulderna anger att fordran på instrumentens kapitalbelopp i normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har lägre prioritet än fordringar som hänför sig till någon av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning.
Den tillämpliga rätten anger att fordran på instrumentens kapitalbelopp i normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har lägre prioritet än fordringar som hänför sig till någon av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning.
Instrumenten emitteras av en resolutionsenhet som i sin balansräkning inte har några av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning som är likställda med eller har lägre prioritet än kvalificerade skuldinstrument.
Skulderna är utan säkerhet och omfattas inte av någon garanti eller annat arrangemang som ökar förmånsrätten för
institutet eller dess dotterföretag,
institutets moderföretag eller dess dotterföretag,
varje företag som har nära förbindelser med de enheter som avses i leden i och ii.
Skulderna omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster under resolution.
De bestämmelser som reglerar skulderna innehåller inget incitament för institutet att före förfallodagen köpa, lösa in eller återköpa eller återbetala kapitalbeloppet, beroende på vad som är tillämpligt, utom i de fall som avses i artikel 72c.3.
Innehavarna av instrumenten kan inte lösa in skulderna före förfallodagen utom i de fall som avses i artikel 72c.2.
Med förbehåll för artikel 72c.3 och 72c.4, om skulderna omfattar en eller flera optioner om återbetalning i förväg, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas, utom i de fall som avses i artikel 72c.2.
Skulderna får bara köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg om villkoren i artiklarna 77 och 78a är uppfyllda.
De bestämmelser som reglerar skulderna anger inte uttryckligen eller implicit att skulderna skulle köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av resolutionsenheten, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.
De bestämmelser som reglerar skulderna ger inte innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om resolutionsenheten blir insolvent eller försätts i likvidation.
Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, som ska betalas på skulderna ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos resolutionsenheten eller dess moderföretag.
För instrument som ges ut efter den 28 juni 2021 hänvisar den relevanta avtalsenliga dokumentationen och, i tillämpliga fall, de prospekt som avser emissionen uttryckligen till möjligheten att utöva nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter i enlighet med artikel 48 i direktiv 2014/59/EU.
Vid tillämpningen av första stycket a ska endast de delar av skulderna som är till fullo betalda räknas som kvalificerade skuldinstrument.
Vid tillämpning av första stycket d i denna artikel ska, i de fall där vissa av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet, bland annat på grund av att de innehas av en borgenär som har nära förbindelser till gäldenären eftersom denne är eller har varit aktieägare, i ett kontroll- eller koncernförhållande, ledamot i ledningsorganet eller är släkt med någon av dessa personer, fordringar som härrör från sådana undantagna skulder inte beaktas vid efterställningsbedömningen.
Vid tillämpning av artikel 92b ska hänvisningar till resolutionsenheten i första stycket c, k, l och m i denna punkt även förstås som hänvisningar till ett institut som är ett betydande dotterföretag till ett icke EU-baserat globalt systemviktigt institut.
Förordning (EU) 2022/2036
3.Förutom de skulder som avses i punkt 2 i denna artikel får resolutionsmyndigheten tillåta att skulder räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett totalt värde som inte överstiger 3,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4, under förutsättning att
alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,
skulderna är likställda med de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 med undantag för sådana undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i tredje stycket i punkt 2 i denna artikel, och
inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.
Förordning (EU) 2019/876
3.29Utöver de skulder som avses i punkt 2 i denna artikel får resolutionsmyndigheten tillåta att skulder räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett aggregerat värde som inte överstiger 3,5 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3, under förutsättning att
alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,
skulderna är likställda med de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 med undantag för sådana undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i tredje stycket i punkt 2 i denna artikel, och
inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Resolutionsmyndigheten får tillåta att skulderna räknas som kvalificerade skuldinstrument utöver de skulder som avses i punkt 2, under förutsättning att
institutet inte har tillstånd att inkludera de skulder som avses i punkt 3 i de kvalificerade skuldposterna,
alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,
skulderna är likställda med eller rankas högre än de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2, med undantag för de undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i punkt 2 tredje stycket i denna artikel,
värdet, på institutets balansräkning, av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 som är likställda med eller rankas lägre än sådana skulder i ett insolvensförfarande, inte överstiger 5 % av värdet av institutets kapitalbas och kvalificerade skulder,
inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.
Förordning (EU) 2019/876
5.Resolutionsmyndigheten får endast tillåta att ett institut inkluderar skulder som avses i antingen punkt 3 eller punkt 4 som kvalificerade skuldposter.
Förordning (EU) 2019/876
6.Resolutionsmyndigheten ska samråda med den behöriga myndigheten vid bedömningen av om villkoren i denna artikel är uppfyllda.
Förordning (EU) 2019/876
7.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
tillämplig form och art för indirekt finansiering av kvalificerade skuldinstrument,
form och art för incitament till inlösen vid tillämpningen av de villkor som fastställs i punkt 2 första stycket led g i denna artikel samt artikel 72c.3.
Dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska vara helt anpassade till den delegerade akt som avses i artikel 28.5 a och artikel 52.2 a.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72c Avskrivning av kvalificerade skuldinstrument
1.Kvalificerade skuldinstrument med en återstående löptid på minst ett år ska till fullo räknas som kvalificerade skuldposter.
Kvalificerade skuldinstrument med en återstående löptid på mindre än ett år ska inte räknas som kvalificerade skuldposter.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar en inlösenoption för innehavaren som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, instrumentets förfallodag definieras som den dag då innehavaren tidigast kan utnyttja inlösenoptionen och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar ett incitament till köp, inlösen, återbetalning eller återköp för emittenten som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, instrumentets förfallodag definieras som den dag då emittenten tidigast kan utnyttja denna option och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar optioner om förtida inlösen vars utnyttjande emittenten ensam beslutar om före instrumentets ursprungligt angivna förfallodag, men om de bestämmelser som reglerar instrumentet inte innefattar incitament till köp, inlösen, återbetalning eller återköp för instrumentet före dess förfallodag och inte innefattar optioner för inlösen eller återbetalning vars utnyttjande innehavarna beslutar om, ska instrumentets förfallodag definieras som den ursprungligt angivna förfallodagen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72d Följder av att kvalificeringsvillkoren inte längre uppfylls
Om tillämpliga villkor som fastställs i artikel 72b inte längre uppfylls i fråga om ett kvalificerat skuldinstrument ska skulderna omedelbart upphöra att räknas som kvalificerade skuldinstrument.
De skulder som avses i artikel 72b.2 får fortsätta att räknas som kvalificerade skuldinstrument, under förutsättning att de räknas som kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72b.3 eller 72b.4.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 2 Avdrag från kvalificerade skuldposter
Artikel 72e Avdrag från kvalificerade skuldposter
1.Institut som omfattas av artikel 92a ska från kvalificerade skuldposter dra av följande:
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av egna kvalificerade skuldinstrument, inbegripet egna skulder som det institutet kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser.
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp resolutionsenhetens förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet.
Tillämpligt belopp, fastställt i enlighet med artikel 72i, av direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, om institutet inte har ett väsentligt innehav i dessa enheter.
Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter, undantaget emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre bankdagar.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpningen av detta avsnitt ska alla instrument som likställs med kvalificerade skuldinstrument behandlas som kvalificerade skuldinstrument, med undantag för instrument som likställs med instrument som räknas som kvalificerade skulder enligt artikel 72b.3 och 72b.4.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpningen av detta avsnitt får instituten beräkna värdet av innehav av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3 på följande sätt:
där
h | = värdet av innehav av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3, |
i | = index som anger det emitterande institutet, |
Hi | = det totala värdet av de kvalificerade skulder hos det emitterande institutet i som avses i artikel 72b.3, |
li | = värdet av skulder som det emitterande institutet i har inkluderat i de kvalificerade skuldposterna upp till de tak som anges i artikel 72b.3 enligt den senaste information som har offentliggjorts av detta institut, och |
Li | = det totala värdet av de utestående skulder hos det emitterande institutet i som avses i artikel 72b.3 enligt den senaste information som har offentliggjorts av detta institut. |
Förordning (EU) 2019/876
4.Om ett moderinstitut inom EU eller ett moderinstitut i en medlemsstat som omfattas av artikel 92a har direkta, indirekta eller syntetiska innehav av kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument i ett eller flera dotterföretag som inte ingår i samma resolutionsgrupp som moderinstitutet, får resolutionsmyndigheten för moderinstitutet, efter att vederbörligen ha beaktat yttrandet från resolutionsmyndigheterna eller relevanta myndigheter i tredjeländer för eventuellt berörda dotterföretag, tillåta att moderinstitutet drar av sådana innehav genom att dra av ett lägre belopp som fastställs av resolutionsmyndigheten för moderinstitutet. Detta justerade belopp ska åtminstone vara likvärdigt med beloppet (m), som beräknas på följande sätt:
mi = max{0; OPi + LPi – max{0; β · [Oi + Li – max{ri · aRWAi ; wi · aLREi }]}}
där
i | = index som anger dotterföretaget, |
OPi | = beloppet av kapitalbasinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av moderinstitutet, |
LPi | = beloppet av kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av moderinstitutet, |
β | = procentuell andel kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av moderföretaget, beräknat på följande sätt:  |
Oi | = beloppet av kapitalbasen för dotterföretaget i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet med denna punkt, |
Li | = beloppet av kvalificerade skulder hos dotterföretag i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet med denna punkt, |
ri | = den kvot som ska tillämpas på dotterföretag i på resolutionsgruppsnivå i enlighet med artikel 92a.1 a i denna förordning och artikel 45c.3 första stycket a i direktiv 2014/59/EU eller, för dotterföretag i tredjeland, ett likvärdigt resolutionskrav som är tillämpligt på dotterföretag i i det tredjeland där det har sitt huvudkontor, i den mån kravet uppfylls med instrument som skulle anses vara kapitalbas eller kvalificerade skulder enligt denna förordning, |
aRWAi | = det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det globala systemviktiga institutets enhet i, beräknat i enlighet med artikel 92.3 med beaktande av de justeringar som anges i artikel 12a eller för dotterföretag i tredjeländer, i enlighet med tillämpliga lokala föreskrifter, |
wi | = den kvot som ska tillämpas på dotterföretag i på resolutionsgruppsnivå i enlighet med artikel 92a.1 b i denna förordning och artikel 45c.3 första stycket b i direktiv 2014/59/EU eller, för dotterföretag i tredjeland, ett likvärdigt resolutionskrav som är tillämpligt på dotterföretag i i det tredjeland där det har sitt huvudkontor, i den mån kravet uppfylls med instrument som skulle anses vara kapitalbas eller kvalificerade skulder enligt denna förordning, |
aLREi | = det totala exponeringsmåttet för det globala systemviktiga institutets enhet i, beräknat i enlighet med artikel 429.4 eller för dotterföretag i tredjeländer, i enlighet med tillämpliga lokala föreskrifter. |
Om moderinstitutet får dra av det justerade beloppet i enlighet med första stycket ska dotterföretaget dra av mellanskillnaden mellan beloppet för innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som avses i första stycket och det justerade beloppet.
Förordning (EU) 2022/2036
5.Institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d i direktiv 2014/59/EU ska från kvalificerade skuldposter dra av sina innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Kapitalbasinstrumenten och de kvalificerade skuldinstrumenten innehas av ett institut eller en enhet som själv inte utgör en resolutionsenhet men som utgör ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller till en enhet i ett tredjeland som skulle vara en resolutionsenhet om den var etablerad i unionen.
Det institut eller den enhet som avses i led a ska uppfylla de krav som fastställs i artikel 92b i denna förordning eller artikel 45f i direktiv 2014/59/EU.
De kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som innehas av det institut eller den enhet som avses i led a emitterades av ett institut eller en enhet som avses i artikel 92b.1 i denna förordning eller i artikel 45f.1 i direktiv 2014/59/EU som själv inte utgör en resolutionsenhet och som tillhör samma resolutionsgrupp som det institut eller den enhet som avses i led a.
Genom undantag från första stycket ska innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument inte dras av om institutet eller enheten som avses i första stycket a måste uppfylla det krav som avses i första stycket b på gruppnivå och det institut eller den enhet som avses i första stycket c ingår i konsolideringen av det institut eller den enhet som avses i första stycket a i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2.
Vid tillämpning av denna punkt ska hänvisningen till kvalificerade skuldposter förstås som en hänvisning till något av följande:
Kvalificerade skuldposter som beaktats i syfte att uppfylla kraven i artikel 92b.
Skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.
Vid tillämpning av denna punkt ska hänvisningen till kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument förstås som en hänvisning till något av följande:
Kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som uppfyller villkoren i artikel 92b.2 och 92b.3.
Kapitalbas och skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU.
Förordning (EU) 2022/2036
Artikel 72f Avdrag för innehav i egna kvalificerade skuldinstrument
Vid tillämpning av artikel 72e.1 a ska instituten beräkna innehav grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande undantag:
Instituten får beräkna summan av innehav grundat på nettobeloppet för långa positioner, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna har samma underliggande exponering och de korta positionerna innebär inte någon motpartsrisk.
Såväl de långa som de korta positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper genom att beräkna den underliggande exponeringen för egna kvalificerade skuldinstrument i dessa index.
Instituten får netta bruttovärdet av långa positioner i egna kvalificerade skuldinstrument som härrör från innehav av indexvärdepapper mot korta positioner i egna kvalificerade skuldinstrument som härrör från korta positioner i underliggande index, inbegripet i de fall de korta positionerna innebär en motpartsrisk, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
De långa och korta positionerna har samma underliggande index.
Såväl de långa som de korta positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72g Avdragsunderlag för kvalificerade skuldposter
Vid tillämpning av artikel 72e.1 b, c och d ska instituten dra av bruttovärdet av långa positioner med beaktande av de undantag som anges i artiklarna 72h och 72i.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72h Avdrag för innehav av kvalificerade skulder i andra globalt systemviktiga instituts enheter
Institut som inte tillämpar det undantag som anges i artikel 72j ska göra de avdrag som avses i artikel 72e.1 c och d enligt följande:
Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument får beräknas på grundval av nettovärdet för långa positioner med samma underliggande exponering, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Förfallodagen för den korta positionen infaller antingen samma dag, eller senare än förfallodagen för den långa positionen, eller den korta positionens återstående löptid är minst ett år.
Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.
De belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper ska fastställas genom en genomlysning av den underliggande exponeringen för kvalificerade skuldinstrument i dessa index.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72i Avdrag av kvalificerade skulder om institutet inte har ett väsentligt innehav i globalt systemviktiga instituts enheter
1.Vid tillämpning av artikel 72e.1 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att beloppet i led a i denna punkt multipliceras med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter – där institutet inte har ett väsentligt innehav – överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–g, 36.1 k ii–k v och 36.1 l, exklusive den summa som ska dras av för uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader,
artiklarna 44 och 45.
Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, i resolutionsenheten inte har ett väsentligt innehav.
Förordning (EU) 2019/876
1.30Vid tillämpning av artikel 72e.1 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att beloppet i led a i denna punkt multipliceras med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:
Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter – där institutet inte har ett väsentligt innehav – överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av
artiklarna 32–35,
artikel 36.1 a–g, k ii–k vi, l, m och n, exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader,
artiklarna 44 och 45.
Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, i resolutionsenheten inte har ett väsentligt innehav.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre bankdagar i den summa som avses i punkt 1 a och vid beräkning av faktorn i enlighet med punkt 1 b.
Förordning (EU) 2019/876
3.Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas mellan alla de kvalificerade skuldinstrument i en globalt systemviktiga institutsenhet som institutet innehar. Instituten ska fastställa det belopp för varje kvalificerat skuldinstrument som ska dras av enligt punkt 1 genom att multiplicera den summa som anges i led a i denna punkt med den andel som anges i led b i denna punkt:
Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.
Andelen av den totala summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, representerat av varje kvalificerat skuldinstrument som institutet innehar.
Förordning (EU) 2019/876
4.Summan av de innehav som avses i artikel 72e.1 c och som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i, ii och iii i denna artikel, får inte dras av och ska åsättas den tillämpliga riskvikten i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning IV, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska fastställa det belopp för varje kvalificerat skuldinstrument som är riskviktat enligt punkt 4 genom att multiplicera det innehav som måste riskviktas enligt punkt 4 med den andel som erhålls från den beräkning som anges i punkt 3 b.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72j Undantag för handelslagret avseende avdrag från kvalificerade skuldposter
1.Instituten får besluta att inte dra av en viss del av sina direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument, som sammanlagt och enligt det beräknade bruttobeloppet för långa positioner utgör högst 5 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av artiklarna 32–36, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Innehaven finns i handelslagret.
De kvalificerade skuldinstrumenten har innehafts i högst 30 bankdagar.
Förordning (EU) 2019/876
2.Beloppen för de poster som inte dragits av enligt punkt 1 ska omfattas av kapitalbaskraven för poster i handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om innehav inte har dragits av i enlighet med punkt 1 inte längre uppfyller de villkor som fastställs i den punkten ska innehaven dras av i enlighet med artikel 72g utan tillämpning av de undantag som anges i artiklarna 72h och 72i.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 3 Kapitalbas och kvalificerade skulder
Artikel 72k Kvalificerade skulder
Ett instituts kvalificerade skulder ska utgöras av institutets kvalificerade skuldposter efter de avdrag som avses i artikel 72e.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 72l Kapitalbas och kvalificerade skulder
Ett instituts kapitalbas och kvalificerade skulder ska utgöras av summan av dess kapitalbas och kvalificerade skulder.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 6 Allmänna krav för kapitalbas och kvalificerade skulder
Artikel 73 Utdelning på instrument
1.Kapitalinstrument och skulder för vilka ett institut har ensamrätt att besluta att betala utdelning i annan form än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument eller kvalificerade skuldinstrument om inte institutet har fått förhandstillstånd av de behöriga myndigheterna.
Förordning (EU) 2019/876
2.De behöriga myndigheterna ska bevilja det förhandstillstånd som avses i punkt 1 endast om de anser att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutets förmåga att inställa betalningarna enligt instrumentet skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen kan ske.
Kapitalinstrumentets eller skuldens förmåga att absorbera förluster skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen kan ske.
Kapitalinstrumentets eller skuldens kvalitet skulle inte på annat sätt minskas genom den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller genom den form i vilken utdelningen kan ske.
Den behöriga myndigheten ska samråda med resolutionsmyndigheten avseende institutets efterlevnad av dessa villkor innan den beviljar det förhandstillstånd som avses i punkt 1.
Förordning (EU) 2019/876
3.Kapitalinstrument och skulder för vilka en annan juridisk person än det institut som ger ut dem har rätt att besluta eller kräva att betalning av utdelning på dessa instrument eller skulder ska göras i annan form än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument eller kvalificerade skuldinstrument.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten får använda ett brett marknadsindex som en av baserna för att fastställa utdelningsnivån för primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument.
Förordning (EU) 2019/876
5.Punkt 4 ska inte tillämpas när institutet är en referensenhet i detta breda marknadsindex utom när båda följande villkor är uppfyllda:
Institutet anser att rörelserna i detta breda marknadsindex inte har någon betydande korrelation med kreditvärdigheten för institutet, dess moderinstitut eller finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag eller moderholdingföretag med blandad verksamhet.
Den behöriga myndigheten har inte kommit fram till en annan bedömning än den som anges i led a.
6.Instituten ska rapportera och offentliggöra de breda marknadsindex som deras kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument är beroende av.
Förordning (EU) 2019/876
7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa de villkor enligt vilka index ska anses kunna betraktas som breda marknadsindex enligt punkt 4.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artikel 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 74 Innehav av kapitalinstrument som givits ut av reglerade enheter i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital
Instituten ska inte dra av några delar av direkta, indirekta eller syntetiska innehav i kapitalbasen i kapitalinstrument som givits ut av en reglerad enhet i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital hos den enheten. Instituten ska tillämpa riskvikter för sådana innehav i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt.
Artikel 74 Innehav av kapitalinstrument som givits ut av reglerade enheter i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital31
Instituten ska inte från någon del av kapitalbasen dra av direkta, indirekta eller syntetiska innehav av kapitalinstrument som givits ut av en reglerad enhet i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital hos den enheten. Instituten ska tillämpa riskvikter för sådana innehav i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 75 Avdrags- och löptidskrav för korta positioner
Löptidskraven för korta positioner enligt artiklarna 45 a, 59 a, 69 a och 72h a ska anses vara uppfyllda för positioner om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet har kontraktsenlig rätt att vid ett bestämt framtida datum till den motpart som tillhandahåller risksäkringen sälja den långa position som säkras.
Motparten som tillhandahåller institutet säkringen är kontraktsenligt förpliktad att vid detta bestämda framtida datum köpa den långa position som avses i led a av institutet.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 76 Indexinnehav av kapitalinstrument och skulder
1.Vid tillämpning av artiklarna 42 a, 45 a, 57 a, 59 a, 67 a, 69 a, 72f a och 72h a får instituten reducera summan av en lång position i ett kapitalinstrument eller i en skuld med den del av indexet som utgörs av samma underliggande exponering som säkras, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Såväl den långa säkrade positionen som den korta positionen i ett index som används för att säkra den långa positionen finns i handelslagret eller båda finns utanför handelslagret.
De positioner som avses i led a har sitt verkliga värde på institutets balansräkning.
Den korta position som avses i led a uppfyller kraven för en effektiv säkring enligt institutets interna kontrollprocesser.
De behöriga myndigheterna bedömer tillräckligheten hos de interna kontrollprocesser som avses i led c åtminstone en gång om året och är övertygade om att de fortfarande är lämpliga.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om den behöriga myndigheten har beviljat förhandstillstånd får ett institut använda en konservativ skattning av institutets underliggande exponering mot kapitalinstrument eller mot skulder som är inkluderade i index som alternativ till att ett institut beräknar sin exponering mot de poster som avses i ett eller flera av följande led:
Egna kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument som är inkluderade i index.
Kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som är utgivna av enheter i den finansiella sektorn och är inkluderade i index.
Institutets kvalificerade skuldinstrument som är inkluderade i index.
Förordning (EU) 2019/876
3.De behöriga myndigheterna ska endast bevilja det förhandstillstånd som avses i punkt 2 om de finner det styrkt att det skulle vara operativt betungande för institutet att övervaka den underliggande exponeringen mot de poster som avses i ett eller flera av leden i punkt 2, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar
när en skattning som används som alternativ till att beräkna den underliggande exponering som avses i punkt 2 är tillräckligt försiktig,
innebörden av operativt betungande vid tillämpning av punkt 3.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 77 Villkor för reducering av kapitalbas och kvalificerade skulder
1.Ett institut ska erhålla förhandstillstånd från den behöriga myndigheten för att göra något av följande:
Reducera, inlösa eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av institutet på ett enligt den nationella rätten tillåtet sätt.
Reducera, fördela eller omklassificera de överkursfonder som är relaterade till kapitalbasinstrument som en annan kapitalbaspost.
Verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång.
Förordning (EU) 2019/876
2.Ett institut ska erhålla förhandstillstånd från resolutionsmyndigheten för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument som inte omfattas av punkt 1 före den avtalsenliga löptidens utgång.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 78 Tillstånd från tillsynsmyndighet för att reducera kapitalbas
1.Den behöriga myndigheten ska bevilja ett institut tillstånd att reducera, köpa, lösa in, återbetala eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument, eller att reducera, fördela eller omklassificera relaterade överkursfonder, om något av följande villkor uppfylls:
Institutet ersätter de instrument eller de relaterade överkursfonder som avses i artikel 77.1 med kapitalbasinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, före eller samtidigt med någon av de åtgärder som avses i artikel 77.1.
Institutet har för den behöriga myndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder efter den åtgärd som avses i artikel 77.1 i denna förordning skulle överskrida de krav som fastställs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som den behöriga myndigheten anser nödvändig.
Om ett institut ger tillräckliga skyddsåtgärder för sin förmåga att bedriva verksamhet med sin kapitalbas utöver de belopp som krävs enligt denna förordning och direktiv 2013/36/EU får den behöriga myndigheten bevilja institutet ett allmänt förhandstillstånd för att vidta någon av de åtgärder som anges i artikel 77.1 i denna förordning, på villkor att sådana eventuella åtgärder är i enlighet med de villkor som fastställs i leden a och b i denna punkt. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för en specificerad tidsperiod som inte får överstiga ett år men som därefter får förlängas. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för ett i förväg fastställt belopp, som ska fastställas av den behöriga myndigheten. För kärnprimärkapitalinstrument får det i förväg fastställda beloppet inte överstiga 3 % av emissionen i fråga och 10 % av det belopp med vilket kärnprimärkapitalet överstiger summan av de kärnprimärkapitalkrav som fastställs i denna förordning, i direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU och en marginal som den behöriga myndigheten anser nödvändig. För primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument får det i förväg fastställda beloppet inte överstiga 10 % av emissionen i fråga och inte överstiga 3 % av totalbeloppet av utestående primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument, beroende på vad som är tillämpligt.
De behöriga myndigheterna ska dra in det allmänna förhandstillståndet om ett institut upphör att efterleva något av de kriterier som anges för det tillståndet.
Förordning (EU) 2019/876
2.När de behöriga myndigheterna bedömer hållbarheten hos de ersättningsinstrument för institutets inkomstkapacitet som avses i punkt 1 a ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument skulle vara dyrare för institutet än de kapitalinstrument eller överkursfonder de skulle ersätta.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om ett institut vidtar en åtgärd som avses i artikel 77.1 a och det enligt tillämplig nationell rätt är förbjudet att vägra att lösa in sådana kärnprimärkapitalinstrument som avses i artikel 27, får den behöriga myndigheten göra undantag från de villkor som fastställs i punkt 1 i denna artikel, under förutsättning att den behöriga myndigheten kräver att institutet på lämpligt sätt begränsar inlösen av sådana instrument.
Förordning (EU) 2019/876
4.De behöriga myndigheterna får tillåta institut att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument eller relaterade överkursfonder under fem år från och med utgivningsdatum om villkoren i punkt 1 och ett av följande villkor är uppfyllt:
Det har skett en förändring i den rättsliga klassificeringen av instrumenten som troligen leder till att de utesluts från kapitalbasen eller omklassificeras som en form av kapitalbas av lägre kvalitet och båda följande villkor är uppfyllda:
Den behöriga myndigheten anser att en sådan förändring är tillräckligt säker.
Institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för den behöriga myndigheten att den rättsliga omklassificeringen av dessa instrument inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för utgivningen.
Det har skett en förändring i den tillämpliga skattemässiga behandlingen av dessa instrument och institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för den behöriga myndigheten att denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för utgivningen.
Instrumenten och de relaterade överkursfonderna berättigas fortsatt tillämpning av äldre regler enligt artikel 494b.
Institutet ersätter, före eller samtidigt med den åtgärd som avses i artikel 77.1, de instrument eller relaterade överkursfonder som avses i artikel 77.1 med kapitalbasinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, och den behöriga myndigheten har beviljat den åtgärden på grundval av sin uppfattning att den skulle vara tillsynsmässigt gynnsam och motiverad av exceptionella omständigheter.
Primärkapitaltillskottet eller supplementärkapitalinstrumenten återköps för marknadsgarantsändamål.
Förordning (EU) 2019/876
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar
innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapacitet,
lämpliga grunder för den begränsning av inlösen som avses i punkt 3,
processen, inbegripet begränsningarna och förfarandena vad gäller behöriga myndigheters beviljande av förhandstillstånd för åtgärder enligt artikel 77.1, och datakraven för institutets ansökan om tillstånd från den behöriga myndigheten att genomföra en av åtgärderna förtecknade däri, inbegripet den process som ska tillämpas vid inlösen av aktier som har givits ut till medlemmar i kooperativa sammanslutningar samt tidsfristen för att behandla en sådan ansökan.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 78a Tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument
1.Resolutionsmyndigheten ska bevilja ett institut tillstånd att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa kvalificerade skuldinstrument om något av följande villkor är uppfyllt:
Institutet ersätter de kvalificerade skuldinstrumenten med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, före eller samtidigt med någon av de åtgärder som anges i artikel 77.2.
Institutet har för resolutionsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder efter den åtgärd som avses i artikel 77.2 i den här förordningen skulle överskrida de krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i denna förordning samt i direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som resolutionsmyndigheten, i samförstånd med den behöriga myndigheten, anser nödvändig.
Institutet har för resolutionsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att det är nödvändigt att helt eller delvis ersätta de kvalificerade skulderna med kapitalbasinstrument för att kunna uppfylla kapitalbaskraven enligt denna förordning och enligt direktiv 2013/36/EU för fortsatt auktorisation.
Om ett institut lämnar tillräckliga skyddsåtgärder för sin förmåga att bedriva verksamhet med sin kapitalbas och sina kvalificerade skulder utöver de belopp som krävs enligt denna förordning samt direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU får resolutionsmyndigheten efter samråd med den behöriga myndigheten bevilja det institutet ett allmänt förhandstillstånd för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument på villkor att sådana eventuella åtgärder är i enlighet med de villkor som anges i leden a och b i denna punkt. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för en specificerad tidsperiod som inte får överstiga ett år men som därefter får förlängas. Det allmänna förhandstillståndet ska beviljas för ett i förväg fastställt belopp, som ska fastställas av resolutionsmyndigheten. Resolutionsmyndigheterna ska informera de behöriga myndigheterna om alla förhandstillstånd som beviljas.
Resolutionsmyndigheten ska dra in det allmänna förhandstillståndet om ett institut upphör att efterleva något av de kriterier som anges för det förhandstillståndet.
Förordning (EU) 2019/876
2.När resolutionsmyndigheterna bedömer hållbarheten hos de ersättningsinstrument för institutets inkomstkapacitet som avses i punkt 1 a ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument eller ersättande kvalificerade skulder skulle vara dyrare för institutet än de som de skulle ersätta.
Förordning (EU) 2019/876
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar
samarbetsprocessen mellan den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten,
förfarandet, inbegripet tidsbegränsningar och informationskrav, för beviljande av tillstånd i enlighet med punkt 1 första stycket,
förfarandet, inbegripet tidsbegränsningar och informationskrav, för beviljande av allmänt förhandstillstånd i enlighet med punkt 1 andra stycket,
innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapacitet.
Vid tillämpning av första stycket d i denna punkt ska förslagen till tekniska standarder för tillsyn vara helt anpassade till den delegerade akt som avses i artikel 78.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 79 Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder
1.Om ett institut innehar kapitalinstrument eller skulder som räknas som kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn eller som kvalificerade skuldinstrument i ett institut och om den behöriga myndigheten anser att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och återställa den enhetens eller institutets bärkraft, får den behöriga myndigheten bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag som annars skulle gälla för dessa instrument.
Förordning (EU) 2019/876
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera begreppet tillfälligt vid tillämpning av punkt 1 och de villkor enligt vilka en behörig myndighet får göra bedömningen att dessa tillfälliga innehav är avsedda som finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda en relevant enhet.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 79a Bedömning av uppfyllandet av villkoren för kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument
Instituten ska ta hänsyn till instrumentens väsentliga egenskaper och inte enbart deras juridiska form vid bedömningen av uppfyllandet av de krav som fastställs i del II. Bedömningen av ett instruments väsentliga egenskaper ska beakta alla arrangemang rörande instrumenten, även om de inte uttryckligen anges i villkoren för själva instrumenten, för att fastställa att de kombinerade ekonomiska effekterna av sådana arrangemang uppfyller syftet med de relevanta bestämmelserna.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 80 Fortlöpande granskning av kapitalbasens och de kvalificerade skuldinstrumentens kvalitet
1.EBA ska övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av instituten i unionen, och ska omedelbart meddela kommissionen om det finns starka belägg för att dessa instrument inte uppfyller de respektive kvalificeringskriterier som fastställs i denna förordning.
De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål och på begäran av EBA överlämna all information om nya utgivna kapitalinstrument eller nya typer av skulder som EBA anser vara relevant för att EBA ska kunna övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som har emitterats av instituten i unionen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Ett meddelande ska omfatta följande:
En detaljerad förklaring av den upptäckta bristens art och omfattning.
Teknisk rådgivning om vilka åtgärder som EBA anser är nödvändiga från kommissionens sida.
Viktigare förändringar av EBAs metoder för stresstestning av institutens solvens.
3.EBA ska ge teknisk rådgivning till kommissionen om alla större förändringar av definitionen av kapitalbas och kvalificerade skulder som EBA anser krävs på grund av något av följande:
Relevant utveckling av marknadsnormer eller marknadspraxis.
Förändringar av relevanta rättsliga normer eller bokföringsstandarder.
Viktigare förändringar av EBAs metoder för stresstestning av institutens solvens.
Förordning (EU) 2019/876
4.EBA ska lämna teknisk rådgivning till kommissionen senast den 1 januari 2014 avseende möjlig behandling av orealiserade vinster värderade till verkligt värde, förutom att utan justering låta dem ingå i kärnprimärkapitalet. Sådana rekommendationer ska beakta relevant utveckling inom internationella redovisningsstandarder och i internationella avtal om tillsynsstandarder för banker.
Avdelning II Minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument utgivna av dotterföretag
Artikel 81 Minoritetsintressen som får inräknas i konsoliderat kärnprimärkapital
1.Minoritetsintressen ska bestå av summan av ett dotterföretags kärnprimärkapitalposter om följande villkor är uppfyllda:
Dotterföretaget är något av följande:
Ett institut.
Ett företag som enligt tillämplig nationell rätt omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.
Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag eller ett mellanvarande blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av kraven i denna förordning på undergruppsnivå, eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag som omfattas av kraven i förordning (EU) 2019/2033 på gruppnivå.
Ett värdepappersföretag.
Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag i ett tredjeland, förutsatt att det mellanvarande finansiella holdingföretaget omfattas av lika stränga tillsynskrav som dem som tillämpas på kreditinstitut i det tredjelandet och förutsatt att kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med artikel 107.4 enligt vilket dessa tillsynskrav minst motsvarar tillsynskraven i denna förordning.
Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
De kärnprimärkapitalposter som avses i den inledande meningen i denna punkt ägs av andra personer än företagen i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
Förordning (EU) 2019/2033
2.Minoritetsintressen som direkt eller indirekt finansieras genom ett specialföretag eller på annat sätt av institutets moderföretag eller dess dotterföretag ska inte räknas som konsoliderat kärnprimärkapital.
Artikel 82 Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas
Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas ska utgöras av minoritetsintressen, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument, beroende på vad som är tillämpligt, samt relaterade överkursfonder, för ett dotterföretag för vilket följande villkor är uppfyllda:
Dotterföretaget är något av följande:
Ett institut.
Ett företag som enligt tillämplig nationell rätt omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.
Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag eller ett mellanvarande blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av kraven i denna förordning på undergruppsnivå, eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag som omfattas av kraven i förordning (EU) 2019/2033 på gruppnivå.
Ett värdepappersföretag.
Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag i ett tredjeland förutsatt att det mellanvarande finansiella holdingföretaget omfattas av lika stränga tillsynskrav som de som tillämpas på kreditinstitut i det tredjelandet och förutsatt att kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med artikel 107.4 enligt vilket dessa tillsynskrav minst motsvarar tillsynskraven i denna förordning.
Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
IDe kärnprimärkapitalposter, primärkapitaltillskottsposter och supplementärkapitalposter som avses i inledningen till detta stycke ägs av andra personer än företagen i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 83 Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapital utgivet av ett specialföretag
1.Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapitalinstrument som givits ut av ett specialföretag samt relaterade överkursfonder ska till och med den 31 december 2021 räknas som kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital eller supplementärkapital eller kvalificerande kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Specialföretaget som ger ut dessa instrument ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
Instrumenten och relaterade överkursfonder räknas endast som kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål om villkoren i artikel 52.1 är uppfyllda.
Instrumenten och relaterade överkursfonder räknas endast som kvalificerande supplementärkapital om villkoren i artikel 63 är uppfyllda.
Den enda tillgången i specialföretaget är dess innehav i kapitalbasen i moderföretaget eller ett därtill hörande dotterföretag som fullt ut ingår i konsolideringen enligt del ett avdelning II kapitel 2, vilken följer de relevanta villkoren som fastställs i artikel 52.1 eller 63, beroende på vad som är tillämpligt.
Om den behöriga myndigheten anser att de andra tillgångarna i ett specialföretag än dess innehav i kapitalbasen i moderföretaget eller ett därtill hörande dotterföretag som fullt ut ingår i konsolideringen enligt del ett avdelning II kapitel 2 är minimala och obetydliga för en sådan enhet, får den behöriga myndigheten göra undantag från villkoret i led d i första stycket.
Förordning (EU) 2019/876
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de typer av tillgångar som kan hänföra sig till driften av specialföretagen samt begreppen minimala och obetydliga i punkt 1 andra stycket.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 84 Minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet
1.Instituten ska fastställa summan av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet genom att från detta företags minoritetsintressen dra av resultatet av det belopp som avses i led a multiplicerat med den procentandel som avses i led b enligt följande:
Dotterföretagets kärnprimärkapital minus det lägsta av följande:
Det belopp för kärnprimärkapitalet i dotterföretaget som behövs för att uppnå följande:
Summan av kraven i artikel 92.1 a i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet och eventuella ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.
Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag, summan av kraven i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 och eventuella ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.
Det belopp av konsoliderat kärnprimärkapital som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kraven i artikel 92.1 a i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.
Dotterföretagets minoritetsintressen uttryckta som en procentandel av samtliga kärnprimärkapitalposter i det företaget.
Förordning (EU) 2019/2033
1.32Instituten ska fastställa summan av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet genom att från detta företags minoritetsintressen dra av resultatet av det belopp som avses i led a multiplicerat med den procentandel som avses i led b enligt följande:
Dotterföretagets kärnprimärkapital minus det lägre av följande:
Det belopp för kärnprimärkapitalet i dotterföretaget som behövs för att uppnå följande:
Om dotterföretaget är av en typ som anges i förteckningen i artikel 81.1 a i denna förordning men inte ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 92.1 a i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.
Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.
Det belopp av konsoliderat kärnprimärkapital som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kravet i artikel 92.1 a i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kärnprimärkapital.
Dotterföretagets minoritetsintressen uttryckta som en procentandel av samtliga kärnprimärkapitalposter i det företaget.
Genom undantag från första stycket a får den behöriga myndigheten tillåta ett institut att dra av något av de belopp som avses i led a i eller a ii, så snart institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att den ytterligare summan av minoritetsintressen är tillgänglig för att absorbera förluster på gruppnivå.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Den beräkning som avses i punkt 1 ska genomföras på delgruppsnivå för varje dotterföretag som avses i artikel 81.1.
Ett institut får besluta att inte göra denna beräkning för ett dotterföretag enligt artikel 81.1. När ett institut fattar ett sådant beslut får minoritetsintresset i dotterföretaget inte ingå i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.
3.Om en behörig myndighet väljer att inte tillämpa tillsynskrav på individuell nivå, såsom föreskrivs i artikel 7 i denna förordning eller, beroende på vad som är tillämpligt, såsom föreskrivs i artikel 6 i förordning (EU) 2019/2033 ska minoritetsintressen inom de dotterföretag som undantaget gäller inte beaktas i kapitalbasen på undergrupps- eller gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/2033
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera den beräkning på delgruppsnivå som krävs enligt punkt 2 i denna artikel, artiklarna 85 och 87.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
5.De behöriga myndigheterna får välja att inte tillämpa denna artikel på ett finansiellt moderholdingföretag som uppfyller samtliga följande villkor:
Dess huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar.
Det omfattas av gruppbaserad tillsyn.
Det konsoliderar ett dotterinstitut där det endast har ett minoritetsägande på grund av att det kontrolleras genom en förbindelse enligt artikel 1 i direktiv 83/349/EEG.
Mer än 90 % av det konsoliderade kärnprimärkapitalet härrör från det dotterinstitut som avses i led c, beräknat på undergruppsnivå.
Om ett finansiellt moderholdingföretag som uppfyller villkoren i första stycket efter den 28 juni 2013 blir ett blandat finansiellt moderholdingföretag, får de behöriga myndigheterna bevilja det finansiella moderholdingföretaget det undantag som avses i första stycket, under förutsättning att det uppfyller villkoren i det stycket.
5.33De behöriga myndigheterna får välja att inte tillämpa denna artikel på ett finansiellt moderholdingföretag som uppfyller samtliga följande villkor:
Dess huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar.
Det omfattas av gruppbaserad tillsyn.
Det konsoliderar ett dotterinstitut där det endast har ett minoritetsägande på grund av att det kontrolleras genom en förbindelse i den mening som avses i artikel 4.1.37.
Mer än 90 % av det konsoliderade kärnprimärkapitalet härrör från det dotterinstitut som avses i led c, beräknat på undergruppsnivå.
Om ett finansiellt moderholdingföretag som uppfyller villkoren i första stycket efter den 28 juni 2013 blir ett blandat finansiellt moderholdingföretag, får de behöriga myndigheterna bevilja det finansiella moderholdingföretaget det undantag som avses i första stycket, under förutsättning att det uppfyller villkoren i det stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Om kreditinstitut som är varaktigt knutna till ett nätverk i ett centralt organ och institut som har inrättats inom ramen för ett institutionellt skyddssystem som omfattas av villkoren i artikel 113.7 har inrättat motgarantiordningar där det varken finns några rådande eller förutsägbara väsentliga, praktiska eller rättsliga hinder för att medel från kapitalbasen utöver regleringskraven ska kunna överföras från motparten till kreditinstitutet, ska dessa institut inte omfattas av bestämmelserna om avdrag i den här artikeln, och de får fullt ut betrakta andra minoritetsintressen som uppstår inom ramen för ett system för motgarantier.
Artikel 85 Kvalificerande primärkapitalinstrument som ingår det konsoliderade primärkapitalet
1.Instituten ska fastställa hur stort belopp av ett dotterföretags kvalificerande primärkapital som ingår i den konsoliderade kapitalbasen genom att från detta företags kvalificerande primärkapital dra resultatet av att summan i led a multipliceras med procenttalet i led b enligt följande:
Dotterföretagets primärkapital minus det lägre av följande:
Det belopp för primärkapitalet i dotterföretaget som behövs för att uppnå följande:
Summan av kraven i artikel 92.1 b i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.
Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag, summan av kraven i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.
Det belopp av konsoliderat primärkapital som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kraven i artikel 92.1 b i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU i denna förordning, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.
Kvalificerande primärkapital i dotterföretaget uttryckt som en procentandel av samtliga kärnprimärkapitalposter och övrigt primärkapital i det företaget.
Förordning (EU) 2019/2033
1.34Instituten ska fastställa hur stort belopp av ett dotterföretags kvalificerande primärkapital som ingår i den konsoliderade kapitalbasen genom att från detta företags kvalificerande primärkapital dra resultatet av att summan i led a multipliceras med procenttalet i led b enligt följande:
Dotterföretagets primärkapital minus det lägre av följande:
Det belopp för primärkapitalet i dotterföretaget som behövs för att uppnå följande:
Om dotterföretaget är av en typ som anges i förteckningen i artikel 81.1 a i denna förordning men inte ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 92.1 b i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.
Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.
Det belopp av konsoliderat primärkapital som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kravet i artikel 92.1 b i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med primärkapital.
Kvalificerande primärkapital i dotterföretaget uttryckt som en procentandel av samtliga kärnprimärkapitalposter och övrigt primärkapital i det företaget.
Genom undantag från första stycket a får den behöriga myndigheten tillåta ett institut att dra av något av de belopp som avses i led a i eller a ii, så snart institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att den ytterligare summan av primärkapital är tillgänglig för att absorbera förluster på gruppnivå.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Den beräkning som avses i punkt 1 ska genomföras delgruppsnivå för varje dotterföretag som avses i artikel 81.1.
Ett institut får besluta att inte göra denna beräkning för ett dotterföretag enligt artikel 81.1. När ett institut fattar ett sådant beslut får det kvalificerade primärkapitalet i dotterföretag inte ingå i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.
3.Om en behörig myndighet väljer att inte tillämpa tillsynskrav på individuell nivå, såsom föreskrivs i artikel 7 i denna förordning eller, om tillämpligt, såsom föreskrivs i artikel 6 i förordning (EU) 2019/2033 ska primärkapitalinstrument inom de dotterföretag som undantaget gäller inte beaktas i kapitalbasen på undergrupps- eller gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 86 Kvalificerande primärkapital som ingår det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 84.5 och 84.6 ska instituten fastställa summan av ett dotterföretags kvalificerande primärkapital som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål, genom att från det kvalificerande primärkapitalet i det företaget som ingår i det konsoliderade primärkapitalet dra de minoritetsintressen för det företaget som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.
Artikel 87 Kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderad kapitalbas
1.Instituten ska fastställa hur stort belopp av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i den konsoliderade kapitalbasen, genom att från detta företags kvalificerande kapitalbas dra resultatet av att summan i led a multipliceras med procenttalet i led b enligt följande:
Dotterföretagets kapitalbas minus det lägre av följande:
Det kapitalbasbelopp som krävs av dotterbolaget för att uppnå följande:
Summan av kraven i artikel 92.1 c i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer.
Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag, summan av kraven i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer.
Det kapitalbasbelopp som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kraven i artikel 92.1 c i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkrav som definieras i artikel 128.6 i det direktivet och ytterligare kapitalbaskrav som följer av lokala tillsynsregler i tredjeländer.
Kvalificerande kapitalbas i företaget, uttryckt som procentandel av summan av samtliga kärnprimärkapitalposter, övriga primärkapitalposter och supplementärkapitalposter, med undantag för de belopp som avses i artikel 62 c och d, i det företaget.
Förordning (EU) 2019/2033
1.35Instituten ska fastställa hur stort belopp av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i den konsoliderade kapitalbasen, genom att från detta företags kvalificerande kapitalbas dra resultatet av att summan i led a multipliceras med procenttalet i led b enligt följande:
Dotterföretagets kapitalbas minus det lägre av följande:
Det kapitalbasbelopp som krävs av dotterbolaget för att uppnå följande:
Om dotterföretaget är av en typ som anges i förteckningen i artikel 81.1 a i denna förordning men inte ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 92.1 c i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kapitalbasen.
Om dotterföretaget är ett värdepappersföretag eller ett mellanvarande värdepappersinriktat holdingföretag, summan av kravet i artikel 11 i förordning (EU) 2019/2033, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i direktiv (EU) 2019/2034 eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kapitalbasen.
Det kapitalbasbelopp som avser det dotterbolaget och som krävs på gruppnivå för att uppnå summan av kravet i artikel 92.1 c i denna förordning, de krav som avses i artiklarna 458 och 459 i denna förordning, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i det direktivet eller eventuella lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den mån som dessa krav ska tillgodoses med kapitalbasen.
Kvalificerande kapitalbas i företaget, uttryckt som procentandel av summan av samtliga kärnprimärkapitalposter, övriga primärkapitalposter och supplementärkapitalposter, med undantag för de belopp som avses i artikel 62 c och d, i det företaget.
Genom undantag från första stycket a får den behöriga myndigheten tillåta ett institut att dra av något av de belopp som avses i led a i eller a ii, så snart institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att den ytterligare summan av kapitalbasen är tillgänglig för att absorbera förluster på gruppnivå.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Den beräkning som avses i punkt 1 ska genomföras delgruppsnivå för varje dotterföretag som avses i artikel 81.1.
Ett institut får besluta att inte göra denna beräkning för ett dotterföretag enligt artikel 81.1. När ett institut fattar ett sådant beslut får den kvalificerade kapitalbasen i dotterföretaget inte ingå i den konsoliderade kapitalbasen.
3.Om en behörig myndighet väljer att inte tillämpa tillsynskrav på individuell nivå, såsom föreskrivs i artikel 7 i denna förordning, eller, beroende på vad som är tillämpligt, såsom föreskrivs i artikel 6 i förordning (EU) 2019/2033 ska kapitalbasinstrumenten inom de dotterföretag som undantaget gäller inte beaktas i kapitalbasen på undergruppseller gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 88 Kvalificerande kapitalbasinstrument som ingår det konsoliderade supplementärkapitalet
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 84.5 och 84.6 ska instituten fastställa summan av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet, genom att från detta företags kvalificerande kapitalbas som ingår i den konsoliderade kapitalbasen dra det kvalificerande primärkapitalet för det företaget som ingår i det konsoliderade primärkapitalet.
Artikel 88a Kvalificerande kvalificerade skuldinstrument
Skulder som emitterats av ett dotterföretag som är etablerat i unionen och som tillhör samma resolutionsgrupp som resolutionsenheten ska kunna inkluderas i ett instituts samlade kvalificerade skuldinstrument om inte annat följer av artikel 92a, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
De har emitterats i enlighet med artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.
De köps av en befintlig aktieägare som inte ingår i samma resolutionsgrupp så länge utövandet av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 i direktiv 2014/59/EU inte påverkar resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget.
De överskrider inte det belopp som fastställts genom att dra av det belopp som avses i led i från det belopp som avses i led ii:
Summan av de skulder som emitterats till och köpts av resolutionsenheten direkt eller indirekt genom andra enheter i samma resolutionsgrupp och det kapitalbasinstrument som emitterats i enlighet med artikel 45f.2 b i direktiv 2014/59/EU.
Det belopp som krävs i enlighet med artikel 45f.1 i direktiv 2014/59/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 88b Företag i tredjeländer36
I denna avdelning avses med begreppen värdepappersföretag och institut företag som är etablerade i tredjeländer och som, om de vore etablerade i unionen, skulle ingå i definitionerna av dessa begrepp i denna förordning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning III Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn
Artikel 89 Riskviktning och förbud mot kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn
1.Ett kvalificerande innehav vars belopp överstiger 15 % av institutets godtagbara kapital, i ett företag som inte är något av de följande, ska omfattas av de bestämmelser som fastställs i punkt 3:
En enhet i den finansiella sektorn.
Ett företag som inte är en enhet i den finansiella sektorn och som bedriver verksamhet som den behöriga myndigheten bedömer
vara en verksamhet som har direkt samband med bankverksamhet,
tillhandahålla till bankverksamhet anknutna tjänster, eller
vara leasing, factoring, förvaltning av värdepappersfonder, databehandling eller annan jämförbar verksamhet.
1.37Ett kvalificerat innehav vars belopp överstiger 15 % av institutets godtagbara kapital, i ett företag som inte är någon enhet i den finansiella sektorn, ska omfattas av bestämmelserna i punkt 3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Totalsumman av de kvalificerande innehav ett institut har i andra företag än de som avses i punkt 1 a och 1 b som överstiger 60 % av det godtagbara kapitalet, ska omfattas av de bestämmelser som fastställs i punkt 3.
2.38Totalsumman av de kvalificerande innehav ett institut har i andra företag än dem som avses i punkt 1 som överstiger 60 % av det godtagbara kapitalet ska omfattas av bestämmelserna i punkt 3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.De behöriga myndigheterna ska tillämpa kraven i led a eller b på institutens kvalificerande innehav enligt punkterna 1 och 2:
Vid beräkning av kapitalkravet i enlighet med del tre ska instituten tillämpa en riskvikt på 1.250 % på det större av följande:
Den summa av kvalificerande innehav som avses i punkt 1 som överstiger 15 % av det godtagbara kapitalet.
Den totala summan av kvalificerande innehav som avses i punkt 2 och överstiger 60 % av institutets godtagbara kapital.
De behöriga myndigheterna ska förbjuda instituten att ha sådana kvalificerande innehav som avses i punkterna 1 och 2 om summorna överstiger den procentandel för godtagbart kapital som fastställts i dessa punkter.
De behöriga myndigheterna ska offentliggöra om de väljer a eller b.
4.39För tillämpningen av punkt 1 b ska EBA utfärda riktlinjer där följande begrepp specificeras:
Verksamheter som har direkt samband med bankverksamhet.
Verksamheter knutna till bankverksamhet.
Liknande verksamheter.
Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 90 Alternativ till 1.250 % riskvikt
Som alternativ till att tillämpa 1.250 % riskvikt på de summor som överstiger gränsvärdena i artikel 89.1 och 89.2, får instituten dra av dessa summor från kärnprimärkapitalposterna i enlighet med artikel 36.1 k.
Artikel 91 Undantag
1.Aktier i andra företag än de som avses i artikel 89.1 a och b ska inte medräknas vid beräkningen av gränsvärden för godtagbart kapital i enlighet med den artikeln, om något av följande villkor är uppfyllt:
Aktierna innehas tillfälligt under en finansiell biståndsinsats enligt artikel 79.
Innehavet av aktierna är en garanterad position som innehas i fem eller färre arbetsdagar.
Aktierna innehas i institutets namn och för andras räkning.
2.Aktier och andelar som inte utgör finansiella anläggningstillgångar som avse i artikel 35.2 i direktiv 86/635/EEG ska inte ingå i den beräkning som beskrivs i artikel 89.
DEL TRE Kapitalkrav
Avdelning I Allmänna krav, värdering och rapportering
Kapitel 1 Krav på kapitalbasens storlek
Avsnitt 1 Kapitalbaskrav för Institut
Artikel 92 Kapitalbaskrav
1.Om inte annat följer av artiklarna 93 och 94 ska instituten vid varje tidpunkt uppfylla följande kapitalbaskrav:
En kärnprimärkapitalrelation på 4,5 %.
En primärkapitalrelation på 6 %.
En total kapitalrelation på 8 %.
En bruttosoliditetsgrad på 3 %.
Förordning (EU) 2019/876
1a.Utöver kravet som föreskrivs i punkt 1 d i denna artikel ska ett globalt systemviktigt institut upprätthålla en bruttosoliditetsbuffert som motsvarar det globalt systemviktiga institutets totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4 i denna förordning multiplicerat med 50 % av den buffert för globala systemviktiga institut som är tillämplig på globalt systemviktiga institut i enlighet med artikel 131 i direktiv 2013/36/EU.
Ett globalt systemviktigt institut ska uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert med enbart primärkapital. Primärkapital som används för att uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert får inte användas för att uppfylla något av de bruttosoliditetsbaserade krav som anges i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, om så inte uttryckligen anges i dessa.
Om ett globalt systemviktigt institut inte uppfyller kravet på bruttosoliditetsbuffert ska det omfattas av kapitalkonserveringskravet i enlighet med artikel 141b i direktiv 2013/36/EU.
Om ett globalt systemviktigt institut inte uppfyller både kravet på bruttosoliditetsbuffert och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i 128.6 i direktiv 2013/36/EU samtidigt ska det omfattas av det högre kapitalkonserveringskravet i enlighet med artiklarna 141 och 141b i det direktivet.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna sina kapitalrelationer på följande sätt:
Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
den totala kapitalrelationen är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
3.Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas som summan av led a–f i denna punkt med hänsyn tagen till bestämmelserna i punkt 4:
- a.
Den riskvägda exponeringen för kreditrisker och utspädningsrisker, beräknad enligt avdelning II och artikel 379, när det gäller all affärsverksamhet i ett institut, undantaget beloppen för riskviktad exponering från institutets handelslager.
- b.
Kapitalbaskraven för ett instituts handelslager, för
marknadsrisk fastställd i enlighet med avdelning IV i denna del, med uteslutande av de metoder som fastställs i kapitlen 1a och 1b i den avdelningen,
stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 395–401, i den utsträckning institutet får överskrida dessa gränsvärden, fastställda i enlighet med del fyra.
- c.
kapitalbaskraven för marknadsrisk fastställd i avdelning IV i denna del, med uteslutande av de metoder som fastställs i kapitlen 1a och 1b i den avdelningen, för all verksamhet som är föremål för valutarisk eller råvarurisker.
- ca.
kapitalbaskraven beräknade i enlighet med avdelning V i denna del, med undantag av artikel 379 för avvecklingsrisk.
- d.
Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med avdelning VI för risker i samband med kreditvärdighetsjustering av OTC-derivat som inte är kreditderivat som minskar de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisker.
- e.
Kapitalbaskraven fastställda i enlighet med avdelning III för operativa risker.
- f.
De riskvägda exponeringsbeloppen fastställda i enlighet med avdelning II avseende motpartsrisker som uppkommer från institutets verksamhet i handelslagret för följande slag av transaktioner och avtal:
kontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat.
Repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror.
Marginalutlåning baserad på värdepapper eller råvaror.
Transaktioner med långfristig avveckling.
Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas som summan av led a–f i denna punkt med hänsyn tagen till bestämmelserna i punkt 4:
Förordning (EU) 2019/876
3.40Instituten ska beräkna det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt följande:
TREA = max {U-TREA; x∙S-TREA}
där
TREA | = enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp, |
U-TREA | = enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp utan golv, beräknat i enlighet med punkt 4, |
S-TREA | = enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden, beräknat i enlighet med punkt 5, |
x | = 72,5 %. |
Genom undantag från första stycket i denna punkt får en medlemsstat besluta att det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska vara det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv, som beräknas i enlighet med punkt 4, för institut som ingår i en grupp med ett moderinstitut i samma medlemsstat, förutsatt att detta moderinstitut eller, i fallet med grupper som består av ett centralt organ och permanent underställda institut, den helhet som består av det centrala organet tillsammans med dess underställda institut beräknar sitt totala riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med första stycket i denna punkt på gruppnivå.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Följande bestämmelser ska gälla vid beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som avses i punkt 3:
Kapitalbaskraven som avses i punkt 3 c, d och e ska inkludera samtliga krav som uppkommer genom institutets affärsverksamhet.
Institutet ska multiplicera kapitalbaskraven i punkt 3 b–e med 12,5.
4.41Det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv ska beräknas som summan av leden a–g i denna punkt, efter beaktande av punkt 6 i denna artikel:
De riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk, inbegripet motpartskreditrisk och utspädningsrisk, beräknade i enlighet med avdelning II i denna del och artikel 379, med avseende på all affärsverksamhet vid ett institut, med undantag av riskvägda exponeringsbelopp från ett instituts verksamhet i handelslagret.
Kapitalbaskraven för ett instituts verksamhet i handelslagret, när det gäller
marknadsrisk, beräknade i enlighet med avdelning IV i denna del,
stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 395–401, i den utsträckning institutet får överskrida dessa gränsvärden, fastställda i enlighet med del fyra.
Kapitalbaskraven för marknadsrisk, beräknade i enlighet med avdelning IV i denna del, för all affärsverksamhet utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk.
Kapitalbaskraven för avvecklingsrisk, beräknade i enlighet med artiklarna 378 och 380.
Kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk, beräknade i enlighet med avdelning VI i denna del.
Kapitalbaskraven för operativ risk, beräknade i enlighet med avdelning III i denna del.
De riskvägda exponeringsbeloppen för institutets motpartskreditrisk som uppstår av verksamhet i handelslagret för följande slag av transaktioner och avtal, beräknade i enlighet med avdelning II i denna del:
Kontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat.
Repor eller värdepappers- och råvarulån baserade på värdepapper eller råvaror.
Marginalutlåning baserad på värdepapper eller råvaror.
Transaktioner med lång avvecklingscykel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.42Det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt schablonmetoden ska beräknas som summan av punkt 4 a–g, efter beaktande av punkt 6 och följande krav:
De riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk, inbegripet motpartskreditrisk, och utspädningsrisk som avses i punkt 4 a och för institutets motpartskreditrisk som uppstår av verksamhet i handelslagret som avses i led g i den punkten ska beräknas utan användning av någon av följande metoder:
Den internmodellmetod för ramavtal om nettning som anges i artikel 221.
Den metod som bygger på intern riskklassificering som föreskrivs i avdelning II kapitel 3.
Den interna kreditvärderingsmetod för värdepapperiseringar som anges i artiklarna 258, 259 och 260 och den internbedömningsmetod som anges i artikel 265.
Den internmodellmetod som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 6.
Kapitalbaskraven för marknadsrisk för sådan verksamhet i handelslagret som avses i punkt 4 b i ska beräknas utan användning av
den alternativa internmodellmetod som anges i avdelning IV kapitel 1b, eller
alla metoder som förtecknas i led a i denna punkt, i tillämpliga fall.
Kapitalbaskraven för all affärsverksamhet utanför handelslagret vid ett institut som är föremål för valutarisk eller råvarurisk och som avses i punkt 4 c i denna artikel ska beräknas utan användning av den alternativa internmodellmetod som anges i avdelning IV kapitel 1b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.43Följande bestämmelser ska gälla för beräkningarna av det totala riskvägda exponeringsbelopp utan golv som avses i punkt 4 och av det totala riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden som avses i punkt 5:
De kapitalbaskrav som avses i punkt 4 c, d, e och f ska inkludera de krav som uppkommer genom all affärsverksamhet vid ett institut.
Institutet ska multiplicera de kapitalbaskrav som anges i punkt 4 b–f med 12,5.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 92a Kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder för globala systemviktiga institut
1.Om inte annat följer av artiklarna 93 och 94 eller av undantagen i punkt 2 i denna artikel ska institut som identifierats som resolutionsenheter och som är G-SII-enheter alltid leva upp till följande krav på kapitalbas och kvalificerade skulder:
En riskbaserad kvot på 18 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.
En icke riskbaserad kvot på 6,75 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4.
Förordning (EU) 2019/876
1.44Om inte annat följer av artiklarna 93 och 94 eller av undantagen i punkt 2 i denna artikel ska institut som identifierats som resolutionsenheter och som är G-SII-enheter alltid leva upp till följande krav på kapitalbas och kvalificerade skulder:
En riskbaserad kvot på 18 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3.
En icke riskbaserad kvot på 6,75 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Kraven i punkt 1 ska inte tillämpas i följande fall:
Inom tre år från dagen då institutet eller den grupp där institutet ingår identifierades som ett globalt systemviktigt institut.
Inom två år från dagen då resolutionsmyndigheten började tillämpa skuldnedskrivningsverktyget i enlighet med direktiv 2014/59/EU.
Inom två år från dagen då resolutionsenheten verkställt en sådan alternativ åtgärd från privata sektorn som avses i artikel 32.1 b i direktiv 2014/59/EU genom vilket kapitalinstrument och andra skulder har skrivits ned eller konverterats till kärnprimärkapitalposter i syfte att rekapitalisera resolutionsenheten utan tillämpning av resolutionsverktyg.
Förordning (EU) 2019/876
3.har upphävts.
Förordning (EU) 2022/2036
Artikel 92b Kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder för icke EU-baserade globala systemviktiga institut
1.Institut som är betydande dotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut och som inte är resolutionsenheter ska alltid uppfylla krav på kapitalbas och kvalificerade skulder motsvarande 90 % av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i artikel 92a.
Förordning (EU) 2019/876
2.För att efterleva punkt 1 ska primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument endast beaktas om dessa instrument ägs av det yttersta moderföretaget till det globala systemviktiga institutet hemmahörande utanför EU och har emitterats direkt eller indirekt genom andra enheter inom samma koncern, förutsatt att alla sådana enheter är etablerade i samma tredjeland som det yttersta moderföretaget eller i en medlemsstat.
Förordning (EU) 2019/876
3.Ett kvalificerat skuldinstrument ska endast beaktas för att efterleva punkt 1 om det uppfyller samtliga följande villkor:
I händelse av normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har den fordran som härrör från skuld lägre prioritet än fordringar som härrör från skulder som inte uppfyller villkoren i punkt 2 i den här artikeln och som inte räknas som kapitalbasinstrument.
Det omfattas av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 i direktiv 2014/59/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 93 Krav på startkapital för en pågående verksamhet
1.Ett instituts kapitalbas får inte understiga beloppet för det startkapital som krävdes då institutet auktoriserades.
2.Kreditinstitut som redan bedrev verksamhet den 1 januari 1993 vilkas totala kapitalbas inte når upp till det startkapital som krävdes kan tillåtas att fortsätta att driva sin verksamhet. I detta fall får institutens totala kapitalbas inte tillåtas understiga den högsta nivå som uppnåtts efter den 22 december 1989.
3.har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
4.Om ägarkontrollen över ett sådant institut som avses i punkt 2 övertas av en annan fysisk eller juridisk person än den som tidigare hade ägarkontroll över institutet, ska institutets totala kapitalbas uppgå till lägst den nivå som krävs för startkapital.
Förordning (EU) 2019/2033
5.Om det sker en fusion mellan två eller flera institut som avses i punkt 2 får institutets totala kapitalbas efter fusionen inte understiga den totala kapitalbasen för de fusionerade instituten vid tidpunkten för fusionen så länge kravet på startkapital inte har uppnåtts.
Förordning (EU) 2019/2033
6.Om behöriga myndigheter anser att det är nödvändigt för att säkerställa ett instituts solvens att kravet i punkt 1 uppfylls ska bestämmelserna i punkterna 2, 4 och 5 inte tillämpas.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 94 Undantag för mindre verksamhet i handelslagret
1.Genom undantag från artikel 92.3 b får instituten beräkna kapitalbaskraven för verksamheten i sina handelslager i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, under förutsättning att storleken på denna verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som följande båda tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:
5 % av institutets totala tillgångar.
50 miljoner EUR.
Förordning (EU) 2019/876
1.45Genom undantag från artikel 92.4 b och artikel 92.5 b får instituten beräkna kapitalbaskravet för verksamheten i sina handelslager i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, förutsatt att storleken på denna verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som följande båda tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:
5 % av institutets totala tillgångar.
50 miljoner EUR.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om båda de villkor som anges i punkt 1 a och b är uppfyllda får instituten beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret enligt följande:
För de kontrakt som förtecknas i punkt 1 i bilaga II, kontrakt avseende kapital som avses i punkt 3 i den bilagan och kreditderivat får instituten undanta dessa positioner från det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.3 b.
För andra positioner i handelslagret än de som avses i led a i denna punkt får instituten ersätta de kapitalbaskrav som avses i artikel 92.3 b med de krav som beräknas i enlighet med artikel 92.3 a.
Förordning (EU) 2019/876
2.46Om båda de villkor som anges i punkt 1 a och b är uppfyllda får instituten beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret enligt följande:
För de kontrakt som förtecknas i punkt 1 i bilaga II, kontrakt avseende kapital som avses i punkt 3 i den bilagan och kreditderivat får instituten undanta dessa positioner från det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.4 b och artikel 92.5 b.
För andra positioner i handelslagret än dem som avses i led a i denna punkt får instituten ersätta det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.4 b och artikel 92.5 b med det krav som beräknas i enlighet med artikel 92.4 a och artikel 92.5 a.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska vid tillämpning av punkt 1 beräkna storleken på sin verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen på grundval av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:
Alla positioner som ingår i handelslagret i enlighet med artikel 104 ska tas med i beräkningen med undantag av
positioner som avser valuta och råvaror,
positioner i kreditderivat som godkänns som en intern säkring mot kreditriskexponeringar eller motpartsriskexponeringar utanför handelslagret och kreditderivattransaktioner som fullständigt eliminerar marknadsrisken i de interna säkringar som avses i artikel 106.3.
Alla positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led a ska värderas till marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.
Det absoluta värdet av långa positioner ska summeras med det absoluta värdet av korta positioner.
Förordning (EU) 2019/876
3.47Instituten ska vid tillämpning av punkt 1 beräkna storleken på sin verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen på grundval av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:
Alla positioner som ingår i handelslagret i enlighet med artikel 104 ska tas med i beräkningen med undantag av
positioner som avser valuta och råvaror,
positioner i kreditderivat som godkänns som en intern säkring mot kreditriskexponeringar eller motpartsriskexponeringar utanför handelslagret och kreditderivattransaktioner som fullständigt eliminerar marknadsrisken i de interna säkringar som avses i artikel 106.3.
Alla positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led a ska värderas till marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.
Det absoluta värdet på den aggregerade långa positionen ska läggas ihop med det absoluta värdet på den aggregerade korta positionen.
Vid tillämpning av första stycket är en lång position en där positionens marknadsvärde ökar när värdet på dess huvudsakliga riskdrivare ökar och en kort position en där positionens marknadsvärde minskar när värdet på dess huvudsakliga riskdrivare ökar.
Vid tillämpning av första stycket ska värdet på den aggregerade långa (korta) positionen vara lika med summan av värdena på de enskilda långa (korta) positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led a.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.När båda de villkor som fastställs i punkt 1 a och b i denna artikel är uppfyllda, oberoende av kraven enligt artiklarna 74 och 83 i direktiv 2013/36/EU, ska artiklarna 102.3 och 102.4 samt artiklarna 103 och 104b i denna förordning inte tillämpas.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna när de beräknar, eller upphör att beräkna, kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med punkt 2.
Förordning (EU) 2019/876
6.Om ett institut inte uppfyller ett eller flera av kraven i punkt 1 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.
Förordning (EU) 2019/876
7.Ett institut ska upphöra att beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med punkt 2 inom tre månader från det att någon av följande omständigheter föreligger:
Institutet uppfyller inte de villkor som fastställs i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.
Institutet uppfyller inte de villkor som fastställs i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.
Förordning (EU) 2019/876
8.Om ett institut har upphört med att beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med denna artikel ska det endast tillåtas att på nytt börja beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med denna artikel om det kan visa för den behöriga myndigheten att alla de villkor som anges i punkt 1 har uppfyllts under en sammanhängande ettårsperiod.
Förordning (EU) 2019/876
9.Instituten får inte ingå, köpa eller sälja en position i handelslagret endast för att efterleva något av villkoren i punkt 1 under den bedömning som genomförs varje månad.
Förordning (EU) 2019/876
10.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera metoden för att identifiera en positions huvudsakliga riskdrivare och avgöra huruvida en transaktion utgör en lång eller kort position i enlighet med punkt 3 i denna artikel samt artiklarna 273a.3 och 325a.2.
Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA ta hänsyn till den metod som utarbetats för de tekniska standarderna för tillsyn i enlighet med artikel 279a.3 b.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 2 Kapitalbaskrav för värdepappersföretag med begränsad auktorisation att tillhandahålla värdepapperstjänster
Artikel 95 Kapitalbaskrav för värdepappersföretag med begränsad auktorisation att tillhandahålla värdepapperstjänster
1.48Vid tillämpning av artikel 92.3 ska värdepappersföretag som inte är auktoriserade att tillhandahålla de värdepapperstjänster och verksamheter som anges i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG använda den beräkning av totalt riskvägt exponeringsbelopp som anges i punkt 2.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
2.49De värdepappersföretag som anges i punkt 1 i denna artikel och de företag som anges i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG ska beräkna totalt riskvägt exponeringsbelopp till det högre av följande belopp:
Summan av de poster som anges i artikel 92.3 a–d och f efter tillämpning av artikel 92.4.
12,5 multiplicerat med det belopp som anges i artikel 97. De företag som avses i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG ska uppfylla kraven i artikel 92.1 och 92.2 baserat på det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i första stycket.
De behöriga myndigheterna får fastställa kapitalbaskraven för de företag som avses i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG som de kapitalbaskrav som skulle vara bindande för dessa företag enligt de nationella införlivandeåtgärder som den 31 december 2013 är i kraft för direktiven 2006/49/EG och 2006/48/EG.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
2.50De värdepappersföretag som anges i punkt 1 i denna artikel och de företag som anges i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG ska beräkna totalt riskvägt exponeringsbelopp till det högre av följande belopp:
Summan av de poster som avses i artikel 92.4 a–e och g efter tillämpning av artikel 92.6.
12,5 multiplicerat med det belopp som anges i artikel 97. De företag som avses i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG ska uppfylla kraven i artikel 92.1 och 92.2 baserat på det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i första stycket.
De behöriga myndigheterna får fastställa kapitalbaskraven för de företag som avses i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG som de kapitalbaskrav som skulle vara bindande för dessa företag enligt de nationella införlivandeåtgärder som den 31 december 2013 är i kraft för direktiven 2006/49/EG och 2006/48/EG.51
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.52De värdepappersföretag som avses i punkt 1 omfattas av alla övriga bestämmelser avseende operativ risk som anges i avdelning VII kapitel 2 avsnitt II underavsnitt 2 i direktiv 2013/36/EU.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
Artikel 96 Kapitalbaskrav för värdepappersföretag som innehar ett startkapital i enlighet med bestämmelserna i artikel 28.2 i direktiv 2013/36/EU
1.53Vid tillämpning av artikel 92.3 ska följande kategorier av värdepappersföretag som har ett startkapital i enlighet med artikel 28.2 i direktiv 2013/36/EU använda den beräkning av totalt riskvägt exponeringsbelopp som anges i punkt 2 i den här artikeln:
Värdepappersföretag som handlar för egen räkning endast i syfte att utföra en order för en kunds räkning eller att få tillträde till system för clearing och avveckling eller en erkänd börs när de uppträder som agent eller utför en kundorder.
Värdepappersföretag som uppfyller samtliga följande villkor, nämligen sådana
som inte innehar klienters pengar eller värdepapper,
som enbart handlar för egen räkning,
som inte har några externa kunder,
för vilkas transaktioner ansvaret för genomförandet och avräkningen ligger hos ett clearinginstitut och garanteras av samma clearinginstitut.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
2.54För de värdepappersföretag som avses i punkt 1 ska det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas som summan av
artikel 92.3 a–d och f efter tillämpning av artikel 92.4,
det belopp som anges i artikel 97 multiplicerat med 12,5.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
2.55För de värdepappersföretag som avses i punkt 1 ska det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas som summan av
artikel 92.4 a–e och g efter tillämpning av artikel 92.6,
det belopp som anges i artikel 97 multiplicerat med 12,5.56
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.57Värdepappersföretag som avses i punkt 1 omfattas av alla övriga bestämmelser avseende operativa risker som anges i avdelning VII kapitel 3 avsnitt II underavsnitt 1 i direktiv 2013/36/EU.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
Artikel 97 Kapitalbas baserad på fasta omkostnader
1.58I enlighet med artiklarna 95 och 96 ska ett värdepappersföretag och de företag som anges i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG inneha ett godtagbart kapital som motsvarar minst en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under det föregående året.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
2.59Om värdepappersföretagets verksamhet ändrats sedan det föregående året på ett sätt som den behöriga myndigheten bedömer vara omfattande, får den behöriga myndigheten justera kravet i punkt 1.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
3.60Om ett värdepappersföretag inte har avslutat verksamheten för ett år, räknat från den dag då verksamheten inleddes, ska värdepappersföretagets godtagbara kapital motsvara minst en fjärdedel av de fasta omkostnader som anges i verksamhetsplanen, utom då den behöriga myndigheten kräver att verksamhetsplanen justeras.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
4.61EBA ska i samråd med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att mer i detalj specificera
beräkningen av kravet på godtagbart kapital motsvarande minst en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under det föregående året,
villkoren för att den behöriga myndigheten ska justera kravet att inneha godtagbart kapital motsvarande minst en fjärdedel av de fasta omkostnaderna från det föregående året,
beräkningen av förväntade fasta omkostnader om ett värdepappersföretag inte har avslutat verksamheten för ett år.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 1 mars 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
Artikel 98 Kapitalbas för värdepappersföretag på gruppnivå
1.62Om ett värdepappersföretag som avses i artikel 95.1 ingår i en grupp och denna grupp inte innefattar några kreditinstitut, ska ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat tillämpa artikel 92 på gruppnivå enligt följande:
Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas i enlighet med artikel 95.2.
Kapitalbas ska beräknas på grundval av den konsoliderade situationen för modervärdepappersföretaget eller för det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget, beroende på vad som är tillämpligt.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
2.63Om ett värdepappersföretag som avses i artikel 96.1 ingår i en grupp och denna grupp inte innefattar några kreditinstitut, ska ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat och ett värdepappersföretag som kontrolleras av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag tillämpa artikel 92 på gruppnivå enligt följande:
Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas i enlighet med artikel 96.2.
Dess kapitalbas beräknas på grundval av den konsoliderade situationen för modervärdepappersföretaget eller för det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget, beroende på vad som är tillämpligt, och i överensstämmelse med del ett kapitel 2.
Denna artikel upphör att gälla den 26 juni 2026 enligt förordning (EU) 2019/2033 [red.anm.].
Artikel 99
har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Artikel 100
har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Artikel 101
har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Kapitel 3 Handelslager
Artikel 102 Krav som gäller handelslagret
1.Positioner i handelslagret ska antingen vara utan inskränkningar av möjligheten att handla i dem eller ska kunna säkras.
2.Avsikt att bedriva handel ska styrkas på grundval av de strategier, riktlinjer och förfaranden som institutet infört för att hantera positionen eller portföljen i enlighet med artiklarna 103, 104 och 104a.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska inrätta och upprätthålla system och kontroller för att hantera sitt handelslager i enlighet med artikel 103.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpning av rapporteringskraven som fastställs i artikel 430b.3 ska positioner i handelslagret tilldelas handlarbord som inrättats i enlighet med artikel 104b.
Förordning (EU) 2019/876
4.64Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den metod som avses i artikel 325.1 b ska positioner i handelslagret tilldelas handlarbord.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Positionerna i handelslagret ska omfattas av de krav på försiktig värdering som föreskrivs i artikel 105.
Förordning (EU) 2019/876
6.Instituten ska behandla interna säkringar i enlighet med artikel 106.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 103 Förvaltning av handelslagret
1.Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den övergripande förvaltningen av handelslagret. Dessa riktlinjer och förfaranden ska åtminstone avse följande:
De verksamheter som av institutet anses vara handel och utgöra en del av handelslagret för kapitalbaskravsändamål.
I vilken omfattning en position dagligen kan marknadsvärderas med hänvisning till en aktiv, likvid tvåvägsmarknad.
För positioner som är modellvärderade, i vilken omfattning institutet kan
identifiera alla väsentliga risker som positionen medför,
säkra positionens alla väsentliga risker med instrument för vilka det finns en aktiv, likvid tvåvägsmarknad, och
erhålla pålitliga uppskattningar av de viktigaste antagandena och nyckelparametrarna som använts i modellen.
I vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, göra värderingar för positionen som kan valideras externt på ett konsekvent sätt.
I vilken omfattning rättsliga restriktioner eller andra driftskrav skulle hindra institutets möjligheter att genomföra en avveckling eller säkring av positionen på kort sikt.
I vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, aktivt hantera riskerna med positionerna inom sin handelsverksamhet,
I vilken omfattning instituten får omklassificera risker eller positioner in i och ut ur handelslagret och kraven för sådana omklassificeringar, som avses i artikel 104a.
Förordning (EU) 2019/876
2.När institutet förvaltar sina positioner eller portföljer i handelslagret ska det uppfylla samtliga följande krav:
Institutet ska ha en tydligt dokumenterad handelsstrategi för positionen eller portföljerna i handelslagret som ska vara godkänd av den verkställande ledningen och som anger förväntad innehavsperiod.
Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den aktiva förvaltningen av positioner och portföljer i handelslagret, dessa riktlinjer och förfaranden ska innefatta följande:
Vilka positioner eller portföljer av positioner som varje handlarbord eller, i förekommande fall, handlare får ingå.
Fastställande av positionslimiter och övervakning av deras lämplighet.
Säkerställande av att handlare är fria att ingå och förvalta positionen inom överenskomna ramar och enligt den godkända strategin.
Säkerställande av att positionsrapportering till den verkställande ledningen ingår som en integrerad del i institutets riskhanteringsprocess.
Säkerställande av att positioner övervakas aktivt med avseende på marknadsinformationskällor och att en bedömning görs av möjligheten att sälja eller säkra positionen eller dess komponentrisker, inklusive en bedömning av kvaliteten på och tillgängligheten till marknadsdata för värderingsprocessen, marknadsomsättningen och storleken på de positioner som det handlas med på marknaden.
Aktiva förfaranden och kontroller för bedrägeribekämpning.
Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för övervakning av positionerna gentemot institutets handelsstrategi, däribland övervakning av omsättning och positioner för vilka den ursprungligen tilltänkta innehavsperioden har överskridits.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 104 Införande i handelslagret
1.Instituten ska ha klart fastställda riktlinjer och processer för att avgöra vilka positioner som ska ingå i handelslagret för beräkning av kapitalkraven, i enlighet med kraven i artikel 102 och definitionen av handelslager i artikel 4.1 led 86, med beaktande av institutets förmåga och praxis när det gäller riskhantering. Institutet ska ha en fullständig dokumentation över hur dessa riktlinjer och processer efterlevs och ska regelbundet genomföra internrevision i detta avseende.
1.65Ett institut ska ha klart fastställda riktlinjer och förfaranden för att vid beräkning av kapitalbaskraven avgöra vilka positioner som ska ingå i handelslagret i enlighet med artikel 102 och den här artikeln, med beaktande av dess förmåga och praxis när det gäller riskhantering. Ett institut ska fullt ut dokumentera sin efterlevnad av dessa riktlinjer och förfaranden, låta dem genomgå en internrevision minst en gång per år och göra resultaten av denna revision tillgängliga för de behöriga myndigheterna.
Ett institut ska ha inrättat en fristående riskkontrollfunktion som fortlöpande ska bedöma huruvida dess instrument korrekt hänförs till handelslagret eller till verksamhet utanför handelslagret.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
2.66Instituten ska hänföra positioner i följande instrument till handelslagret:
Instrument som uppfyller kriterierna i artikel 325.6, 325.7 och 325.8 för att ingå i den alternativa korrelationshandelsportföljen.
Instrument som skulle ge upphov till en kort nettoposition i ett kreditinstrument eller en aktie utanför handelslagret, med undantag för institutets egna skulder, såvida inte dessa positioner uppfyller de kriterier som avses i led e.
Instrument som härrör från garantiåtaganden för värdepapper, om dessa garantiåtaganden endast avser värdepapper som institutet förväntas köpa på avvecklingsdagen.
Instrument som entydigt klassificeras som avsedda för handel enligt de redovisningsregler som är tillämpliga på institutet.
Instrument som ges ut till följd av marknadsgarantfunktioner.
Positioner som innehas i avsikt att bedriva handel i fonder, förutsatt att dessa fonder uppfyller minst ett av de villkor som anges i punkt 8.
Börsnoterade aktier.
Handelsrelaterade transaktioner för värdepappersfinansiering.
Optioner eller andra derivat som är inbäddade i institutets egna skulder utanför handelslagret som har koppling till kredit- eller aktierisk.
Vid tillämpning av första stycket b ska ett institut anses ha en kort nettoposition i en aktie om en minskning av aktiens pris resulterar i en vinst för institutet. Ett institut ska anses ha en kort nettoposition i ett kreditinstrument om en ökad kreditspread eller en kreditvärdighetsförsämring hos emittenten eller gruppen av emittenter resulterar i en vinst för institutet. Instituten ska kontinuerligt övervaka huruvida instrument ger upphov till en kort nettoposition i ett kreditinstrument eller en kort nettoposition i en aktie utanför handelslagret.
Vid tillämpning av första stycket i ska ett institut dela upp den inbäddade optionen eller annat derivat från sina egna skulder utanför handelslagret som har koppling till kreditrisk eller aktierisk. Det ska hänföra den inbäddade optionen eller det andra derivatet till handelslagret och låta de egna skulderna vara kvar utanför handelslagret. Om instrumentet på grund av sin karaktär inte kan delas upp ska ett institut hänföra hela instrumentet till handelslagret. I sådana fall ska den vederbörligen dokumentera skälet till att den behandlingen tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.67Instituten ska inte hänföra positioner i följande instrument till handelslagret:
Instrument som är utformade som warehousing-faciliteter för värdepapperisering.
Instrument som rör fast egendom.
Icke-börsnoterade aktier.
Instrument som rör krediter till hushåll och små och medelstora företag.
Positioner i andra fonder än dem som avses i punkt 2 f.
Derivatkontrakt och fonder med ett eller flera av de underliggande instrument som avses i leden a–d i denna punkt.
Instrument som innehas för att säkra en viss risk hos en eller flera positioner i ett instrument som avses i leden a–f och h–i) i denna punkt.
Institutets egna skulder, såvida inte dessa instrument uppfyller de kriterier som avses i punkt 2 e eller de kriterier som avses i punkt 2 tredje stycket.
Instrument i hedgefonder.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.68Genom undantag från punkt 2 får ett institut hänföra en position i ett instrument som avses i leden d–i) i den punkten till verksamhet utanför handelslagret, förutsatt att dess behöriga myndighet ger sitt godkännande. Den behöriga myndigheten ska ge sitt godkännande om institutet på ett för myndigheten tillfredsställande sätt har påvisat att positionen inte innehas i avsikt att bedriva handel eller inte säkrar positioner som innehas i avsikt att bedriva handel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.69Genom undantag från punkt 3 får ett institut hänföra en position i ett instrument som avses i led i) i den punkten till handelslagret, förutsatt att dess behöriga myndighet ger sitt godkännande. Den behöriga myndigheten ska ge sitt godkännande om institutet på ett för myndigheten tillfredsställande sätt har påvisat att positionen innehas i avsikt att bedriva handel eller säkrar positioner som innehas i avsikt att bedriva handel och att institutet uppfyller minst ett av de villkor som anges i punkt 8 för den positionen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.70Om ett institut har hänfört en position i ett annat instrument än de instrument som avses i punkt 2 a, b eller c till handelslagret, får institutets behöriga myndighet begära att institutet lägger fram bevis som motiverar ett sådant hänförande. Om institutet underlåter att lägga fram lämpliga bevis får dess behöriga myndighet begära att institutet omfördelar positionen till verksamhet utanför handelslagret.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.71Om ett institut har hänfört en position i ett annat instrument än de instrument som avses i punkt 3 till verksamhet utanför handelslagret, får institutets behöriga myndighet begära att institutet lägger fram bevis som motiverar ett sådant hänförande. Om institutet underlåter att lägga fram lämpliga bevis får dess behöriga myndighet begära att institutet omfördelar positionen till handelslagret.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.72Ett institut ska hänföra andra positioner i en fond än de positioner som avses i punkt 3 f som innehas i avsikt att bedriva handel till handelslagret, om institutet uppfyller något av följande villkor:
Institutet kan få tillräcklig information om fondens individuella underliggande exponeringar.
Institutet kan inte få tillräcklig information om fondens individuella underliggande exponeringar, men har kunskap om innehållet i fondens mandat och kan erhålla dagliga prisnoteringar för fonden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera den process som instituten ska använda för att beräkna och övervaka sådana korta nettopositioner i ett kreditinstrument eller sådana korta nettopositioner i en aktie utanför handelslagret som avses i punkt 2 b.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 104a Omklassificering av en position
1.Instituten ska ha klart fastställda riktlinjer för att avgöra vilka exceptionella omständigheter som motiverar att en position i handelslagret omklassificeras som en position utanför handelslagret eller omvänt, att en position utanför handelslagret omklassificeras som en position i handelslagret, i syfte att fastställa kapitalbaskrav som de behöriga myndigheterna godtar. Instituten ska se över dessa riktlinjer minst en gång per år.
EBA ska övervaka skillnaderna i tillsynspraxis och senast den 10 juli 2027 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för vad som menas med ’exceptionella omständigheter’ vid tillämpning av första stycket i denna punkt samt punkt 5 i den här artikeln. Fram till dess att EBA har utfärdat dessa riktlinjer ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA och motivera sina beslut om att ge eller att inte ge tillstånd till att ett institut omklassificerar en position såsom avses i punkt 2 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2024/1623
2.De behöriga myndigheterna ska endast bevilja tillstånd att omklassificera en position i handelslagret som en position utanför handelslagret eller omvänt, omklassificera en position utanför handelslagret som en position i handelslagret i syfte att fastställa kapitalbaskrav om institutet till de behöriga myndigheterna skriftligen har lämnat styrkande uppgifter om att dess beslut att omklassificera positionen är resultatet av en sådan exceptionell omständighet som är i linje med de riktlinjer som institutet fastställt i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Institutet ska för detta syfte lägga fram uppgifter som i tillräcklig grad styrker att positionen inte längre uppfyller villkoren för att klassificeras som en position i handelslagret eller en position utanför handelslagret, enligt artikel 104.
Det beslut som avses i första stycket ska godkännas av ledningsorganet.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om den behöriga myndigheten har beviljat tillstånd för att omklassificera en position i enlighet med punkt 2 ska det institut som erhållit det tillståndet
utan dröjsmål offentliggöra
att positionen har omklassificerats, och
om effekten av den omklassificeringen är en minskning i institutets kapitalbaskrav, storleken på denna minskning, och
om effekten av denna omklassificering är en minskning i institutets kapitalbaskrav, inte redovisa denna effekt förrän positionen löper ut, såvida inte institutets behöriga myndighet tillåter att institutet redovisar denna effekt tidigare.
Förordning (EU) 2019/876
4.Institutet ska beräkna nettoförändringen av dess kapitalbaskrav till följd av positionens omklassificering som skillnaden mellan kapitalbaskraven omedelbart efter omklassificeringen och kapitalbaskraven omedelbart före omklassificeringen, alla beräknade i enlighet med artikel 92. Vid beräkningen ska inga effekter av andra faktorer än omklassificeringen beaktas.
Förordning (EU) 2019/876
5.Omklassificeringen av en position enligt denna artikel ska vara oåterkallelig.
Förordning (EU) 2019/876
5.73Omklassificeringen av en position enligt denna artikel ska vara oåterkallelig, utom under de exceptionella omständigheter som avses i punkt 1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.74Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får ett institut omklassificera en position utanför handelslagret som en position i handelslagret enligt artikel 104.2 d, utan att begära tillstånd från sin behöriga myndighet. I ett sådant fall ska kraven i punkterna 3 och 4 i den här artikeln fortsätta att gälla för institutet. Institutet ska omedelbart underrätta sin behöriga myndighet om att en sådan omklassificering har ägt rum.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 104b Krav för handlarbord
1.Vid tillämpningen av rapporteringskraven i artikel 430b.3 ska instituten inrätta handlarbord och låta alla sina positioner i handelslagret ingå i dessa handlarbord. Positionerna i handelslagret ska endast tilldelas samma handlarbord om de är i överensstämmelse med den avtalade affärsstrategin för handlarbordet och om de löpande förvaltas och övervakas i enlighet med punkt 2 i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
1.75Vid beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den metod som avses i artikel 325.1 b ska instituten inrätta handlarbord och hänföra varje position i handelslagret och varje position utanför handelslagret enligt punkterna 5 och 6 i den här artikeln till ett av dessa handlarbord. Positioner i handelslagret ska endast hänföras till samma handlarbord om de är i linje med den antagna affärsstrategin för det handlarbordet och om de förvaltas och övervakas på ett konsekvent sätt i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institutens handlarbord ska alltid uppfylla samtliga följande krav:
Varje handlarbord ska ha en tydlig och utmärkande affärsstrategi och en riskhanteringsstruktur som är lämplig i förhållande till affärsstrategin.
Varje handlarbord ska ha en tydlig organisationsstruktur; positioner i ett visst handlarbord ska förvaltas av särskilt utsedda handlare inom institutet. Varje handlare ska ha särskilda funktioner vid handlarbordet. Varje handlare ska endast tilldelas ett handlarbord.
Varje handlarbord ska fastställa positionslimiter enligt sin affärsstrategi.
Rapporter om verksamhet, lönsamhet, riskhantering och regleringskrav på handlarbordsnivå ska läggas fram minst en gång i veckan och regelbundet meddelas till ledningsorganet.
Varje handlarbord ska ha en tydlig årlig verksamhetsplan som inbegriper en väldefinierad ersättningspolicy som grundar sig på sunda kriterier för resultatmätning.
Rapporter om positioner som förfaller, om överträdelser av handelslimiter intradag, om överträdelser av handelslimiter från dag till dag och om åtgärder som institutet vidtagit för att komma tillrätta med överträdelserna samt bedömningar av marknadslikviditet, ska varje månad utarbetas för varje handlarbord och göras tillgängliga för de behöriga myndigheterna.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från punkt 2 b får ett institut tilldela en handlare mer än ett handlarbord, förutsatt att institutet till den behöriga myndighetens belåtenhet visar att tilldelningen bottnar i företagsmässig eller resursmässig hänsyn och att tilldelningen bevarar de övriga kvalitativa krav som anges i denna artikel och som gäller för handlare och handlarbord.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna hur de efterlever punkt 2. De behöriga myndigheterna får kräva att ett institut ändrar sina handlarbords struktur eller organisation så att de efterlever denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
5.76Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska instituten hänföra varje position utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk till handlarbord som inrättats i enlighet med punkt 1 och som hanterar risker som liknar riskerna för dessa positioner.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.77Genom undantag från punkt 5 får instituten vid beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk inrätta ett eller flera handlarbord till vilka de uteslutande hänför positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk. Sådana handlarbord ska inte omfattas av kraven i punkterna 1, 2 och 3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 104c Behandling av valutarisksäkringar för kapitalrelationer
1.78Ett institut som avsiktligt har skaffat en riskposition för att åtminstone delvis säkra sig mot ogynnsamma växelkursförändringar för någon av sina kapitalrelationer enligt artikel 92.1 a, b och c får, med sin behöriga myndighets tillstånd, undanta denna riskposition från de kapitalbaskrav för valutarisk som avses i artikel 325.1, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det maximala beloppet för den riskposition som undantas från kapitalbaskraven för marknadsrisk är begränsat till det riskpositionsbelopp som neutraliserar en kapitalrelations känslighet för ogynnsamma växelkursförändringar.
Riskpositionen undantas från kapitalbaskraven för marknadsrisk under minst sex månader.
Institutet har inrättat en lämplig riskhanteringsram för att säkra sig mot ogynnsamma växelkursförändringar för någon av dess kapitalrelationer, inklusive en tydlig strategi och styrningsstruktur för risksäkring.
Institutet har till den behöriga myndigheten lämnat en motivering till varför en riskposition ska undantas från kapitalbaskraven för marknadsrisk, närmare uppgifter om denna riskposition och det belopp som ska undantas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.79Varje undantagande av riskpositioner från kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med punkt 1 ska tillämpas på ett konsekvent sätt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.80Den behöriga myndigheten ska godkänna alla ändringar som institutet gör av den riskhanteringsram som avses i punkt 1 c och av de närmare uppgifter om riskpositioner som avses i punkt 1 d.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
De riskpositioner som ett institut avsiktligt kan skaffa för att åtminstone delvis säkra sig mot ogynnsamma växelkursförändringar för någon av sina kapitalrelationer som avses i punkt 1.
Hur det maximala belopp som avses i punkt 1 a i denna artikel ska fastställas och på vilket sätt ett institut ska undanta det beloppet vid användning av var och en av de metoder som avses i artikel 325.1.
De kriterier som ett instituts riskhanteringsram enligt punkt 1 c ska uppfylla för att anses vara lämplig vid tillämpning av denna artikel.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 105 Krav på försiktig värdering
1.Alla positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde ska omfattas av de standarder för försiktig värdering som anges i denna artikel. Instituten ska i synnerhet säkerställa att en försiktig värdering av positionerna i handelslagret har en skälig nivå av tillförlitlighet med hänsyn till den dynamiska karaktären hos positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde, kraven på god tillsyn och kapitalkravens funktion och syfte avseende positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska bygga upp och upprätthålla system och kontroller som är tillräckliga för att ge försiktiga och tillförlitliga värderingsbedömningar. Dessa system och kontroller ska minst omfatta följande delar:
Skriftliga riktlinjer och processer för värderingsprocessen, inklusive klart definierat ansvar för de olika områden som ingår i värderingen, marknadsinformationskällor och översyn av deras lämplighet, riktlinjer för användning av icke-observerbara indata som ger uttryck för institutets antaganden om vilka faktorer marknadsaktörerna skulle beakta vid prissättning av positionen, hur ofta den oberoende värderingen ska ske, tidpunkt för slutkurser, processer för värderingsjusteringar, verifikationsprocesser vid månadsslut och vid enskilda tillfällen.
Rapporteringsvägarna för den avdelning som är ansvarig för värderingsprocessen ska vara tydliga och oberoende av affärsavdelningen, och ska sluta hos ledningsorganet.
3.Instituten ska omvärdera positionerna i handelslagret som bokförts till verkligt värde minst en gång per dag. Förändringar av dessa positioners värde ska rapporteras i institutets resultaträkning.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska omvärdera sina positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde till aktuellt marknadsvärde när så är möjligt, inbegripet när relevanta kapitalkrav tillämpas på dessa positioner.
Förordning (EU) 2019/876
5.Vid marknadsvärdering ska institutet använda den mer försiktiga sidan av köp- och sälj-kurserna såvida institutet inte kan slutavräkna till mittkurs. Om instituten tillämpar detta undantag ska de var sjätte månad informera sina behöriga myndigheter om de berörda positionerna och lägga fram bevis för att de kan slutavräkna till mittkurs.
6.När marknadsvärdering inte är möjlig ska instituten genomföra en försiktig modellvärdering av sina positioner och portföljer, även vid beräkning av kapitalbaskraven för positionerna i handelslagret och positioner som bokförts till verkligt värde utanför handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
7.Instituten ska uppfylla följande krav vid modellvärdering:
Den högsta ledningen ska känna till för vilka delar av handelslagret eller andra positioner som redovisas till verkligt värde en modellvärdering görs, och förstå betydelsen av den påtagliga osäkerhet som detta leder till för verksamhetens risk/resultatrapportering.
Marknadsinformation ska i möjligaste mån inhämtas från samma källa som marknadspriserna, och frekventa bedömningar ska göras av marknadsvärdets lämplighet för den särskilda position som värderas och av modellens parametrar.
I möjligaste mån ska sådana värderingsmetoder användas som är allmänt vedertagna på marknaden för olika finansiella instrument eller råvaror.
Om modellen utvecklas av institutet ska den baseras på lämpliga antaganden som har bedömts och kritiskt granskats av parter som har lämpliga kvalifikationer och som står oberoende från utvecklingsprocessen.
Det ska finnas formella processer för ändringskontroller. En säkerhetskopia av modellen ska bevaras och med jämna mellanrum användas för att kontrollera värderingarna.
De riskhanteringsansvariga ska vara medvetna om modellernas svagheter och om hur dessa bäst återspeglas i värderingsresultaten.
Institutens modeller ska regelbundet granskas i syfte att kontrollera resultatets pålitlighet, vilket ska innefatta en bedömning av om gjorda antaganden fortfarande är lämpliga, analys av resultaträkningseffekter kontra riskfaktorer och jämförelse mellan faktiska slutavräkningsvärden och modellresultat.
Vid tillämpning av led d i första stycket ska modellen utvecklas eller godkännas oberoende av handlarborden och den ska prövas genom oberoende tester, inbegripet validering av de matematiska grunderna, de gjorda antagandena och implementeringen av programvara.
Förordning (EU) 2019/876
8.Instituten ska genomföra oberoende priskontroller utöver den dagliga marknadsvärderingen eller modellvärderingen. Verifiering av marknadspriser och indata för modellen ska göras av en person eller enhet som är fristående från personer eller enheter som drar fördel av handelslagret, minst en gång per månad eller oftare, beroende på marknadens eller handelsverksamhetens art. Om inga oberoende prissättningskällor finns eller om källorna är mer subjektiva kan det vara lämpligt med försiktighetsåtgärder som t.ex. prisjusteringar.
9.Instituten ska fastställa och upprätthålla metoder för att bedöma behovet av prisjusteringar.
10.Instituten ska göra en formell bedömning av följande prisjusteringar: ej intjänade räntemarginaler, slutavräkningskostnader för öppna positioner, operativa risker, marknadsprisosäkerhet, kostnader vid förtida avslut, investerings- och finansieringskostnader, framtida administrativa kostnader och – där detta är relevant – modellrisk.
11.Instituten ska fastställa och upprätthålla metoder för att beräkna justeringar av den löpande värderingen av mindre likvida positioner, vilka särskilt kan uppkomma på grund av marknadsstörningar eller institutsbetingade förhållanden som t.ex. koncentrerade positioner och/eller positioner för vilka den ursprungligen tilltänkta innehavsperioden har överskridits. Instituten ska, när så är nödvändigt, göra sådana justeringar utöver eventuella ändringar av positionens värde som gjorts för den finansiella rapporteringen och utforma dessa så att de avspeglar positionens bristande likviditet. Vid dessa processer ska instituten beakta flera olika faktorer för att avgöra om en prisjustering är nödvändig för mindre likvida positioner. Dessa faktorer innefattar
den ytterligare tid det skulle ta att säkra positionen eller riskerna i positionen utöver de likviditetshorisonter som fastställts för positionens riskfaktorer i enlighet med artikel 325bd,
köp- och säljmarginalernas volatilitet och genomsnittliga spread,
tillgången till marknadsnoteringar (marknadsgaranternas antal och identitet) och handelsvolymernas volatilitet och genomsnitt, inklusive handelsvolymer då marknaderna är utsatta för stress,
marknadskoncentrationer,
hur lång tid man har innehaft positionen,
i vilken omfattning modellvärdering använts vid värderingen,
effekten av andra modellrisker.
Förordning (EU) 2019/876
12.Om instituten använder värderingar av tredje part eller modellvärderingar, ska de överväga om en prisjustering ska göras eller ej. Instituten ska dessutom överväga behovet av att göra justeringar för mindre likvida positioner och regelbundet undersöka om de fortsatt är ändamålsenliga. Instituten ska också uttryckligen bedöma behovet av prisjusteringar som avser ovissheten hos de parametrar som används för modellerna.
13.När det gäller komplexa produkter, inbegripet värdepapperiseringsexponeringar och kreditderivat på n:te förfall ska instituten uttryckligen bedöma behovet av prisjusteringar för att avspegla dels den modellrisk som är förenad med användning av eventuellt oriktiga värderingsmetoder och dels den modellrisk som är förenad med användning av icke-observerbara (och eventuellt oriktiga) kalibreringsparametrar i värderingsmodellen.
14.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa de villkor enligt vilka kraven i artikel 105 ska tillämpas enligt punkt 1 i den här artikeln.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 106 Interna säkringar
1.En intern säkring ska särskilt uppfylla följande krav:
Den ska inte i första hand vara avsedd att undgå eller minska kapitalbaskraven.
Den ska dokumenteras korrekt och underkastas särskilda interna processer för godkännande och revision.
Den ska behandlas enligt marknadsmässiga villkor.
Den marknadsrisk som uppkommer genom den interna säkringen ska hanteras dynamiskt i handelslagret inom de tillåtna limiterna.
Den ska noga övervakas i enlighet med ändamålsenliga processer.
2.Kraven som fastställs i punkt 1 ska tillämpas utan att det påverkar kraven som gäller säkrade positioner utanför eller i handelslagret, i tillämpliga fall.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om ett institut säkrar en kreditriskexponering eller motpartsriskexponering utanför handelslagret med ett kreditderivat som bokförts i dess handelslager ska denna kreditderivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 a, anses vara en intern säkring mot kreditriskexponeringen eller motpartsriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan kreditderivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med det första stycket och det kreditderivat som ingåtts med den tredje parten ingå i handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
3.81Om ett institut säkrar en kreditriskexponering eller motpartsriskexponering utanför handelslagret med ett kreditderivat som bokförts i dess handelslager ska denna kreditderivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.4 a, anses vara en intern säkring mot kreditriskexponeringen eller motpartsriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan kreditderivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med första stycket och det kreditderivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd ingå i handelslagret. Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 b ska båda positionerna tilldelas ett och samma handlarbord och som hanterar liknande risker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Om ett institut säkrar en aktieriskexponering utanför handelslagret med ett aktiederivat som bokförts i dess handelslager ska denna aktiederivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 a, anses vara en intern säkring mot aktieriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan aktiederivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med det första stycket och det aktiederivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditskydd ingå i handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
4.82Om ett institut säkrar en aktieriskexponering utanför handelslagret med ett aktiederivat som bokförts i dess handelslager ska denna aktiederivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.4 a, anses vara en intern säkring mot aktieriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan aktiederivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med första stycket i denna punkt och det aktiederivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd ingå i handelslagret. Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 b ska båda positionerna tilldelas ett och samma handlarbord och som hanterar liknande risker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4a.83Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 får den kredit- eller aktiederivattransaktion som ingås av ett institut bestå av flera transaktioner med flera godtagbara tredje parter som tillhandahåller kreditriskskydd, förutsatt att den resulterande aggregerade transaktionen uppfyller de villkor som anges i de punkterna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Om ett institut säkrar ränterisk utanför handelslagret med en ränteriskposition som bokförts i dess handelslager ska denna ränteriskposition, vid bedömning av den ränteriskposition som följer av positioner utanför handelslagret i enlighet med artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU, anses vara en intern säkring om följande villkor är uppfyllda:
Positionen har tilldelats en separat portfölj från den andra positionen i handelslagret, vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponeringar, i det syftet får ett institut tilldela den portföljen andra ränteriskpositioner som ingåtts med tredje parter, eller med sitt eget handelslager så länge institutet fullständigt eliminerar marknadsrisken hos de ränteriskpositioner som ingåtts med det egna handelslagret genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.
Vid tillämpning av rapporteringskraven i artikel 430b.3: Positionen har tilldelats ett handlarbord som inrättats i enlighet med artikel 104b och vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering, i det syftet får detta handlarbord ingå andra ränteriskpositioner med tredje part eller andra handlarbord inom institutet, så länge dessa andra handlarbord fullständigt eliminerar marknadsrisken hos de andra ränteriskpositionerna genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje part.
Instituten har fullt ut dokumenterat hur positionerna minskar den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret, i enlighet med kraven i artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
5.84Om ett institut säkrar ränteriskexponeringar utanför handelslagret med en ränteriskposition som bokförs i dess handelslager ska denna ränteriskposition, vid bedömning av den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret i enlighet med artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU, anses vara en intern säkring om följande villkor är uppfyllda:
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av de metoder som avses i artikel 325.1 a, b och c har positionen hänförts från de övriga positionerna i handelslagret till en separat portfölj, vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 b har positionen hänförts till ett handlarbord vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering.
Institutet har fullt ut dokumenterat hur positionen minskar den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret, i enlighet med kraven i artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5a.85Vid tillämpning av punkt 5 a får institutet till den portföljen hänföra andra ränteriskpositioner som ingåtts med tredje parter, eller med dess eget handelslager, så länge institutet fullständigt eliminerar marknadsrisken hos dessa ränteriskpositioner som ingåtts med dess eget handelslager genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5b.86Följande krav ska gälla för det handlarbord som avses i punkt 5 b i denna artikel:
Handlarbordet får ingå andra ränteriskpositioner med tredje parter eller med institutets andra handlarbord, förutsatt att dessa positioner uppfyller kraven för att ingå i handelslagret enligt artikel 104 och att dessa andra handlarbord fullständigt eliminerar marknadsrisken hos dessa andra ränteriskpositioner genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.
Inga andra positioner i handelslagret än de som avses i led a i denna punkt hänförs till det handlarbordet.
Genom undantag från artikel 104b ska det handlarbordet inte omfattas av kraven i punkterna 1, 2 och 3 i den artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Kapitalbaskraven för marknadsrisken för alla positioner som tilldelats en separat portfölj enligt punkt 5 a ska beräknas fristående och ska läggas till kapitalbaskraven för de andra positionerna i handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
6.87Kapitalbaskraven för marknadsrisk hos alla positioner som hänförts till den separata portfölj som avses i punkt 5 a eller till det handlarbord som avses i punkt 5 b ska beräknas var för sig och läggas till kapitalbaskraven för de andra positionerna i handelslagret.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Vid tillämpning av rapporteringskravet i artikel 430b ska kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla positioner som tilldelats den separata portfölj som avses i punkt 5 a i den här artikeln eller tilldelats eller ingåtts av det handlarbord som avses i punkt 5 b i den här artikeln, om lämpligt, beräknas fristående som en separat portfölj och läggas till beräkningen av kapitalbaskravet för de andra positionerna i handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
7.88Om ett institut säkrar en exponering för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av ett derivatinstrument som ingåtts med dess handelslager, ska positionen i det derivatinstrumentet anses vara en intern säkring för exponeringen för kreditvärdighetsjusteringsrisk vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med de metoder som anges i artikel 383 eller 384, om följande villkor är uppfyllda:
Derivatpositionen anses vara en godtagbar risksäkring i enlighet med artikel 386.
Om derivatpositionen omfattas av något av de krav som anges i artikel 325c.2 b eller c eller i artikel 325e.1 c, eliminerar institutet fullständigt marknadsrisken hos den derivatpositionen genom att ingå motsatta positioner med tredje parter.
Den motsatta positionen i handelslagret för den interna säkring som godkänns i enlighet med första stycket ska ingå i institutets handelslager vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning II Kapitalkrav för kreditrisker
Kapitel 1 Allmänna principer
Artikel 107 Kreditriskmetoder
1.Instituten ska antingen använda den schablonmetod som föreskrivs i kapitel 2 eller, om de behöriga myndigheterna ger sitt godkännande i enlighet med artikel 143, den metod baserad på intern riskklassificering (”internmetoden”) som föreskrivs i kapitel 3 vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.3 a och f.
1.89Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artikel 92.4 a och g ska instituten antingen använda den schablonmetod som föreskrivs i kapitel 2 eller, om de behöriga myndigheterna beviljar ett tillstånd i enlighet med artikel 143, den metod som bygger på intern riskklassificering (internmetoden) och som föreskrivs i kapitel 3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För handelsexponeringar och för bidrag till obeståndsfonden för en central motpart ska instituten tillämpa den behandling som anges i kapitel 6 avsnitt 9 för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen enligt artikel 92.3 a och f. För alla andra typer av exponeringar mot en central motpart ska instituten behandla exponeringarna på följande sätt:
För andra typer av exponeringar mot en kvalificerad central motpart, som exponeringar mot ett institut.
För andra typer av exponeringar mot en icke kvalificerad central motpart som exponeringar mot ett företag.
2.90För handelsexponeringar och för bidrag till en central motparts obeståndsfond ska instituten tillämpa den behandling som anges i kapitel 6 avsnitt 9 vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g. Alla andra typer av exponeringar mot en central motpart ska av instituten behandlas på följande sätt:
När det gäller andra typer av exponeringar mot en kvalificerad central motpart, som exponeringar mot ett institut.
När det gäller andra typer av exponeringar mot en icke-kvalificerad central motpart, som exponeringar mot ett företag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Vid tillämpning av denna förordning ska exponeringar mot värdepappersföretag i tredjeland och exponeringar mot kreditinstitut i tredjeland och exponeringar mot clearingorganisationer och börser i tredjeland behandlas som exponeringar mot ett institut endast om tredjelandet tillämpar tillsyns- och regleringskrav på den enheten som minst motsvarar de krav som tillämpas i unionen.
Förordning (EU) 2019/876
3.91Vid tillämpning av denna förordning ska exponeringar mot värdepappersföretag i tredjeland, kreditinstitut i tredjeland och börser i tredjeland, samt exponeringar mot finansiella institut i tredjeland som auktoriserats och övervakas av myndigheter i tredjeland och som omfattas av tillsynskrav som är jämförbara med dem som tillämpas på institut i fråga om soliditet, behandlas som exponeringar mot ett institut endast om tredjelandet tillämpar tillsyns- och regleringskrav på den enheten som är minst likvärdiga med de krav som tillämpas i unionen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Vid tillämpning av punkt 3 får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten till den 1 januari 2015 fortsätta att behandla exponeringar mot de enheter som avses i punkt 3 som exponeringar mot institut, under förutsättning att de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt att det berörda tredjelandet är lämpligt för denna metod.
Artikel 108 Användning av kreditriskreduceringsteknik enligt schablonmetoden och internmetoden
1.När det gäller en exponering för vilken ett institut tillämpar schablonmetoden enligt kapitel 2 eller internmetoden enligt kapitel 3 men utan att använda sina egna estimat av LGD-värden (loss given default) och konverteringsfaktorer enligt artikel 151, får institutet använda kreditriskreducering i enlighet med kapitel 4 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp vid tillämpning av artikel 92.3 a och f eller, om relevant, förväntade förlustbelopp vid den beräkning som avses i artikel 36.1 d och artikel 62 c.
2.När det gäller en exponering för vilken institutet tillämpar internmetoden genom att använda sina egna estimat av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 151, får institutet använda kreditriskreducering i enlighet med kapitel 3.
Artikel 108 Användning av kreditriskreduceringsmetoder enligt schablonmetoden och internmetoden när det gäller kreditrisk och utspädningsrisk
1.92När det gäller en exponering för vilken ett institut tillämpar schablonmetoden enligt kapitel 2 eller internmetoden enligt kapitel 3 men utan att använda sina egna skattningar av LGD enligt artikel 143, får institutet beakta effekten av betalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4 vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g och i relevanta fall belopp för förväntad förlust vid den beräkning som avses i artiklarna 36.1 d och 62 d.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.93När det gäller en exponering för vilken ett institut tillämpar internmetoden genom att använda sina egna skattningar av LGD enligt artikel 143, får institutet beakta effekten av betalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 3 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g och, i relevanta fall, förväntade förlustbelopp vid den beräkning som avses i artiklarna 36.1 d och 62 d.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.94Om ett institut tillämpar internmetoden genom att använda sina egna skattningar av LGD enligt artikel 143 i fråga om både den ursprungliga exponeringen och jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd, får institutet beakta effekten av obetalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 3 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 92.4 a och g och, i relevanta fall, förväntade förlustbelopp vid den beräkning som avses i artiklarna 36.1 d och 62 d. I alla övriga fall får institutet i dessa syften beakta effekten av obetalt kreditriskskydd vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.95Med förbehåll för de villkor som anges i punkt 5 får institut betrakta lån till fysiska personer som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, i stället för att behandla dem som garanterade exponeringar, vid tillämpning av avdelning II kapitlen 2, 3 och 4, beroende på vad som är tillämpligt, om följande villkor för dessa lån är uppfyllda i en medlemsstat:
De flesta lånen till fysiska personer för förvärv av bostadsfastighet i den medlemsstaten ges inte som hypotekslån i juridisk bemärkelse.
De flesta lånen till fysiska personer för förvärv av bostadsfastighet i den medlemsstaten garanteras av en tillhandahållare av kreditriskskydd med en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut motsvarande kreditkvalitetssteg 1 eller 2, som är skyldig att betala hela det utestående lånet till institutet om den ursprungliga låntagaren inte fullgör sina skyldigheter.
Institutet har laglig rätt att inteckna bostadsfastigheten om den tillhandahållare av kreditriskskydd som avses i led b inte fullgör eller blir oförmögen att fullgöra sina förpliktelser enligt den ställda garantin.
De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA när de villkor som anges i första stycket a, b och c i denna punkt är uppfyllda på deras jurisdiktioners nationella territorier och ska ange namnen på tillhandahållare av kreditriskskydd som är berättigade till sådan behandling och som uppfyller villkoren i denna punkt och punkt 5.
EBA ska offentliggöra förteckningen över alla sådana godtagbara tillhandahållare av kreditriskskydd på sin webbplats och årligen uppdatera förteckningen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.96Vid tillämpning av punkt 4 får lån som avses i den punkten behandlas som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, i stället för att behandlas som garanterade exponeringar, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
När det gäller en exponering som behandlas enligt schablonmetoden uppfyller exponeringen alla krav för att enligt schablonmetoden hänföras till exponeringsklassen exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom enligt artiklarna 124 och 125, med undantag för att det institut som beviljar lånet inte har en panträtt i bostadsfastigheten.
När det gäller en exponering som behandlas enligt internmetoden uppfyller exponeringen alla krav för att enligt internmetoden hänföras till exponeringsklassen hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet enligt artikel 147.2 d ii, med undantag för att det institut som beviljar lånet inte har en panträtt i bostadsfastigheten.
Det finns ingen panträtt i bostadsfastigheten när lånet beviljas, och för lån som beviljas från och med den 1 januari 2014 förbinder sig låntagaren enligt avtal att inte bevilja någon panträtt utan medgivande från det institut som ursprungligen beviljat lånet.
Tillhandahållaren av kreditriskskydd är en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och har en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut motsvarande kreditkvalitetssteg 1 eller 2.
Tillhandahållaren av kreditriskskydd är ett institut eller en enhet i den finansiella sektorn som omfattas av kapitalbaskrav som är jämförbara med dem som gäller för institut eller försäkringsföretag.
Tillhandahållaren av kreditriskskydd har upprättat en fullt finansierad ömsesidig garantifond eller motsvarande skydd för försäkringsföretag för att absorbera kreditriskförluster, vars kalibrering regelbundet ses över av dennes behöriga myndighet och är föremål för regelbundna stresstester, minst vartannat år.
Institutet har laglig och avtalsmässig befogenhet att inteckna bostadsfastigheten om tillhandahållaren av kreditriskskydd inte fullgör eller blir oförmögen att fullgöra sina förpliktelser enligt den ställda garantin.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.97Institut som använder den möjlighet som ges i punkt 4 för en viss godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt den mekanism som avses i den punkten ska göra detta för alla sina exponeringar mot fysiska personer som garanteras av den tillhandahållaren av kreditriskskydd enligt den mekanismen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 109 Behandling av värdepapperiseringspositioner
Institut ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för en position som de innehar i en värdepapperisering i enlighet med kapitel 5.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 110 Behandling av kreditriskjusteringar
1.Institut som tillämpar schablonmetoden ska behandla allmänna kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 62 c.
2.Institut som tillämpar internmetoden ska behandla allmänna kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 159, artikel 62 d samt artikel 36.1 d.
Vid tillämpning av denna artikel och kapitlen 2 och 3 ska allmänna och specifika kreditriskjusteringar inte omfatta reserveringar för allmänna risker i bankrörelse.
3.Institut som använder internmetoden och tillämpar schablonmetoden för en del av sina exponeringar på gruppnivå eller individuell nivå, i enlighet med artiklarna 148 och 150, ska fastställa hur stor del av den allmänna kreditriskjusteringen som ska ske enligt schablonmetoden för behandling av allmänna kreditriskjusteringar respektive internmetoden för behandling av allmänna kreditriskjusteringar, enligt följande:
När ett institut som ingår i konsolideringen enbart tillämpar internmetoden ska, i tillämpliga fall, detta instituts allmänna kreditriskjusteringar följa den behandling som anges i punkt 2.
När ett institut som ingår i konsolideringen enbart tillämpar schablonmetoden ska, i tillämpliga fall, detta instituts allmänna kreditriskjusteringar följa den behandling som anges i punkt 1.
Resterande kreditriskjusteringar ska fördelas proportionellt efter den andel riskvägda exponeringsbelopp som ska behandlas enligt schablonmetoden respektive internmetoden.
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar beräkningen av specifika och allmänna kreditriskjusteringar i enlighet med tillämpliga redovisningsregler, för följande:
Exponeringsvärde enligt den schablonmetod som avses i artikel 111;
Exponeringsvärde enligt den internmetod som avses i artiklarna 166–168.
Behandling av förväntade förlustbelopp enligt artikel 159.
Exponeringsvärde för beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp för värdepapperiseringspositioner som avses i artiklarna 246 och 266.
Fastställande av fallissemang enligt artikel 178.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 110a Övervakning av avtal som inte är åtaganden98
Institut ska övervaka avtal som uppfyller samtliga villkor som anges i artikel 5.10 a–e och ska på ett för sina behöriga myndigheter tillfredsställande sätt dokumentera att de uppfyller alla dessa villkor.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Kapitel 2 Schablonmetoden
Avsnitt 1 Allmänna principer
Artikel 111 Exponeringsvärde
1.Exponeringsvärdet för en tillgångspost ska vara dess redovisade värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 105, avdragna belopp i enlighet med artikel 36.1 m och andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till tillgångsposten. Exponeringsvärdet för en post utanför balansräkningen som ingår i förteckningen i bilaga I ska utgöra följande procentandel av dess nominella värde efter reducering av specifika kreditriskjusteringar och belopp som dragits av i enlighet med artikel 36.1 m:
100 % om det är en högriskpost.
50 % om det är en medelriskpost.
20 % om det är en medel-/lågriskpost.
0 % om det är en lågriskpost.
De poster utanför balansräkningen som avses i första stycket, andra meningen, ska indelas i riskkategorier enligt bilaga I.
Om ett institut använder den fullständiga metod för finansiella säkerheter som anges i artikel 223 ska exponeringsvärdet för värdepapper eller råvaror som sålts, ställts som säkerhet eller lånats ut inom ramen för en repa eller värdepappers- eller råvarulån, samt marginallån, ökas med lämplig volatilitetsjustering för sådana värdepapper eller råvaror i enlighet med artiklarna 223–225.
Förordning (EU) 2019/630
1.99Exponeringsvärdet för en tillgångspost ska vara dess redovisade värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 relaterade till institutets verksamhet utanför handelslagret, avdragna belopp i enlighet med artikel 36.1 m och andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till tillgångsposten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Det exponeringsvärde för ett derivatinstrument som ingår i förteckningen i bilaga II ska fastställas i enlighet med kapitel 6, varvid effekterna av avtal om novation och andra nettningsöverenskommelser ska beaktas vid tillämpningen av dessa metoder i enlighet med kapitel 6. Exponeringsvärdet för repor, värdepappers- eller råvarulån, långfristiga transaktioner och marginallån kan fastställas antingen i enlighet med kapitel 6 eller kapitel 4.
2.100Exponeringsvärdet för en post utanför balansräkningen som förtecknas i bilaga I ska utgöra följande procentandel av postens nominella värde efter avdrag för specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 och för belopp i enlighet med artikel 36.1 m:
100 % för poster i undergrupp 1.
50 % för poster i undergrupp 2.
40 % för poster i undergrupp 3.
20 % för poster i undergrupp 4.
10 % för poster i undergrupp 5.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Om en exponering är föremål för förfinansierat kreditriskskydd får det tillämpliga exponeringsvärdet för denna post ändras i enlighet med kapitel 4.
3.101Exponeringsvärdet för ett åtagande beträffande en post utanför balansräkningen som avses i punkt 2 i denna artikel ska utgöra den lägre av följande procentandelar av åtagandets nominella värde efter avdrag för specifika kreditriskjusteringar och för belopp i enlighet med artikel 36.1 m:
Den procentandel enligt punkt 2 i denna artikel som är tillämplig på den post för vilken åtagandet görs.
Den procentandel enligt punkt 2 i denna artikel som är tillämplig på typen av åtagande.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.102Avtal som erbjuds av ett institut men ännu inte godtagits av kunden och som skulle bli åtaganden om de godtas av kunden ska behandlas som åtaganden, och den procentandel som gäller ska vara den som föreskrivs i enlighet med punkt 2.
För avtal som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 5.10 a–e, ska den tillämpliga procentandelen vara 0 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.103Om ett institut använder den fullständiga metod för finansiella säkerheter som avses i artikel 223 ska exponeringsvärdet för värdepapper eller råvaror som sålts, ställts som säkerhet eller lånats ut inom ramen för en transaktion för värdepappersfinansiering ökas med en för sådana värdepapper eller råvaror lämplig volatilitetsjustering i enlighet med artiklarna 223 och 224.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.104Exponeringsvärdet för ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med kapitel 6, varvid effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal ska beaktas enligt vad som anges i det kapitlet. Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner med lång avvecklingscykel får fastställas i enlighet med kapitel 4 eller 6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.105Om exponeringen täcks genom ett betalt kreditriskskydd får exponeringsvärdet ändras i enlighet med kapitel 4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
De kriterier som instituten ska använda för att hänföra poster utanför balansräkningen, med undantag för poster som redan ingår i bilaga I, till de undergrupper 1–5 som avses i bilaga I.
Faktorer som kan begränsa instituts förmåga att annullera de villkorslöst annullerbara åtaganden som avses i bilaga I.
Processen för att underrätta EBA om instituts klassificering av andra poster utanför balansräkningen med liknande risker som dem som avses i bilaga I.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 112 Exponeringsklasser
Varje exponering ska hänföras till någon av följande exponeringsklasser:
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker.
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter.
Exponeringar mot offentliga organ.
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker.
Exponeringar mot internationella organisationer.
Exponeringar mot institut.
Exponeringar mot företag.
Exponeringar mot hushåll.
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter.
Fallerande exponeringar.
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk.
Exponeringar i form av säkerställda obligationer.
Poster som avser positioner i värdepapperisering.
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg.
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond).
Aktieexponeringar.
Övriga poster.
Artikel 112 Exponeringsklasser106
Varje exponering ska hänföras till någon av följande exponeringsklasser:
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker.
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter.
Exponeringar mot offentliga organ.
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker.
Exponeringar mot internationella organisationer.
Exponeringar mot institut.
Exponeringar mot företag.
Exponeringar mot hushåll.
Exponeringar som är säkrade genom panträtt i fast egendom och ADC-exponeringar.
Fallerande exponeringar.
Exponeringar mot efterställda skulder.
Exponeringar i form av säkerställda obligationer.
Poster som avser positioner i värdepapperisering.
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg.
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond).
Aktieexponeringar.
Övriga poster.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 113 Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp
1.För att beräkna riskvägda exponeringsbelopp ska riskvikter tillämpas på alla exponeringar, såvida dessa exponeringar inte dras av från kapitalbas eller omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket, i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 2. Tillämpning av riskvikter ska bygga på den exponeringsklass som exponeringen hänförs till och, i den omfattning som anges i avsnitt 2, dess kreditkvalitet. Kreditkvaliteten får fastställas genom hänvisning till kreditbedömningar gjorda av externa kreditvärderingsinstitut, eller kreditbedömningar gjorda av exportkreditorgan i enlighet med avsnitt 3.
Förordning (EU) 2022/2036
1.107För att beräkna riskvägda exponeringsbelopp ska riskvikter tillämpas på alla exponeringar, såvida inte dessa exponeringar dras av från kapitalbasen eller omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket, i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 2 i denna förordning. Tillämpning av riskvikter ska bygga på den exponeringsklass som exponeringen hänförs till och, i den omfattning som anges i avsnitt 2, dess kreditkvalitet. Kreditkvaliteten får fastställas genom hänvisning till kreditvärderingar gjorda av externa kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingar gjorda av exportkreditorgan i enlighet med avsnitt 3. Med undantag för exponeringar som hänförs till de exponeringsklasser som anges i artikel 112 a, b, c och e i denna förordning ska institutet, om värderingen i enlighet med artikel 79 b i direktiv 2013/36/EU visar på högre riskegenskaper än de som följer av det kreditkvalitetssteg som exponeringen skulle hänföras till på grundval av den tillämpliga kreditvärderingen från det utsedda externa kreditvärderingsinstitutet eller exportkreditorganet, åsätta en riskvikt som är minst ett kreditkvalitetssteg högre än den riskvikt som följer av kreditvärderingen från det utsedda externa kreditvärderingsinstitutet eller exportkreditorganet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid riskvägning enligt punkt 1 ska exponeringsvärdet multipliceras med den riskvikt som anges i, eller som fastställts enligt, avsnitt 2.
3.Om en exponering är föremål för kreditriskskydd får den tillämpliga riskvikten för denna post ändras i enlighet med kapitel 4.
3.108Om en exponering omfattas av kreditriskskydd får exponeringsvärdet eller den på den exponeringen tillämpliga riskvikten, beroende på vad som är tillämpligt, ändras i enlighet med detta kapitel och kapitel 4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Riskvägda exponeringsbelopp för positioner i värdepapperiseringar ska beräknas i enlighet med kapitel 5.
5.Exponeringar för vilka det inte finns någon beräkning i avsnitt 2 ska åsättas en riskvikt på 100 %.
5.109Exponeringsvärdet för varje post för vilken det inte föreskrivs någon riskvikt enligt detta kapitel ska åsättas en riskvikt på 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Med undantag för exponeringar som ger upphov till kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål eller supplementärkapital, får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. De behöriga myndigheterna får bevilja godkännande om följande villkor är uppfyllda:
Motparten är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag och omfattas av tillfredsställande tillsynskrav.
Motparten ingår utan förbehåll i samma konsolidering som institutet.
Samma processer för riskbedömning, riskmätning och kontroll gäller för motparten som för institutet.
Motparten är etablerad i samma medlemsstat som institutet.
Det finns inga rådande eller förutsedda väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att motparten snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till institutet.
Om institutet i enlighet med denna punkt får tillstånd att inte tillämpa kraven i punkt 1, får det åsätta en riskvikt på 0 %.
6.110Med undantag för exponeringar som ger upphov till kärnprimärkapitalposter, övrigt primärkapital eller supplementärkapitalposter får ett institut efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på det institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, dotterföretag till dess moderföretag eller ett företag som är knutet till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU. De behöriga myndigheterna får bevilja godkännande om följande villkor är uppfyllda:
Motparten är ett institut eller ett finansiellt institut som omfattas av tillfredsställande tillsynskrav.
Motparten ingår utan förbehåll i samma konsolidering som institutet.
Samma processer för riskbedömning, riskmätning och kontroll gäller för motparten som för institutet.
Motparten är etablerad i samma medlemsstat som institutet.
Det finns inga rådande eller förutsedda väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att motparten snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till institutet.
Om institutet i enlighet med denna punkt får tillstånd att inte tillämpa kraven i punkt 1, får det åsätta en riskvikt på 0 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Med undantag för exponeringar som ger upphov till kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål eller supplementärkapital, får ett institut, efter förhandstillstånd från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på motparter med vilka institutet har ingått ett avtalsgrundat eller lagstadgat institutionellt skyddssystem som skyddar dessa institut och särskilt säkerställer deras likviditet och solvens för att vid behov undvika konkurs. De behöriga myndigheterna får bevilja godkännande om följande villkor är uppfyllda:
De krav som anges i punkt 6 a, d och e är uppfyllda.
Ordningen är sådan att det institutionella skyddssystemet från lätt tillgängliga medel kan ge det stöd som krävs enligt dess åtagande.
Det institutionella skyddssystemet förfogar över lämpliga och enhetligt fastställda system för övervakning och klassificering av risker, som ger en fullständig översikt över risksituationen för samtliga enskilda medlemmar och för det institutionella skyddssystemet som helhet, och motsvarande möjligheter till inflytande. Dessa system ska på lämpligt sätt följa exponeringar som fallerat i enlighet med artikel 178.1.
I det institutionella skyddssystemet genomförs egna riskbedömningar vars resultat vidarebefordras till de enskilda medlemmarna.
Det institutionella skyddssystemet ska en gång per år upprätta och offentliggöra en konsoliderad rapport som omfattar en balansräkning, en vinst- och förlustredovisning, en lägesrapport och en riskrapport för det institutionella skyddssystemet som helhet, eller en rapport som omfattar en aggregerad balansräkning, en aggregerad vinst- och förlustredovisning, en lägesrapport och en riskrapport för det institutionella skyddssystemet som helhet.
Medlemmarna i det institutionella skyddssystemet är skyldiga att minst 24 månader i förväg anmäla om de önskar lämna det institutionella skyddssystemet.
Flerfaldig användning av sådana delar som är godtagbara för beräkning av kapitalbasen (nedan kallat dubbel användning) liksom varje otillbörligt skapande av kapitalbas mellan medlemmarna av det institutionella skyddssystemet ska elimineras.
Det institutionella skyddssystemet ska grundas på medlemskap av många kreditinstitut med en i huvudsak homogen affärsprofil.
De relevanta behöriga myndigheterna ska med jämna mellanrum godkänna och övervaka att de system som avses i leden c och d är tillräckliga.
Om institutet i enlighet med denna punkt beslutar att inte tillämpa kraven i punkt 1, får det åsätta en riskvikt på 0 %.
Avsnitt 2 Riskvikter
Artikel 114 Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
1.Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker ska åsättas en riskvikt på 100 % om inte punkterna 2–7 tillämpas.
2.Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt enligt tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 1 | ||||||
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 0 % | 20 % | 50 % | 100 % | 100 % | 150 % |
3.Exponeringar mot ECB ska åsättas riskvikten 0 %.
4.Exponeringar mot medlemsstaters nationella regeringar och centralbanker som är uttryckta och finansierade i den nationella regeringens och centralbankens nationella valuta ska åsättas riskvikten 0 %.
5.[utgått]
6.har upphävts genom förordning (EU) 2020/873.
7.Om de behöriga myndigheterna i ett tredjeland, som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen, åsätter en riskvikt som är lägre än den som anges i punkterna 1–2 för exponeringar mot den egna nationella regeringen eller centralbanken som är uttryckta och finansierade i den nationella valutan får instituten ge sådana exponeringar samma riskvikt.
Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod som anges i denna punkt för exponeringar mot den nationella regeringen eller centralbanken i tredjelandet, om de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.
Artikel 115 Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
–1.111Exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 50 % | 100 % | 100 % | 150 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter ska riskviktas som exponeringar mot institut om de inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar enligt punkterna 2 eller 4 eller åsätts en riskvikt i enlighet med punkt 5. Den förmånsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i artiklarna 119.2 och 120.2 ska inte tillämpas.
1.112Exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med det kreditkvalitetssteg som exponeringar mot den nationella regeringen i den jurisdiktion som de regionala självstyrelseorganen eller lokala myndigheterna tillhör åsätts i enlighet med tabell 2.
Tabell 2 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 100 % | 100 % | 100 % | 150 % |
För exponeringar som avses i första stycket ska en riskvikt på 100 % åsättas om den nationella regeringen i den jurisdiktion som regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter tillhör saknar kreditvärdering.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter ska behandlas på samma sätt som exponeringar mot den nationella regering inom vars territorium de är belägna om det inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av de delstatliga eller lokala självstyrelseorganens eller myndigheternas särskilda beskattningsrätt, och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang.
EBA ska upprätthålla en offentligt tillgänglig databas över alla delstatliga och lokala myndigheter självstyrelseorgan inom unionen som de berörda behöriga myndigheterna behandlar som exponeringar mot de nationella regeringarna.
2.113Med avvikelse från punkterna –1 och 1 ska exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter behandlas som exponeringar mot den nationella regering inom vars territorium de är belägna om det inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av de regionala självstyrelseorganens eller lokala myndigheternas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang.
EBA ska upprätthålla en offentligt tillgänglig databas över alla delstatliga och lokala myndigheter självstyrelseorgan inom unionen som de berörda behöriga myndigheterna behandlar som exponeringar mot de nationella regeringarna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Exponeringar mot kyrkor eller religiösa samfund som har inrättats som juridiska personer enligt offentlig lagstiftning och som har laglig rätt att uppbära skatt ska behandlas som exponeringar mot delstatliga och lokala självstyrelseorgan och myndigheter. I detta fall ska punkt 2 ska inte tillämpas, och vid tillämpning av artikel 150.1 a ska tillåtelse att tillämpa schablonmetoden inte uteslutas.
3.114Exponeringar mot kyrkor eller religiösa samfund som har inrättats som juridiska personer enligt offentlig rätt ska, om de uppbär skatt i enlighet med rättsakter som ger dem rätt att göra det, behandlas som exponeringar mot regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter. I detta fall ska punkt 2 inte tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Om behöriga myndigheter i tredjeland, som enligt sin nationella rättsordning tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen, behandlar exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter på samma sätt som exponeringar mot den egna nationella regeringen, och det inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av de delstatliga eller lokala självstyrelseorganens eller myndigheternas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang, får instituten åsätta samma riskvikt för exponeringar mot sådana delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter.
Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod för tredjelandet som anges i denna punkt om de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.
4.115Med avvikelse från punkterna –1 och 1 får instituten – om behöriga myndigheter i ett tredjeland som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen behandlar exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter som exponeringar mot den egna nationella regeringen och det inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av de regionala självstyrelseorganens eller lokala myndigheternas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang – åsätta samma riskvikt för exponeringar mot sådana regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter.
Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod för tredjelandet som anges i denna punkt om de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna som inte avses i punkterna 2–4 och som är uttryckta och finansierade i den nationella valutan ska åsättas en riskvikt på 20 %.
5.116Med avvikelse från punkterna –1 och 1 ska exponeringar mot regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter i medlemsstaterna som inte avses i punkterna 2, 3 och 4 och som är uttryckta och finansierade i den nationella valutan för dessa regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter åsättas en riskvikt på 20 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 116 Exponeringar mot offentliga organ
1.Exponeringar mot offentliga organ för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med det kreditkvalitetssteg som exponeringar mot den nationella regeringen i den jurisdiktion som det offentliga organet tillhör åsätts enligt tabell 2 nedan:
Tabell 2 | ||||||
Kreditkvalitetssteg för nationell regering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 100 % | 100 % | 100 % | 150 % |
För exponeringar mot offentliga organ som är etablerade i stater utan kreditvärdering för den nationella regeringen ska riskvikten vara 100 %.
2.Exponeringar mot offentliga organ för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska behandlas i enlighet med artikel 120. Den förmånsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i artiklarna 119.2 och 120.2 ska inte tillämpas på dessa organ.
2.117Exponeringar mot offentliga organ för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska behandlas i enlighet med artikel 115.–1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Exponeringar mot offentliga organ med en ursprunglig löptid på högst tre månader ska åsättas riskvikten 20 %.
4.Under exceptionella omständigheter får exponeringar mot offentliga organ behandlas på samma sätt som exponeringar mot den nationella regeringen, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter inom vars jurisdiktion de är belägna, om det enligt de behöriga myndigheterna i den berörda jurisdiktionen inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av att det finns en lämplig garanti från den nationella regeringen eller det delstatliga eller lokala självstyrelseorganet eller myndigheten.
4.118Under exceptionella omständigheter får exponeringar mot offentliga organ behandlas på samma sätt som exponeringar mot den nationella regeringen, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter inom vars jurisdiktion de är belägna, om det enligt de behöriga myndigheterna i den berörda jurisdiktionen inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av att det finns en lämplig garanti från den nationella regeringen eller det delstatliga eller lokala självstyrelseorganet eller myndigheten.
EBA ska upprätthålla en offentligt tillgänglig databas över alla offentliga organ inom unionen som avses i första stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Om de behöriga myndigheterna inom ett tredjelands jurisdiktion, som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen, behandlar exponeringar mot offentliga organ i enlighet med punkt 1 eller 2, får instituten ge exponeringar mot sådana offentliga organ samma riskvikt. I annat fall ska instituten tillämpa en riskvikt på 100 %.
Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod för tredjelandet som anges i denna punkt om de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.
Artikel 117 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
1.Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte ingår i punkt 2 ska behandlas som exponeringar mot institut. Den förmånsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i artiklarna 119.2, 120.2 och 121.3 ska inte tillämpas.
Inter-American Investment Corporation, Svartahavsområdets handels- och utvecklingsbank, Centralamerikanska banken för ekonomisk integration och den latinamerikanska utvecklingsbanken CAF ska betraktas som multilaterala utvecklingsbanker.
1.119Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte avses i punkt 2 och för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte avses i punkt 2 och för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt på 50 %.
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 30 % | 50 % | 100 % | 100 % | 150 % |
Inter-American Investment Corporation, Svartahavsområdets handels- och utvecklingsbank, Centralamerikanska banken för ekonomisk integration och den latinamerikanska utvecklingsbanken CAF ska betraktas som multilaterala utvecklingsbanker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Exponeringar mot följande multilaterala utvecklingsbanker ska åsättas riskvikten 0 %.
Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (Världsbanken).
Internationella finansieringsbolaget (IFC).
Interamerikanska utvecklingsbanken.
Asiatiska utvecklingsbanken.
Afrikanska utvecklingsbanken.
Europarådets utvecklingsbank.
Nordiska investeringsbanken.
Karibiska utvecklingsbanken.
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
Europeiska investeringsbanken.
Europeiska investeringsfonden.
Organisationen för multilaterala investeringsgarantier.
Internationella finansieringsfaciliteten för immunisering.
Muslimska utvecklingsbanken.
Internationella utvecklingsfonden.
Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar.
Kommissionen ges befogenhet att ändra denna förordning genom att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462, för att, i enlighet med internationella standarder, ändra den förteckning över multilaterala utvecklingsbanker som avses i första stycket.
Förordning (EU) 2019/876
3.Den andel av kapitalet i Europeiska investeringsfonden som tecknats men inte betalts ska åsättas riskvikten 20 %.
Artikel 118 Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot följande internationella organisationer ska åsättas riskvikten 0 %:
Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.
Internationella valutafonden.
Banken för internationell betalningsutjämning (BIS).
Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten.
Europeiska stabilitetsmekanismen.
Ett internationellt finansiellt institut som etablerats av två eller fler medlemsstater, med syfte att få fram finansiering och tillhandahålla finansiellt stöd till medlemmar som drabbas eller hotas av allvarliga finansiella problem.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 119 Exponeringar mot institut
1.Exponeringar mot institut för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med artikel 120. Exponeringar mot institut för vilka det inte finns någon kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med artikel 121.
2.120Exponeringar mot institut med en återstående löptid på högst tre månader som är uttryckta och finansierade i låntagarens nationella valuta ska åsättas en riskvikt som är ett steg mindre förmånlig än den förmånliga riskvikt som enligt artikel 114.4–114.7 ges till exponeringar mot den nationella regeringen i den jurisdiktion institutet tillhör.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.121Inga exponeringar med en återstående löptid på högst tre månader som är uttryckta och finansierade i låntagarens nationella valuta ska ges en lägre riskvikt än 20 %.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.Exponering mot ett institut i form av minimireserver som institutet måste inneha enligt ECB eller en medlemsstats centralbank, får åsättas samma riskvikt som exponeringar mot vederbörande medlemsstats centralbank förutsatt att
reserverna innehas i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) eller i enlighet med nationella krav som i alla viktigare hänseenden är likvärdiga med den förordningen,
vid konkurs eller insolvens för det institut där reserverna förvaras, reserverna till fullo återbetalas i tid till institutet och inte disponeras för att reglera andra av institutets åtaganden.
5.Exponeringar mot finansiella institut som auktoriserats och övervakas av behöriga myndigheter och omfattas av tillsynskrav som i fråga om soliditet är jämförbara med dem som tillämpas för institut ska behandlas som exponeringar mot institut.
Vid tillämpningen av denna punkt ska de tillsynskrav som anges i förordning (EU) 2019/2033 anses jämförbara med dem som tillämpas för institut i fråga om soliditet.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 120 Exponeringar mot kreditvärderade institut
1.Exponeringar mot institut med en återstående löptid på mer än tre månader, för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut, ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 3 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 3 | ||||||
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 50 % | 100 % | 100 % | 150 % |
1.122Exponeringar mot institut för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 30 % | 50 % | 100 % | 100 % | 150 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Exponeringar mot ett institut med en återstående löptid på upp till tre månader, för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut, ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 4 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 4 | ||||||
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 20 % | 20 % | 50 % | 50 % | 150 % |
2.123Exponeringar mot institut med en ursprunglig löptid på högst tre månader för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut och exponeringar som härrör från förflyttning av varor över nationella gränser med en ursprunglig löptid på högst sex månader för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 2 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 2 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 20 % | 20 % | 50 % | 50 % | 150 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Sambandet mellan behandlingen av kortfristiga kreditvärderingar enligt artikel 131 och den allmänna förmånsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i punkt 2 ska vara som följer:
Om det inte finns någon kortfristig värdering av exponeringen ska den allmänna förmånsbehandlingen för kortfristiga exponeringar som anges i punkt 2 tillämpas på alla exponeringar mot institut med upp till tre månaders återstående löptid.
Om det finns en kortfristig värdering och den värderingen leder till tillämpning av en mer förmånlig eller identisk riskvikt än den allmänna förmånsbehandlingen för kortfristiga exponeringar, som anges i punkt 2, ska den kortfristiga värderingen endast användas för den specifika exponeringen. Övriga kortfristiga exponeringar ska följa den allmänna förmånsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i punkt 2.
Om det finns en kortfristig värdering och den värderingen leder till en mindre förmånlig riskvikt än den allmänna förmånsbehandlingen för kortfristiga exponeringar som anges i punkt 2, ska inte den allmänna förmånsbehandlingen för kortfristiga exponeringar tillämpas och alla kortfristiga fordringar som inte är kreditvärderade ska åsättas samma riskvikt som den som tillämpas genom den specifika kortfristiga värderingen.
Artikel 121 Exponeringar mot institut utan kreditvärdering
1.Exponeringar mot institut för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med de kreditkvalitetssteg som exponeringar mot den nationella regeringen i den jurisdiktion institutet tillhör åsätts i enlighet med tabell 5:
Tabell 5 | ||||||
Kreditkvalitetssteg för nationell regering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 100 % | 100 % | 100 % | 150 % |
1.124Exponeringar mot institut för vilka det inte finns någon kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska hänföras till någon av följande riskklasser:
Om samtliga följande villkor är uppfyllda ska exponeringar mot institut hänföras till riskklass A:
Institutet har tillräcklig förmåga att vid läglig tidpunkt fullgöra sina finansiella åtaganden, inbegripet betalning av kapitalbelopp och ränta, under tillgångarnas eller exponeringarnas beräknade livslängd och oberoende av konjunkturcykeln och affärsförhållandena.
Institutet uppfyller eller överskrider det krav som anges i artikel 92.1 i denna förordning med beaktande av artiklarna 458.2 d i, 458.2 d vi och 459 a i denna förordning i tillämpliga fall, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, eller eventuella likvärdiga och ytterligare lokala tillsyns- eller regleringskrav i tredjeländer i den mån som dessa krav har offentliggjorts och ska tillgodoses genom kärnprimärkapital, primärkapital eller kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt.
Information om huruvida de krav som avses i led ii) i denna punkt uppfylls eller överskrids av institutet offentliggörs eller görs på annat sätt tillgänglig för det utlånande institutet.
En bedömning gjord av det utlånande institutet i enlighet med artikel 79 i direktiv 2013/36/EU visar inte att institutet inte uppfyller villkoren i leden i och ii) i denna punkt.
Om samtliga följande villkor är uppfyllda och minst ett av villkoren i led a i denna punkt inte är uppfyllt ska exponeringar mot institut hänföras till riskklass B:
Institutet är utsatt för betydande kreditrisk, inbegripet återbetalningsförmåga som är beroende av stabila eller gynnsamma ekonomiska- eller affärsförhållanden.
Institutet uppfyller eller överskrider det krav som anges i artikel 92.1 i denna förordning med beaktande av artiklarna 458.2 d i och 459 a) i denna förordning, i tillämpliga fall, de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, eller eventuella likvärdiga och ytterligare lokala tillsyns- eller regleringskrav i tredjeländer i den mån som dessa krav har offentliggjorts och ska tillgodoses genom kärnprimärkapital, primärkapital eller kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt.
Information om huruvida de krav som avses i led ii) i detta led uppfylls eller överskrids av institutet offentliggörs eller görs på annat sätt tillgänglig för det utlånande institutet.
En bedömning gjord av det utlånande institutet i enlighet med artikel 79 i direktiv 2013/36/EU visar inte att institutet inte uppfyller villkoren i leden i och ii) i detta led.
Om exponeringarna mot institut inte hänförs till riskklass A eller B eller om något av följande villkor är uppfyllt, ska exponeringar mot institut hänföras till riskklass C:
Institutet har väsentliga fallissemangsrisker och begränsade säkerhetsmarginaler.
Ogynnsamma affärsmässiga, finansiella eller ekonomiska förhållanden kommer mycket sannolikt att leda eller har lett till att institutet inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden.
I de fall där det enligt lag krävs reviderade finansiella rapporter från institutet har den externa revisorn under de senaste tolv månaderna avgett ett negativt revisionsuttalande eller uttryckt betydande tvivel angående institutets förmåga att fortsätta verksamheten i institutets reviderade finansiella rapporter eller i sina rapporter.
Vid tillämpning av första stycket b ii) i denna punkt ska likvärdiga och ytterligare lokala tillsyns- eller regleringskrav inte omfatta kapitalbuffertar som motsvarar dem som definieras i artikel 128 i direktiv 2013/36/EU.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För exponeringar mot institut utan kreditvärdering som är etablerade i stater där den nationella regeringen inte är kreditvärderad ska riskvikten vara 100 %.
2.125För exponeringar mot finansiella institut som behandlas som exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5 ska instituten, i syfte att bedöma huruvida de villkor som anges i punkt 1 a ii och 1 b ii i den här artikeln uppfylls av dessa finansiella institut, bedöma om dessa finansiella institut uppfyller eller överskrider eventuella jämförbara tillsynskrav.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.För exponeringar mot institut utan kreditvärdering med en ursprunglig effektiv löptid på högst tre månader ska riskvikten vara 20 %.
3.126Exponeringar som är hänförda till riskklass A, B eller C i enlighet med punkt 1 ska åsättas en riskvikt enligt följande:
Exponeringar som är hänförda till riskklass A, B eller C och som uppfyller något av följande villkor ska åsättas en riskvikt för kortfristiga exponeringar i enlighet med tabell 1:
Exponeringen har en ursprunglig löptid på högst tre månader.
Exponeringen har en ursprunglig löptid på högst sex månader och härrör från förflyttning av varor över nationella gränser.
Exponeringar som är hänförda till riskklass A och som inte är kortfristiga ska åsättas en riskvikt på 30 % om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Exponeringen uppfyller inte något av villkoren i led a.
Institutets kärnprimärkapitalrelation är minst 14 %.
Institutets bruttosoliditetsgrad är lika med eller högre än 5 %.
Exponeringar som är hänförda till riskklass A, B eller C och som inte uppfyller de villkor som anges i led a eller b ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1.
Om en exponering mot ett institut inte är uttryckt i den nationella valutan för den jurisdiktion som institutet tillhör eller om institutet har bokfört kreditförpliktelsen i en filial i en annan jurisdiktion och exponeringen inte är uttryckt i den nationella valutan för den jurisdiktion där filialen är verksam, ska den riskvikt som i enlighet med led a, b eller c åsätts andra exponeringar än exponeringar som har en löptid på högst ett år och härrör från självavvecklande, handelsrelaterade villkorade poster som härrör från förflyttning av varor över nationella gränser inte underskrida riskvikten för en exponering mot den nationella regeringen i det land som institutet tillhör.
Tabell 1 | |||
|---|---|---|---|
Kreditriskbedömning | Riskklass A | Riskklass B | Riskklass C |
Riskvikt för kortfristiga exponeringar | 20 % | 50 % | 150 % |
Riskvikt | 40 % | 75 % | 150 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.127Trots vad som sägs i punkterna 2 och 3 om handelsfinansieringsexponeringar – som avses i artikel 162.3 andra stycket led b – mot institut utan kreditvärdering, ska riskvikten vara 50 % och när den återstående löptiden för dessa handelsfinansieringsexponeringar mot institut utan kreditvärdering är tre månader eller mindre ska riskvikten vara 20 %.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 122 Exponeringar mot företag
1.Exponeringar för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 6 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 6 | ||||||
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 100 % | 100 % | 150 % | 150 % |
1.128Exponeringar för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 75 % | 100 % | 150 % | 150 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Exponeringar för vilka ingen sådan kreditvärdering finns tillgänglig ska åsättas riskvikten 100 % eller riskvikten för exponeringar mot den egna nationella regeringen i den jurisdiktion företaget tillhör, varvid det högsta värdet ska ges.
Artikel 122a Exponeringar som utgör specialutlåning
1.129Inom den klass för företagsexponeringar som avses i artikel 112 g ska instituten separat som exponeringar som utgör specialutlåning identifiera exponeringar med samtliga följande egenskaper:
Exponeringen är mot en enhet som särskilt inrättats för att finansiera eller förvalta fysiska tillgångar eller är en exponering som är ekonomiskt jämförbar med en sådan exponering.
Exponeringen är inte knuten till finansiering av bostadsfastighet eller kommersiell fastighet och omfattas av de definitioner av objektfinansieringsexponeringar, projektfinansieringsexponeringar eller råvarufinansieringsex- poneringar som fastställs i punkt 3.
Det avtal som reglerar förpliktelsen i samband med exponeringen ger institutet en väsentlig grad av kontroll över tillgångarna och den inkomst de genererar.
Den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalningen av förpliktelsen i samband med exponeringen är den inkomst som de finansierade tillgångarna genererar, snarare än den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.130Exponeringar som utgör specialutlåning för vilka det finns en direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1:
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 75 % | 100 % | 150 % | 150 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.131Exponeringar som utgör specialutlåning för vilka det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt enligt följande:
Om syftet med en exponering som utgör specialutlåning är att finansiera förvärv av fysiska tillgångar, däribland fartyg, luftfartyg, satelliter, järnvägsvagnar och flottor, och de intäkter som dessa tillgångar ska generera kommer i form av kassaflöden som genereras av de specifika fysiska tillgångar som har finansierats och intecknats till förmån för eller överlåtits på långivaren (objektfinansieringsexponeringar), ska instituten tillämpa en riskvikt på 100 %.
Om syftet med en exponering som utgör specialutlåning är att tillhandahålla kortfristig finansiering av reserver, varulager eller fordringar avseende börshandlade råvaror, däribland råolja, metaller eller grödor, och de intäkter som dessa reserver, varulager eller fordringar ska generera är inkomster från försäljning av råvaran (råvarufinansieringsexponeringar), ska instituten tillämpa en riskvikt på 100 %.
Om syftet med en exponering som utgör specialutlåning är att finansiera ett individuellt projekt, antingen i form av uppförandet av en ny anläggning eller refinansiering av en befintlig anläggning, med eller utan förbättringar, för utveckling eller förvärv av stora, komplexa och kostsamma anläggningar, däribland kraftverk, kemiindustrian- läggningar, gruvor, transport-, miljö- och telekommunikationsinfrastruktur där det utlånande institutet i första hand ser till de inkomster som genereras av det finansierade projektet, både som källa till återbetalning och som säkerhet för lånet (projektfinansieringsexponeringar), ska instituten tillämpa följande riskvikter:
130 %, om det projekt som exponeringen avser befinner sig i den föroperativa fasen.
Under förutsättning att den justering av kapitalbaskraven för kreditrisk som avses i artikel 501a inte tillämpas, 80 % om det projekt som exponeringen avser befinner sig i den operativa fasen och exponeringen uppfyller samtliga följande kriterier:
Det finns kontraktsmässiga begränsningar avseende gäldenärens möjligheter att bedriva verksamhet som kan vara till nackdel för långivaren, inbegripet begränsningar som innebär att nya skuldinstrument inte får emitteras utan befintliga kreditgivares medgivande.
Gäldenären har tillräckliga reserver helt i kontanter eller andra finansiella arrangemang med en enhet för att täcka kraven på reserver för oförutsedda utgifter och rörelsekapital under hela livslängden för det projekt som finansieras, förutsatt att enheten av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om enheten inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut, den enheten har tilldelats en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att den enheten är internt klassificerad av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.
Det projekt som exponeringen avser genererar kassaflöden som är förutsägbara och täcker alla framtida låneåterbetalningar.
Om gäldenärens inkomster inte utgörs av betalningar från ett stort antal användare är källan till återbetalning av förpliktelsen beroende av en huvudmotpart, som är en av följande:
En centralbank, en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller lokala myndigheter, förutsatt att de har åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artiklarna 114 och 115 eller av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre, eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om centralbanken, den nationella regeringen, det regionala självstyrelseorganet eller den lokala myndigheten inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut, har en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att de är internt klassificerade av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.
Ett offentligt organ som åsatts en riskvikt på högst 20 % i enlighet med artikel 116 eller som av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvali- tetssteg 3 eller högre eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om det offentliga organet inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut, det offentliga organet har tilldelats en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att det offentliga organet är internt klassificerad av institutet i enlighet med kapitel 3 avsnitt 6.
Ett företag som av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut har tilldelats en extern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre eller, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med kapitel 3, om företaget inte har tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut företaget har tilldelats en intern kreditvärdering motsvarande kreditkvalitetssteg 3 eller högre av institutet, förutsatt att företaget är internt klassificerat av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.
Det avtal som reglerar exponeringen mot gäldenären ger ett högt skydd för det utlånande institutet i händelse av gäldenärens fallissemang.
Huvudmotparten eller andra motparter som på liknande sätt uppfyller godtagbarhetskriterierna för huvudmotparten skyddar på ett effektivt sätt det utlånande institutet mot förluster till följd av att projektet avslutas.
Alla tillgångar och avtal som är nödvändiga för att driva projektet har intecknats till förmån för det utlånande institutet i den utsträckning som är tillåten enligt tillämplig rätt.
Det utlånande institutet kan ta kontroll över gäldenären vid en fallissemangshändelse.
100 %, om det projekt som exponeringen avser befinner sig i den operativa fasen och exponeringen inte uppfyller villkoren i led ii.
Vid tillämpning av led c ii 3 ska de kassaflöden som genereras endast anses förutsägbara om en betydande del av inkomsterna uppfyller ett eller flera av följande villkor:
Inkomsterna är tillgänglighetsbaserade, vilket innebär att när byggnationen är slutförd har gäldenären, förutsatt att avtalsvillkoren är uppfyllda, rätt till betalningar från sina avtalsenliga motparter som täcker drifts- och underhållskostnader, räntekostnader och avkastning på eget kapital när gäldenären driver projektet, och dessa betalningar är inte föremål för svängningar i efterfrågan, såsom trafiknivåer, och de justeras vanligtvis endast på grund av bristande prestanda eller bristande tillgänglighet till tillgången för allmänheten.
Inkomsterna omfattas av en avkastningsreglering.
Inkomsterna omfattas av ett take-or-pay-avtal.
Vid tillämpning av led c avses med den operativa fasen den fas under vilken den enhet som särskilt inrättats för att finansiera projektet eller som är ekonomiskt jämförbar uppfyller båda följande villkor:
Enheten har ett positivt nettokassaflöde som är tillräckligt för att täcka återstående avtalsenliga förpliktelser.
Enheten har en sjunkande långfristig skuld.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera villkoren för hur kriterierna i punkt 3 c ii kan uppfyllas.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 123 Hushållsexponeringar
Exponeringar som uppfyller följande kriterier ska åsättas riskvikten 75 %.
Exponeringen ska gälla antingen fysisk person/fysiska personer eller ett litet eller medelstort företag.
Exponeringen ska omfatta ett betydande antal exponeringar med liknande egenskaper, så att riskerna i samband med sådan utlåning minskas väsentligt.
Det totala skuldbeloppet till institutet och moder- och syskonföretag, inklusive eventuella fallerande exponeringar, för den kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning som är gäldenärer, men exklusive exponeringar som är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter som har hänförts till den exponeringsklass som avses i artikel 112 i, får inte enligt institutets kännedom överstiga 1 miljon EUR. Institutet ska vidta rimliga åtgärder för att fastställa detta.
Värdepapper får inte hänföras till klassen hushållsexponeringar.
Exponeringar som inte uppfyller de kriterier som avses i första stycket a-c ska inte hänföras till klassen hushållsexponeringar.
Nuvärdet av minimileasingbetalningar från hushåll får hänföras till klassen hushållsexponeringar.
Exponeringar till följd av lån som beviljats av ett kreditinstitut till pensionärer eller anställda med avtal om tillsvidareanställning mot ovillkorlig överföring av en del av låntagarens pension eller lön till det kreditinstitutet ska tilldelas riskvikten 35 %, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
För att betala tillbaka lånet tillåter låntagaren ovillkorligen att pensionsfonden eller arbetsgivaren gör direktbetalningar till institutet genom att dra av de månatliga avbetalningarna på lånet från låntagarens månatliga pension eller lön.
Risker för att låntagaren avlider, blir arbetsoförmögen eller arbetslös, eller att låntagarens månatliga nettopension eller nettolön minskar, täcks i tillräcklig utsträckning genom en försäkring som tecknas av låntagaren till förmån för kreditinstitutet.
De månatliga avbetalningar som ska göras av låntagaren på alla lån som uppfyller de villkor som fastställs i led a och b får inte sammanlagt överstiga 20 % av låntagarens månatliga nettopension eller nettolön.
Lånets maximala ursprungliga löptid är lika med eller mindre än tio år.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 123 Hushållsexponeringar
1.132Exponeringar som uppfyller samtliga följande kriterier ska betraktas som hushållsexponeringar:
Exponeringen är mot en eller flera fysiska personer eller mot ett litet eller medelstort företag.
Det totala belopp som ska betalas till institutet, dess moderföretag och dess dotterföretag av gäldenären eller gruppen av kunder med inbördes anknytning, inklusive fallerande exponeringar men exklusive exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet, upp till fastighetsvärdet, ska inte enligt institutets kännedom överstiga 1 miljon EUR, varvid institutet ska vidta rimliga åtgärder för att bekräfta detta.
Exponeringen är en av ett betydande antal exponeringar med liknande egenskaper, så att riskerna i samband med sådan exponering minskas väsentligt.
Det berörda institutet behandlar exponeringen inom ramen för sin riskhanteringsram och hanterar exponeringen internt som en hushållsexponering på ett konsekvent sätt över tiden och på ett sätt som liknar institutets behandling av andra hushållsexponeringar.
Nuvärdet av minimileasingbetalningar från hushåll får hänföras till klassen hushållsexponeringar.
Senast den 10 juli 2025 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera proportionerliga diversifieringsmetoder enligt vilka en exponering ska betraktas som en av ett betydande antal liknande exponeringar enligt första stycket c i denna punkt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.133Följande exponeringar ska inte betraktas som hushållsexponeringar:
Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter.
Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.
Alla övriga exponeringar i form av värdepapper.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.134De hushållsexponeringar som avses i punkt 1 ska åsättas en riskvikt på 75 %, med undantag för exponeringar mot transaktionsparter, som ska åsättas en riskvikt på 45 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.135Om något av de kriterier som avses i punkt 1 inte är uppfyllt för en exponering mot en eller flera fysiska personer ska exponeringen betraktas som en hushållsexponering och ska åsättasen riskvikt på 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.136Genom undantag från punkt 3 ska exponeringar till följd av lån som beviljats av ett institut till pensionärer eller anställda med avtal om tillsvidareanställning mot ovillkorlig överföring av en del av låntagarens pension eller lön till det institutet åsättas en riskvikt på 35 %, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
För att betala tillbaka lånet tillåter låntagaren ovillkorligen att pensionsfonden eller arbetsgivaren gör direktbetalningar till institutet genom att dra av de månatliga avbetalningarna på lånet från låntagarens månatliga pension eller lön.
Risker för att låntagaren avlider, blir arbetsoförmögen eller arbetslös, eller att låntagarens månatliga nettopension eller nettolön minskar, täcks i tillräcklig utsträckning genom en försäkring till förmån för institutet.
De månatliga avbetalningar som ska göras av låntagaren på alla lån som uppfyller de villkor som anges i leden a och b får sammanlagt inte överstiga 20 % av låntagarens månatliga nettopension eller nettolön.
Lånets maximala ursprungliga löptid är högst 10 år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 123a Exponeringar med valutaobalans
1.137För exponeringar mot fysiska personer som hänförts till den exponeringsklass som avses i artikel 112 h, eller exponeringar mot fysiska personer som räknas som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, som hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 112 i, ska den riskvikt som åsätts i enlighet med detta kapitel multipliceras med faktorn 1,5, varvid den resulterande riskvikten inte får vara högre än 150 %, om följande villkor är uppfyllda:
Exponeringen är uttryckt i en annan valuta än valutan för gäldenärens inkomstkälla.
Gäldenären har ingen säkring för sin betalningsrisk på grund av valutaobalans, vare sig genom ett finansiellt instrument eller en inkomst i utländsk valuta som matchar exponeringsvalutan, eller så täcker summan av sådana säkringar som är tillgängliga för låntagaren mindre än 90 % av varje avbetalning för denna exponering.
Om ett institut inte kan särskilja sådana exponeringar med valutaobalans ska riskvikten multipliceras med 1,5 i fråga om alla osäkrade exponeringar där exponeringsvalutan skiljer sig från den inhemska valutan i det land där gäldenären har sin hemvist.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.138Vid tillämpning av denna artikel avses med inkomstkälla alla källor som genererar kassaflöden till gäldenären, inbegripet penningöverföringar, hyresinkomster eller löner, men exklusive inkomster från försäljning av tillgångar eller liknande regressåtgärder från institutets sida.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.139Genom undantag från punkt 1 ska riskvikten multiplicerad med 1,5 inte tillämpas när de båda valutor som avses i punkt 1 a utgörs av euron och valutan i en medlemsstat som deltar i den andra etappen av Ekonomiska och monetära unionen (ERM II).
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 124 Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom
1.En exponering eller en del av en exponering som är fullt ut säkrad genom panträtt i fast egendom ska åsättas riskvikten 100 % om de villkor som fastställs i artikel 125 eller 126 inte är uppfyllda, förutom för den del av exponeringen som hänförs till en annan exponeringsklass. Den del av exponeringen som överskrider fastighetens pantvärde ska åsättas den riskvikt som är tillämplig på den berörda motpartens exponeringar utan säkerhet.
Den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom fast egendom ska inte vara större än det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller, i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, pantlånevärdet för den aktuella fasta egendomen.
Förordning (EU) 2019/876
1.140En icke-ADC-exponering som inte uppfyller samtliga villkor i punkt 3, eller varje del av en icke-ADC-exponering som överstiger det nominella beloppet av panträtten i egendomen ska behandlas enligt följande:
En icke-IPRE-exponering ska riskviktas som en exponering mot den motpart som inte är säkrad genom den berörda fasta egendomen.
En IPRE-exponering ska åsättas en riskvikt på 150 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.141Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 2. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.
Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att utnyttja denna artikel och att de på lämpligt sätt är engagerade i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 2.
Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet ha ett nära samarbete och dela all information som kan behövas för att på ett ändamålsenligt sätt utföra de uppgifter som den utsedda myndigheten åläggs enligt denna artikel. Det samarbetet ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas enligt artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
2.På grundval av de uppgifter som samlas in enligt artikel 430a och eventuella andra relevanta indikatorer, ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av om riskvikten på 35 % för exponeringar mot ett eller flera fastighetssegment som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter enligt artikel 125 som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat och riskvikten på 50 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter enligt artikel 126 som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat är korrekt baserade på
erfarenheterna av förluster avseende exponeringar som är säkrade genom fast egendom,
den framtida utvecklingen på marknaden för fast egendom.
Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel, på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt, drar slutsatsen att de riskvikter som avses i artiklarna 125.2 eller 126.2 inte på lämpligt sätt återspeglar de faktiska riskerna i förhållande till ett eller flera fastighetssegment av exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller i kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat och om den anser att riskvikternas olämplighet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt, får den öka riskvikterna för dessa exponeringar inom de gränser som fastställs i fjärde stycket i denna punkt eller införa striktare kriterier än de som fastställs i artiklarna 125.2 eller 126.2.
Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel ska underrätta EBA och ESRB om varje justering av de riskvikter och kriterier som tillämpas enligt denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra de riskvikter och kriterier för exponeringar som avses i artiklarna 125, 126 och 199.1 a som de införts av den berörda myndigheten.
Vid tillämpningen av denna punkt andra stycket får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a åsätta riskvikter inom följande intervall:
35 % till 150 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter.
50 % till 150 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter.
Förordning (EU) 2019/876
2.142En icke-ADC-exponering, upp till det nominella beloppet av panträtten i egendomen, där samtliga villkor i punkt 3 i denna artikel är uppfyllda ska behandlas enligt följande:
Om exponeringen är säkrad genom en bostadsfastighet
ska den behandlas i enlighet med artikel 125.1 om den är en icke-IPRE-exponering,
ska den om den är en IPRE-exponering behandlas i enlighet med artikel 125.1 om den uppfyller något av följande villkor:
Den fasta egendom som säkrar exponeringen är gäldenärens primära bostad, antingen om den fasta egendomen som helhet utgör en enda bostadsenhet eller om den fasta egendom som säkrar exponeringen är en bostadsenhet som är en separat del av den fasta egendomen.
Exponeringen är riktad mot en fysisk person och är säkrad genom en inkomstgenererande bostadsenhet, antingen om den fasta egendomen som helhet utgör en enda bostadsenhet eller om bostadsenheten är en separat del av den fasta egendomen, och institutets totala exponeringar mot den fysiska personen är inte säkrade genom mer än fyra fasta egendomar, inklusive sådana som inte är bostadsfastighet eller som inte uppfyller något av de kriterier som fastställs i detta led, eller separata bostadsenheter i en fast egendom.
Exponeringen är riktad mot sammanslutningar eller kooperativ av fysiska personer som regleras i nationell rätt och som har som enda syfte att ge sina medlemmar rätt att nyttja en primär bostad i den egendom som säkrar lånen.
Exponeringen är riktad mot allmännyttiga bostadsbolag eller ideella föreningar som regleras i lag och existerar för sociala ändamål och för att erbjuda hyresgäster långsiktiga bostäder.
En IPRE-exponering som inte uppfyller något av villkoren i led ii i detta led ska behandlas i enlighet med artikel 125.2.
Om exponeringen är säkrad genom en kommersiell fastighet ska den behandlas enligt följande:
En icke-IPRE-exponering ska behandlas i enlighet med artikel 126.1.
En IPRE-exponering ska behandlas i enlighet med artikel 126.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a åsätter en högre riskvikt eller striktare kriterier enligt punkt 2 andra stycket, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa de nya riskvikterna eller kriterierna.
Förordning (EU) 2019/876
3.143För att vara berättigad till den behandling som avses i punkt 2 ska en exponering som är säkrad genom en fast egendom uppfylla samtliga följande villkor:
Den fasta egendom som säkrar exponeringen uppfyller något av följande villkor:
Den fasta egendomen är helt färdigställd.
Den fasta egendomen utgör skogs- eller jordbruksmark.
Utlåningen sker till en fysisk person och den fasta egendomen är antingen en bostadsfastighet under uppförande eller mark där en bostadsfastighet planeras bli uppförd, om planen har godkänts rättsligt av alla relevanta myndigheter, beroende på vad som är tillämpligt, och om något av följande villkor är uppfyllt:
Den fasta egendomen har högst fyra bostadsenheter och kommer att utgöra gäldenärens primära bostad, och utlåningen till den fysiska personen finansierar inte indirekt ADC-exponeringar.
En nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan, lokala myndigheter eller ett offentligt organ är involverad, mot vilka exponeringar behandlas i enlighet med artiklarna 115.2 eller 116.4, och dessa har rättsliga befogenheter och möjlighet att säkerställa att den egendom som är under uppförande kommer att färdigställas inom rimlig tid, samt har skyldighet eller har gjort ett rättsligt bindande åtagande att säkerställa slutförande om uppförandet annars inte skulle slutföras inom denna rimliga tid; alternativt finns det en likvärdig rättslig mekanism för att säkerställa att den egendom som är under uppförande färdigställs inom en rimlig tid.
Exponeringen är säkrad genom en första panträtt som innehas av institutet i den fasta egendomen, eller institutet innehar den första panträtten och alla stegvist lägre rangordnade panträtter i den egendomen.
Egendomens värde är inte i väsentlig grad beroende av gäldenärens kreditkvalitet.
All information som krävs vid exponeringens uppkomst och för övervakningsändamål är korrekt dokumenterad, inbegripet information om gäldenärens återbetalningsförmåga och värderingen av egendomen.
Kraven i artikel 208 är uppfyllda och värderingsreglerna i artikel 229.1 har iakttagits.
Vid tillämpning av första stycket led c får instituten utesluta situationer där rent makroekonomiska faktorer påverkar både fastighetsvärdet och gäldenärens fullgörande.
Vid tillämpning av första stycket led d ska instituten införa kreditgivningspolicyer för uppkomsten av exponeringar som är säkrade genom fast egendom som inbegriper en bedömning av låntagarens återbetalningsförmåga. Kreditgivningspolicyerna ska omfatta relevanta mått för den bedömningen och deras respektive maximinivåer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska, i nära samarbete med ESRB, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera strikta kriterier för beräkning av det pantlånevärde som avses i punkt 1 och de typer av faktorer som ska beaktas för bedömningen av lämpligheten hos de riskvikter som avses i punkt 2 första stycket.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
4.144Genom undantag från punkt 3 b, i jurisdiktioner där oprioriterade panträtter ger innehavaren en fordran på säkerheter som är rättsligt bindande och utgör en effektiv kreditriskreducerande åtgärd, får oprioriterade panträtter som innehas av ett annat institut än det som innehar den prioriterade panträtten också erkännas, inbegripet fall där institutet inte innehar den prioriterade panträtten eller inte har en panträtt som är rangordnad mellan en högre prioriterad panträtt och en lägre prioriterad panträtt som båda innehas av institutet.
Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna om panträtter säkerställa följande:
Att varje institut som innehar en panträtt i en egendom kan inleda en försäljning av egendomen oberoende av andra enheter som innehar en panträtt i egendomen.
I de fall då försäljningen av egendomen inte genomförs genom en offentlig auktion, att enheter som innehar en prioriterad panträtt vidtar rimliga åtgärder för att erhålla ett skäligt marknadsvärde eller det bästa pris som kan erhållas under omständigheterna när de utövar rätten att sälja på egen hand.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA till myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel ge vägledning om
faktorer som ”skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten negativt” enligt punkt 2 andra stycket,
vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a ska ta hänsyn till när den fastställer högre riskvikter.
Förordning (EU) 2019/876
5.145Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för outnyttjade faciliteter kan panträtter som uppfyller alla godtagbarhetskrav som anges i punkt 3 och, i tillämpliga fall, punkt 4, erkännas om utnyttjandet av en facilitet är villkorat av ett föregående eller samtidigt lämnande av en panträtt i den utsträckning som institutet har intresse av panträtten när faciliteten väl har utnyttjats, så att institutet inte har något intresse av panträtten i den utsträckning faciliteten inte utnyttjas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de riskvikter och kriterier som har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2 på alla sina motsvarande exponeringar som säkrats genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av den medlemsstaten.
Förordning (EU) 2019/876
6.146Vid tillämpning av artiklarna 125.2 och 126.2 ska exponeringskvoten (ETV-kvoten) beräknas genom att bruttoexponeringsbeloppet divideras med egendomens värde, på följande villkor:
Bruttoexponeringsbeloppet ska beräknas som det redovisade värdet för tillgångsposten i samband med den exponering som är säkrad genom fastaegendom och eventuella outnyttjade men beviljade belopp som, när de väl utnyttjats, skulle öka exponeringsvärdet för den exponering som är säkrad genom fast egendom; det bruttoexponeringsbeloppet ska beräknas utan att hänsyn tas till följande:
Specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110,
ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 relaterade till institutets verksamhet utanför handelslagret,
avdrag för belopp i enlighet med artikel 36.1 m, och
andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till tillgångsposten.
Bruttoexponeringsbeloppet ska beräknas utan att hänsyn tas till någon typ av betalt eller obetalt kreditriskskydd, med undantag för intecknade inlåningskonton hos det utlånande institutet som uppfyller alla krav för nettning inom balansräkningen, antingen enligt ramavtal om nettning i enlighet med artiklarna 196 och 206 eller enligt andra avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 195 och 205, och som är ovillkorligt och oåterkalleligt intecknade enbart i syfte att fullgöra kreditförpliktelsen i samband med den exponering som är säkrad genom fast egendom.
När det gäller exponeringar som måste behandlas i enlighet med artikel 125.2 eller 126.2 där en annan part än institutet innehar en prioriterad panträtt och en oprioriterad panträtt som innehas av institutet erkänns i enlighet med punkt 4 i den här artikeln, ska bruttoexponeringsbeloppet beräknas som summan av bruttoexponerings- beloppet för panträtt som innehas av institutet och bruttoexponeringsbeloppen för alla andra panträtter med samma eller högre förmånsrätt än panträtt som innehas av institutet.
Vid tillämpning av första stycket led a och om ett institut har mer än en exponering som är säkrad genom samma fasta egendom och exponeringarna är säkrade genom panträtt i den fasta egendomen i stegvis rangordning utan att någon panträtt som innehas av en tredje part rangordnas däremellan, ska exponeringarna behandlas som en enda kombinerad exponering och bruttoexponeringsbeloppen för de enskilda exponeringarna summeras vid beräkning av bruttoexponeringsbeloppet för den enda kombinerade exponeringen.
Vid tillämpning av första stycket led c ska institutet om det inte finns tillräcklig information för att fastställa rangordningen av de övriga panträtterna behandla dessa panträtter som likställda med den oprioriterade panträtt som innehas av institutet. Institutet ska först fastställa riskvikten i enlighet med artikel 125.2 eller 126.2 (basriskvikten), beroende på vad som är tillämpligt. Därefter ska det justera denna riskvikt med en multiplikator på 1,25 för att beräkna de riskvägda beloppen för oprioriterade panträtter. Om basriskvikten motsvarar undergruppen för den lägsta exponeringskvoten ska multiplikatorn inte tillämpas. Den riskvikt som följer av att basriskvikten multipliceras med 1,25 får inte överstiga den riskvikt som skulle tillämpas på exponeringen om kraven i punkt 3 inte är uppfyllda.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.147Exponeringar mot en hyresgäst inom ramen för en transaktion med leasing av fast egendom där institutet är leasegivare och hyresgästen har rätt att köpa ska räknas som exponeringar säkrade genom fast egendom och ska behandlas i enlighet med den behandling som anges i artikel 125 eller 126 om de tillämpliga villkor som anges i den här artikeln är uppfyllda, förutsatt att institutets exponering är säkrad genom dess äganderätt till fastigheten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.148Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 9. Den myndigheten ska vara den behöriga eller den utsedda myndigheten.
Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att tillämpa denna artikel och att de på lämpligt sätt involveras i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 9.
Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten, ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet åläggas att ha ett nära samarbete och dela all information som skulle kunna behövas för att den utsedda myndigheten på ett ändamålsenligt sätt ska kunna utföra de uppgifter som den får enligt denna artikel. Detta samarbete ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.149På grundval av de uppgifter som samlats in enligt artikel 430a och andra relevanta indikatorer ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i den här artikeln regelbundet, och minst en gång per år, bedöma huruvida de riskvikter som anges i artiklarna 125 och 126 för exponeringar som är säkrade genom fast egendom som är belägen på territoriet för medlemsstaten för den myndigheten är korrekt baserad på
erfarenheterna av förluster avseende exponeringar som är säkrade genom fast egendom,
den framtida utvecklingen på marknaden för fast egendom.
Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel, på grundval av den bedömning som avses i första stycket, drar slutsatsen att de riskvikter som anges i artikel 125 eller 126 inte på lämpligt sätt återspeglar de faktiska riskerna i samband med ett eller flera egendomssegment av exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet eller kommersiell fastighet som är belägen i en eller flera delar av det territorium som tillhör den myndighetens medlemsstat och om den anser att riskvikternas olämplighet skulle kunna inverka negativt på den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten, får den öka riskvikterna för dessa exponeringar inom de gränser som fastställs i fjärde stycket i den här punkten eller införa striktare kriterier än de som anges i punkt 3 i den här artikeln.
Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel ska underrätta EBA och ESRB om varje justering av riskvikter och kriterier som tillämpas enligt denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten i vilket de får ange, vid behov, om de anser att justeringarna av riskvikterna och kriterierna även rekommenderas för andra medlemsstater. EBA och ESRB ska offentliggöra de riskvikter och kriterier för exponeringar som avses i artiklarna 125 och 126 och artikel 199.1 a och som införts av den berörda myndigheten.
Vid tillämpning av andra stycket i denna punkt får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel öka de riskvikter som anges i artikel 125.1 första stycket, artikel 125.2 första stycket, artikel 126.1 första stycket eller artikel 126.2 första stycket, eller införa strängare kriterier än de som anges i punkt 3 i den här artikeln för ett eller flera egendomssegment av exponeringar som är säkrade genom panträtt i fast egendom som är belägen i en eller flera delar av det territorium som tillhör den myndighetens medlemsstat. Den myndigheten får inte öka dessa riskvikter till mer än 150 %.
Vid tillämpning av andra stycket i denna punkt får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 i denna artikel också minska den procentandel av egendomens värde som avses i artikel 125.1 eller 126.1 eller de procentandelar för exponeringskvot som definierar den riskviktsundergrupp för exponeringskvot som fastställs i tabell 1 i artikel 125.2 eller i tabell 1 i artikel 126.2. Den berörda myndigheten ska säkerställa överensstämmelse mellan alla riskviktsundergrupper för exponeringskvot, så att riskvikten för en lägre riskviktsundergrupp för exponeringskvot alltid är lägre eller lika med riskvikten för en högre -riskviktsundergrupp för exponeringskvot.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
10.150Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 fastställer högre riskvikter eller striktare kriterier i enlighet med punkt 9 ska instituten ha en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa dem.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
11.EBA ska i nära samarbete med ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de typer av faktorer som ska beaktas vid bedömningen av om de riskvikter som avses i punkt 9 är lämpliga.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
12.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA vägleda myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 8 i den här artikeln om både
faktorer som skulle kunna ’inverka negativt på den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten’ enligt punkt 9 andra stycket, och
vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 8 ska ta hänsyn till om den fastställer högre riskvikter.
Förordning (EU) 2024/1623
13.151Institut som är etablerade i en medlemsstat ska tillämpa de riskvikter och kriterier som i enlighet med punkt 9 har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat på alla sina motsvarande exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet eller kommersiell fastighet som är belägen i en eller flera delar av den andra medlemsstaten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
14.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad som utgör en ’likvärdig rättslig mekanism’ för att säkerställa att den egendom som är under uppförande färdigställs inom rimlig tid, i enlighet med punkt3 a iii 2.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 125 Exponeringar som är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i bostadsfastighet152
Byter den 1 januari 2025 namn till Exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Om de behöriga myndigheterna inte beslutat annat i enlighet med artikel 124.2 ska exponeringar som är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i bostadsfastighet behandlas på följande sätt:
Exponeringar eller någon del av en exponering som är fullt ut och fullständigt säkrad genom panträtt i bostadsfastighet, som är eller ska bli bebodd eller uthyrd av ägaren eller den verklige ägaren när det gäller privata investeringsföretag, ska åsättas riskvikten 35 %.
Exponeringar mot en hyresgäst som avser transaktioner med fastighetsleasing i fråga om bostadsfastighet där institutet är uthyraren och hyresgästen har rätt att köpa, ska åsättas riskvikten 35 % förutsatt att institutets exponering är fullt ut och fullständigt säkrad genom ägande av fastigheten.
1.153För en exponering som är säkrad genom bostadsfastighet enligt artikel 124.2 a i eller ii ska delen av exponeringen upp till 55 % av fastighetsvärdet åsättas riskvikten 20 %.
Om ett institut innehar en oprioriterad panträtt och det finns mer prioriterade panträtter som inte innehas av det institutet ska det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet, i syfte att fastställa den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 20 %, minskas med beloppet för de mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet.
Om panträtter som inte innehas av institutet är likställda med panträtt som innehas av institutet, ska det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet, i syfte att fastställa den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 20 %, med avdrag för beloppet för eventuella mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet, minskas med produkten av
55 % av fastighetsvärdet, med avdrag för beloppet för mer prioriterade panträtter, om sådana finns, både sådana som innehas av institutet och sådana som innehas av andra institut, och
beloppet för panträtter som inte innehas av institutet och som är likställda med panträtt som innehas av institutet dividerat med summan av alla likställda panträtter.
Om den behöriga myndigheten eller utsedda myndigheten i enlighet med artikel 124.9 har fastställt en högre riskvikt eller en lägre procentandel av egendomens värde än dem som avses i denna punkt, ska instituten använda den riskvikt eller den procentandel som fastställts i enlighet med artikel 124.9.
Den eventuella återstående delen av exponeringen som avses i första stycket ska riskviktas som en exponering mot motparten som inte är säkrad genom bostadsfastighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska betrakta en exponering eller en del av en exponering som fullt ut och fullständigt säkrad i den mening som avses i punkt 1 endast om följande villkor är uppfyllda:
Egendomens värde ska inte i väsentlig grad påverkas av låntagarens kreditkvalitet. Instituten får underlåta att fastställa hur väsentlig påverkan är i situationer där rent makroekonomiska faktorer påverkar både egendomens värde och låntagarens utförande av sina förpliktelser.
Låntagarens risk ska inte i väsentlig grad påverkas av den underliggande fastighetens eller det underliggande projektets resultat, utan av låntagarens underliggande förmåga att återbetala skulden från andra källor och återbetalningen av krediten ska därför inte i väsentlig grad vara beroende av betalningsflöden som härrör från den underliggande fastighet som ställts som säkerhet. För dessa andra källor ska instituten fastställa maximala lån/inkomstkvoter som en del av sin utlåningspolicy och införskaffa lämpliga intyg om tillräcklig inkomst vid beviljande av lån.
Kraven i artikel 208 och värderingsreglerna i artikel 229.1 är uppfyllda.
Om inte annat fastställs i artikel 124.2, den del av lånet som åsatts riskvikten 35 % överstiger inte 80 % av fastighetens marknadsvärde, eller 80 % av pantlånevärdet för fastigheten i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter.
2.154En exponering som avses i artikel 124.2 a iii ska åsättas den riskvikt som fastställs i enlighet med respektive riskviktsundergrupp för exponeringskvot i tabell 1.
Om den behöriga myndigheten eller utsedda myndigheten i enlighet med artikel 124.9 har fastställt en högre riskvikt eller en lägre procentandel för exponeringskvot än dem som avses i denna punkt, ska instituten vid tillämpning av denna punkt använda den riskvikt eller den procentandel som fastställts i enlighet med artikel 124.9.
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
ETV | ETV ≤ 50 % | 50 % < ETV ≤ 60 % | 60 % < ETV ≤ 80 % | 80 % < ETV ≤ 90 % | 90 % < ETV ≤ 100 % | ETV > 100 % |
Riskvikt | 30 % | 35 % | 45 % | 60 % | 75 % | 105 % |
Genom undantag från första stycket i denna punkt får instituten tillämpa den behandling som avses i punkt 1 i denna artikel på exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet som är belägen inom en medlemsstats territorium, om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten i enlighet med artikel 430a.3 har offentliggjort förlustnivåer för sådana exponeringar som, på grundval av de aggregerade data som rapporterats av institut i den medlemsstaten för den nationella fastighetsmarknaden, inte överstiger något av följande gränsvärden för aggregerade förluster för sådana exponeringar under det föregående året:
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 a dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 c överstiger inte 0,3 %.
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 b dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 c överstiger inte 0,5 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten får göra undantag från punkt 2 b för exponeringar som är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter som är belägna inom en medlemsstats territorium, om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har visat belägg för att en välutvecklad och sedan länge etablerad marknad för bostadsfastigheter finns inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger följande gränsvärden:
Förluster från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter upp till 80 % av marknadsvärdet eller 80 % av pantlånevärdet om inte annat beslutats enligt artikel 124.2, överstiger inte 0,3 % av utestående lån där säkerhet ställts genom bostadsfastigheter under ett givet år.
De totala förlusterna från utlåning där säkerhet ställts genom bostadsfastigheter överstiger inte 0,5 % av de utestående lånen där säkerhet ställts genom bostadsfastigheter under ett givet år.
3.155Instituten får även tillämpa det undantag som avses i punkt 2 tredje stycket i denna artikel i fall där den behöriga myndigheten i ett tredjeland, som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen enligt vad som fastställs i ett beslut som kommissionen antagit i enlighet med artikel 107.4, offentliggör motsvarande förlustnivåer för exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet som är belägen inom det tredjelandets territorium.
Om en behörig myndighet i ett tredjeland inte offentliggör motsvarande förlustnivåer för exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet som är belägen inom det tredjelandets territorium, får EBA offentliggöra denna information för det tredjelandet, förutsatt att det finns giltiga statistiska data som är statistiskt representativa för motsvarande marknad för bostadsfastighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.156Om något av gränsvärdena i punkt 3 inte uppfylls ett visst år ska rätten att använda punkt 3 upphöra och villkoret i punkt 2 b ska tillämpas till dess villkoren i punkt 3 åter är uppfyllda ett påföljande år.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 126 Exponeringar som fullt ut och fullständigt är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter
1.Om de behöriga myndigheterna inte beslutat annat i enlighet med artikel 124.2 ska exponeringar som är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter behandlas som följer:
Exponeringar eller någon del av en exponering som är fullt ut och fullständigt säkrad genom panträtter i kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter får åsättas riskvikten 50 %.
Exponeringar som avser transaktioner med fastighetsleasing av kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter där institutet är uthyraren och hyresgästen har rätt att köpa får ges riskvikten 50 % förutsatt att institutets exponering är fullt ut och fullständigt säkrad genom ägande av fastigheten.
2.Instituten ska betrakta en exponering eller en del av en exponering som fullt ut och fullständigt säkrad i den mening som avses i punkt 1 endast om följande villkor är uppfyllda:
Egendomens värde ska inte i väsentlig grad påverkas av låntagarens kreditkvalitet. Instituten får underlåta att fastställa hur väsentlig påverkan är i situationer där rent makroekonomiska faktorer påverkar både egendomens värde och låntagarens utförande av sina förpliktelser.
Låntagarens risk ska inte i väsentlig grad påverkas av den underliggande fastighetens eller det underliggande projektets resultat, utan av låntagarens underliggande förmåga att återbetala skulden från andra källor och återbetalningen av krediten beror därför inte i väsentlig grad av betalningsflöden som härrör från den underliggande fastighet som ställts som säkerhet.
Kraven i artikel 208 och värderingsreglerna i artikel 229.1 är uppfyllda.
Om inte annat fastställts i artikel 124.2 ska 50 % riskvikt åsättas den del av lånet som inte överstiger 50 % av fastighetens marknadsvärde eller 60 % av pantlånevärdet, om inte annat fastställts i artikel 124.2 i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter.
3.Instituten får göra undantag från punkt 2 b för exponeringar som är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter som är belägna inom en medlemsstats territorium, om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har kunnat visa att en välutvecklad och sedan länge etablerad marknad för kommersiella fastigheter finns inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger följande gränsvärden:
Förluster från utlåning där säkerhet ställts genom kommersiella fastigheter upp till 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet, om inte annat beslutats enligt artikel 124.2 överstiger inte 0,3 % av utestående lån där säkerhet ställts genom kommersiella fastigheter.
De totala förlusterna från utlåning där säkerhet ställts genom kommersiella fastigheter överskrider inte 0,5 % av utestående lån där säkerhet ställts genom kommersiella fastigheter.
4.Om något av gränsvärdena i punkt 3 inte uppfylls ett visst år ska rätten att använda punkt 3 upphöra och villkoret i punkt 2 b ska tillämpas till dess villkoren i punkt 3 åter är uppfyllda ett påföljande år.
Artikel 126 Exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiell fastighet
1.157För en exponering som är säkrad genom kommersiell fastighet enligt artikel 124.2 b i ska delen av exponeringen upp till 55 % av fastighetsvärdet åsättas riskvikten 60 %.
Om ett institut innehar en oprioriterad panträtt och det finns mer prioriterade panträtter som inte innehas av det institutet ska det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet, i syfte att fastställa den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 60 %, minskas med beloppet för de mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet.
Om panträtter som inte innehas av institutet är likställda med panträtt som innehas av institutet, ska det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet, i syfte att fastställa den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 60 %, med avdrag för beloppet för eventuella mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet, minskas med produkten av
55 % av fastighetsvärdet, med avdrag för beloppet för mer prioriterade panträtter, om sådana finns, både sådana som innehas av institutet och sådana som innehas av andra institut, och
beloppet för panträtter som inte innehas av institutet och som är likställda med panträtt som innehas av institutet dividerat med summan av alla likställda panträtter.
Om den behöriga myndigheten eller utsedda myndigheten i enlighet med artikel 124.9 har fastställt en högre riskvikt eller en lägre procentandel av egendomens värde än dem som avses i denna punkt, ska instituten använda den riskvikt eller den procentandel som fastställts i enlighet med artikel 124.9.
Den eventuella återstående delen av exponeringen som avses i första stycket ska riskviktas som en exponering mot motparten som inte är säkrad genom kommersiell fastighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.158En exponering som avses i artikel 124.2 b ii ska åsättas den riskvikt som fastställs i enlighet med respektive riskviktsundergrupp för exponeringskvot i tabell 1.
Om den behöriga myndigheten eller utsedda myndigheten i enlighet med artikel 124.9 har fastställt en högre riskvikt eller en lägre procentandel för exponeringskvot än dem som avses i denna punkt, ska instituten vid tillämpning av denna punkt använda den riskvikt eller den procentandel som fastställts i enlighet med artikel 124.9.
Tabell 1 | |||
|---|---|---|---|
ETV ≤ 60 % | 60 % < ETV ≤ 80 % | ETV > 80 % | |
Riskvikt | 70 % | 90 % | 110 % |
Genom undantag från första stycket i denna punkt får instituten tillämpa den behandling som avses i punkt 1 i denna artikel på exponeringar som är säkrade genom kommersiell fastighet som är belägen inom en medlemsstats territorium, om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten i enlighet med artikel 430a.3 har offentliggjort förlustnivåer för sådana exponeringar som, på grundval av de aggregerade data som rapporterats av institut i den medlemsstaten för den nationella fastighetsmarknaden, inte överstiger något av följande gränsvärden för aggregerade förluster för sådana exponeringar under det föregående året:
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 d dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 f överstiger inte 0,3 %.
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 e dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 f överstiger inte 0,5 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.159Instituten får tillämpa det undantag som avses i punkt 2 tredje stycket i denna artikel även i fall där den behöriga myndigheten i ett tredjeland, som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen enligt vad som fastställs i ett beslut som kommissionen antagit i enlighet med artikel 107.4, offentliggör motsvarande förlustnivåer för exponeringar som är säkrade genom kommersiell fastighet som är belägen inom det tredjelandets territorium.
Om en behörig myndighet i ett tredjeland inte offentliggör motsvarande förlustnivåer för exponeringar som är säkrade genom kommersiell fastighet som är belägen inom det tredjelandets territorium, får EBA offentliggöra denna information för det tredjelandet, förutsatt att det finns giltiga statistiska data som är statistiskt representativa för motsvarande marknad för kommersiella fastigheter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.160EBA ska bedöma om det är lämpligt att justera behandlingen av exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter, inbegripet IPRE- och icke-IPRE-exponeringar, med beaktande av riskvikternas lämplighet och de relativa skillnaderna i risk för exponeringar säkrade genom bostadsfastighet, skillnaderna i riskkänslighet hos IPRE-exponeringar säkrade genom bostadsfastighet enligt tabell 1 i artikel 125.2 och IPRE-exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter enligt tabell 1 i denna artikel och ESRB:s rekommendationer om sårbarheter i sektorn för kommersiella fastigheter i unionen. EBA ska lägga fram en rapport om sina iakttagelser för kommissionen senast den 31 december 2027.
På grundval av den rapport som avses i första stycket och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2028 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.”
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 126a Exponering mot förvärv eller exploatering av eller byggnation på mark
1.161En ADC-exponering ska åsättas en riskvikt på 150 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.162ADC-exponeringar mot bostadsfastighet får åsättas en riskvikt på 100 %, förutsatt att institutet tillämpar standarder för sund långivning och övervakning som uppfyller kraven i artiklarna 74 och 79 i direktiv 2013/36/EU och om minst ett av följande villkor är uppfyllt:
Rättsligt bindande avtal före försäljning eller före uthyrning, för vilka köparen eller hyresgästen har gjort en betydande kontant deposition som kan förverkas om avtalet sägs upp eller där finansieringen säkerställs på ett likvärdigt sätt eller vid rättsligt bindande försäljnings- eller uthyrningsavtal, inbegripet när betalningen görs genom avbetalningar i takt med att byggnadsarbetet fortskrider, uppgår till en betydande del av de totala avtalen.
Gäldenären har en betydande risk med eget kapital, vilket ska definieras som att gäldenären bidrar med ett lämpligt belopp av eget kapital till bostadsfastighetens värde efter färdigställandet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Senast den 10 juli 2025 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, som specificerar uttrycken betydande kontant deposition, finansiering som säkerställs på ett likvärdigt sätt, betydande del av de totala avtalen och gäldenären bidrar med ett lämpligt belopp av eget kapital, med beaktande av särdragen hos institutens utlåning till allmännyttiga bostäder eller icke-vinstdrivande enheter i hela unionen som regleras i lag och existerar för sociala ändamål och för att erbjuda hyresgäster långsiktigt boende.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 127 Fallerande exponeringar
1.Den osäkrade andelen av en post där gäldenären har fallerat i enlighet med artikel 178 eller, vid hushållsexponeringar, den osäkrade delen av en kreditfacilitet som har fallerat i enlighet med artikel 178, ska åsättas riskvikten
150 %, om summan av de specifika kreditriskjusteringar och de belopp som dragits av i enlighet med artikel 36.1 m understiger 20 % av den osäkrade delen av exponeringen om dessa specifika kreditriskjusteringar och avdrag inte tillämpades,
100 %, om summan av de specifika kreditriskjusteringar och de belopp som dragits av i enlighet med artikel 36.1 m inte understiger 20 % av den osäkrade delen av exponeringen om dessa specifika kreditriskjusteringar och avdrag inte tillämpades.
Vid beräkning av de specifika kreditriskjusteringar som avses i första stycket för en exponering som köps när den redan är fallerande ska instituten i beräkningen ta med eventuella positiva skillnader mellan det belopp som gäldenären är skyldig avseende den exponeringen och summan av den ytterligare reducering av kapitalbasen som följer av att den exponeringen skulle skrivas av helt och eventuella redan befintliga reduceringar av kapitalbasen i samband med den exponeringen.
Förordning (EU) 2019/630
2.Vid fastställande av den säkrade andelen av en fallerad exponering ska säkerheter och garantier godkännas för kreditriskreducerande ändamål i enlighet med kapitel 4.
3.Det exponeringsvärde som återstår efter specifika kreditriskjusteringar av icke-IPRE-exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet eller kommersiell fastighet i enlighet med artikel 125 respektive artikel 126 ska åsättas en riskvikt på 100 % om fallissemang i enlighet med artikel 178 har inträffat.
4.har upphävts.
Artikel 128 Poster förknippade med särskilt hög risk
1.Instituten ska tilldela 150 % riskvikt till exponeringar som är förknippade med särskilt höga risker.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska vid tillämpningen av denna artikel betrakta var och en av följande exponeringar som exponeringar förknippade med särskilt höga risker:
Investeringar i riskkapitalföretag, förutom när dessa investeringar behandlas i enlighet med artikel 132.
Investeringar i riskkapital, förutom när dessa investeringar behandlas i enlighet med artikel 132.
Spekulativ finansiering av fast egendom.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid bedömning av om andra exponeringar än de som tas upp i punkt 2 är förknippade med särskilt höga risker ska instituten ta hänsyn till följande egenskaper:
Det finns en hög risk för förlust på grund av fallissemang från gäldenärens sida.
Det är omöjligt att göra en adekvat bedömning av om exponeringen omfattas av led a.
EBA ska utfärda riktlinjer som specificerar vilka typer av exponeringar som är förknippade med särskilt hög risk och under vilka omständigheter.
Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 128 Exponeringar mot efterställda skulder
1.163Följande exponeringar ska behandlas som exponeringar mot efterställda skulder:
Räntebärande exponeringar som är efterställda fordringar från vanliga oprioriterade fordringsägare.
Kapitalbasinstrument i den mån dessa instrument inte betraktas som aktieexponeringar i enlighet med artikel 133.1.
Exponeringar som härrör från institutets innehav av kvalificerade skuldinstrument som uppfyller villkoren i artikel 72b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.164Exponeringar mot efterställda skulder ska åsättas en riskvikt på 150 %, såvida inte dessa exponeringar mot efterställda skulder dras av från kapitalbasen eller omfattas av den behandling som anges i artikel 72e.5 första stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 129 Exponeringar i form av säkerställda obligationer
1.För att vara kvalificerade för förmånsbehandling enligt punkterna 4 och 5 i den här artikeln ska säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 uppfylla kraven i punkterna 3, 3a och 3b i den här artikeln och vara säkrade genom någon av följande godtagbara tillgångar:
Exponeringar mot eller garanterade av nationella regeringar, ECBS-centralbanker, offentliga organ, regionala regeringar eller lokala myndigheter i unionen.
Exponeringar mot eller garanterade av nationella regeringar i tredjeländer, centralbanker i tredjeländer, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt detta kapitel, samt exponeringar mot eller garanterade av offentliga organ i tredjeländer, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i tredjeländer som getts riskvikt som exponeringar mot institut eller nationella regeringar och centralbanker i enlighet med artikel 115.1, 115.2, 116.1, 116.2 eller 116.4 och som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt detta kapitel, samt exponeringar enligt detta led som minst uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 2 i enlighet med detta kapitel, förutsatt att de inte överstiger 20 % av det nominella beloppet för de emitterande institutens utestående säkerställda obligationer.
Exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 eller kreditkvalitetssteg 2, eller exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 där dessa exponeringar är i form av
kortfristig inlåning med en ursprunglig löptid som inte överstiger 100 dagar om denna inlåning används för att uppfylla kravet på likviditetsbuffert i säkerhetsmassan i artikel 16 i direktiv (EU) 2019/2162, eller
derivatkontrakt som uppfyller kraven i artikel 11.1 i det direktivet, om de behöriga myndigheterna tillåter detta.
Lån mot säkerhet i bostadsfastighet upp till det lägsta nominella beloppet av panträtterna kombinerade med eventuella panträtter med bättre rätt och 80 % av värdet av de intecknade fastigheterna.
Bostadslån som fullt ut garanteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som uppfyller kraven för minst kreditkvalitetssteg 2 enligt detta kapitel, då den andel av varje lån som används för att uppfylla kravet i denna punkt för att säkra den säkerställda obligationen inte utgör mer än 80 % av värdet på den motsvarande bostadsfastigheten i Frankrike, och då en lån/inkomstkvot motsvarar högst 33 % när lånet har beviljats. Det ska inte finnas någon panträtt i bostadsfastigheten när lånet beviljas, och för lån som beviljas från och med den 1 januari 2014 ska låntagaren genom avtal förbinda sig att inte ge sådana panträtter utan samtycke från det kreditinstitut som beviljade lånet. Lån/inkomstkvoten motsvarar den del av låntagarens bruttoinkomst som täcker återbetalningen av lånet, inklusive ränta. Tillhandahållaren av kreditriskskydd ska vara antingen ett finansiellt institut som auktoriserats och övervakas av behöriga myndigheter och omfattas av tillsynskrav som i fråga om soliditet är jämförbara med dem som tillämpas för institut, eller ett institut eller ett försäkringsföretag. Tillhandahållaren av kreditriskskydd ska inrätta en ömsesidig garantifond eller ett liknande skydd för försäkringsföretag för att absorbera kreditriskförluster, vars kalibrering ska ses över regelbundet av de behöriga myndigheterna. Såväl kreditinstitutet som tillhandahållaren av kreditriskskydd ska göra en bedömning av låntagarens kreditvärdighet.
Lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter upp till det lägsta nominella beloppet av panträtterna kombinerade med eventuella tidigare panträtter med bättre rätt och 60 % av värdet av de intecknade fastigheterna. Lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter är godtagbara om belåningsgraden på 60 % överskrids upp till maximalt 70 %, om värdet av de totala tillgångar som ställts som säkerhet för de säkerställda obligationerna överstiger det nominella utestående beloppet på den säkerställda obligationen med minst 10 % och obligationsinnehavarnas fordran uppfyller de krav på rättslig förutsebarhet som anges i kapitel 4. Obligationsinnehavarnas fordran ska prioriteras före alla andra fordringar på den ställda säkerheten.
Lån mot säkerhet i fartyg (panträtt i fartyg) upp till högst skillnaden mellan 60 % av värdet av det intecknade fartyget och värdet på eventuella tidigare panträtter i fartyg.
Vid tillämpningen av punkt 1a ska exponeringar som uppstår på grund av överföring och förvaltning av betalningar från gäldenärer med lån enligt löpande skuldebrev säkrade med intecknad egendom eller av överföring och förvaltning av behållning efter likvidation med avseende på sådana lån inte tas med i beräkningen av de gränser som anges i den punkten.
Förordning (EU) 2019/2160
1.165För att vara kvalificerade för förmånsbehandling enligt punkterna 4 och 5 i den här artikeln ska säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 uppfylla kraven i punkterna 3, 3a och 3b i den här artikeln och vara säkrade genom någon av följande godtagbara tillgångar:
Exponeringar mot eller garanterade av nationella regeringar, ECBS-centralbanker, offentliga organ, regionala regeringar eller lokala myndigheter i unionen.
Exponeringar mot eller garanterade av nationella regeringar i tredjeländer, centralbanker i tredjeländer, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt detta kapitel, samt exponeringar mot eller garanterade av offentliga organ i tredjeländer, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i tredjeländer som getts riskvikt som exponeringar mot institut eller nationella regeringar och centralbanker i enlighet med artikel 115.1, 115.2, 116.1, 116.2 eller 116.4 och som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt detta kapitel, samt exponeringar enligt detta led som minst uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 2 i enlighet med detta kapitel, förutsatt att de inte överstiger 20 % av det nominella beloppet för de emitterande institutens utestående säkerställda obligationer.
Exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 eller kreditkvalitetssteg 2, eller exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 där dessa exponeringar är i form av
kortfristig inlåning med en ursprunglig löptid som inte överstiger 100 dagar om denna inlåning används för att uppfylla kravet på likviditetsbuffert i säkerhetsmassan i artikel 16 i direktiv (EU) 2019/2162, eller
derivatkontrakt som uppfyller kraven i artikel 11.1 i det direktivet, om de behöriga myndigheterna tillåter detta.
Lån mot säkerhet i bostadsfastighet upp till det lägsta nominella beloppet av panträtterna kombinerade med eventuella panträtter med bättre rätt och 80 % av värdet av de intecknade fastigheterna.
Bostadslån som fullt ut garanteras av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som uppfyller kraven för minst kreditkvalitetssteg 2 enligt detta kapitel, då den andel av varje lån som används för att uppfylla kravet i denna punkt för att säkra den säkerställda obligationen inte utgör mer än 80 % av värdet på den motsvarande bostadsfastigheten i Frankrike, och då en lån/inkomstkvot motsvarar högst 33 % när lånet har beviljats. Det ska inte finnas någon panträtt i bostadsfastigheten när lånet beviljas, och för lån som beviljas från och med den 1 januari 2014 ska låntagaren genom avtal förbinda sig att inte ge sådana panträtter utan samtycke från det kreditinstitut som beviljade lånet. Lån/inkomstkvoten motsvarar den del av låntagarens bruttoinkomst som täcker återbetalningen av lånet, inklusive ränta. Tillhandahållaren av kreditriskskydd ska vara antingen ett finansiellt institut som auktoriserats och övervakas av behöriga myndigheter och omfattas av tillsynskrav som i fråga om soliditet är jämförbara med dem som tillämpas för institut, eller ett institut eller ett försäkringsföretag. Tillhandahållaren av kreditriskskydd ska inrätta en ömsesidig garantifond eller ett liknande skydd för försäkringsföretag för att absorbera kreditriskförluster, vars kalibrering ska ses över regelbundet av de behöriga myndigheterna. Såväl kreditinstitutet som tillhandahållaren av kreditriskskydd ska göra en bedömning av låntagarens kreditvärdighet.
Lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter upp till det lägsta nominella beloppet av panträtterna kombinerade med eventuella tidigare panträtter med bättre rätt och 60 % av värdet av de intecknade fastigheterna. Lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter är godtagbara om belåningsgraden på 60 % överskrids upp till maximalt 70 %, om värdet av de totala tillgångar som ställts som säkerhet för de säkerställda obligationerna överstiger det nominella utestående beloppet på den säkerställda obligationen med minst 10 % och obligationsinnehavarnas fordran uppfyller de krav på rättslig förutsebarhet som anges i kapitel 4. Obligationsinnehavarnas fordran ska prioriteras före alla andra fordringar på den ställda säkerheten.
Lån mot säkerhet i fartyg (panträtt i fartyg) upp till högst skillnaden mellan 60 % av värdet av det intecknade fartyget och värdet på eventuella tidigare panträtter i fartyg.
Vid tillämpningen av punkt 1a ska exponeringar som uppstår på grund av överföring och förvaltning av betalningar från gäldenärer med lån enligt löpande skuldebrev säkrade med intecknad egendom eller av överföring och förvaltning av behållning efter likvidation med avseende på sådana lån inte tas med i beräkningen av de gränser som anges i den punkten.
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket c i denna punkt ska vid tillämpningen av det ledet till och med den 1 juli 2027 indirekta exponeringar mot kreditinstitut utan en extern kreditvärdering som garanterar hypotekslån till dess att de registreras behandlas som exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1, förutsatt att de är kortfristiga exponeringar som hänförs till riskklass A enligt artikel 121 och att de garanterade hypotekslånen, när de väl har registrerats, kommer att vara kvalificerade för förmånsbehandling enligt första stycket d, e och f i denna punkt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.Vid tillämpningen av punkt 1 första stycket c ska följande gälla:
För exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 får exponeringen inte överstiga 15 % av det nominella beloppet för det utgivande kreditinstitutets utestående säkerställda obligationer.
För exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 2 får exponeringen inte överstiga 10 % av det nominella beloppet för det utgivande kreditinstitutets utestående säkerställda obligationer.
För exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 och som är i form av sådan kortfristig inlåning som avses i punkt 1 första stycket c i i denna artikel, eller i form av sådana derivatkontrakt som avses i punkt 1 första stycket c ii i denna artikel, får den totala exponeringen inte överstiga 8 % av det nominella beloppet för det utgivande kreditinstitutets utestående säkerställda obligationer. De behöriga myndigheter som utsetts enligt artikel 18.2 i direktiv (EU) 2019/2162 får, efter samråd med EBA, tillåta exponeringar mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 i form av derivatkontrakt förutsatt att betydande potentiella koncentrationsproblem i de berörda medlemsstaterna till följd av tillämpningen av de krav för kreditkvalitetssteg 1 och kreditkvalitetssteg 2 som avses i denna punkt kan dokumenteras.
Den totala exponeringen mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1, 2 eller 3 får inte överstiga 15 % av det nominella beloppet för det utgivande kreditinstitutets utestående säkerställda obligationer, och den totala exponeringen mot kreditinstitut som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 2 eller 3 får inte överstiga 10 % av det nominella beloppet för det utgivande kreditinstitutets utestående säkerställda obligationer.
Förordning (EU) 2019/2160
1b.Punkt 1a i denna artikel får inte tillämpas på användningen av säkerställda obligationer som godtagbar säkerhet enligt vad som är tillåtet i artikel 8 i direktiv (EU) 2019/2162.
Förordning (EU) 2019/2160
1c.Vid tillämpning av punkt 1 första stycket d ska gränsen på 80 % tillämpas för varje enskilt lån, avgöra hur stor del av lånet som bidrar till täckningen av de skulder som är knutna till den säkerställda obligationen och tillämpas under lånets hela löptid.
Förordning (EU) 2019/2160
1d.Vid tillämpning av punkt 1 första stycket f och g ska gränsen på 60 % eller 70 % tillämpas för varje enskilt lån, avgöra hur stor del av lånet som bidrar till täckningen av de skulder som är knutna till den säkerställda obligationen och tillämpas under lånets hela löptid.
Förordning (EU) 2019/2160
2.De situationer som avses i punkt 1 a–f ska även innefatta säkerheter som av lagstiftningen begränsas till att uteslutande skydda obligationsinnehavare mot förluster.
3.När det gäller fast egendom och fartyg som ställs som säkerhet för säkerställda obligationer som uppfyller kraven i denna förordning ska kraven i artikel 208 vara uppfyllda. Kontrollen av egendomsvärden i enlighet med artikel 208.3 a ska utföras regelbundet och minst årligen för all fast egendom och alla fartyg.
Förordning (EU) 2019/2160
3.166När det gäller fast egendom och fartyg som ställs som säkerhet för säkerställda obligationer som uppfyller kraven i denna förordning ska kraven i artikel 208 vara uppfyllda. Kontrollen av egendomsvärden i enlighet med artikel 208.3 a ska utföras regelbundet och minst årligen för all fast egendom och alla fartyg.
De behöriga myndigheter som utsetts enligt artikel 18.2 i direktiv (EU) 2019/2162 får vid värdering av fast egendom tillåta att den värderas till eller under marknadsvärdet eller, i de medlemsstater som har fastställt strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet i lagar och andra författningar, till pantlånevärdet för denna egendom, utan tillämpning av de gränsvärden som anges i artikel 229.1 e i denna förordning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3a.Utöver att vara säkrade genom de godtagbara tillgångar som förtecknas i punkt 1 i denna artikel ska säkerställda obligationer omfattas av ett krav på minst 5 % övervärde i säkerhetsmassan enligt definitionen i artikel 3.14 i direktiv (EU) 2019/2162.
Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska det totala nominella beloppet för alla säkerställda tillgångar enligt definitionen i artikel 3.4 i det direktivet ha minst samma värde som det totala nominella beloppet för utestående säkerställda obligationer (nedan kallad principen om nominell täckning) och bestå av godtagbara tillgångar enligt punkt 1 i den här artikeln.
Medlemsstaterna får fastställa en lägre miniminivå för minsta övervärde i säkerhetsmassan för säkerställda obligationer eller ge sina behöriga myndigheter rätt att fastställa en sådan nivå, förutsatt
antingen att beräkningen av övervärdet i säkerhetsmassan baseras på ett formellt tillvägagångssätt där den underliggande risken för tillgångarna beaktas eller att värderingen av tillgångarna är avhängigt pantlånevärdet, och
miniminivån för övervärde i säkerhetsmassan inte är lägre än 2 % baserat på den princip om nominell täckning som avses i artikel 15.6 och 15.7 i direktiv (EU) 2019/2162.
De tillgångar som bidrar till en miniminivå för övervärde i säkerhetsmassan ska inte omfattas av de gränser för exponeringsstorlek som föreskrivs i punkt 1a och ska inte räknas mot dessa gränser.
Förordning (EU) 2019/2160
3b.De godtagbara tillgångar som förtecknas i punkt 1 i denna artikel får ingå i säkerhetsmassan som sekundära tillgångar enligt definitionen i artikel 3.13 i direktiv (EU) 2019/2162 förutsatt att de uppfyller de krav på kreditkvalitet och exponeringsstorlek som föreskrivs i punkterna 1 och 1a i den här artikeln.
Förordning (EU) 2019/2160
4.Säkerställda obligationer för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 6a som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 6a | ||||||
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 10 % | 20 % | 20 % | 50 % | 50 % | 100 % |
4.167Säkerställda obligationer för vilka det finns en direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 1 som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 1 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 10 % | 20 % | 20 % | 50 % | 50 % | 100 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Säkerställda obligationer för vilka det inte finns någon kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt på grundval av den riskvikt som åsatts icke efterställda exponeringar utan säkerhet mot det institut som givit ut dem. Följande samband mellan riskvikterna ska gälla:
Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 20 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 10 %.
Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 50 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 20 %.
Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 100 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 50 %.
Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 150 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 100 %.
5.168Säkerställda obligationer för vilka det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt på grundval av den riskvikt som åsatts prioriterade exponeringar utan säkerhet mot det institut som emitterat dem. Följande samband mellan riskvikterna ska tillämpas:
- a.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 20 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 10 %.
- aa.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 30 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 15 %.
- ab.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 40 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 20 %.
- b.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 50 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 25 %.
- ba.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 75 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 35 %.
- c.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 100 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 50 %.
- d.
Om exponeringarna mot institutet åsätts riskvikten 150 % ska den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Säkerställda obligationer som getts ut före den 31 december 2007 ska inte omfattas av de krav som fastställs i punkterna 1, 1a, 3, 3a och 3b. De ska vara kvalificerade för förmånsbehandling enligt punkterna 4 och 5 tills de löper ut.
Förordning (EU) 2019/2160
7.Säkerställda obligationer som getts ut före den 8 juli 2022 och som uppfyller de krav som fastställs i denna förordning i tillämplig lydelse vid tidpunkten för utgivningen ska inte omfattas av de krav som fastställs i punkterna 3a och 3b. De ska vara kvalificerade för förmånsbehandling enligt punkterna 4 och 5 tills de löper ut.
Förordning (EU) 2019/2160
Artikel 130 Poster som utgör positioner i värdepapperisering
Riskvägda exponeringsbelopp för positioner i värdepapperisering ska fastställas enligt kapitel 5.
Artikel 131 Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering
Exponeringar mot institut och mot företag för vilka det finns en kortfristig kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 7, som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.
Tabell 7 | ||||||
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Riskvikt | 20 % | 50 % | 100 % | 150 % | 150 % | 150 % |
Artikel 132 Kapitalbaskrav för exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder
1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond genom att multiplicera det riskvägda exponeringsbeloppet av fondens exponeringar, beräknat i enlighet med de metoder som avses i punkt 2 första stycket, med procentandelen andelar eller aktier som innehas av dessa institut.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om villkoren i punkt 3 i denna artikel uppfylls får instituten tillämpa genomlysningsmetoden i enlighet med artikel 132a.1 eller den mandatbaserade metoden i enlighet med artikel 132a.2.
Om inte annat följer av artikel 132b.2 ska institut som inte tillämpar genomlysningsmetoden eller den mandatbaserade metoden tilldela sina exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond riskvikten 1250 % (nedan kallad reservmetoden).
Instituten får beräkna sin riskvägda exponering i form av enheter eller aktier i en fond genom att kombinera de metoder som avses i denna punkt, förutsatt att villkoren för dessa metoder uppfylls.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten får fastställa de riskvägda exponeringsbeloppen för en fonds exponeringar i enlighet med metoderna i artikel 132a om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Fonden är endera av följande:
Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), som regleras genom direktiv 2009/65/EG.
En AIF-fond som förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare som är registrerad enligt artikel 3.3 i direktiv 2011/61/EU.
En AIF-fond som förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare som är auktoriserad enligt artikel 6 i direktiv 2011/61/EU.
En AIF-fond som förvaltas av en icke EU-baserad AIF-förvaltare som är auktoriserad enligt artikel 37 i direktiv 2011/61/EU.
En icke EU-baserad AIF-fond som förvaltas av en icke EU-baserad AIF-förvaltare och marknadsförs i enlighet med artikel 42 i direktiv 2011/61/EU.
En icke EU-baserad AIF-fond som inte marknadsförs i unionen och som förvaltas av en icke EU-baserad AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredje land som omfattas av en delegerad akt som avses i artikel 67.6 i direktiv 2011/61/EU.
Fondens prospekt eller motsvarande dokument innefattar
de tillgångskategorier som fonden har tillstånd att investera i
om investeringsbegränsningar tillämpas, de relativa begränsningarna och metoderna för att beräkna dem.
Rapporteringen från fonden eller fondens förvaltningsbolag till institutet uppfyller följande krav:
Fondens exponeringar rapporteras minst lika ofta som institutets exponeringar.
Den finansiella informationen är tillräckligt detaljerad för att göra det möjligt för institutet att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med den metod som institutet valt.
Om institutet tillämpar genomlysningsmetoden verifieras uppgifterna om de underliggande exponeringarna av en oberoende tredje part.
Genom undantag från led a i det första stycket i denna punkt får multilaterala och bilaterala utvecklingsbanker och andra institut som saminvesterar i fonder med multilaterala eller bilaterala utvecklingsbanker fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet av den fondens exponeringar i enlighet med de metoder som fastställs i artikel 132a, förutsatt att de villkor som fastställs i leden b och c i första stycket i den här punkten är uppfyllda och att fondens investeringsmandat begränsar de typer av tillgångar som fonden kan investera i till tillgångar som främjar en hållbar utveckling i utvecklingsländer.
Instituten ska meddela sin behöriga myndighet vilka fonder som de tillämpar den behandling som avses i andra stycket på.
Genom undantag från led c i i första stycket får rapporteringen till institutet från fonden eller fondens förvaltningsbolag, om institutet fastställer det riskvägda exponeringsbeloppet för en fonds exponeringar i enlighet med den mandatbaserade metoden, begränsas till fondens investeringsmandat och eventuella ändringar av detta och utföras först när institutet ådrar sig exponeringen mot fonden för första gången och när det sker en ändring i fondens investeringsmandat.
Förordning (EU) 2019/876
4.Institut som inte har tillräckliga uppgifter eller tillräcklig information för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponering i enlighet med metoderna i artikel 132a får förlita sig till en tredje parts beräkningar förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Den tredje parten är antingen
fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut förutsatt att fonden enbart investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut, eller
för fonder som inte omfattas av led i i detta led, fondens förvaltningsbolag, förutsatt att detta uppfyller villkoret i punkt 3 a.
Den tredje parten genomför beräkningen i enlighet med metoderna i artikel 132a.1, 132a.2 eller 132a.3, beroende på vad som är tillämpligt.
En extern revisor har bekräftat att tredje partens beräkning är korrekt.
Institut som förlitar sig till tredje parts beräkningar ska multiplicera det riskvägda exponeringsbeloppet för en fonds exponeringar från dessa beräkningar med en faktor på 1,2.
Genom undantag från det andra stycket ska faktorn på 1,2 inte tillämpas om institutet har obegränsad tillgång till de detaljerade beräkningar som utförs av den tredje parten. På begäran ska institutet lämna dessa beräkningar till den behöriga myndigheten.
Förordning (EU) 2019/876
5.Om ett institut vid beräkning av det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar tillämpar de metoder som avses i artikel 132a (nivå 1-fond) och någon av de underliggande exponeringarna av nivå 1-fonden är en exponering i form av andelar eller aktier i en annan fond (nivå 2-fond) får det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas genom alla de tre metoder som beskrivs i punkt 2 i denna artikel. Ett institut får endast använda genomlysningsmetoden för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen av fondernas exponeringar i nivå 3 och alla påföljande nivåer om det använder den metoden för beräkning av föregående nivåer. I alla andra scenarier ska de använda reservmetoden.
Förordning (EU) 2019/876
6.Det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar beräknade i enlighet med genomlysningsmetoden och mandatmetoden som avses i artikel 132a.1 och 132a.2 ska begränsas till det riskvägda beloppet för den fondens exponeringar som beräknats i enlighet med reservmetoden.
Förordning (EU) 2019/876
7.Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med artikel 132a.1 får genom undantag från punkt 1 i den här artikeln beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet i form av andelar eller aktier i en fond genom att multiplicera exponeringsvärdet av dessa exponeringar, beräknat i enlighet med artikel 111, med den riskvikt RWi* som beräknas i enlighet med formeln i artikel 132c, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Instituten bokför värdet på innehavet av andelar eller aktier i en fond till anskaffningskostnaden men bokför värdet på fondens underliggande tillgångar till verkligt värde om de tillämpar genomlysningsmetoden.
En förändring av marknadsvärdet av de andelar eller aktier som instituten bokför till värdet av anskaffningskostnaden förändrar inte institutens kapitalbas och inte heller det exponeringsvärde som hänger samman med dessa innehav.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 132a Metoder för beräkning av fonders riskvägda exponeringsbelopp
1.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som har tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar göra en genomlysning av dessa exponeringar för att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp genom att riskvikta alla fondens underliggande exponeringar som om de innehafts direkt av dessa institut.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om de villkor som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som saknar tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar använda genomlysningsmetoden för att beräkna dessa exponeringars riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med gränserna i fondens mandat och relevant rätt.
Instituten ska utföra beräkningarna som avses i första stycket enligt antagandet att fonden först tar på sig exponering till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt mandat eller relevant rätt som leder till de högsta kapitalbaskraven, och därefter fortsätter att ta på sig exponering i fallande ordning till den maximala totala exponeringsgränsen är nådd, och att fonden tillämpar bruttosoliditet till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt mandat eller relevant rätt i tillämpliga fall.
Instituten ska utföra de beräkningar som avses i första stycket i enlighet med metoderna i detta kapitel, kapitel 5 och avsnitten 3, 4 eller 5 i kapitel 6 i denna avdelning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från artikel 92.3 d får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatexponeringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.
Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.
Förordning (EU) 2019/876
3.169Genom undantag från artikel 92.4 e får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatexponeringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.
Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger hur instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbelopp som avses i punkt 2 om ett eller flera av de ingångsvärden som krävs för att utföra beräkningen saknas.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 132b Undantag från metoderna för beräkning av fonders riskvägda exponeringsbelopp
1.Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta fondens innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, vilka instituten ska dra av i enlighet med artikel 36.1 och artiklarna 56, 66 respektive 72e.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta exponeringar i form av andelar eller aktier i de fonder som avses i artikel 150.1 g och h och istället tillämpa den behandling som avses i artikel 133 på dessa exponeringar.
Förordning (EU) 2019/876
2.170Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta aktieexponeringars underliggande exponeringar i form av andelar eller aktier i de fonder vars kreditförpliktelser har åsatts en riskvikt på 0 % enligt detta kapitel, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 kan tillämpas, samt aktieexponeringar som avses i artikel 133.5 och i stället tillämpa den behandling som anges i artikel 133 på dessa aktieexponeringar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 132c Behandling av fonders exponeringar utanför balansräkningen
1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina poster utanför balansräkningen som har potential att omvandlas till exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond genom att multiplicera exponeringsvärdet av dessa exponeringar, beräknat i enlighet med artikel 111, med följande riskvikt:
a. För alla exponeringar för vilka instituten använder en av de metoder som anges i artikel 132a:
där | |
RWi* | = riskvikt, |
i | = index som anger fond, |
RWAEi | = det belopp som beräknas i enlighet med artikel 132a för en fond, |
Ei* | = exponeringsvärdet för fondens exponeringar, |
Ai | = det bokföringsmässiga värdet av fondens tillgångar, och |
EQi | = det bokföringsmässiga värdet av fondens aktier. |
b. För alla övriga exponeringar, RWi* = 1.250 %.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller villkoren i punkt 3 i denna artikel som garantibeloppets diskonterade nuvärde med hjälp av en riskfri diskonteringsfaktor. Instituten får minska exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande med eventuella förluster som bokförts för det minimivärdebaserade åtagandet enligt tillämplig redovisningsstandard.
Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden som uppfyller samtliga villkor i punkt 3 i denna artikel genom att multiplicera exponeringsvärdet för dessa exponeringar med en konverteringsfaktor på 20 % och den riskvikt som erhålls enligt artikel 132 eller 152.
Förordning (EU) 2019/876
2.171Instituten ska beräkna exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller villkoren i punkt 3 i denna artikel som garantibeloppets diskonterade nuvärde med hjälp av en diskonteringsfaktor som är baserad på en riskfri ränta enligt artikel 325l.2 eller 325l.3, beroende på vad som är tillämpligt. Instituten får minska exponeringsvärdet på ett minimivärdebaserat åtagande med eventuella förluster som bokförts för det minimivärdebaserade åtagandet enligt tillämplig redovisningsstandard.
Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden som uppfyller samtliga villkor i punkt 3 i denna artikel genom att multiplicera exponeringsvärdet för dessa exponeringar med en konverteringsfaktor på 20 % och den riskvikt som erhålls enligt artikel 132 eller 152.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden i enlighet med punkt 2 om alla följande villkor är uppfyllda:
Institutets exponering utanför balansräkningen är ett minimivärdebaserat åtagande för en investering i andelar eller aktier i en eller flera fonder, enligt vilket institutet endast är skyldigt att göra utbetalningar inom ramen för det minimivärdebaserade åtagandet om marknadsvärdet av fondens eller fondernas underliggande exponeringar är lägre än ett på förhand fastställt tröskelvärde vid en eller flera tidpunkter, som anges i avtalet.
Fonden är antingen
ett fondföretag enligt definitionen i direktiv 2009/65/EG, eller
en alternativ investeringsfond (AIF-fond) enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU som endast investerar i överlåtbara värdepapper eller i andra likvida finansiella tillgångar som avses i artikel 50.1 i direktiv 2009/65/EG, om AIF-fondens mandat inte tillåter en bruttosoliditet som är högre än vad som tillåts enligt artikel 51.3 i direktiv 2009/65/EG.
Det aktuella marknadsvärdet av de exponeringar som är underliggande till den fond som är underliggande till det minimivärdebaserade åtagandet täcker eller överskrider nuvärdet av det tröskelvärde som anges i det minimivärdebaserade åtagandet, utan att hänsyn tas till effekten av de minimivärdebaserade åtagandena utanför balansräkningen.
Om det överskjutande marknadsvärdet av fondens eller fondernas underliggande exponeringar i förhållande till det minimivärdebaserade åtagandets nuvärde sjunker kan institutet, eller ett annat företag som omfattas av samma gruppbaserade tillsyn som institutet i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU eller direktiv 2002/87/EG, påverka sammansättningen av fondens eller fondernas underliggande exponeringar eller på annat sätt begränsa möjligheten till en ytterligare minskning av det överskjutande beloppet.
Den direkta eller indirekta slutmottagaren av det minimivärdebaserade åtagandet är vanligtvis en icke-professionell kund enligt definitionen i artikel 4.1.11 i direktiv 2014/65/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 133 Aktieexponeringar
1.Följande exponeringar ska klassificeras som aktieexponeringar:
Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter.
Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.
1.172Följande ska klassificeras som aktieexponeringar:
Varje exponering som uppfyller samtliga följande villkor:
Den kan inte lösas in i den meningen att en avkastning på investerade medel endast kan uppnås genom försäljning av investeringen eller försäljning av rättigheterna till investeringen eller genom emittentens avveckling.
Den innebär inte någon skyldighet för emittenten.
Den medför en residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter.
Instrument som skulle räknas som primärkapitalposter om de hade emitterats av ett institut.
Instrument som innebär en skyldighet för emittenten och uppfyller något av följande villkor:
Emittenten kan skjuta upp avvecklingen av förpliktelsen på obestämd tid.
Förpliktelsen kräver, eller tillåter efter emittentens gottfinnande, avveckling genom emission av ett fastställt antal av emittentens stamaktier.
Förpliktelsen kräver, eller tillåter efter emittentens gottfinnande, avveckling genom emission av ett variabelt antal av emittentens stamaktier och varje förändring av förpliktelsens värde är, under i övrigt oförändrade förhållanden, hänförlig till, jämförbar med och går i samma riktning som förändringen i värdet på ett fastställt antal av emittentens stamaktier.
Innehavaren av instrumentet har möjlighet att begära att förpliktelsen avvecklas i stamaktier, såvida inte ett av följande villkor är uppfyllt:
När det gäller ett instrument som är föremål för handel har institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att instrumentet handlas på marknaden mer som emittentens skulder än dess egna kapital.
När det gäller instrument som inte är föremål för handel har institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att instrumentet bör behandlas som en skuldposition.
Skuldförbindelser och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som är strukturerade på ett sådant sätt att de till sin ekonomiska substans liknar de exponeringar som avses i leden a, b och c, inbegripet skulder där avkastningen är kopplad till avkastningen från aktier.
Aktieexponeringar som bokförs som ett lån men härrör från en swap för konvertering av skulder till aktier som genomförs som en del av en ordnad avveckling eller omstrukturering av skulden.
Vid tillämpning av första stycket c iii ingår de förpliktelser som kräver eller tillåter avveckling genom emission av ett variabelt antal av emittentens stamaktier, där förändringen i förpliktelsens monetära värde motsvarar förändringen i det verkliga värdet på ett fastställt antal stamaktier multiplicerad med en angiven faktor och där både faktorn och referensantalet aktier har fastställts.
Vid tillämpning av första stycket c iv får institutet, om ett av villkoren i det ledet är uppfyllt, dela upp riskerna för tillsynsändamål, efter förhandstillstånd från den behöriga myndigheten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Aktieexponeringar ska åsättas riskvikten 100 % om de inte måste dras av i enlighet med del två, åsättas riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4, åsättas riskvikten 1.250 % i enlighet med artikel 89.3 eller behandlas som högriskposter i enlighet med artikel 128.
2.173Kapitalinvesteringar ska inte behandlas som aktieexponeringar i något av följande fall:
Kapitalinvesteringarna är strukturerade på ett sådant sätt att de till sin ekonomiska substans liknar den ekonomiska substansen i skuldinstrument som inte uppfyller kriterierna i punkt 1.
Kapitalinvesteringarna utgör värdepapperiseringsexponeringar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Investeringar i aktier eller andra instrument som kan räknas in i kapitalbasen utgivna av institut ska klassificeras som aktiefordringar, om de inte dras av från kapitalbasen eller åsätts riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 eller behandlas om högriskposter i enlighet med artikel 128.
3.174Andra aktieexponeringar än de som avses i punkterna 4–7 ska åsättas en riskvikt på 250 %, såvida inte dessa exponeringar måste dras av eller riskviktas i enlighet med del två.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.175Följande aktieexponeringar mot icke-börsnoterade företag ska åsättas en riskvikt på 400 %, såvida inte dessa exponeringar måste dras av eller riskviktas i enlighet med del två:
Investeringar som är avsedda att återförsäljas på kort sikt.
Investeringar i riskkapitalföretag eller liknande investeringar som görs med förväntan om betydande kortfristiga realisationsvinster.
Genom undantag från första stycket i denna punkt ska långsiktiga kapitalinvesteringar, inbegripet investeringar i aktier tillhörande företagskunder med vilka institutet har eller avser att upprätta långsiktiga affärsförbindelser och swappar för konvertering av skulder till aktier för företagsomstruktureringsändamål, åsättas en riskvikt i enlighet med punkt 3 eller 5, beroende på vad som är tillämpligt. Vid tillämpning av denna artikel avses med en långsiktig kapitalinvestering en kapitalinvestering som innehas i minst tre år eller som uppkommer i avsikt att innehas i minst tre år enligt godkännande av institutets verkställande ledning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.176Institut som har fått ett förhandstillstånd från de behöriga myndigheterna får åsätta aktieexponeringar som uppkommer inom ramen för lagstiftningsprogram en riskvikt på 100 % för att stimulera särskilda sektorer i ekonomin, upp till den del av sådana aktieexponeringar som sammanlagt inte överstiger 10 % av institutens kapitalbas, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Lagstiftningsprogrammen ger betydande subventioner eller garantier, inbegripet från multilaterala utvecklingsbanker, offentliga utvecklingskreditinstitut enligt definitionen i artikel 429a.2 eller internationella organisationer, för att institutet ska göra investeringen.
Lagstiftningsprogrammen är förenade med någon form av offentlig tillsyn.
Lagstiftningsprogrammen är förenade med begränsningar av kapitalinvesteringen, såsom begränsningar av storleken på och typerna av företag som institutet investerar i, av tillåtna belopp för ägarintressen, av det geografiska läget och av andra relevanta faktorer som begränsar investeringens potentiella risk för det investerande institutet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.177Aktieexponeringar mot centralbanker ska åsättas en riskvikt på 0 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.178Ett aktieinnehav som bokförs som ett lån men som härrör från en swap för konvertering av skulder till aktier som genomförs som ett led i en ordnad avveckling eller omstrukturering av skulden får inte åsättas en riskvikt som är lägre än den riskvikt som skulle gälla om aktieinnehavet behandlades som en räntebärande exponering.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 134 Övriga poster
1.Materiella anläggningstillgångar i den mening som avses i uppgift 10, under rubriken ”Tillgångar” i artikel 4 i direktiv 86/635/EEG ska åsättas riskvikten 100 %.
2.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för vilka ett institut inte kan fastställa någon motpart enligt direktiv 86/635/EEG ska åsättas riskvikten 100 %.
3.Kontanta poster som håller på att uppbäras ska åsättas riskvikten 20 %. Kassabehållning och likvärdiga poster ska åsättas 0 % riskvikt.
3.179Kontanta poster som håller på att uppbäras ska åsättas en riskvikt på 20 %. Kontanta medel som ägs och innehas av institutet eller håller på att överföras och likvärdiga kontantposter ska åsättas en riskvikt på 0 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Omyntat guld som förvaras i egna valv eller på tilldelad plats ska åsättas riskvikten 0 % i den utsträckning som institutet har förpliktelser i motsvarande form.
5.I fråga om avtal om försäljning och återköp och om rena terminsköp ska den riskvikt åsättas som hänför sig till tillgångarna i fråga och inte de som gäller för motparten.
6.Om ett institut ger kreditriskskydd för ett antal exponeringar på villkor att det n:te fallissemanget bland exponeringarna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska avsluta kontraktet, ska riskvikterna för exponeringarna i korgen summeras, undantaget n-1-exponeringar, upp till maximalt 1.250 % och multipliceras med det nominella skyddsbeloppet som ges genom kreditderivatet för att bestämma det riskvägda exponeringsbeloppet. De n-1-exponeringar som ska undantas från summeringen ska fastställas på basis av att de ska omfatta de exponeringar som ger upphov till ett lägre riskvägt exponeringsbelopp än det som gäller för någon av de exponeringar som räknats in i summeringen.
Förordning (EU) 2017/2401
7.Vid leasingavtal ska exponeringsvärdet motsvara nuvärdet av minimileasingbetalningarna. Med minimihyresbetalningar avses de betalningar under hyrestiden som hyrestagaren förpliktas, eller kan förpliktas, att göra samt alla förmånliga köpoptioner som man skäligen kan anta kommer att utnyttjas. Annan part än hyrestagaren kan avkrävas betalning av restvärdet av uthyrda fastigheter och om den betalningsförpliktelsen uppfyller villkoren i artikel 201 när det gäller skyddstillhandahållarnas lämplighet och även kraven för godkännande av andra slags garantier enligt artiklarna 213–215, kan den betalningsförpliktelsen tas i beaktande som ofinansierat kreditriskskydd enligt kapitel 4. Dessa exponeringar ska hänföras till relevant exponeringsklass i enlighet med artikel 112. Om exponeringen är ett restvärde av uthyrda tillgångar ska de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas enligt följande: 1/t × 100 % × restvärdet, där t är det största av 1 och närmast antalet hela år som återstår av hyrestiden.
Avsnitt 3 Godkännande och indelning av kreditriskvärdering
Underavsnitt 1 Godkännande av externa kreditvärderingsinstitut
1.En extern kreditvärdering får endast användas för att fastställa riskvikten för en exponering enligt detta kapitel om den har utförts av ett externt kreditvärderingsinstitut eller stöds av ett externt kreditvärderingsinstitut i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009.
2.EBA ska offentliggöra förteckningen över externa kreditvärderingsinstitut i enlighet med artiklarna 2.4 och 18.3 i förordning (EG) nr 1060/2009 på sin webbplats.
3.Senast den 10 juli 2025 ska Esma utarbeta en rapport om huruvida ESG-riskerna på lämpligt sätt återspeglas i de externa kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingsmetoder och överlämna den rapporten till kommissionen.
På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 10 januari 2026 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2024/1623
Underavsnitt 2 Indelning av externa kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar
1.EBA, Eiopa och Esma ska, genom den gemensamma kommitté, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som för alla externa kreditvärderingsinstitut specificerar vilket av kreditkvalitetsstegen i avsnitt 2 som kreditvärderingarna från ett externt kreditvärderingsinstitut tillhör (indelning, eller ”mappning”). Dessa bestämningar ska vara objektiva och konsekventa.
EBA, Eiopa och Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 juli 2014 och ska även när så krävs överlämna omarbetade förslag till tekniska standarder för genomförande.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095.
2.Vid indelningen av kreditvärderingarna ska EBA, Eiopa och Esma uppfylla följande krav:
För att skilja mellan de relativa risknivåer som uttrycks genom varje kreditvärdering ska EBA, Eiopa och Esma beakta kvantitativa faktorer såsom den långfristiga andelen fallissemang när det gäller alla poster som getts samma kreditvärdering. När det gäller nyligen etablerade externa kreditvärderingsinstitut och sådana som endast hunnit registrera ett fåtal uppgifter om fallissemang ska EBA, Eiopa och Esma begära att det externa kreditvärderingsinstitutet uppskattar den långfristiga andelen fallissemang för alla poster som fått samma kreditvärdering.
För att skilja mellan de relativa risknivåer som uttrycks genom varje kreditvärdering ska EBA, Eiopa och Esma beakta kvalitativa faktorer såsom den emittentgrupp som det externa kreditvärderingsinstitutet täcker, den kreditbetygsskala som kreditvärderingsinstitutet tillämpar, varje kreditvärderings innebörd och kreditvärderingsinstitutets definition av fallissemang.
EBA, Eiopa och Esma ska jämföra andelen fallissemang för varje kreditvärdering från ett enskilt externt kreditvärderingsinstitut och ställa den i förhållande till ett referensvärde som bygger på den andel fallissemang som andra externa kreditvärderingsinstitut registrerat för en emittentpopulation som anses ligga på en likvärdig kreditrisknivå.
Om andelen fallissemang när det gäller ett enskilt kreditvärderingsinstituts kreditvärdering är väsentligt och systematiskt högre än referensvärdet ska EBA, Eiopa och Esma placera kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg på ett steg i kreditkvalitetsskalan som innebär högre risk.
När EBA, Eiopa och Esma har höjt den tilldelade riskvikten för en viss kreditvärdering från ett enskilt externt kreditvärderingsinstitut och andelen fallissemang när det gäller det aktuella kreditbetyget från detta kreditvärderingsinstitut inte längre är väsentligt och systematiskt högre än referensvärdet, får EBA, Eiopa och Esma åter placera kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg på det ursprungliga steget i kreditkvalitetsskalan.
3.EBA, Eiopa och Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar de kvantitativa faktorerna i punkt 2 a, de kvalitativa faktorerna i punkt 2 b och referensvärdet i punkt 2 c.
EBA, Eiopa och Esma ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 juli 2014.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095/2010.
Underavsnitt 3 Användning av kreditvärderingar från exportkreditorgan
1.Vid tillämpning av artikel 114 får institut använda kreditvärderingar som utförts av ett exportkreditorgan som detta institut har utsett, om något av följande villkor är uppfyllt:
Värderingen uttrycker en konsensusklassificering från exportkreditorgan som godkänt OECDs ”överenskommelse om riktlinjer för statsstödda exportkrediter”.
Exportkreditorganet offentliggör sina kreditvärderingar, använder OECDs överenskomna metod och kreditvärderingen är bunden till en av de åtta minimipremierna för exportförsäkring som fastställts i OECDs metod. Ett institut får återkalla sin utnämning av ett exportkreditorgan. Ett institut ska motivera återkallelsen, om det finns konkreta indicier för att det underliggande syftet med återkallelsen är att sänka kapitalkraven.
2.Exponeringar för vilka en kreditvärdering från ett exportkreditorgans har godkänts för användning vid riskviktning ska åsättas en riskvikt enligt tabell 9.
Tabell 9 | ||||||||
Minimipremie för exportförsäkring | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Riskvikt | 0 % | 0 % | 20 % | 50 % | 100 % | 100 % | 100 % | 150 % |
Avsnitt 4 Användning av kreditvärderingar från externt kreditvärderingsinstitut för fastställande av riskvikter
Artikel 138 Allmänna krav
Ett institut får utse ett eller flera externa kreditvärderingsinstitut för att fastställa den riskvikt som ska åsättas tillgångsposter och poster utanför balansräkningen. Ett institut får återkalla sin utnämning av ett externt kreditvärderingsinstitut. Ett institut ska motivera återkallelsen, om det finns konkreta indicier för att det underliggande syftet med återkallelsen är att sänka kapitalkraven. Kreditvärderingar får inte användas selektivt. Ett institut ska använda sig av kreditvärderingar som kreditvärderingsinstitut har utfärdat på begäran. Det får dock använda sig av kreditvärderingar som kreditvärderingsinstitut har utfärdat på eget initiativ, om EBA har bekräftat att kreditvärderingar som ett externt kreditvärderingsinstitut har utfärdat på eget initiativ kvalitetsmässigt inte skiljer sig från kreditvärderingar som detta externa kreditvärderingsinstitut har utfärdat på begäran. EBA ska vägra eller återkalla denna bekräftelse i synnerhet då det externa kreditvärderingsinstitutet har använt sig av en kreditvärdering utfärdad på eget initiativ för att utöva påtryckningar på den kreditvärderade enheten att lägga en order om en kreditvärdering eller andra tjänster. Vid användning av kreditvärderingar ska instituten uppfylla följande krav:
Ett institut som beslutar att använda kreditvärderingar från ett externt kreditvärderingsinstitut för en viss kategori av poster ska konsekvent använda dessa kreditvärderingar för alla exponeringar som tillhör denna kategori.
Ett institut som beslutar att använda kreditvärderingar från ett externt kreditvärderingsinstitut ska använda dem fortlöpande och konsekvent.
Ett institut ska endast använda kreditvärderingar från externa kreditvärderingsinstitut där alla belopp som utgör skuld till institutet beaktas, dvs. både kapital- och räntebelopp.
Om det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för en post ska den kreditvärderingen användas för att fastställa riskvikten för den posten.
Om det finns två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa kreditvärderingsinstitut och de ger två olika riskvikter för en post ska den högre riskvikten tillämpas.
Om det finns fler än två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa kreditvärderingsinstitut för en post ska de två värderingar som ger lägst riskvikt beaktas. Om de två lägsta riskvikterna skiljer sig åt ska den högre av dessa åsättas. Om de två lägsta riskvikterna är desamma ska den riskvikten åsättas.
Artikel 138 Allmänna krav180
Ett institut får utse ett eller flera externa kreditvärderingsinstitut för att fastställa den riskvikt som ska åsättas tillgångsposter och poster utanför balansräkningen. Ett institut får återkalla sin utnämning av ett externt kreditvärderingsinstitut. Ett institut ska motivera återkallelsen, om det finns konkreta indicier för att det underliggande syftet med återkallelsen är att sänka kapitalkraven. Kreditvärderingar får inte användas selektivt. Ett institut ska använda sig av kreditvärderingar som kreditvärderingsinstitut har utfärdat på begäran. Det får dock använda sig av kreditvärderingar som kreditvärderingsinstitut har utfärdat på eget initiativ, om EBA har bekräftat att kreditvärderingar som ett externt kreditvärderingsinstitut har utfärdat på eget initiativ kvalitetsmässigt inte skiljer sig från kreditvärderingar som detta externa kreditvärderingsinstitut har utfärdat på begäran. EBA ska vägra eller återkalla denna bekräftelse i synnerhet då det externa kreditvärderingsinstitutet har använt sig av en kreditvärdering utfärdad på eget initiativ för att utöva påtryckningar på den kreditvärderade enheten att lägga en order om en kreditvärdering eller andra tjänster. Vid användning av kreditvärderingar ska instituten uppfylla följande krav:
Ett institut som beslutar att använda kreditvärderingar från ett externt kreditvärderingsinstitut för en viss kategori av poster ska konsekvent använda dessa kreditvärderingar för alla exponeringar som tillhör denna kategori.
Ett institut som beslutar att använda kreditvärderingar från ett externt kreditvärderingsinstitut ska använda dem fortlöpande och konsekvent.
Ett institut ska endast använda kreditvärderingar från externa kreditvärderingsinstitut där alla belopp som utgör skuld till institutet beaktas, dvs. både kapital- och räntebelopp.
Om det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för en post ska den kreditvärderingen användas för att fastställa riskvikten för den posten.
Om det finns två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa kreditvärderingsinstitut och de ger två olika riskvikter för en post ska den högre riskvikten tillämpas.
Om det finns fler än två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa kreditvärderingsinstitut för en post ska de två värderingar som ger lägst riskvikt beaktas. Om de två lägsta riskvikterna skiljer sig åt ska den högre av dessa åsättas. Om de två lägsta riskvikterna är desamma ska den riskvikten åsättas.
För exponeringar mot institut får ett institut inte använda en kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut som inbegriper antaganden om implicit statligt stöd, såvida inte kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet avser ett institut som ägs eller inrättats av och stöds av nationella regeringar, regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter.
Vid tillämpning av första stycket g ska exponeringar mot andra institut än institut som ägs eller inrättats av och stöds av nationella regeringar, regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter, för vilka det endast finns kreditvärderingar från externa kreditvärderingsinstitut som inbegriper antaganden om implicit statligt stöd, ska exponeringar mot sådana institut behandlas som exponeringar mot institut utan kreditvärdering i enlighet med artikel 121.
Implicit statligt stöd när en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller lokala myndigheter skulle agera för att förhindra att institutets borgenärer ådrar sig förluster om institutet fallerar eller hamnar i svårigheter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 139 Kreditvärderingar av emittenter och emissioner
1.Om det finns en kreditvärdering för ett särskilt emissionsprogram eller en särskild facilitet som posten som utgör exponeringen tillhör, ska denna kreditvärdering användas för att fastställa den riskvikt som ska åsättas denna post.
2.Om det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering för en viss post, men däremot en kreditvärdering för ett särskilt emissionsprogram eller en särskild facilitet som posten som utgör exponeringen inte tillhör, eller om det finns en allmän kreditvärdering för emittenten, ska den kreditvärderingen användas i endera av följande fall:
Kreditvärderingen medför en högre riskvikt än vad som annars hade varit fallet och den berörda exponeringen i alla avseenden likställs med eller är efterställd detta särskilda emissionsprogram eller denna särskilda facilitet eller till icke-efterställda exponeringar av emittenten, i tillämpliga fall.
Kreditvärderingen medför en lägre riskvikt och den berörda exponeringen i alla avseenden likställs med eller är icke-efterställd detta särskilda emissionsprogram eller denna särskilda facilitet eller till icke-efterställda exponeringar av emittenten, i tillämpliga fall.
I alla övriga fall ska exponeringen betraktas som ej kreditvärderad.
2.181Om det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering för en viss post, men däremot en kreditvärdering för ett särskilt emissionsprogram eller en särskild facilitet som posten som utgör exponeringen inte tillhör, eller om det finns en allmän kreditvärdering för emittenten, ska den kreditvärderingen användas i endera av följande fall:
Kreditvärderingen medför en högre riskvikt än vad som skulle vara fallet om exponeringen behandlades som en exponering utan kreditvärdering och den berörda exponeringen
inte utgör specialutlåning,
i alla avseenden likställs med eller är lägre prioriterad än det särskilda emissionsprogrammet eller den särskilda faciliteten eller likställs med eller är lägre prioriterad än den emittentens prioriterade exponeringar utan säkerhet, beroende på vad som är tillämpligt.
Kreditvärderingen medför en lägre riskvikt än vad som skulle vara fallet om exponeringen behandlades som en exponering utan kreditvärdering och den berörda exponeringen
inte utgör specialutlåning,
i alla avseenden likställs med eller är prioriterad framför det särskilda emissionsprogrammet eller den särskilda faciliteten eller likställs med eller är prioriterad framför den emittentens prioriterade exponeringar utan säkerhet, beroende på vad som är tillämpligt.
I alla övriga fall ska exponeringen betraktas som ej kreditvärderad.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Punkterna 1 och 2 ska inte hindra tillämpningen av artikel 129.
4.Kreditvärderingar för emittenter inom en företagsgrupp får inte användas som kreditvärdering för en annan emittent inom samma företagsgrupp.
Artikel 140 Långfristiga och kortfristiga kreditvärderingar
1.Kortfristiga kreditvärderingar får endast användas för kortfristiga tillgångar och poster utanför balansräkningen som utgör exponeringar mot institut och företag.
2.En kortfristig kreditvärdering ska bara tillämpas på den post som den avser och ska inte användas för att härleda riskvikt för andra poster, utom i följande fall:
Om en facilitet med kortfristig kreditvärdering åsätts riskvikten 150 % ska alla exponeringar utan kreditvärdering och utan säkerhet mot den gäldenären, oberoende av om de är kortfristiga eller långfristiga, också åsättas 150 % riskvikt.
Om en kortfristig kreditvärderad facilitet åsätts 50 % riskvikt ska ingen kortfristig exponering utan kreditvärdering åsättas en riskvikt som är lägre än 100 %.
Artikel 141 Poster i nationell och utländsk valuta
En kreditvärdering som avser en post som är tecknad i gäldenärens nationella valuta får inte användas för att härleda riskvikt för en annan exponering mot samma gäldenär som är tecknad i utländsk valuta.
Om en exponering uppstår genom ett kreditinstituts deltagande i ett lån som har getts av en multilateral utvecklingsbank vars status som prioriterad borgenär är erkänd på marknaden får kreditvärderingen av posten i gäldenärens nationella valuta användas för att fastställa riskvikten.
Artikel 141 Poster i nationell och utländsk valuta
1.182En kreditvärdering som avser en post som är uttryckt i gäldenärens nationella valuta får inte användas för att härleda en riskvikt för en exponering mot samma gäldenär som är uttryckt i en utländsk valuta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.183Genom undantag från punkt 1 får, om en exponering uppkommer genom ett instituts deltagande i ett lån som har beviljats, eller garanterats mot konvertibilitets- och transfereringsrisk, av en multilateral utvecklingsbank som förtecknas i artikel 117.2 och vars status som prioriterad borgenär erkänns på marknaden, kreditvärderingen av posten i gäldenärens nationella valuta användas för att härleda en riskvikt för en exponering mot samma gäldenär som är uttryckt i en utländsk valuta.
Vid tillämpning av första stycket får, om den exponering som uttrycks i en utländsk valuta är garanterad mot konvertibilitets- och transfereringsrisk, kreditvärderingen av posten i gäldenärens nationella valuta endast användas för riskviktningsändamål för den garanterade delen av exponeringen. Den del av exponeringen som inte är garanterad ska riskviktas på grundval av en kreditvärdering av gäldenären som avser en post uttryckt i den utländska valutan.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Kapitel 3 Internmetoden
Avsnitt 1 Tillstånd från behöriga myndigheter att använda internmetoden
Artikel 142 Definitioner
1.I detta kapitel gäller följande definitioner:
riskklassificeringssystem: alla metoder, processer, kontroller samt datainsamlings- och it-system som ligger till grund för värdering av kreditrisk, tilldelning av riskklasser och kvantifiering av fallissemangs- och förlustsestimat för en viss typ av exponering.
typ av exponering: en grupp av exponeringar som förvaltas på likartat sätt och som innehåller en viss typ av faciliteter och begränsas till en enda enhet eller en enda undergrupp av enheter inom en grupp förutsatt att samma typ av exponeringar förvaltas på annat sätt i andra enheter i gruppen.
affärsenhet: alla olika organisatoriska eller juridiska enheter, affärsområden eller geografiska lokaliseringar.
stor enhet i den finansiella sektorn: varje enhet i den finansiella sektorn som uppfyller följande villkor:
dess totala tillgångar, beräknade på individuell nivå eller på gruppnivå, är större eller lika med tröskelvärdet på 70 miljarder EUR, där den senaste reviderade årsredovisningen eller sammanställda redovisningen ska användas för att bestämma storleken på tillgångarna, och
den eller ett av dess dotterföretag omfattas av tillsynsreglering inom unionen eller lagstiftningen i ett tredjeland som tillämpar reglerings- och tillsynskrav som är åtminstone likvärdiga med de som tillämpas i unionen.
oreglerad enhet i den finansiella sektorn: varje annan enhet som inte är en reglerad enhet i den finansiella sektorn men som såsom sin huvudsakliga verksamhet utför en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.
motpartsriskklass: riskkategori i ett riskklassificeringssystem, i skalan för riskklassning av motparter, till vilken motparten hänförs på grundval av specificerade och klara ratingkriterier och från vilken PD-skattningar (sannolikhet för fallissemang) härleds.
produktriskklass: riskkategori i ett riskklassificeringssystem för produktrisker till vilken exponeringar hänförs på grundval av specificerade och klara ratingkriterier och från vilken egna estimat av LGD-värden (förlust vid fallissemang) härleds.
Förordning (EU) 2017/2401
1.184I detta kapitel gäller följande definitioner:
- 1.
riskklassificeringssystem: alla metoder, processer, kontroller samt datainsamlings- och it-system som ligger till grund för värdering av kreditrisk, tilldelning av riskklasser och kvantifiering av fallissemangs- och förlustsestimat för en viss typ av exponering.
- 1a.
exponeringsklass: de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a, aa i, aa ii, b, c i, c ii, c iii, d i, d ii, d iii, d iv, e, ea, f eller g.
- 1b.
företagsexponering: en exponering som hänförs till någon av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 c i, c ii eller c iii.
- 1c.
hushållsexponering: en exponering som hänförs till någon av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 d i, d ii, d iii eller d iv.
- 1d.
exponering mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ: en exponering som hänförs till någon av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 aa i eller aa ii.
- 2.
typ av exponering: en grupp av homogent förvaltade exponeringar som kan vara begränsade till en enda enhet eller en enda undergrupp av enheter inom en grupp, förutsatt att samma typ av exponering förvaltas på annat sätt i andra enheter i gruppen.
- 3.
affärsenhet: alla olika organisatoriska eller juridiska enheter, affärsområden eller geografiska lokaliseringar.
- 4.
stor reglerad enhet i den finansiella sektorn: en enhet i den finansiella sektorn som uppfyller samtliga följande villkor:
Enhetens totala tillgångar, eller de totala tillgångarna i dess moderföretag om enheten har ett moderföretag, beräknade på individuell nivå eller gruppnivå, uppgår till minst 70 miljarder EUR, där den senaste reviderade årsredovisningen eller sammanställda redovisningen ska användas för att fastställa tillgångarnas storlek.
Enheten omfattas av tillsynskrav, direkt på individuell nivå eller gruppnivå, eller indirekt genom konsolidering under tillsyn av dess moderföretag, i enlighet med denna förordning, förordning (EU) 2019/2033, direktiv 2009/138/EG eller lagstadgade tillsynskrav i ett tredjeland som är minst likvärdiga med kraven i dessa unionsakter.
- 5.
oreglerad enhet i den finansiella sektorn: en enhet i den finansiella sektorn som inte uppfyller villkoret i led 4 b.
- 5a.
stort företag: ett företag som har en konsoliderad årlig försäljning på mer än 500 miljoner EUR eller som tillhör en grupp vars totala årliga försäljning på konsoliderad gruppnivå överstiger 500 miljoner EUR.
- 6.
motpartsriskklass: riskkategori i ett riskklassificeringssystem, i skalan för riskklassning av motparter, till vilken motparten hänförs på grundval av specificerade och klara ratingkriterier och från vilken PD-skattningar (sannolikhet för fallissemang) härleds.
- 7.
produktriskklass: riskkategori i ett riskklassificeringssystem för produktrisker till vilken exponeringar hänförs på grundval av specificerade och klara ratingkriterier och från vilken egna estimat av LGD-värden (förlust vid fallissemang) härleds.
- 8a.
modellprocess för justering av PD/LGD-värden: justering av antingen PD- eller LGD-värden för den underliggande exponeringen.
- 9.
riskviktsgolv för tillhandahållare av kreditriskskydd: den riskvikt som gäller för en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd.
- 10.
För en exponering för vilken ett institut tillämpar internmetoden genom att använda egna skattningar av LGD enligt artikel 143 avses med ’beaktat’ obetalt kreditriskskydd ett obetalt kreditriskskydd vars effekt på beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp eller förväntade förlustbelopp för den underliggande exponeringen beaktas med en av följande metoder, i enlighet med artikel 108.3:
En modellprocess för justering av PD/LGD-värden.
En metod för ersättning av riskparametrar enligt den avancerade internmetoden, enligt definitionen i artikel 192.5.
- 11.
kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden: den procentsats enligt kapitel 2, i enlighet med artikel 111.2.
- 12.
kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden: egna skattningar av kreditkonverteringsfaktorer.
Vid tillämpning av första stycket led 5a ska, vid bedömningen av tröskelvärdet för försäljning, beloppen rapporteras som de är i de reviderade finansiella rapporterna för företagen eller, för företag som ingår i koncerner, för deras konsoliderade grupper enligt den redovisningsstandard som gäller för det yttersta moderföretaget för den konsoliderade gruppen. Siffrorna ska baseras på de genomsnittliga belopp som beräknats under de tre föregående åren eller på de senaste belopp som uppdaterats av institutet vart tredje år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid tillämpning av punkt 1 led 4 b i denna artikel får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod för tredjeland som anges i denna punkt om de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.
Artikel 143 Tillstånd att använda internmetoden
1.Om de villkor som anges i detta kapitel är uppfyllda ska den behöriga myndigheten tillåta institut att beräkna sina riskvägda exponeringsbelopp genom att använda den metod som bygger på intern riskklassificering (nedan kallad internmetoden).
2.Förhandstillstånd att använda internmetoden, inklusive egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer, ska krävas för alla exponeringsklasser och alla riskklassificeringssystem och interna modeller för aktieexponeringar och alla metoder för skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer som används.
2.185Förhandstillstånd att använda internmetoden, inklusive egna skattningar av LGD och kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden, ska krävas för alla exponeringsklasser, alla riskklassificeringssystem och alla metoder för att skatta LGD och kreditkonverteringsfaktorer som används.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska erhålla förhandstillstånd av de behöriga myndigheterna för
väsentliga förändringar av tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem eller en intern modell för aktieexponeringar som institutet har fått tillstånd att använda,
väsentliga förändringar av ett riskklassificeringssystem eller en intern modell för aktieexponeringar som institutet har fått tillstånd att använda.
Tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem ska omfatta varje relevant typ av exponering som detta riskklassificeringssystem har utvecklats för.
3.186Instituten ska erhålla förhandstillstånd av de behöriga myndigheterna för
väsentliga förändringar i tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem som institutet har fått tillstånd att använda,
väsentliga förändringar i ett riskklassificeringssystem som institutet har fått tillstånd att använda.
Tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem ska omfatta varje relevant typ av exponering som detta riskklassificeringssystem har utvecklats för.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna om alla förändringar av riskklassificeringssystem och interna modeller för aktieexponeringar.
4.187Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna alla förändringar i riskklassificeringssystem.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera villkoren för bedömning av betydelsen av att använda ett befintligt riskklassificeringssystem för andra ytterligare exponeringar som inte redan omfattas av det riskklassificeringssystemet och av att göra ändringar av riskklassificeringssystem enligt internmetoden.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 144 Behöriga myndigheters bedömning av ansökan om användande av internmetoden
1.Den behöriga myndigheten ska i enlighet med artikel 143 bevilja tillstånd för ett institut att använda internmetoden och egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer endast om den behöriga myndigheten är övertygad om att kraven i detta kapitel är uppfyllda, i synnerhet kraven i avsnitt 6, och att institutets system för hantering och klassificering av kreditriskexponeringar är sunda och genomförda med integritet, och särskilt att institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att följande standarder är uppfyllda:
Institutets riskklassificeringssystem ger förutsättningar för en ändamålsenlig bedömning av gäldenärens och transaktionens egenskaper, en ändamålsenlig riskdifferentiering samt korrekta och konsekventa kvantitativa riskskattningar.
De interna riskklassificeringar och skattningar av sannolikheten för fallissemang och förluster som används vid beräkning av kapitalbaskraven och därmed sammanhängande system och processer spelar en central roll för institutets riskhantering och beslutsfattande samt för dess funktioner för godkännande av krediter, intern kapitalallokering och företagsstyrning.
Institutet har en enhet för kontroll av kreditrisker som ansvarar för dess riskklassificeringssystem och som har en tillfredsställande grad av oberoende och frihet från otillbörlig påverkan.
Institutet samlar in och lagrar alla relevanta uppgifter som ger effektivt stöd för dess processer för mätning och hantering av kreditrisker.
Institutet dokumenterar sina riskklassificeringssystem och motiven för deras utformning samt validerar dessa system.
Institutet har validerat varje riskklassificeringssystem och varje intern modell för aktieexponeringar under en lämplig tidsperiod innan tillstånd ges att använda riskklassificeringssystemet eller den interna modellen för aktieexponeringar. Institutet har under denna tid utvärderat om riskklassificeringssystemet eller den interna modellen för aktieexponeringar lämpar sig för tillämpningsområdena för riskklassificeringssystemet eller för den interna modellen för aktieexponeringar och gjort nödvändiga förändringar av dessa riskklassificeringssystem eller interna modeller för aktieexponering till följd av utvärderingen.
Institutet har med hjälp av internmetoden beräknat kapitalbaskraven utifrån sina skattningar av riskparametrar och kan överlämna den rapport som krävs i artikel 430.
Institutet har hänfört och fortsätter att hänföra varje exponering inom tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem till en riskklass inom detta riskklassificeringssystem; institutet har hänfört och fortsätter att hänföra varje exponering inom tillämpningsområdet för en modell för aktieexponeringar till denna interna modell.
Kravet att använda internmetoden, inklusive egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer, gäller även när ett institut har infört ett riskklassificeringssystem, eller en modell som används i ett riskklassificeringssystem, som de köpt från tredje part.
Förordning (EU) 2019/876
1.188Den behöriga myndigheten ska i enlighet med artikel 143 bevilja tillstånd för ett institut att använda internmetoden och egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer endast om den behöriga myndigheten är övertygad om att kraven i detta kapitel är uppfyllda, i synnerhet kraven i avsnitt 6, och att institutets system för hantering och klassificering av kreditriskexponeringar är sunda och genomförda med integritet, och särskilt att institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visat att följande standarder är uppfyllda:
Institutets riskklassificeringssystem ger förutsättningar för en ändamålsenlig bedömning av gäldenärens och transaktionens egenskaper, en ändamålsenlig riskdifferentiering samt korrekta och konsekventa kvantitativa riskskattningar.
De interna riskklassificeringar och skattningar av sannolikheten för fallissemang och förluster som används vid beräkning av kapitalbaskraven och därmed sammanhängande system och processer spelar en central roll för institutets riskhantering och beslutsfattande samt för dess funktioner för godkännande av krediter, intern kapitalallokering och företagsstyrning.
Institutet har en enhet för kontroll av kreditrisker som ansvarar för dess riskklassificeringssystem och som har en tillfredsställande grad av oberoende och frihet från otillbörlig påverkan.
Institutet samlar in och lagrar alla relevanta uppgifter som ger effektivt stöd för dess processer för mätning och hantering av kreditrisker.
Institutet dokumenterar sina riskklassificeringssystem och motiven för deras utformning samt validerar dessa system.
Institutet har validerat varje riskklassificeringssystem under en lämplig period innan tillstånd ges att använda riskklassificeringssystemet, har under samma period bedömt om varje riskklassificeringssystem lämpar sig för tillämpningsområdet för det riskklassificeringssystemet och har gjort de nödvändiga ändringarna av varje riskklassificeringssystem till följd av sin bedömning.
Institutet har med hjälp av internmetoden beräknat kapitalbaskraven utifrån sina skattningar av riskparametrar och kan överlämna den rapport som krävs i artikel 430.
Institutet har hänfört och fortsätter att hänföra varje exponering inom tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem till en riskklass eller riskgrupp inom det riskklassificeringssystemet.
Kravet att använda internmetoden, inklusive egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer, gäller även när ett institut har infört ett riskklassificeringssystem, eller en modell som används i ett riskklassificeringssystem, som de köpt från tredje part.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera den bedömningsmetodik som de behöriga myndigheterna ska använda när de bedömer huruvida ett institut uppfyller kraven för att använda internmetoden.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 145 Tidigare erfarenheter av användning av internmetoden
1.Ett institut som ansöker om att få använda internmetoden ska, för exponeringsklasserna i fråga, ha använt riskklassificeringssystem som i stort uppfyller kraven i avsnitt 6 för sin interna riskmätning och riskhantering under minst tre år innan det kan förklaras kvalificerat att tillämpa internmetoden.
2.Ett institut som ansöker om att få använda egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer ska på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att det har genomfört och tillämpat egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer på ett sätt som i stort överensstämmer med de krav för användning av egna skattningar av dessa parametrar som anges i avsnitt 6 under minst tre år, innan det kan förklaras kvalificerat att använda egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer.
3.Om institutet utökar användningen av internmetoden efter det första tillståndet ska det finnas tillräcklig erfarenhet i institutet för att kraven i punkterna 1 och 2 avseende de tillkommande exponeringarna ska uppfyllas. Om användningen av riskklassificeringssystemen utökas till exponeringar som på ett betydande sätt skiljer sig från dem som redan omfattas, så att de befintliga erfarenheterna inte rimligen kan antas vara tillräckliga för att uppfylla kraven i dessa bestämmelser för de tillkommande exponeringarna, ska punkterna 1 och 2 tillämpas separat för de tillkommande exponeringarna.
Artikel 146 Åtgärder som ska vidtas då kraven i detta kapitel inte längre är uppfyllda
Om ett institut inte längre uppfyller kraven i detta kapitel ska det underrätta den behöriga myndigheten och göra endera av följande:
Redovisa en plan som den behöriga myndigheten finner tillfredsställande för hur det inom skälig tid åter ska kunna uppfylla kraven och genomföra denna plan inom en tid som det kommer överens om med den behöriga myndigheten.
På ett tillfredsställande sätt kunna visa för den behöriga myndigheten att effekten av den bristande efterlevnaden är oväsentlig.
Artikel 147 Metod för att hänföra exponeringar till exponeringsklasser
1.De metoder som institutet använder vid fördelningen av exponeringar på de olika exponeringsklasserna ska vara lämpliga för ändamålet och tillämpas konsekvent.
2.Varje exponering ska hänföras till någon av följande exponeringsklasser:
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker.
Exponeringar mot institut.
Exponeringar mot företag.
Exponeringar mot hushåll.
Aktieexponeringar.
Poster som representerar positioner i värdepapperisering.
Övriga motpartslösa tillgångar.
2.189Varje exponering ska hänföras till någon av följande exponeringsklasser:
- a.
Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker.
- aa.
Exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, som ska hänföras till följande exponeringsklasser:
Exponeringar mot regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter.
Exponeringar mot offentliga organ.
- b.
Exponeringar mot institut.
- c.
Exponeringar mot företag, som ska hänföras till följande exponeringsklasser:
Företag i allmänhet.
Exponeringar som utgör specialutlåning.
Förvärvade företagsfordringar.
- d.
Hushållsexponeringar som ska hänföras till följande exponeringsklasser:
Kvalificerade revolverande hushållsexponeringar (QRRE).
Hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet.
Förvärvade hushållsfordringar.
Övriga hushållsexponeringar.
- e.
Aktieexponeringar.
- ea.
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder.
- f.
Poster som representerar positioner i värdepapperisering.
- g.
Övriga motpartslösa tillgångar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Följande exponeringar ska hänföras till den exponeringsklass som anges i punkt 2 a:
Exponeringar mot delstatliga och lokala självstyrelseorgan och myndigheter eller offentliga organ som ska behandlas som exponeringar mot nationella regeringar enligt artiklarna 115 och 116.
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker enligt artikel 117.2.
Exponeringar mot internationella organisationer som får 0 % riskvikt enligt artikel 118.
3.190Följande exponeringar ska hänföras till den exponeringsklass som anges i punkt 2 a:
[utgått]
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker enligt artikel 117.2.
Exponeringar mot internationella organisationer som får 0 % riskvikt enligt artikel 118.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3a.191Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ hänföras till den exponeringsklass som avses i punkt 2 a i denna artikel om dessa exponeringar behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med artikel 115 eller 116.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Följande exponeringar ska hänföras till den exponeringsklass som anges i punkt 2 b:
Exponeringar mot delstatliga och lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte ska behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4.
Exponeringar mot offentliga organ som inte ska behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med artikel 116.4.
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte får 0 % riskvikt enligt artikel 117.
Exponeringar mot finansiella institut som behandlas som exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5.
4.192Följande exponeringar ska hänföras till den exponeringsklass som anges i punkt 2 b:
[utgått]
[utgått]
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte får 0 % riskvikt enligt artikel 117.
Exponeringar mot finansiella institut som behandlas som exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.För att kunna hänföras till klassen för hushållsexponeringar enligt punkt 2 d ska exponeringarna uppfylla följande kriterier:
De ska gälla en av följande:
Exponeringar mot en eller flera fysiska personer.
Exponeringar mot små eller medelstora företag, i det fallet under förutsättning att det totala beloppet för skulden till institutet samt moderföretag och syskonföretag, inklusive eventuellt förfallna exponeringar, för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning som är gäldenär men exklusive exponeringar mot säkerhet i bostadsfastighet, enligt institutets kännedom, inte överstiger 1 miljon EUR, vilket institutet ska ha vidtagit rimliga åtgärder för att förvissa sig om.
Institutet ska i sin riskhantering behandla dem på ett konsekvent och likartat sätt.
De ska inte förvaltas individuellt på ett sätt som är likadant som behandlingen av klassen för företagsexponeringar.
De ska i samtliga fall ingå i en betydande grupp av exponeringar som förvaltas på likartat sätt.
Förutom de exponeringar som anges i första stycket ska nuvärdet av minimileasingbetalningar från hushåll ingå i klassen för hushållsexponeringar.
5.193För att kunna hänföras till klassen för hushållsexponeringar enligt punkt 2 d ska exponeringarna uppfylla följande kriterier:
De ska gälla en av följande:
Exponeringar mot en eller flera fysiska personer.
Exponeringar mot ett litet eller medelstort företag, förutsatt att det totala belopp som ska betalas till institutet, moderföretaget och dess dotterföretag av den kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning som utgör gäldenär, inklusive fallerande exponeringar men exklusive exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet, upp till fastighetsvärdet, enligt institutets kännedom inte överstiger 1 miljon EUR, varvid institutet ska vidta rimliga åtgärder för att verifiera detta exponeringsbelopp.
Exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet, inbegripet genom första och efterföljande panträtter, tidsbundna lån, revolverande bostadskreditlinor och exponeringar som avses i artikel 108.4 och 108.5, oavsett exponeringens storlek, förutsatt att exponeringen är endera av följande:
En exponering mot en fysisk person.
En exponering mot sammanslutningar eller kooperativ av enskilda personer som regleras i nationell rätt och som endast existerar för att ge sina medlemmar rätt att nyttja en primär bostad i den egendom som säkrar lånen.
Institutet ska i sin riskhantering behandla dem på ett konsekvent och likartat sätt.
De ska inte förvaltas individuellt på ett sätt som är likadant som behandlingen av exponeringar i de exponeringsklasser som avses i punkt 2, leden c i, ii eller iii.
De ska i samtliga fall ingå i en betydande grupp av exponeringar som förvaltas på likartat sätt.
Förutom de exponeringar som anges i första stycket ska nuvärdet av minimileasingbetalningar från hushåll ingå i klassen för hushållsexponeringar.
Exponeringar som uppfyller samtliga villkor i första stycket leden a iii, b, c och d i denna punkt ska hänföras till den exponeringsklass som avses i punkt 2 d ii.
Genom undantag från tredje stycket i denna punkt får de behöriga myndigheterna från den exponeringsklass som avses i punkt 2 d ii undanta lån till fysiska personer som har intecknat mer än fyra fasta egendomar eller bostadsenheter, inbegripet de lån till fysiska personer som avses i artikel 108.4, och hänföra dessa lån till en av de exponeringsklasser som avses i punkt 2, leden c i, ii och iii.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5a.194Hushållsexponeringar som tillhör en typ av exponeringar som uppfyller samtliga följande villkor ska hänföras till den exponeringsklass som avses i punkt 2 d i.
Exponeringarna av denna typ är mot en eller flera fysiska personer.
Exponeringarna av denna typ är revolverande, utan säkerhet och, i den mån de inte utnyttjas omedelbart och villkorslöst, annullerbara av institutet.
Den maximala exponeringen i denna typ av exponering mot en enskild fysisk person är 100.000 EUR.
Denna typ av exponeringar har uppvisat låg volatilitet i förlustnivåerna i förhållande till den genomsnittliga förlustnivån, särskilt inom de låga PD-intervallen.
Behandlingen av exponeringar som hänförs till den typen av exponeringar som en kvalificerad revolverande hushållsexponering är förenlig med de underliggande riskegenskaperna hos den typen av exponeringar.
Genom undantag från första stycket led b tilllämpas inte kravet att exponeringen ska vara utan säkerhet i fråga om kreditfaciliteter med säkerhet kopplade till ett lönekonto. I det fallet ska de belopp som återvinns från säkerheten inte beaktas i LGD-skattningarna.
Instituten ska inom den exponeringsklass som avses i punkt 2 d i. identifiera exponeringar mot transaktionsparter (QRRE-transaktionsparter) och exponeringar som inte är exponeringar mot transaktionsparter (revolverande QRRE-exponeringar). I synnerhet ska kvalificerade revolverande hushållsexponeringar med mindre än tolv månaders återbetalningshistorik identifieras som revolverande QRRE-exponeringar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Följande exponeringar ska hänföras till den exponeringsklass som anges i punkt 2 e:
Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter.
Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.
6.195Såvida de inte hänförs till den exponeringsklass som avses i punkt 2 ea i denna artikel ska de exponeringar som avses i artikel 133.1 hänföras till den exponeringsklass som avses i punkt 2 e i den här artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Varje fordran som inte hänförs till någon av de exponeringsklasser som anges i punkt 2 a, b, d, e och f ska hänföras till klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c.
7.196Varje kreditförpliktelse som inte hänförs till någon av de exponeringsklasser som avses i punkt 2 a, aa i eller aa ii, b, d i, d ii eller d iii, d iv, e, ea eller f ska hänföras till en av de exponeringsklasser som avses i leden c i, ii eller iii i den punkten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.Inom klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c ska instituten separat som specialutlåning särskilja exponeringar med följande egenskaper:
Exponeringen är mot en enhet som bildats särskilt för att finansiera eller förvalta materiella tillgångar eller utgörs av en ekonomiskt jämförbar exponering.
Avtalsbestämmelserna ger utlånaren en väsentlig grad av kontroll över tillgångarna och den inkomst dessa ger upphov till.
Den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalningen av lånet är den inkomst som de finansierade tillgångarna ger upphov till och inte den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet.
8.197Inom klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c ska instituten separat som specialutlåning särskilja exponeringar med följande egenskaper:
Exponeringen är mot en enhet som bildats särskilt för att finansiera eller förvalta materiella tillgångar eller utgörs av en ekonomiskt jämförbar exponering.
Avtalsbestämmelserna ger utlånaren en väsentlig grad av kontroll över tillgångarna och den inkomst dessa ger upphov till.
Den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalningen av lånet är den inkomst som de finansierade tillgångarna ger upphov till och inte den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet.
Dessa exponeringar ska hänföras till den exponeringsklass som avses i punkt 2 c ii och delas in enligt följande: projektfinansiering, objektfinansiering, råvarufinansiering och finansiering av inkomstgenererande fastigheter (IPRE).
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.Restvärdet av leasade tillgångar ska hänföras till den exponeringsklass som anges i punkt 2 g om restvärdet inte redan ingår i den hyresexponering som fastställs i artikel 166.4.
10.Den exponering som följer av utfärdande av skydd enligt ett till en korg knutet kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget ska hänföras till den exponeringsklass enligt punkt 2 till vilken exponeringarna i korgen skulle hänföras, utom om de enskilda exponeringarna i korgen skulle hänföras till olika exponeringsklasser; i det fallet ska exponeringen hänföras till klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c.
11.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Kategoriseringen till projektfinansiering, objektfinansiering och råvarufinansiering, i överensstämmelse med definitionerna i kapitel 2.
Fastställandet av IPRE-kategorin, särskilt med angivande av vilka ADC-exponeringar och exponeringar som är säkrade genom fast egendom som får eller ska kategoriseras som IPRE.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
12.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera villkoren och kriterierna för hänförande av exponeringar till de klasser som avses i punkt 2 och vid behov ytterligare specificera dessa exponeringsklasser.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 148 Villkor för tillämpning av internmetoden per exponeringsklass och inom olika affärsenheter
1.Institut samt eventuella moderföretag och dotterföretag ska tillämpa internmetoden på alla exponeringar, om de inte har fått godkännande från sina behöriga myndigheter att permanent använda schablonmetoden i enlighet med artikel 150.
Förutsatt att de behöriga myndigheterna på förhand godkänner detta, får genomförandet ske stegvis per exponeringsklass enligt artikel 147 inom samma affärsenhet, inom olika affärsenheter i samma företagsgrupp eller för användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer för beräkning av riskvikter för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker.
När det gäller den klass för hushållsexponeringar som avses i artikel 147.5, får genomförandet ske stegvis per undergrupp av exponeringar som motsvarar de olika korrelationerna i artikel 154.
1.198Ett institut som har fått tillstånd att tillämpa internmetoden i enlighet med artikel 107.1 ska tillsammans med varje moderföretag och dess dotterföretag tillämpa internmetoden för minst en av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a, aa i, aa ii, b, c i, c ii, c iii, d i, d ii, d iii, d iv eller g. När ett institut har tillämpat internmetoden för en viss typ av exponeringar inom en exponeringsklass ska det göra detta för alla exponeringar inom den exponeringsklassen, såvida det inte har fått den behöriga myndighetens tillstånd att permanent använda schablonmetoden i enlighet med artikel 150.
Med de behöriga myndigheternas förhandstillstånd får internmetoden genomföras stegvis för de olika typerna av exponeringar inom en viss exponeringsklass inom samma affärsenhet och för olika affärsenheter inom samma grupp, eller för användning av egna skattningar av LGD eller för användning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De behöriga myndigheterna ska fastställa den tidsperiod under vilken ett institut och varje moderföretag och dess dotterföretag ska tillämpa internmetoden på alla exponeringar. Tidsperioden ska vara den som de behöriga myndigheterna anser vara lämplig med tanke på arten och omfattningen av institutens eller moderföretagens och dotterföretagens verksamhet samt antalet riskklassificeringssystem som ska tillämpas och deras art.
2.199De behöriga myndigheterna ska fastställa den period under vilken ett institut och ett moderföretag och dess dotterföretag ska vara skyldiga att tillämpa internmetoden för alla exponeringar inom en viss exponeringsklass för olika typer av exponeringar inom samma affärsenhet och i olika affärsenheter inom samma grupp eller för användning av egna skattningar av LGD eller användning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden. Perioden ska vara den som de behöriga myndigheterna anser vara lämplig med tanke på arten och omfattningen av den verksamhet som bedrivs av det berörda institutet eller moderföretaget och dess dotterföretag samt antalet och arten av riskklassificeringssystem som ska tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska tillämpa internmetoden enligt de villkor som fastställs av de behöriga myndigheterna. Dessa villkor ska utformas så att de säkerställer att den flexibilitet som erbjuds genom punkt 1 inte utnyttjas selektivt i syfte att uppnå minskningar av kapitalbaskraven för de exponeringsklasser eller affärsenheter som ännu inte omfattas av internmetoden eller vid användningen av egna skattningar av LGD och konverteringsfaktorer.
3.200Instituten ska tillämpa internmetoden enligt de villkor som fastställs av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna ska utforma dessa villkor på ett sådant sätt att de säkerställer att den flexibilitet som erbjuds genom punkt 1 inte utnyttjas selektivt i syfte att uppnå minskningar av kapitalbaskraven för de typer av exponeringar eller affärsenheter som ännu inte omfattas av internmetoden eller av användningen av egna skattningar av LGD eller användningen av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.201Institut som har börjat tillämpa internmetoden först efter den 1 januari 2013 eller som fram till denna tidpunkt av de behöriga myndigheterna ålades att vara i stånd att beräkna sina kapitalbaskrav enligt schablonmetoden får under genomförandeperioden fortsätta att beräkna kapitalbaskraven för alla exponeringar enligt schablonmetoden till dess att de behöriga myndigheterna har meddelat dem att de är tillfreds med att genomförandet av internmetoden med rimlig säkerhet kommer att slutföras.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.202Varje institut som får tillämpa internmetoden på någon exponeringsklass ska också tillämpa internmetoden på aktieexponeringsklassen enligt artikel 147.2 e, förutom i de fall då institutet får tillämpa schablonmetoden på aktieexponeringar enligt artikel 150 och på exponeringsklassen övriga motpartslösa tillgångar enligt artikel 147.2 g.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
6.203EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger hur de behöriga myndigheterna ska fastställa hur och när det stegvisa införandet av internmetoden per exponeringsklass enligt punkt 3 är lämpligt.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 149 Villkor för att återgå till användning av mindre avancerade metoder
1.Ett institut som tillämpar internmetoden på en viss exponeringsklass eller exponeringstyp får inte sluta att tillämpa den metoden och i stället använda schablonmetoden för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp, om inte följande villkor är uppfyllda:
Institutet har visat de behöriga myndigheterna att användningen av schablonmetoden inte syftar till att sänka institutets kapitalbaskrav, att detta är nödvändigt med tanke på arten och komplexiteten hos institutets sammanlagda exponeringar av denna typ och att det inte kommer att ha en väsentlig negativ inverkan på institutets solvens eller förmåga till effektiv riskhantering.
Institutet har fått förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna.
1.204Ett institut som tillämpar internmetoden på en viss exponeringsklass eller exponeringstyp får inte sluta att tillämpa den metoden och i stället använda schablonmetoden för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp, om inte följande villkor är uppfyllda:
Institutet har på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt påvisat att användningen av schablonmetoden inte görs i tillsynsarbitragesyfte, bland annat genom en otillbörlig minskning av institutets kapitalbaskrav, att detta är nödvändigt med tanke på arten och komplexiteten hos institutets sammanlagda exponeringar av den typen och att det inte kommer att ha en väsentlig negativ inverkan på institutets solvens eller förmåga till effektiv riskhantering.
Institutet har fått förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut som enligt artikel 151.9 har fått tillstånd att använda egna skattningar av LGD och konverteringsfaktorer får inte återgå till att använda de LGD-värden och konverteringsfaktorer som avses i artikel 151.8, om inte följande villkor är uppfyllda:
Institutet har visat de behöriga myndigheterna att användningen av LGD och konverteringsfaktorer enligt artikel 151.8 på en viss exponeringsklass eller exponeringstyp inte syftar till att sänka institutets kapitalbaskrav, att detta är nödvändigt med tanke på arten och komplexiteten hos institutets sammanlagda exponeringar av denna typ och att det inte kommer att ha en väsentlig negativ inverkan på institutets solvens eller förmåga till effektiv riskhantering.
Institutet har fått förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten.
3.Tillämpningen av punkterna 1 och 2 är beroende av de villkor som har fastställts av de behöriga myndigheterna för införandet av internmetoden i enlighet med artikel 148 och det tillstånd för permanent partiell användning som avses i artikel 150.
Artikel 150 Villkor för permanent partiell användning
1.Om de behöriga myndigheterna ger sitt godkännande får institut som har tillstånd att använda internmetoden för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för en eller flera exponeringsklasser tillämpa schablonmetoden på följande exponeringar:
Den exponeringsklass som anges i artikel 147.2 a, om antalet väsentliga motparter är litet och det skulle vara oskäligt betungande att kräva att institutet skulle införa ett riskklassificeringssystem för dessa motparter.
Den exponeringsklass som anges i artikel 147.2 b, om antalet väsentliga motparter är litet och det skulle vara oskäligt betungande att kräva att institutet skulle införa ett riskklassificeringssystem för dessa motparter.
Exponeringar i icke väsentliga affärsenheter samt exponeringsklasser eller exponeringstyper som med hänsyn till sin storlek och den riskprofil de företer är av mindre betydelse.
Exponeringar mot medlemsstaternas nationella regeringar, centralbanker och delstatliga och lokala självstyrelseorgan, myndigheter samt administrativa organ och offentliga organ, förutsatt att
det inte finns någon skillnad mellan riskerna vid exponeringar mot den nationella regeringen och centralbanken och vid de övriga nämnda exponeringarna på grund av riktade offentliga åtgärder, och att
exponeringarna mot nationella regeringar och centralbanker åsätts riskvikten 0 % enligt artikel 114.2 eller 114.4.
Ett instituts exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag eller dotterföretag till dess moderföretag, förutsatt att motparten är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag, finansiellt institut, kapitalförvaltningsbolag eller ett företag som tillhandahåller anknutna tjänster som omfattas av tillfredsställande tillsynskrav eller ett företag med en anknytning som omfattas av artikel 12.1 i rådets direktiv 83/349/EEG.
Exponeringar mellan institut vilka uppfyller de krav som anges i artikel 113.7.
Aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts 0 % riskvikt enligt kapitel 2, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 kan tillämpas.
Aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper, varvid detta undantag från internmetoden endast får tillämpas på exponeringar på högst totalt 10 % av kapitalbasen.
De exponeringar som anges i artikel 119.4 och uppfyller villkoren i den artikeln.
De statliga och statligt återförsäkrade garantier som avses i artikel 215.2.
De behöriga myndigheterna ska tillåta tillämpning av schablonmetoden för de aktieexponeringar enligt leden g och h i första stycket som har godkänts för denna behandling i andra medlemsstater. EBA ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över de exponeringar som avses i dessa punkter som ska behandlas enligt schablonmetoden.
Förordning (EU) 2020/873
1.205Instituten ska tillämpa schablonmetoden för samtliga följande exponeringar:
Exponeringar som hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 e.
Exponeringar som hänförts till exponeringsklasser eller som tillhör typer av exponeringar inom en exponeringsklass för vilka instituten inte har fått förhandstillstånd från de behöriga myndigheterna att använda internmetoden vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp.
Ett institut som har tillstånd att använda internmetoden vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och de förväntade förlustbeloppen för en viss exponeringsklass får, med den behöriga myndighetens förhandstillstånd, tillämpa schablonmetoden för vissa typer av exponeringar inom den exponeringsklassen, däribland exponeringar från utländska filialer och olika produktgrupper, om dessa typer av exponeringar är av mindre betydelse sett till storlek och upplevd riskprofil.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.206Utöver de exponeringar som avses i punkt 1 andra stycket får ett institut, med den behöriga myndighetens förhandstillstånd, tillämpa schablonmetoden för följande exponeringar där internmetoden tillämpas för andra typer av exponeringar inom samma exponeringsklass:
Exponeringar mot medlemsstaternas nationella regeringar, centralbanker och regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, förutsatt att
det inte finns någon skillnad mellan riskerna vid exponeringar mot den nationella regeringen och centralbanken och vid de övriga nämnda exponeringarna på grund av riktade offentliga åtgärder, och
exponeringarna mot nationella regeringar och centralbanker åsätts riskvikten 0 % enligt artikel 114.2 eller 114.4.
Ett instituts exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag eller dotterföretag till dess moderföretag, förutsatt att motparten är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag, finansiellt institut, kapitalförvaltningsbolag eller ett företag som tillhandahåller anknutna tjänster som omfattas av tillfredsställande tillsynskrav eller ett företag med en anknytning som omfattas av artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.
Exponeringar mellan institut vilka uppfyller de krav som anges i artikel 113.7.
Ett institut som har tillstånd att använda internmetoden vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för endast vissa typer av exponeringar inom en exponeringsklass ska tillämpa schablonmetoden för de återstående typerna av exponeringar inom den exponeringsklassen.
Utöver de exponeringar som avses i punkt 1 andra stycket i denna artikel och i denna punktat l får ett institut tillämpa schablonmetoden för exponeringar mot kyrkor och religiösa samfund som uppfyller de krav som anges i artikel 115.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.207Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett instituts exponeringsklass avseende aktier inte betraktas som mindre betydande om det sammanlagda värdet av exponeringarna, med undantag av sådana exponeringar i värdepapper som gjorts inom ramen för lagstiftningsprogram enligt punkt 1 h, genomsnittligt under det föregående året överstiger 10 % av institutets kapital. Om dessa exponeringar till antalet uppgår till mindre än 10 enskilda innehav, ska tröskelvärdet i stället vara 5 % av institutets kapital.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2a.Senast den 10 juli 2028 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om vad som utgör typer av exponeringar som är av mindre betydelse sett till storlek och upplevd riskprofil.
Förordning (EU) 2024/1623
3.208EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa tillämpningsvillkor för punkt 1 a, b och c.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.209EBA ska 2018 utfärda riktlinjer för tillämpningen av punkt 1 d med rekommendationer om gränsvärden uttryckta i procent av den totala balansräkningen och eller riskvägda tillgångar som ska beräknas enligt schablonmetoden.
Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2012.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 2 Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp
Underavsnitt 1 Behandling per exponeringsklass
1.De riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk för exponeringar som tillhör någon av de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 a–e och g ska, såvida dessa exponeringar inte dras av från kapitalbas eller omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket, beräknas i enlighet med underavsnitt 2.
Förordning (EU) 2022/2036
1.210De riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk för exponeringar som tillhör någon av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a, aa i, aa ii, b, c i, c ii, c iii, d i, d ii, d iii, d iv eller g ska, såvida inte dessa exponeringar dras av från kapitalbasen eller omfattas av den behandling som anges i artikel 72e.5 första stycket, beräknas i enlighet med underavsnitt 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De riskvägda exponeringsbeloppen för utspädningsrisk avseende förvärvade fordringar ska beräknas i enlighet med artikel 157. När ett institut har full regressrätt avseende förvärvade fordringar gentemot säljaren för fallissemangsrisken och utspädningsrisken ska bestämmelserna i artikel 152 och i artikel 158.1–158.4 inte tillämpas på de förvärvade fordringarna. Exponeringen får i stället behandlas som en exponering med säkerhet.
3.Beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk och utspädningsrisk ska bygga på de relevanta parametrar som gäller för exponeringen i fråga. Dessa ska omfatta PD (sannolikhet för fallissemang), LGD, löptid (nedan kallad M) och exponeringsvärde för exponeringen. PD och LGD kan tas upp separat eller tillsammans i enlighet med avsnitt 4.
4.211Instituten ska utföra beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen för alla exponeringar som tillhör exponeringsklassen ”aktieexponeringar” enligt artikel 147.2 e i enlighet med artikel 155. Instituten får tillämpa de metoder som fastställs i artikel 155.3 och 155.4, om de har fått förhandsgodkännande av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna ska tillåta ett institut att tillämpa internmetoden enligt artikel 155.4, förutsatt att institutet uppfyller de krav som anges i avsnitt 6 underavsnitt 4.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.Beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk i samband med exponeringar för specialutlåning får göras enligt artikel 153.5.
6.För exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a–d ska instituten tillhandahålla egna PD-skattningar i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6.
7.För exponeringar som tillhör den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 d ska instituten tillhandahålla egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6.
7.212När det gäller hushållsexponeringar ska instituten i tillämpliga fall och i enlighet med artikel 166.8 och 166.8b ta fram egna skattningar av LGD och kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden, i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6. Instituten ska använda kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden om artikel 166.8 och 166.8b inte tillåter användning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.För exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a–c ska instituten tillämpa de LGD-värden som anges i artikel 161.1 och de konverteringsfaktorer som anges i artikel 166.8 a–d, om de inte fått tillstånd att använda sina egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer för dessa exponeringsklasser i enlighet med punkt 9.
8.213För följande exponeringar ska instituten tillämpa de LGD-värden som anges i artikel 161.1 och kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden i enlighet med artikel 166.8, 166.8a och 166.8b:
Exponeringar som hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 b.
Andra exponeringar mot enheter i den finansiella sektorn än de som avses i led a i detta stycke.
Exponeringar mot stora företag som inte hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 c ii.
När det gäller exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a, aa i eller aa ii, c i, c ii eller c iii, med undantag för de exponeringar som avses i första stycket i denna punkt, ska instituten tillämpa LGD-värdena enligt artikel 161.1 och kreditkonverteringsfaktorerna enligt schablonmetoden enligt artikel 166.8, 166.8a och 166.8b, såvida de inte har fått tillstånd att använda egna skattningar av LGD och kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden för dessa exponeringar i enlighet med punkt 9 i den här artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.De behöriga myndigheterna får för alla exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a–c tillåta att instituten använder egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6.
9.214När det gäller de exponeringar som avses i punkt 8 andra stycket i denna artikel ska den behöriga myndigheten tillåta instituten att i tillämpliga fall och i enlighet med artikel 166.8 och 166.8b använda egna skattningar av LGD och kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
10.De riskvägda exponeringsbeloppen för värdepapperiserade exponeringar och för exponeringar som tillhör den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 f ska beräknas i enlighet med kapitel 5.
11.215När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fonder som tillhör den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 ea ska instituten tillämpa den behandling som anges i artikel 152, såvida inte dessa exponeringar dras av från kapitalbasen eller omfattas av den behandling som anges i artikel 72e.5 första stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond genom att multiplicera fondens riskvägda exponeringsbelopp, beräknat i enlighet med de metoder som avses i punkterna 2 och 5, med procentandelen andelar eller aktier som innehas av dessa institut.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som har tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar göra en genomlysning av dessa underliggande exponeringar för att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp genom att riskvikta alla fondens underliggande exponeringar som om de innehafts direkt av instituten.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från artikel 92.3 d får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fond i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatexponeringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.
Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.
Förordning (EU) 2019/876
3.216Genom undantag från artikel 92.4 e får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fond i enlighet med punkt 1 eller 2 i den här artikeln beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatexponeringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.
Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel och som uppfyller villkoren för permanent partiell användning i enlighet med artikel 150, eller som inte uppfyller villkoren för att använda metoderna i detta kapitel eller en eller flera av de metoder som anges i kapitel 5 för alla eller delar av fondens underliggande exponeringar, ska beräkna riskviktade exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp i enlighet med följande principer:
För exponeringar som hänförs till klassen aktieexponeringar enligt artikel 147.2 e ska instituten tillämpa den förenklade riskviktmetoden enligt artikel 155.2.
För exponeringar som hänförs till klassen för poster som representerar positioner i värdepapperisering enligt artikel 147.2 f ska instituten tillämpa det förfarande som anges i artikel 254 som om dessa exponeringar skulle vara direkt innehavda av dessa institut.
För alla andra underliggande exponeringar ska instituten tillämpa schablonmetoden enligt kapitel 2 i denna avdelning.
Vid tillämpning av led a i första stycket ska instituten om de inte kan skilja mellan exponeringar i riskkapitalföretag, börsnoterade aktier och andra aktieliknande exponeringar behandla exponeringarna i fråga som andra aktieliknande exponeringar.
Förordning (EU) 2019/876
4.217Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel och som inte använder metoderna enligt detta kapitel eller, i tillämpliga fall, kapitel 5 för alla eller delar av fondens underliggande exponeringar, ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för alla eller de delarna av de underliggande exponeringarna i enlighet med följande principer:
När det gäller underliggande exponeringar som skulle hänföras till den exponeringsklass som avses i artikel 147.2 e ska instituten tillämpa schablonmetoden i kapitel 2.
När det gäller exponeringar som hänförs till den exponeringsklass ’poster som representerar positioner i värdepapperisering’ som avses i artikel 147.2 f ska instituten tillämpa den behandling som anges i artikel 254 som om dessa exponeringar innehades direkt av dessa institut.
När det gäller alla andra underliggande exponeringar ska instituten tillämpa schablonmetoden i kapitel 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda får institut som saknar tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar beräkna dessa exponeringars riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med den mandatbaserade metoden enligt artikel 132a.2. För de exponeringar som förtecknas i punkt 4 a, b och c i denna artikel ska instituten emellertid tillämpa de metoder som anges där.
Förordning (EU) 2019/876
6.Om inte annat följer av artikel 132b.2 ska institut som inte tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel eller den mandatbaserade metoden i enlighet med punkt 5 i denna artikel tillämpa den reservmetod som avses i artikel 132.2.
Förordning (EU) 2019/876
7.Instituten får beräkna sin riskvägda exponering i form av enheter eller aktier i fonder genom att kombinera de metoder som avses i denna artikel, förutsatt att villkoren för dessa metoder uppfylls.
Förordning (EU) 2019/876
8.Institut som inte har tillräckliga uppgifter eller information för att beräkna en fonds riskvägda belopp i enlighet med metoderna som fastställs i punkterna 2, 3, 4 och 5 får förlita sig på en tredje parts beräkningar förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Tredjeparten är antingen
fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut förutsatt att fonden enbart investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut, eller
för fonder som inte omfattas av led i, i detta led, fondens förvaltningsbolag förutsatt att detta uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a.
För exponeringar som inte förtecknas i punkt 4 a, b och c i denna artikel utför tredjeparten beräkningarna i enlighet med genomlysningsmetoden som fastställs i artikel 132a.1.
För exponeringar som förtecknas i punkt 4 a, b och c utför tredjeparten beräkningarna i enlighet med den metod som anges i respektive led.
En extern revisor har bekräftat att tredjepartens beräkning är korrekt.
Institut som förlitar sig på tredjeparts beräkningar ska multiplicera de riskvägda exponeringsbeloppen för en fonds exponeringar från dessa beräkningar med en faktor på 1,2.
Genom undantag från det andra stycket ska faktorn på 1,2 inte tillämpas om institutet har obegränsad tillgång till de detaljerade beräkningar som utförs av tredjeparten. På begäran ska institutet lämna dessa beräkningar till den behöriga myndigheten.
Förordning (EU) 2019/876
9.Vid tillämpning av denna artikel ska artiklarna 132.5, 132.6 och 132b tillämpas. Vid tillämpning av denna artikel ska artikel 132c tillämpas, med de riskvikter som beräknats i enlighet med kapitel 3 i denna avdelning.
Förordning (EU) 2019/876
Underavsnitt 2 Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk
Byter den 1 januari 2025 namn till Riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, exponeringar mot institut och exponeringar mot företag enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Om inte annat följer av punkterna 2, 3 och 4, ska de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker beräknas enligt följande formler:
Riskvägt exponeringsvärde = RW · exponeringsvärde
där riskvikten (RW) fastställs som
För PD = 0, ska RW vara: 0
För PD = 1, dvs. i fråga om fallissemang:
där instituten tillämpar LGD-värdena enligt artikel 161.1 ska RW vara: 0
där instituten tillämpar egna skattningar av LGD-värden ska RW vara RW = max {0,12.5 · (LGD – ELBE)};
Bästa skattning av förväntad förlust (”best estimate of expected loss”, nedan kallad ELBE) ska vara institutets bästa skattning av den förväntade förlusten för den fallerade exponeringen i enlighet med led h i artikel 181.1.
För 0 < PD < 1: RW =
där | |
N(x) | = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel (dvs. sannolikheten för att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är mindre än eller lika med x), |
G(Z) | = den inversa kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel (dvs. variabeln har ett värde x som är sådant att N(x)= z), |
R | = korrelationskoefficienten, som fastställs som |
b | = löptidsfaktorn, som fastställs som |
1.219Om inte annat följer av punkterna 2 och 4 ska de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, exponeringar mot institut och exponeringar mot företag beräknas enligt följande formler:
Riskvägt exponeringsvärde = RW · exponeringsvärde
där riskvikten (RW) fastställs som
För PD = 0, ska RW vara: 0
För PD = 1, dvs. i fråga om fallissemang:
där instituten tillämpar LGD-värdena enligt artikel 161.1 ska RW vara: 0
där instituten tillämpar egna skattningar av LGD-värden ska RW vara RW = max {0,12.5 · (LGD – ELBE)};
Bästa skattning av förväntad förlust (”best estimate of expected loss”, nedan kallad ELBE) ska vara institutets bästa skattning av den förväntade förlusten för den fallerade exponeringen i enlighet med led h i artikel 181.1.
För 0 < PD < 1:
där | |
N | = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel, dvs. N(x) motsvarar sannolikheten för att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är mindre än eller lika med x, |
G | = den inversa kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel, dvs. om x = G(z), är x värdet som innebär att N(x) = z, |
R | korrelationskoefficienten, som fastställs som  |
b | löptidsfaktorn, som fastställs som |
M | = löptiden, uttryckt i år och fastställd i enlighet med artikel 162. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För alla exponeringar mot stora enheter i den finansiella sektorn ska korrelationskoefficienten i punkt 1 iii multipliceras med 1,25. För alla exponeringar mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn ska korrelationskoefficienterna i punkterna 1 iii och 4 vid behov multipliceras med 1,25.
2.220När det gäller exponeringar mot stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn ska den korrelationskoefficient R som avses i punkt 1 iii eller, i tillämpliga fall, punkt 4 multipliceras med 1,25 vid beräkning av riskvikterna för dessa exponeringar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.221Det riskvägda exponeringsbeloppet för varje exponering som uppfyller de krav som anges i artiklarna 202 och 217 får anpassas enligt följande formel.
Riskvägt exponeringsbelopp = RW · exponeringsvärde · (0,15 + 160 · PDpp)
där
PDpp = PD-värdet för utfärdaren av kreditriskskyddet.
RW ska beräknas med den tillämpliga riskviktsformeln i punkt 1 för den skyddade exponeringen, gäldenärens PD-värde och LGD-värdet för en jämförbar direkt exponering mot utfärdaren av kreditriskskyddet. Löptidsfaktorn b ska beräknas med det PD-värde som är lägst av skyddsutfärdarens och gäldenärens.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.När det gäller exponeringar mot företag där den totala årliga försäljningen för den koncern som företaget tillhör inte överstiger 50 miljoner EUR, får instituten använda följande korrelationsformel i led iii) i punkt 1 för beräkning av riskvikt för exponeringar mot företag. I denna formel uttrycks S som total omsättning per år i miljoner EUR ≤ S ≤ = 50 miljoner EUR. Rapporterad omsättning som understiger 5 miljoner EUR ska behandlas som om den motsvarade 5 miljoner EUR. När det gäller en grupp av förvärvade fordringar, ska den totala årliga omsättningen vara ett vägt genomsnitt av gruppens enskilda exponeringar.
Instituten ska ersätta total omsättning per år med koncernens totala tillgångar om den totala omsättningen per år inte är ett lämpligt mått på företagets storlek och totala tillgångar är ett lämpligare mått än total omsättning per år.
5.För exponeringar som utgör specialutlåning där institutet inte kan göra PD-skattningar eller dess PD-skattningar inte uppfyller de krav som anges i avsnitt 6 ska det åsätta dessa exponeringar riskvikt enligt tabell 1:
Tabell 1 | |||||
Resterande löptid | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Mindre än 2,5 år | 50 % | 70 % | 115 % | 250 % | 0 % |
Lika med eller mer än 2,5 år | 70 % | 90 % | 115 % | 250 % | 0 % |
När instituten åsätter exponeringar som utgör specialutlåning riskvikt, ska de beakta följande faktorer: finansiell styrka, politiskt och rättsligt klimat, transaktionernas och/eller tillgångarnas särdrag, de medverkande och utvecklande parternas styrka, däribland eventuella inkomster från offentliga och privata partnerskap och förekomsten av säkerheter.
6.För sina förvärvade företagsfordringar ska institut uppfylla kraven i artikel 184. I fråga om förvärvade företagsfordringar som dessutom uppfyller villkoren i artikel 154.5, där det skulle vara onödigt betungande för ett institut att tillämpa standarder för riskbedömning för exponeringar mot företag enligt avsnitt 6, får standarder för riskbedömning för hushållsexponeringar enligt avsnitt 6 användas.
7.I fråga om förvärvade företagsfordringar gäller att återbetalningsbara anskaffningsprisavdrag, säkerheter eller partiella garantier som ger ett förstaförlustskydd med avseende på fallissemang, utspädning eller bådadera får behandlas som ett förstaförlustskydd av förvärvaren av fordringarna eller av mottagaren av säkerheten eller den partiella garantin i enlighet med kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitten 2 och 3. Den säljare som tillhandahåller det återbetalningsbara anskaffningsprisavdraget och tillhandahållaren av en säkerhet eller en partiell garanti ska behandla dessa som en exponering mot en förstaförlustposition i enlighet med kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitten 2 och 3.
Förordning (EU) 2017/2401
8.Om ett institut ger kreditriskskydd för ett antal exponeringar på villkor att det n:te fallissemanget bland exponeringarna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska avsluta kontraktet, ska riskvikterna för exponeringarna i korgen summeras, exklusive n-1-exponeringar, där summan av det förväntade förlustbeloppet multiplicerat med 12,5 och det riskvägda exponeringsbeloppet inte ska överstiga det nominella beloppet på det skydd som ges av kreditderivatet multiplicerat med 12,5. De n-1-exponeringar som ska undantas från summeringen ska fastställas på basis av att de ska innefatta de exponeringar som ger upphov till ett lägre riskvägt exponeringsbelopp än det som gäller för någon av de exponeringar som räknats in i summeringen. En riskvikt om 1.250 % ska tillämpas på positioner i en korg om ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt IRK-metoden.
Förordning (EU) 2017/2401
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera hur instituten ska beakta de faktorer som avses i punkt 5 andra stycket när de åsätter riskvikter till exponeringar som utgör specialutlåning.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
1.De riskvägda exponeringsbeloppen för hushållsexponeringar ska beräknas enligt följande formler:
Riskvägt exponeringsbelopp = RW · exponeringsvärde
där riskvikten (RW) fastställs på följande sätt:
för PD = 1, dvs. i fråga om fallissemang, ska RW vara
RW = max {0,12.5 · (LGD – ELBE)};
där ELBE ska vara institutets bästa skattning av den förväntade förlusten för den fallerade exponeringen enlighet med artikel 181.1 h.
om 0 < PD < 1, dvs. för varje annat möjligt värde för PD än de värden som anges i led i RW =
där | |
N(x) | = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel (dvs. sannolikheten för att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är mindre än eller lika med x). |
G(Z) | = den inversa kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel (dvs. variabeln har ett värde x som är sådant att N(x) = z). |
R | = korrelationskoefficienten som fastställs som |
1.222De riskvägda exponeringsbeloppen för hushållsexponeringar ska beräknas enligt följande formler:
Riskvägt exponeringsbelopp = RW · exponeringsvärde
där riskvikten (RW) fastställs på följande sätt:
för PD = 1, dvs. i fråga om fallissemang, ska RW vara
RW = max {0,12.5 · (LGD – ELBE)};
där ELBE ska vara institutets bästa skattning av den förväntade förlusten för den fallerade exponeringen enlighet med artikel 181.1 h.
För PD < 1:
där | |
N | = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel, dvs. N(x) motsvarar sannolikheten för att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är mindre än eller lika med x, |
G | den inversa kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel, dvs. om x = G(z), är x värdet som innebär att N(x) = z, |
R | = korrelationskoefficienten som fastställs som  |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.223De riskvägda exponeringsbeloppen för varje exponering mot små och medelstora företag enligt artikel 147.5 som uppfyller de krav som anges i artiklarna 202 och 217 får beräknas i enlighet med artikel 153.3.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.För hushållsexponeringar där säkerhet har ställts i form av fastighet ska en koefficient av korrelation (R) på 0,15 ersätta det värde som erhålls enligt korrelationsformeln i punkt 1.
3.224När det gäller hushållsexponeringar som inte är fallerande och som är säkrade eller delvis säkrade genom bostadsfastighet ska en korrelationskoefficient R på 0,15 ersätta det värde som erhålls genom formeln för korrelationskoefficient i punkt 1.
Den riskvikt som beräknas för en exponering som delvis är säkrad genom bostadsfastighet enligt punkt 1 ii, med beaktande av en korrelationskoefficient R enligt första stycket i denna punkt, ska tillämpas på både den säkrade delen och den del av exponeringen som saknar säkerhet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.För kvalificerade rullande hushållsexponeringar i enlighet med definitionen i leden a–e ska en koefficient av korrelation (R) på 0,04 ersätta det värde som erhålls enligt korrelationsformeln i punkt 1.
Exponeringar ska betecknas som kvalificerade rullande hushållsexponeringar om de uppfyller samtliga följande villkor:
Exponeringarna ska vara mot en eller flera fysiska personer.
Exponeringarna ska vara rullande, utan säkerhet och, så länge de inte tas i anspråk, villkorslöst återkalleliga av institutet. I detta sammanhang definieras rullande exponeringar som exponeringar där kundernas utestående belopp tillåts fluktuera på grundval av deras beslut att låna och betala tillbaka upp till en gräns som fastställts av institutet. Outnyttjade kreditmöjligheter kan betraktas som villkorslöst återkalleliga, om villkoren tillåter institutet att annullera dem i den utsträckning som lagstiftningen om konsumentskydd och anknutna områden medger.
Exponeringen i underportföljen mot en enskild person får uppgå till maximalt 100.000 EUR.
Korrelationen i denna punkt får bara användas för portföljer där förlustnivån visat låg volatilitet i förhållande till genomsnittsnivån, särskilt inom de låga PD-intervallen.
Behandlingen som en kvalificerad rullande hushållsexponering ska överensstämma med underportföljens underliggande riskegenskaper.
Med avvikelse från led b gäller inte kravet att exponeringen ska vara utan säkerhet för kreditfaciliteter med säkerhet kopplade till ett lönekonto. I detta fall ska de belopp som återvinns från säkerheten inte beaktas i LGD-skattningen.
De behöriga myndigheterna ska kontrollera hur volatiliteten i förlustnivån förhåller sig till den genomsnittliga förlustnivån både för den totala portföljen av kvalificerade rullande hushållsexponeringar och för de enskilda underportföljerna, och vara beredda att utbyta information över gränserna om särdragen hos de kvalificerade rullande hushållskrediternas förlustnivåer.
4.225När det gäller kvalificerade revolverande hushållsexponeringar som inte är fallerande ska en korrelationskoefficient R på 0,04 ersätta det värde som erhålls genom formeln för korrelationskoefficient i punkt 1.
De behöriga myndigheterna ska se över förlustnivåernas relativa volatilitet hos kvalificerade revolverande hushållsexponeringar som tillhör samma typ av exponeringar samt hos exponeringsklassen ’aggregerade kvalificerade revolverande hushållsexponeringar’, och ska utbyta information om särdragen för förlustnivåerna hos kvalificerade revolverande hushållsexponeringar med olika medlemsstater, sinsemellan och med EBA.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.För att vara berättigade till hushållsbehandling ska de förvärvade fordringarna uppfylla minimikraven i artikel 184 och samtliga följande villkor:
Institutet har förvärvat fordringarna från en eller flera oberoende säljande tredje parter och dess exponering mot fordringarnas gäldenärer innefattar inte någon exponering som direkt eller indirekt har sitt ursprung hos institutet.
De förvärvade fordringarna ska ha uppstått på rent marknadsmässiga grunder mellan säljaren och gäldenären. Företagsinterna fordringar och fordringar som balanseras mot motkonton mellan företag som köper och säljer till varandra kan därför inte komma ifråga.
Det förvärvande institutet har en fordran på all avkastning från de köpta fordringarna eller proportionell ränta på avkastningen.
Portföljen med köpta fordringar är tillräckligt diversifierad.
6.I fråga om förvärvade hushållsfordringar gäller att återbetalningsbara anskaffningsprisavdrag, säkerheter eller partiella garantier som ger ett förstaförlustskydd med avseende på fallissemang, utspädning eller bådadera får behandlas som ett förstaförlustskydd av förvärvaren av fordringarna eller av mottagaren av säkerheten eller den partiella garantin i enlighet med kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitten 2 och 3. Den säljare som tillhandahåller det återbetalningsbara anskaffningsprisavdraget och tillhandahållaren av en säkerhet eller en partiell garanti ska behandla dessa som en exponering mot en förstaförlustposition i enlighet med kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitten 2 och 3.
Förordning (EU) 2017/2401
7.I fråga om hybridgrupper med köpta hushållsfordringar, där de förvärvande instituten inte kan separera exponeringar mot säkerhet i fastigheter och kvalificerade rullande hushållsexponeringar från andra hushållsexponeringar, ska den hushållsriskviktfunktion som ger det högsta kapitalkravet för dessa exponeringar gälla.
1.226Instituten ska fastställa sina riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, exklusive aktieexponeringar som dras av i enlighet med del två eller omfattas av en riskvikt på 250 % enligt artikel 48, i enlighet med de metoder som anges i punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln. Ett institut får tillämpa olika metoder på olika aktieportföljer, när institutet självt använder olika metoder för intern riskhantering. Om ett institut tillämpar olika metoder, ska valet av PD/LGD-metoden eller internmetoden vara konsekvent, även i ett längre tidsperspektiv och i förhållande till den metod som används för intern riskhantering av den relevanta aktieexponeringen, och ska inte styras av tillsynsarbitrage.
Instituten får behandla aktieexponeringar mot anknutna företag i enlighet med behandlingen av övriga motpartslösa tillgångar.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.227Enligt den förenklade riskviktmetoden ska den riskvägda exponeringen behandlas enligt formeln
Riskvägt exponeringsbelopp = RW * exponeringsvärde:
där
Riskvikt (RW) = 190 % för icke noterade aktieexponeringar i tillräckligt diversifierade portföljer
Riskvikt (RW) = 290 % för exponeringar i börsnoterade aktier.
Riskvikt (RW) = 370 % för övriga aktieexponeringar.
Korta avistapositioner och derivatinstrument som hålls utanför handelslagret får balansera långa positioner i samma enskilda värdepapper förutsatt att dessa instrument uttryckligen har utpekats som säkringar av bestämda aktieexponeringar och att de tillhandahåller skydd för ytterligare minst ett år. Övriga korta positioner ska behandlas som om de vore långa positioner varvid den relevanta riskvikten åsätts varje positions absoluta värde. I fråga om positioner, där det finns en löptidsobalans ska metoden för företagsexponeringar tillämpas enligt artikel 162.5.
Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd som erhållits för en aktieexponering enligt de metoder som anges i kapitel 4.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.228Enligt PD/LGD-metoden ska de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas enligt formlerna i artikel 153.1. Om institutet inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen på fallissemang i artikel 178 ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5.
För varje enskild exponering får summan av den förväntade förlusten multiplicerad med 12,5 och det riskvägda exponeringsbeloppet inte överstiga exponeringsvärdet multiplicerat med 12,5.
Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd som erhållits för en aktieexponering enligt de metoder som anges i kapitel 4. Därvid ska ett LGD-värde på 90 % av exponeringen mot utfärdaren av säkringen tillämpas. För icke noterade aktieexponeringar i tillräckligt diversifierade portföljer får ett LGD-värde på 65 % användas. För detta ändamål ska löptiden M vara fem år.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.229Enligt metoden med interna modeller ska det riskvägda exponeringsbeloppet motsvara den potentiella förlust på institutets aktieexponeringar som motsvarar ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall i en intern value at riskmodell avseende skillnaden mellan den kvartalsvisa avkastningen och en relevant riskfri räntenivå under en lång jämförelseperiod, multiplicerad med faktorn 12,5. I fråga om aktieportföljer får de riskvägda exponeringsbeloppen inte vara mindre än den sammanlagda summan av följande:
De riskvägda exponeringsbelopp som krävs enligt PD/LGD-metoden.
De motsvarande förväntade förlustbeloppen multiplicerade med 12,5.
De belopp som avses i leden a och b ska beräknas på grundval av de PD-värden som anges i artikel 165.1 och de tillhörande LGD-värden som anges i artikel 165.2.
Instituten får godkänna obetalt kreditriskskydd som erhållits för en aktieposition.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
De riskvägda exponeringsbeloppen för övriga motpartslösa tillgångar ska beräknas enligt följande formel:
Riskvägt exponeringsbelopp = 100 % · exponeringsbelopp, med undantag av följande:
Kassabehållning och likvärdiga poster samt omyntat guld som förvaras i egna valv eller på tilldelad plats ska åsättas riskvikt 0 % i den utsträckning som institutet har förpliktelser i motsvarande form.
Exponeringen är ett restvärde av leasade tillgångar. I det fallet ska det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt följande:
där t är det som är störst av 1 och det närmaste antalet hela år som återstår av leasingtiden.
1 | · 100 % · Exponeringsvärde |
Underavsnitt 3 Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för förvärvade fordringars utspädningsrisk
1.Instituten ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för förvärvade företags- och hushållsfordringars utspädningsrisk enligt formeln i artikel 153.1.
2.Instituten ska fastställa parametrarna PD och LGD i enlighet med avsnitt 4.
3.Instituten ska fastställa exponeringsvärdet i enlighet med avsnitt 5.
4.I denna artikel ska värdet på M vara 1 år.
5.De behöriga myndigheterna ska undanta ett institut från att beräkna och erkänna riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken för en typ av exponering som förorsakas av förvärvade företags- eller hushållsfordringar, om institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att utspädningsrisken för det institutet är försumbar för denna typ av exponering.
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera följande:
Metoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för förvärvade fordringars utspädningsrisk, inbegripet erkännande av kreditriskreducering i enlighet med artikel 160.4, och villkoren för användning av egna skattningar och parametrar enligt reservmetoden.
Bedömningen av kriterier för att den typ av exponeringar som avses i punkt 5 ska anses vara försumbara.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 3 Förväntade förluster
Artikel 158 Behandling per exponeringsslag
1.Beräkningen av förväntade förlustbelopp ska baseras på samma ingångsvärden för PD och LGD och samma exponeringsvärden för varje exponering som de som används för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 151.
2.Förväntade förlustbelopp för värdepapperiserade exponeringar ska beräknas i enlighet med kapitel 5.
3.Förväntat förlustbelopp för exponeringar inom exponeringsklassen ”övriga motpartslösa tillgångar” enligt artikel 147.2 g ska vara noll.
4.Förväntade förlustbelopp för exponeringar i form av aktier eller andelar i fonder enligt artikel 152 ska beräknas i enlighet med de metoder som anges i den här artikeln.
5.Förväntade förluster (EL) och förlustbelopp för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt hushållsexponeringar ska beräknas enligt följande formler:
Förväntade förluster (EL) = PD * LGD
Förväntat förlustbelopp = EL [multiplicerat med] exponeringsvärde.
För fallerade exponeringar (PD = 100 %), om institut använder egna skattningar av LGD, ska EL vara ELBE, institutets bästa skattning av den förväntade förlusten av den fallerade exponeringen i enlighet med artikel 181.1 h.
För exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 153.3 ska EL vara 0 %.
5.230Förväntade förluster (EL) och förlustbelopp för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker, regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ samt hushållsexponeringar ska beräknas enligt följande formler:
Förväntad förlust (EL) = PD * LGD
Förväntat förlustbelopp = EL [multiplicerat med] exponeringsvärde.
För fallerade exponeringar (PD = 100 %), om institut använder egna skattningar av LGD, ska EL vara ELBE, institutets bästa skattning av den förväntade förlusten av den fallerade exponeringen i enlighet med artikel 181.1 h.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.EL-värden för exponeringar som utgör specialutlåning, där instituten bestämmer riskvikter enligt metoderna i artikel 153.5, ska fastställas enligt tabell 2.
Tabell 2 | |||||
Resterande löptid | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 | Kategori 4 | Kategori 5 |
Mindre än 2,5 år | 0 % | 0,4 % | 2,8 % | 8 % | 50 % |
Minst 2,5 år | 0,4 % | 0,8 % | 2,8 % | 8 % | 50 % |
7.231Det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar där det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt den förenklade riskviktmetoden ska beräknas enligt följande formel:
Förväntat förlustbelopp = EL · exponeringsvärde
Följande EL-värden ska användas:
Förväntad förlust (EL) = 0,8 % för icke noterade aktieexponeringar i tillräckligt diversifierade portföljer.
Förväntad förlust (EL) = 0,8 % för exponeringar i börsnoterade aktier.
Förväntad förlust (EL) = 2,4 % för alla övriga aktieexponeringar.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
8.232Den förväntade förlusten och det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar där det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt PD/LGD-metoden ska beräknas enligt följande formler:
Förväntade förluster (EL) = PD · LGD
Förväntat förlustbelopp = EL · exponeringsvärde
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
9.233Det förväntade förlustbeloppet ska vara noll för aktieexponeringar där det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt metoden med interna modeller.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
9a.Det förväntade förlustbeloppet för ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav som fastställs i artikel 132c.3 ska vara noll.
Förordning (EU) 2019/876
10.Det förväntade förlustbeloppet för förvärvade fordringars utspädningsrisk ska beräknas enligt följande formel:
Förväntade förluster (EL) = PD · LGD
Förväntat förlustbelopp = EL · exponeringsvärde
Artikel 159 Behandling av förväntade förlustbelopp
Instituten ska dra av de förväntade förlustbelopp som beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 från allmänna och specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 105 och andra avdrag från kapitalbasen som är hänförliga till dessa exponeringar med undantag för de avdrag som gjorts i enlighet med artikel 36.1 m. Underkursbelopp på exponeringar i balansräkningen som förvärvats i samband med fallissemang i enlighet med artikel 166.1 ska behandlas på samma sätt som specifika kreditriskjusteringar. Specifika kreditriskjusteringar av fallerade exponeringar får inte användas för att täcka förväntade förlustbelopp i samband med andra exponeringar. Förväntade förlustbelopp för värdepapperiserade exponeringar samt allmänna och specifika kreditriskjusteringar som är hänförliga till dessa exponeringar ska inte tas med i denna beräkning.
Förordning (EU) 2019/630
Artikel 159 Behandling av förväntade förlustbelopp, IRB-underskott och IRB-överskott
1.234Institut ska dra av förväntade förlustbelopp för de exponeringar som avses i artikel 158.5, 158.6 och 158.10 från summan av följande:
Allmänna och specifika kreditriskjusteringar i samband med dessa exponeringar, beräknade i enlighet med artikel 110.
Ytterligare värdejusteringar på grund av motpartsfallissemang, fastställda i enlighet med artikel 34 och kopplade till exponeringar för vilka de förväntade förlustbeloppen beräknas i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10.
Andra reduceringar av kapitalbasen i samband med dessa exponeringar, andra än de avdrag som görs i enlighet med artikel 36.1 m.
Om den beräkning som görs i enlighet med första stycket resulterar i ett positivt belopp ska det erhållna beloppet kallas IRB-överskottet. Om den beräkning som görs i enlighet med första stycket resulterar i ett negativt belopp ska det erhållna beloppet kallas IRB-underskottet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.235Vid den beräkning som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten behandla underkursbelopp fastställda i enlighet med artikel 166.1 för exponeringar i balansräkningen som förvärvats vid fallissemang på samma sätt som specifika kreditriskjusteringar. Underkursbelopp för exponeringar i balansräkningen som förvärvats när de inte fallerat får inte ingå i beräkningen av IRB-underskottet eller IRB-överskottet. Specifika kreditriskjusteringar av fallerande exponeringar får inte användas för att täcka förväntade förlustbelopp i samband med andra exponeringar. Förväntade förlustbelopp för värdepapperiserade exponeringar och allmänna och specifika kreditriskjusteringar i samband med dessa exponeringar ska inte tas med i beräkningen av IRB-underskottet eller IRB-överskottet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 4 PD, LGD och löptid
Underavsnitt –1 Exponeringar som täcks av garantier från medlemsstaternas nationella regeringar och centralbanker eller ECB
Vid tillämpning av kapitel 3, särskilt artiklarna 160.1, 161.4, 164.4 och 166.8c, och om en exponering täcks av en godtagbar garanti från en nationell regering eller centralbank eller av ECB, ska indatagolven för PD, LGD och kreditkonverteringsfaktorer inte tillämpas på den del av exponeringen som täcks av den garantin. Den del av exponeringen som inte täcks av den garantin ska dock omfattas av de berörda indatagolven för PD, LGD och kreditkonverteringsfaktorer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Underavsnitt 1 Exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och Centralbanker237
Byter den 1 januari 2025 namn till Exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker, regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.PD-värdet för en exponering mot ett företag eller ett institut ska vara minst 0,03 %.
1.238När det gäller exponeringar som hänförs till de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 b eller artikel 147.2 c i, ii eller iii, endast i syfte att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och de förväntade förlustbeloppen för dessa exponeringar, särskilt vid tillämpning av artiklarna 153, 157, 158.1, 158.5 och 158.10, får det PD-värde som för varje exponering används som indata i formlerna för riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förluster inte understiga följande värde på PD-indatagolvet: 0,05 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.239När det gäller exponeringar som hänförs till de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 aa i eller ii, endast i syfte att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och de förväntade förlustbeloppen för dessa exponeringar, får det PD-värde som för varje exponering används som indata i formlerna för riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förluster inte understiga följande värde på PD-indatagolvet: 0,03 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För förvärvade företagsfordringar ska PD-värdet, om institutet inte kan göra PD-skattningar eller om institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6, fastställas enligt följande metoder:
PD för icke efterställda fordringar på förvärvade företagsfordringar ska motsvara institutets skattning av EL dividerat med LGD för dessa fordringar.
PD för efterställda fordringar på förvärvade företagsfordringar ska motsvara institutets skattning av EL.
Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna LGD-skattningar för företagsexponeringar i enlighet med artikel 143 och det kan bryta ned sina EL-skattningar för förvärvade företagsfordringar till PD- och LGD-värden på ett sätt som bedöms som tillförlitligt av den behöriga myndigheten, får institutet använda den PD-skattning som detta tillvägagångssätt resulterar i.
3.PD för fallerade motparter ska vara 100 %.
4.Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd i PD enligt bestämmelserna i kapitel 4. Vid utspädningsrisk godtas, utöver de utfärdare av kreditriskskydd som avses i artikel 201.1 g, även säljaren av de förvärvade fordringarna, om följande villkor är uppfyllda:
Företaget har en kreditvärdering, tilldelat av ett kreditvärderingsinstitut, som enligt de behöriga myndigheterna motsvarar steg 3 eller högre på kreditkvalitetsskalan enligt de regler för riskvägning av exponeringar mot företag som anges i kapitel 2.
Företaget har inte tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt ratinginstitut, i fråga om institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt internmetoden, men är internt klassificerad med ett PD-värde som motsvarar den kreditklassificering av externa kreditvärderingsinstitut som de behöriga myndigheterna har beslutat att tilldela steg 3 eller högre på kreditkvalitetsskalan enligt de regler för riskvägning av exponeringar mot företag som anges i kapitel 2.
4.240När det gäller en exponering som omfattas av ett obetalt kreditriskskydd får ett institut som använder egna skattningar av LGD enligt artikel 143 i fråga om både den exponering som omfattas av det obetalda kreditriskskyddet och jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd beakta det obetalda kreditriskskyddet i PD i enlighet med artikel 183.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.241Institut som använder egna LGD-skattningar får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd genom att anpassa PD-värden i enlighet med artikel 161.3.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
6.För utspädningsrisk för förvärvade företagsfordringar ska PD anges till samma värde som institutets EL-skattning för utspädningsrisk. Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna LGD-skattningar för företagsexponeringar i enlighet med artikel 143 och institutet kan bryta ned sina EL-skattningar av utspädningsrisken för förvärvade företagsfordringar till PD- och LGD-värden på ett sätt som bedöms som tillförlitligt av den behöriga myndigheten, får institutet använda den PD-skattning som detta tillvägagångssätt resulterar i. Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd i PD enligt bestämmelserna i kapitel 4. Vid utspädningsrisk godtas, utöver de som tillhandahåller kreditriskskydd som anges i artikel 201.1 g, även säljaren av de förvärvade fordringarna, under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.
6.242I fråga om utspädningsrisk för förvärvade företagsfordringar ska PD anges till samma värde som institutets EL-skattningar för utspädningsrisk. Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna skattningar av LGD för företagsexponeringar enligt artikel 143 och institutet kan dela upp sina EL-skattningar för utspädningsrisken för förvärvade företagsfordringar i PD och LGD på ett sätt som bedöms som tillförlitligt av den behöriga myndigheten, får institutet använda de PD-skattningar som denna uppdelning resulterar i. Institut får beakta obetalt kreditriskskydd vid beräkningen av PD i enlighet med kapitel 4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Med avvikelse från artikel 201.1 g godtas de företagsenheter som uppfyller villkoren i punkt 4.
Ett institut som har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna LGD-skattningar av utspädningsrisken för förvärvade företagsfordringar i enlighet med artikel 143 får godta obetalt kreditriskskydd genom att anpassa PD-värdena i enlighet med artikel 161.3.
7.243Ett institut som har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna skattningar av LGD för utspädningsrisken för förvärvade företagsfordringar i enlighet med artikel 143 får beakta obetalt kreditriskskydd genom att anpassa PD, med förbehåll för vad som sägs i artikel 161.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Institut ska använda följande LGD-värden:
Icke efterställda exponeringar utan godtagbar säkerhet: 45 %;
Efterställda exponeringar utan godtagbar säkerhet: 75 %;
Institut får ta hänsyn till betalt och obetalt kreditriskskydd vid beräkningen av LGD i enlighet med kapitel 4.
Säkerställda obligationer som är berättigade till behandlingen i artikel 129.4 eller 129.5 får ges ett LGD-värde på 11,25 %.
Exponeringar i icke efterställda förvärvade företagsfordringar i de fall där ett institut inte kan göra PD-skattningar eller för vilka institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6: 45 %;
Exponeringar i efterställda förvärvade företagsfordringar i de fall där institutet inte kan göra PD-skattningar eller för vilka institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6: 100 %;
Utspädningsrisk för förvärvade företagsfordringar: 75 %.
1.244Institut ska använda följande LGD-värden:
- a.
Prioriterade exponeringar utan godtagbart betalt kreditriskskydd mot nationella regeringar, centralbanker, enheter i den finansiella sektorn och regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ: 45 %.
- aa.
Prioriterade exponeringar utan godtagbart betalt kreditriskskydd mot företag som inte är enheter i den finansiella sektorn: 40 %.
- b.
Efterställda exponeringar utan godtagbar säkerhet: 75 %;
- c.
[utgått]
- d.
Säkerställda obligationer som är berättigade till behandlingen i artikel 129.4 eller 129.5 får ges ett LGD-värde på 11,25 %.
- e.
Exponeringar mot prioriterade förvärvade företagsfordringar i de fall där ett institut inte kan göra PD-skattningar eller där institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6: 40 %.
- f.
Exponeringar i efterställda förvärvade företagsfordringar i de fall där institutet inte kan göra PD-skattningar eller för vilka institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6: 100 %;
- g.
Utspädningsrisk för förvärvade företagsfordringar: 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna LGD-skattningar för företagsexponeringar i enlighet med artikel 143 och institutet kan bryta ned sina EL-skattningar för förvärvade företagsfordringar till PD- och LGD-värden på ett sätt som bedöms som tillförlitligt av den behöriga myndigheten, får institutet för utspädningsrisk och risk för fallissemang använda LGD-skattningen för förvärvade företagsfordringar.
3.Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna LGD-skattningar för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker i enlighet med artikel 143, får obetalt kreditriskskydd godtas genom anpassning av PD eller LGD, under förutsättning att kraven i avsnitt 6 är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd till detta. Ett institut ska inte justera PD- eller LGD-värdet på garanterade exponeringar på så sätt att den justerade riskvikten blir lägre än vad motsvarande riskvikt för en jämförbar direkt exponering mot garantigivaren skulle vara.
3.245När det gäller en exponering som omfattas av ett obetalt kreditriskskydd får ett institut som använder egna skattningar av LGD enligt artikel 143 i fråga om både den exponering som omfattas av ett obetalt kreditriskskydd och jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd beakta det obetalda kreditriskskyddet i LGD i enlighet med artikel 183.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.När det gäller de företag som avses i artikel 153.3, ska LGD-värdet för en jämförbar direkt exponering mot utfärdaren av kreditriskskyddet motsvara LGD-värdet för antingen en osäkrad facilitet i förhållande till garantigivaren eller en osäkrad facilitet i förhållande till gäldenären, beroende på om tillgängliga uppgifter och garantins struktur tyder på att det belopp som kan återvinnas i händelse av att både garantigivaren och gäldenären fallerar under tiden för den säkrade transaktionen är beroende av den finansiella situationen för garantigivaren eller gäldenären.
4.246När det gäller exponeringar som hänförs till de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 c i, c ii eller c iii, endast i syfte att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och de förväntade förlustbeloppen för dessa exponeringar, och särskilt vid tillämpning av artikel 153.1 iii, artikel 157 och artikel 158.1, 158.5 och 158.10, får, om egna skattningar av LGD används, de LGD-värden som för varje exponering används som indata i formlerna för riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förluster inte understiga följande värden på LGD-indatagolvet, beräknade i enlighet med punkt 6 i den här artikeln.
Tabell 1 | ||
|---|---|---|
LGD-indatagolv (LGDfloor) för exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 c i, c ii eller c iii | ||
Exponering utan godtagbart betalt kreditriskskydd (LGDU-floor) | Exponering helt säkrad genom ett godtagbart betalt kreditriskskydd (LGDS-floor) | |
25 % | finansiell säkerhet | 0 % |
fordringar | 10 % | |
bostadsfastighet eller kommersiell fastighet | 10 % | |
övriga fysiska säkerheter | 15 % | |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.247När det gäller exponeringar som hänförs till de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 aa i eller ii, endast i syfte att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och de förväntade förlustbeloppen för dessa exponeringar, särskilt vid tillämpning av artiklarna 153.1 iii, 157 och 158.1, 158.5 och 158.10, får, om egna skattningar av LGD används, får det LGD-värde som används som indata i formlerna för riskvägda exponeringar och förväntade förluster utan godtagbart betalt kreditriskskydd inte understiga följande värde på LGD-indatagolvet: 5 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.248Vid tillämpning av punkt 4 i denna artikel ska LGD-indatagolven enligt tabell 1 i den punkten för exponeringar som är helt säkrade genom ett godtagbart betalt kreditriskskydd tillämpas när värdet på det betalda kreditriskskyddet, efter tillämpning av de berörda volatilitetsjusteringarna Hc och Hfx i enlighet med artikel 230, minst motsvarar värdet på den underliggande exponeringen.
Vid tillämpning av punkt 4 i denna artikel och tillämpningen av de relevanta relaterade justeringarna, Hc och Hfx, i enlighet med artikel 230, ska betalt kreditriskskydd vara godtagbart enligt detta kapitel. I det fallet, ska typen av betalt kreditriskskydd ’övriga fysiska säkerheter’ i artikel 230 tabell I förstås som ’annan godtagbar säkerhet’.
Det tillämpliga LGD-indatagolvet (LGDfloor) för en exponering som delvis är säkrad genom ett betalt kreditriskskydd ska beräknas som det viktade genomsnittet av LGDU-floor för delen av exponeringen utan betalt kreditriskskydd och LGDS-floor för den helt säkrade delen, enligt följande:
där
LGDU-floor och LGDS-floor är de relevanta golvvärdena i tabell 1,
E, ES, EU och HE fastställs i enlighet med artikel 230.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.249Om ett institut som använder egna skattningar av LGD för en viss typ av exponeringar utan säkerhet mot företag och exponeringar utan säkerhet mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ inte kan beakta effekten av att betalt kreditriskskydd säkrar en av exponeringarna inom denna typ av exponeringar i sina egna skattningar av LGD på grund av avsaknad av uppgifter om återvinningar för det betalda kreditskyddet, ska institutet tillåtas att tillämpa formeln i artikel 230, med undantag för att LGDU i den formeln ska vara institutets egna skattningar av LGD för exponeringar utan säkerhet. I så fall ska betalt kreditriskskydd vara godtagbart i enlighet med kapitel 4 och de av institutets egna skattningar av LGD som används som LGDU ska beräknas på grundval av data om de underliggande förlusterna exklusive eventuella återvinningar som härrör från detta betalda kreditriskskydd.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Institut som inte har fått tillstånd att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för exponeringar mot företag, institut eller nationella regeringar och centralbanker ska ange en löptid (M) på 0,5 år för exponeringar till följd av repor eller värdepappers- eller råvarulån och en löptid (M) på 2,5 år för alla andra exponeringar.
Alternativt ska de behöriga myndigheterna inom ramen för det tillstånd som avses i artikel 143 besluta om institutet ska tillämpa en löptid (M) enligt punkt 2 för alla exponeringar.
1.250När det gäller exponeringar för vilka ett institut inte har fått tillstånd av den behöriga myndigheten att använda egna skattningar av LGD ska löptidsvärdet (M) tillämpas konsekvent och antingen fastställas till 2,5 år, med undantag för exponeringar som härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering, där M ska vara 0,5 år, eller beräknas i enlighet med punkt 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut som har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för exponeringar mot företag, institut eller nationella regeringar och centralbanker i enlighet med artikel 143 ska beräkna M för varje sådan exponering enligt vad som anges i leden a–e i denna punkt med förbehåll för punkterna 3–5 i den här artikeln. Värdet på M får inte vara högre än fem år, utom i de fall som anges i artikel 384.1 när M, såsom där anges, ska användas.
För ett instrument med ett fastställt betalningsflödesschema ska M beräknas enligt följande formel:
där CFt betecknar kassaflöden (kapitalbelopp, räntebetalningar och avgifter) som enligt kontraktet ska betalas av gäldenären under perioden t.
För derivat som omfattas av ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till exponeringens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock ska vara minst 1 år. Det teoretiska beloppet för varje exponering ska användas för att väga löptiden.
För exponeringar vid transaktioner med derivatinstrument som tas upp i bilaga II med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter och marginallånetransaktioner med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter som omfattas av ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till transaktionens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock ska vara minst 10 dagar.
För repor eller värdepappers- eller råvarulån som omfattas av ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till transaktionens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock ska vara minst 5 dagar. Det teoretiska beloppet för varje transaktion ska användas för att väga löptiden.
Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna PD-skattningar för förvärvade företagsfordringar i enlighet med artikel 143 ska M för belopp som tagits i anspråk motsvara de förvärvade fordringarnas vägda genomsnittliga löptid, där M dock ska vara minst 90 dagar. Samma värde på M ska även användas för outnyttjade belopp inom ramen för ett bindande köpåtagande, förutsatt att faciliteten innehåller effektiva sidovillkor, mekanismer som utlöser förtida amortering eller andra inslag som skyddar det köpande institutet från en betydande försämring av de framtida fordringar som det måste förvärva under facilitetens löptid. Om sådant skydd saknas, ska M för outnyttjade belopp beräknas som summan av den mest långfristiga potentiella fordringen enligt köpavtalet och den återstående löptiden för köpfaciliteten, där M dock ska vara minst 90 dagar.
För andra instrument än dem som nämns i denna punkt eller om ett institut inte kan beräkna M enligt led a, ska M sättas till den maximala återstående tid (i antal år) som gäldenären får ta i anspråk för att uppfylla kontraktsförpliktelserna fullt ut, där M dock ska vara minst 1 år.
Institut som använder den metod baserad på interna modeller som redovisas i avsnitt 6 i kapitel 6 för beräkningen av exponeringsvärden ska för de exponeringar på vilka de tillämpar metoden, om löptiden för det mest långfristiga kontraktet i nettningsmängden är längre än ett år, beräkna M enligt följande formel:
där
Stk = en dummyvariabel vars värde under den framtida perioden tk är lika med 0 om tk > 1 år och lika med 1 om tk ≤ 1,
EEtk = förväntad exponering under den framtida perioden tk,
EffectiveEEtk = effektiv förväntad exponering under den framtida perioden tk,
dftk = den riskfria diskonteringsfaktorn för den framtida tidsperioden tk, och
Δtk = tk – tk–1;
Ett institut som använder en intern modell för att beräkna en ensidig kreditvärdighetsjustering får, om de behöriga myndigheterna godkänner detta, som M använda den effektiva kreditdurationen enligt skattningen med den egna modellen.
Om inte annat följer av punkt 2, ska formeln i led a tillämpas för nettningsmängder där samtliga kontrakt har en ursprunglig löptid som understiger ett år.
Ett institut som beräknar exponeringsvärdena med hjälp av den metod baserad på interna modeller som redovisas i avsnitt 6 i kapitel 6 och som har tillstånd att använda en intern modell för den specifika risk som finns i innehav av omsatta skuldinstrument i enlighet med del 3 avdelning IV kapitel 5, ska ange M som 1 i den formel som anges i artikel 153.1, under förutsättning att institutet kan visa de behöriga myndigheterna att effekterna av riskklassmigration innefattas i dess interna modell för beräkning av specifik risk i innehav av omsatta skuldinstrument enligt artikel 383.
Vid tillämpning av artikel 153.3 ska M vara lika med kreditriskskyddets effektiva löptid, dock minst 1 år.
2.251När det gäller exponeringar för vilka ett institut tillämpar egna skattningar av LGD ska löptidsvärdet (M) beräknas som perioder uttryckta i år, i enlighet med denna punkt och om inte annat sägs i punkterna 3, 4 och 5 i denna artikel. M får inte vara längre än fem år, utom i de fall som anges i artikel 384.2 där M enligt vad som anges i denna ska användas. M ska beräknas enligt följande i vart och ett av följande fall:
- a.
För ett instrument med ett fastställt betalningsflödesschema ska M beräknas enligt följande formel:
där CFt betecknar kassaflöden (kapitalbelopp, räntebetalningar och avgifter) som enligt kontraktet ska betalas av gäldenären under perioden t.
- b.
För derivat som omfattas av ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till exponeringens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock ska vara minst 1 år. Det teoretiska beloppet för varje exponering ska användas för att väga löptiden.
- c.
För exponeringar vid transaktioner med derivatinstrument som tas upp i bilaga II med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter och marginallånetransaktioner med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter som omfattas av ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till transaktionens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock ska vara minst 10 dagar.
- d.
För repor eller värdepappers- eller råvarulån som omfattas av ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till transaktionens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock ska vara minst 5 dagar. Det teoretiska beloppet för varje transaktion ska användas för att väga löptiden.
- da.
När det gäller utlåningstransaktioner täckta av säkerhet som omfattas av ett ramavtal om nettning ska M vara transaktionernas viktade genomsnittliga återstående löptid, där M ska vara minst 20 dagar; det teoretiska beloppet för varje transaktion ska användas för att vikta löptiden.
- db.
För ett ramavtal om nettning som omfattar mer än en av de transaktionstyper som motsvarar leden c, d eller da i denna punkt ska M vara transaktionernas viktade genomsnittliga återstående löptid, där M ska vara minst den längsta innehavstiden, uttryckt i år, som är tillämplig på sådana transaktioner enligt artikel 224.2, antingen 10 dagar eller 20 dagar beroende på omständigheterna. Det teoretiska beloppet för varje transaktion ska användas för att vikta löptiden.
- e.
Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna PD-skattningar för förvärvade företagsfordringar i enlighet med artikel 143 ska M för belopp som tagits i anspråk motsvara de förvärvade fordringarnas vägda genomsnittliga löptid, där M dock ska vara minst 90 dagar. Samma värde på M ska även användas för outnyttjade belopp inom ramen för ett bindande köpåtagande, förutsatt att faciliteten innehåller effektiva sidovillkor, mekanismer som utlöser förtida amortering eller andra inslag som skyddar det köpande institutet från en betydande försämring av de framtida fordringar som det måste förvärva under facilitetens löptid. Om sådant skydd saknas, ska M för outnyttjade belopp beräknas som summan av den mest långfristiga potentiella fordringen enligt köpavtalet och den återstående löptiden för köpfaciliteten, där M dock ska vara minst 90 dagar.
- f.
För andra instrument än dem som avses i denna punkt eller om ett institut inte kan beräkna M enligt led a, ska M sättas till den maximala återstående tid, i antal år, som gäldenären får ta i anspråk för att fullt ut uppfylla sina kontraktsförpliktelser, inklusive kapitalbelopp, ränta och avgifter, där M ska vara minst 1 år.
- g.
Institut som använder den metod baserad på interna modeller som redovisas i avsnitt 6 i kapitel 6 för beräkningen av exponeringsvärden ska för de exponeringar på vilka de tillämpar metoden, om löptiden för det mest långfristiga kontraktet i nettningsmängden är längre än ett år, beräkna M enligt följande formel:
där
Stk = en dummyvariabel vars värde under den framtida perioden tk är lika med 0 om tk > 1 år och lika med 1 om tk ≤ 1,
EEtk = förväntad exponering under den framtida perioden tk,
EffectiveEEtk = effektiv förväntad exponering under den framtida perioden tk,
dftk = den riskfria diskonteringsfaktorn för den framtida tidsperioden tk, och
Δtk = tk – tk–1;
- h.
Ett institut som använder en intern modell för att beräkna en ensidig kreditvärdighetsjustering får, om de behöriga myndigheterna godkänner detta, som M använda den effektiva kreditdurationen enligt skattningen med den egna modellen.
- i.
För institut som använder de metoder som avses i artikel 382a.1 a eller b för att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk för transaktioner med en viss motpart, får M inte vara större än 1 i formeln i artikel 153.1 iii vid beräkning av de riskvägda exponeringsbeloppen för motpartsrisk för samma transaktioner, enligt vad som avses i artikel 92.4 a eller g, beroende på vad som är tillämpligt.
- j.
För revolverande exponeringar ska M fastställas med användning av facilitetens maximala avtalsenliga slutdatum. Instituten ska inte använda återbetalningsdatumet för det aktuella utnyttjandet, om detta datum inte är facilitetens maximala avtalsenliga slutdatum.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Om dokumentationen ställer krav på omprövning av marginalsäkerhet och förnyad värdering varje dag och den innehåller bestämmelser som tillåter snabb avveckling eller avräkning av säkerheter i händelse av fallissemang eller oförmåga att förnya marginalsäkerhet, ska M vara minst 1 dag för
exponeringar mot institut eller värdepappersföretag till följd av avräkning av skulder i utländsk valuta,
marginallånetransaktioner med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter, och
transaktioner med repor eller värdepappers- eller råvarulån.
För kvalificerade kortfristiga exponeringar som inte är en del av institutens löpande finansiering av gäldenären, ska M vara minst en dag. Kvalificerade kortfristiga exponeringar omfattar följande:
Exponeringar mot institut till följd av avräkning av skulder i utländsk valuta.
Självavvecklande finansiella transaktioner vid kortfristig handel, med anknytning till utbyte av varor eller tjänster och med upp till ett års återstående löptid i enlighet med artikel 4.1 led 80.
Exponeringar till följd av avveckling av köp och försäljning av värdepapper inom ramen för ordinarie leveransperiod eller två bankdagar.
Exponeringar till följd av kontantbetalning via elektronisk överföring och betalningar via elektroniska betalningstransaktioner och förbetalda kostnader, inklusive övertrasseringar på grund av misslyckade transaktioner som inte överskrider ett litet antal överenskomna bankdagar.
Förordning (EU) 2019/2033
3.252Om dokumentationen ställer krav på daglig omprövning av marginalsäkerhet och daglig omvärdering och innehåller bestämmelser som tillåter snabb avveckling eller avräkning av säkerheter i händelse av fallissemang eller oförmåga att förnya marginalsäkerhet, ska M vara transaktionernas viktade genomsnittliga återstående löptid och M ska vara minst en dag för
exponeringar mot institut eller värdepappersföretag till följd av avräkning av skulder i utländsk valuta,
marginallånetransaktioner med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter, och
transaktioner med repor eller värdepappers- eller råvarulån.
För kvalificerade kortfristiga exponeringar som inte är en del av institutens löpande finansiering av gäldenären, ska M vara minst en dag. Kvalificerade kortfristiga exponeringar omfattar följande:
Exponeringar mot institut till följd av avräkning av skulder i utländsk valuta.
Självavvecklande kortfristiga handelsfinansieringstransaktioner och förvärvade företagsfordringar, förutsatt att exponeringarna i fråga har en återstående löptid på upp till ett år.
Exponeringar till följd av avveckling av köp och försäljning av värdepapper inom ramen för ordinarie leveransperiod eller två bankdagar.
Exponeringar till följd av kontantbetalning via elektronisk överföring och betalningar via elektroniska betalningstransaktioner och förbetalda kostnader, inklusive övertrasseringar på grund av misslyckade transaktioner som inte överskrider ett litet antal överenskomna bankdagar.
Emitterade och bekräftade remburser som är kortfristiga, dvs. har en löptid på mindre än ett år, och är självavvecklande.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Vad gäller exponeringar mot företag som har sitt säte inom unionen och som har en konsoliderad omsättning och konsoliderade tillgångar som uppgår till mindre än 500.000.000 EUR kan institut välja att konsekvent fastställa M i enlighet med punkt 1 i stället för att tillämpa punkt 2. Instituten får ersätta beloppet 500.000.000 EUR för de totala tillgångarna med 1.000.000.000 EUR för företag som i första hand äger och hyr ut i icke-kommersiella bostadsfastigheter.
4.253När det gäller exponeringar mot företag etablerade i unionen som inte är stora företag får instituten välja att för alla sådana exponeringar fastställa M i enlighet med punkt 1 i stället för att tillämpa punkt 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Löptidsobalanser ska behandlas i enlighet med kapitel 4.
6.254För att uttrycka det minsta antal dagar som avses i punkt 2 c–db och i punkt 3 i antal år ska det minsta antalet dagar divideras med 365,25.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Underavsnitt 2 Hushållsexponeringar
1.En exponerings PD-värde ska vara minst 0,03 %.
1.255Endast vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och de förväntade förlustbeloppen för dessa exponeringar, särskilt vid tillämpning av artiklarna 154, 157, 158.1, 158.5 och 158.10 ska det PD som för varje exponering används som indata i formlerna för riskvägda exponeringar och förväntade förluster vara det högre av det ettåriga PD som motsvarar den interna låntagarriskklass eller låntagarriskgrupp som hushållsexponeringen hänförts till och följande värden på PD-indatagolvet:
För revolverande QRRE-exponeringar, 0,1 %.
För hushållsexponeringar som inte är revolverande QRRE-exponeringar, 0,05 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.PD-värdet för gäldenärer som har fallerat och – om en exponeringsansats används – för exponeringar där fallissemang föreligger ska vara 100 %.
3.När det gäller utspädningsrisk för förvärvade fordringar, ska PD-värdet anges till samma värde som skattningen av EL för utspädningsrisk. Om ett institut kan bryta ned sina EL-skattningar för utspädningsrisk för förvärvade fordringar till PD- och LGD-värden på ett sätt som de behöriga myndigheterna bedömer som tillförlitligt får PD-skattningen användas.
4.Obetalt kreditriskskydd får beaktas genom justering av PD-värden, om inte annat följer av artikel 164.2. Utöver de som tillhandahåller kreditriskskydd enligt artikel 201.1 g godtas vid utspädningsrisk även säljaren av de förvärvade fordringarna, om villkoren i artikel 160.4 är uppfyllda.
4.256När det gäller en exponering som omfattas av ett obetalt kreditriskskydd får ett institut som använder egna skattningar av LGD enligt artikel 143 för jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd beakta det obetalda kreditriskskyddet i PD i enlighet med artikel 183.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Instituten ska ta fram egna skattningar av LGD med iakttagande av kraven i avsnitt 6 i detta kapitel och under förutsättning att det beviljas av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 143. För utspädningsrisk för förvärvade fordringar ska ett LGD-värde på 75 % användas. Om ett institut kan bryta ned sina skattningar av EL för utspädningsrisk för förvärvade fordringar till PD- och LGD-värden på ett tillförlitligt sätt, får institutet använda sin egen LGD-skattning.
Förordning (EU) 2019/876
1.257Instituten ska ta fram egna skattningar av LGD med iakttagande av kraven i avsnitt 6 i detta kapitel och förutsatt att tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 143. För utspädningsrisk för förvärvade fordringar ska ett LGD-värde på 100 % användas. Om ett institut på ett tillförlitligt sätt kan dela upp sina skattningar av förväntade förluster för utspädningsrisk för förvärvade fordringar i PD och LGD, får institutet använda sina egna skattningar av LGD.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Obetalt kreditriskskydd får erkännas som godtagbart för en enskild exponering eller grupp av exponeringar genom justering av PD- eller LGD-skattningarna, under förutsättning att kraven i artikel 183.1, 183.2 och 183.3 är uppfyllda och de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd. Ett institut ska inte justera PD- eller LGD-värdet på garanterade exponeringar på så sätt att den justerade riskvikten blir lägre än vad motsvarande riskvikt för en jämförbar direkt exponering mot garantigivaren skulle vara.
Förordning (EU) 2019/876
2.258Institut som använder egna skattningar av LGD enligt artikel 143 för jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd får beakta det obetalda kreditriskskyddet i LGD i enlighet med artikel 183.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.259Vid tillämpning av artikel 154.2 ska LGD för en jämförbar direkt exponering mot den utfärdare av kreditriskskyddet som avses i artikel 153.3 vara LGD för antingen en osäkrad facilitet i förhållande till garantigivaren eller en osäkrad facilitet i förhållande till gäldenären, beroende på om tillgängliga uppgifter och garantins struktur tyder på att det belopp som kan återvinnas, i händelse av att både garantigivaren och gäldenären fallerar under tiden för den säkrade transaktionen, är beroende av den finansiella situationen för garantigivaren eller gäldenären.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
4.Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i bostadsfastigheter utan statliga garantier får inte understiga 10 %.
Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i kommersiella fastigheter utan statliga garantier får inte understiga 15 %.
Förordning (EU) 2019/876
4.260Endast vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för hushållsexponeringar, särskilt i enlighet med artiklarna 154.1 ii, 157, 158.1, 158.5 och 158.10 får de LGD-värden som för varje exponering används som indata i formlerna för riskvägd exponering och förväntad förlust inte understiga de värden på LGD-indatagolvet som anges i tabell 1 och beräknats i enlighet med punkt 4a i denna artikel:
Tabell 1 | |||
|---|---|---|---|
LGD-indatagolv (LGDfloor) för hushållsexponeringar | |||
Exponering utan betalt kreditriskskydd (LGDU-floor) | Exponering säkrad genom ett betalt kreditriskskydd (LGDS-floor) | ||
Hushållsexponering som är säkrad genom bostadsfastighet | N/A | Hushållsexponering som är säkrad genom bostadsfastighet | 5 % |
QRRE | 50 % | QRRE | N/A |
Annan hushållsexponering | 30 % | Annan hushållsexponering säkrad genom finansiell säkerhet | 0 % |
Annan hushållsexponering säkrad genom fordringar | 10 % | ||
Annan hushållsexponering säkrad genom bostadsfastighet eller kommersiell fastighet | 10 % | ||
Annan hushållsexponering säkrad genom annan fysisk säkerhet | 15 % | ||
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4a.261Vid tillämpning av punkt 4 gäller följande:
LGD-indatagolv enligt punkt 4 tabell 1 ska tillämpas på exponeringar som är säkrade genom ett betalt kreditriskskydd när betalt kreditriskskydd är godtagbart enligt detta kapitel.
Utom för hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet ska LGD-indatagolven i punkt 4 tabell 1 tillämpas på exponeringar som är helt säkrade genom betalt kreditriskskydd, om värdet på det betalda kreditriskskyddet efter tillämpning av relevanta volatilitetsjusteringar i enlighet med artikel 230 minst motsvarar exponeringsvärdet på den underliggande exponeringen. Vid tillämpningen av de relevanta relaterade justeringarna, Hc och Hfx i enlighet med artikel 230 ska betalt kreditriskskydd vara godtagbart enligt detta kapitel.
Utom för hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet ska det tillämpliga LGD-indatagolvet för en exponering som delvis är säkrad genom betalt kreditriskskydd beräknas i enlighet med den formel som anges i artikel 161.6.
När det gäller hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet ska det tillämpliga LGD-indatagolvet fastställas till 5 % oavsett nivån på den säkerhet som bostadsfastigheten utgör.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 6. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.
Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att utnyttja denna artikel och att de på lämpligt sätt är engagerade i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 6.
Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet ha ett nära samarbete och dela all information som kan behövas för att på ett ändamålsenligt sätt utföra de uppgifter som den utsedda myndigheten åläggs enligt denna artikel. Detta samarbete ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas enligt artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
6.På grundval av de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 430a och av andra relevanta indikatorer och med beaktande av den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden, ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 i den här artikeln regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av huruvida de LGD-minimivärden som avses i punkt 4 i den här artikeln är lämpliga för exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter belägna i en eller flera delar av territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat.
Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5, på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt, drar slutsatsen att de LGD-minimivärden som avses i punkt 4 inte är tillräckliga, och om den anser att LGD-värdenas olämplighet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt, får den fastställa högre LGD-minimivärden för de exponeringar som är belägna i en eller flera delar av territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat. Dessa högre minimivärden får också tillämpas för ett eller flera fastighetssegment av sådana exponeringar.
Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska underrätta EBA och ESRB innan den fattar ett sådant beslut som avses i denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra dessa LGD-värden.
Förordning (EU) 2019/876
6.262På grundval av de data som samlas in enligt artikel 430a och av andra relevanta indikatorer och med beaktande av den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 i den här artikeln regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av huruvida de värden på LGD-indatagolvet som avses i punkt 4 i den här artikeln är lämpliga för hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet eller andra hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter belägna i en eller flera delar av territoriet för den myndighetens medlemsstat.
Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt drar slutsatsen att de värden på LGD-indatagolvet som avses i punkt 4 inte är tillräckliga och om den anser att olämpligheten i värdena på LGD-indatagolvet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt får den fastställa högre värden på LGD-indatagolvet för de exponeringar som är belägna i en eller flera delar av territoriet för den myndighetens medlemsstat. Dessa högre värden på LGD-indatagolvet får också tillämpas för ett eller flera fastighetssegment av sådana exponeringar.
Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska underrätta EBA och ESRB innan den fattar ett sådant beslut som avses i andra stycket i denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra de högre värden på LGD-indatagolvet som avses i andra stycket i denna punkt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 fastställer högre LGD-minimivärden enligt punkt 6, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa dem.
Förordning (EU) 2019/876
7.263Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 fastställer högre värden på LGD-indatagolvet enligt punkt 6, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa dem.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.EBA ska i nära samarbete med ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska beakta vid bedömningen av LGD-värdenas lämplighet som ett led i den bedömning som avses i punkt 6.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
9.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA ge vägledning till myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 5 i denna artikel om
faktorer som ”skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten negativt” enligt punkt 6 och
vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska ta hänsyn till när den fastställer högre LGD-minimivärden.
Förordning (EU) 2019/876
10.Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de högre LGD-minimivärden som har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 6 på alla sina motsvarande exponeringar som säkrats genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av den medlemsstaten.
Förordning (EU) 2019/876
Underavsnitt 3 Aktieexponeringar enligt PD/LGD-Metoden
1.264PD-värdena ska fastställas enligt metoderna för företagsexponeringar.
Följande minimivärden för PD ska tillämpas:
0,09 % för exponeringar i börsnoterade aktier, om placeringen är en del av en långfristig kundrelation.
0,09 % för exponeringar i ej börsnoterade aktier, om avkastningen på placeringen är baserad på regelbundna och återkommande kassaflöden som inte härrör från realisationsvinster.
0,40 % för exponeringar i börsnoterade aktier, inbegripet övriga korta positioner enligt artikel 155.2.
1,25 % för alla övriga aktieexponeringar, inbegripet övriga korta positioner enligt artikel 155.2.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.265Exponeringar i icke noterade aktier i tillräckligt diversifierade portföljer får ges ett LGD-värde på 65 %. Alla övriga sådana exponeringar ska ges ett LGD-värde på 90 %.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.266Alla exponeringar ska ges ett M-värde på fem år.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 5 Exponeringsbelopp
Artikel 166 Exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt hushållsexponeringar267
Byter den 1 januari 2025 namn till Exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker, regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ samt hushållsexponeringar enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Om inget annat anges, ska exponeringsbeloppet för exponeringar i balansräkningen vara det redovisade värdet mätt utan hänsyn till eventuella kreditriskjusteringar.
Denna regel gäller även för tillgångar som köpts till ett pris som skiljer sig från skuldbeloppet.
För köpta tillgångar betecknas skillnaden mellan skuldbelopp och det redovisade värdet som efter särskilda kreditriskjusteringar registrerades i institutens balansräkningar vid köp av tillgången som underkurs om skuldbeloppet är större och som överkurs om det är mindre.
2.Om instituten använder ramavtal om nettning i fråga om repor eller värdepappers- eller råvarulån ska exponeringsbeloppet beräknas enligt kapitlen 4 eller 6.
3.För beräkning av exponeringsbeloppet vid nettning i balansräkningen av lån och insättningar ska instituten använda de metoder som anges i kapitel 4.
4.Vid leasingavtal ska exponeringsbeloppet motsvara nuvärdet av minimileasingbetalningarna. Med ”minimileasingbetalningar” avses de betalningar under leasingtiden som leasingtagaren förpliktas eller kan förpliktas att göra samt alla förmånliga köpoptioner (som skäligen kan antas komma att utnyttjas). Om en annan part än leasingtagaren kan förpliktas att betala restvärdet för ett leasingobjekt och denna betalningsskyldighet uppfyller kraven i artikel 201 för godtagbart tillhandahållande av kreditriskskydd samt kraven för godkännande av andra slag av garantier i artikel 213, kan betalningsskyldigheten betraktas som ett obetalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4.
5.När det gäller kontrakt i bilaga II, ska exponeringsbeloppet fastställas genom de metoder som anges i kapitel 6 och inte ta hänsyn till någon kreditriskjustering.
6.Exponeringsbeloppet för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för förvärvade fordringar ska motsvara det värde som fastställs i enlighet med punkt 1 minus kapitalbaskrav för utspädningsrisk före kreditriskreducerande åtgärder.
7.Om en exponering har formen av värdepapper eller råvaror som sålts, ställts som säkerhet eller lånats ut inom ramen för repor eller värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med långfristig avveckling och marginallån, ska exponeringsbeloppet motsvara värdepapperens eller råvarornas värde enligt artikel 24. Om den fullständiga metod för finansiella säkerheter som anges i artikel 223 används, ska exponeringsbeloppet ökas med den volatilitetsjustering som är tillämplig för dessa värdepapper eller råvaror enligt den artikeln. Exponeringsbeloppet för repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med långfristig avveckling och marginallån kan fastställas i enlighet med antingen kapitel 6 eller artikel 220.2.
8.Exponeringsvärdet för följande poster ska beräknas som det belopp som inte utnyttjats av åtagandet multiplicerat med en konverteringsfaktor. Instituten ska använda följande konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 151.8 för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker:
För låneramar som när som helst är villkorslöst återkalleliga av institutet utan förhandsanmälan eller som automatiskt kan annulleras om låntagarens kreditvärdighet försämras ska en konverteringsfaktor på 0 % tillämpas. För att kunna tillämpa en konverteringsfaktor på 0 % ska instituten aktivt övervaka gäldenärens finansiella ställning och de interna kontrollsystemen ska göra det möjligt att omedelbart upptäcka en försämring av gäldenärens kreditkvalitet. Outnyttjade låneramar kan betraktas som villkorslöst återkalleliga, om villkoren tillåter institutet att annullera dem i den utsträckning som lagstiftningen om konsumentskydd och anknutna områden medger.
För kortfristiga remburser där levererade varor utgör säkerhet ska en konverteringsfaktor på 20 % tillämpas för både det öppnande och bekräftande institutet.
För outnyttjade köpåtaganden för rullande förvärvade fordringar, vilka kan återkallas villkorslöst eller annulleras när som helst av institutet utan förhandsanmälan, ska en konverteringsfaktor på 0 % tillämpas. För att kunna tillämpa en konverteringsfaktor på 0 % ska instituten aktivt övervaka gäldenärens finansiella ställning och de interna kontrollsystemen ska göra det möjligt att omedelbart upptäcka en försämring av gäldenärens kreditkvalitet.
För övriga låneramar, note issuance facilities (NIF) och revolving underwriting facilities (RUF) ska en konverteringsfaktor på 75 % tillämpas.
Institut som uppfyller kraven för användning av egna skattningar av konverteringsfaktorer enligt avsnitt 6 får använda sina egna skattningar av konverteringsfaktorer för olika produkttyper enligt leden a–d, under förutsättning att de behöriga myndigheterna tillåter det.
8.268Exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen som inte är kontrakt enligt bilaga II ska beräknas med hjälp av antingen kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden eller kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden i enlighet med punkterna 8a och 8b i denna artikel samt artikel 151.8.
Om endast de utnyttjade saldona för revolverande faciliteter har värdepapperiserats ska instituten säkerställa att de fortsätter att inneha den kapitalbas som krävs mot de outnyttjade saldon som är kopplade till värdepapperiseringen.
Ett institut som inte har fått tillstånd att använda kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska beräkna exponeringsvärdet som det beviljade men outnyttjade beloppet multiplicerat med den berörda kreditkonverteringsfaktorn enligt schablonmetoden.
Ett institut som använder kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska beräkna exponeringsvärdet för outnyttjade kreditmöjligheter som det outnyttjade beloppet multiplicerat med kreditkonverteringsfaktorn enligt internmetoden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8a.269När det gäller en exponering för vilken ett institut inte har fått tillstånd att använda kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska den tillämpliga kreditkonverteringsfaktorn vara den kreditkonverteringsfaktor enligt schablonmetoden som föreskrivs i kapitel 2 för samma typer av poster som anges i artikel 111. Det belopp på vilket kreditkonverteringsfaktorn enligt schablonmetoden ska tillämpas ska vara det lägre av värdet på det beviljade men outnyttjade beloppet och det värde som återspeglar eventuella begränsningar av facilitetens tillgänglighet, inbegripet förekomsten av en övre gräns för det potentiella lånebelopp som är kopplat till en gäldenärs rapporterade kassaflöde. Om en facilitet är begränsad på detta sätt ska institutet ha nöjaktiga förfaranden för övervakning och förvaltning av kreditlimiter till stöd för denna begränsning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8b.270Med behöriga myndigheters tillstånd ska institut som uppfyller kraven för användning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden i enlighet med avsnitt 6 använda dessa kreditkonverteringsfaktorer för exponeringar som härrör från outnyttjade revolverande kreditmöjligheter som behandlas enligt internmetoden, förutsatt att dessa exponeringar inte skulle omfattas av en kreditkonverteringsfaktor enligt schablonmetoden på 100 %. Kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden ska användas för
alla övriga poster utanför balansräkningen, särskilt outnyttjade icke-revolverande kreditmöjligheter,
exponeringar där minimikraven för beräkning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden enligt avsnitt 6 inte uppfylls av institutet eller där den behöriga myndigheten inte har tillåtit användning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden.
Vid tillämpning av denna artikel ska ett åtagande anses vara ’revolverande’ när gäldenärer kan erhålla ett lån där de har flexibilitet att bestämma hur ofta lånemedel ska tas ut och med vilka intervall, så att de kan utnyttja, återbetala och på nytt utnyttja förskotterade lån. Avtal som tillåter förskottsbetalningar och efterföljande utnyttjande på nytt av dessa förskottsbetalningar ska betraktas som revolverande.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8c.271När kreditkonverteringsfaktorerna enligt internmetoden endast används vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för andra exponeringar som härrör från revolverande kreditmöjligheter än exponeringar som hänförs till exponeringsklassen i enlighet med artikel 147.2 a, särskilt i enlighet med artiklarna 153.1, 157, 158.1, 158.5 och 158.10 får det exponeringsvärde som för varje exponering används som indata i formlerna för riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förluster inte understiga summan av
det belopp av den revolverande kreditmöjligheten som utnyttjats,
50 % av exponeringsbeloppet utanför balansräkningen för den återstående outnyttjade delen av den revolverande kreditmöjligheten beräknat med hjälp av den tillämpliga kreditkonverteringsfaktor enligt schablonmetoden som föreskrivs i artikel 111.
Summan av beloppen enligt leden a och b ska kallas indatagolvet för kreditkonverteringsfaktorer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.Om ett åtagande avser en förpliktelse att ingå ett annat åtagande ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna för de enskilda åtagandena användas.
10.272För alla övriga poster utanför balansräkningen utom de som nämns i punkterna 1–8, ska exponeringsbeloppet vara lika med följande procentandelar av postens värde:
100 % om det är en högriskpost.
50 % om det är en medelriskpost.
20 % om det är en medel-/lågriskpost.
0 % om det är en lågriskpost.
Vid tillämpning av denna punkt ska poster utanför balansräkningen indelas i riskkategorier enligt bilaga I.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 167 Aktieexponeringar
1.273Exponeringsbeloppet för aktieexponeringar ska vara det redovisade värdet efter särskilda kreditriskjusteringar.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.274Exponeringsbeloppet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter nedsättning av det nominella värdet genom kreditriskjusteringar specifika för denna exponering.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 168 Övriga motpartslösa tillgångar
Exponeringsbeloppet för övriga motpartslösa tillgångar ska vara det redovisade värdet efter särskild kreditriskjustering.
Avsnitt 6 Krav på internmetoden
Underavsnitt 1 Riskklassificeringssystem
1.Om ett institut använder flera riskklassificeringssystem, ska motiven för valet av system för en viss gäldenär eller en viss transaktion dokumenteras och tillämpas på ett sådant sätt att det avspeglar risknivån på ett tillfredsställande sätt.
2.Kriterier och metoder för riskklassificering ska periodiskt ses över för att fastställa om de fortfarande är lämpliga med hänsyn till den aktuella portföljen och de yttre förutsättningarna.
3.Om ett institut använder direkta skattningar av riskparametrar för enskilda gäldenärer eller exponeringar får dessa betraktas som estimat hänförliga till en tillämpning av en kontinuerlig riskklasskala.
3.275Om ett institut använder direkta skattningar av riskparametrar för enskilda gäldenärer eller exponeringar får dessa betraktas som estimat hänförliga till en tillämpning av en kontinuerlig riskklasskala.
EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för hur kraven på modellutformning, riskkvantifiering, validering och tillämpning av riskparametrar ska tillämpas i praktiken med hjälp av kontinuerliga eller mycket detaljerade riskklasskalor för varje riskparameter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Strukturen i riskklassificeringssystem för exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar samt centralbanker ska uppfylla följande krav:
Ett riskklassificeringssystem ska beakta gäldenärens och transaktionens särskilda riskegenskaper.
Ett riskklassificeringssystem ska ha en riskklasskala för gäldenärer som uteslutande är uttryck för en kvantifiering av risken för gäldenärens fallissemang. Riskklasskalan för gäldenärer ska ha minst sju klasser för ej fallerande gäldenärer och en klass för fallerande gäldenärer.
Ett institut ska dokumentera sambandet mellan riskklasserna i form av den nivå för fallissemangsrisken som varje klass innebär och de kriterier som används för att särskilja den nivån för fallissemangsrisken.
Institut vilkas portföljer är inriktade på ett särskilt marknadssegment och ett visst intervall vad gäller risk för fallissemang ska ha tillräckligt många riskklasser inom detta intervall för att undvika en alltför stor koncentration av gäldenärer inom en viss klass. Betydande koncentrationer inom en enskild klass ska motiveras genom övertygande empiriska belägg för att riskklassen täcker ett tillräckligt smalt PD-spann och att alla gäldenärers fallissemangsrisk inom denna klass ligger inom detta spann.
För att de behöriga myndigheterna ska tillåta användning av egna skattningar av LGD för beräkning av kapitalbaskrav ska ett riskklassificeringssystem omfatta en särskild klassificering av exponeringarna som enbart tar fasta på LGD-relaterade transaktionssärdrag. Definitionen av varje riskklass ska innefatta både en beskrivning av hur exponeringar hänförs till klassen i fråga och en beskrivning av de kriterier som används för att fastställa klassernas olika risknivåer.
Betydande koncentrationer inom en enskild riskklass ska motiveras genom övertygande empiriska bevis om att klassen täcker ett tillräckligt smalt LGD-spann och att risken i fråga om alla exponeringar inom denna klass ligger inom detta spann.
1.276Strukturen i riskklassificeringssystem för exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar och centralbanker samt regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ ska uppfylla följande krav:
Ett riskklassificeringssystem ska beakta gäldenärens och transaktionens särskilda riskegenskaper.
Ett riskklassificeringssystem ska ha en riskklasskala för gäldenärer som uteslutande är uttryck för en kvantifiering av risken för gäldenärens fallissemang. Riskklasskalan för gäldenärer ska ha minst sju klasser för ej fallerande gäldenärer och en klass för fallerande gäldenärer.
Ett institut ska dokumentera sambandet mellan riskklasserna i form av den nivå för fallissemangsrisken som varje klass innebär och de kriterier som används för att särskilja den nivån för fallissemangsrisken.
Institut vilkas portföljer är inriktade på ett särskilt marknadssegment och ett visst intervall vad gäller risk för fallissemang ska ha tillräckligt många riskklasser inom detta intervall för att undvika en alltför stor koncentration av gäldenärer inom en viss klass. Betydande koncentrationer inom en enskild klass ska motiveras genom övertygande empiriska belägg för att riskklassen täcker ett tillräckligt smalt PD-spann och att alla gäldenärers fallissemangsrisk inom denna klass ligger inom detta spann.
För att de behöriga myndigheterna ska tillåta användning av egna skattningar av LGD för beräkning av kapitalbaskrav ska ett riskklassificeringssystem omfatta en särskild klassificering av exponeringarna som enbart tar fasta på LGD-relaterade transaktionssärdrag. Definitionen av varje riskklass ska innefatta både en beskrivning av hur exponeringar hänförs till klassen i fråga och en beskrivning av de kriterier som används för att fastställa klassernas olika risknivåer.
Betydande koncentrationer inom en enskild riskklass ska motiveras genom övertygande empiriska bevis om att klassen täcker ett tillräckligt smalt LGD-spann och att risken i fråga om alla exponeringar inom denna klass ligger inom detta spann.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut som använder metoderna i artikel 153.5 för att fastställa riskvikt för exponeringar som utgör specialutlåning är undantagna från kravet på att ha en riskklasskala för gäldenärer som uteslutande är uttryck för en kvantifiering av risken för gäldenärens fallissemang avseende dessa exponeringar. Dessa institut ska för sådana exponeringar ha minst fyra klasser för ej fallerande gäldenärer och minst en klass för fallerande gäldenärer.
3.Strukturen i riskklassificeringssystemen för hushållsexponeringar ska uppfylla följande krav:
Riskklassificeringssystem ska avspegla både gäldenärs- och transaktionsrisk, och de ska beakta alla relevanta gäldenärs- och transaktionsspecifika egenskaper.
Riskdifferentieringen mellan riskklasserna ska säkerställa att antalet exponeringar i en viss riskklass räcker för att göra en ändamålsenlig kvantifiering och validering av förlustens egenskaper inom respektive klass. Exponeringarnas och gäldenärernas fördelning över riskklasserna ska vara sådan att alltför stora koncentrationer undviks.
Processen att hänföra exponeringar till riskklasser ska skapa en lämplig riskdifferentiering, gruppera tillräckligt homogena exponeringar och tillåta en exakt och konsekvent uppskattning av förlustens egenskaper inom respektive klass. För förvärvade fordringar ska grupperingen avspegla säljarens kravnivå för att ta på sig risk och sammansättningen av dennes kundkrets.
4.Instituten ska beakta följande riskfaktorer när de hänför exponeringar till riskklasser:
Motparternas riskegenskaper.
Transaktionernas riskegenskaper, även beträffande slag av produkt eller säkerhet eller av båda. Instituten ska särskilt beakta fall där samma säkerhet ställs för flera exponeringar.
Misskötsel, såvida inte ett institut kan styrka för den behöriga myndigheten att misskötsel inte är en väsentlig riskdrivare för exponeringen.
4.277Instituten ska beakta följande riskfaktorer när de hänför exponeringar till riskklasser:
Motparternas riskegenskaper.
Transaktionernas riskegenskaper, inbegripet produkttyper och typer av betalt kreditriskskydd, beaktat obetalt kreditriskskydd, mått på lånekvoter, säsongseffekter och förmånsrätt. Instituten ska särskilt beakta fall där samma betalda eller obetalda kreditriskskydd används för flera exponeringar.
Misskötsel, såvida inte ett institut kan styrka för den behöriga myndigheten att misskötsel inte är en väsentlig riskdrivare för exponeringen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Ett institut ska ha särskilda definitioner, processer och kriterier för att hänföra exponeringar till riskklasser inom ett riskklassificeringssystem som uppfyller följande krav:
Definitionerna och kriterierna för riskklasser ska vara tillräckligt detaljerade för att de som ansvarar för klassificeringar konsekvent ska kunna åsätta gäldenärer eller exponeringar som representerar liknande risk samma riskklass. Konsekvens ska uppnås mellan verksamhetsgrenar, avdelningar och geografiska lokaliseringar.
Dokumentationen om riskklassificeringsprocessen ska göra det möjligt för tredje man att förstå varför exponeringar har hänförts till vissa riskklasser, reproducera tilldelningen av riskklass och utvärdera riktigheten av en tilldelning till en riskklass.
Kriterierna ska även överensstämma med institutets interna utlåningsnormer och dess policy för behandling av problemtyngda gäldenärer och exponeringar.
2.Ett institut ska beakta all relevant information när de hänför gäldenärer och exponeringar till riskklasser. Informationen ska vara aktuell och göra det möjligt för institutet att förutse exponeringens framtida utveckling. Ju mindre information ett institut har, desto försiktigare ska det vara vid åsättande av riskklasser för exponeringar mot gäldenärer och faciliteter. Om ett institut använder en extern rating som primär faktor för att fastställa en intern riskklassificering, ska institutet säkerställa att det också beaktar övrig relevant information.
3.278Instituten ska använda en tidshorisont som är längre än ett år vid tilldelningen av klassificeringar. En gäldenärs klassificering ska representera institutets bedömning av gäldenärens förmåga och vilja att fullgöra sina avtalsmässiga skyldigheter trots ogynnsamma ekonomiska förhållanden eller oväntade händelser. Riskklassificeringssystemen ska utformas på ett sådant sätt att idiosynkratiska förändringar och, om dessa är väsentliga riskdrivare för typen av exponering, branschspecifika förändringar, är faktorer som kan leda till förflyttning från en riskklass eller riskgrupp till en annan. Även konjunktureffekter kan vara en faktor som kan leda till förflyttning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.När det gäller exponeringar för företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt för aktieexponeringar i de fall ett institut tillämpar PD/LGD-metoden i artikel 155.3, ska klassificeringen av exponeringar ske enligt följande krav:
Alla gäldenärer ska hänföras till en riskklass inom ramen för processen för godkännande av krediter.
Vad gäller de exponeringar för vilka ett institut av den behöriga myndigheten har erhållit tillåtelse att använda egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 143 ska alla exponeringar även åsättas en produktriskklass inom ramen för processen för godkännande av krediter.
Institut som använder metoderna i artikel 153.5 för att fastställa riskvikt för exponeringar som utgör specialutlåning ska hänföra dessa exponeringar till riskklasser enligt artikel 170.2.
Alla enskilda juridiska personer mot vilka institutet är exponerat ska bedömas individuellt. Ett institut ska ha en lämplig policy för behandling av enskilda gäldenärer och grupper av kunder med inbördes anknytning.
Alla exponeringar mot samma gäldenär ska hänföras till samma riskklass, oavsett om det finns skillnader mellan de särskilda transaktionernas natur. I de fall förekomsten av flera olika exponeringar får leda till att samma gäldenär hänförs till flera klasser ska dock följande beaktas:
Transfereringsrisk, som är avhängig av om exponeringen avser belopp i inhemsk eller främmande valuta.
Garantier som ställs för en exponering får beaktas genom anpassning av tilldelningen av riskklass.
Lagstiftning om konsumentskydd, banksekretess eller annan lagstiftning förbjuder utbyte av uppgifter om kunderna.
1.279När det gäller exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, exponeringar mot institut och exponeringar mot företag, ska klassificeringen av exponeringar ske enligt följande kriterier:
Alla gäldenärer ska hänföras till en riskklass inom ramen för processen för godkännande av krediter.
Vad gäller de exponeringar för vilka ett institut av den behöriga myndigheten har erhållit tillåtelse att använda egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 143 ska alla exponeringar även åsättas en produktriskklass inom ramen för processen för godkännande av krediter.
Institut som använder metoderna i artikel 153.5 för att fastställa riskvikt för exponeringar som utgör specialutlåning ska hänföra dessa exponeringar till riskklasser enligt artikel 170.2.
Alla enskilda juridiska personer mot vilka institutet är exponerat ska bedömas individuellt.
Alla exponeringar mot samma gäldenär ska hänföras till samma riskklass, oavsett om det finns skillnader mellan de särskilda transaktionernas natur. I de fall förekomsten av flera olika exponeringar får leda till att samma gäldenär hänförs till flera klasser ska dock följande beaktas:
Transfereringsrisk, som är avhängig av om exponeringen avser belopp i inhemsk eller främmande valuta.
Garantier som ställs för en exponering får beaktas genom anpassning av tilldelningen av riskklass.
Lagstiftning om konsumentskydd, banksekretess eller annan lagstiftning förbjuder utbyte av uppgifter om kunderna.
Vid tillämpning av första stycket d ska ett institut ha en lämplig policy för behandling av enskilda gäldenärskunder och grupper av kunder med inbördes anknytning. I denna policy ska det ingå ett förfarande för identifiering av specifik korrelationsrisk för varje juridisk person mot vilken institutet är exponerat.
Vid tillämpning av kapitel 6 ska transaktioner med motparter där en specifik korrelationsrisk har identifierats behandlas olika vid beräkningen av deras exponeringsvärde.”
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För hushållsexponeringar ska alla exponeringar hänföras till en riskklass inom ramen för processen för godkännande av krediter.
3.Instituten ska skriftligt redovisa de situationer då medarbetare efter eget omdöme får göra avvikelser från in- eller utdata i klassificeringsprocessen och ange vilka medarbetare som ansvarar för att sådana avvikelser godkänns. Instituten ska dokumentera sådana avvikelser och ange vilka som ansvarar för dem. Instituten ska också analysera utvecklingen av de exponeringar som hänförs till en annan riskklass till följd av sådana avvikelser. Analysen ska även innehålla en bedömning, person för person, av utvecklingen av exponeringar vilkas riskklass har ändrats av en viss individ.
1.För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt för aktieexponeringar i de fall ett institut tillämpar PD/LGD-metoden i artikel 155.3 ska riskklassificeringen uppfylla följande integritetskrav:
Riskklassificeringar och återkommande översyner av dem ska utföras eller godkännas av en oberoende part som inte har någon direkt vinning av besluten att lämna krediten.
Instituten ska se över riskklassificeringarna minst en gång per år och anpassa klassificeringen, om resultatet av översynen inte motiverar den gällande klassificeringen. Högriskgäldenärer och problemexponeringar ska ses över oftare. Instituten ska göra en ny riskklassificering, om väsentlig information om gäldenären eller exponeringen blir tillgänglig.
Instituten ska ha en effektiv process för att skaffa och uppdatera relevant information om riskprofiler för gäldenärer som påverkar PD-värden och om riskprofiler för transaktioner som påverkar LGD-värden eller konverteringsfaktorer.
1.280När det gäller exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, exponeringar mot institut och exponeringar mot företag, ska riskklassificeringen uppfylla följande krav:
Riskklassificeringar och återkommande översyner av dem ska utföras eller godkännas av en oberoende part som inte har någon direkt vinning av besluten att lämna krediten.
Instituten ska se över riskklassificeringarna minst en gång per år och anpassa klassificeringen, om resultatet av översynen inte motiverar den gällande klassificeringen. Högriskgäldenärer och problemexponeringar ska ses över oftare. Instituten ska göra en ny riskklassificering, om väsentlig information om gäldenären eller exponeringen blir tillgänglig.
Instituten ska ha en effektiv process för att skaffa och uppdatera relevant information om riskprofiler för gäldenärer som påverkar PD-värden och om riskprofiler för transaktioner som påverkar LGD-värden eller konverteringsfaktorer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.När det gäller hushållsexponeringar ska ett institut minst en gång per år se över gäldenärs- och produktriskklassificeringar och anpassa klassificeringen, om resultatet av översynen inte motiverar fortsatt användning av den gällande klassificeringen, eller se över förlustegenskaper och grad av misskötsel när det gäller alla identifierade riskklasser, beroende på vad som är tillämpligt. Ett institut ska även minst en gång per år se över tillståndet för ett representativt urval av enskilda exponeringar inom varje riskklass för att säkerställa att de fortfarande ligger i rätt riskklass och anpassa klassificeringen, om resultatet av översynen inte motiverar fortsatt användning den gällande klassificeringen.
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger de behöriga myndigheternas metoder för att utvärdera integriteten i riskklassificeringen och riskbedömningens regelmässighet och oberoende.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Om ett institut använder statistiska modeller och andra mekaniska metoder för att hänföra exponeringar till gäldenärs- och riskklasser ska följande villkor uppfyllas:
Modellen ska ha god prognosförmåga och kapitalkraven får inte förvrängas genom modellen. De ingående variablerna ska utgöra en rimlig och ändamålsenlig grund för prognoserna. Modellen får inte ha några väsentliga systematiska fel.
Institutet ska ha inrättat en process för prövning av data som matas in i modellen innefattande en bedömning av uppgifternas riktighet, fullständighet och lämplighet.
De data som ligger till grund för utveckling av modellen ska vara representativa för populationen av institutets faktiska gäldenärer eller exponeringar.
Institutet ska regelbundet validera modellen och därvid även övervaka hur modellen fungerar och hur stabil den är, se över modellspecifikationen och testa hur väl modellens resultat överensstämmer med de faktiska utfallen.
Institutet ska komplettera den statistiska modellen med bedömningar och övervakning från egna medarbetare för att se över modellbaserade riskklassificeringar och för att säkerställa att modellerna används på lämpligt sätt. Översynsprocesserna ska syfta till att hitta och begränsa fel som hänger samman med svagheter i modellen. Personlig bedömning ska beakta all relevant information som inte beaktas i modellen. Institutet ska dokumentera hur personlig bedömning och modellresultat ska kombineras.
Institut ska använda statistiska eller andra matematiska metoder (modeller) för att hänföra exponeringar till gäldenärer eller produktriskklasser eller produktriskgrupper. Följande krav ska uppfyllas:
Modellen ska ha god prognosförmåga och användningen av modellen får inte leda till att kapitalbaskraven förvrängs.
Institutet ska ha inrättat en process för prövning av data som matas in i modellen innefattande en bedömning av uppgifternas riktighet, fullständighet och lämplighet.
De data som ligger till grund för utveckling av modellen ska vara representativa för populationen av institutets faktiska gäldenärer eller exponeringar.
Institutet ska regelbundet validera modellen och därvid även övervaka hur modellen fungerar och hur stabil den är, se över modellspecifikationen och testa hur väl modellens resultat överensstämmer med de faktiska utfallen.
Institutet ska komplettera den statistiska modellen med bedömningar och övervakning från egna medarbetare för att se över modellbaserade riskklassificeringar och för att säkerställa att modellerna används på lämpligt sätt. Översynsprocesserna ska syfta till att hitta och begränsa fel som hänger samman med svagheter i modellen. Personlig bedömning ska beakta all relevant information som inte beaktas i modellen. Institutet ska dokumentera hur personlig bedömning och modellresultat ska kombineras.
Vid tillämpning av första stycket a ska de ingående variablerna utgöra en rimlig och ändamålsenlig grund för de resulterande prognoserna. Modellen får inte ha några väsentliga systematiska fel. Det ska finnas ett funktionellt samband mellan indata till och utdata från modellen, vilket vid behov kan fastställas genom expertutlåtande.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Instituten ska dokumentera riskklassificeringssystemens utformning och operativa detaljer. Dokumentationen ska styrka riskklassificeringssystemens överensstämmelse med kraven i detta avsnitt och ta upp områden som portföljdifferentiering, riskklassificeringskriterier, ansvar avseende de parter som riskklassificerar gäldenärer och exponeringar, frekvensen av översyner av riskklassificeringar och ledningens övervakning av riskklassificeringsprocessen.
2.Institutet ska dokumentera motiven till och den analys som ligger till grund för dess val av riskklassificeringskriterier. Ett institut ska dokumentera alla betydande förändringar av riskklassificeringsprocessen och dokumentationen ska möjliggöra identifiering av de förändringar av riskklassificeringsprocessen som har gjorts sedan de behöriga myndigheternas senaste översyn. Riskklassificeringens struktur, inklusive riskklassificeringsprocessen och den interna kontrollstrukturen, ska också dokumenteras.
3.Instituten ska dokumentera de särskilda definitioner av fallissemang och förlust som används internt och säkerställa att de överensstämmer med definitionerna i denna förordning.
4.Om institutet använder statistiska modeller vid riskklassificeringsprocessen, ska institutet dokumentera dessa metoder. Detta material ska
tillhandahålla en detaljerad beskrivning av teori, antaganden samt matematisk och empirisk grund för fördelningen av estimat till riskklasser, enskilda gäldenärer eller exponeringar och de datakällor som har använts för estimat av modellen,
fastställa en strikt statistisk process för validering av modellen, vilken inkluderar utfallstest utanför den datamängd och den period som har använts vid kalibreringen,
ange alla omständigheter under vilka modellen inte fungerar ändamålsenligt.
5.Ett institut ska nöjaktigt kunna visa den behöriga myndigheten att kraven i denna artikel uppfylls, om ett institut har köpt ett riskklassificeringssystem eller en modell som används inom ett riskklassificeringssystem från tredje part och säljaren vägrar institutet tillgång eller begränsar institutets tillgång till information om metoden i riskklassificeringssystemet eller modellen eller bakomliggande data som har använts för utarbetandet av denna metod eller modell, på grundval av att sådan information utgör företagshemligheter.
1.Instituten ska samla in och lagra data om sina interna riskklassificeringar enligt vad som krävs i del åtta.
2.För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker och för aktieexponeringar när ett institut använder PD/LGD-metoden enligt artikel 155.3 ska instituten samla in och lagra data om följande:
Gäldenärernas och de godtagna garantigivarnas fullständiga riskklassificeringshistorik.
Datum när riskklassificeringen gjordes.
Viktiga data och metoder som har använts för att härleda riskklassificeringen.
Namnet på den ansvariga för riskklassificeringen.
Data om fallerade gäldenärer och exponeringars identitet.
Datum för och omständigheterna kring dessa fallissemang.
Data om PD-värden och den faktiska inträffade andelen fallissemang inom olika riskklasser och data om migration mellan riskklasser.
2.282När det gäller exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, exponeringar mot institut och exponeringar mot företag, ska instituten samla in och lagra data om följande:
Gäldenärernas och de godtagna garantigivarnas fullständiga riskklassificeringshistorik.
Datum när riskklassificeringen gjordes.
Viktiga data och metoder som har använts för att härleda riskklassificeringen.
Namnet på den ansvariga för riskklassificeringen.
Data om fallerade gäldenärer och exponeringars identitet.
Datum för och omständigheterna kring dessa fallissemang.
Data om PD-värden och den faktiska inträffade andelen fallissemang inom olika riskklasser och data om migration mellan riskklasser.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Institut som inte använder egna estimat av LGD-värden och konverteringsfaktorer ska samla in och bevara data om jämförelser av faktiska LGD-värden med de värden som anges i artikel 161.1 och av faktiska konverteringsfaktorer med de värden som anges i artikel 166.8.
3.283När det gäller exponeringar för vilka detta kapitel tillåter användning av egna skattningar av LGD eller användning av kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden men där instituten inte använder egna skattningar av LGD eller kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden, ska instituten samla in och lagra data om jämförelser mellan realiserat LGD och de värden som anges i artikel 161.1 samt mellan realiserade kreditkonverteringsfaktorer och kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden enligt artikel 166.8a.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Institut som använder egna estimat av LGD-värden och konverteringsfaktorer ska samla in och bevara följande:
Fullständig datahistorik avseende produktriskklassificering av exponeringar samt estimat av LGD-värden och konverteringsfaktorer som hänger samman med varje riskklasskala.
De datum då riskklassificeringarna gjordes och estimaten utfördes.
Viktiga data och metod för beräkningen av exponeringarnas riskklassificering och estimat av LGD-värden och konverteringsfaktorer.
Namn på de personer som riskklassificerade exponeringarna och utförde estimaten av LGD-värden och konverteringsfaktorer.
Data om estimerade och faktiska LGD-värden och konverteringsfaktorer för varje fallerad exponering.
Data om exponeringens LGD-värde före och efter hänsynstagande till en garanti eller ett kreditderivat för de institut som beaktar garantiers och kreditderivats kreditriskreducerande effekter vid beräkning av LGD-värden.
Data om förlustkomponenter för varje fallerad exponering.
5.För hushållsexponeringar ska instituten samla in och lagra data om följande:
Data som användes under processen för att hänföra exponeringar till riskklasser.
Data om estimerade PD- och LGD-värden och om konverteringsfaktorer i samband med exponeringars riskklasser.
Data om fallerade gäldenärer och exponeringars identitet.
I fråga om fallerade exponeringar: data om de riskklasser som exponeringen var hänförd till under året före fallissemanget och om faktiska utfall avseende LGD-värden och konverteringsfaktorer.
Data om förlustnivåer vad gäller kvalificerade rullande hushållsexponeringar.
1.Ett institut ska inrätta lämpliga stresstestprocesser för bedömning av sitt kapitalkrav. Stresstester ska bl.a. syfta till att identifiera eventuella händelser eller framtida förändringar av ekonomiska förhållanden som skulle kunna ha ofördelaktiga effekter på ett instituts kreditexponeringar och på bedömningen av institutets förmåga att hantera sådana förändringar.
2.Ett institut ska regelbundet utföra kreditriskstresstest för att bedöma effekten av vissa bestämda förhållanden på det totala kapitalkravet för kreditrisk. Institutet får välja vilket test som ska användas, förutsatt att det godkänns av tillsynsmyndigheten. Testet ska vara meningsfullt och beakta effekterna av allvarliga, men rimliga, recessionsscenarier. Ett institut ska inom ramen för stresstestscenarierna bedöma migration mellan riskklasser i sin riskklassificering. Portföljer som utsätts för stresstest ska innehålla den övervägande majoriteten av ett instituts totala exponering.
2a.284De scenarier som används enligt punkt 2 ska också inbegripa ESG-riskdrivare, särskilt riskdrivare för fysiska risker och övergångsrisker som härrör från klimatförändringar.
EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om tillämpningen av punkterna 2 och 2a.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.285Institut som tillämpar den behandling som anges i artikel 153.3 ska som en del av sitt stresstestprogram undersöka effekterna av en försämring av kreditkvaliteten hos utfärdarna av kreditriskskydd, särskilt effekten om dessa inte längre uppfyller godtagbarhetskriterierna.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Underavsnitt 2 Riskkvantifiering
Byter den 1 januari 2025 namn till En gäldenärs eller kreditfacilitets fallissemang enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Fallissemang med avseende på en viss gäldenär ska anses föreligga när någon eller båda av följande situationer har uppstått:
Institutet anser att det är osannolikt att gäldenären kommer att betala sina kreditförpliktelser helt och hållet till institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag, utan att institutet tillgriper åtgärder som att realisera säkerheter.
Någon av gäldenärens väsentliga kreditförpliktelser gentemot institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag är förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar. De behöriga myndigheterna får ersätta de 90 dagarna med 180 dagar för exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter eller små och medelstora företags kommersiella fastigheter i klassen hushållsexponeringar och exponeringar mot offentliga organ. De 180 dagarna tillämpas inte vid tillämpning av artikel 36.1 m eller artikel 127.
Vid hushållsexponeringar får instituten tillämpa den definition av fallissemang som anges i första stycket leden a och b med avseende på en enskild kreditfacilitet snarare än i förhållande till en låntagares samtliga förpliktelser.
Förordning (EU) 2019/630
1.287Fallissemang med avseende på en viss gäldenär ska anses föreligga när någon eller båda av följande situationer har uppstått:
Institutet anser att det är osannolikt att gäldenären kommer att betala sina kreditförpliktelser helt och hållet till institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag, utan att institutet tillgriper åtgärder som att realisera säkerheter.
Någon av gäldenärens väsentliga kreditförpliktelser gentemot institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag är förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar.
Vid hushållsexponeringar får instituten tillämpa den definition av fallissemang som anges i första stycket leden a och b med avseende på en enskild kreditfacilitet snarare än i förhållande till en låntagares samtliga förpliktelser.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Följande ska gälla vid tillämpning av punkt 1 b:
För övertrasseringar börjar överskjutande dagar räknas när gäldenären har överskridit en aviserad kreditlimit, har aviserats en lägre kreditlimit än det aktuella utestående beloppet eller har utnyttjat kredit utan tillstånd och det underliggande beloppet är väsentligt.
Vid tillämpning av led a avses med en ”aviserad limit” en kreditlimit som institutet har fastställt och informerat gäldenären om.
För kreditkort börjar överskjutande dagar räknas från den dag då minimibeloppet ska betalas.
Hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är ska bedömas i förhållande till en tröskel, vilken ska fastställas av de behöriga myndigheterna. Denna tröskel ska avspegla en risknivå som den behöriga myndigheten anser rimlig.
Instituten ska ha dokumenterade riktlinjer för hur antalet överskjutande dagar ska beräknas, särskilt med avseende på ny indelning av exponeringar efter antal kreditdagar och beviljandet av förlängningar, ändringar eller uppskov, förnyelser och nettning av befintliga konton. Dessa riktlinjer ska tillämpas konsekvent över tiden och ligga i linje med institutets interna riskhantering och beslutsprocess.
3.Vid tillämpning av punkt 1 a ska bl.a. följande faktorer uppfattas som tecken på osannolikhet för betalning:
Institutet intäktsför inte längre upplupen ränta för kreditförpliktelsen.
Institutet gör en specifik kreditriskjustering till följd av att en betydande försämring av kreditkvaliteten har kunnat konstateras efter att institutet godkände exponeringen.
Institutet säljer kreditförpliktelsen med en betydande kreditrelaterad ekonomisk förlust.
Institutet går med på en framtvingad omförhandling av kreditförpliktelsen, där det är sannolikt att detta kommer att leda till en minskning av skulden genom en betydande eftergift av krediten eller uppskjuten betalning av räntor och amorteringar eller i förekommande fall avgifter. När det gäller aktieexponeringar som bedöms enligt PD/LGD-metoden, innefattar detta också framtvingad omstrukturering av själva aktiekapitalet.
Institutet har lämnat in konkursansökan mot gäldenären eller en liknande ansökan avseende gäldenärens kreditförpliktelse gentemot institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag.
Gäldenären har begärt att försättas eller har försatts i konkurs eller liknande, om detta förhindrar eller försenar betalning av en kreditförpliktelse till institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag.
3.288Vid tillämpning av punkt 1 a ska bl.a. följande faktorer uppfattas som tecken på osannolikhet för betalning:
Institutet intäktsför inte längre upplupen ränta för kreditförpliktelsen.
Institutet gör en specifik kreditriskjustering till följd av att en betydande försämring av kreditkvaliteten har kunnat konstateras efter att institutet godkände exponeringen.
Institutet säljer kreditförpliktelsen med en betydande kreditrelaterad ekonomisk förlust.
Institutet går med på en anståndsåtgärd enligt artikel 47b för kreditförpliktelsen, där denna åtgärd sannolikt leder till en minskad finansiell förpliktelse genom en betydande eftergift eller uppskjuten betalning av kapitalbelopp, räntor eller, i relevanta fall, avgifter.
Institutet har lämnat in konkursansökan mot gäldenären eller en liknande ansökan avseende gäldenärens kreditförpliktelse gentemot institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag.
Gäldenären har begärt att försättas eller har försatts i konkurs eller liknande, om detta förhindrar eller försenar betalning av en kreditförpliktelse till institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Institut som använder externa data som inte överensstämmer med definitionen av fallissemang i punkt 1 ska göra lämpliga anpassningar för att uppnå grundläggande jämförbarhet med definitionen av fallissemang.
5.Om institutet anser att en tidigare fallerad exponering inte längre uppfyller kriterierna för fallissemang, ska institutet omklassificera gäldenären eller exponeringen som om de inte hade fallerat. Om definitionen av fallissemang på nytt skulle uppfyllas, ska det anses att ett nytt fallissemang har inträffat.
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange villkoren enligt vilka en behörig myndighet ska fastställa den tröskel som avses i punkt 2 d.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
7.EBA ska utfärda riktlinjer för tillämpningen av denna artikel. Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Senast den 10 juli 2025 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att uppdatera de riktlinjer som avses i första stycket i denna punkt. Vid denna uppdatering ska framför allt vederbörlig hänsyn tas till behovet av att uppmuntra institut att delta i proaktiv, förebyggande och meningsfull omstrukturering av skuld för att stödja gäldenärer.
EBA ska vid utarbetandet av dessa riktlinjer ta vederbörlig hänsyn till behovet av att ge instituten tillräcklig flexibilitet att specificera vad som utgör en minskad finansiell förpliktelse vid tillämpning av punkt 3 d.
1.Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande krav:
Ett instituts egna estimat av riskparametrarna PD, LGD, konverteringsfaktorn och EL ska inbegripa alla relevanta data, upplysningar och metoder. Estimaten ska härledas från historiska erfarenheter och empiriska belägg och inte enbart baseras på subjektiva bedömningar. Estimaten ska vara rimliga och möjliggöra intuitiv förståelse och ska baseras på de förklaringsfaktorer som är avgörande för respektive riskparameter. Ju mindre data ett institut har desto mer konservativt ska det vara vid sin estimering.
Ett institut ska kunna tillhandahålla en specifikation av sin förlusthistorik med avseende på fallissemangsfrekvens, LGD, konverteringsfaktor eller förlust, om EL-estimat används, fördelad på de förklaringsfaktorer som det betraktar som avgörande för respektive riskparameter. Institutets estimat ska återspegla lång erfarenhet.
Alla förändringar när det gäller utlåningspraxis eller indrivningsmetoder under de observationsperioder som avses i artiklarna 180.1 h, 180.2 e, 181.1 j, 181.2, 182.2 och 182.3 ska beaktas. Ett instituts estimat ska avspegla effekterna av tekniska framsteg, nya data och övrig information efter hand som de blir tillgängliga. Instituten ska se över sina estimat när ny information framkommer, dock minst en gång om året.
Den population av exponeringar som var representerad i det data som användes för estimatet, de riktlinjer för utlåning som tillämpades när data togs fram och andra relevanta kriterier ska vara jämförbara med kriterierna för institutets exponeringar och standarder. De ekonomiska förutsättningar och de marknadsvillkor som ligger till grund för uppgifterna ska vara relevanta för de aktuella och överskådliga förhållandena. Antalet exponeringar i urvalet och den period som har använts för kvantifieringen ska vara av tillräcklig omfattning för att institutet ska kunna utföra exakta och solida estimat.
För förvärvade fordringar ska estimaten avspegla all relevant information som finns tillgänglig för det köpande institutet om de underliggande fordringarnas kvalitet, däribland data om liknande grupper som tillhandahållits av säljaren, det köpande institutet eller av externa källor. Det köpande institutet ska utvärdera alla data från säljaren som det har tagit hänsyn till.
Ett institut ska till estimaten lägga en försiktighetsmarginal som avser olika typer av förväntade estimeringsfel. Då metoderna och informationen anses vara mindre tillfredsställande är de förväntade feltyperna fler, och försiktighetsmarginalen ska vara större.
Om instituten använder olika estimat för beräkning av riskvikter och interna syften, ska detta dokumenteras och vara rimligt. Om instituten för de behöriga myndigheterna kan styrka att det, när det gäller data som har samlats in före den 1 januari 2007, har gjorts lämpliga anpassningar för att uppnå grundläggande överensstämmelse med definitionen av fallissemang i artikel 178 eller med förlust, får de behöriga myndigheterna tillåta instituten viss flexibilitet i tillämpningen av de erforderliga datakraven.
1.289Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande krav:
Ett instituts egna estimat av riskparametrarna PD, LGD, konverteringsfaktorn och EL ska inbegripa alla relevanta data, upplysningar och metoder. Estimaten ska härledas från historiska erfarenheter och empiriska belägg och inte enbart baseras på subjektiva bedömningar. Estimaten ska vara rimliga och möjliggöra intuitiv förståelse och ska baseras på de förklaringsfaktorer som är avgörande för respektive riskparameter. Ju mindre data ett institut har desto mer konservativt ska det vara vid sin estimering.
Ett institut ska kunna tillhandahålla en specifikation av sin förlusthistorik med avseende på fallissemangsfrekvens, LGD, konverteringsfaktor eller förlust, om EL-estimat används, fördelad på de förklaringsfaktorer som det betraktar som avgörande för respektive riskparameter. Institutets estimat ska återspegla lång erfarenhet.
Alla förändringar när det gäller utlåningspraxis eller indrivningsmetoder under de observationsperioder som avses i artiklarna 180.1 h, 180.2 e, 181.1 j, 181.2, 182.2 och 182.3 ska beaktas. Ett instituts estimat ska avspegla effekterna av tekniska framsteg, nya data och övrig information efter hand som de blir tillgängliga. Instituten ska se över sina estimat när ny information framkommer, dock minst en gång om året.
Den population av exponeringar som var representerad i det data som användes för estimatet, de riktlinjer för utlåning som tillämpades när data togs fram och andra relevanta kriterier ska vara jämförbara med kriterierna för institutets exponeringar och standarder. De ekonomiska förutsättningar och de marknadsvillkor som ligger till grund för uppgifterna ska vara relevanta för de aktuella och överskådliga förhållandena. Antalet exponeringar i urvalet och den period som har använts för kvantifieringen ska vara av tillräcklig omfattning för att institutet ska kunna utföra exakta och solida estimat.
För förvärvade fordringar ska estimaten avspegla all relevant information som finns tillgänglig för det köpande institutet om de underliggande fordringarnas kvalitet, däribland data om liknande grupper som tillhandahållits av säljaren, det köpande institutet eller av externa källor. Det köpande institutet ska utvärdera alla data från säljaren som det har tagit hänsyn till.
För att undvika systematiska fel ska ett institut i möjligaste mån inkludera lämpliga justeringar i sina skattningar. Efter att ha gjort lämpliga justeringar ska det lägga in en tillräcklig försiktighetsmarginal i sina skattningar som är kopplad till de skattningsfel som kan förväntas. När metoder och data anses vara mindre tillfredsställande kan fler fel förväntas, och försiktighetsmarginalen ska då vara större.
Om instituten använder olika estimat för beräkning av riskvikter och interna syften, ska detta dokumenteras och vara rimligt. Om instituten för de behöriga myndigheterna kan styrka att det, när det gäller data som har samlats in före den 1 januari 2007, har gjorts lämpliga anpassningar för att uppnå grundläggande överensstämmelse med definitionen av fallissemang i artikel 178 eller med förlust, får de behöriga myndigheterna tillåta instituten viss flexibilitet i tillämpningen av de erforderliga datakraven.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om ett institut använder sammanställda data från flera institut ska följande krav uppfyllas:
De övriga instituten i gruppen har liknande riskklassificeringssystem och kriterier.
Data är representativ för den portfölj för vilken de sammanställda uppgifterna används.
Sammanställd data används konsekvent över tiden av institutet för sina estimat.
Institutet ska förbli ansvarigt för de egna riskklassificeringssystemens integritet.
Institutet ska upprätthålla tillräcklig intern kunskap om riskklassificeringssystemet, inbegripet förmåga att effektivt övervaka och granska riskklassificeringsprocessen.
1.Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda krav för PD-estimering av exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt för aktieexponeringar, när ett institut använder PD/LGD-metoden enligt artikel 155.3:
Instituten ska estimera PD-värden per riskklass utifrån långfristiga medelvärden av andelen fallissemang på ett års sikt. PD-estimat för gäldenärer med låg bruttosoliditet eller för gäldenärer vilkas tillgångar främst utgörs av handelstillgångar ska återspegla utvecklingen av de underliggande tillgångarna utifrån perioder av ökad volatilitet.
När det gäller förvärvade företagsfordringar, får instituten estimera EL-värden per riskklass utifrån långfristiga medelvärden på de årliga faktiska andelarna fallissemang.
Om ett institut härleder långfristiga genomsnittliga PD- och LGD- estimat för köpta företagsfordringar från ett estimat av EL och ett rimligt estimat av PD eller LGD, ska processen för estimering av totala förluster uppfylla de övergripande krav för estimat av PD och LGD som anges i denna del och resultatet ska överensstämma med det LGD-begrepp som anges i artikel 181.1 a.
Instituten ska bara använda metoder för PD-estimering som kompletteras av stödjande analyser. Instituten ska beakta att subjektiva bedömningar har stor betydelse när det gäller att kombinera resultat från olika metoder och att göra anpassningar på grund av metodernas och informationens begränsningar.
Om ett institut använder data om interna erfarenheter av fallissemang för estimering av PD-värden, ska estimaten avspegla kreditgivningsprinciper och alla eventuella skillnader mellan det riskklassificeringssystem som genererade data och det befintliga riskklassificeringssystemet. Om kreditgivningsprinciperna eller riskklassificeringssystemen har ändrats, ska institutet tillämpa en större försiktighetsmarginal i estimering av PD.
Om ett institut tilldelar eller översätter sina interna riskklasser enligt en skala som används av ett kreditvärderingsinstitut eller av liknande organisationer och sedan överför den fallissemangsfrekvens som noterats för den externa organisationens klasser till institutets klasser, ska översättningen grundas på en jämförelse mellan interna riskklassificeringskriterier och de kriterier som används av den externa organisationen och på en jämförelse av interna och externa kreditvärderingar för alla gemensamma gäldenärer. Systematiska fel eller inkonsekvenser vad gäller översättningen eller underliggande data ska undvikas. De av den externa organisationens kriterier som ligger till grund för den data som används för kvantifieringen ska enbart vara inriktade på risk för fallissemang och inte avspegla transaktioners egenskaper. Den analys som institutet gör ska innefatta en jämförelse av de tillämpade definitionerna av fallissemang, i enlighet med kraven i artikel 178. Institutet ska dokumentera grunden för översättningen.
Om ett institut använder statistiska modeller för att förutsäga fallissemang, får det estimera PD-värden som det enkla medelvärdet av estimat av sannolikheten för fallissemang när det gäller enskilda gäldenärer i en given klass. Institutets tillämpning av modeller för sannolikheten för fallissemang i detta syfte ska uppfylla kraven i artikel 174.
Oavsett om institutet använder externa, interna eller sammanställda datakällor eller en kombination av dessa för sina PD-estimat, ska den underliggande observationsperiodens längd vara minst fem år för åtminstone en källa. Om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta, ska denna längre period användas. Detta led ska även tillämpas på PD/ LGD-metoden för aktier. Förutsatt att de får tillåtelse från behöriga myndigheter får de institut som inte har fått tillstånd av behörig myndighet i enlighet med artikel 143 att använda egna estimat av LGD eller konverteringsfaktorer använda relevanta data för en period på två år, när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills det finns relevant data för en period på fem år.
1.290Vid kvantifiering av de riskparametrar som ska kopplas till olika riskklasser eller riskgrupper ska instituten iaktta följande särskilda krav för PD-skattning i samband med exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ, exponeringar mot institut och exponeringar mot företag:
Instituten ska estimera PD-värden per riskklass utifrån långfristiga medelvärden av andelen fallissemang på ett års sikt. PD-estimat för gäldenärer med låg bruttosoliditet eller för gäldenärer vilkas tillgångar främst utgörs av handelstillgångar ska återspegla utvecklingen av de underliggande tillgångarna utifrån perioder av ökad volatilitet.
När det gäller förvärvade företagsfordringar, får instituten estimera EL-värden per riskklass utifrån långfristiga medelvärden på de årliga faktiska andelarna fallissemang.
Om ett institut härleder långfristiga genomsnittliga PD- och LGD- estimat för köpta företagsfordringar från ett estimat av EL och ett rimligt estimat av PD eller LGD, ska processen för estimering av totala förluster uppfylla de övergripande krav för estimat av PD och LGD som anges i denna del och resultatet ska överensstämma med det LGD-begrepp som anges i artikel 181.1 a.
Instituten ska bara använda metoder för PD-estimering som kompletteras av stödjande analyser. Instituten ska beakta att subjektiva bedömningar har stor betydelse när det gäller att kombinera resultat från olika metoder och att göra anpassningar på grund av metodernas och informationens begränsningar.
Om ett institut använder data om interna erfarenheter av fallissemang för skattning av PD, ska skattningarna avspegla befintliga kreditgivningsprinciper och alla eventuella skillnader mellan det riskklassificeringssystem som genererade dessa data och det befintliga riskklassificeringssystemet. Om kreditgivningsprinciperna eller riskklassificeringssystemen har förändrats, ska institutet efter att ha gjort en lämplig justering lägga in en större försiktighetsmarginal i sina skattningar av PD kopplad till de skattningsfel som kan förväntas och som inte redan omfattas av den lämpliga justeringen.
Om ett institut tilldelar eller översätter sina interna riskklasser enligt en skala som används av ett kreditvärderingsinstitut eller av liknande organisationer och sedan överför den fallissemangsfrekvens som noterats för den externa organisationens klasser till institutets klasser, ska översättningen grundas på en jämförelse mellan interna riskklassificeringskriterier och de kriterier som används av den externa organisationen och på en jämförelse av interna och externa kreditvärderingar för alla gemensamma gäldenärer. Systematiska fel eller inkonsekvenser vad gäller översättningen eller underliggande data ska undvikas. De av den externa organisationens kriterier som ligger till grund för den data som används för kvantifieringen ska enbart vara inriktade på risk för fallissemang och inte avspegla transaktioners egenskaper. Den analys som institutet gör ska innefatta en jämförelse av de tillämpade definitionerna av fallissemang, i enlighet med kraven i artikel 178. Institutet ska dokumentera grunden för översättningen.
Om ett institut använder statistiska modeller för att förutsäga fallissemang, får det estimera PD-värden som det enkla medelvärdet av estimat av sannolikheten för fallissemang när det gäller enskilda gäldenärer i en given klass. Institutets tillämpning av modeller för sannolikheten för fallissemang i detta syfte ska uppfylla kraven i artikel 174.
Oavsett om institutet använder externa, interna eller sammanställda datakällor eller en kombination av dessa för sin PD-skattning, ska längden på den underliggande historiska observationsperiod som används vara minst fem år för minst en källa.
Oberoende av vilken metod som används för att skatta PD ska instituten skatta ett PD för varje riskklass baserat på den observerade historiska genomsnittliga ettåriga fallissemangskvoten, som är ett aritmetiskt medelvärde baserat på antalet gäldenärer (antalsviktat). Andra metoder, inklusive exponeringsvägda medelvärden, ska inte tillåtas.
Vid tillämpning av första stycket h i denna punkt, om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta, ska denna längre period användas. Dessa data ska innefatta en representativ blandning av bra och dåliga år sett till den konjunkturcykel som är relevant för typen av exponeringar. Med behöriga myndigheters tillstånd får de institut som inte enligt artikel 143 har fått den behöriga myndighetens tillstånd att använda egna skattningar av LGD eller att använda kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden använda relevanta data för en period på två år, när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills relevanta data omfattar minst fem år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För hushållsexponeringar ska följande krav gälla:
Instituten ska estimera PD-värden per riskklass utifrån långfristiga medelvärden av andelen fallissemang på ett års sikt.
PD-estimat får även härledas från ett estimat av totala förluster och rimliga estimat av LGD-värden
När det gäller att hänföra exponeringar till riskklasser ska instituten beakta interna data som primär informationskälla för estimering av förlustegenskaper. Institut får använda externa data (däribland sammanställd data) eller statistiska modeller för kvantifiering förutsatt att det finns ett starkt samband både
mellan institutets process för att hänföra exponeringar till riskklasser och den process som används av den externa datakällan, och
mellan institutets interna riskprofil och det externa datats sammansättning.
Om ett institut härleder långfristiga genomsnittliga PD- och LGD- estimat för exponeringar mot hushåll från ett estimat av totala förluster och ett rimligt estimat av PD eller LGD, ska processen för estimering av totala förluster uppfylla de övergripande krav för estimering av PD och LGD som anges i denna del och resultatet ska överensstämma med det LGD-begrepp som anges i artikel 181.1 a.
Oavsett om institutet använder externa, interna eller sammanställda datakällor eller en kombination av dessa för sina estimat av förlusters egenskaper, ska den underliggande observationsperiodens längd vara minst fem år för åtminstone en källa. Om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta, ska denna längre period användas. Ett institut behöver inte fästa lika stor vikt vid historisk data, om senare data bättre förutsäger förlustnivåer. Förutsatt att instituten får tillstånd från de behöriga myndigheterna, får de använda relevant data för en period på två år, när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills det finns relevant data för en period på fem år.
Instituten ska identifiera och analysera riskparametrarnas förväntade förändringar under exponeringarnas löptid (säsongseffekter).
För förvärvade hushållsfordringar får instituten använda extern och intern referensdata. Instituten ska använda alla relevanta datakällor för jämförelser.
2.291För hushållsexponeringar ska följande krav gälla:
Instituten ska skatta PD per gäldenär eller produktriskklass eller produktriskgrupp utifrån långfristiga medelvärden av ettåriga fallissemangskvoter, och fallissemangskvoterna ska beräknas på facilitetsnivå endast om definitionen av fallissemang tillämpas på enskild kreditfacilitetsnivå i enlighet med artikel 178.1 andra stycket.
PD-estimat får även härledas från ett estimat av totala förluster och rimliga estimat av LGD-värden
När det gäller att hänföra exponeringar till riskklasser ska instituten beakta interna data som primär informationskälla för estimering av förlustegenskaper. Institut får använda externa data (däribland sammanställd data) eller statistiska modeller för kvantifiering förutsatt att det finns ett starkt samband både
mellan institutets process för att hänföra exponeringar till riskklasser och den process som används av den externa datakällan, och
mellan institutets interna riskprofil och det externa datats sammansättning.
Om ett institut härleder långfristiga genomsnittliga PD- och LGD- estimat för exponeringar mot hushåll från ett estimat av totala förluster och ett rimligt estimat av PD eller LGD, ska processen för estimering av totala förluster uppfylla de övergripande krav för estimering av PD och LGD som anges i denna del och resultatet ska överensstämma med det LGD-begrepp som anges i artikel 181.1 a.
Oavsett om institutet använder externa, interna eller sammanställda datakällor eller en kombination av dessa för sin PD-skattning, ska längden på den underliggande historiska observationsperiod som används vara minst fem år för minst en källa.
Instituten ska identifiera och analysera riskparametrarnas förväntade förändringar under exponeringarnas löptid (säsongseffekter).
För förvärvade hushållsfordringar får instituten använda extern och intern referensdata. Instituten ska använda alla relevanta datakällor för jämförelser.
Vid tillämpning av första stycket a ska PD baseras på den observerade historiska genomsnittliga ettåriga fallissemangskvoten.
Vid tillämpning av första stycket e, om den tillgängliga observationen omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta, ska denna längre period användas. Dessa data ska innefatta en representativ blandning av bra och dåliga år sett till den konjunkturcykel som är relevant för typen av exponeringar. Med behöriga myndigheters tillstånd får instituten använda relevanta data för en period på två år när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills relevanta data omfattar minst fem år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de metoder enligt vilka behöriga myndigheter ska bedöma ett instituts metod för PD-skattning i enlighet med artikel 143.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
1.Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda krav för egna LGD-estimat:
Instituten ska estimera LGD-värden per riskklass på grundval av de genomsnittliga faktiska LGD-värdena per riskklass genom att använda alla observerade fallissemang inom datakällorna (fallissemangsviktat medelvärde).
Instituten ska använda LGD-estimat som är rimliga för en ekonomisk nedgång, om de är mer konservativa än det långfristiga genomsnittet. Om ett riskklassificeringssystem förväntas tillhandahålla faktiska LGD-värden på en konstant nivå per riskklass över tiden, ska instituten anpassa sina estimat av riskparametrar per riskklass för att begränsa kapitaleffekter av en ekonomisk nedgång.
Ett institut ska beakta omfattningen av eventuella samband mellan gäldenärens risk och den risk som är förenad med säkerheten eller den som tillhandahåller säkerheten. Om det föreligger en betydande grad av samband ska sådana ärenden behandlas konservativt.
Valutaobalanser mellan den underliggande förpliktelsen och säkerheten ska behandlas konservativt vid institutets bedömning av LGD.
Om LGD-estimaten tar hänsyn till förekomsten av säkerhet, ska dessa estimat inte enbart baseras på säkerhetens estimerade marknadsvärde. LGD-estimaten ska beakta effekten av att institutet kanske inte omgående kan förfoga över säkerheten och realisera den.
Om LGD-estimaten tar hänsyn till förekomsten av säkerheter, ska instituten upprätta interna krav på förvaltning av säkerheter, rättslig förutsebarhet och riskhantering som allmänt stämmer överens med kapitel 4 avsnitt 3.
Om ett institut godtar en säkerhet i samband med fastställandet av exponeringsbeloppet för en motpartsrisk i enlighet med avsnitt 5 eller 6 i kapitel 6, ska de belopp som säkerheten förväntas inbringa inte beaktas vid LGD-estimaten.
När det särskilt gäller redan fallerade exponeringar, ska institutet använda summan av sitt bästa estimat av förväntad förlust för varje exponering med hänsyn till de aktuella ekonomiska omständigheterna och exponeringens status och sitt estimat av den ökning av förlustnivån som förorsakas av eventuella ytterligare oväntade förluster under återvinningsperioden, dvs. mellan datumet för fallissemang och exponeringens slutliga realisering.
Om obetalda förseningsavgifter har kapitaliserats i institutets resultaträkning, ska de läggas till institutets redovisning av exponeringar och förluster.
För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker ska LGD-estimaten baseras på minst fem års data, som därefter ska öka med ett år för varje år som genomförande sker tills en minimiperiod på sju år har nåtts, från minst en informationskälla. Om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta ska denna längre period användas.
1.292Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda krav för egna LGD-estimat:
Instituten ska estimera LGD-värden per riskklass på grundval av de genomsnittliga faktiska LGD-värdena per riskklass genom att använda alla observerade fallissemang inom datakällorna (fallissemangsviktat medelvärde).
Instituten ska använda LGD-estimat som är rimliga för en ekonomisk nedgång, om de är mer konservativa än det långfristiga genomsnittet. Om ett riskklassificeringssystem förväntas tillhandahålla faktiska LGD-värden på en konstant nivå per riskklass över tiden, ska instituten anpassa sina estimat av riskparametrar per riskklass för att begränsa kapitaleffekter av en ekonomisk nedgång.
Ett institut ska beakta omfattningen av eventuella beroenden mellan å ena sidan gäldenärens risk och å andra sidan risken för betalt kreditriskskydd, med undantag för ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen av lån och insättningar, eller dess tillhandahållare av kreditriskskydd.
Valutaobalanser mellan den underliggande förpliktelsen och det betalda kreditriskskyddet, med undantag för ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen av lån och insättningar, ska behandlas försiktigt vid institutets bedömning av LGD.
I den mån LGD-skattningarna beaktar förekomsten av betalt kreditriskskydd, med undantag för ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen av lån och insättningar, ska dessa skattningar inte enbart baseras på det betalda kreditriskskyddets skattade marknadsvärde.
I den mån LGD-skattningarna beaktar förekomsten av betalt kreditriskskydd, med undantag för ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen av lån och insättningar, ska instituten upprätta interna krav för förvaltning av och rättslig förutsebarhet och riskhantering för detta betalda kreditriskskydd, och dessa krav ska vara generellt förenliga med dem som anges i kapitel 4 avsnitt 3 underavsnitt 1.
I den mån ett institut beaktar betalt kreditriskskydd, med undantag för ramavtal om nettning och nettning inom balansräkningen av lån och insättningar, vid fastställandet av exponeringsvärdet för motpartsrisk i enlighet med kapitel 6 avsnitt 5 eller 6, ska eventuella belopp som förväntas återvinnas genom detta betalda kreditriskskydd inte beaktas i LGD-skattningarna.
När det särskilt gäller redan fallerade exponeringar, ska institutet använda summan av sitt bästa estimat av förväntad förlust för varje exponering med hänsyn till de aktuella ekonomiska omständigheterna och exponeringens status och sitt estimat av den ökning av förlustnivån som förorsakas av eventuella ytterligare oväntade förluster under återvinningsperioden, dvs. mellan datumet för fallissemang och exponeringens slutliga realisering.
I den mån avgifter för sena betalningar som åläggs gäldenären före tidpunkten för fallissemanget har kapitaliserats i institutets resultaträkning ska de läggas till institutets mått på exponeringar och förluster.
För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ ska LGD-estimaten baseras på minst fem års data, som därefter ska öka med ett år för varje år som genomförande sker tills en minimiperiod på sju år har nåtts, från minst en informationskälla. Om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta ska den längre perioden användas.
Vid tillämpning av första stycket a i denna punkt ska instituten på lämpligt sätt beakta de återvinningar som under de berörda återvinningsprocesserna realiseras från alla typer av betalt kreditriskskydd och från obetalt kreditriskskydd som inte omfattas av definitionen i artikel 142.1.10.
Vid tillämpning av första stycket c ska fall där det föreligger en betydande grad av beroende behandlas försiktigt.
Vid tillämpning av första stycket e ska LGD-skattningarna beakta effekten av att institutet kanske inte omgående kan förfoga över de säkerheter som ställts och avveckla dem.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För hushållsexponeringar kan instituten göra följande:
Härleda LGD-estimat från realiserade förluster och rimliga estimat av PD-värden.
Beakta ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter antingen i sina konverteringsfaktorer eller i sina LGD-estimat.
Använda extern och intern referensdata för att estimera LGD-värden när det gäller förvärvade hushållsfordringar.
För hushållsexponeringar ska LGD-estimat baseras på minst fem års data. Ett institut behöver inte fästa lika stor vikt vid historisk information, om senare data bättre förutsäger förlustnivåer. Förutsatt att instituten får tillstånd från de behöriga myndigheterna, får de använda relevanta data för en period på två år, när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills det finns relevant data för en period på fem år.
2.293För hushållsexponeringar kan instituten göra följande:
Härleda LGD-estimat från realiserade förluster och rimliga estimat av PD-värden.
Beakta ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter antingen i sina konverteringsfaktorer eller i sina LGD-skattningar.
Använda extern och intern referensdata för att estimera LGD-värden när det gäller förvärvade hushållsfordringar.
Vid tillämpningen av första stycket b, om instituten inkluderar framtida ytterligare utnyttjanden i sina konverteringsfaktorer, bör dessa beaktas i LGD i både täljaren och nämnaren. Om instituten inte inkluderar framtida ytterligare utnyttjanden i sina konverteringsfaktorer bör dessa endast beaktas i LGD-täljaren.
När det gäller hushållsexponeringar ska skattningarna av LGD baseras på minst fem års data. Med behöriga myndigheters tillstånd får instituten använda relevanta data för en period på två år när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills relevanta data omfattar minst fem år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange följande:
Typen, allvarligheten och varaktigheten av en ekonomisk nedgång i enlighet med punkt 1.
De villkor enligt vilka en behörig myndighet får tillåta ett institut i enlighet med punkt 2 att använda relevanta data för en period på två år, när institutet tillämpar internmetoden.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
4.EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att klargöra behandlingen av alla typer av betalt kreditriskskydd och obetalt kreditriskskydd vid tillämpning av punkt 1 a i den här artikeln och vid tillämpning av LGD-parametrarna.
Förordning (EU) 2024/1623
5.För beräkning av förluster ska EBA senast den 31 december 2025 utfärda uppdaterade riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 som innehåller följande:
när det gäller fall som återgår till icke-fallerad status, en specificering av hur artificiella kassaflöden ska behandlas och huruvida det är lämpligare för instituten att diskontera det artificiella kassaflödet under den faktiska fallissemangsperioden,
en bedömning av huruvida kalibreringen och tillämpningen av diskonteringssatsen är lämpliga för beräkning av ekonomisk förlust för alla exponeringar.
Förordning (EU) 2024/1623
1.Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda krav för egna estimat av konverteringsfaktorer:
Instituten ska estimera konverteringsfaktorer per exponeringsriskklass på grundval av de genomsnittliga faktiska konverteringsfaktorerna per exponeringsriskklass genom att använda det fallissemangsviktade medelvärdet av alla observerade fallissemang i datakällorna.
Instituten ska använda estimat av konverteringsfaktorer som är anpassade till en ekonomisk nedgång, om de är mer konservativt än det långfristiga genomsnittet. Om ett riskklassificeringssystem förväntas tillhandahålla faktiska konverteringsfaktorer på konstant nivå per riskklass över tiden ska instituten anpassa sina estimat av riskparametrar per riskklass för att begränsa kapitaleffekter av en ekonomisk nedgång.
Vid sin estimering av konverteringsfaktorer ska instituten både före och efter det att den händelse som utlöste fallissemanget inträffade beakta gäldenärens möjligheter att ytterligare utnyttja sina kreditmöjligheter. Estimat av konverteringsfaktorer ska innefatta en större konservativ marginal, om en större positiv korrelation rimligtvis kan förväntas mellan förekomsten av fallissemang och konverteringsfaktorns storlek.
Vid estimat av konverteringsfaktorer ska instituten beakta de särskilda riktlinjer och strategier som har antagits med avseende på kontoövervakning och betalningshantering. Instituten ska även beakta om de har kapacitet och är beredda att förhindra ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter under omständigheter som inte utgör betalningsinställelse, till exempel överträdelser av lånevillkor eller andra tekniskt betingade fallissemang.
Instituten ska ha inrättat lämpliga system och processer för att övervaka exponeringsbelopp, aktuella utestående exponeringsbelopp för kreditmöjligheter och förändringar av utestående belopp per gäldenär och per klass. Institutet ska dagligen kunna övervaka utestående belopp.
Om instituten använder olika estimat av konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för interna syften, ska detta dokumenteras och vara rimligt.
1.294Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda krav för egna estimat av konverteringsfaktorer:
Instituten ska estimera konverteringsfaktorer per exponeringsriskklass på grundval av de genomsnittliga faktiska konverteringsfaktorerna per exponeringsriskklass genom att använda det fallissemangsviktade medelvärdet av alla observerade fallissemang i datakällorna.
Instituten ska använda estimat av konverteringsfaktorer som är anpassade till en ekonomisk nedgång, om de är mer konservativt än det långfristiga genomsnittet. Om ett riskklassificeringssystem förväntas tillhandahålla faktiska konverteringsfaktorer på konstant nivå per riskklass över tiden ska instituten anpassa sina estimat av riskparametrar per riskklass för att begränsa kapitaleffekter av en ekonomisk nedgång.
Institutens kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska återspegla möjligheten att gäldenären gör ytterligare utnyttjanden fram till och efter den tidpunkt då en händelse som utlöser fallissemang inträffar.
Vid estimat av konverteringsfaktorer ska instituten beakta de särskilda riktlinjer och strategier som har antagits med avseende på kontoövervakning och betalningshantering. Instituten ska även beakta om de har kapacitet och är beredda att förhindra ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter under omständigheter som inte utgör betalningsinställelse, till exempel överträdelser av lånevillkor eller andra tekniskt betingade fallissemang.
Instituten ska ha inrättat lämpliga system och processer för att övervaka exponeringsbelopp, aktuella utestående exponeringsbelopp för kreditmöjligheter och förändringar av utestående belopp per gäldenär och per klass. Institutet ska dagligen kunna övervaka utestående belopp.
Om instituten använder olika estimat av konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för interna syften, ska detta dokumenteras och vara rimligt.
Institutens kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska skattas med hjälp av en fast tidshorisont på tolv månader.
Institutens kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska baseras på referensdata som återspeglar egenskaperna hos gäldenärer, faciliteter och bankernas hanteringsmetoder för de exponeringar på vilka skattningarna tillämpas.
Vid tillämpning av första stycket a ska, om instituten observerar en negativ faktisk konverteringsfaktor för sina fallissemangsobservationer, den faktiska konverteringsfaktorn för dessa observationer vara lika med noll vad gäller kvantifieringen av deras kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden. Instituten får använda informationen om den negativa faktiska konverteringsfaktorn i modellutvecklingsprocessen för riskdifferentiering.
Vid tillämpning av första stycket c ska kreditkonverteringsfaktorerna enligt internmetoden innefatta en större försiktighetsmarginal om det rimligtvis kan förväntas en starkare positiv korrelation mellan fallissemangsfrekvensen och konverteringsfaktorns storlek.
Vid tillämpning av första stycket g ska varje fallissemang kopplas till relevanta gäldenärs- och facilitetsegenskaper vid det fasta referensdatum som fastställts till tolv månader före datumet för fallissemanget.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.295Vid tillämpning av punkt 1 h ska de kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden som tillämpas på specifika exponeringar inte baseras på data där effekterna av olika egenskaper blandas eller på data från exponeringar med väsentligt olika riskegenskaper. Kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden ska baseras på lämpligt homogena segment. För detta ändamål ska följande metoder endast tillåtas på grundval av en detaljerad granskning och motivering från ett institut:
Att underliggande data för små och medelstora företag/företag på mellanmarknaden tillämpas på stora företagsgäldenärer.
Att data från kreditmöjligheter med liten tillgänglighet i form av outnyttjade limiter tillämpas på faciliteter med stor tillgänglighet i form av outnyttjade limiter.
Att data från gäldenärer som på referensdatumet är försumliga eller som spärrats mot ytterligare kreditutnyttjande på referensdatumet tillämpas på gäldenärer utan känd försumlighet eller motsvarande begränsningar.
Att data används som under observationsperioden påverkats av förändringar i gäldenärernas mix av låneprodukter och andra kreditrelaterade produkter, såvida inte dessa data på ett verksamt sätt har justerats genom att effekterna av förändringarna i produktmixen har rensats bort.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1b.296Vid tillämpning av punkt 1a d ska instituten för de behöriga myndigheterna påvisa att de har en ingående förståelse för hur förändringar i kunders produktmix påverkar referensdatamängderna för exponeringar och tillhörande kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden och att effekten är oväsentlig eller på ett verksamt sätt har reducerats inom ramen för deras skattningsprocess. I detta avseende ska följande inte anses vara lämpligt:
Fastställande av golv eller tak för kreditkonverteringsfaktorer eller observationer av exponeringsvärden, med undantag för den faktiska konverteringsfaktor som är lika med noll, i enlighet med punkt 1 andra stycket.
Användning av skattningar på gäldenärsnivå som inte helt täcker de relevanta produktomvandlingsalternativen eller där produkter med mycket olika egenskaper kombineras på ett olämpligt sätt.
Justering av enbart väsentliga observationer som påverkas av produktomvandling.
Uteslutande av observationer som påverkas av omvandling av produktprofiler.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1c.297Instituten ska säkerställa att deras kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden effektivt skyddas mot de potentiella effekterna av en regional instabilitet till följd av att en facilitet är nära att vara fullt ut utnyttjad på referensdagen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1d.298Referensdata får inte begränsas till en facilitets utestående kapitalbelopp eller den tillgängliga facilitetsgränsen. Upplupen ränta, andra förfallna betalningar och utnyttjanden utöver gränserna för faciliteten ska ingå i referensdata.”
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker ska estimaten av konverteringsfaktorer baseras på minst fem års data, som därefter ska öka med ett år för varje år som genomförande sker tills en minimiperiod på sju år har nåtts, från minst en informationskälla. Om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta ska denna längre period användas.
2.299För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker samt regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ ska estimaten av konverteringsfaktorer baseras på minst fem års data, som därefter ska öka med ett år för varje år som genomförande sker tills en minimiperiod på sju år har nåtts, från minst en informationskälla. Om den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre period för någon källa och dessa data är relevanta ska den längre perioden användas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.För hushållsexponeringar får institut beakta ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter antingen i sina konverteringsfaktorer eller i sina LGD-estimat.
För hushållsexponeringar ska estimat av konverteringsfaktorer baseras på minst fem års data. Genom undantag från punkt 1 a behöver ett institut inte fästa lika stor vikt vid historiska data, om nyare data bättre förutsäger utnyttjande av krediter. Förutsatt att instituten får tillstånd från behöriga myndigheter får de använda relevant data för en period på två år, när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills det finns relevant data för en period på fem år.
3.300För hushållsexponeringar får institut beakta ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter antingen i sina konverteringsfaktorer eller i sina LGD-estimat.
För hushållsexponeringar ska estimat av konverteringsfaktorer baseras på minst fem års data. Förutsatt att instituten får tillstånd från behöriga myndigheter får de använda relevant data för en period på två år, när de tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills relevant data omfattar minst fem år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange följande:
Egenskaperna, allvarligheten och varaktigheten av en ekonomisk nedgång i enlighet med punkt 1.
De villkor enligt vilka en behörig myndighet får tillåta ett institut att använda relevanta data för en period på två år, när institutet initialt tillämpar internmetoden.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
5.Senast den 31 december 2026 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera de metoder som de instituten ska tillämpa för att skatta kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden.
Förordning (EU) 2024/1623
Byter den 1 januari 2025 namn till Krav för bedömning av effekten av obetalt kreditriskskydd på exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, exponeringar mot regionala självstyrelseorgan, lokala myndigheter och offentliga organ och exponeringar mot företag när egna skattningar av LGD används samt för hushållsexponeringar enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Följande krav ska gälla när det gäller godtagbara garantigivare och garantier:
Instituten ska ha klart specificerade kriterier för de slags garantigivare som de beaktar vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp.
Samma regler ska gälla för godtagna garantigivare som för motparter enligt artiklarna 171, 172 och 173.
Garantin ska dokumenteras skriftligt, vara oåterkallelig från garantigivarens sida, gälla till dess att förpliktelsen är fullständigt återbetald (upp till beloppet för garantin och inom dess giltighetstid) och vara rättsligt bindande i förhållande till garantigivaren i en jurisdiktion där garantigivaren förfogar över tillgångar som kan pantsättas genom en verkställd dom. Villkorade garantier som är förenade med ej bindande villkor för garantigivaren kan godtas med de behöriga myndigheternas tillstånd. Kriterierna för riskklassificering ska på lämpligt sätt beakta alla eventuella minskningar av kreditreducerande effekter.
1.302Följande krav ska gälla när det gäller godtagbara garantigivare och garantier:
Instituten ska ha klart specificerade kriterier för de slags garantigivare som de beaktar vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp.
Samma regler ska gälla för godtagna garantigivare som för motparter enligt artiklarna 171, 172 och 173.
Garantin ska dokumenteras skriftligt, vara oåterkallelig och omöjlig att ändra från garantigivarens sida, gälla till dess att förpliktelsen är fullständigt återbetald upp till beloppet för garantin och inom dess giltighetstid och vara rättsligt bindande i förhållande till garantigivaren i en jurisdiktion där garantigivaren förfogar över tillgångar som kan pantsättas och användas för att verkställa en dom.
Garantin ska vara villkorslös.
Vid tillämpning av första stycket d avses med villkorslös garanti en garanti där kreditriskskyddsavtalet inte innehåller någon klausul vars fullgörande ligger utanför det utlånande institutets direkta kontroll och som skulle kunna hindra att garantigivaren blir skyldig att betala vid läglig tidpunkt om gäldenären fallerar så att garantin utlöses eller om den ursprungliga gäldenären underlåter att betala. En klausul i kreditriskskyddsavtalet som föreskriver att bristfällig due diligence eller bedrägeri från det utlånande institutets sida annullerar eller minskar omfattningen av den garanti som garantigivaren erbjuder ska inte utesluta att garantin betraktas som villkorslös.
Garantier där garantigivarens betalning villkoras av att det utlånande institutet först måste kräva gäldenären och som bara täcker de förluster som återstår efter det att institutet har slutfört uppgörelseprocessen ska betraktas som villkorslösa.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.303Instituten får beakta obetalt kreditriskskydd med hjälp av antingen modellprocessen för justering av PD/LGD-värden i enlighet med denna artikel och med förbehåll för det krav som anges i punkt 4 i den här artikeln eller den metod för ersättning av riskparametrar enligt den avancerade internmetoden i enlighet med artikel 236a och med förbehåll för godtagbarhetskraven i kapitel 4. Instituten ska ha tydliga riktlinjer för bedömning av effekterna av obetalt kreditriskskydd på riskparametrar. Institutens riktlinjer ska vara förenliga med deras interna riskhanteringspraxis och återspegla kraven i denna artikel. Dessa riktlinjer ska tydligt ange vilken av de specifika metoder som beskrivs i denna punkt som används för respektive riskklassificeringssystem, och instituten ska tillämpa dessa riktlinjer konsekvent över tiden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Ett institut ska förfoga över klart definierade kriterier för justering av riskklasser eller LGD-estimat och, när det gäller hushållsfordringar och godtagbara förvärvade fordringar, kriterier för processen för att hänföra exponeringar till riskklasser för att visa garantiernas effekter på beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Dessa kriterier ska uppfylla kraven i artiklarna 171, 172 och 173.
Kriterierna ska vara rimliga och möjliggöra intuitiv förståelse. De ska beakta garantigivarens förmåga och vilja att utföra sina förpliktelser enligt garantin, vid vilken tidpunkt garantigivaren förväntas betala, i vilken grad garantigivarens förmåga att uppfylla sina förpliktelser korrelerar med motpartens förmåga att återbetala och i vilken utsträckning det finns en kvarstående risk gentemot motparten.
3.Kraven för garantier i denna artikel ska även gälla för kreditderivat som refererar till ett namn. Vid bristande överensstämmelse mellan den underliggande förpliktelsen och kreditderivatets referensförpliktelse eller den förpliktelse som används för att fastställa om en kredithändelse har ägt rum ska kraven i artikel 216.2 tillämpas. När det gäller hushållsexponeringar och godtagbara förvärvade fordringar gäller denna punkt vid processen för att hänföra exponeringar till riskklasser.
Kriterierna ska ta hänsyn till kreditderivatets utbetalningsstruktur och konservativt bedöma dess effekt på storleken på och tidpunkterna för återvinning. Institutet ska beakta i vilken utsträckning andra former av kvarstående risk återstår.
3.304Kraven för garantier i denna artikel ska även gälla för kreditderivat som refererar till ett namn. Vid bristande överensstämmelse mellan den underliggande förpliktelsen och kreditderivatets referensförpliktelse eller den förpliktelse som används för att fastställa om en kredithändelse har ägt rum ska kraven i artikel 216.2 tillämpas. När det gäller hushållsexponeringar och godtagbara förvärvade fordringar gäller denna punkt vid processen för att hänföra exponeringar till riskklasser.
Kriterierna ska ta hänsyn till kreditderivatets utbetalningsstruktur och konservativt bedöma dess effekt på storleken på och tidpunkterna för återvinning. Institutet ska beakta i vilken utsträckning andra former av kvarstående risk återstår.
Kreditderivat på första förfall får erkännas som godtagbart obetalt kreditriskskydd. Kreditderivat på andra förfall och alla andra kreditderivat på n:te förfall ska dock inte erkännas som godtagbart obetalt kreditriskskydd.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.De krav som anges i punkterna 1–3 ska inte gälla för garantier som tillhandahålls av institut, nationella regeringar och centralbanker samt företag som uppfyller kraven i artikel 201.1 g om institutet har fått tillstånd att tillämpa schablonmetoden för exponeringar mot sådana enheter i enlighet med artiklarna 148 och 150. I detta fall ska kraven i kapitel 4 gälla.
4.305Om ett institut beaktar obetalt kreditriskskydd genom modellprocessen för justering av PD/LGD-värden ska den täckta delen av den underliggande exponeringen inte åsättas en riskvikt som skulle vara lägre än riskviktsgolvet för tillhandahållare av kreditriskskydd. För detta ändamål ska riskviktsgolvet för tillhandahållare av kreditriskskydd beräknas med hjälp av samma PD, LGD och riskviktsfunktion som dem som gäller för jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskyddet enligt artikel 236a.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.När det gäller garantier inom hushållsexponeringar ska de krav som anges i punkterna 1, 2 och 3 även gälla vid hänförande av exponeringar till riskklasser och för estimering av PD-värden.
6.306EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange de villkor enligt vilka behöriga myndigheter får tillåta att villkorade garantier godtas.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger samman med olika riskklasser för förvärvade fordringar ska instituten se till att villkoren i punkterna 2–6 uppfylls.
2.Exponeringens struktur ska säkerställa att institutet under alla förutsebara omständigheter är faktisk ägare och kontrollerar alla kontanta överföringar inom ramen för fordringarna. Om gäldenären gör direkta betalningar till en säljare eller ett serviceföretag, ska institutet regelbundet verifiera att betalningarna vidarebefordras fullständigt och enligt avtalsvillkoren. Instituten ska genom lämpliga processer säkerställa att ägandet av fordringar och inbetalningar är skyddat mot konkursförfaranden eller andra rättsliga anspråk som skulle kunna medföra betydande förseningar när det gäller långivarens förmåga att avveckla eller överlåta fordringarna eller behålla kontrollen över inbetalningarna.
3.Institutet ska övervaka både de förvärvade fordringarnas kvalitet och säljarens och serviceföretagets finansiella ställning. Följande ska gälla:
Institutet ska bedöma korrelationen mellan kvaliteten på de förvärvade fordringarna och säljarens och serviceföretagets finansiella ställning och ha inrättat interna riktlinjer och processer som tillhandahåller lämpliga säkerhetsåtgärder för att ge skydd mot oförutsedda händelser, däribland åsättande av intern riskklassificering för varje säljare och serviceföretag.
Institutet ska ha klara och effektiva riktlinjer och processer för att fastställa säljares och serviceföretags godtagbarhet. Institutet eller dess ombud ska genomföra återkommande översyner av säljare och serviceföretag för att verifiera om deras rapporter är riktiga, upptäcka bedrägerier eller operativa brister och kontrollera kvaliteten på säljarens kreditpolicy och serviceföretagets urvalspolicy och urvalsförfarande. Resultaten av dessa översyner ska dokumenteras.
Institutet ska bedöma de förvärvade fordringsgruppernas egenskaper, däribland överutlåning, historik över säljarens förfallna skulder, osäkra fordringar och reserver för osäkra fordringar, betalningsvillkor och eventuella motkonton.
Institutet ska ha effektiva riktlinjer och processer för samlad övervakning av gäldenärskoncentrationer både inom grupper och på gruppöverskridande nivå vad gäller förvärvade fordringar.
Institutet ska se till att serviceföretaget tillhandahåller tillräckligt detaljerade rapporter i rätt tid om fordringarnas åldersstruktur och utspädning för att säkerställa överensstämmelse med institutets godtagbarhetskriterier och utbetalningspolicy för förvärvade fordringar och tillhandahålla en effektiv metod för att övervaka och bekräfta säljarens försäljningsvillkor och utspädning.
4.Institutet ska ha system och processer för att i ett tidigt skede upptäcka försämringar av säljarens finansiella ställning och de förvärvade fordringarnas kvalitet och för att aktivt kunna ta itu med uppdykande problem. Institutet ska i synnerhet ha klara och effektiva riktlinjer, processer och informationssystem för att övervaka överträdelser av lånevillkor och klara och effektiva riktlinjer och processer för att vidta rättsliga åtgärder och hantera problem i samband med förvärvade fordringar.
5.Institutet ska ha klara och effektiva riktlinjer och processer för kontroll av förvärvade fordringar, krediter och kontanter. I de skriftliga interna riktlinjerna ska särskilt alla betydande delar i programmet för förvärvade fordringar specificeras, däribland utbetalningstakten, godtagna säkerheter, nödvändig dokumentation, koncentrationsbegränsningar och hantering av inbetalningar. Dessa delar ska ta lämplig hänsyn till alla relevanta och betydande faktorer, däribland säljarens och serviceföretagets finansiella ställning, riskkoncentrationer och tendenser vad gäller kvaliteten hos de förvärvade fordringarna och säljarens kundbas, och interna system ska säkerställa att medel endast utbetalas mot noga specificerade säkerheter och dokumentation.
6.Institutet ska ha en effektiv intern process för att bedöma om alla interna riktlinjer och processer iakttas. Processen ska inbegripa regelbunden revision av alla kritiska moment i institutets program för förvärvade fordringar, verifiering av ansvarsfördelningen mellan för det första bedömningen av säljaren och serviceföretaget och bedömningen av gäldenären och för det andra mellan bedömningen av säljaren och serviceföretaget och revisionen av säljaren och serviceföretaget i deras lokaler samt utvärdering av backoffice-transaktioner, med särskild inriktning på kvalifikationer, erfarenhet, bemanning och stödjande automatiska system.
Underavsnitt 3 Validering av interna estimeringar
Instituten ska validera sina interna estimat i enlighet med följande krav:
Instituten ska ha inrättat stabila system för att validera att riskklassificeringssystemen, processerna och estimeringen av alla relevanta riskparametrar är korrekta och förenliga inbördes. Den interna valideringsprocessen ska göra det möjligt för institutet att göra en konsekvent och meningsfull bedömning av hur de interna systemen för riskklassificering och riskestimering fungerar.
Instituten ska regelbundet jämföra faktiska andelar fallissemang med estimerade PD-värden för varje klass och särskilt analysera orsakerna till avvikelsen, om de faktiska andelarna fallissemang ligger utanför klassens förväntade räckvidd. Institut som använder egna estimat av LGD-värden och konverteringsfaktorer ska även göra en liknande analys av dessa estimat. Vid dessa jämförelser ska historiska data som omfattar en så lång period som möjligt användas. Institutet ska dokumentera de metoder och data som används vid dessa jämförelser. Analyser och dokumentation ska uppdateras minst en gång per år.
Instituten ska även använda andra kvantitativa valideringsinstrument och jämförelser med relevanta externa datakällor. Analysen ska baseras på data som är lämpliga för portföljen, uppdateras regelbundet och omfatta en relevant observationsperiod. Institutens interna bedömningar av hur deras riskklassificeringssystem fungerar ska baseras på en så lång period som möjligt.
De metoder och data som används för kvantitativ validering ska vara konsekventa över tiden. Förändringar av metoder och data för estimering och validering (både datakällor och berörda perioder) ska dokumenteras.
Instituten ska ha sunda interna standarder för sådana fall när de faktiska PD-värdena, LGD-värdena, konverteringsfaktorerna och de totala förlusterna – om EL används – avviker från förväntningarna i tillräckligt hög grad för att estimatens validitet ska ifrågasättas. Dessa standarder ska beakta konjunkturvariationer och liknande systematiska variationer vad gäller fall av fallissemang. Om de faktiska värdena fortsätter att vara högre än de förväntade värdena, ska instituten justera estimaten uppåt, så att de avspeglar deras erfarenheter av fallissemang och förluster.
Underavsnitt 4 Krav för aktieexponeringar enligt metoden med interna modeller
Vid beräkning av kapitalbaskrav ska instituten uppfylla följande krav:
Estimatet av eventuell förlust ska vara stabilt gentemot sådana ogynnsamma förändringar av marknadsvillkoren som är relevanta för den långfristiga riskprofilen för institutets specifika innehav. De data som används för att visa avkastningens fördelning ska representera den längsta urvalsperiod för vilken det finns tillgängliga och meningsfulla data för att avspegla institutets specifika aktieexponeringars riskprofil. Uppgifterna ska vara tillräckliga för att tillhandahålla försiktiga, statistiskt tillförlitliga och stabila förlustestimat som inte enbart baseras på subjektiva eller skönsmässiga antaganden. Den använda datamängden ska ge ett försiktigt estimat av eventuella förluster under en relevant långfristig konjunkturcykel. Institutet ska kombinera empirisk analys av tillgängliga data med justeringar på grundval av en mängd faktorer för att uppnå realistiska och försiktiga modellresultat. När value at risk-modeller konstrueras för estimering av potentiella kvartalsförluster får instituten använda kvartalsuppgifter eller omvandla data med kortare tidshorisont till motsvarande kvartalsuppgifter med hjälp av en analytiskt och empiriskt styrkt metod och genom välutvecklade och dokumenterade överläggningar och analyser. Denna metod ska tillämpas försiktigt och konsekvent över tiden. Om det bara finns begränsade relevanta data tillgängliga, ska institutet tillämpa lämpliga försiktighetsmarginaler.
De tillämpade modellerna ska på lämpligt sätt beakta alla betydande risker i samband med aktieavkastning, inbegripet både institutets aktieportföljs generella marknadsrisk och dess specifika riskexponering. De interna modellerna ska på lämpligt sätt förklara historiska prisvariationer, omfatta både storleken på och förändringen av sammansättningen av potentiella koncentrationer och vara stabil i förhållande till ogynnsamma omständigheter på marknaden. Den population riskexponeringar som förekommer i de data som använts för estimering ska svara mot eller åtminstone vara jämförbar med institutets aktieexponeringar.
Den interna modellen ska vara anpassad för riskprofilen och komplexiteten hos institutets aktieportfölj. Om ett institut har betydande innehav av värdepapper som är kraftigt icke-linjära till sin natur, ska de interna modellerna utformas med lämplig hänsyn till de risker som hänger samman med dessa instrument.
Rangordningen av enskilda positioner när det gäller fullmakter, marknadsindex och riskfaktorer ska vara rimlig, möjliggöra intuitiv förståelse och vara principiellt sund.
Instituten ska genom empiriska analyser visa riskfaktorernas lämplighet och kapacitet att omfatta både generell och specifik risk.
Estimaten av volatiliteten hos aktieexponeringarnas avkastning ska beakta relevanta och tillgängliga data, data och metoder. Interna data och data från externa källor, inbegripet sammanställda data, vilka granskats oberoende av varandra, ska användas.
Ett rigoröst och heltäckande program för stresstest ska ha inrättats.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
För utvecklingen och användningen av interna modeller för kapitalbaskrav ska instituten upprätta riktlinjer, processer och kontroller för att säkerställa modellens och modellprocessens integritet. Dessa riktlinjer, processer och kontroller ska innefatta följande:
Fullständig integrering av den interna modellen i institutets övergripande informationssystem för riskhantering och i hanteringen av aktieportföljen utanför handelslagret. Interna modeller ska integreras fullt ut i institutets infrastruktur för riskhantering, särskilt om de används för att mäta och bedöma aktieportföljens resultat (däribland det riskjusterade resultatet), allokera kapital till aktieexponeringar och utvärdera övergripande kapitalkrav och processen för investeringsförvaltning.
Fastställda förvaltningssystem, processer och kontrollfunktioner för att säkerställa återkommande och oberoende översyn av alla element i den interna modellprocessen, däribland godkännande av modellöversyner, prövning av indata till modellen och översyn av modellresultat, till exempel direkt verifiering av riskberäkning. Dessa översyner ska avse en bedömning av om indata till modellen och modellresultaten är riktiga, fullständiga och lämpliga samt vara inriktade på att finna och begränsa potentiella fel i samband med kända svagheter och att identifiera okända svagheter i modellen. Dessa översyner får genomföras av en intern oberoende enhet eller av en oberoende extern tredje part.
Lämpliga system och processer för övervakning av investeringsgränser och riskexponeringar avseende aktier.
De enheter som ansvarar för utformning och tillämpning av modellen ska vara funktionellt oberoende av de enheter som ansvarar för förvaltningen av enskilda investeringar.
De parter som ansvarar för någon del i modellprocessen ska ha lämpliga kvalifikationer. Ledningen ska tilldela modellfunktionen personal med tillräckliga kvalifikationer och tillräcklig behörighet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Instituten ska ha inrättat stabila system för att validera att de interna modellerna och modellprocessen är precisa och konsekventa. Alla viktiga delar i de interna modellerna, modellprocessen och valideringen ska dokumenteras.
Validering och dokumentation av institutens interna modeller och modellprocesser ska ske på följande villkor:
Instituten ska tillämpa det interna valideringsprocessen för att bedöma de interna modellernas och processernas resultat på ett konsekvent och meningsfullt sätt.
De metoder och data som används för kvantitativ validering ska vara konsekventa över tiden. Förändringar av metoder och data för estimering och validering, både i fråga om datakällor och berörda perioder, ska dokumenteras.
Instituten ska regelbundet jämföra verklig aktieavkastning (som beräknats med hjälp av realiserade och orealiserade vinster och förluster) med modellernas estimat. Vid dessa jämförelser ska historiska data som omfattar en så lång period som möjligt användas. Institutet ska dokumentera de metoder och data som används vid dessa jämförelser. Analyser och dokumentation ska uppdateras minst en gång per år.
Instituten ska använda andra kvantitativa valideringsinstrument och jämförelser med externa datakällor. Analysen ska baseras på data som är lämpliga för portföljen, uppdateras regelbundet och omfatta en relevant observationsperiod. Institutens interna bedömningar av modellresultaten ska baseras på en så lång period som möjligt.
Instituten ska ha sunda interna standarder för att hantera fall där en jämförelse av den faktiska avkastningen med modellernas estimat leder till ifrågasättande av estimatens giltighet eller modellen som sådan. Dessa standarder ska beakta konjunkturvariationer och liknande systematiska variationer vad gäller aktieavkastningar. Alla justeringar av interna modeller som görs till följd av översyner ska dokumenteras och överensstämma med institutets standarder för modellöversyn.
Den interna modellen och det interna modellprocessen ska dokumenteras, däribland de berörda parternas ansvar för modellprocessen, godkännandet av modellen och modellöversynen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Underavsnitt 5 Intern styrning och Kontroll
1.Alla betydande delar i riskklassificerings- och estimeringsprocesserna ska godkännas av institutets ledningsorgan eller en kommitté som har utsetts av denna och den verkställande ledningen. Dessa parter ska ha allmänna insikter om institutets riskklassificeringssystem och detaljerade kunskaper om de förvaltningsrapporter som hänger samman med dessa.
2.Den verkställande ledningen ska uppfylla följande krav:
Den ska underrätta ledningsorgan eller den kommitté som har utsetts av denna om betydande förändringar av eller undantag från fastställda riktlinjer som kan få betydande effekter på hur institutets riskklassificeringssystem fungerar.
Den ska ha goda insikter i riskklassificeringssystemens utformning och sätt att fungera.
Den ska löpande säkerställa att riskklassificeringssystemen fungerar korrekt.
Kreditriskkontrollenheterna ska regelbundet informera den verkställande ledningen om riskklassificeringsprocessens resultat och områden som måste förbättras samt ge lägesrapporter om insatser för att förbättra tidigare identifierade svagheter.
3.En analys enligt internmetoden av institutets kreditriskprofil ska vara en viktig del av förvaltningsrapporteringen till dessa parter. Rapporterna ska minst innefatta riskprofil fördelad på klasser, migration mellan klasser, estimering av de relevanta parametrarna per klass och jämförelser av faktisk andel fallissemang och, i den utsträckning egna estimat används, av faktiska LGD-värden och konverteringsfaktorer med förväntningar och resultat av stresstest. Hur ofta rapportering ska äga rum beror på hur viktig informationen är och vilken slags information det gäller samt mottagarens nivå.
1.Kreditriskkontrollenheten ska vara oberoende av de personal- och ledningsfunktioner som ger upphov till eller förnyar exponeringar och som ska rapportera direkt till den verkställande ledningen. Enheten ska ansvara för riskklassificeringssystemets utformning eller urval, genomförande, kontroll och resultat. Den ska regelbundet utarbeta och analysera rapporter om riskklassificeringssystemets resultat.
2.Kreditriskkontrollenhetens eller kreditriskkontrollenheternas ansvarsområden ska innefatta följande:
Testning och övervakning av riskklasser.
Utarbetande och analys av institutets riskklassificeringssystems sammanfattande rapporter.
Genomförandeförfaranden för att verifiera att definitionerna av riskklasser tillämpas konsekvent inom olika avdelningar och geografiska områden.
Översyn och dokumentation av alla ändringar av riskklassificeringsprocessen, däribland skälen till dessa ändringar.
Översyn av riskklassificeringskriterierna för att utvärdera om de fortfarande uppfyller kraven för att förutsäga risk. Ändringar av riskklassificeringsprocessen, riskklassificeringskriterier eller enskilda riskklassificeringsparametrar ska dokumenteras och bevaras.
Aktivt deltagande i utformning eller urval, genomförande och validering av de modeller som används i riskklassificeringsprocessen.
Kontroll och övervakning av de modeller som används i riskklassificeringsprocessen.
Löpande översyn och ändringar av de modeller som används i riskklassificeringsprocessen.
3.Institut som använder sammanställda data i enlighet med artikel 179.2 får lägga ut följande uppgifter på entreprenad:
Utarbetande av information som är relevant för testning och övervakning av riskklasser.
Utarbetande av institutets riskklassificeringssystems sammanfattande rapporter.
Utarbetande av information som är relevant för översyn av riskklassificeringskriterier för att utvärdera om de fortfarande uppfyller kraven för att förutsäga risk.
Dokumentation av ändringar av riskklassificeringsprocessen, riskklassificeringskriterier eller enskilda riskklassificeringsparametrar.
Utarbetande av information som är relevant för löpande översyn och ändringar av modeller som används i riskklassificeringsprocessen.
4.Institut som tillämpar punkt 3 ska se till att de behöriga myndigheterna har tillgång till all relevant information från den tredje part som är nödvändig för att undersöka om kraven efterlevs och att de behöriga myndigheterna får göra undersökningar på plats i samma utsträckning som inom institutet.
Enheten för internrevision eller en annan likvärdig och oberoende revisionsenhet ska minst en gång per år göra en översyn av institutets riskklassificeringssystem och dess transaktioner, inbegripet kreditavdelningens verksamhet och estimeringen av PD-, LGD- och EL-värden och konverteringsfaktorer. Vid översynen av de olika områdena ska alla tillämpliga krav vara uppfyllda.
Kapitel 4 Kreditriskreducering
Avsnitt 1 Definitioner och Allmänna krav
Artikel 192 Definitioner
I detta kapitel gäller följande definitioner:
utlånande institut: det institut som har exponeringen i fråga.
utlåning mot säkerhet: alla transaktioner som ger upphov till en exponering med pantsäkerhet, men utan att institutet ges någon rätt att erhålla marginalsäkerhet minst en gång om dagen.
kapitalmarknadsrelaterad transaktion: alla transaktioner som ger upphov till en exponering med pantsäkerhet, varvid institutet ges rätt att erhålla marginalsäkerhet minst en gång om dagen.
underliggande fonder: en fond i vars aktier eller andelar en annan fond har investerat.
Artikel 192 Definitioner310
I detta kapitel gäller följande definitioner:
utlånande institut: det institut som har exponeringen i fråga.
utlåning mot säkerhet: alla transaktioner som ger upphov till en exponering med pantsäkerhet, men utan att institutet ges någon rätt att erhålla marginalsäkerhet minst en gång om dagen.
kapitalmarknadsrelaterad transaktion: alla transaktioner som ger upphov till en exponering med pantsäkerhet, varvid institutet ges rätt att erhålla marginalsäkerhet minst en gång om dagen.
underliggande fonder: en fond i vars aktier eller andelar en annan fond har investerat.
metod för ersättning av riskparametrar enligt den avancerade internmetoden: substitution i enlighet med artikel 236a av både PD- och LGD-riskparametrarna för den underliggande exponeringen med de motsvarande PD och LGD som skulle åsättas enligt internmetoden med hjälp av egna skattningar av LGD för en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 193 Principer för erkännande av effekten av metoder för kreditriskreducering
1.Ingen exponering, för vilken ett institut erhåller kreditriskreducering, får ge ett högre riskvägt exponeringsbelopp eller förväntat förlustbelopp än en i övrigt identisk exponering, för vilken ett institut inte har vidtagit några kreditriskreducerande åtgärder.
2.Om kreditriskskydd redan har beaktats i det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med kapitel 2 eller kapitel 3, beroende på vad som är tillämpligt, ska instituten inte ta hänsyn till detta kreditriskskydd i beräkningarna enligt detta kapitel.
3.Om bestämmelserna i avsnitten 2 och 3 iakttas, får instituten ändra beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden och beräkningen av riskvägda exponeringbelopp samt belopp för förväntade förluster enligt internmetoden i enlighet med bestämmelserna i avsnitten 4, 5 och 6.
4.Instituten ska behandla kontanter, värdepapper eller råvaror som har köpts, lånats eller mottagits inom ramen för en repa eller ett värdepappers- eller råvarulån som säkerhet.
5.Om ett institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden har mer än en form av kreditriskreducering som täcker en enskild exponering, ska det göra följande två saker:
Fördela exponeringen på de olika typerna av kreditriskreducerande instrument.
Beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet separat för varje del som erhållits enligt led a i enlighet med bestämmelserna i kapitel 2 och i detta kapitel.
6.Om ett institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt schablonmetoden täcker en enskild exponering med kreditriskskydd från en enskild utfärdare av kreditriskskydd och detta skydd har olika löptider, ska institutet göra följande två saker:
Fördela exponeringen på de olika typerna av kreditriskreducerande instrument.
Beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet separat för varje del som erhållits enligt led a i enlighet med bestämmelserna i kapitel 2 och i detta kapitel.
7.311Säkerheter som uppfyller alla godtagbarhetskrav som anges i detta kapitel får erkännas även för exponeringar med koppling till outnyttjade faciliteter, om utnyttjandet av en facilitet villkoras av ett föregående eller samtidigt köp eller mottagande av en säkerhet i den utsträckning som institutet har intresse av säkerheten när faciliteten väl har utnyttjats, vilket innebär att institutet inte har något intresse av säkerheten i den utsträckning som faciliteten inte utnyttjas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 194 Principer för godtagbarheten hos metoder för kreditriskreducering
1.Den teknik som används för att skapa kreditriskskydd ska, tillsammans med de åtgärder det utlånande institutet vidtar och de processer och de riktlinjer som det tillämpar, resultera i ett system för kreditriskskydd som har rättsverkan och vars efterlevnad kan kontrolleras i alla relevanta jurisdiktioner.
Det utlånande institutet ska på begäran av den behöriga myndigheten tillhandahålla den senaste versionen av det/de opartiska, skriftliga och motiverade juridiska utlåtande/utlåtanden som används för att fastställa om dess system för kreditriskskydd uppfyller villkoret i första stycket.
2.Det utlånande institutet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att systemet för kreditriskskydd är effektivt och för att hantera risker i samband med systemet.
3.Instituten får ta hänsyn till förbetalt kreditriskskydd vid beräkningen av effekterna av en kreditriskreducering endast om de tillgångar som ligger till grund för skyddet uppfyller följande två krav:
De finns med i förteckningen över godtagbara tillgångar i artiklarna 197–200, beroende på vad som är tillämpligt.
De är tillräckligt likvida och har över tiden ett tillräckligt stabilt värde för att skapa tillfredsställande säkerhet i fråga om det uppnådda kreditriskskyddet, med beaktande av den metod som används för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och av i vilken utsträckning hänsyn får tas till skyddet
4.Instituten får ta hänsyn till förbetalt kreditriskskydd vid beräkningen av effekterna av en kreditriskreducering endast om det utlånande institutet har rätt att vid fallissemang, insolvens eller konkurs för gäldenären och i tillämpliga fall för den som innehar säkerheten – eller någon annan kredithändelse som anges i de handlingar som rör transaktionen – utan dröjsmål likvidera eller behålla de tillgångar som ligger till grund för säkerheten. Korrelationsgraden mellan värdet av de tillgångar som ligger till grund för skyddet och gäldenärens kreditkvalitet ska inte vara för hög.
5.När det gäller obetalt kreditriskskydd, ska en utfärdare av kreditriskskydd anses vara godtagbar först när utfärdaren av kreditriskskydd finns med på förteckningen över godtagbara utfärdare av kreditskydd i artikel 201 eller 202, beroende på vilket som är tillämpligt.
6.När det gäller obetalt kreditriskskydd ska en skyddsöverenskommelse anses vara godtagbar först när följande två villkor uppfylls:
Den finns med i förteckningen över godtagbara skyddsöverenskommelser i artiklarna 203 och 204.1.
Den har rättsverkan och är verkställbar i de relevanta jurisdiktionerna så att tillfredsställande säkerhet skapas i fråga om det uppnådda kreditriskskyddet, med beaktande av den metod som används för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och av i vilken utsträckning hänsyn får tas till skyddet.
Utfärdaren av kreditriskskydd uppfyller kriterierna i punkt 5.
7.Kreditriskskyddet ska uppfylla kraven i avsnitt 3, beroende på vad som är tillämpligt.
8.Ett institut ska kunna visa för de behöriga myndigheterna att det har riskhanteringsprocesser som är lämpliga för att kontrollera de risker som det kan exponeras för vid genomförande av kreditriskreducerande åtgärder.
9.Trots den omständigheten att kreditriskreducering har beaktats vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp, ska instituten fortsätta att göra fullständiga kreditriskbedömningar av den underliggande exponeringen och kunna visa de behöriga myndigheterna att detta krav är uppfyllt. När det gäller repor och värdepappers- eller råvarulån ska den underliggande exponeringen, dock endast vid tillämpningen av denna punkt, anses vara exponeringens nettobelopp.
10.312EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera vad som utgör tillräckligt likvida tillgångar och när tillgångsvärden kan anses vara tillräckligt stabila vid tillämpning av punkt 3.
Senast den 30 september 2014 ska EBA överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 2 Godtagbara former av Kreditriskreducering
Underavsnitt 1 Förbetalt Kreditriskskydd
Ett institut får tillämpa nettning inom balansräkningen av ömsesidiga fordringar mellan institutet självt och dess motpart som en godtagbar form av kreditriskreducerande åtgärder.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 196 är godtagbarheten begränsad till det ömsesidiga likviditetssaldot mellan institutet och motparten. Institut får endast ändra riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp för lån och insättningar som de själva har tagit emot och som omfattas av ett avtal om nettning inom balansräkningen.
Institut som tillämpar den fullständiga metoden för finansiella säkerheter enligt artikel 223 får beakta effekterna av bilaterala avtal om nettning som täcker repor och värdepappers- och råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner med en motpart. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 299 ska antagna säkerheter och värdepapper eller råvaror som har lånats inom ramen för sådana avtal eller transaktioner uppfylla de krav på godtagbarhet för säkerheter som anges i artiklarna 197 och 198.
1.Institut får använda följande poster som godtagbara säkerheter vid alla metoder:
Kontanta medel insatta hos det utlånande institutet eller kontantliknande instrument som innehas av detta.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av nationella regeringar eller centralbanker, om dessa värdepapper av ett kreditvärderingsinstitut eller exportkreditorgan som erkänts i enlighet med kapitel 2 har tilldelats en kreditvärdering som enligt EBAs bedömning motsvarar kreditkvalitetssteg 4 eller högre enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker enligt kapitel 2.
Räntebärande värdepapper som getts ut av institut och värdepappersföretag, om dessa värdepapper av ett kreditvärderingsinstitut har tilldelats en kreditvärdering som enligt EBAs bedömning motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot institut enligt kapitel 2.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av andra enheter, om dessa värdepapper av ett kreditvärderingsinstitut har tilldelats en kreditvärdering som enligt EBAs bedömning motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot företag enligt kapitel 2.
Räntebärande värdepapper som av ett kreditvärderingsinstitut har tilldelats en kortfristig kreditvärdering som enligt EBAs bedömning motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för riskvägning av kortfristiga exponeringar enligt kapitel 2.
Aktier eller konvertibla obligationer som ingår i ett centralt index.
Guld.
Värdepapperiseringspositioner som inte är återvärdepapperiseringspositioner och som är föremål för en riskvikt på 100 % eller lägre i enlighet med artiklarna 261–264.
Förordning (EU) 2019/2033
1.313Institut får använda följande poster som godtagbara säkerheter vid alla metoder:
Kontanta medel insatta hos det utlånande institutet eller kontantliknande instrument som innehas av detta.
Räntebärande värdepapper som har emitterats av nationella regeringar eller centralbanker, som har en kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut eller ett exportkreditorgan och där
det externa kreditvärderingsinstitutet eller exportkreditorganet har utnämnts av institutet enligt kapitel 2, och
kreditvärderingen av EBA har fastställts motsvara kreditkvalitetssteg 1, 2, 3 eller 4 enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker enligt kapitel 2.
Räntebärande värdepapper som har emitterats av institut som har en kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut där
det externa kreditvärderingsinstitutet har utnämnts av institutet enligt kapitel 2, och
kreditvärderingen av EBA har fastställts motsvara kreditkvalitetssteg 1, 2 eller 3 enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot institut enligt kapitel 2.
Räntebärande värdepapper som har emitterats av andra enheter som har en kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut där
det externa kreditvärderingsinstitutet har utnämnts av institutet enligt kapitel 2, och
kreditvärderingen av EBA har fastställts motsvara kreditkvalitetssteg 1, 2 eller 3 enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot företag enligt kapitel 2.
Räntebärande värdepapper som har en kortfristig kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut där
det externa kreditvärderingsinstitutet har utnämnts av institutet enligt kapitel 2, och
kreditvärderingen av EBA har fastställts motsvara kreditkvalitetssteg 1, 2 eller 3 enligt reglerna för riskvägning av kortfristiga exponeringar enligt kapitel 2.
Aktier eller konvertibla obligationer som ingår i ett centralt index.
Omyntat guld.
Värdepapperiseringspositioner som inte är återvärdepapperiseringspositioner och som är föremål för en riskvikt på 100 % eller lägre i enlighet med artiklarna 261–264.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid tillämpning av punkt 1 b ska räntebärande värdepapper som har givits ut av nationella regeringar eller centralbanker innefatta följande:
Räntebärande värdepapper som har givits ut av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter, när exponeringar mot dessa behandlas som exponeringar mot den nationella regering inom vars jurisdiktion de är etablerade enligt artikel 115.2.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av offentliga organ, vilka behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med artikel 116.4.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av multilaterala utvecklingsbanker som åsätts 0 % riskvikt enligt artikel 117.2.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av internationella organisationer som åsätts 0 % riskvikt enligt artikel 118.
3.Vid tillämpning av punkt 1 c ska räntebärande värdepapper som har givits ut av institut innefatta följande:
Andra räntebärande värdepapper som har givits ut av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter än de räntebärande värdepapper som avses i punkt 2 a.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av offentliga organ, mot vilka exponeringar hanteras i enlighet med artikel 116.1 och 116.2.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av multilaterala utvecklingsbanker som inte åsatts 0 % riskvikt enligt artikel 117.2.
4.Ett institut får använda räntebärande värdepapper som getts ut av andra institut eller värdepappersföretag och som saknar en kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut som godtagbar säkerhet, om dessa räntebärande papper uppfyller följande krav:
De är noterade på en erkänd börs.
De är betecknade som prioriterade fordringar.
Alla andra kreditvärderade utgivningar med samma förmånsrätt av det emitterande institutet har en kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut som av EBA har fastställts motsvara kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för riskvägning av institutsexponeringar eller kortfristiga exponeringar enligt kapitel 2.
Det utlånande institutet har inga uppgifter som tyder på att kreditvärderingen bör vara sämre än det som avses i led c.
Instrumentets likviditet på marknaden är tillräcklig för dessa syften.
Förordning (EU) 2019/2033
5.Institut får använda andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) som godtagbara säkerheter när alla följande villkor uppfylls:
Andelarna eller aktierna har en daglig offentlig prisnotering.
Fonderna investerar bara i instrument som är godtagbara för godkännande enligt punkterna 1 och 4.
Fonderna uppfyller villkoren i artikel 132.3.
Om en fondinvesterar i aktier eller andelar i en annan fond ska villkoren i första stycket a-c även gälla för en sådan underliggande fond.
Om en fond använder derivatinstrument för att säkra tillåtna placeringar, ska detta inte hindra andelar eller aktier i detta företag från att vara godtagbara som säkerhet.
6.Vid tillämpning av punkt 5 får instituten, om en fond (nedan kallad den ursprungliga fonden) eller något av dess underliggande fonder inte enbart investerar i instrument som är godtagbara enligt punkterna 1 och 4, använda andelar eller aktier i denna fond som säkerhet till ett belopp som motsvarar värdet av de godtagbara tillgångar som fonden innehar, förutsatt att fonden eller något av dess underliggande fonder har investerat i icke-godtagbara tillgångar i högsta tillåtna omfattning enligt respektive regler.
Om en underliggande fond har egna underliggande fonder får instituten använda andelar eller aktier i den ursprungliga fonden som godtagbar säkerhet under förutsättning att de tillämpar den metod som anges i första stycket.
När icke-godtagbara tillgångar kan ha ett negativt värde på grund av skulder eller ansvarsförbindelser som följer av ägande, ska instituten göra följande två saker:
Beräkna de icke-godtagbara tillgångarnas totala värde.
När beloppet i led a är negativt, dra av det absoluta värdet av detta belopp från det totala värdet av de godtagbara tillgångarna.
6.314Vid tillämpning av punkt 5 i denna artikel ska, om en fond (den ursprungliga fonden) eller någon av dess underliggande fonder inte enbart investerar i instrument som är godtagbara enligt punkterna 1 och 4 i denna artikel, följande gälla:
Om instituten tillämpar den genomlysningsmetod som avses i artikel 132a.1 eller artikel 152.2 för direkta exponeringar mot en fond får de använda andelar eller aktier i den fonden som säkerhet upp till ett belopp som motsvarar värdet på de instrument som innehas av den fonden och som är godtagbara enligt punkterna 1 och 4 i den här artikeln.
Om instituten tillämpar den mandatbaserade metod som avses i artikel 132a.2 eller artikel 152.5 för direkta exponeringar mot en fond får de använda andelar eller aktier i den fonden som säkerhet upp till ett belopp som motsvarar värdet på de instrument som innehas av den fonden och som är godtagbara enligt punkterna 1 och 4 i den här artikeln, förutsatt att den fonden eller någon av dess underliggande fonder har investerat i icke-godtagbara instrument upp till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt respektive mandat.
Om en underliggande fond har egna underliggande fonder får instituten använda andelar eller aktier i den ursprungliga fonden som godtagbar säkerhet under förutsättning att de tillämpar den metod som anges i första stycket.
När icke-godtagbara tillgångar kan ha ett negativt värde på grund av skulder eller ansvarsförbindelser som följer av ägande, ska instituten göra följande två saker:
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Med avseende på punkt 1 b–e ska instituten tillämpa den minst fördelaktiga kreditvärderingen, när en säkerhet har två kreditvärderingar från kreditvärderingsinstitut. Om en säkerhet har mer än två kreditvärderingar från kreditvärderingsinstitut, ska instituten tillämpa de två mest fördelaktiga kreditvärderingarna. Om de två mest fördelaktiga kreditvärderingarna skiljer sig åt, ska instituten tillämpa den minst fördelaktiga av de två.
8.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att ange följande:
De centrala index som avses i punkt 1 f i den här artikeln, artikel 198.1 a, artikel 224.1 och 4 samt i artikel 299.2 e.
De erkända börser som avses i punkt 4 a i den här artikeln samt i artiklarna 198.1 a, 224.1 och 224.4, 299.2 e, 400.2 k, 416.3 e och 428.1 c samt i bilaga III, del 3, punkt 12, i enlighet med de villkor som föreskrivs i artikel 4.1 led 72.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 31 december 2014.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
1.Utöver den säkerhet som fastställs i artikel 197, får ett institut som tillämpar den fullständiga metod för finansiella säkerheter som anges i artikel 223 använda följande poster som godtagbara säkerheter:
Aktier eller konvertibla obligationer som inte ingår i ett centralt index, men som handlas på en erkänd börs.
Andelar eller aktier i fonder, förutsatt att följande två villkor uppfylls:
Andelarna eller aktierna har en daglig offentlig prisnotering.
Fonden begränsar sig till att investera i instrument som är godtagbara för godkännande enligt artikel 197.1 och 197.4 och i sådana poster som avses i led a.
Om en fond investerar i andelar eller aktier i en annan fond ska villkoren i leden a och b även gälla för en sådan underliggande fond.
Om en fond använder derivatinstrument för att säkra tillåtna placeringar, ska detta inte hindra andelar eller aktier i detta företag från att vara godtagbara som säkerhet.
2.Om en fond eller någon underliggande fond inte enbart investerar i instrument som är godtagbara för godkännande enligt artikel 197.1 och 197.4 och de poster som anges i punkt 1 a får, institut använda andelar eller aktier i denna fond som säkerhet till ett belopp som motsvarar värdet av de godtagbara tillgångar som fonden innehar, förutsatt att fonden eller något av dess underliggande fonder har investerat i icke-godtagbara tillgångar i högsta tillåtna omfattning i respektive regler.
När icke-godtagbara tillgångar kan ha ett negativt värde på grund av skulder eller ansvarsförbindelser som följer av ägande, ska instituten göra följande två saker:
Beräkna de icke-godtagbara tillgångarnas totala värde.
När beloppet i led a är negativt, dra av det absoluta värdet av detta belopp från det totala värdet av de godtagbara tillgångarna.
2.315Om en fond eller någon underliggande fond inte enbart investerar i instrument som är godtagbara för godkännande enligt artikel 197.1 och 197.4 och de poster som avses i punkt 1 a i denna artikel ska följande gälla:
Om instituten tillämpar den genomlysningsmetod som avses i artikel 132a.1 eller artikel 152.2 för direkta exponeringar mot en fond får de använda andelar eller aktier i den fonden som säkerhet upp till ett belopp som motsvarar värdet på de instrument som innehas av den fonden och som är godtagbara enligt artikel 197.1 och 197.4 och de poster som avses i punkt 1 a i den här artikeln.
Om instituten tillämpar den mandatbaserade metod som avses i artikel 132a.2 eller artikel 152.5 för direkta exponeringar mot en fond får de använda andelar eller aktier i den fonden som säkerhet upp till ett belopp som motsvarar värdet på de instrument som innehas av den fonden och som är godtagbara enligt artikel 197.1 och 197.4 och de poster som avses i punkt 1 a i den här artikeln, förutsatt att den fonden eller någon av dess underliggande fonder har investerat i icke-godtagbara instrument upp till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt respektive mandat.
Om icke-godtagbara instrument kan ha ett negativt värde på grund av skulder eller ansvarsförbindelser som följer av ägande, ska instituten göra följande två saker:
Beräkna de icke-godtagbara instrumentens totala värde.
Om beloppet i led a är negativt, dra av det absoluta värdet av detta belopp från det totala värdet av de godtagbara instrumenten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Utöver de säkerheter som avses i artiklarna 197–198 får institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt internmetoden även använda följande slag av säkerhet:
Säkerhet i form av fastigheter i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.
Fordringar i enlighet med punkt 5.
Övriga fysiska säkerheter i enlighet med punkterna 6 och 8.
Leasing i enlighet med punkt 7.
2.Bostadsfastigheter som är eller kommer att bli bebodda eller uthyrda av ägaren eller, när det gäller privata investeringsbolag, av den faktiska förmånstagaren, och kommersiella fastigheter, inbegripet kontor och andra kommersiella lokaler, får användas som godtagbar säkerhet av instituten, såvida inte annat anges i artikel 124.2 och under förutsättning att följande båda villkor är uppfyllda:
Egendomens värde påverkas inte i väsentlig mån av gäldenärens kreditkvalitet. Instituten får underlåta att fastställa hur väsentlig påverkan är i situationer där rent makroekonomiska faktorer påverkar både egendomens värde och låntagarens utförande av sina förpliktelser.
Låntagarens risk påverkas inte i väsentlig mån av den underliggande egendomens eller det underliggande projektets resultat, utan av låntagarens underliggande kapacitet att återbetala skulden från andra källor. Återbetalningen av krediten påverkas således inte i väsentlig mån av kassaflöden som genereras av den underliggande egendom som ställts som säkerhet.
2.316Bostadsfastighet som är eller kommer att bli bebodd eller uthyrd av ägaren eller, när det gäller privata investeringsbolag, av den verkliga förmånstagaren, och kommersiella fastigheter, inbegripet kontor och andra kommersiella lokaler, får användas som godtagbar säkerhet av instituten, såvida inte annat anges i artikel 124.9 och förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Fastighetsvärdet påverkas inte i väsentlig mån av gäldenärens kreditkvalitet.
Låntagarens risk påverkas inte i väsentlig mån av den underliggande egendomens eller det underliggande projektets resultat utan av låntagarens underliggande kapacitet att återbetala skulden från andra källor, vilket innebär att återbetalningen av faciliteten inte i väsentlig mån påverkas av de kassaflöden som genereras av den underliggande egendom som ställts som säkerhet.
Vid tillämpning av första stycket a får instituten utesluta situationer där rent makroekonomiska faktorer påverkar både fastighetsvärdet och låntagarens fullgörande.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten får göra undantag från punkt 2 b för exponeringar där säkerhet ställts i form av bostadsfastighet som är belägen inom en medlemsstats territorium, om de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat har belägg för att den relevanta marknaden är välutvecklad och sedan länge etablerad inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger någon av följande gränser:
Förlusterna på lån mot säkerhet i form av bostadsfastigheter upp till 80 % av marknadsvärdet eller 80 % av pantlånevärdet överstiger inte 0,3 % av de utestående lånen mot säkerhet i form av bostadsfastigheter under ett visst år, såvida inte annat föreskrivs enligt artikel 124.2.
De totala förlusterna på lån mot säkerhet i form av bostadsfastigheter överstiger inte 0,5 % av de utestående lånen mot säkerhet i form av bostadsfastigheter under ett visst år.
Om något av villkoren i första stycket a och b inte är uppfyllt under ett visst år, får instituten inte tillämpa den behandling som anges i första stycket förrän båda villkoren har uppfyllts under ett senare år.
3.317Instituten får göra undantag från punkt 2 b för exponeringar där säkerhet ställts i form av bostadsfastighet som är belägen inom en medlemsstats territorium, om de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat har belägg för att den relevanta marknaden är välutvecklad och sedan länge etablerad inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger någon av följande gränser:
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 a dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 c överstiger inte 0,3 %.
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 b dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 c överstiger inte 0,5 %.
Om något av villkoren i första stycket a och b inte är uppfyllt under ett visst år, får instituten inte tillämpa den behandling som anges i första stycket förrän båda villkoren har uppfyllts under ett senare år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Instituten får göra undantag från punkt 2 b för kommersiella fastigheter som är belägna inom en medlemsstats territorium, om de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat har belägg för att den relevanta marknaden är välutvecklad och sedan länge etablerad inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger någon av följande gränser:
Förlusterna på lån mot säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet överstiger inte 0,3 % av de utestående lånen mot säkerhet i form av kommersiella fastigheter under ett visst år.
De totala förlusterna på lån mot säkerhet i form av kommersiella fastigheter överstiger inte 0,5 % av de utestående lånen mot säkerhet i form av kommersiella fastigheter under ett visst år.
Om något av villkoren i första stycket a och b inte är uppfyllt under ett visst år, får instituten inte tillämpa den behandling som anges i första stycket förrän båda villkoren har uppfyllts under ett senare år.
4.318Instituten får göra undantag från punkt 2 b för kommersiella fastigheter som är belägna inom en medlemsstats territorium, om de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat har belägg för att den relevanta marknaden är välutvecklad och sedan länge etablerad inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger någon av följande gränser:
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 d dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 f överstiger inte 0,3 %.
Det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 e dividerat med det aggregerade belopp som rapporteras av instituten enligt artikel 430a.1 f överstiger inte 0,5 %.
Om något av villkoren i första stycket a och b inte är uppfyllt under ett visst år, får instituten inte tillämpa den behandling som anges i första stycket förrän båda villkoren har uppfyllts under ett senare år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4a.319Instituten får även tillämpa de undantag som avses i punkterna 3 och 4 i den här artikeln i fall där den behöriga myndigheten i ett tredjeland, som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen enligt vad som fastställs i ett beslut som kommissionen antagit i enlighet med artikel 107.4, offentliggör motsvarande förlustnivåer för exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter som är belägna inom det tredjelandets territorium.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Instituten får använda fordringar som är anknutna till en kommersiell transaktion eller kommersiella transaktioner med en ursprunglig löptid på högst ett år som godtagbara säkerheter. Godtagbara fordringar innefattar inte fordringar i samband med värdepapperiseringar, sekundärt deltagande och kreditderivat eller belopp som närstående parter är skyldiga.
5.320Instituten får använda fordringar som är anknutna till en kommersiell transaktion eller kommersiella transaktioner med en ursprunglig löptid på högst ett år som godtagbara säkerheter. Godtagbara fordringar innefattar inte fordringar i samband med värdepapperiseringar, sekundärt deltagande och kreditderivat eller belopp som närstående parter är skyldiga.
Om ett offentligt utvecklingskreditinstitut enligt definitionen i artikel 429a.2 i denna förordning utfärdar ett subventionerat lån enligt definitionen i artikel 429a.3 i denna förordning till ett annat institut, eller till ett finansiellt institut som är auktoriserat att bedriva sådan verksamhet som avses i punkt 2 eller 3 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU och som uppfyller villkoren i artikel 119.5 i denna förordning, och om det andra institutet eller finansiella institutet direkt eller indirekt på pass through-basis vidarebefordrar det subventionerade lånet till en slutlig gäldenär och överlåter fordran från det subventionerade lånet som säkerhet till det offentliga utvecklingskreditinstitutet, får det offentliga utvecklingskreditinstitutet använda den överlåtna fordran som godtagbar säkerhet, oberoende av den överlåtna fordrans ursprungliga löptid.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.De behöriga myndigheterna ska tillåta institut att som godtagbar säkerhet använda fysiska säkerheter av annat slag än vad som anges i punkterna 2, 3 och 4, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det finns belägg i form av ofta förekommande transaktioner med beaktande av tillgångstyp för att det finns likvida marknader för en snabb och ekonomiskt effektiv avveckling av säkerheten. Instituten ska regelbundet göra en bedömning av huruvida detta villkor är uppfyllt och om det finns uppgifter som tyder på betydande förändringar på marknaden.
Säkerheten har väl etablerade offentligt tillgängliga marknadspriser. Instituten får betrakta marknadspriserna som väl etablerade om de hämtas från tillförlitliga informationskällor, såsom offentliga index, och återspeglar priset på transaktionerna under normala förhållanden. Instituten får betrakta marknadspriserna som offentligt tillgängliga, om dessa priser är offentliggjorda, lättillgängliga och det går att regelbundet få tillgång till dem utan några otillbörliga administrativa eller finansiella kostnader.
Institutet analyserar marknadspriserna samt den tid och de kostnader som krävs för att realisera säkerheten och den realiserade avkastningen från säkerheten.
Institutet kan visa att den realiserade avkastningen från säkerheten inte understiger 70 % av säkerhetens värde i mer än 10 % av alla avvecklingar av säkerheter av ett visst slag. Om det finns en betydande volatilitet i marknadspriserna, ska institutet på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt visa att dess värdering av säkerheten har varit tillräckligt försiktig.
Instituten ska dokumentera att de uppfyller villkoren i första stycket a–d samt de villkor som anges i artikel 210.
6.321De behöriga myndigheterna ska tillåta institut att som godtagbar säkerhet använda fysiska säkerheter av annat slag än vad som anges i punkterna 2, 3 och 4, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det finns belägg i form av ofta förekommande transaktioner med beaktande av tillgångstyp för att det finns likvida marknader för en snabb och ekonomiskt effektiv avveckling av säkerheten. Instituten ska regelbundet göra en bedömning av huruvida detta villkor är uppfyllt och om det finns uppgifter som tyder på betydande förändringar på marknaden.
Säkerheten har väl etablerade offentligt tillgängliga marknadspriser. Instituten får betrakta marknadspriserna som väl etablerade om de hämtas från tillförlitliga informationskällor, såsom offentliga index, och återspeglar priset på transaktionerna under normala förhållanden. Instituten får betrakta marknadspriserna som offentligt tillgängliga, om dessa priser är offentliggjorda, lättillgängliga och det går att regelbundet få tillgång till dem utan några otillbörliga administrativa eller finansiella kostnader.
Institutet analyserar marknadspriserna samt den tid och de kostnader som krävs för att realisera säkerheten och den realiserade avkastningen från säkerheten.
Institutet påvisar att den realiserade avkastningen från säkerheten inte understiger 70 % av säkerhetens värde vid minst 90 % av alla avvecklingar av säkerheter av ett visst slag. Om det finns en betydande volatilitet i marknadspriserna, ska institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt påvisa att dess värdering av säkerheten har varit tillräckligt försiktig.
Instituten ska dokumentera att de uppfyller villkoren i första stycket a–d samt de villkor som anges i artikel 210.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 230.2 och om kraven i artikel 211 är uppfyllda, får exponeringar till följd av sådana transaktioner där ett institut leasar egendom till en tredje part behandlas på samma sätt som lån där säkerhet har ställts i form av fastighet av samma slag som den leasade fastigheten.
8.EBA ska offentliggöra en förteckning över kategorier av fysiska säkerheter som instituten kan förutsätta uppfyller de villkor som avses i punkt 6 a och b.
Instituten får använda följande övrigt förbetalt kreditriskskydd som godtagbar säkerhet:
Kontanta medel som är insatta hos eller kontantliknande instrument som innehas av ett institut som är tredje part på annan grund än ett depåförvaringsavtal och är pantsatta till förmån för det utlånande institutet.
Livförsäkringar som har pantsatts hos det utlånande institutet.
Instrument som har getts ut av ett tredjepartsinstitut eller ett värdepappersföretag och som kommer att återköpas av detta institut eller det värdepappersföretaget på begäran.
Förordning (EU) 2019/2033
Underavsnitt 2 Obetalt Kreditriskskydd
1.Institut får använda följande parter som godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd:
Nationella regeringar och centralbanker.
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter.
Multilaterala utvecklingsbanker.
Internationella organisationer, om exponeringar mot dem ska åsättas 0 % riskvikt enligt artikel 117.
Offentliga organ, om fordringar på dem ska behandlas i enlighet med artikel 116.
Institut och finansiella institut, om exponeringar mot det finansiella institutet behandlas som exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5.
Övriga företagsenheter, däribland moderföretag, dotterföretag och närstående företag till institutet, som uppfyller något av följande villkor:
Dessa övriga företagsenheter har en kreditutvärdering, tilldelad av ett kreditvärderingsinstitut.
I fråga om institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt internmetoden har dessa övriga företagsenheter inte tilldelats en kreditutvärdering av ett valbart kreditvärderingsinstitut utan är internt klassificerade av institutet.
Kvalificerade centrala motparter.
Förordning (EU) 2019/876
1.322Institut får använda följande parter som godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd:
- a.
Nationella regeringar och centralbanker.
- b.
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter.
- c.
Multilaterala utvecklingsbanker.
- d.
Internationella organisationer som åsätts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 118.
- e.
Offentliga organ, om fordringar på dem ska behandlas i enlighet med artikel 116.
- f.
Institut och finansiella institut, om exponeringar mot det finansiella institutet behandlas som exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5.
- fa.
Reglerade enheter i den finansiella sektorn.
- g.
Om kreditriskskyddet inte tillhandahålls för en värdepapperiseringsexponering, andra företag som har en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut, inbegripet moderföretag, dotterföretag eller närstående enheter till gäldenären, om en direkt exponering mot dessa moderföretag, dotterföretag eller närstående enheter har en lägre riskvikt än exponeringen mot gäldenären.
- h.
Kvalificerade centrala motparter.
Vid tillämpning av första stycket fa i denna artikel avses med reglerad enhet i den finansiella sektorn en enhet i den finansiella sektorn som uppfyller villkoret i artikel 142.1.4 b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om ett institut beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt internmetoden, ska garantigivaren, för att vara godtagbar tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd, vara internt klassificerad av institutet i enlighet med bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6.
De behöriga myndigheterna ska offentliggöra och uppdatera förteckningen över de finansiella institut som är godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd enligt punkt 1 f, eller de vägledande kriterierna för fastställande av sådana godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd, tillsammans med en beskrivning av de tillämpliga tillsynskraven, och överlämna förteckningen till de övriga behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 117 i direktiv 2013/36/EU.
2.323Utöver de tillhandahållare av kreditriskskydd som förtecknas i punkt 1 ska företag som är internt klassificerade av institutet i enlighet med kapitel 3 avsnitt 6 vara godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd om institutet använder internmetoden för exponeringar mot dessa företag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Ett institut får använda institut, värdepappersföretag, försäkrings- och återförsäkringsföretag samt exportkreditorgan som godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd som är berättigade till behandling enligt artikel 153.3 om de uppfyller samtliga följande villkor:
De har tillräcklig sakkunskap om tillhandahållande av obetalt kreditriskskydd.
De omfattas av bestämmelser som motsvarar bestämmelserna i denna förordning eller hade, vid den tidpunkt då kreditriskskyddet tillhandahölls, av ett valbart kreditvärderingsinstitut tilldelats en kreditvärdering som enligt EBA motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre i enlighet med bestämmelserna om riskvägning av exponeringar mot företag i kapitel 2.
De hade, vid den tidpunkt då kreditriskskyddet tillhandahölls eller när som helst därefter, en intern kreditvärdering som motsvarar ett PD-värde som inte överstiger det som gäller för kreditkvalitetssteg 2 eller högre i enlighet med bestämmelserna om riskvägning av exponeringar mot företag i kapitel 2.
De har en intern riskklassificering som motsvarar ett PD-värde som inte överstiger det som gäller för kreditkvalitetssteg 3 eller högre i enlighet med bestämmelserna om riskvägning av exponeringar mot företag i kapitel 2.
Vid tillämpning av denna artikel ska det kreditriskskydd som tillhandahålls av exportkreditorgan inte omfattas av någon uttrycklig motgaranti från den nationella regeringen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/2033
Instituten får använda garantier som godtagbart obetalt kreditriskskydd.
Underavsnitt 3 Typer av derivat
1.Som godtagbart kreditriskskydd får instituten använda följande slag av kreditderivat och instrument som kan bestå av sådana kreditderivat eller som har liknande ekonomisk effekt:
Kreditswappar.
Totalavkastningsswappar.
Kreditlänkade obligationer, i den utsträckning som de har betalats med kontanter.
Om ett institut köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar nettobetalningarna för swappen som nettoinkomst, men inte redovisar motsvarande värdeminskning på den tillgång som är skyddad (antingen genom reducering av det verkliga värdet eller genom ett tillägg till reserverna), betecknas detta kreditriskskydd inte som godtagbart kreditriskskydd.
2.Om ett institut genomför en intern säkring med ett eller flera kreditderivat, ska, för att kreditriskskyddet ska betecknas som godtagbart enligt detta kapitel, den kreditrisk som har överförts till handelslagret föras över till en tredje part eller tredje parter.
Om en intern säkring har genomförts i enlighet med första stycket och kraven i detta kapitel är uppfyllda, ska institutet tillämpa de regler som anges i avsnitt 4–6 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp, då dessa täcks av obetalt kreditriskskydd.
3.325Kreditderivat på första förfall och alla andra kreditderivat på n:te förfall ska inte utgöra godtagbara typer av obetalt kreditriskskydd enligt detta kapitel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Som godtagbart kreditriskskydd får instituten använda aktiederivat som är totalavkastningsswappar eller som har liknande ekonomisk effekt, endast i syfte att genomföra interna säkringar.
Om ett institut köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar nettobetalningarna för swappen som nettoinkomst, men inte redovisar motsvarande värdeminskning på den tillgång som är skyddad, antingen genom reducering av det verkliga värdet eller genom ett tillägg till reserverna, ska detta kreditriskskydd inte betecknas som godtagbart kreditriskskydd.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om ett institut genomför en intern säkring med ett aktiederivat, ska, för att den inre säkringen ska betecknas som godtagbar enligt detta kapitel, den kreditrisk som har överförts till handelslagret föras över till en tredje part eller tredje parter.
Om en intern säkring har genomförts i enlighet med första stycket och kraven i detta kapitel är uppfyllda, ska institutet tillämpa de regler som anges i avsnitten 4–6 i detta kapitel för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp, då dessa täcks av obetalt kreditriskskydd.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 3 Krav
Underavsnitt 1 Förbetalt Kreditriskskydd
Avtal om nettning inom balansräkningen, som inte är ramavtal om nettning i den mening som avses i artikel 206, ska betecknas som en godtagbar form av kreditriskreducering, om följande villkor är uppfyllda:
Dessa avtal har rättsverkan och är verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner, inbegripet om motparten skulle bli insolvent eller gå i konkurs.
Instituten kan när som helst fastställa vilka tillgångar och skulder som omfattas av dessa avtal.
Instituten genomför löpande övervakning och kontroll av riskerna i samband med avslutandet av kreditriskskyddet.
Instituten genomför löpande övervakning och kontroll av de relevanta exponeringarna på nettobasis.
Ramavtal om nettning som täcker repor, värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner ska betecknas som en godtagbar form av kreditriskreducering, om den säkerhet som tillhandahålls enligt dessa avtal uppfyller samtliga krav som fastställs i artikel 207.2–207.4 och om samtliga följande villkor är uppfyllda:
De har rättsverkan och är verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner, inbegripet om motparten skulle bli insolvent eller gå i konkurs.
De ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för avtalet i händelse av ett fallissemang, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.
De säkerställer nettning av vinster och förluster från transaktioner som har slutavräknats enligt ett avtal, så att den ena parten är skyldig den andra ett enda nettobelopp.
1.Enligt alla metoder ska finansiella säkerheter och guld erkännas som godtagbar säkerhet, om samtliga villkor som fastställs i punkterna 2–4 är uppfyllda.
2.Det får inte finnas väsentlig positiv korrelation mellan gäldenärens kreditkvalitet och säkerhetens värde. Om säkerhetens värde minskar i väsentlig mån ska detta inte i sig innebära en betydande försämring av gäldenärens kreditkvalitet. Om gäldenärens kreditkvalitet blir kritisk ska detta inte i sig innebära en betydande minskning av säkerhetens värde.
Värdepapper som givits ut av gäldenären eller någon anknuten koncernenhet får inte betecknas som godtagbar säkerhet. Gäldenärens egna utgivningar av sådana säkerställda obligationer som uppfyller villkoren i artikel 129 betecknas emellertid som godtagbar säkerhet, när de ställs som säkerhet för en repa, förutsatt att de uppfyller villkoret i första stycket.
3.Instituten ska uppfylla alla kontraktsmässiga och lagstadgade krav och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att säkerhetsordningarna kan verkställas enligt den lagstiftning som är tillämplig på deras intresse i säkerheten.
Instituten ska ha genomfört tillräckliga rättsliga utredningar för att bekräfta att säkerhetsordningarna kan verkställas i alla relevanta jurisdiktioner. Vid behov ska de göra förnyade utredningar för att säkerställa att verkställbarheten består.
4.Instituten ska uppfylla följande operativa krav:
De ska dokumentera säkerhetsordningarna väl och ha tydliga och stabila processer för avveckling av säkerheten vid läglig tidpunkt.
De ska tillämpa stabila förfaranden och processer för att kontrollera risker som uppstår till följd av användning av säkerheter, inklusive risker för att kreditriskskyddet slår fel eller reduceras, värderingsrisker, risker i samband med avslutande av kreditriskskyddet, koncentrationsrisker till följd av användning av säkerheter och förenligheten med institutets övergripande riskprofil.
De ska ha dokumenterade riktlinjer och dokumenterad praxis för vilka slags säkerheter och vilka belopp som accepteras.
De ska beräkna marknadsvärdet för säkerheten och omvärdera den minst en gång i halvåret samt när de har anledning att tro att säkerhetens marknadsvärde har minskat betydligt.
Om säkerheten innehas av tredje part, måste instituten vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att den tredje parten skiljer säkerheten från sina egna tillgångar.
De ska se till att avsätta tillräckliga resurser för att marginalavtalen med motparter för OTC-derivat och värdepappersfinansiering ska fungera korrekt, mätt i om utgående marginalsäkerhetskrav sker i tid och är korrekta och i svarstiden för inkommande marginalsäkerhetskrav.
De ska ha riktlinjer för förvaltning av säkerheterna för kontroll, övervakning och rapportering av följande:
Vilka risker marginalavtal medför för instituten.
Koncentrationsrisken för vissa slags säkerheter i form av tillgångar.
Återanvändningen av säkerheter, däribland potentiella likviditetsbortfall till följd av återanvändning av säkerheter erhållna från motparter.
Överlämnandet av rättigheter till säkerheter som har ställts till motparter.
4.326Instituten ska uppfylla följande operativa krav:
De ska dokumentera säkerhetsordningarna väl och ha tydliga och stabila processer för avveckling av säkerheten vid läglig tidpunkt.
De ska tillämpa stabila förfaranden och processer för att kontrollera risker som uppstår till följd av användning av säkerheter, inklusive risker för att kreditriskskyddet slår fel eller reduceras, värderingsrisker, risker i samband med avslutande av kreditriskskyddet, koncentrationsrisker till följd av användning av säkerheter och förenligheten med institutets övergripande riskprofil.
De ska ha dokumenterade riktlinjer och dokumenterad praxis för vilka slags säkerheter och vilka belopp som accepteras.
De ska beräkna marknadsvärdet för säkerheten och omvärdera den minst en gång i halvåret samt när de har anledning att tro att säkerhetens marknadsvärde har minskat betydligt. ESG-relaterade överväganden ska föranleda en bedömning av huruvida en betydande minskning av säkerhetens marknadsvärde ägt rum.
Om säkerheten innehas av tredje part, måste instituten vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att den tredje parten skiljer säkerheten från sina egna tillgångar.
De ska se till att avsätta tillräckliga resurser för att marginalavtalen med motparter för OTC-derivat och värdepappersfinansiering ska fungera korrekt, mätt i om utgående marginalsäkerhetskrav sker i tid och är korrekta och i svarstiden för inkommande marginalsäkerhetskrav.
De ska ha riktlinjer för förvaltning av säkerheterna för kontroll, övervakning och rapportering av följande:
Vilka risker marginalavtal medför för instituten.
Koncentrationsrisken för vissa slags säkerheter i form av tillgångar.
Återanvändningen av säkerheter, däribland potentiella likviditetsbortfall till följd av återanvändning av säkerheter erhållna från motparter.
Överlämnandet av rättigheter till säkerheter som har ställts till motparter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Förutom att kraven i punkterna 2–4 ska vara uppfyllda, ska skyddets resterande löptid vara åtminstone lika lång som exponeringens återstående löptid, om finansiella säkerheter ska betecknas som godtagbara säkerheter enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter.
1.Fastigheter ska betecknas som godtagbar säkerhet om samtliga krav som fastställs i punkterna 2–5 vara uppfyllda.
2.Följande krav ska vara uppfyllda när det gäller rättslig förutsebarhet:
En panträtt eller säkerhetsupplåtelse ska vara bindande i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt då låneavtalet ingås och panträtten eller säkerhetsupplåtelsen ska registreras på föreskrivet sätt vid läglig tidpunkt.
Alla rättsliga krav för att fullborda panten ska vara uppfyllda.
Skyddsöverenskommelsen och det bakomliggande rättsliga förfarandet ska göra det möjligt för institutet att realisera skyddets värde inom en rimlig tidsram.
3.När det gäller kontroll av fastighetens värde och fastighetens värdering ska följande krav vara uppfyllda:
Instituten ska kontrollera fastighetens värde minst en gång per år för kommersiella fastigheter och en gång vart tredje år för bostadsfastigheter. Instituten ska genomföra kontrollerna oftare, om marknadsvillkoren förändras avsevärt.
Om instituten har tillgång till uppgifter som visar att fastighetens värde kan ha sjunkit avsevärt i förhållande till de allmänna marknadspriserna, ska fastighetens värdering ses över av en värderingsman som har nödvändiga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att utföra en värdering och som är oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen. För lån som överstiger 3.000.000 EUR eller 5 % av institutets kapitalbas ska fastighetens värdering ses över av en sådan värderingsman minst vart tredje år.
Instituten får använda statistiska metoder för att kontrollera den fasta egendomens värde och identifiera fast egendom som behöver omvärderas.
3.327När det gäller kontroll av fastighetens värde och fastighetens värdering ska följande krav vara uppfyllda:
Instituten ska kontrollera fastighetens värde minst en gång per år för kommersiella fastigheter och en gång vart tredje år för bostadsfastigheter. Instituten ska genomföra kontrollerna oftare, om marknadsvillkoren förändras avsevärt.
Om instituten har tillgång till uppgifter som visar att fastighetsvärdet kan ha sjunkit avsevärt i förhållande till de allmänna marknadspriserna, ska egendomens värdering ses över av en värderingsman som har nödvändiga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att utföra en värdering och som är oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen. ESG-relaterade överväganden, inbegripet sådana som rör begränsningar som införts genom unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmål och rättsakter samt, i fall där detta är relevant för internationellt verksamma institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål ska betraktas som en indikation på att fastighetsvärdet kan ha sjunkit avsevärt i förhållande till de allmänna marknadspriserna. För lån som överstiger 3.000.000 EUR eller 5 % av institutets kapitalbas ska egendomens värdering ses över av en sådan värderingsman minst vart tredje år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3a.328Instituten får övervaka värdet på fastigheten och identifiera fastigheten i behov av omvärdering i enlighet med punkt 3 med hjälp av avancerade statistiska eller andra matematiska metoder (modeller), förutsatt att dessa metoder utvecklas oberoende av kreditbeslutsprocessen och att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Instituten anger i sina riktlinjer och förfaranden kriterierna för användning av modeller för övervakning av säkerheters värde och identifiering av fastigheter som bör omvärderas; dessa riktlinjer och förfaranden ska beakta sådana modellers dokumenterade resultat, egendomsspecifika variabler som beaktats, användningen av minsta tillgängliga och korrekta information samt modellernas osäkerhet.
Instituten säkerställer att de modeller som används är
egendoms- och platsspecifika på en tillräckligt detaljerad nivå,
giltiga och korrekta, och föremål för robusta och regelbundna utfallstester mot faktiska observerade transaktionspriser,
baserade på ett tillräckligt stort och representativt urval, utifrån observerade transaktionspriser,
baserade på aktuella data av hög kvalitet.
Instituten är ytterst ansvariga för modellernas lämplighet och funktion.
Instituten säkerställer att dokumentationen av modellerna är aktuell.
Instituten har infört lämpliga it-processer, it-system och it-förmågor och har tillräckliga och korrekta data för modellbaserad övervakning av värdet på säkerheter i fast egendom och identifiering av egendom i behov av omvärdering.
Modellernas skattningar valideras på ett oberoende sätt och valideringsprocessen är allmänt förenlig med principerna i artikel 185, i tillämpliga fall.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Instituten ska klart och tydligt dokumentera vilka slags bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter de godtar och vilken utlåningspolicy de har i detta avseende.
5.Instituten ska ha inrättat processer för att övervaka att den fasta egendomen som har tagits som säkerhet har lämplig skadeförsäkring.
5.329Den fasta egendom som tas som kreditriskskydd ska vara tillräckligt försäkrad mot skaderisker, och instituten ska ha infört förfaranden för att övervaka att försäkringen är tillräcklig.
Genom undantag från artikel 92.5 a ii och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket ska institut som tillämpar den internmetod som avses i kapitel 3 i denna avdelning genom att använda egna skattningar av LGD inte vara skyldiga att tillämpa bestämmelserna i första stycket i denna punkt när det gäller exponeringar som är säkrade genom fast egendom och som uppstått före den 1 januari 2025.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Fordringar ska betecknas som godtagbar säkerhet om samtliga krav som fastställs i punkterna 2 och 3 är uppfyllda.
2.Följande krav ska vara uppfyllda när det gäller rättslig förutsebarhet:
Den rättsliga mekanism genom vilken säkerheten ställs till ett utlånande institut ska vara stabil och effektiv och säkerställa att detta institut har obestridlig rätt till säkerheten, inklusive rätten till intäkterna från en försäljning av säkerheten.
Instituten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla alla lokala krav för att en panthavare ska ha möjlighet att tillgodogöra sig värdet av panten. De utlånande institutens fordran på den ställda säkerheten ska prioriteras, med förbehåll för att sådana fordringar fortfarande kan omfattas av de bestämmelser för prioriterade fordringsägares krav som föreskrivs i lagstiftning.
Instituten ska ha genomfört tillräckliga rättsliga utredningar för att bekräfta att säkerhetsordningarna är verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner.
Instituten ska dokumentera sina säkerhetsordningar väl och ha tydliga och stabila processer för indrivning av säkerheten vid läglig tidpunkt.
Instituten ska ha processer som säkerställer uppfyllandet av alla rättsliga villkor som krävs för att förklara att ett fallissemang har inträffat och driva in säkerheten vid läglig tidpunkt.
Om en låntagare skulle befinna sig i betalningssvårigheter eller fallera, ska instituten ha laglig rätt att sälja eller överlåta fordringarna till andra parter utan samtycke från fordringarnas gäldenärer.
3.Följande krav ska vara uppfyllda när det gäller riskhantering:
Ett institut ska ha en sund process för att fastställa kreditrisken i samband med fordringar. En sådan process ska innefatta analyser av en låntagares verksamhet och bransch samt av de olika slags kunder med vilka denna låntagare gör affärer. Om institutet förlitar sig på sina låntagare för att fastställa kundernas kreditrisk, ska institutet se över låntagarnas kreditförfaranden för att förvissa sig om att de är sunda och trovärdiga.
Skillnaden mellan exponeringsbeloppet och fordringarnas värde ska avspegla alla lämpliga faktorer, däribland indrivningskostnaden, koncentrationen inom den fordringsgrupp som har pantsatts av en enskild låntagare och eventuella koncentrationsrisker inom institutets totala exponeringar, utöver dem som kontrolleras genom institutets allmänna metoder. Instituten måste upprätthålla en fortlöpande övervakningsprocess som är anpassad till fordringarna. Dessutom ska de regelbundet se över överensstämmelsen med lånevillkor, miljöbegränsningar och övriga rättsliga krav.
De fordringar som pantsatts av en låntagare ska vara diversifierade och inte vara otillbörligt korrelerade med låntagaren. Om det föreligger en väsentlig positiv korrelation, ska instituten beakta riskerna i samband med fastställandet av marginaler för säkerhetsgruppen som helhet.
Instituten får inte använda fordringar från företag närstående låntagaren, däribland dotterföretag och anställda, som godtagbart kreditriskskydd.
Instituten ska ha en dokumenterad process för indrivning av fordringar i kritiska situationer. Instituten ska ha erforderliga instrument för indrivning, även om de normalt sett förlitar sig på låntagaren när det gäller indrivningar.
Fysiska säkerheter som inte utgörs av fastigheter ska betecknas som godtagbara säkerheter i enlighet med internmetoden om samtliga följande villkor är uppfyllda:
De säkerhetsordningar enligt vilka den fysiska säkerheten tillhandahålls ett institut ska ha rättsverkan och vara verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner och ska göra det möjligt för institutet att realisera säkerhetens värde inom en rimlig tidsram.
Med undantag endast för sådana prioriterade fordringar med bättre rätt som avses i artikel 209.2 b får endast panter med förmånsrätt eller säkerhetsupplåtelse betecknas som godtagbara säkerheter och ett institut ska ha förmånsrätt framför alla övriga långivare till den realiserade avkastningen från säkerheten.
Instituten ska kontrollera säkerhetens värde minst en gång per år. Instituten ska genomföra kontrollerna oftare om marknadsvillkoren förändras avsevärt.
Låneavtalet ska innehålla detaljerade beskrivningar av säkerheten samt detaljerade specifikationer av hur förnyad värdering ska gå till och hur ofta den ska genomföras.
Instituten ska i interna riktlinjer och processer som ska finnas tillgängliga för granskning tydligt dokumentera vilka slag av fysisk säkerhet de accepterar och vilka riktlinjer och processer de tillämpar i fråga om lämpligt belopp för varje slags säkerhet i förhållande till exponeringsbeloppet.
Institutets kreditriktlinjer för transaktionsstrukturen ska ta upp
lämpliga krav på säkerheten i förhållande till exponeringsbeloppet,
förutsättningarna för snabb avveckling av säkerheten,
förutsättningarna för att objektivt fastställa ett pris eller marknadsvärde,
hur ofta detta värde snabbt kan erhållas, inbegripet en fackmässig bedömning eller värdering,
volatiliteten eller en proxyvariabel för volatiliteten när det gäller värdet på säkerheten.
Vid den inledande och den förnyade värderingen ska instituten fullt ut beakta all försämring eller föråldring av säkerheten och särskilt beakta tidsaspekten i fråga om säkerheter som är utsatta för modeväxlingar eller som lätt föråldras.
Instituten ska ha rätt att fysiskt inspektera den erhållna säkerheten. Instituten ska dessutom ha riktlinjer och processer som beskriver hur de ska utöva sin rätt till fysisk inspektion.
Den säkerhet som tas som skydd ska ha lämplig skadeförsäkring och instituten ska ha processer för att övervaka detta.
Fysiska säkerheter som inte utgörs av fastigheter ska betecknas som godtagbara säkerheter i enlighet med internmetoden om samtliga följande villkor är uppfyllda:
De säkerhetsordningar enligt vilka den fysiska säkerheten tillhandahålls ett institut ska ha rättsverkan och vara verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner och ska göra det möjligt för institutet att realisera säkerhetens värde inom en rimlig tidsram.
Med undantag endast för sådana prioriterade fordringar med bättre rätt som avses i artikel 209.2 b får endast panter med förmånsrätt eller säkerhetsupplåtelse betecknas som godtagbara säkerheter och ett institut ska ha förmånsrätt framför alla övriga långivare till den realiserade avkastningen från säkerheten.
Instituten ska kontrollera säkerhetens värde minst en gång per år. Instituten ska genomföra kontrollerna oftare om marknadsvillkoren förändras avsevärt.
Låneavtalet ska innehålla detaljerade beskrivningar av säkerheten samt detaljerade specifikationer av hur förnyad värdering ska gå till och hur ofta den ska genomföras.
Instituten ska i interna riktlinjer och processer som ska finnas tillgängliga för granskning tydligt dokumentera vilka slag av fysisk säkerhet de accepterar och vilka riktlinjer och processer de tillämpar i fråga om lämpligt belopp för varje slags säkerhet i förhållande till exponeringsbeloppet.
Institutets kreditriktlinjer för transaktionsstrukturen ska ta upp
lämpliga krav på säkerheten i förhållande till exponeringsbeloppet,
förutsättningarna för snabb avveckling av säkerheten,
förutsättningarna för att objektivt fastställa ett pris eller marknadsvärde,
hur ofta detta värde snabbt kan erhållas, inbegripet en fackmässig bedömning eller värdering,
volatiliteten eller en proxyvariabel för volatiliteten när det gäller värdet på säkerheten.
Vid den inledande och den förnyade värderingen ska instituten fullt ut beakta all försämring eller föråldring av säkerheten och särskilt beakta tidsaspekten i fråga om säkerheter som är utsatta för modeväxlingar eller som lätt föråldras. När det gäller fysiska säkerheter ska åldrandet av säkerheter även inbegripa ESG-relaterade värderingshänsyn som rör förbud eller begränsningar som införts genom unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmål och rättsakter samt, i fall där detta är relevant för internationellt verksamma institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål.
Instituten ska ha rätt att fysiskt inspektera den erhållna säkerheten. Instituten ska dessutom ha riktlinjer och processer som beskriver hur de ska utöva sin rätt till fysisk inspektion.
Den säkerhet som tas som skydd ska ha lämplig skadeförsäkring och instituten ska ha processer för att övervaka detta.
Om allmänna säkerhetsavtal eller andra former av företagsinteckningar ger det utlånande institutet en registrerad fordran på ett företags tillgångar och om fordran omfattar både tillgångar som inte är godtagbara som säkerhet enligt internmetoden och tillgångar som är godtagbara som säkerhet enligt internmetoden, får institutet erkänna dessa sistnämnda tillgångar som godtagbart betalt kreditriskskydd. I så fall ska detta erkännande villkoras av att dessa tillgångar uppfyller kraven för godtagbarhet av säkerheter enligt internmetoden enligt detta kapitel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Instituten ska behandla exponeringar till följd av leasingtransaktioner som utlåning mot säkerhet i form av den leasade egendomen, när följande villkor är uppfyllda:
Den aktuella egendomen uppfyller de villkor som anges i artikel 208 eller 210, beroende på vad som är tillämpligt, för att detta slags egendom ska betecknas som godtagbar säkerhet.
Leasegivaren har ett stabilt riskhanteringssystem med avseende på den hyrda tillgångens användning, läge, ålder och planerade användningstid, inbegripet lämplig övervakning av säkerhetens värde.
Leasegivaren har äganderätt till tillgången och kan i läglig tid utöva sina rättigheter som ägare.
Skillnaden mellan storleken på det utestående beloppet och säkerhetens marknadsvärde, om detta inte redan har konstaterats vid beräkningen av LGD-värdet, är inte så stor att den kreditriskreducering som tillskrivs de leasade tillgångarna överdrivs.
1.Kontanta medel som är insatta hos ett institut som är tredje part eller kontantliknande instrument som innehas av detta institut ska uppfylla samtliga följande villkor för att vara berättigade till den behandling som anges i artikel 232.1:
Låntagarens fordran mot tredjepartsinstitut ska vara pantsatt till förmån för eller överlåten på det utlånande institutet och pantsättningen eller överlåtelsen ska ha rättsverkan och vara verkställbar i alla relevanta jurisdiktioner och vara ovillkorlig och oåterkallelig.
Pantsättningen eller överlåtelsen ska ha anmälts till tredjepartsinstitutet.
Som en följd av denna anmälan får tredjepartsinstitutet enbart göra betalningar till det utlånande institutet och får endast göra betalningar till andra parter om det utlånande institutet på förhand gett sitt samtycke.
2.Livförsäkringar som har pantsatts hos det utlånande institutet ska betecknas som godtagbara säkerheter om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Livförsäkringen ska vara pantsatt till förmån för eller överlåten på det långivande institutet.
Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska ha underrättats om pantsättningen eller överlåtelsen och får som ett resultat av detta inte betala förfallna belopp enligt kontraktet utan att det utlånande institutet på förhand ger sitt samtycke.
Det utlånande institutet ska ha rätt att annullera försäkringen och erhålla återköpsvärdet om låntagaren skulle fallera.
Det utlånande institutet ska underrättas om alla eventuella uteblivna betalningar på försäkringen från försäkringstagarens sida.
Kreditriskskyddet ska tillhandahållas för lånets hela löptid. Om detta inte är möjligt på grund av att försäkringsförhållandet upphör redan innan kreditförhållandet avslutas, ska institutet se till att beloppet från försäkringen fungerar som säkerhet för institutet tills kreditavtalets löptid upphör.
Panträtten eller överlåtelsen ska ha rättsverkan och vara verkställbar i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt då kreditavtalet ingås.
Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska uppge dess återköpsvärde, vilket inte går att reducera.
Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska på begäran erlägga återköpsvärdet inom skälig tid.
Betalning av återköpsvärdet får inte begäras utan att institutet på förhand ger sitt samtycke.
Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska omfattas av direktiv 2009/138/EG eller stå under tillsyn av en behörig myndighet i ett tredjeland vars former för tillsyn och regelgivning är minst likvärdiga med dem som tillämpas inom unionen.
Underavsnitt 2 Obetalt Kreditriskskydd och Kreditlänkade Obligationer
1.Om inte annat följer av artikel 214.1, ska följande villkor vara uppfyllda för att kreditriskskydd som härrör från en garanti eller ett kreditderivat ska betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd:
Kreditriskskyddet ska vara direkt.
Kreditriskskyddets omfattning ska vara klart och tydligt definierad och obestridlig.
Avtalet om kreditriskskydd ska inte innehålla någon klausul vars uppfyllande ligger utanför långivarens direkta kontroll, och som
skulle göra det möjligt för utfärdaren av skyddet att ensidigt upphäva detta,
skulle öka skyddets faktiska kostnader till följd av den skyddade exponeringens försämrade kreditkvalitet,
skulle kunna befria utfärdaren av skyddet från skyldigheten att betala vid läglig tidpunkt, om den ursprunglige gäldenären inte fullgör förfallna betalningar eller om leasingkontraktet har löpt ut i samband med erkännande av garanterat restvärde enligt artiklarna 134.7 och 166.4,
skulle kunna göra det möjligt för utfärdaren av skyddet att minska kreditriskskyddets löptid.
Kontraktet om kreditriskskydd ska ha rättsverkan och vara verkställbart i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt då kreditavtalet ingås.
1.331Om inte annat följer av artikel 214.1, ska samtliga följande villkor vara uppfyllda för att kreditriskskydd som härrör från en garanti eller ett kreditderivat ska betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd:
Kreditriskskyddet ska vara direkt.
Kreditriskskyddets omfattning ska vara klart angiven och obestridlig.
Kreditriskskyddsavtalet ska inte innehålla någon klausul vars uppfyllande ligger utanför det utlånande institutets direkta kontroll och som
skulle göra det möjligt för tillhandahållaren av kreditriskskydd att ensidigt annullera eller ändra kreditriskskyddet,
skulle öka de faktiska kostnaderna för kreditriskskyddet till följd av att en skyddad exponering får sämre kreditkvalitet,
skulle kunna hindra att tillhandahållaren av kreditriskskydd blir skyldig att vid läglig tidpunkt betala, om den ursprunglige gäldenären inte fullgör förfallna betalningar eller om leasingkontraktet har löpt ut i samband med erkännande av garanterat restvärde enligt artiklarna 134.7 och 166.4,
skulle kunna göra det möjligt för tillhandahållaren av kreditriskskydd att minska kreditriskskyddets löptid.
Kreditriskskyddsavtalet ska ha rättsverkan och vara verkställbart i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt då kreditavtalet ingås.
Vid tillämpning av första stycket led c ska en klausul i kreditriskskyddsavtalet som föreskriver att bristfällig due diligence eller bedrägeri från det utlånande institutets sida annullerar eller minskar omfattningen av det kreditriskskydd som garantigivaren erbjuder inte hindra detta kreditriskskydd från att vara godtagbart.
Vid tillämpning av första stycket c får tillhandahållaren av kreditriskskydd göra en engångsbetalning av alla belopp inom ramen för fordran eller får överta gäldenärens framtida betalningsförpliktelser som omfattas av kreditriskskyddsavtalet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institutet ska visa de behöriga myndigheterna att det har inrättat system för att hantera potentiella riskkoncentrationer till följd av institutets användning av garantier och kreditderivat. Institutet ska kunna visa de behöriga myndigheterna hur dess strategi för användning av kreditderivat och garantier samverkar med dess hantering av den övergripande riskprofilen.
3.Institutet ska uppfylla alla kontraktsmässiga och lagstadgade krav och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det obetalda kreditriskskyddet är verkställbart enligt den lagstiftning som är tillämplig på dess intresse i kreditriskskyddet.
Ett institut ska ha genomfört tillräckliga rättsliga utredningar för att bekräfta att det obetalda kreditskyddet är verkställbart i alla relevanta jurisdiktioner. Vid behov ska det göra förnyade utredningar för att säkerställa att verkställbarheten består.
1.Instituten får behandla de exponeringar som avses i punkt 2 som om de vore skyddade genom en garanti som tillhandahållits av de enheter som anges i nämnda punkt, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Motgarantin täcker fordringens alla kreditriskelement.
Både den ursprungliga garantin och motgarantin uppfyller de krav på garantier som anges i artiklarna 213 och 215.1, förutom att motgarantin inte behöver vara direkt.
Skyddet är stabilt och det finns inga tidigare belägg för att motgarantins täckning skulle vara mindre än den täckning som ges genom en direkt garanti från enheten i fråga.
2.Den behandling som fastställs i punkt 1 ska tillämpas för exponeringar som skyddas genom en garanti som i sin tur skyddas genom en motgaranti från någon av följande enheter:
Nationell regering eller centralbank.
Delstatligt självstyrande organ eller lokal myndighet.
Offentliga organ för vilka fordringar behandlas som fordringar på den nationella regeringen i enlighet med artikel 116.4.
Multilateral utvecklingsbank eller internationell organisation som åsatts 0 % riskvikt enligt eller i kraft av artiklarna 117.2 respektive 118.
Offentliga organ för vilka fordringar behandlas i enlighet med artikel 116.1 och 116.2.
3.Instituten ska också tillämpa den behandling som anges i punkt 1 för en exponering som inte är skyddad genom en motgaranti från någon av enheterna i punkt 2, om denna exponerings motgaranti i sin tur är direkt skyddad genom en garanti från en av de nämnda enheterna och de villkor som nämns i punkt 1 är uppfyllda.
1.Garantier ska betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd om samtliga villkor i artikel 213 och samtliga följande villkor är uppfyllda:
Om motparten fallerar eller underlåter att betala så att garantin utlöses, har det utlånande institutet rätt att vid läglig tidpunkt kräva garantigivaren på förfallna belopp enligt den fordran avseende vilken skyddet är tillhandahållet, varvid garantigivarens betalning inte ska vara underordnad det faktum att det utlånande institutet först måste kräva gäldenären.
När det gäller ett obetalt kreditriskskydd som innefattar hypotekslån, behöver kraven i artikel 213.1 c iii och i första stycket i denna punkt uppfyllas först inom 24 månader.
Garantin är en tydligt dokumenterad förpliktelse som garantigivaren har åtagit sig.
Det ena av följande villkor ska vara uppfyllt:
Garantin täcker alla slags betalningar som gäldenären förväntas göra avseende den berörda fordran.
Om vissa betalningstyper är undantagna från garantin, har det utlånande institutet anpassat garantins värde för att avspegla den begränsade täckningen.
1.332Garantier ska betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd om samtliga villkor i artikel 213 och samtliga följande villkor är uppfyllda:
Om gäldenären fallerar så att garantin utlöses eller underlåter att betala, har det utlånande institutet rätt att vid läglig tidpunkt kräva garantigivaren på förfallna belopp inom ramen för den fordran som det skydd som tillhandahålls avser.
Garantin är en tydligt dokumenterad förpliktelse som garantigivaren har åtagit sig.
Det ena av följande villkor ska vara uppfyllt:
Garantin täcker alla slags betalningar som gäldenären förväntas göra avseende den berörda fordran.
Om vissa betalningstyper är undantagna från garantin, har det utlånande institutet anpassat garantins värde för att avspegla den begränsade täckningen.
Garantigivarens betalning ska inte villkoras av att det utlånande institutet först måste kräva gäldenären.
När det gäller ett obetalt kreditriskskydd som innefattar hypotekslån, krävs det att kraven i artikel 213.1 c iii och i första stycket a i denna punkt uppfyllas först inom 24 månader.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.När det gäller garantier som tillhandahålls i samband med ömsesidiga garantisystem eller tillhandahålls av eller skyddas av en motgaranti från sådana enheter som förtecknas i artikel 214.2, ska kraven i punkt 1 a i denna artikel anses vara uppfyllda om ett av följande villkor är uppfyllt:
Det utlånande institutet har rätt att från garantigivaren vid läglig tidpunkt erhålla en preliminär betalning, som uppfyller de båda följande villkoren:
Den utgör ett solitt estimat av den ekonomiska förlust som sannolikt åsamkas det utlånande institutet, däribland förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och andra slags betalningar som låntagaren är skyldig att göra.
Den står i proportion till garantins täckning.
Det utlånande institutet ska kunna visa de behöriga myndigheterna att en sådan behandling rättfärdigas av garantins effekter, som även ska täcka förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och andra slags betalningar som låntagaren är skyldig att göra.
2.333När det gäller garantier som tillhandahålls i samband med ömsesidiga garantisystem eller tillhandahålls av eller skyddas av en motgaranti från sådana enheter som förtecknas i artikel 214.2, ska kraven i punkt 1 a i denna artikel och i artikel 213.1 c iii anses vara uppfyllda om ett av följande villkor är uppfyllt:
Om den ursprungliga gäldenären fallerar så att garantin utlöses eller underlåter att betala, har det utlånande institutet rätt att vid läglig tidpunkt från garantigivaren erhålla en preliminär betalning, som uppfyller båda följande villkor:
Den preliminära betalningen utgör en robust skattning av den förlust som sannolikt åsamkas det utlånande institutet, däribland förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och andra slags betalningar som låntagaren är skyldig att göra.
Den preliminära betalningen står i proportion till garantins täckning.
Det utlånande institutet kan på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt påvisa att en sådan behandling rättfärdigas av garantins effekter, som även ska täcka förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och andra slags betalningar som låntagaren är skyldig att göra; denna motivering ska dokumenteras korrekt och vara föremål för en särskild intern process för godkännande och revisionsförfaranden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Kreditderivat ska betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd om samtliga villkor i artikel 213 och samtliga följande villkor är uppfyllda:
De kredithändelser som anges i kreditderivatavtalet ska innefatta följande:
Uteblivna betalningar av förfallna belopp enligt villkoren för den underliggande förpliktelse som gäller vid tidpunkten för den uteblivna betalningen, med ett betalningsanstånd som är lika med eller kortare än betalningsanståndet för den underliggande förpliktelsen.
Gäldenärens konkurs, insolvens eller oförmåga att betala sina skulder eller dennes underlåtenhet eller skriftliga medgivande om sin allmänna oförmåga att betala sina skulder när de förfaller samt liknande händelser.
Omstrukturering av den underliggande förpliktelsen, som innebär eftergift eller uppskjuten betalning av amortering, ränta eller avgifter som leder till en kreditförlust.
Om kontantavräkning medges i kreditderivaten
ska instituten ha en stabil värderingsprocess för att estimera förlust på ett tillförlitligt sätt,
ska det finnas en klart specificerad period för att erhålla värderingar av den underliggande förpliktelsen efter en kredithändelse.
Om skyddsköparens rättighet och kapacitet att överföra den underliggande förpliktelsen till utfärdaren av kreditriskskyddet krävs för avveckling, ska villkoren för den underliggande förpliktelsen innebära att det eventuella samtycke som krävs för en sådan överföring inte får undanhållas utan skälig anledning.
Vilka parter som är ansvariga för att fastställa om en kredithändelse har ägt rum ska vara klart fastställt.
Fastställandet av kredithändelsen är inte bara kreditriskskyddsutfärdarens ansvar.
Köparen av skyddet ska ha rätt eller möjlighet att underrätta utfärdaren av kreditriskskyddet om att en kredithändelse har ägt rum.
Om kredithändelserna inte innefattar omstrukturering av den underliggande förpliktelsen enligt led a iii får kreditriskskyddet ändå betecknas som godtagbart, med förbehåll för att värdet minskas i enlighet med artikel 233.2.
2.Obalans mellan den underliggande förpliktelsen och kreditderivatets referensförpliktelse eller mellan den underliggande förpliktelsen och den förpliktelse som används för att fastställa om en kredithändelse har ägt rum är endast tillåten om följande båda villkor är uppfyllda:
Referensförpliktelsen eller i tillämpliga fall den förpliktelse som används för att fastställa huruvida en kredithändelse har ägt rum likställs med eller efterställs den underliggande förpliktelsen.
Den underliggande förpliktelsen och referensförpliktelsen eller i tillämpliga fall den förpliktelse som används för att fastställa huruvida en kredithändelse har ägt rum har samma gäldenär och det finns rättsligt verkställbara korsvisa klausuler om fallissemang eller påskyndad betalning.
3.334Genom undantag från punkt 1 ska, för en företagsexponering som omfattas av ett kreditderivat, den kredithändelse som avses i led a iii i den punkten inte behöva specificeras i derivatkontraktet, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
En omröstning där 100 % röstar för krävs för att ändra löptids-, kapitalbelopps-, kupong-, valuta- eller förmånsrättsstatus för den underliggande företagsexponeringen.
Den rättsliga hemvist där företagsexponeringen regleras har en väletablerad konkurslagstiftning som gör det möjligt för ett företag att omorganisera och omstrukturera sig och som föreskriver en ordnad avveckling av borgenärers fordringar.
Om villkoren i leden a och b i denna punkt inte är uppfyllda, får kreditriskskyddet ändå anses vara godtagbart, med förbehåll för en minskning av värdet i enlighet med artikel 233.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.335För att vara berättigat till behandling enligt artikel 153.3 ska kreditriskskydd genom en garanti eller ett kreditderivat uppfylla följande villkor:
Den underliggande förpliktelsen ska vara något av följande:
En exponering mot sådana företag som avses i artikel 147, dock inte försäkrings- eller återförsäkringsföretag.
En exponering mot en regional regering, en lokal myndighet eller ett offentligt organ vilken inte behandlas som en exponering mot en nationell regering eller en centralbank i enlighet med artikel 147.
En exponering mot ett litet eller medelstort företag vilken klassificeras som hushållsexponering i enlighet med artikel 147.5.
De underliggande gäldenärerna får inte ingå i samma företagsgrupp som utfärdaren av kreditriskskyddet.
Exponeringen är säkrad genom något av följande instrument:
Obetalda kreditderivat eller garantier som refererar till ett namn.
Kreditderivat på första förfall.
Kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget.
Kreditriskskyddet ska uppfylla de tillämpliga kraven i artiklarna 213, 215 och 216.
I den riskvikt som gäller för exponeringen före tillämpningen av behandlingen enligt artikel 153.3 har man ännu inte tagit hänsyn till någon del av kreditriskskyddet.
Institutet har rätt och kan förvänta sig att få betalning från utfärdaren av kreditriskskyddet utan att vara tvunget att vidta rättsliga åtgärder för att erhålla betalning från motparten. Institutet ska i största möjliga utsträckning vidta åtgärder för att förvissa sig om att utfärdaren av kreditriskskyddet är villig att betala skyndsamt, om en kredithändelse inträffar.
Det förvärvade kreditriskskyddet ska täcka alla kreditförluster som uppstår för den säkrade delen av en exponering till följd av att någon av de i avtalet angivna kredithändelserna inträffar.
Om betalningsstrukturen medger fysisk avveckling ska det finnas rättslig förutsebarhet avseende möjligheten att leverera ett lån, en obligation eller en ansvarsförbindelse.
Om ett institut avser att leverera en annan skuldförbindelse än den underliggande exponeringen, ska det säkerställa att den levererbara förbindelsen är tillräckligt likvid, så att institutet kan förvärva den för leverans i enlighet med avtalet.
Bestämmelserna och villkoren för kreditriskskyddet ska skriftligen bekräftas rättsligt av såväl utfärdaren av kreditriskskyddet som institutet.
Instituten har processer för att kunna upptäcka en för hög korrelationsgrad mellan kreditvärdigheten hos en utfärdaren av kreditriskskydd och gäldenären till den underliggande exponeringen till följd av att deras resultat är beroende av gemensamma faktorer utöver systemrisken.
När det gäller skydd mot utspädningsrisk, får den som säljer förvärvade fordringar inte vara medlem i samma företagsgrupp som utfärdaren av kreditriskskyddet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.336Vid tillämpning av punkt 1 c ii ska instituten tillämpa den behandling som anges i artikel 153.3 på den tillgång i korgen som har det lägsta riskvägda exponeringsbeloppet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.337Vid tillämpning av punkt 1 c iii får det erhållna skyddet endast beaktas inom denna ram, om ett godtagbart skydd mot (n-1):te fallissemang också har erhållits eller om (n-1) av tillgångarna i korgen redan har fallerat. Om så är fallet, ska instituten tillämpa den behandling som anges i artikel 153.3 på den tillgång i korgen som har det lägsta riskvägda exponeringsbeloppet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 4 Beräkning av Kreditriskreduceringens effekter
Underavsnitt 1 Förbetalt Kreditriskskydd
Investeringar i kreditlänkade obligationer som givits ut av det utlånande institutet får behandlas som kontant säkerhet vid beräkning av effekten av det förbetalda kreditriskskyddet i enlighet med detta underavsnitt, under förutsättning att den kreditswapp som är inbäddad i den kreditlänkade obligationen betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd. För fastställande av huruvida den kreditswapp som är inbäddad i den kreditlänkade obligationen betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd får institutet anse att villkoret i artikel 194.6 c är uppfyllt.
Ut- och inlåning hos det utlånande institutet som är föremål för nettning inom balansräkningen ska av detta institut behandlas som kontant säkerhet vid beräkning av effekten av förbetalt kreditriskskydd för den ut- och inlåning hos det utlånande institutet som är föremål för nettning inom balansräkningen och som är noterad i samma valuta.
Utlåning till och inlåning hos det utlånande institutet som är föremål för nettning inom balansräkningen ska av det institutet behandlas som kontant säkerhet vid beräkning av effekten av betalt kreditriskskydd för denna utlåning till och inlåning hos det utlånande institutet som är föremål för nettning inom balansräkningen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Byter den 1 januari 2025 namn till Användning av metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar vid ramavtal om nettning enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.När instituten beräknar det fullständigt justerade exponeringsbeloppet (E*) för de exponeringar som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning som täcker repor eller värdepappers- eller råvarulån eller övriga kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, ska de beräkna de volatilitetsjusteringar som behövs antingen genom metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar eller genom metoden för egna estimat av volatilitetsjusteringar (nedan kallad metoden för egna estimat) i enlighet med artiklarna 223–226 avseende den fullständiga metoden för finansiella säkerheter.
Vid tillämpning av metoden för egna estimat ska samma villkor och krav gälla som för den fullständiga metoden för finansiella säkerheter.
1.340Institut som beräknar det fullständigt justerade exponeringsvärdet (E*) för de exponeringar som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning som omfattar transaktioner för värdepappersfinansiering eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner ska beräkna de volatilitetsjusteringar som de behöver tillämpa med hjälp av den metod för schabloniserade volatilitetsjusteringar som anges i artiklarna 223–227 avseende den fullständiga metoden för finansiella säkerheter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid beräkning av E* ska instituten
beräkna nettopositionen för varje grupp av värdepapper eller varje slag av råvara genom att dra av beloppet i led ii från beloppet i led i, nämligen
det totala värdet av en grupp av värdepapper eller råvaror av samma slag, vilka lånats ut, sålts eller tillhandahållits enligt ramavtalet om nettning,
det totala värdet av en grupp av värdepapper eller råvaror av samma slag, vilka lånats, köpts eller tagits emot enligt ramavtalet om nettning,
beräkna nettopositionen i varje annan valuta än avvecklingsvalutan för ramavtalet om nettning genom att dra av beloppet i led ii från beloppet i led i, nämligen
det totala värdet av de värdepapper som är noterade i valutan, vilka lånats ut, sålts eller tillhandahållits enligt ramavtalet om nettning, och det belopp i kontanter i samma valuta som lånats ut eller överförts enligt avtalet,
det totala värdet av de värdepapper som är noterade i den aktuella valutan, vilka lånats, köpts eller tagits emot enligt ramavtalet om nettning, och det belopp i kontanter i samma valuta som lånats eller tagits emot enligt det avtalet,
tillämpa den volatilitetsjustering som är lämplig för en viss grupp av värdepapper eller för en kontantposition på det absoluta värdet av den positiva eller negativa nettopositionen i värdepapperen i denna grupp,
tillämpa valutakursriskens (fx) volatilitetsjustering på den positiva eller negativa nettopositionen i varje annan valuta än avvecklingsvalutan för ramavtalet om nettning.
2.341Vid beräkning av E* ska instituten
beräkna nettopositionen för varje grupp av värdepapper eller varje slag av råvara genom att dra av beloppet i led ii från beloppet i led i, nämligen
det totala värdet av en grupp av värdepapper eller råvaror av samma slag, vilka lånats ut, sålts eller tillhandahållits enligt ramavtalet om nettning,
det totala värdet av en grupp av värdepapper eller råvaror av samma slag, vilka lånats, köpts eller tagits emot enligt ramavtalet om nettning,
beräkna nettopositionen i varje annan valuta än avvecklingsvalutan för ramavtalet om nettning genom att dra av beloppet i led ii från beloppet i led i, nämligen
det totala värdet av de värdepapper som är noterade i valutan, vilka lånats ut, sålts eller tillhandahållits enligt ramavtalet om nettning, och det belopp i kontanter i samma valuta som lånats ut eller överförts enligt avtalet,
det totala värdet av de värdepapper som är noterade i den aktuella valutan, vilka lånats, köpts eller tagits emot enligt ramavtalet om nettning, och det belopp i kontanter i samma valuta som lånats eller tagits emot enligt det avtalet,
tillämpa det värde på volatilitetsjusteringen eller, i relevanta fall, det absoluta värde på volatilitetsjusteringen som är lämpligt för en viss grupp av värdepapper eller för en viss typ av råvaror på det absoluta värdet på den positiva eller negativa nettopositionen i värdepapperen i den gruppen av värdepapper eller på råvarorna av denna typ av råvaror,
tillämpa valutakursriskens (fx) volatilitetsjustering på den positiva eller negativa nettopositionen i varje annan valuta än avvecklingsvalutan för ramavtalet om nettning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska beräkna E* enligt följande formel:
där | |
Ei | = exponeringsbeloppet för varje enskild exponering i enligt det avtal som skulle gälla i avsaknad av kreditriskskydd, om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden eller beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen och de förväntade förlustbeloppen enligt internmetoden, |
Ci | = värdet av de värdepapper i varje grupp eller de råvaror av samma slag som lånats, köpts eller tagits emot eller de kontanter som lånats eller tagits emot avseende varje exponering i, |
Ejsec | = nettopositionen (positiv eller negativ) i en viss grupp av värdepapper j, |
Ekfx | = nettopositionen (positiv eller negativ) i en viss valuta k, annan än avtalets avvecklingsvaluta, vilken beräknats enligt punkt 2 b, |
Hjsec | = den volatilitetsjustering som är lämplig för en viss grupp av värdepapper j, |
Hkfx | = volatilitetsjustering för valutakursen avseende valutan k. |
3.342Instituten ska beräkna E * i enlighet med följande formel:
där | |
i | = det index som anger alla separata värdepapper, råvaror eller kontantpositioner enligt avtalet som antingen lånas ut, säljs med ett återköpsavtal eller ställs som säkerhet av institutet till motparten, |
j | = det index som anger alla separata värdepapper, råvaror eller kontantpositioner enligt avtalet som antingen lånas in, köps med ett återförsäljningsavtal eller innehas av institutet, |
k | = det index som anger alla separata valutor i vilka värdepapper, råvaror eller kontantpositioner enligt avtalet är noterade, |
Ei | = exponeringsvärdet för ett visst värdepapper eller en viss råvara eller kontantposition i, som antingen lånas ut, säljs med ett återköpsavtal eller ställs som säkerhet till motparten enligt det avtal som skulle gälla i avsaknad av kreditriskskydd, om instituten beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt, |
Ci | = värdet på ett visst värdepapper eller en viss råvara eller kontantposition j som enligt avtalet antingen lånas in, köps med ett återförsäljningsavtal eller innehas av institutet, |
Efxk | = nettopositionen (positiv eller negativ) i en viss valuta k annan än avtalets avvecklingsvaluta, vilken beräknats i enlighet med punkt 2 b, |
Hfxk | = volatilitetsjustering för växelkursen avseende valuta k, |
Enet | = avtalets nettoexponering, beräknad enligt följande:  |
där | |
l | = det index som anger alla distinkta grupper av samma värdepapper och alla distinkta typer av samma råvaror enligt avtalet, |
Esecl | = nettopositionen (positiv eller negativ) i en viss grupp av värdepapper l eller en viss typ av råvaror l enligt avtalet, beräknad i enlighet med punkt 2 a, |
Hsecl | = den volatilitetsjustering som är lämplig för en viss grupp av värdepapper l eller en viss typ av råvaror l, fastställd i enlighet med punkt 2 c; tecknet för Hsecl ska fastställas enligt följande:
|
N |
|
Egross | = avtalets bruttoexponering, beräknad enligt följande: |
 |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för repor eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadstransaktioner som täcks av ramavtal om nettning ska instituten använda E*, såsom det beräknas enligt punkt 3, som exponeringsvärde för den exponering mot motparten som härrör från de transaktioner som omfattas av ramavtalet om nettning, vid tillämpning av artikel 113 enligt schablonmetoden eller kapitel 3 enligt internmetoden.
5.Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 avses med grupp av värdepapper sådana värdepapper som har givits ut av samma enhet, har samma utgivningsdatum, löptid, villkor och bestämmelser och samma avvecklingsperioder som de som anges i artiklarna 224 och 225, beroende på vad som är tillämpligt.
1.Med de behöriga myndigheternas tillstånd får instituten, som ett alternativ till metoden för schabloniserad volatilitetsjustering eller metoden för egna estimat för beräkning av fullständigt justerat exponeringsvärde (E*) till följd av ett godtagbart ramavtal om nettning som täcker repor, värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner än derivattransaktioner, använda en metod baserad på interna modeller, som beaktar korrelationseffekterna mellan värdepapperspositioner som omfattas av ramavtalet om nettning och de berörda instrumentens likviditet.
1.343Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för transaktioner för värdepappersfinansiering eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner än derivattransaktioner som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning som uppfyller kraven i kapitel 6 avsnitt 7 får ett institut beräkna det fullständigt justerade exponeringsvärdet (E*) i avtalet med hjälp av internmodellmetoden, förutsatt att institutet uppfyller villkoren i punkt 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Med de behöriga myndigheternas tillstånd får instituten också använda interna modeller för marginallånetransaktioner, om dessa transaktioner omfattas av ett bilateralt ramavtal om nettning som uppfyller kraven i kapitel 6 avsnitt 7.
2.344Ett institut får använda internmodellmetoden om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet använder den metoden endast för exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas enligt den internmetod som anges i kapitel 3.
Institutet har fått tillstånd att använda den metoden av sin behöriga myndighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Ett institut får välja att använda en metod som är baserad på interna modeller oberoende av vilket val det har gjort mellan schablonmetoden och internmetoden för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Om ett institut väljer att använda en metod som är baserad på interna modeller, måste denna dock användas för alla motparter och värdepapper, med undantag av mindre väsentliga portföljer, där det får använda metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar eller metoden för egna estimat i enlighet med artikel 220.
Institut som har fått tillstånd att använda en intern riskberäkningsmodell i enlighet med avdelning IV kapitel 5 får använda metoden med interna modeller. Om ett institut inte har fått ett sådant tillstånd, kan det ändå ansöka hos de behöriga myndigheterna om tillstånd att använda en metod med interna modeller vid tillämpning av denna artikel.
3.345Ett institut som använder en internmodellmetod ska göra detta för alla motparter och värdepapper, med undantag av mindre väsentliga portföljer för vilka institutet får använda metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar enligt artikel 220.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.De behöriga myndigheterna ska endast ge ett institut tillstånd att använda en metod med interna modeller, om myndigheten är övertygad om att institutets system för hantering av risker till följd av transaktioner som täcks av ramavtalet om nettning är principiellt sunt och genomförs med integritet och att följande kvalitativa normer är uppfyllda:
Den interna riskberäkningsmodell som används för beräkning av transaktionernas potentiella prisvolatilitet ska vara väl integrerad i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om institutets riskexponering till institutets högsta ledning.
Institutet ska ha en riskkontrollenhet som uppfyller samtliga följande krav:
Den ska vara oberoende av de enheter som bedriver handel och rapportera direkt till institutets högsta ledning.
Den ska vara ansvarig för att utforma och genomföra institutets riskhanteringssystem.
Den ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultaten av riskberäkningsmodellen och om lämpliga åtgärder som ska vidtas avseende positionslimiter.
De dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten ska ses över på en ledningsnivå som har tillräckliga befogenheter för att kunna genomdriva minskningar såväl i de positioner som tas som i institutets totala riskexponering.
Institutet ska i riskkontrollenheten ha tillräckligt många anställda med erfarenhet av användning av avancerade modeller.
Institutet ska ha fastställt processer för övervakning och säkerställande av efterlevnaden av skriftligt fastlagda interna riktlinjer för och kontroller av riskberäkningssystemets sätt att fungera i sin helhet.
Institutets modeller ska genom kontrolltester av resultaten ha visat sig ge en rimlig grad av noggrannhet i riskberäkningen, med användning av data omfattande minst ett år.
Institutet ska återkommande genomföra rigorösa stresstester och resultaten därav ska ses över av högsta ledningen och återspeglas i de riktlinjer och limiter som den fastställer.
Institutet ska, som ett led i sin regelbundna internrevisionsprocess, genomföra en oberoende översyn av riskberäkningssystemet. Denna översyn ska inbegripa både de enheter som bedriver handel och den oberoende riskkontrollenhetens verksamhet.
Institutet ska minst en gång om året se över sitt riskhanteringssystem.
Den interna modellen ska uppfylla kraven i artikel 292.8 och 292.9 samt i artikel 294.
5.Ett instituts interna riskberäkningsmodell ska beakta ett tillräckligt antal riskfaktorer för att fånga upp alla väsentliga prisrisker.
Ett institut får använda empiriska korrelationer inom riskkategorier och mellan olika riskkategorier, om institutets system för att mäta korrelationer är sunt och genomförs med integritet.
6.Institut som använder metoden med interna modeller ska beräkna E* enligt följande formel:
där
Ei = exponeringsbeloppet för varje enskild exponering enligt det avtal som skulle gälla i avsaknad av kreditriskskydd, om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden eller om institutet beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen och de förväntade förlustbeloppen enligt internmetoden, och
Ci = värdet av lånade, köpta eller mottagna värdepapper eller värdet av lånade eller mottagna kontanter avseende varje sådan exponering.
När instituten beräknar riskvägda exponeringsbelopp med hjälp av interna modeller ska de använda modellens resultat från föregående bankdag.
7.Beräkningen av potentiell värdeförändring enligt punkt 6 ska uppfylla följande krav:
Den ska utföras minst en gång per dag.
Den ska grunda sig på ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.
Den ska grunda sig på en avvecklingsperiod motsvarande fem dagar, utom när det gäller andra transaktioner än värdepappersrepor eller värdepapperslån, där en avvecklingsperiod motsvarande tio dagar ska tillämpas.
Den ska grunda sig på en faktisk historisk observationsperiod på minst ett år, utom då en kortare observationsperiod är motiverad på grund av en betydande ökning av prisvolatiliteten.
Dataunderlaget för beräkningen ska uppdateras var tredje månad.
Om ett institut har en repa, ett värdepappers- eller råvarulån, en marginallånetransaktion eller liknande transaktion eller nettningsmängd som uppfyller kriterierna i artikel 285.2, 285.3 och 285.4, ska kortaste innehavsperiod anpassas till den marginalriskperiod som skulle vara tillämplig enligt nämnda punkter i kombination med artikel 285.5.
8.346Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för repor eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadstransaktioner som täcks av ramavtal om nettning ska instituten använda E*, såsom det beräknas enligt punkt 6, som exponeringsvärde för den exponering mot motparten som härrör från de transaktioner som omfattas av ramavtalet om nettning, vid tillämpning av artikel 113 enligt schablonmetoden eller kapitel 3 enligt internmetoden.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera
vad som utgör en mindre väsentlig portfölj enligt punkt 3,
vilka kriterier som ska avgöra huruvida en intern modell är sund ur begreppsmässig synvinkel och genomförs enligt punkterna 4 och 5 och ramavtal om nettning.,
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast 31 december 2015.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
1.Instituten får endast använda den förenklade metoden för finansiella säkerheter om de beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden. Ett institut får inte använda både den förenklade och den fullständiga metoden för finansiella säkerheter i andra fall än de som avses i artiklarna 148.1 och 150.1. Instituten får inte tillämpa detta undantag selektivt i syfte att åstadkomma sänkta kapitalbaskrav eller använda sig av tillsynsarbitrage.
2.Enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska instituten åsätta godtagbara finansiella säkerheter ett värde som motsvarar marknadsvärdet, vilket fastställs i enlighet med artikel 207.4 d.
3.För den andel exponeringsvärden där säkerhet ställts genom marknadsvärdet på en godtagbar säkerhet ska instituten ange den riskvikt som de skulle ange enligt kapitel 2, om det utlånande institutet vore direkt exponerat mot säkerhetsinstrumentet. Därvid ska exponeringsbeloppet för en post utanför balansräkningen som ingår i förteckningen i bilaga I vara 100 % av postens värde i stället för det exponeringsvärde som anges i artikel 111.1.
Riskvikten för den andel där säkerhet ställts ska vara minst 20 %, förutom i de fall som anges i punkterna 4–6. För resten av exponeringsbeloppet ska instituten ange den riskvikt som de skulle ange för en exponering mot motparten utan säkerhet enligt kapitel 2.
3.347För den andel exponeringsvärden där säkerhet ställts genom marknadsvärdet på en godtagbar säkerhet ska instituten ange den riskvikt som de skulle ange enligt kapitel 2, om det utlånande institutet vore direkt exponerat mot säkerhetsinstrumentet. Därvid ska exponeringsbeloppet för en post utanför balansräkningen som ingår i förteckningen i bilaga I vara lika med 100 % av postens värde i stället för det exponeringsvärde som anges i artikel 111.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Instituten ska ange 0 % riskvikt för den säkrade andel av exponeringen vilken uppstår till följd av sådana repor och värdepapperslån som uppfyller kriterierna i artikel 227. Om motparten i transaktionen inte är en central marknadsaktör, ska instituten ange 10 % riskvikt.
5.Instituten ska, i den utsträckning som säkerhet ställts, ange 0 % riskvikt för de exponeringsvärden som fastställts enligt kapitel 6 för de derivatinstrument i bilaga II för vilka det sker en daglig marknadsvärdering och för vilka säkerhet ställts i form av kontanter eller kontantliknande instrument, såvida det inte förekommer någon valutaobalans.
Instituten ska, i den utsträckning som säkerhet ställts, ange 10 % riskvikt för exponeringsvärden för sådana transaktioner där säkerhet ställts genom räntebärande värdepapper som givits ut av nationella regeringar eller centralbanker, vilka åsätts 0 % riskvikt enligt kapitel 2.
6.För andra transaktioner än sådana som avses i punkterna 4 och 5 får instituten ange 0 % riskvikt, om exponeringen och säkerheten är noterade i samma valuta och ett av följande villkor är uppfyllt:
Säkerheten är banktillgodohavanden eller ett kontantliknande instrument.
Säkerheten är i form av räntebärande värdepapper som givits ut av nationella regeringar eller centralbanker som är berättigade till 0 % riskvikt enligt artikel 114 och dess marknadsvärde har diskonterats med 20 %.
7.Vid tillämpning av punkterna 5 och 6 ska räntebärande värdepapper som givits ut av nationella regeringar eller centralbanker innefatta följande:
Räntebärande värdepapper som givits ut av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter, när exponeringar mot dessa behandlas som exponeringar mot den nationella regering inom vars jurisdiktion de är etablerade enligt artikel 115.
Räntebärande värdepapper som givits ut av multilaterala utvecklingsbanker och som åsätts 0 % riskvikt enligt eller i kraft av artikel 117.2.
Räntebärande värdepapper som har givits ut av internationella organisationer som åsätts 0 % riskvikt enligt artikel 118.
Räntebärande värdepapper som givits ut av offentliga organ och som behandlas som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med artikel 116.4.
1.När det gäller värdering av finansiell säkerhet vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter, ska instituten för att beakta prisvolatiliteten tillämpa volatilitetsjusteringar på säkerhetens marknadsvärde i enlighet med artiklarna 224–227.
Om säkerheten är noterad i en annan valuta än den valuta i vilken den underliggande exponeringen är noterad, ska instituten lägga till en justering för valutavolatiliteten till den volatilitetsjustering som är tillämplig för säkerheten enligt artiklarna 224–227.
När det gäller transaktioner med OTC-derivat där säkerhet ställts genom nettningsavtal som erkänts av de behöriga myndigheterna enligt kapitel 6, ska instituten tillämpa en volatilitetsjustering som avspeglar valutavolatiliteten, om den valuta som säkerheten är noterad i är en annan än avvecklingsvalutan. Instituten ska endast tillämpa en volatilitetsjustering, även i de fall där flera valutor berörs av de transaktioner som täcks genom nettningsavtalet.
2.Instituten ska beräkna det volatilitetsjusterade värdet på säkerheten (CVA) enligt följande:
CVA = C · (1 – HC – Hfx)
där | |
C | = säkerhetens värde, |
HC | = den lämpliga volatilitetsjusteringen för säkerheten, beräknad enligt artiklarna 224 och 227, och |
Hfx | = den lämpliga volatilitetsjusteringen för valutaobalans, beräknad enligt artiklarna 224 och 227. |
Vid beräkningen av det volatilitetsjusterade värdet på säkerheten ska instituten använda formeln i denna punkt för alla transaktioner utom de transaktioner som omfattas av erkända ramavtal om nettning, på vilka bestämmelserna i artiklarna 220 och 221 är tillämpliga.
3.Instituten ska beräkna det volatilitetsjusterade värdet på exponeringen (EVA) enligt följande:
EVA = E · (1 + HE)
där | |
E | = exponeringsbeloppet fastställt enligt kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt, om exponeringen inte är täckt av någon säkerhet, |
HE | = den lämpliga volatilitetsjusteringen för exponeringen, beräknad enligt artiklarna 224 och 227. |
Vid transaktioner med OTC-derivat ska institut som använder metoderna i kapitel 6 avsnitt 6 beräkna EVA enligt följande:
EVA = E.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid beräkning av E i punkt 3 ska följande gälla:
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ska exponeringsbeloppet för en post utanför balansräkningen som tas upp i bilaga I vara lika med 100 % av värdet på denna post i stället för det exponeringsvärde som anges i artikel 111.1.
Institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ska beräkna exponeringsbeloppet för de poster som tas upp i artikel 166.8–166.10 med konverteringsfaktorn 100 % i stället för de konverteringsfaktorer eller procentandelar som anges i nämnda punkter.
4.348Vid beräkning av E i punkt 3 ska följande tillämpas:
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ska exponeringsbeloppet för en post utanför balansräkningen som tas upp i bilaga I vara lika med 100 % av värdet på denna post i stället för det exponeringsvärde som anges i artikel 111.2.
För poster utanför balansräkningen, utom för derivat som behandlas enligt internmetoden, ska instituten beräkna sina exponeringsvärden med hjälp av kreditkonverteringsfaktorer på 100 % i stället för kreditkonverteringsfaktorer enligt schablonmetoden eller kreditkonverteringsfaktorer enligt internmetoden enligt artikel 166.8, 166.8a och 166.8b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Vid beräkningen av exponeringens fullständigt justerade värde (E*) ska instituten ta hänsyn till både volatilitet och säkerhetens riskreducerande effekter enligt följande:
E* = max {0; EVA – CVAM}
där | |
EVA | = det volatilitetsjusterade värdet på exponeringen enligt beräkningen i punkt 3, och |
CVAM | = CVA som justerats ytterligare med hänsyn till eventuell löptidsobalans enligt bestämmelserna i avsnitt 5. |
Vid transaktioner i OTC-derivat ska institut som använder metoderna i kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5 i tillämpliga fall ta hänsyn till säkerheters riskreducerande effekter i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
6.Instituten får beräkna volatilitetsjusteringar genom att använda antingen den metod för schabloniserade volatilitetsjusteringar som beskrivs i artikel 224 eller den metod för egna estimat som beskrivs i artikel 225.
Ett institut får välja mellan metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar och metoden för egna estimat, oberoende av om institutet har valt schablonmetoden eller internmetoden för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp.
Om institutet väljer metoden för egna estimat, ska det emellertid tillämpa denna metod på alla slags instrument, med undantag av mindre väsentliga portföljer, där det får använda metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar.
6.349Instituten ska beräkna volatilitetsjusteringar med hjälp av den metod för schabloniserade volatilitetsjusteringar som avses i artiklarna 224–227.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Om säkerheten består av ett antal godtagbara poster ska instituten beräkna volatilitetsjusteringar (H) enligt följande:
där | |
ai | = värdet av en godtagbar post i förhållande till säkerhetens totala värde, och |
Hi | = den volatilitetsjustering som är tillämplig för den godtagbara posten i. |
1.I tabellerna 1–4 i denna punkt anges de volatilitetsjusteringar som instituten ska tillämpa enligt metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar, under förutsättning att omvärdering sker dagligen.
Volatilitetsjusteringar | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tabell 1 | ||||||||||
Kreditkvalitetssteg till vilken kreditvärderingen av räntebärande värdepapper är knuten | Återstående löptid | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper som givits ut av enheter som avses i artikel 197.1 b | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper som givits ut av enheter som avses i artikel 197.1 c och d | Volatilitetsjusteringar för värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 197.1 h | ||||||
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | ||
1 | 1 år | 0,707 | 0,5 | 0,354 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,829 | 2 | 1,414 |
> 1 ≤ 5 år | 2,828 | 2 | 1,414 | 5,657 | 4 | 2,828 | 11,314 | 8 | 5,657 | |
> 5 år | 5,657 | 4 | 2,828 | 11,314 | 8 | 5,657 | 22,628 | 16 | 11,313 | |
2–3 | 1 år | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,828 | 2 | 1,414 | 5,657 | 4 | 2,828 |
> 1 ≤ 5 år | 4,243 | 3 | 2,121 | 8,485 | 6 | 4,243 | 16,971 | 12 | 8,485 | |
> 5 år | 8,485 | 6 | 4,243 | 16,971 | 12 | 8,485 | 33,942 | 24 | 16,970 | |
4 | 1 år | 21,213 | 15 | 10,607 | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A |
> 1 ≤ 5 år | 21,213 | 15 | 10,607 | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | |
> 5 år | 21,213 | 15 | 10,607 | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | |
Tabell 2 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg till vilken kreditutvärderingen av kortfristiga räntebärande värdepapper är knuten | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper som givits ut av enheter som avses i artikel 197.1 b med kortfristiga kreditvärderingar | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper som givits ut av enheter som avses i artikel 197.1 c och d med kortfristiga kreditvärderingar | Volatilitetsjusteringar för värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 197.1 h | ||||||
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | |
2 | 0,707 | 0,5 | 0,354 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,829 | 2 | 1,414 |
2–3 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,828 | 2 | 1,414 | 5,657 | 4 | 2,828 |
Tabell 3 Övriga slag av säkerheter och exponeringar | |||
|---|---|---|---|
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | |
Aktier eller konvertibla obligationer som ingår i ett centralt index | 21,213 | 15 | 10,607 |
Övriga aktier eller konvertibla obligationer som är noterade på en erkänd börs | 35,355 | 25 | 17,678 |
Kontanter | 0 | 0 | 0 |
Guld | 21,213 | 15 | 10,607 |
Tabell 4 Volatilitetsjusteringar för valutaobalans | ||
|---|---|---|
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) |
11,314 | 8 | 5,657 |
1.I tabellerna 1–4 i denna punkt anges de volatilitetsjusteringar som instituten ska tillämpa enligt metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar, under förutsättning att omvärdering sker dagligen.
Volatilitetsjusteringar | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tabell 1 | ||||||||||
Kreditkvalitetssteg till vilken kreditvärderingen av räntebärande värdepapper är knuten | Återstående löptid (m), uttryckt i år | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper som emitterats av enheter som avses i artikel 197.1 b | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper som emitterats av enheter som avses i artikel 197.1 c och d | Volatilitetsjusteringar för värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 197.1 h | ||||||
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | ||
1 | m ≤ 1 | 0,707 | 0,5 | 0,354 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,828 | 2 | 1,414 |
1 < m ≤ 3 | 2,828 | 2 | 1,414 | 4.243 | 3 | 2,121 | 11,314 | 8 | 5,657 | |
3 < m ≤ 5 | 2,828 | 2 | 1,414 | 5,657 | 4 | 2,828 | 11,314 | 8 | 5,657 | |
5 < m ≤ 10 | 5,657 | 4 | 2,828 | 8,485 | 6 | 4,243 | 22,627 | 16 | 11,314 | |
m > 10 | 5,657 | 4 | 2,828 | 16,971 | 12 | 8,485 | 22,627 | 16 | 11,314 | |
2–3 | m ≤ 1 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,828 | 2 | 1,414 | 5,657 | 4 | 2,828 |
1 < m ≤ 3 | 4,243 | 3 | 2,121 | 5,657 | 4 | 2,828 | 16,971 | 12 | 8,485 | |
3 < m ≤ 5 | 4,243 | 3 | 2,121 | 8,485 | 6 | 4,243 | 16,971 | 12 | 8,485 | |
5 < m ≤ 10 | 8,485 | 6 | 4,243 | 16,971 | 12 | 8,485 | 33,941 | 24 | 16,971 | |
m > 10 | 8,485 | 6 | 4,243 | 28.284 | 20 | 14,142 | 33,941 | 24 | 16,971 | |
4 | Alla | 21,213 | 15 | 10,607 | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A |
Tabell 2 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg till vilken kreditvärderingen av kortfristiga räntebärande värdepapper är knuten | Återstående löptid (m), uttryckt i år | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper emitterade av enheter som avses i artikel 197.1 b med kortfristiga kreditvärderingar | Volatilitetsjusteringar för räntebärande värdepapper emitterade av enheter som avses i artikel 197.1 c och d med kortfristiga kreditvärderingar | Volatilitetsjusteringar för värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 197.1 h med kortfristiga kreditvärderingar | ||||||
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | 20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | ||
1 | 0,707 | 0,5 | 0,354 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,828 | 2 | 1,414 | |
2–3 | 1,414 | 1 | 0,707 | 2,828 | 2 | 1,414 | 5,657 | 4 | 2,828 | |
Tabell 3 Andra slags säkerheter eller exponeringar | |||
|---|---|---|---|
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) | |
Aktier eller konvertibla obligationer som ingår i centrala index | 28,284 | 20 | 14,142 |
Andra aktier eller konvertibla obligationer som är noterade på en erkänd börs | 42,426 | 30 | 21,213 |
Kontanter | 0 | 0 | 0 |
Omyntat guld | 28,284 | 20 | 14,142 |
Tabell 4 Volatilitetsjusteringar för valutaobalans (Hfx) | ||
|---|---|---|
20 dagars avvecklingsperiod (i %) | 10 dagars avvecklingsperiod (i %) | 5 dagars avvecklingsperiod (i %) |
11,314 | 8 | 5,657 |
Förordning (EU) 2024/1623
2.Beräkningen av volatilitetsjusteringar i enlighet med punkt 1 ska uppfylla följande villkor:
För utlåning mot säkerhet ska avvecklingsperioden vara 20 bankdagar.
För repor, utom i den utsträckning som sådana transaktioner avser överföring av råvaror eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till råvaror, och värdepapperslån ska avvecklingsperioden vara 5 bankdagar.
För övriga kapitalmarknadsrelaterade transaktioner ska avvecklingsperioden vara 10 bankdagar.
Om ett institut har en transaktion eller nettningsmängd som uppfyller kriterierna i artikel 285.2, 285.3 och 285.4, ska kortaste innehavsperiod anpassas till den marginalriskperiod som skulle vara tillämplig enligt nämnda punkter.
3.I tabellerna 1–4 i punkt 1 och i punkterna 4–6 ska det kreditkvalitetssteg till vilket en kreditvärdering för det räntebärande värdepapperet är knutet vara det kreditkvalitetssteg på kreditkvalitetsskalan som EBA har fastställt för kreditvärderingen enligt kapitel 2.
Vid fastställandet av det kreditkvalitetssteg till vilket en kreditvärdering för det räntebärande papperet är knutet enligt första stycket ska även artikel 197.7 tillämpas.
4.När det gäller ej godtagbara värdepapper eller råvaror som lånats ut eller sålts inom ramen för repor eller värdepapperslån eller råvarulån, ska volatilitetsjusteringen vara densamma som för aktier som inte ingår i ett centralt index och är noterade på en erkänd börs.
5.När det gäller godtagbara andelar i fonder, ska volatilitetsjusteringen vara den vägda genomsnittliga volatilitetsjustering som skulle gälla med hänsyn till transaktionens avvecklingsperiod enligt punkt 2 för de tillgångar i vilka fonden har investerat.
Om de tillgångar i vilka fonden har investerat inte är kända för institutet, ska volatilitetsjusteringen vara den högsta volatilitetsjustering som skulle gälla för alla de tillgångar i vilka fonden har rätt att investera.
6.När det gäller räntebärande värdepapper utan kreditvärdering som getts ut av institut eller värdepappersföretag och som uppfyller kriterierna för godtagbarhet enligt artikel 197.4, ska volatilitetsjusteringarna vara desamma som för värdepapper som getts ut av institut eller företag med en extern kreditutvärdering som fastställts motsvara kreditkvalitetssteg 2 eller 3.
Förordning (EU) 2019/2033
1.350De behöriga myndigheterna ska tillåta institut som uppfyller kraven i punkterna 2 och 3 att använda egna volatilitetsestimat för att beräkna de volatilitetsjusteringar som ska tillämpas på säkerheter och exponeringar. Ett institut som fått tillstånd att använda egna volatilitetsestimat ska inte återgå till en annan metod, såvida inte institutet kan styrka att det finns goda skäl och de behöriga myndigheterna ger sitt tillstånd.
När det gäller räntebärande värdepapper som av ett kreditvärderingsinstitut har fått en kreditutvärdering motsvarande ”investment grade” eller bättre, får instituten göra en volatilitetsestimat för varje värdepapperskategori.
När det gäller räntebärande värdepapper som av ett kreditvärderingsinstitut har fått en kreditutvärdering som är lägre än ”investment grade” och övriga godtagbara säkerheter, ska instituten beräkna volatilitetsjusteringarna för varje enskild post.
Institut som använder metoden för egna estimat ska estimera säkerhetens volatilitet eller valutaobalansen utan att beakta eventuella korrelationer mellan den osäkrade exponeringen, säkerheten eller valutakurserna.
När det gäller att fastställa relevanta kategorier, ska instituten beakta kategorin av värdepappersutgivare, extern kreditklassificering av värdepappren samt deras återstående löptid och modifierade duration. Volatilitetsestimaten ska vara representativa för de värdepapper som institutet har tagit upp i en kategori.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.351Beräkningen av volatilitetsjusteringar ska uppfylla följande kriterier:
a. Instituten ska grunda beräkningen på ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.
b. Instituten ska grunda beräkningen på följande avvecklingsperioder:
20 bankdagar för utlåning mot säkerhet.
5 bankdagar för repor, utom i den utsträckning som sådana transaktioner avser överföring av råvaror eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till råvaror och värdepapperslån.
10 bankdagar för övriga kapitalmarknadstransaktioner.
c. Instituten får använda volatilitetsjusteringar som beräknats med kortare eller längre avvecklingsperioder som ökas eller minskas i enlighet med den avvecklingsperiod som anges i led b för transaktionen i fråga genom att använda följande formel för kvadratroten ur tidsperioden:
där | |
TM | = den relevanta avvecklingsperioden, |
HM | = volatilitetsjusteringen baserad på avvecklingsperioden TM, och |
HN | = volatilitetsjusteringen baserad på avvecklingsperioden TN. |
d. Instituten ska beakta att tillgångar med lägre kreditkvalitet har dålig likviditet. De ska justera avvecklingsperioden uppåt om det råder osäkerhet om säkerhetens likviditet. De ska även ta reda på om det finns historiska data som kan leda till att den potentiella volatiliteten undervärderas. Sådana fall ska hanteras med hjälp av ett stresscenario.
e. Den historiska observationsperiod som instituten använder för beräkning av volatilitetsjusteringar ska vara minst ett år. När det gäller institut som använder ett viktningssystem eller andra metoder för den historiska observationsperioden ska den faktiska observationsperioden vara minst ett år. De behöriga myndigheterna får även kräva att ett institut beräknar sina volatilitetsjusteringar med en kortare observationsperiod, om de behöriga myndigheterna bedömer att detta är motiverat av en betydande ökning i prisvolatiliteten.
f. Instituten ska minst en gång var tredje månad uppdatera dataunderlagen och beräkna volatilitetsjusteringarna. De ska även göra en ny bedömning av dataunderlagen varje gång marknadspriserna är föremål för betydande förändringar.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.352Estimeringen av volatilitetsjusteringarna ska uppfylla samtliga följande kvalitativa kriterier:
Ett institut ska använda volatilitetsestimaten i den dagliga riskhanteringsprocessen, även avseende institutets interna exponeringslimiter.
Om den avvecklingsperiod som institutet använder i sin dagliga riskhantering är längre än den period som anges i detta avsnitt för transaktionstypen i fråga, ska institutet öka volatilitetsjusteringarna i enlighet med den formel för kvadratroten ur tidsperioden som anges i punkt 2 c.
Institutet ska ha inrättat processer för att övervaka och säkerställa efterlevnaden av dokumenterade riktlinjer och kontroller för hur systemet för estimering av volatilitetsjusteringar fungerar och för integrering av dessa estimeringar i riskhanteringsprocessen.
En oberoende översyn av institutets system för estimering av volatilitetsjusteringar ska ske regelbundet inom ramen för institutets interna revisionsprocess. En översyn av det övergripande systemet för estimering av volatilitetsjusteringar och för integrering av dessa i institutets riskhanteringsprocess ska ske minst en gång per år. Denna översyn ska omfatta minst följande:
Integrering av estimerade volatilitetsjusteringar i den dagliga riskhanteringen.
Validering av betydande förändringar i processen för estimering av volatilitetsjusteringar.
Kontroll av konsekvens, aktualitet och tillförlitlighet när det gäller de datakällor som ligger till grund för systemet för estimering av volatilitetsjusteringar, däribland datakällornas oberoende.
Riktighet och lämplighet vad gäller antagandena om volatilitet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
I artikel 224 anges de volatilitetsjusteringar som ett institut ska tillämpa när dagliga omvärderingar görs. Likaledes ska ett institut som i enlighet med artikel 225 använder sina egna estimat av volatilitetsjusteringar först och främst beräkna dessa på grundval av daglig omvärdering. Om omvärdering inte sker lika ofta som varje dag ska institutet tillämpa större volatilitetsjusteringar. Instituten ska beräkna dessa genom att öka de dagliga omvärderingarna av volatilitetsjusteringarna med hjälp av följande formel för kvadratroten ur tidsperioden:
där | |
H | = den tillämpliga volatilitetsjusteringen, |
HM | = volatilitetsjusteringen om det förekommer daglig omvärdering, |
NR | = det faktiska antalet bankdagar mellan omvärderingarna, och |
TM | = avvecklingsperioden för transaktionstypen i fråga. |
I artikel 224 anges de volatilitetsjusteringar som ett institut ska tillämpa när dagliga omvärderingar görs. Om omvärdering inte sker så ofta som varje dag ska institutet tillämpa större volatilitetsjusteringar. Institutet ska beräkna dessa genom att öka volatilitetsjusteringarna enligt de dagliga omvärderingarna med hjälp av följande formel för kvadratroten ur tidsperioden:
där | |
H | = den tillämpliga volatilitetsjusteringen, |
HM | = volatilitetsjusteringen om det förekommer daglig omvärdering, |
NR | = det faktiska antalet bankdagar mellan omvärderingarna, |
TM | = avvecklingsperioden för transaktionstypen i fråga. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.I fråga om repor och värdepapperslån där ett institut tillämpar metoden med schabloniserade volatilitetsjusteringar enligt artikel 224 eller metoden för egna estimat enligt artikel 225 och där villkoren i punkt 2 a–h är uppfyllda får institutet tillämpa en volatilitetsjustering på 0 %, i stället för de volatilitetsjusteringar som beräknats enligt artiklarna 224–226. Institut som använder den metod med interna modeller som anges i artikel 221 får inte tillämpa den behandling som fastställs i denna artikel.
1.354Institut som använder den metod för schabloniserade volatilitetsjusteringar som avses i artikel 224 får när det gäller repor och värdepapperslån tillämpa en volatilitetsjustering på 0 % i stället för de volatilitetsjusteringar som beräknas enligt artiklarna 224 och 226, förutsatt att villkoren i punkt 2 a–h i den här artikeln är uppfyllda. Institut som använder den internmodellmetod som anges i artikel 221 får inte tillämpa den behandling som fastställs i den här artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut får tillämpa 0 % volatilitetsjustering om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Både exponeringen och säkerheten ska vara kontanter eller räntebärande värdepapper som givits ut av nationella regeringar eller centralbanker enligt artikel 197.1 b och som är berättigade till 0 % riskvikt enligt kapitel 2.
Både exponeringen och säkerheten ska vara noterade i samma valuta.
Transaktionens löptid är högst en dag eller både exponeringen och säkerheten är föremål för daglig marknadsvärdering eller omprövning av marginalsäkerhet.
Tiden mellan det senaste fastställandet av marknadsvärdet före motpartens underlåtenhet att ompröva marginalsäkerheten och avvecklingen av säkerheten får inte vara längre än fyra bankdagar.
Transaktionen ska avvecklas inom ett beprövat avvecklingssystem för detta slag av transaktioner.
Den dokumentation som avser avtalet eller transaktionen ska vara standarddokument för repor eller värdepapperslån i de berörda värdepapperen.
Transaktionen ska regleras genom dokumentation där det anges att transaktionen omedelbart kan sägas upp om motparten inte lyckas uppfylla en förpliktelse att tillhandahålla kontanter eller värdepapper eller tillhandahålla marginal eller fallerar på annat sätt.
De behöriga myndigheterna ska betrakta motparten som en central marknadsaktör.
3.De centrala marknadsaktörer som avses i punkt 2 h ska innefatta följande enheter:
- a.
De enheter som nämns i artikel 197.1 b mot vilka exponeringar åsätts riskvikt 0 % enligt kapitel 2.
- b.
Institut.
- ba.
Värdepappersföretag.
- c.
Övriga finansiella företag i den mening som avses i artikel 13 led 25 b och d i direktiv 2009/138/EG mot vilka exponeringar åsätts riskvikt 20 % enligt schablonmetoden eller som, när det gäller institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt internmetoden, inte har tilldelats någon kreditvärdering av ett erkänt kreditvärderingsinstitut och är internt klassificerade av institutet.
- d.
Reglerade fonder som är underkastade särskilda kapitalkrav eller begränsningar avseende bruttosoliditeten.
- e.
Reglerade pensionsfonder.
- f.
Erkända clearingorganisationer.
Förordning (EU) 2019/2033
1.Enligt schablonmetoden ska instituten använda E* beräknat enligt artikel 223.5 som exponeringsvärde vid tillämpningen av artikel 113. I fråga om sådana poster utanför balansräkningen som tas upp i bilaga I ska instituten tillämpa procentandelarna i artikel 111.1 på värdet E* för att komma fram till exponeringsbeloppet.
2.Enligt internmetoden ska instituten använda faktisk LGD (LGD*) beräknat enligt denna punkt som LGD vid tillämpning av kapitel 3. Instituten ska beräkna LGD* enligt följande:
LGD* = LGD · | E* |
där | |
LGD | = den LGD som skulle gälla för exponeringen enligt kapitel 3 om exponeringen inte var täckt av någon säkerhet, |
E | = det exponeringsvärde som i enlighet med artikel 223.3; |
E* | = fullständigt justerat exponeringsvärde i enlighet med artikel 223.5. |
Enligt schablonmetoden ska instituten använda E * beräknat enligt artikel 223.5 som exponeringsvärde vid tillämpningen av artikel 113. I fråga om sådana poster utanför balansräkningen som tas upp i bilaga I ska instituten tillämpa procentandelarna i artikel 111.2 på värdet E * för att komma fram till exponeringsbeloppet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Byter den 1 januari 2025 namn till Värderingsprinciper för annan godtagbar säkerhet än finansiell säkerhet enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Säkerheter i form av fastigheter ska värderas av en oberoende värderingsman till ett värde som överensstämmer med eller är lägre än marknadsvärdet. Ett institut ska kräva att den oberoende värderingsmannen dokumenterar marknadsvärdet på ett klart och tydligt sätt.
I de medlemsstater som har fastställt strikta kriterier för bedömning av fastighetsbelåningsvärdet i lagar och andra föreskrifter får den fasta egendomen i stället värderas av en oberoende värderingsman till ett värde som överensstämmer med eller är lägre än fastighetsbelåningsvärdet. Instituten ska kräva att den oberoende värderingsmannen inte tar med spekulativa faktorer i bedömningen av fastighetsbelåningsvärdet och dokumenterar detta värde på ett klart och tydligt sätt.
Säkerhetens värde ska vara marknadsvärdet eller fastighetsbelåningsvärdet minskat på lämpligt sätt för att avspegla resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 208.3 och för att beakta eventuella fordringar på den fasta egendomen med bättre rätt.
1.357Värderingen av fast egendom ska uppfylla samtliga följande krav:
Värdet ska beräknas oberoende av ett instituts förfaranden för förvärv av panträtter, lånebehandling och beslut om lån, av en oberoende värderingsman som har de kvalifikationer, den förmåga och den erfarenhet som krävs för att genomföra en värdering.
Värderingen görs på grundval av försiktiga värderingskriterier som uppfyller samtliga följande krav:
Värdet beaktar inte förväntade prishöjningar.
Värdet justeras för att beakta möjligheten att det nuvarande marknadsvärdet ligger betydligt över det värde som skulle vara hållbart under lånets löptid.
Värdet dokumenteras på ett klart och tydligt sätt.
Värdet överstiger inte ett marknadsvärde för den fasta egendomen i de fall där ett sådant marknadsvärde kan fastställas.
Om egendomen omvärderas får inte fastighetsvärdet överstiga det genomsnittliga värde som uppmätts för denna egendom eller för en jämförbar egendom under de senaste sex åren när det gäller bostadsfastighet och åtta år när det gäller kommersiella fastigheter eller värdet vid uppkomsten, beroende på vilket som är högst.
För att beräkna det genomsnittliga värdet ska instituten ta medelvärdet av de fastighetsvärden som observerats under jämnstora intervall, och referensperioden ska inbegripa minst tre dataposter.
För att beräkna det genomsnittliga värdet får instituten använda resultaten från kontrollen av fastighetsvärden i enlighet med artikel 208.3. Fastighetsvärdet får överstiga det genomsnittliga värdet eller värdet vid uppkomsten, beroende på vad som är tillämpligt, om modifieringar gjorts av egendomen som otvetydigt ökar dess värde, såsom förbättringar av energiprestandan eller förbättringar av motståndskraften och skyddet mot och anpassningen till byggnadens eller bostadsenhetens fysiska risker. Fastighetsvärdet ska inte justeras uppåt om instituten inte har tillräckliga data för att beräkna det genomsnittliga värdet, förutom om värdeökningen bygger på ändringar som otvetydigt ökar dess värde.
Värderingen av fast egendom ska ta hänsyn till eventuella tidigare fordringar på egendomen, såvida inte en tidigare fordran beaktas vid beräkningen av bruttoexponeringsbeloppet i enlighet med artikel 124.6 c, eller som en minskning av det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet enligt artikel 125.1 eller 126.1, och i tillämpliga fall återspegla resultaten av den kontroll som krävs enligt artikel 208.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Fordringar ska värderas till de belopp som de uppgår till.
3.Instituten ska värdera de fysiska säkerheter som inte är fastigheter till respektive marknadsvärde. I denna artikel avses med marknadsvärde det estimerade värde till vilket egendomen skulle kunna säljas av en villig säljare till en i förhållande till honom eller henne oberoende och villig köpare på värderingsdagen.
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de kriterier och faktorer som ska beaktas vid bedömningen av termen jämförbar egendom i enlighet med punkt 1 e.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Byter den 1 januari namn till Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för en exponering med ett godtagbart betalt kreditriskskydd enligt internmetoden enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Instituten ska använda LGD* beräknat i enlighet med denna punkt och punkt 2 som LGD vid tillämpning av kapitel 3.
Om förhållandet mellan säkerhetens värde (C) och exponeringsbeloppet (E) ger ett lägre värde än den minimisäkerhetsnivå som krävs för exponeringen (C*) enligt tabell 5, ska LGD* vara det LGD-värde som fastställs i kapitel 3 för exponeringar utan säkerhet mot motparten. Därvid ska instituten beräkna exponeringsbeloppet för de poster som tas upp i artikel 166.8–166.10 med konverteringsfaktorn eller procentandelen 100 % i stället för de konverteringsfaktorer eller producentandelar som anges i dessa punkter.
Om förhållandet mellan säkerhetens värde och exponeringsbeloppet överstiger ett andra, högre tröskelvärde för C** enligt tabell 5, ska LGD* vara det värde som anges i tabell 5.
Om den nivå på ställd säkerhet C** som krävs inte uppnås avseende exponeringen som helhet, ska instituten betrakta exponeringen som två exponeringar, dvs. en som motsvarar den del som uppfyller den nivå på ställd säkerhet C** som krävs och en som motsvarar den återstående delen.
1.359Enligt internmetoden ska instituten med undantag för de exponeringar som omfattas av artikel 220 använda det faktiska LGD-värdet (LGD*) som LGD-värde för att vid tillämpning av kapitel 3 beakta betalt kreditriskskydd som är godtagbart enligt detta kapitel. Instituten ska beräkna LGD * enligt följande:
där | |
E | = exponeringsvärdet före beaktande av effekten av betalt kreditriskskydd; för en exponering som är säkrad genom en finansiell säkerhet som är godtagbar i enlighet med detta kapitel ska detta belopp beräknas i enlighet med artikel 223.3; när det gäller värdepapper som lånats ut eller ställts som säkerhet ska detta belopp vara lika med det kontantbelopp som lånats ut eller de värdepapper som lånats ut eller ställts som säkerhet; när det gäller värdepapper som lånats ut eller ställts som säkerhet ska exponeringsvärdet ökas genom tillämpning av volatilitetsjustering (HE) i enlighet med artiklarna 223–227. |
ES | = det aktuella värde på det betalda kreditriskskyddet som erhålls efter tillämpning av den volatilitetsjustering som är tillämplig på den typen av betalt kreditriskskydd (HC) och tillämpning av volatilitetsjusteringen för valutaobalanser (Hfx) mellan exponeringen och det betalda kreditriskskyddet, i enlighet med punkterna 2 och 3. ES får inte överstiga följande värde: E·(1+HE). |
EU | = E·(1 + HE) – ES, |
LGDU | = tillämpligt LGD för en exponering utan säkerhet enligt artikel 161.1, |
LGDS | = tillämpligt LGD för exponeringar som är säkrade genom den typ av godtagbart betalt kreditriskskydd som används i transaktionen, enligt vad som anges i tabell 1 i punkt 2. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.I tabell 5 i denna punkt anges de tillämpliga LGD*-värdena och de säkerhetsnivåer som krävs för de delar av exponeringarna där säkerhet ställs:
Tabell 5 Minimivärde på LGD för de delar av exponeringar där säkerhet ställs | ||||
|---|---|---|---|---|
LGD* vid icke-efterställda exponeringar | LGD* vid efterställda exponeringar | Miniminivå på ställd säkerhet som krävs för exponeringen (C*) | Miniminivå på ställd säkerhet som krävs för exponeringen (C**) | |
Fordringar | 35 % | 65 % | 0 % | 125 % |
Bostadsfastigheter/kommersiella fastigheter | 35 % | 65 % | 30 % | 140 % |
Övriga säkerheter | 40 % | 70 % | 30 % | 140 % |
2.360I tabell 1 anges de värden på LGDS och Hc som ska tillämpas i den formel som anges i punkt 1.
Tabell 1 | ||
|---|---|---|
Typ av betalt kreditriskskydd | LGDS | Volatilitetsjustering (Hc) |
Finansiell säkerhet | 0 % | Volatilitetsjustering Hc enligt artiklarna 224–227 |
Fordringar | 20 % | 40 % |
Bostadsfastighet och kommersiella fastigheter | 20 % | 40 % |
Annan fysisk säkerhet | 25 % | 40 % |
Icke godtagbart betalt kreditriskskydd | Ej tillämpligt | 100 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Som ett alternativ till behandlingen i punkterna 1 och 2 och om inte annat följer av artikel 124.2, får instituten inom ramen för begränsningarna i artikel 125.2 d respektive 126.2 d ange 50 % riskvikt för den del av exponeringen där säkerhet är ställd i sin helhet genom bostadsfastighet eller kommersiell fastighet, vilken är belägen inom en medlemsstats territorium där samtliga villkor i artikel 199.3 eller 199.4 är uppfyllda.
3.361Om ett godtagbart betalt kreditriskskydd är uttryckt i en annan valuta än exponeringens valuta, ska volatilitetsjusteringen för valutaobalans (Hfx) vara densamma som den som gäller enligt artiklarna 224–227.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.362Som ett alternativ till en behandling enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel och om inte annat följer av artikel 124.9, får instituten åsätta en riskvikt på 50 % för den del av exponeringen för vilken, inom ramen för de gränser som anges i artikel 125.1 första stycket respektive 126.1 första stycket, fullständig säkerhet ställts genom bostadsfastighet eller kommersiell fastighet som är belägen inom en medlemsstats territorium där samtliga villkor i artikel 199.3 eller 199.4 är uppfyllda.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.363Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för exponeringar enligt internmetoden som omfattas av artikel 220 ska instituten använda E * i enlighet med artikel 220.4 och använda LGD-värden för exponeringar utan säkerhet i enlighet med artikel 161.1 a, aa och b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Ett institut ska beräkna det LGD*-värde som ska användas som LGD vid tillämpning av kapitel 3 i enlighet med punkterna 2 och 3 om båda följande villkor är uppfyllda:
Institutet använder internmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp.
En exponering har säkrats genom både finansiella och andra godtagbara säkerheter.
2.Instituten ska vara skyldiga att dela upp exponeringens volatilitetsjusterade värde, dvs. exponeringens värde efter den volatilitetsjustering som anges i artikel 223.5, i olika delar, så att de erhåller en del som täcks av godtagbara finansiella säkerheter, en del som täcks av fordringar, en del som täcks av kommersiella fastigheter eller bostadsfastigheter, en del som täcks av övriga godtagbara säkerheter och en del som inte täcks av någon säkerhet, beroende på vad som är tillämpligt.
3.Instituten ska beräkna LGD* separat för varje exponeringsdel som fastställs enligt punkt 2 i enlighet med de relevanta bestämmelserna i detta kapitel.
Institut som har erhållit flera typer av betalt kreditriskskydd får, för exponeringar som behandlas enligt internmetoden, tillämpa formeln enligt artikel 230 stegvis för varje enskild typ av säkerhet. För detta ändamål ska instituten efter varje steg där en enskild typ av betalt kreditriskskydd beaktats reducera det resterande värdet på exponeringen utan säkerhet (EU) med det justerade värdet på den säkerhet (ES) som beaktats i det steget. I enlighet med artikel 230.1 får det totala värdet på ES för alla typer av betalt kreditriskskydd inte överstiga värdet på E·(1+HE), vilket resulterar i följande formel:
där | |
LGDS,i | = det LGD som är tillämpligt på betalt kreditriskskydd i, i enlighet med artikel 230.2, |
ES,i | = det aktuella värde på det betalda kreditriskskyddet i som erhålls efter tillämpning av den volatilitetsjustering som är tillämplig på den typen av betalt kreditriskskydd (Hc) i enlighet med artikel 230.2. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Om villkoren i artikel 212.1 är uppfyllda, får insättningar hos institut som är tredje part behandlas som en garanti av det institut som är tredje part.
1.365Om villkoren i artikel 212.1 är uppfyllda, får kontanta medel som är insatta hos eller kontantliknande instrument som innehas av ett tredjepartsinstitut på annan grund än ett depåförvaringsavtal och som är intecknade till förmån för det utlånande institutet behandlas som en garanti som tillhandahålls av det tredjepartsinstitutet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om villkoren i artikel 212.2 är uppfyllda, ska instituten tillämpa följande behandling för den exponeringsdel för vilken säkerhet har ställts i gällande återköpsvärde för livförsäkringar som pantsatts hos det utlånande institutet:
Om institutet tillämpar schablonmetoden för exponeringen, ska riskvägningen ske med de riskvikter som anges i punkt 3.
Om institutet tillämpar internmetoden för exponeringen men inte använder egna estimat av LGD, ska exponeringen åsättas ett LGD på 40 %.
I händelse av valutaobalans ska instituten minska det gällande återköpsvärdet i enlighet med artikel 233.3 och värdet av kreditriskskyddet ska vara lika med livförsäkringens gällande återköpsvärde.
3.Vid tillämpning av punkt 2 a ska instituten ange följande riskvikter utifrån den riskvikt som tilldelats en icke-efterställd exponering utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen:
Riskvikten 20 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 20 %.
Riskvikten 35 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 50 %.
Riskvikten 70 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 100 %.
Riskvikten 150 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 150 %.
3.366Vid tillämpning av punkt 2 a ska instituten ange följande riskvikter utifrån den riskvikt som tilldelats en icke-efterställd exponering utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen:
- a.
Riskvikten 20 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 20 %.
- b.
Riskvikten 35 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 50 %.
- ba.
Riskvikten 52,5 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 75 %.
- c.
Riskvikten 70 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 100 %.
- d.
Riskvikten 150 %, om den icke-efterställda exponeringen utan säkerhet mot det företag som tillhandahåller livförsäkringen har tilldelats riskvikten 150 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Instituten får behandla instrument som återköps på begäran och som är godtagbara enligt artikel 200 c som en garanti av det utgivande institutet. Det godtagbara kreditriskskyddet ska ha följande värde:
Om instrumentet ska återköpas till sitt nominella värde, ska detta belopp gälla som värde på skyddet.
Om instrumentet ska återköpas till marknadspris, ska värdet av skyddet vara lika med instrumentets, värderat på samma sätt som de räntebärande värdepapper som uppfyller villkoren i artikel 197.4.
Underavsnitt 2 Obetalt kreditriskskydd
1.Vid beräkning av effekterna av obetalt kreditriskskydd i enlighet med detta underavsnitt ska värdet på obetalt kreditriskskydd (G) vara det belopp som utfärdaren av kreditriskskyddet har åtagit sig att betala i händelse av låntagarens fallissemang eller utebliven betalning eller vid andra specificerade kredithändelser.
2.Om de kredithändelser som specificerats i kreditderivatet inte innefattar en omstrukturering av det underliggande instrumentet som innebär eftergift eller uppskjuten betalning av amortering, ränta eller avgifter som leder till en kreditförlust, ska
instituten minska det värde på kreditriskskyddet som beräknats enligt punkt 1 med 40 %, om det belopp som utfärdaren av kreditriskskyddet har åtagit sig att betala inte överskrider exponeringsbeloppet,
värdet på kreditriskskyddet uppgå till högst 60 % av exponeringsbeloppet, om det belopp som utfärdaren av kreditriskskyddet har åtagit sig att betala överskrider exponeringsbeloppet.
3.Om obetalt kreditriskskydd är noterat i en annan valuta än den valuta som exponeringen är noterad i, ska instituten minska värdet på kreditriskskyddet genom att tillämpa en volatilitetsjustering enligt följande:
G* = G · (1 – Hfx)
där | |
G* | = kreditriskskyddsbeloppet efter justering för valutakursrisk, |
G | = kreditriskskyddets nominella belopp, och |
Hfx | = volatilitetsjusteringen för all valutaobalans mellan kreditriskskyddet och det underliggande instrumentet, fastställd i enlighet med punkt 4. |
Om ingen valutaobalans föreligger är Hfx lika med noll.
4.Instituten ska vid volatilitetsjusteringarna för all valutaobalans utgå ifrån en avvecklingsperiod på 10 dagar, förutsatt att omvärdering sker dagligen, och får beräkna dem på grundval av metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar eller metoden för egna estimat enligt vad som anges i artikel 224 respektive artikel 225. Instituten ska öka volatilitetsjusteringarna i enlighet med artikel 226.
4.367Instituten ska basera volatilitetsjusteringarna för valutaobalans på en avvecklingsperiod på 10 bankdagar, med ett antagande om daglig omvärdering, och ska beräkna dessa justeringar på grundval av metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar som anges i artikel 224. Instituten ska öka volatilitetsjusteringarna i enlighet med artikel 226.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Om ett institut överför en del av lånerisken i en eller flera trancher, ska bestämmelserna i kapitel 5 gälla. Instituten får betrakta tröskelvärden under vilka inga betalningar ska göras i händelse av förlust som jämställda med innehållna förstaförlustpositioner och som upphov till risköverföring i trancher.
Byter den 1 januari 2025 namn till Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt substitutionsmetoden om den garanterade exponeringen behandlas enligt schablonmetoden enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Vid tillämpning av artikel 113.3 ska instituten beräkna riskvägda exponeringsbelopp enligt följande formel:
max {0,E – GA} · r + GA · g
där | |
E | = exponeringsbeloppet i enlighet med artikel 111, varvid exponeringsbeloppet för en post utanför balansräkningen som ingår i förteckningen i bilaga I ska vara 100 % av dess värde i stället för det exponeringsvärde som anges i artikel 111.1, |
GA | = det kreditriskskyddsbelopp som beräknats enligt artikel 233.3 (G*), justerat ytterligare för eventuell löptidsobalans enligt vad som anges i avsnitt 5, |
r | = riskvikten för exponeringar mot gäldenären enligt vad som anges i kapitel 2, och |
g | = riskvikten för exponeringar mot utfärdaren av kreditriskskydd enligt vad som anges i kapitel 2. |
1.369Vid tillämpning av artikel 113.3 ska instituten beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för de exponeringar med obetalt kreditriskskydd på vilka dessa institut tillämpar schablonmetoden, oberoende av behandlingen av jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd, i enlighet med följande formel:
max {0, E – GA} · i + GA · g
där | |
E | = exponeringsvärdet som beräknas i enlighet med artikel 111; därvid ska exponeringsvärdet för en post utanför balansräkningen som förtecknas i bilaga I vara 100 % av dess värde snarare än det exponeringsvärde som anges i artikel 111.2, |
GA | = kreditriskskyddsbeloppet efter justering för valutakursrisk (G*) som beräknats enligt artikel 233.3, justerat ytterligare för eventuell löptidsobalans enligt vad som anges i avsnitt 5 i detta kapitel, |
r | = riskvikten för exponeringar mot gäldenären enligt vad som anges i kapitel 2, |
g | = den riskvikt som är tillämplig på en direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd enligt vad som anges i kapitel 2. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om det skyddade beloppet (GA) är lägre än exponeringsbeloppet (E), får instituten tillämpa den formel som anges i punkt 1, under förutsättning att de skyddade och oskyddade exponeringsdelarna har samma förmånsrätt.
3.Instituten får utvidga behandling enligt artikel 114.4 och 114.7 till att omfatta exponeringar eller delar av exponeringar som garanteras av nationella regeringar eller centralbanker, om garantin är noterad i låntagarens nationella valuta och exponeringen är förfinansierad i den valutan.
3.370Instituten får utvidga den förmånsbehandling som anges i artikel 114.4 och 114.7 till exponeringar eller delar av exponeringar som garanteras av den nationella regeringen eller centralbanken som om dessa exponeringar vore direkta exponeringar mot den nationella regeringen eller centralbanken, förutsatt att villkoren som anges i artikel 114.4 eller artikel 114.7, beroende på vad som är tillämpligt, är uppfyllda för sådana direkta exponeringar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.371När det gäller exponeringar med obetalt kreditriskskydd på vilka ett institut tillämpar internmetoden som anges i kapitel 3 och där jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd behandlas enligt schablonmetoden, ska instituten beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med följande formel:
max {0, E – GA} · r + GA · g
där | |
E | = det exponeringsvärde som fastställs i enlighet med kapitel 3 avsnitt 5; för detta ändamål ska instituten beräkna exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen, utom för derivat som behandlas enligt internmetoden, med hjälp av en kreditkonverteringsfaktor på 100 % i stället för kreditkonverteringsfaktorn enligt schablonmetoden eller kreditkonverteringsfaktorn enligt internmetoden enligt artikel 166.8, 166.8a och 166.8b, |
GA | = kreditriskskyddsbeloppet efter justering för valutakursrisk (G*) som beräknats enligt artikel 233.3, justerat ytterligare för eventuell löptidsobalans enligt vad som anges i avsnitt 5 i detta kapitel, |
r | = riskvikten för exponeringar mot gäldenären enligt vad som anges i kapitel 3, |
g | = den riskvikt som är tillämplig på en direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd enligt vad som anges i kapitel 2. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.372Om kreditriskskyddsbeloppet (GA) är lägre än exponeringsbeloppet (E), får instituten tillämpa den formel som anges i punkt 1 endast om de skyddade och oskyddade delarna av exponeringen har samma förmånsrätt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.373Instituten får utvidga den förmånsbehandling som anges i artikel 114.4 och 114.7 till exponeringar eller delar av exponeringar som garanteras av den nationella regeringen eller centralbanken som om dessa exponeringar vore direkta exponeringar mot den nationella regeringen eller centralbanken, förutsatt att de villkor som anges i artikel 114.4 eller artikel 114.7, beroende på vad som är tillämpligt, är uppfyllda för sådana direkta exponeringar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.374Det förväntade förlustbeloppet för den täckta delen av exponeringsvärdet ska vara noll.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.375För alla delar av exponeringsvärdet (E) som inte är täckta ska instituten använda riskvikten och den förväntade förlusten för den underliggande exponeringen. För den beräkning som anges i artikel 159 ska instituten till den icke-täckta delen av exponeringsvärdet hänföra alla allmänna eller specifika kreditriskjusteringar eller ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 som är kopplade till institutets verksamhet utanför handelslagret eller andra reduceringar av kapitalbasen kopplade till exponeringen än avdrag som görs i enlighet med artikel 36.1 m.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Byter den 1 januari 2025 namn till Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt substitutionsmetoden om den garanterade exponeringen behandlas enligt internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD och en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd behandlas enligt internmetoden enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.När det gäller den täckta delen av exponeringsbeloppet (E), baserat på kreditriskskyddets justerade värde (GA), får PD enligt kapitel 3 avsnitt 4 anges till kreditriskskyddsutfärdarens PD eller till ett PD-värde som ligger mellan låntagarens och garantigivarens värde om full ersättning inte anses motiverad. I fråga om efterställda exponeringar och icke-efterställt ofinansierat skydd får instituten använda det LGD-värde som de enligt kapitel 3 avsnitt 4 ska tillämpa på icke-efterställda fordringar.
1.377För en exponering med obetalt kreditriskskydd på vilken ett institut tillämpar internmetoden enligt kapitel 3 men utan att använda sina egna skattningar av LGD och om jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd behandlas enligt internmetoden som anges i kapitel 3 ska institutet fastställa den täckta delen av exponeringen som det lägre av exponeringsvärdet (E) och det justerade värdet på det obetalda kreditriskskyddet (GA).
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.378Institut som tillämpar internmetoden på jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd med hjälp av egna skattningar av PD ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet och det förväntade förlustbeloppet för den täckta delen av exponeringsvärdet med hjälp av PD för tillhandahållaren av kreditriskskydd och det LGD som är tillämpligt på en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd enligt artikel 161.1, i enlighet med punkt 1b i den här artikeln. När det gäller efterställda exponeringar och icke-efterställt obetalt kreditriskskydd ska det LGD som av instituten ska tillämpas på den täckta delen av exponeringsvärdet vara det LGD som är knutet till prioriterade fordringar och instituten kan beakta eventuellt betalt kreditriskskydd som säkerhet för det obetalda kreditriskskyddet i enlighet med detta kapitel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1b.379Instituten ska beräkna den riskvikt och den förväntade förlust som är tillämpliga på den täckta delen av den underliggande exponeringen med hjälp av PD, det LGD som anges i punkt 1a i denna artikel och samma riskviktsfunktion som dem som används för en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd och i tillämpliga fall använda den löptid (M) som är kopplad till den underliggande exponeringen, beräknad i enlighet med artikel 162.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1c.380Institut som med hjälp av metoden i artikel 153.5 tillämpar internmetoden på jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd ska använda den riskvikt och den förväntade förlust som är tillämpliga på den täckta delen av exponeringen och som motsvarar dem som föreskrivs i artiklarna 153.5 och 158.6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1d.381Utan hinder av punkt 1c i denna artikel ska institut som med hjälp av den metod som anges i artikel 153.5 tillämpar internmetoden på garanterade exponeringar beräkna den riskvikt och den förväntade förlust som är tillämpliga på den täckta delen av exponeringen med hjälp av PD, det LGD som är tillämpligt på en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd enligt artikel 161.1, i enlighet med punkt 1b i den här artikeln, och samma riskviktsfunktion som dem som används för en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd och i tillämpliga fall använda den löptid (M) som är kopplad till den underliggande exponeringen, beräknad i enlighet med artikel 162. När det gäller efterställda exponeringar och icke-efterställt obetalt kreditriskskydd ska det LGD som av instituten ska tillämpas på den täckta delen av exponeringsvärdet vara det LGD som är knutet till prioriterade fordringar och instituten kan beakta eventuellt betalt kreditriskskydd som säkerhet för det obetalda kreditriskskyddet i enlighet med detta kapitel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För alla delar av exponeringen för vilka ingen säkerhet ställts ska PD anges till låntagarens värde och LGD till den underliggande exponeringens värde.
2.382För alla delar av exponeringsvärdet (E) som inte är täckta ska instituten använda riskvikten och den förväntade förlusten för den underliggande exponeringen. För den beräkning som anges i artikel 159 ska instituten till den icke-täckta delen av exponeringsvärdet hänföra alla allmänna eller specifika kreditriskjusteringar eller ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 som är kopplade till institutets verksamhet utanför handelslagret eller andra reduceringar av kapitalbasen kopplade till exponeringen än avdrag som görs i enlighet med artikel 36.1 m.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.I denna artikel avses med GA det värde på G* som beräknats enligt artikel 233.3, justerat ytterligare för eventuell löptidsobalans enligt avsnitt 5. E är det exponeringsbelopp som avses i kapitel 3 avsnitt 5. Därvid ska instituten beräkna exponeringsbeloppet för de poster som tas upp i artikel 166.8–166.10 med konverteringsfaktorn eller procentandelen 100 % i stället för de konverteringsfaktorer eller procentandelar som anges i dessa punkter.
3.383I denna artikel avses med (GA) kreditriskskyddsbeloppet efter justering för valutakursrisk (G*) som beräknats enligt artikel 233.3, justerat ytterligare för eventuell löptidsobalans enligt avsnitt 5 i detta kapitel. Exponeringsvärdet (E) är det exponeringsvärde som fastställs i enlighet med kapitel 3 avsnitt 5. Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen, utom för derivat som behandlas enligt internmetoden, med hjälp av en kreditkonverteringsfaktor på 100 % i stället för kreditkonverteringsfaktorn enligt schablonmetoden eller kreditkonverteringsfaktorn enligt internmetoden enligt artikel 166.8, 166.8a och 166.8b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.384För en exponering med obetalt kreditriskskydd på vilken ett institut tillämpar internmetoden enligt kapitel 3 med hjälp av egna skattningar av LGD och om jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd behandlas enligt internmetoden som anges i kapitel 3, men utan användning av egna skattningar av LGD ska institutet fastställa den täckta delen av exponeringen som det lägre av exponeringsvärdet (E) och det justerade värdet på det obetalda kreditriskskyddet (GA), beräknat i enlighet med artikel 235a.1. Institutet ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet och det förväntade förlustbeloppet för den täckta delen av exponeringsvärdet med hjälp av PD, LGD och samma riskviktsfunktion som dem som används för en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd och i tillämpliga fall använda den löptid (M) som är kopplad till den underliggande exponeringen, beräknad i enlighet med artikel 162.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.385Institut som tillämpar internmetoden som anges i kapitel 3, men utan att använda egna skattningar av LGD för jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd ska fastställa LGD i enlighet med artikel 161.1. När det gäller efterställda exponeringar och icke-efterställt obetalt kreditriskskydd ska det LGD som av instituten ska tillämpas på den täckta delen av exponeringsvärdet vara det LGD som är knutet till prioriterade fordringar och instituten kan beakta eventuellt betalt kreditriskskydd som säkerhet för det obetalda kreditriskskyddet i enlighet med detta kapitel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.386Institut som tillämpar internmetoden som anges i kapitel 3 och använder egna skattningar av LGD för jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd ska beräkna den riskvikt och den förväntade förlust som är tillämpliga på den täckta delen av den underliggande exponeringen med hjälp av PD, LGD och samma riskviktsfunktion som dem som används för en jämförbar direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskydd och i tillämpliga fall använda den löptid (M) som är kopplad till den underliggande exponeringen, beräknad i enlighet med artikel 162.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.387Institut som med hjälp av metoden i artikel 153.5 tillämpar internmetoden på jämförbara direkta exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskydd ska använda den riskvikt och den förväntade förlust som är tillämpliga på den täckta delen av exponeringen och som motsvarar dem som föreskrivs i artiklarna 153.5 och 158.6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.388För alla delar av exponeringsvärdet (E) som inte är täckta ska instituten använda riskvikten och den förväntade förlusten för den underliggande exponeringen. För den beräkning som anges i artikel 159 ska instituten till den icke-täckta delen av exponeringsvärdet hänföra alla allmänna eller specifika kreditriskjusteringar eller ytterligare värdejusteringar i enlighet med artikel 34 som är kopplade till institutets verksamhet utanför handelslagret eller andra reduceringar av kapitalbasen kopplade till exponeringen än avdrag som görs i enlighet med artikel 36.1 m.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 5 Löptidsobalanser
Artikel 237 Löptidsobalans
1.Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp uppstår en löptidsobalans när kreditriskskyddets resterande löptid är kortare än den skyddade exponeringens löptid. Om skyddet har mindre än tre månaders resterande löptid och skyddets löptid är kortare än den underliggande exponeringens löptid, får detta skydd inte betraktas som godtagbart kreditriskskydd.
2.Om det föreligger en löptidsobalans, ska kreditriskskyddet inte betecknas som godtagbart, om något av följande villkor är uppfyllt:
Skyddets ursprungliga löptid är kortare än 1 år.
Exponeringen är en kortfristig exponering för vilken de behöriga myndigheterna anger den lägsta gränsen för löptiden (M) enligt artikel 162.3 till en dag i stället för ett år.
Artikel 238 Kreditriskskyddets löptid
1.Det underliggande instrumentets effektiva löptid ska vara den längsta möjliga resterande tiden innan gäldenären enligt plan ska uppfylla sina förpliktelser, dock högst fem år. Med förbehåll för punkt 2 ska kreditriskskyddets löptid vara tiden fram till det tidigaste datum då skyddet löper ut eller kan sägas upp.
2.Om tillhandahållaren av skyddet har möjlighet att säga upp skyddet, ska skyddets löptid sträcka sig fram till det tidigaste datum då denna möjlighet kan utnyttjas. Om köparen av skyddet har möjlighet att säga upp skyddet och de ursprungliga avtalsvillkoren innehåller ett positivt incitament för institutet att säga upp transaktionen innan avtalet har löpt ut, ska institutet skyddets löptid sträcka sig fram till det tidigaste datum när denna möjlighet kan utnyttjas. I annat fall bör en sådan möjlighet inte anses påverka skyddets löptid.
3.Om ingenting hindrar att ett kreditderivat sägs upp innan ett betalningsanstånd löper ut, vilket krävs för att det underliggande instrumentet ska fallera till följd av en utebliven betalning, ska institutet minska skyddets löptid med betalningsanståndets längd.
Artikel 239 Värdering av skydd
1.Vid transaktioner som omfattas av förbetalt kreditriskskydd enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska säkerheten inte betecknas som godtagbart förbetalt kreditriskskydd, om det föreligger en obalans mellan exponeringens löptid och skyddets löptid.
2.Vid transaktioner som omfattas av förbetalt kreditriskskydd enligt den fullständiga metoden för finansiella säkerheter ska instituten uttrycka kreditriskskyddets och exponeringens löptid i säkerhetens justerade värde enligt följande formel:
CVAM = CVA· | t – t* |
där | |
CVA | = det lägsta värdet av det volatilitetsjusterade värdet på säkerheten enligt artikel 223.2 och exponeringsbeloppet, |
t | = det lägsta värdet av antalet år som återstår av kreditriskskyddets löptid beräknad enligt artikel 238 och värdet på T, |
T | = det lägsta värdet av antalet år som återstår av exponeringens löptid beräknad enligt artikel 238 och fem år, och |
t* | = 0,25. |
Instituten ska använda CVAM som CVA ytterligare justerat för löptidsobalans enligt formeln för beräkning av exponeringens fullständigt justerade värde (E*) enligt artikel 223.5.
3.Vid transaktioner som omfattas av obetalt kreditriskskydd ska instituten avspegla kreditriskskyddets och exponeringens löptid i kreditriskskyddets justerade värde enligt följande formel:
GA = G* · | t – t* |
där | |
GA | = G* justerat med hänsyn till eventuell löptidsobalans, |
G* | = värdet på skyddet justerat med hänsyn till eventuell valutaobalans, |
t | = det lägsta värdet av antalet år som återstår av kreditriskskyddets löptid beräknad enligt artikel 238 och värdet på T, |
T | = det lägsta värdet av antalet år som återstår av exponeringens löptid beräknad enligt artikel 238 och fem år, och |
t* | = 0,25. |
Instituten ska använda GA som värdet på skyddet enligt artiklarna 233–236.
Avsnitt 6 Kreditriskreducering för Exponeringskorgar
Artikel 240 Kreditderivat på första förfall389
Om ett institut erhåller kreditriskskydd för ett antal exponeringar på villkor att det första förfallet bland exponeringarna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska avsluta kontraktet, får institutet ändra beräkningen av det riskvägda exponeringsbeloppet och i förekommande fall det förväntade förlustbeloppet för den exponering som utan kreditriskskydd skulle resultera i det lägsta riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med detta kapitel.
För institut som använder schablonmetoden ska det riskvägda exponeringsbeloppet vara det som räknas fram enligt schablonmetoden.
För institut som använder internmetoden ska det riskvägda exponeringsbeloppet vara summan av det riskvägda exponeringsbelopp som räknas fram enligt internmetoden och 12,5 gånger det förväntade förlustbeloppet.
Det förfarande som anges i denna artikel ska endast tillämpas om exponeringsvärdet är lägre eller lika med kreditrisksskyddets värde.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 241 Kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget390
Om det n:te fallissemanget bland exponeringarna utlöser betalning, får det institut som köper skyddet bara beakta skyddet vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och i förekommande fall förväntade förlustbelopp, om skydd också har erhållits för förfall 1 till n-1 eller när n-1 förfall redan har inträffat. I sådana fall får institutet ändra beräkningen av det riskvägda exponeringsbeloppet och i förekommande fall det förväntade förlustbelopp för den exponering som utan kreditriskskydd skulle resultera i det n:te lägsta riskvägda exponeringsbeloppet enligt detta kapitel. Instituten ska beräkna det n:te lägsta beloppet i enlighet med vad som anges i artikel 240 a och b.
Det förfarande som anges i denna artikel ska endast tillämpas om exponeringsvärdet är lägre eller lika med kreditrisksskyddets värde.
Samtliga exponeringar i korgen ska uppfylla de krav som fastställs i artiklarna 204.2 och 216.1 d.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Kapitel 5 Värdepapperisering
Avsnitt 1 Definitioner och kriterier för enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar
Artikel 242 Definitioner
I detta kapitel gäller följande definitioner:
städoption: ett optionsavtal där originatorn kan återköpa värdepapperiseringspositioner innan alla värdepapperiserade exponeringar har återbetalats, vid traditionella värdepapperiseringar genom att återköpa de underliggande exponeringar som återstår i gruppen och vid syntetiska värdepapperiseringar genom att avsluta kreditriskskyddet, i båda fallen när de utestående underliggande exponeringarnas belopp sjunker till eller under en fastställd nivå.
kreditförstärkande räntestripfordran: en tillgång i balansräkningen som representerar en värdering av kassaflödet knuten till framtida marginalintäkter och är en efterställd tranch i värdepapperiseringen.
likviditetsfacilitet: en likviditetsfacilitet enligt definitionen i artikel 2.14 i förordning (EU) 2017/2402.
position utan kreditvärdering: en värdepapperiseringsposition som inte har någon godtagbar kreditvärdering i enlighet med avsnitt 4.
position med kreditvärdering: en värdepapperiseringsposition som har en godtagbar kreditvärdering i enlighet med avsnitt 4.
prioriterad värdepapperiseringsposition: en position som stöds eller säkras av en första fordran på samtliga underliggande exponeringar, med undantag för belopp som ska betalas enligt ränte- eller valutaderivatinstrument, avgifter eller andra liknande betalningar, oavsett eventuella skillnader i löptid i förhållande till en eller flera andra prioriterade trancher med vilka positionen delar förluster proportionellt.
IRK-grupp: en grupp underliggande exponeringar av en typ för vilken institutet har tillstånd att använda IRK-metoden och kan beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3 för samtliga dessa exponeringar.
blandad grupp: en grupp underliggande exponeringar av en typ för vilken institutet har tillstånd att använda IRK-metoden och kan beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3 för vissa men inte för samtliga exponeringar.
säkerhetsmarginal: varje typ av kreditförstärkning där de underliggande exponeringarna ställs som säkerhet till ett värde som är högre än värdet av värdepapperiseringspositionerna.
enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering eller STS-värdepapperisering: en värdepapperisering som uppfyller kraven i artikel 18 i förordning (EU) 2017/2402.
program för tillgångsbaserade certifikat eller ABCP-program: ett program för tillgångsbaserade certifikat eller ABCP-program enligt definitionen i artikel 2.7 i förordning (EU) 2017/2402.
transaktion med tillgångsbaserade certifikat eller ABCP-transaktion: en transaktion med tillgångsbaserade certifikat eller ABCP-transaktion enligt definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) 2017/2402.
traditionell värdepapperisering: en traditionell värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.9 i förordning (EU) 2017/2402.
syntetisk värdepapperisering: en syntetisk värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2017/2402.
revolverande exponering: en revolverande exponering enligt definitionen i artikel 2.15 i förordning (EU) 2017/2402.
bestämmelse om förtida amortering: en bestämmelse om förtida amortering enligt definitionen i artikel 2.17 i förordning (EU) 2017/2402.
tranch i första-förlustläge: en tranch i första-förlustläge enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) 2017/2402.
mellanliggande värdepapperiseringsposition: en position i värdepapperiseringen som är underordnad den prioriterade värdepapperiseringspositionen och högre prioriterad än tranchen i första-förlustläge och som tilldelas lägre riskvikt än 1.250 % och högre riskvikt än 25 % i enlighet med avsnitt 3 underavsnitten 2 och 3.
subventionerande enhet: ett företag eller en enhet inrättad av en medlemsstats nationella regering, eller dess delstatliga eller lokala självstyrelseorgan som beviljar subventionerade lån eller beviljar subventionerade garantier, vars främsta mål inte är att generera vinst eller maximera marknadsandelen utan att främja regeringens offentligpolitiska mål, förutsatt att regeringen, inom ramen för reglerna för statligt stöd, har en skyldighet att skydda företagets eller enhetens finansiella status och upprätthålla dess fortlevnad under hela dess livstid eller att åtminstone 90 % av företagets eller enhetens ursprungliga kapital eller finansiering eller de subventionerade lån som beviljas direkt eller indirekt garanteras av medlemsstatens nationella regering, eller dess delstatliga eller lokala självstyrelseorgan.
syntetisk överskottsmarginal: en syntetisk överskottsmarginal enligt definitionen i artikel 2.29 i förordning (EU) 2017/2402.
Förordning (EU) 2021/558
Artikel 243 Kriterier för STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling
1.Positioner i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion som betraktas som positioner i en STS-värdepapperisering ska vara berättigade till den behandling som anges i artiklarna 260, 262 och 264, om följande krav är uppfyllda:
De underliggande exponeringarna uppfyller, vid den tidpunkt då de inkluderas i ABCP-programmet, såvitt känt av originatorn eller den ursprungliga långivaren, villkoren för att, enligt schablonmetoden och med beaktande av varje godtagbar kreditriskreducering, tilldelas en riskvikt som är lika med eller mindre än 75 % för en enskild exponering där exponeringen är en hushållsexponering, eller 100 % för övriga exponeringar.
Det samlade exponeringsvärdet av alla exponeringar mot en enda gäldenär inom ABCP-programmet överstiger inte 2 % av det samlade exponeringsvärdet av samtliga exponeringar inom ABCP-programmet vid den tidpunkt då exponeringarna lades till ABCP-programmet. Vid denna beräkning ska lån eller leasing till en grupp kunder med inbördes anknytning, såvitt känt av det medverkande institutet, betraktas som exponeringar mot en enda gäldenär.
När det gäller kundfordringar ska första stycket b inte tillämpas om kreditrisken för dessa fordringar helt täcks av ett godtagbart kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4, förutsatt att den som i detta fall tillhandahåller skyddet är ett institut, ett försäkringsföretag eller ett återförsäkringsföretag. Vid tillämpning av detta stycke ska endast den andel av kundfordringarna som kvarstår efter beaktande av resultatet av anskaffningsprisavdrag och säkerhetsmarginal användas för att fastställa om dessa är fullständigt täckta och om koncentrationsgränsen har nåtts.
När det gäller kundfordringar ska första stycket b inte tillämpas om kreditrisken för dessa fordringar helt täcks av ett godtagbart kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4, förutsatt att den som i detta fall tillhandahåller skyddet är ett institut, ett värdepappersföretag, ett försäkringsföretag eller ett återförsäkringsföretag.
Om institutet tillämpar artikel 248.3 eller har beviljats tillstånd att tillämpa internbedömningsmetoden (Internal Assessment Approach) i enlighet med artikel 265 ska, genom undantag från första stycket a, den riskvikt som institutet skulle tilldela en likviditetsfacilitet som helt täcker de ABCP som utfärdats inom ramen för programmet vara lika med eller mindre än 100 %.
Förordning (EU) 2019/2033
2.Positioner i en värdepapperisering, förutom ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion, som betraktas som positioner i en STS-värdepapperisering, ska vara berättigade till den behandling som anges i artiklarna 260, 262 och 264, om följande krav är uppfyllda:
Det samlade exponeringsvärdet av alla exponeringar mot en enda gäldenär i gruppen överstiger vid den tidpunkt då de inkluderas i värdepapperiseringen inte 2 % av exponeringsvärdet av de samlade utestående exponeringsvärdena i gruppen underliggande exponeringar. Vid denna beräkning ska lån eller leasing till en grupp kunder med inbördes anknytning betraktas som exponeringar mot en enda gäldenär.
När det gäller värdepapperiserade restleasingvärden ska första stycket i detta led inte tillämpas om dessa värden inte är exponerade för en återfinansierings- eller återförsäljningsrisk på grund av ett rättsligt bindande åtagande att återköpa eller återfinansiera exponeringen till ett förbestämt belopp genom en tredje part som är godtagbar enligt artikel 201.1.
De underliggande exponeringarna uppfyller vid den tidpunkt då de inkluderas i värdepapperiseringen villkoren för att, enligt schablonmetoden och med beaktande av godtagbara kreditriskreduceringar, tilldelas en riskvikt som är lika med eller mindre än
40 % för en genomsnittlig värdevägd exponering för en portfölj vars exponeringar är lån som är säkrade genom panträtter i bostadsfastigheter eller bostadslån som garanteras fullt ut enligt artikel 129.1 e,
50 % för enskilda exponeringar där exponeringen är ett lån säkrat genom panträtt i kommersiella fastigheter,
75 % för enskilda exponeringar där exponeringen är en hushållsexponering,
100 % för enskilda exponeringar när det gäller övriga exponeringar.
Om leden b i och b ii är tillämpliga, ska lån med lägre prioriterade säkerheter för en viss tillgång endast inkluderas i värdepapperiseringen om samtliga lån med högre prioriterade säkerheter för tillgången också inkluderas i värdepapperiseringen.
Om led b i i denna punkt är tillämpligt, ska inget lån i gruppen underliggande exponeringar ha en belåningsgrad som är högre än 100 % vid den tidpunkt då de inkluderas i värdepapperiseringen, mätt i enlighet med artiklarna 129.1 d i och 229.1.
Förordning (EU) 2017/2401
Avsnitt 2 Erkännande av betydande risköverföring
Artikel 244 Traditionell värdepapperisering
1.Det institut som är originator vid en traditionell värdepapperisering får undanta underliggande exponeringar från beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och, i tillämpliga fall, förväntade förlustbelopp, om något av följande villkor är uppfyllt:
En betydande kreditrisk som är förenad med de underliggande exponeringarna har överförts till tredje part.
Det institut som är originator tillämpar riskvikten 1.250 % på alla värdepapperiseringspositioner det innehar i värdepapperiseringen eller drar av dessa värdepapperiseringspositioner från sitt kärnprimärkapital i enlighet med artikel 36.1 k.
Förordning (EU) 2017/2401
2.En betydande kreditrisk ska anses som överförd i de följande fallen:
De riskvägda exponeringsbeloppen för de mellanliggande värdepapperiseringspositioner som innehas av det institut som är originator i värdepapperiseringen överstiger inte 50 % av de riskvägda exponeringsbeloppen för samtliga mellanliggande värdepapperiseringspositioner i denna värdepapperisering.
Det institut som är originator innehar högst 20 % av exponeringsvärdet av tranchen i första-förlustläge i värdepapperiseringen, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Originatorn kan visa att exponeringsvärdet för tranchen i första-förlustläge med betydande marginal överstiger ett motiverat estimat av den förväntade förlusten på de underliggande exponeringarna.
Det finns inga mellanliggande värdepapperiseringspositioner.
Om den minskning av de riskvägda exponeringsbeloppen som det institut som är originator skulle kunna uppnå genom värdepapperiseringen enligt led a eller b inte är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part, får de behöriga myndigheterna i varje enskilt fall besluta att en betydande kreditrisk inte ska anses som överförd till tredje part.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för ett institut som är originator att erkänna betydande kreditrisköverföring med avseende på en värdepapperisering, om originatorinstitutet i varje enskilt fall kan styrka att den minskning av kapitalbaskrav som originatorn uppnår genom värdepapperiseringen är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part. Tillstånd får endast beviljas om institutet uppfyller båda följande villkor:
Institutet har lämpliga interna riktlinjer för riskhantering och metoder för att bedöma kreditrisköverföringen.
Institutet har i varje enskilt fall även erkänt överföringen av kreditrisken till tredje part inom ramen för institutets interna riskhantering och interna kapitalallokering.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Utöver kraven i punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:
Värdepapperiseringens ekonomiska innebörd framgår av transaktionens dokumentation.
Värdepapperiseringspositionerna medför inte någon betalningsförpliktelse för det institut som är originator.
De underliggande exponeringarna har placerats utom räckhåll för det institut som är originator och dess fordringsägare på ett sätt som uppfyller det krav som anges i artikel 20.1 i förordning (EU) 2017/2402.
Det institut som är originator behåller inte kontroll över de underliggande exponeringarna. En originator ska anses ha behållit kontroll över de underliggande exponeringarna om den har rätt att återköpa de tidigare överförda exponeringarna från förvärvaren för att ta hem vinsterna eller om den på annat sätt är skyldig att åter påta sig den överförda risken. Om det institut som är originator behåller rättigheter eller förpliktelser avseende förvaltningen av de underliggande exponeringarna, ska detta i sig inte utgöra en kontroll över exponeringarna.
Värdepapperiseringens dokumentation innehåller inte bestämmelser eller villkor som
kräver att det institut som är originator ändrar de underliggande exponeringarna för att förbättra gruppens genomsnittliga kvalitet, eller
ökar avkastningen till innehavare av positioner eller på annat sätt stärker värdepapperiseringspositionerna till följd av en försämring av de underliggande exponeringarnas kreditkvalitet.
Om tillämpligt ska dokumentationen av transaktionen tydligt visa att originatorn eller det medverkande institutet får köpa eller återköpa värdepapperiseringspositioner eller återköpa, omstrukturera eller ersätta de underliggande exponeringarna utöver sina kontraktsenliga skyldigheter endast om sådana arrangemang utförs i enlighet med rådande marknadsvillkor och parterna agerar i eget intresse som fria och oberoende parter (armlängdsprincipen).
Om det föreligger en städoption, ska även samtliga följande villkor vara uppfyllda:
Det institut som är originator avgör fritt om städoptionen ska utnyttjas.
Städoptionen får bara utnyttjas om 10 % eller mindre av det ursprungliga värdet av de underliggande exponeringarna inte återbetalts.
Städoptionen är inte utformad för att undvika fördelning av förluster på kreditförstärkningspositioner eller andra positioner som innehas av investerare i värdepapperiseringen och är inte på något annat sätt utformad för att tillhandahålla kreditförstärkning.
Det institut som är originator har erhållit ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att värdepapperiseringen uppfyller de krav som anges i led c i denna punkt.
Förordning (EU) 2017/2401
5.De behöriga myndigheterna ska informera EBA om de fall där de har beslutat att den eventuella minskningen av de riskvägda exponeringsbeloppen inte motiverades genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part i enlighet med punkt 2 samt om de fall där instituten har valt att tillämpa punkt 3.
Förordning (EU) 2017/2401
6.EBA ska övervaka skillnaderna i tillsynspraxis vad gäller erkännandet av betydande risköverföring i traditionella värdepapperiseringar i enlighet med denna artikel. EBA ska särskilt se över
villkoren för överföring av betydande kreditrisker till tredje part i enlighet med punkterna 2, 3 och 4,
tolkningen av ”motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part” för behöriga myndigheters bedömning enligt punkt 2 andra stycket och punkt 3,
kraven på de behöriga myndigheternas bedömning av värdepapperiseringstransaktioner för vilka originatorn söker erkännande av betydande kreditrisköverföring till tredje part i enlighet med punkt 2 eller 3.
EBA ska rapportera sina iakttagelser till kommissionen senast den 2 januari 2021. Kommissionen får med beaktande av EBAs rapport anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera villkoren i leden a, b och c i denna punkt.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 245 Syntetisk värdepapperisering
1.Det institut som är originator vid en syntetisk värdepapperisering får beräkna riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp med avseende på de underliggande exponeringarna i enlighet med artiklarna 251 och 252, om något av följande villkor är uppfyllt:
En betydande kreditrisk har överförts till tredje part genom betalt eller obetalt kreditriskskydd.
Det institut som är originator tillämpar riskvikten 1.250 % på alla värdepapperiseringspositioner det innehar i värdepapperiseringen eller drar av dessa värdepapperiseringspositioner från sitt kärnprimärkapital i enlighet med artikel 36.1 k.
Förordning (EU) 2017/2401
2.En betydande kreditrisk ska anses som överförd i de följande fallen:
De riskvägda exponeringsbeloppen för de mellanliggande värdepapperiseringspositioner som innehas av det institut som är originator vid värdepapperiseringen överstiger inte 50 % av de riskvägda exponeringsbeloppen för samtliga mellanliggande värdepapperiseringspositioner i denna värdepapperisering.
Det institut som är originator innehar högst 20 % av exponeringsvärdet av tranchen i första-förlustläge i värdepapperiseringen, förutsatt att båda de följande villkoren är uppfyllda:
Originatorn kan visa att exponeringsvärdet för tranchen i första-förlustläge med betydande marginal överstiger ett motiverat estimat av den förväntade förlusten på de underliggande exponeringarna.
Det finns inga mellanliggande värdepapperiseringspositioner.
Om den eventuella minskning av de riskvägda exponeringsbeloppen som det institut som är originator skulle uppnå genom värdepapperiseringen inte är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part, får de behöriga myndigheterna i varje enskilt fall besluta att en betydande kreditrisk inte ska anses som överförd till tredje part.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för ett institut som är originator att erkänna betydande kreditrisköverföring med avseende på en värdepapperisering, om originatorinstitutet i varje enskilt fall kan styrka att den minskning av kapitalbaskrav som originatorn uppnår genom värdepapperiseringen är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part. Tillstånd får endast beviljas om institutet uppfyller båda följande villkor:
Institutet har lämpliga interna riktlinjer för riskhantering och metoder för att bedöma risköverföringen.
Institutet har i varje enskilt fall även erkänt överföringen av kreditrisken till tredje part inom ramen för institutets interna riskhantering och interna kapitalallokering.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Utöver kraven i punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:
Värdepapperiseringens ekonomiska innebörd framgår av transaktionens dokumentation.
Det kreditriskskydd genom vilket kreditrisken överförs är förenligt med artikel 249.
Värdepapperiseringens dokumentation innehåller inte bestämmelser eller villkor som
fastställer betydande tröskelvärden under vilka kreditriskskydd inte anses kunna utlösas om en kredithändelse uppstår,
gör det möjligt att upphäva skyddet på grund av att de underliggande exponeringarnas kreditkvalitet har försämrats,
kräver att det institut som är originator ändrar de underliggande exponeringarnas sammansättning för att förbättra gruppens genomsnittliga kvalitet, eller
ökar institutets kostnad för kreditriskskydd eller avkastningen till innehavare av positioner i värdepapperiseringen till följd av en försämring av den underliggande gruppens kreditkvalitet.
Kreditriskskyddet kan hävdas inom alla relevanta jurisdiktioner.
Om tillämpligt ska dokumentationen av transaktionen tydligt visa att originatorn eller det medverkande institutet får köpa eller återköpa värdepapperiseringspositioner eller återköpa, omstrukturera eller ersätta de underliggande exponeringarna utöver sina kontraktsenliga skyldigheter endast om sådana arrangemang utförs i enlighet med rådande marknadsvillkor och parterna agerar i eget intresse som fria och oberoende parter (armlängdsprincipen).
Om det föreligger en städoption, ska följande villkor vara uppfyllda:
Det institut som är originator avgör fritt om städoptionen ska utnyttjas.
Städoptionen får bara utnyttjas om 10 % eller mindre av det ursprungliga värdet av de underliggande exponeringarna inte återbetalts.
Städoptionen är inte utformad för att undvika fördelning av förluster på kreditförstärkningspositioner eller andra positioner som innehas av investerare i värdepapperiseringen och är inte på annat sätt utformad för att tillhandahålla kreditförstärkning.
Det institut som är originator har erhållit ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att värdepapperiseringen uppfyller de krav som anges i led d i denna punkt.
Förordning (EU) 2017/2401
5.De behöriga myndigheterna ska informera EBA om de fall där de har beslutat att den eventuella minskningen av de riskvägda exponeringsbeloppen inte motiverades genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part i enlighet med punkt 2 och om de fall där instituten har valt att tillämpa punkt 3.
Förordning (EU) 2017/2401
6.EBA ska övervaka skillnaderna i tillsynspraxis vad gäller erkännandet av betydande risköverföring i syntetiska värdepapperiseringar i enlighet med denna artikel. EBA ska särskilt se över
villkoren för överföring av betydande kreditrisker till tredje part i enlighet med punkterna 2, 3 och 4,
tolkningen av ”motsvarande överföring av kreditrisk till tredje part” för behöriga myndigheters bedömning enligt punkt 2 andra stycket och punkt 3, och
kraven på de behöriga myndigheternas bedömning av värdepapperiseringstransaktioner för vilka originatorn söker erkännande av betydande kreditrisköverföring till tredje part i enlighet med punkt 2 eller 3.
EBA ska rapportera sina iakttagelser till kommissionen senast den 2 januari 2021. Kommissionen får med beaktande av EBAs rapport anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera villkoren i leden a, b och c i denna punkt.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 246 Operativa krav för bestämmelser om förtida amortering
Om värdepapperiseringen omfattar revolverande exponeringar och bestämmelser om förtida amortering eller liknande bestämmelser, ska betydande kreditrisk anses som överförd av det institut som är originator endast om de krav som anges i artiklarna 244 och 245 är uppfyllda och bestämmelsen om förtida amortering, när den utlösts, inte
efterställer institutets högre prioriterade eller likställda fordringar på de underliggande exponeringarna i förhållande till de andra investerarnas fordringar,
vidare efterställer institutets fordran på de underliggande exponeringarna i förhållande till de andra parternas fordringar, eller
på annat sätt ökar institutets exponering för förluster i samband med de underliggande revolverande exponeringarna.
Förordning (EU) 2017/2401
Avsnitt 3 Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp
Underavsnitt 1 Allmänna bestämmelser
1.Om ett institut som är originator har överfört en betydande kreditrisk som är förenad med värdepapperiseringens underliggande exponeringar i enlighet med avsnitt 2, får detta institut
vid traditionell värdepapperisering, undanta de underliggande exponeringarna från beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp, och
vid syntetisk värdepapperisering, beräkna riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp med avseende på de underliggande exponeringarna i enlighet med artiklarna 251 och 252.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Om det institut som är originator har beslutat att tillämpa punkt 1, ska det beräkna de riskvägda exponeringsbelopp på det sätt som föreskrivs i detta kapitel för de eventuella positioner som det innehar i värdepapperiseringen.
Om det institut som är originator inte har överfört någon betydande kreditrisk eller har beslutat att inte tillämpa punkt 1, ska det inte vara skyldigt att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för de eventuella positioner det innehar i värdepapperiseringen, men det ska fortsätta att ta med de underliggande exponeringarna i beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen och, i tillämpliga fall, förväntade förlustbelopp som om dessa inte hade värdepapperiserats.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om det finns en exponering mot positioner i olika trancher i en värdepapperisering, ska exponeringen mot varje tranch betraktas som en separat värdepapperiseringsposition. Tillhandahållare av kreditriskskydd för värdepapperiseringspositioner ska anses inneha positioner i värdepapperiseringen. Med värdepapperiseringspositioner ska även avses exponeringar mot värdepapperisering som uppkommer genom ränte- eller valutaderivatkontrakt som institutet ingått i och med transaktionen.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Om ingen värdepapperiseringsposition har dragits av från kärnprimärkapitalet enligt artikel 36.1 k, ska det riskvägda exponeringsbeloppet räknas in i institutets totala riskvägda exponeringsbelopp vid tillämpningen av artikel 92.3.
Förordning (EU) 2017/2401
5.En värdepapperiseringspositions riskvägda exponeringsbelopp ska beräknas genom att positionens exponeringsvärde, beräknat enligt artikel 248, multipliceras med den relevanta totala riskvikten.
Förordning (EU) 2017/2401
6.Den totala riskvikten ska fastställas som summan av den riskvikt som anges i detta kapitel och eventuell ytterligare riskvikt i enlighet med artikel 270a.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition ska beräknas enligt följande:
Exponeringsvärdet för en i balansräkningen upptagen värdepapperiseringsposition ska vara dess bokförda värde efter att eventuella relevanta specifika kreditriskjusteringar av värdepapperiseringspositionen har gjorts i enlighet med artikel 110.
Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella relevanta specifika kreditriskjusteringar av värdepapperiseringspositionen i enlighet med artikel 110, multiplicerat med relevant konverteringsfaktor enligt detta led. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, förutom när det gäller kontantförskotteringsfaciliteter. För att fastställa exponeringsvärdet för den outnyttjade delen av kontantförskotteringsfaciliteterna får en konverteringsfaktor på 0 % tillämpas på det nominella beloppet för en likviditetsfacilitet som är villkorslöst återkallelig, förutsatt att återbetalning av utnyttjad facilitet har högre prioritet än andra fordringar på kassaflödena som härrör från de underliggande exponeringarna, och institutet på tillfredsställande sätt har visat den behöriga myndigheten att det tillämpar en tillräckligt konservativ metod för att mäta beloppet för den outnyttjade delen.
Exponeringsvärdet för en motparts kreditrisk för en värdepapperiseringsposition som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med kapitel 6.
Ett institut som är originator får, från exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition som tilldelas riskvikten 1.250 % i enlighet med underavsnitt 3 eller dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k, dra av beloppet för de specifika kreditriskjusteringarna för de underliggande exponeringarna i enlighet med artikel 110 och alla icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdrag som är förknippade med sådana underliggande exponeringar i den utsträckning sådana avdrag har orsakat minskningen av kapitalbasen.
Exponeringsvärdet för en syntetisk överskottsmarginal ska omfatta följande, beroende på vad som är tillämpligt:
Alla intäkter från värdepapperiserade exponeringar som det institut som är originator redan redovisat i sin resultaträkning enligt tillämpliga redovisningsregler och som det institut som är originator genom avtal har fastställt för transaktionen som syntetisk överskottsmarginal och som fortfarande är tillgänglig för att absorbera förluster.
Varje syntetisk överskottsmarginal som det institut som är originator genom avtal har fastställt under tidigare perioder och som fortfarande är tillgänglig för att absorbera förluster.
Varje syntetisk överskottsmarginal som det institut som är originator genom avtal har fastställt för den aktuella perioden och som fortfarande är tillgänglig för att absorbera förluster.
Varje syntetisk överskottsmarginal som det institut som är originator genom avtal har fastställt för framtida perioder.
Vid tillämpning av detta led ska eventuella belopp som tillhandahålls som säkerhet eller kreditförstärkning i samband med den syntetiska värdepapperiseringen och som redan omfattas av ett kapitalbaskrav i enlighet med detta kapitel inte tas med i exponeringsvärdet.
EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad som utgör en sådan tillräckligt konservativ metod för att mäta beloppet för den outnyttjade delen som avses i första stycket b.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 18 januari 2019.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i tredje stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2021/558
2.Om ett institut har två eller fler överlappande positioner i en värdepapperisering, ska det endast ta med en position i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.
Om positionerna är delvis överlappande, får institutet dela upp positionen i två delar och beakta överlappningen i förhållande till endast en del i enlighet med första stycket. Alternativt får institutet behandla positionerna som om de var helt överlappande, genom att för beräkning av kapitalet expandera den position som producerar de högre riskvägda exponeringsbeloppen.
Institutet får även beakta en överlappning mellan kapitalbaskraven för specifika risker för positioner i handelslagret och kapitalbaskraven för värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret, under förutsättning att institutet kan beräkna och jämföra kapitalbaskraven för de relevanta positionerna.
Vid tillämpning av denna punkt ska två positioner anses överlappande om de kompenserar varandra på så sätt att institutet kan undvika förluster från en position genom att genomföra de åtaganden som krävs enligt den andra positionen.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om artikel 270c d tillämpas på ABCP-positioner får institutet tillämpa den riskvikt som tilldelats en likviditetsfacilitet för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för det tillgångsbaserade certifikatet, under förutsättning att 100 % av det tillgångsbaserade certifikat som givits ut av ABCP-programmet täcks av denna likviditetsfacilitet och att likviditetsfaciliteten likställs med det tillgångsbaserade certifikatet, så att de bildar en överlappande position. Institutet ska meddela de behöriga myndigheterna när det har tillämpat de bestämmelser som fastställs i denna punkt. För att fastställa den täckning på 100 % som anges i denna punkt får institutet beakta andra likviditetsfaciliteter i ABCP-programmet, förutsatt att dessa bildar en överlappande position med det tillgångsbaserade certifikatet.
Förordning (EU) 2017/2401
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera hur institut som är originatorer ska fastställa exponeringsvärdet enligt punkt 1 e, med beaktande av de relevanta förluster som förväntas täckas av den syntetiska överskottsmarginalen.
EBA ska överlämna detta förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 oktober 2021.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2021/558
1.Ett institut får erkänna betalt eller obetalt kreditriskskydd som erhållits för en värdepapperiseringsposition om de krav för kreditriskreducering som anges i detta kapitel och i kapitel 4 är uppfyllda.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Godtagbart betalt kreditriskskydd ska vara begränsat till finansiella säkerheter som är godtagbara för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt kapitel 2 enligt vad som anges i kapitel 4, och erkännande av kreditriskreducering ska förutsätta att de relevanta kraven i kapitel 4 är uppfyllda.
Godtagbart obetalt kreditriskskydd och godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd ska vara begränsade till dem som är godtagbara i enlighet med kapitel 4, och erkännande av kreditriskreducering ska förutsätta att de relevanta kraven i kapitel 4 är uppfyllda.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska de godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd som förtecknas i artikel 201.1 g ha tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt externt kreditvärderingsinstitut som har bedömts motsvara kreditkvalitetssteg 2 eller högre vid den tidpunkt då kreditriskskyddet först erkändes och som nu motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre.
Institut som har tillstånd att tillämpa IRK-metoden för en direkt exponering mot tillhandahållaren av kreditriskskyddet får bedöma godtagbarheten i enlighet med första stycket, förutsatt att PD för tillhandahållaren av kreditriskskyddet är lika med det PD som motsvarar de kreditkvalitetssteg som anges i artikel 136.
Förordning (EU) 2021/558
4.Genom undantag från punkt 2 ska specialföretag för värdepapperisering vara godtagbara tillhandahållare av kreditriskskydd, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Specialföretaget för värdepapperisering äger tillgångar som anses som godtagbara finansiella säkerheter i enlighet med kapitel 4.
De tillgångar som avses i led a är inte föremål för fordringar eller villkorade fordringar som prioriteras högre eller är likställda med fordringar eller villkorade fordringar från det institut som mottar obetalt kreditriskskydd.
Samtliga krav för erkännande av finansiell säkerhet enligt kapitel 4 är uppfyllda.
Förordning (EU) 2017/2401
5.Vid tillämpning av punkt 4 ska skyddsbeloppet justerat med hänsyn till eventuell valutaobalans och löptidsobalans (Ga) i enlighet med kapitel 4 begränsas till det volatilitetsjusterade marknadsvärdet på nämnda tillgångar och riskvikten för exponeringar mot tillhandahållaren av kreditriskskyddet enligt schablonmetoden (g) fastställas till den vägda genomsnittliga riskvikt som skulle tillämpas på dessa tillgångar som finansiella säkerheter enligt schablonmetoden.
Förordning (EU) 2017/2401
6.Om en värdepapperiseringsposition har fullt kreditriskskydd eller ett partiellt och proportionellt kreditriskskydd, ska följande krav vara uppfyllda:
Det institut som tillhandahåller kreditriskskydd ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den del av värdepapperiseringspositionen som har kreditriskskydd i enlighet med underavsnitt 3 som om det innehade denna del av positionen direkt.
Det institut som köper kreditriskskydd ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 4 för den skyddade delen.
Förordning (EU) 2017/2401
7.I samtliga fall som inte omfattas av punkt 6 ska följande krav vara uppfyllda:
Det institut som tillhandahåller kreditriskskydd ska behandla den del av positionen som har kreditriskskydd som en värdepapperiseringsposition och beräkna riskvägda exponeringsbelopp som om det innehade positionen direkt i enlighet med underavsnitt 3, om inte annat följer av punkterna 8, 9 och 10.
Det institut som köper kreditriskskydd ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den skyddade del av positionen som avses i led a i enlighet med kapitel 4. Institutet ska behandla den del av värdepapperiseringspositionen som inte har kreditriskskydd som en separat värdepapperiseringsposition och beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med underavsnitt 3, om inte annat följer av punkterna 8, 9 och 10.
Förordning (EU) 2017/2401
8.Institut som använder den interna kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC-IRBA) eller schablonmetoden för värdepapperisering (SEC-SA) enligt underavsnitt 3 ska för var och en av de positioner som härleds i enlighet med punkt 7 fastställa ’attachment point’ (A) och ’detachment point’ (D) separat som om dessa hade utfärdats som separata värdepapperiseringspositioner vid den tidpunkt då transaktionen initierades. Värdet av KIRB respektive KSA ska beräknas med beaktande av den för värdepapperiseringen ursprungliga gruppen underliggande exponeringar.
Förordning (EU) 2017/2401
9.Institut som använder den externa kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC-ERBA) enligt underavsnitt 3 för den ursprungliga värdepapperiseringspositionen ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för de positioner som härletts i enlighet med punkt 7 enligt följande:
Om den härledda positionen är den högre prioriterade, ska den tilldelas den ursprungliga värdepapperiseringspositionens riskvikt.
Om den härledda positionen är den lägre prioriterade, får den tilldelas en härledd kreditvärdering i enlighet med artikel 263.7. Tjockleksinput T ska i detta fall uteslutande beräknas på grundval av den härledda positionen. Om en kreditvärdering inte kan härledas, ska institutet tillämpa den högre riskvikt som framkommer genom
tillämpning av SEC-SA i enlighet med punkt 8 och underavsnitt 3, eller
användning av riskvikten för den ursprungliga värdepapperiseringspositionen enligt SEC-ERBA.
Förordning (EU) 2017/2401
10.Den härledda positionen med lägre prioritet ska behandlas som en lägre prioriterad värdepapperiseringsposition, även om den ursprungliga värdepapperiseringspositionen före skyddet räknas som prioriterad.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Ett medverkande institut eller ett institut som är originator som på en värdepapperisering har tillämpat artikel 247.1 och 247.2 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp eller sålt instrument från sitt handelslager, med följden att det inte längre behöver ha en kapitalbas för den risk som är förenad med dessa instrument, ska inte direkt eller indirekt ge stöd till värdepapperiseringen utöver sina avtalsmässiga förpliktelser för att minska potentiella eller faktiska förluster för investerarna.
Förordning (EU) 2017/2401
2.En transaktion ska inte anses som stöd vid tillämpningen av punkt 1 om transaktionen vederbörligen beaktats i bedömningen av betydande kreditrisköverföring och båda parter har utfört transaktionen i eget intresse som fria och oberoende parter (armslängdsprincipen). I detta syfte ska institutet genomföra en fullständig kreditöversyn av transaktionen och åtminstone beakta
återköpspriset,
institutets kapital- och likviditetssituation före och efter återköpet,
de underliggande exponeringarnas utveckling,
värdepapperiseringspositionernas utveckling, och
stödets inverkan på originatorns förväntade förluster i förhållande till investerare.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Det institut som är originator och det medverkande institutet ska meddela den behöriga myndigheten varje transaktion som gjorts i förhållande till värdepapperiseringen i enlighet med punkt 2.
Förordning (EU) 2017/2401
4.EBA ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för villkoren för armslängdsprincipen för tillämpningen av den här artikeln och för de omständigheter enligt vilka en transaktion inte ska anses vara konstruerad för att tillhandahålla stöd.
Förordning (EU) 2017/2401
5.Om ett institut som är originator eller ett medverkande institut inte efterlever punkt 1 i fråga om en värdepapperisering, ska detta institut inkludera samtliga underliggande exponeringar i denna värdepapperisering i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp, som om dessa inte hade värdepapperiserats, samt offentliggöra
att det har tillhandahållit stöd till värdepapperiseringen i strid med punkt 1, och
inverkan av det stöd som tillhandahållits när det gäller kapitalbaskrav.
Förordning (EU) 2017/2401
1.För beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för de underliggande exponeringarna ska det institut som är originator vid en syntetisk värdepapperisering om tillämpligt använda de beräkningsmetoder som anges i detta avsnitt i stället för dem som anges i kapitel 2. För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp med avseende på de underliggande exponeringarna enligt kapitel 3 ska det förväntade förlustbeloppet för sådana exponeringar vara noll.
Förordning (EU) 2017/2401
2.De krav som anges i punkt 1 i denna artikel ska gälla för hela den grupp exponeringar som ligger till grund för värdepapperiseringen. Om inte annat följer av artikel 252 ska det institut som är originator beräkna riskvägda exponeringsbelopp för alla värdepapperiseringstrancher i enlighet med detta avsnitt, även för de positioner för vilka institutet kan erkänna kreditriskreducering i enlighet med artikel 249. Den riskvikt som ska tillämpas på positioner som omfattas av kreditriskreducering får ändras i enlighet med kapitel 4.
Förordning (EU) 2017/2401
Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artikel 251 ska eventuell löptidsobalans mellan det kreditriskskydd genom vilket risköverföringen sker och de underliggande exponeringarna beräknas enligt följande:
De underliggande exponeringarnas löptid ska antas vara lika med löptiden för den av exponeringarna som har längst löptid, dock som längst fem år. Kreditriskskyddets löptid ska fastställas i enlighet med kapitel 4.
Ett institut som är originator ska bortse från eventuell löptidsobalans vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för värdepapperiseringspositioner som i enlighet med detta avsnitt tilldelats en riskvikt på 1.250 %. För alla övriga positioner ska den behandling av löptidsobalans som anges i kapitel 4 tillämpas i enlighet med följande formel:
RW*= RWSP · [(t – t*)/(T – t*)] + RWAss · [(T – t)/(T – t*)]
där | ||
RW* | = riskvägda exponeringsbelopp för tillämpning av artikel 92.3 a, | |
RWAss | = riskvägda exponeringsbelopp för de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats, proportionellt beräknade, | |
RWSP | = riskvägda exponeringsbelopp beräknade enligt artikel 251, som om det inte förelåg någon löptidsobalans, | |
T | = löptiden för de underliggande exponeringarna, uttryckt i år, | |
t | = löptiden för kreditriskskyddet, uttryckt i år, och | |
t* | = 0,25. | |
Förordning (EU) 2017/2401
Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artikel 251 ska eventuell löptidsobalans mellan det kreditriskskydd genom vilket risköverföringen sker och de underliggande exponeringarna beräknas enligt följande:
De underliggande exponeringarnas löptid ska antas vara lika med löptiden för den av exponeringarna som har längst löptid, dock som längst fem år. Kreditriskskyddets löptid ska fastställas i enlighet med kapitel 4.
Ett institut som är originator ska bortse från eventuell löptidsobalans vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för värdepapperiseringspositioner som i enlighet med detta avsnitt tilldelats en riskvikt på 1.250 %. För alla övriga positioner ska den behandling av löptidsobalans som anges i kapitel 4 tillämpas i enlighet med följande formel:
RW*= RWSP · [(t – t*)/(T – t*)] + RWAss · [(T – t)/(T – t*)]
där | ||
RW* | = riskvägda exponeringsbelopp för tillämpning av artikel 92.4 a, | |
RWAss | = riskvägda exponeringsbelopp för de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats, proportionellt beräknade, | |
RWSP | = riskvägda exponeringsbelopp beräknade enligt artikel 251, som om det inte förelåg någon löptidsobalans, | |
T | = löptiden för de underliggande exponeringarna, uttryckt i år, | |
t | = löptiden för kreditriskskyddet, uttryckt i år, och | |
t* | = 0,25. | |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Om en värdepapperiseringsposition har tilldelats riskvikten 1.250 % enligt detta avsnitt, får institut, som ett alternativ till att inkludera positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp, dra av den positionens exponeringsvärde från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k. I detta syfte får beräkningen av exponeringsvärdet motsvara godtagbart betalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 249.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Om ett institut utnyttjar det alternativ som anges i punkt 1, får det subtrahera det belopp som har dragits av i enlighet med artikel 36.1 k från det belopp som i artikel 268 anges som det högsta kapitalkrav som skulle beräknas för de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats.
Förordning (EU) 2017/2401
Underavsnitt 2 Rangordning av metoder och gemensamma parametrar
1.Instituten ska använda en av de metoder som anges i underavsnitt 3 för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med följande rangordning:
Om villkoren i artikel 258 är uppfyllda, ska ett institut använda SEC-IRBA i enlighet med artiklarna 259 och 260.
Om SEC-IRBA inte får användas, ska ett institut använda SEC-SA i enlighet med artiklarna 261 och 262.
Om SEC-SA inte får användas, ska ett institut använda SEC-ERBA i enlighet med artiklarna 263 och 264 för positioner med kreditvärdering eller positioner för vilka en härledd kreditvärdering får användas.
Förordning (EU) 2017/2401
2.För positioner med kreditvärdering eller positioner för vilka en härledd kreditvärdering får användas ska ett institut använda SEC-ERBA i stället för SEC-SA i vart och ett av följande fall:
Om tillämpningen av SEC-SA skulle resultera i en riskvikt som är högre än 25 % för positioner som kvalificeras som positioner i en STS-värdepapperisering.
Om tillämpningen av SEC-SA skulle resultera i en riskvikt som är högre än 25 % eller tillämpningen av SEC-ERBA skulle resultera i en riskvikt som är högre än 75 % för positioner som inte betraktas som positioner i en STS-värdepapperisering.
För värdepapperiseringstransaktioner som stöds av grupper av billån, billeasingavtal och leasingavtal för utrustning.
Förordning (EU) 2017/2401
3.I fall som inte omfattas av punkt 2 får ett institut genom undantag från punkt 1 b besluta att tillämpa SEC-ERBA i stället för SEC-SA på samtliga sina värdepapperiseringspositioner med kreditvärdering eller positioner för vilka en härledd kreditvärdering får användas.
Vid tillämpning av första stycket ska ett institut meddela den behöriga myndigheten om sitt beslut senast den 17 november 2018.
Institutet ska meddela den behöriga myndigheten om alla sina eventuella senare beslut om att ytterligare ändra den metod som tillämpas på samtliga dess värdepapperiseringspositioner med kreditvärdering; meddelandet ska lämnas före den 15 november omedelbart efter det att beslutet fattats.
Om den behöriga myndigheten den 15 december omedelbart efter den tidsfrist som anges i andra eller tredje stycket, beroende på vad som är lämpligt, inte har gjort några invändningar, ska det beslut som institutet meddelat få verkan från och med den 1 januari påföljande år och gälla till dess att ett efterföljande meddelat beslut får verkan. Ett institut får inte tillämpa olika metoder under samma år.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Genom undantag från punkt 1 får behöriga myndigheter i det enskilda fallet förbjuda institut att använda SEC-SA när det riskvägda exponeringsbelopp som blir resultatet av tillämpningen av SEC-SA inte står i proportion till riskerna för institutet eller den finansiella stabiliteten, inbegripet men inte begränsat till kreditrisken i värdepapperiseringens underliggande exponeringar. När det gäller exponeringar som inte betraktas som positioner i en STS-värdepapperisering, ska värdepapperiseringar som har mycket komplexa och riskabla egenskaper särskilt beaktas.
Förordning (EU) 2017/2401
5.Utan att det påverkar punkt 1 i denna artikel får ett institut tillämpa internbedömningsmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i förhållande till en position utan kreditvärdering i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion i enlighet med artikel 266, förutsatt att de villkor som anges i artikel 265 är uppfyllda. När ett institut har fått tillstånd att tillämpa internbedömningsmetoden i enlighet med artikel 265.2 och en viss position i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion omfattas av tillämpningsområdet för tillståndet, ska institutet tillämpa internbedömningsmetoden för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för denna position.
Förordning (EU) 2017/2401
6.För en position i en återvärdepapperisering ska instituten tillämpa SEC-SA i enlighet med artikel 261 med de ändringar som anges i artikel 269.
Förordning (EU) 2017/2401
7.I alla övriga fall ska värdepapperiseringspositioner tilldelas riskvikten 1.250 %.
Förordning (EU) 2017/2401
8.De behöriga myndigheterna ska informera EBA om meddelanden enligt punkt 3 i denna artikel. EBA ska övervaka effekterna av denna artikel på kapitalkrav och skillnaderna i tillsynspraxis i samband med punkt 4 i denna artikel och årligen rapportera till kommissionen om sina iakttagelser samt utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Om ett institut tillämpar SEC-IRBA enligt underavsnitt 3 ska det beräkna KIRB i enlighet med punkterna 2–5.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Instituten ska fastställa KIRB genom att de riskvägda exponeringsbelopp som skulle ha beräknats enligt kapitel 3 för de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats multipliceras med 8 %, varefter resultatet divideras med exponeringsvärdet för de underliggande exponeringarna. KIRB ska uttryckas i decimalform mellan noll och ett.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Vid beräkning av KIRB ska de riskvägda exponeringsbeloppen som skulle ha beräknats enligt kapitel 3 för de underliggande exponeringarna omfatta
de förväntade förluster som hänger samman med samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen, inbegripet fallerade underliggande exponeringar som fortfarande ingår i gruppen i enlighet med kapitel 3, och
de oväntade förluster som hänger samman med samtliga underliggande exponeringar, inbegripet fallerade underliggande exponeringar i gruppen i enlighet med kapitel 3.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Instituten får beräkna KIRB i förhållande till de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen i enlighet med de bestämmelser som anges i kapitel 3 för beräkning av kapitalkraven för förvärvade fordringar. I detta syfte ska hushållsexponeringar behandlas som förvärvade hushållsfordringar och icke-hushållsexponeringar som förvärvade företagsfordringar.
Förordning (EU) 2017/2401
5.Instituten ska beräkna KIRB separat för utspädningsrisk i förhållande till de underliggande exponeringarna i en värdepapperisering om utspädningsrisk är väsentlig för sådana exponeringar.
Om förluster från utspädnings- och kreditrisker aggregeras inom ramen för en värdepapperisering, ska instituten kombinera KIRB för utspädningsrisk respektive kreditrisk i en enda KIRB vid tillämpning av underavsnitt 3. Förekomsten av en reservfond eller säkerhetsmarginal för att täcka förluster från en kreditrisk eller utspädningsrisk kan betraktas som en indikation på att dessa risker aggregeras.
Om utspädningsrisker och kreditrisker inte aggregeras i värdepapperiseringen, ska instituten ändra behandlingen enligt andra stycket för att kombinera KIRB för utspädningsrisk respektive kreditrisk på ett försiktigt sätt.
Förordning (EU) 2017/2401
6.Om ett institut tillämpar SEC-SA enligt underavsnitt 3, ska det beräkna KSA genom att de riskvägda exponeringsbelopp som skulle beräknas enligt kapitel 2 för de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats, multipliceras med 8 %, varefter resultatet divideras med värdet av de underliggande exponeringarna. KSA ska uttryckas i decimalform mellan noll och ett.
För tillämpning av denna punkt ska instituten beräkna exponeringsvärdet av de underliggande exponeringarna utan nettning av specifika kreditriskjusteringar och ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 110 och andra avdrag från kapitalbasen.
Förordning (EU) 2017/2401
7.Om en värdepapperiseringsstruktur omfattar användning av ett specialföretag för värdepapperisering ska, för tillämpning av punkterna 1–6, dess samtliga värdepapperiseringsexponeringar behandlas som underliggande exponeringar. Utan att det påverkar ovanstående får institutet utesluta specialföretaget för värdepapperiseringsexponeringar från gruppen underliggande exponeringar för beräkning av KIRB eller KSA, om risken från specialföretaget för värdepapperiseringsexponeringar är oväsentlig eller om den inte påverkar institutets värdepapperiseringsposition.
När det gäller finansierade syntetiska värdepapperiseringar, ska den vinning från utfärdande av kreditlänkade obligationer eller andra finansierade åtaganden från specialföretaget för värdepapperisering som fungerar som säkerheter för återbetalning av värdepapperiseringspositionerna inkluderas i beräkningen av KIRB eller KSA om säkerhetens kreditrisk är föremål för förlustfördelning mellan trancher.
Förordning (EU) 2017/2401
8.För tillämpning av punkt 5 tredje stycket i denna artikel ska EBA i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för lämpliga metoder för att kombinera KIRB för utspädningsrisk och kreditrisk, om dessa risker inte aggregeras i en värdepapperisering.
Förordning (EU) 2017/2401
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera villkoren för att institut ska tillåtas beräkna KIRB för grupperna av underliggande exponeringar i enlighet med punkt 4, särskilt beträffande
intern kreditpolicy och interna modeller för att beräkna KIRB för värdepapperiseringar,
användning av olika riskfaktorer som hänför sig till gruppen underliggande exponeringar och, om tillräckliga noggranna eller tillförlitliga uppgifter om den gruppen inte finns tillgängliga, användning av indirekta uppgifter för att uppskatta PD och LGD, och
krav avseende due diligence, i syfte att övervaka åtgärder och policyer hos säljare av fordringar och andra originatorer.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 18 januari 2019.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2017/2401
1.För tillämpning av underavsnitt 3 ska instituten fastställa attachment point (A) vid den tröskel där förluster inom gruppen underliggande exponeringar skulle börja tilldelas den relevanta värdepapperiseringspositionen.
Attachment point (A) ska uttryckas som ett decimalvärde mellan noll och ett och vara lika med det större av noll och kvoten mellan det utestående saldot av gruppen underliggande exponeringar i värdepapperiseringen minus det utestående saldot av samtliga trancher som har högre prioritering än eller är likvärdiga med den tranch som omfattar den relevanta värdepapperiseringspositionen inbegripet själva exponeringen och det utestående saldot av samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen.
Förordning (EU) 2017/2401
2.För tillämpning av underavsnitt 3 ska instituten fastställa detachment point (D) vid den tröskel där förluster inom gruppen underliggande exponeringar skulle leda till en fullständig förlust av kapitalet för den tranch som omfattar den relevanta värdepapperiseringspositionen.
Detachment point (D) ska uttryckas som ett decimalvärde mellan noll och ett och vara lika med det större av noll och kvoten mellan det utestående saldot av gruppen underliggande exponeringar i värdepapperiseringen minus det utestående saldot av samtliga trancher som har högre prioritering än den tranch som omfattar den relevanta värdepapperiseringspositionen och det utestående saldot av samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen.
Förordning (EU) 2017/2401
3.För tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten behandla säkerhetsmarginalen och finansierade reservkonton som trancher och de tillgångar som omfattar sådana reservkonton som underliggande exponeringar.
Förordning (EU) 2017/2401
4.För tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten inte beakta ofinansierade reservkonton och tillgångar utan kreditförstärkning, till exempel sådana som endast tillhandahåller likviditetsstöd, valuta- eller ränteswappar och kontantsäkerhetskonton som hänger samman med dessa värdepapperiseringspositioner. För finansierade reservkonton och tillgångar med kreditförstärkning ska institutet endast behandla de delar av dessa konton eller tillgångar som är förlusttäckande som värdepapperiseringspositioner.
Förordning (EU) 2017/2401
5.Om minst två positioner i samma transaktion har olika löptid men samma proportionella förlustfördelning, ska beräkningen av attachment point (A) och detachment point (D) baseras på det sammanlagda utestående saldot av dessa positioner och de resulterande attachment point (A) och detachment point (D) ska vara desamma.
Förordning (EU) 2017/2401
6.Vid beräkning av attachment points (A) och detachment points (D) för en syntetisk värdepapperisering ska det institut som är originator för värdepapperiseringen behandla exponeringsvärdet för den värdepapperiseringsposition som motsvarar den syntetiska överskottsmarginal som avses i artikel 248.1 e som en tranch och justera attachment points (A) och detachment points (D) för de övriga trancher som det bibehåller genom att lägga till det exponeringsvärdet till det utestående saldot för gruppen underliggande exponeringar i värdepapperiseringen. Institut som inte är originator ska inte göra denna justering.
Förordning (EU) 2021/558
1.För tillämpning av underavsnitt 3 får instituten, om inte annat följer av punkt 2, mäta löptiden för en tranch (MT) antingen som
den vägda genomsnittliga löptiden för tranchens avtalsenliga betalningar i enlighet med formeln
där CFt betecknar samtliga avtalsenliga betalningar (kapitalbelopp, räntebetalningar och avgifter) som ska betalas av gäldenären under perioden t, eller
tranchens slutgiltiga lagliga inlösendag i enlighet med formeln
MT = 1 + (ML – 1) * 80 %,
där ML motsvarar tranchens slutgiltiga lagliga inlösendag.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Vid tillämpning av punkt 1 ska tranchens löptid (MT) under alla omständigheter vara föremål för en nedre gräns på ett år och en övre gräns på fem år.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om ett institut kan bli exponerat för potentiella förluster från de underliggande exponeringarna till följd av avtal, ska institutet fastställa värdepapperiseringspositionens löptid med beaktande av avtalets löptid plus de längsta löptiderna för sådana underliggande exponeringar. För revolverande exponeringar ska den längsta återstående löptid för exponeringen som är avtalsmässigt möjlig och som skulle kunna tilläggas under den rullande perioden tillämpas.
Förordning (EU) 2017/2401
4.EBA ska övervaka skillnaderna i praxis inom detta område, särskilt vad gäller tillämpningen av punkt 1 a i denna artikel, och ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer senast den 31 december 2019.
Förordning (EU) 2017/2401
Underavsnitt 3 Metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp
1.Instituten ska använda SEC-IRBA för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i förhållande till en värdepapperiseringsposition om följande villkor är uppfyllda:
Positionen stöds av en IRK-grupp eller en blandad grupp, förutsatt att institutet i det senare fallet kan beräkna KIRB i enlighet med avsnitt 3 för minst 95 % av det underliggande exponeringsbeloppet.
Det finns tillräckligt med tillgänglig information om värdepapperiseringens underliggande exponeringar för att institutet ska kunna beräkna KIRB.
Institutet har inte förhindrats från att använda SEC-IRBA för en specifik värdepapperiseringsposition i enlighet med punkt 2.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Behöriga myndigheter får i det enskilda fallet förhindra användning av SEC-IRBA när värdepapperiseringar har mycket komplexa eller riskabla egenskaper. I detta syfte får följande anses vara mycket komplexa eller riskabla egenskaper:
Kreditförstärkning som kan undergrävas av andra orsaker än portföljförluster.
Grupper av underliggande exponeringar med en hög grad av intern korrelation på grund av en koncentration av exponeringar i vissa sektorer eller geografiska områden.
Transaktioner där återbetalning av värdepapperiseringspositionerna är starkt beroende av riskfaktorer som inte återspeglas i KIRB.
Mycket komplex fördelning av förluster mellan trancher.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Enligt SEC-IRBA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en värdepapperiseringsposition beräknas genom att positionens exponeringsvärde beräknat i enlighet med artikel 248 multipliceras med den tillämpliga riskvikt som fastställs enligt följande, i samtliga fall med ett riskviktsgolv på 15 %:
RW = | 1.250 % | där D ≤ KIRB |
RW = | 12,5 · KSSFA(KIRB) | där A ≥ KIRB |
RW = |  | där A < KIRB < D |
där | ||
KIRB | är kapitalkravet i gruppen underliggande exponeringar enligt definitionen i artikel 255 | |
D | är detachment point fastställd i enlighet med artikel 256 | |
A | är attachment point fastställd i enlighet med artikel 256 | |
 | ||
där | ||
a = | – (1/(p * KIRB)) | |
u = | D – KIRB | |
l = | max (A – KIRB, 0) | |
där | ||
p = | max [0,3, (A + B* (1/N) + C* KIRB + D*LGD + E*MT)] | |
där | ||
N | är det faktiska antalet exponeringar i gruppen underliggande exponeringar, beräknat i enlighet med punkt 4, | |
LGD | är den exponeringsvägda genomsnittliga förlusten vid fallissemang i gruppen underliggande exponeringar, beräknad i enlighet med punkt 5, | |
MT | är tranchens löptid, fastställd i enlighet med artikel 257. | |
Parametrarna A, B, C, D och E ska fastställas enligt följande tabell:
A | B | C | D | E | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
Icke-hushåll | Prioriterad, detaljnivå (N ≥ 25) | 0 | 3,56 | – 1,85 | 0,55 | 0,07 |
Prioriterad, ej detaljnivå (N < 25) | 0,11 | 2,61 | – 2,91 | 0,68 | 0,07 | |
Ej prioriterad, detaljnivå (N ≥ 25) | 0,16 | 2,87 | – 1,03 | 0,21 | 0,07 | |
Ej prioriterad, ej detaljnivå (N < 25) | 0,22 | 2,35 | – 2,46 | 0,48 | 0,07 | |
Hushåll | Prioriterad | 0 | 0 | – 7,48 | 0,71 | 0,24 |
Ej prioriterad | 0 | 0 | – 5,78 | 0,55 | 0,27 |
Förordning (EU) 2017/2401
2.Om den underliggande IRK-gruppen omfattar både hushållsexponeringar och icke-hushållsexponeringar ska gruppen delas in en undergrupp för respektive slag av exponeringar, och för var och en av undergrupperna ska en separat parameter p (samt motsvarande parametrar för indata N, KIRB och LGD) uppskattas. Därefter ska en genomsnittlig viktad parameter p beräknas för transaktionen på grundval av p-parametrarna för varje undergrupp och den nominella storleken på exponeringarna i varje undergrupp.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om ett institut tillämpar SEC-IRBA på en blandad grupp, ska beräkningen av p-parametern endast grunda sig på de underliggande exponeringar som är föremål för IRK-metoden. De underliggande exponeringar som är föremål för schablonmetoden ska inte beaktas i detta avseende.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Det faktiska antalet exponeringar (N) ska beräknas enligt följande:
 |
där EADi representerar det exponeringsvärde som är förenat med gruppens i:te exponering.
Flera exponeringar mot en gäldenär ska konsolideras och behandlas som en enda exponering.
Förordning (EU) 2017/2401
5.Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid fallissemang (LGD) ska beräknas enligt följande:
 |
där LGDi representerar det genomsnittliga LGD-värdet avseende alla exponeringar mot den i:te gäldenären.
Om risk för fallissemang och utspädningsrisk för förvärvade fordringar aggregeras inom ramen för en värdepapperisering, ska LGD grundas på ett vägt genomsnitt av LGD för kreditrisk och 100 % av LGD-värdet för utspädningsrisk. Som vikter ska kapitalbaskrav för kreditrisk respektive utspädningsrisk enligt IRK-metoden användas. I detta syfte kan förekomsten av en enda reservfond eller säkerhetsmarginal för att täcka förluster från antingen kreditrisker eller utspädningsrisker anses som en indikation på att dessa risker aggregeras.
Förordning (EU) 2017/2401
6.Om den största underliggande exponeringens andel av gruppen (C1) inte överstiger 3 %, får instituten använda följande förenklade metod för att beräkna N och de genomsnittliga exponeringsvägda LGD:
N…= |  |
LGD…= | 0,50 |
där | |
Cm | betecknar den andel av gruppen som motsvarar summan av de största exponeringarna av m, och |
m | fastställs av institutet. |
Om endast C1 är tillgänglig och detta belopp inte överstiger 0,03 får institutet fastställa LGD till 0,50 och N till 1/C1.
Förordning (EU) 2017/2401
7.Om positionen stöds av en blandad grupp och institutet kan beräkna KIRB för minst 95 % av de underliggande exponeringsbeloppen i enlighet med artikel 258.1 a, ska institutet beräkna kapitalkravet för gruppen underliggande exponeringar som
d · KIRB + (1 – d) · KSA,
där
d är andelen av exponeringsbeloppet i de underliggande exponeringar för vilka institutet kan beräkna KIRB i förhållande till exponeringsbeloppet för samtliga underliggande exponeringar.
Förordning (EU) 2017/2401
8.Om ett institut innehar en värdepapperiseringsposition i form av ett derivat för att säkra marknadsrisker, inbegripet ränterisker och valutarisker, får institutet tilldela detta derivat en härledd riskvikt som är lika med referenspositionens riskvikt beräknad i enlighet med denna artikel.
Vid tillämpning av första stycket ska referenspositionen vara den position som i alla avseenden är likvärdig med derivatet eller, i avsaknad av likvärdig position, den position som är direkt efterställd derivatet.
Förordning (EU) 2017/2401
Enligt SEC-IRBA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition beräknas i enlighet med artikel 259, med följande ändringar:
riskviktsgolv för värdepapperiseringspositioner med högre prioritet = 10 %
p = max [0,3, 0,5 · (A + B · (1/N) + C · KIRB + D · LGD + E · MT)]
Förordning (EU) 2017/2401
1.Enligt SEC-SA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en värdepapperiseringsposition beräknas genom att positionens exponeringsvärde beräknat i enlighet med artikel 248 multipliceras med den tillämpliga riskvikt som fastställs enligt följande, i samtliga fall med ett riskviktsgolv på 15 %:
RW = | 1.250 % | där D ≤ KA |
RW = | 12,5 · KSSFA(KA) | där A ≥ KA |
RW = |  | där A < KA < D |
där | ||
D | är detachment point fastställd i enlighet med artikel 256 | |
A | är attachment point fastställd i enlighet med artikel 256 | |
KA | är en parameter som beräknas i enlighet med punkt 2 | |
 | ||
där | ||
a = | – (1/(p * KA)) | |
u = | D – KA | |
l = | max (A – KA, 0) | |
p = | 1 för en värdepapperiseringsexponering som inte är en återvärdepapperiseringsexponering | |
Förordning (EU) 2017/2401
2.Vid tillämpning av punkt 1 ska KA beräknas enligt följande:
KA = (1 – W) · KSA + W · 0.5
där
KSA är kapitalkravet i den underliggande gruppen enligt definitionen i artikel 255
W = kvoten mellan
summan av det nominella beloppet för fallerande underliggande exponeringar, och
summan av det nominella beloppet för samtliga underliggande exponeringar.
Härvid ska med fallerande exponering avses en underliggande exponering som i) är förfallen till betalning sedan 90 dagar eller mer, ii) omfattas av ett konkurs- eller insolvensförfarande, iii) är föremål för ett utmätningsförfarande eller liknande förfarande, eller iv) har inställt betalningarna i enlighet med värdepapperiseringens dokumentation.
Om ett institut inte känner till graden av misskötsel för 5 % eller mindre av de underliggande exponeringarna i en grupp, får institutet använda SEC-SA, med förbehåll för följande anpassning av beräkningen av KA:
 |
Om ett institut inte känner till graden av misskötsel för mer än 5 % av de underliggande exponeringarna i en grupp, ska värdepapperiseringspositionens riskvikt vara 1.250 %.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om ett institut innehar en värdepapperiseringsposition i form av ett derivat för att säkra marknadsrisker, inbegripet ränterisker eller valutarisker, får institutet tilldela detta derivat en härledd riskvikt som är lika med referenspositionens riskvikt beräknad i enlighet med denna artikel.
Vid tillämpning av denna punkt ska referenspositionen vara den position som i alla avseenden är likvärdig med derivatet eller, i avsaknad av likvärdig position, den position som är direkt efterställd derivatet.
Förordning (EU) 2017/2401
Enligt SEC-SA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition beräknas i enlighet med artikel 261, med följande ändringar:
riskviktsgolv för värdepapperiseringspositioner med högre prioritet = 10 %
p = 0,5
Förordning (EU) 2017/2401
1.Enligt SEC-ERBA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en värdepapperiseringsposition beräknas genom att positionens exponeringsvärde beräknat i enlighet med artikel 248 multipliceras med den tillämpliga riskvikten i enlighet med denna artikel.
Förordning (EU) 2017/2401
2.För exponeringar med kortfristiga kreditvärderingar eller när en klassificering baserad på en kortfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med punkt 7 ska följande riskvikter tillämpas:
Tabell 1 | ||||
|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | Övriga klassificeringar |
Riskvikt | 15 % | 50 % | 100 % | 1.250 % |
3.För exponeringar med långfristiga kreditvärderingar eller när en klassificering baserad på en långfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med punkt 7 i denna artikel ska de riskvikter som anges i tabell 2 tillämpas, med tillämplig anpassning för tranchens löptid (MT) i enlighet med artikel 257 och punkt 4 i den här artikeln samt för tranchens tjocklek i trancher med lägre prioritet i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.
Tabell 2 | ||||
|---|---|---|---|---|
Prioriterad tranch | Lägre prioriterad (tunn) tranch | |||
Kreditkvalitetssteg | Tranchens löptid (MT) | Tranchens löptid (MT) | ||
1 år | 5 år | 1 år | 5 år | |
1 | 15 % | 20 % | 15 % | 70 % |
2 | 15 % | 30 % | 15 % | 90 % |
3 | 25 % | 40 % | 30 % | 120 % |
4 | 30 % | 45 % | 40 % | 140 % |
5 | 40 % | 50 % | 60 % | 160 % |
6 | 50 % | 65 % | 80 % | 180 % |
7 | 60 % | 70 % | 120 % | 210 % |
8 | 75 % | 90 % | 170 % | 260 % |
9 | 90 % | 105 % | 220 % | 310 % |
10 | 120 % | 140 % | 330 % | 420 % |
11 | 140 % | 160 % | 470 % | 580 % |
12 | 160 % | 180 % | 620 % | 760 % |
13 | 200 % | 225 % | 750 % | 860 % |
14 | 250 % | 280 % | 900 % | 950 % |
15 | 310 % | 340 % | 1.050 % | 1.050 % |
16 | 380 % | 420 % | 1.130 % | 1.130 % |
17 | 460 % | 505 % | 1.250 % | 1.250 % |
Övriga | 1.250 % | 1.250 % | 1.250 % | 1.250 % |
4.För att fastställa riskvikten för trancher med löptid mellan ett och fem år ska instituten använda linjär interpolering mellan de riskvikter som är tillämpliga för en löptid på ett respektive fem år i enlighet med tabell 2.
Förordning (EU) 2017/2401
5.För att beakta tranchernas tjocklek ska instituten beräkna riskvikten för trancher med lägre prioritet enligt följande:
RW = [RW efter anpassning för löptid enligt punkt 4] · [1 – min(T, 50 %)]
där | |
T…= | tranchens tjocklek mätt som D – A |
där | |
D | är detachment point fastställd i enlighet med artikel 256, |
A | är attachment point fastställd i enlighet med artikel 256. |
Förordning (EU) 2017/2401
6.De riskvikter för trancher med lägre prioritet som följer av punkterna 3, 4 och 5 ska ha ett golv på 15 %. De resulterande riskvikterna får inte heller understiga den riskvikt som motsvarar en hypotetisk prioriterad tranch i samma värdepapperisering med samma kreditvärdering och löptid.
Förordning (EU) 2017/2401
7.Vid användning av härledd kreditvärdering ska ett institut tilldela en position utan kreditvärdering en härledd kreditvärdering som är likvärdig med kreditvärderingen av en referensposition med kreditvärdering som uppfyller samtliga följande villkor:
Referenspositionen är i alla avseenden likvärdig med värdepapperiseringspositionen utan kreditvärdering eller, i avsaknad av likvärdig rangordningsposition, direkt efterställd positionen utan kreditvärdering.
Referenspositionen har inga tredjepartsgarantier eller andra kreditförstärkningar som inte är tillgängliga för positionen utan kreditvärdering.
Referenspositionens löptid ska vara minst lika lång som löptiden för den berörda positionen utan kreditvärdering.
En härledd kreditvärdering ska fortlöpande uppdateras för att avspegla alla förändringar av kreditvärderingen av referenspositionen.
Förordning (EU) 2017/2401
8.Om ett institut innehar en värdepapperiseringsposition i form av ett derivat för att säkra marknadsrisker, inbegripet ränterisker eller valutarisker, får institutet tilldela detta derivat en härledd riskvikt som är lika med referenspositionens riskvikt beräknad i enlighet med denna artikel.
Vid tillämpning av första stycket ska referenspositionen vara den position som i alla avseenden är likvärdig derivatet eller, i avsaknad av likvärdig position, den position som är direkt efterställd derivatet.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Enligt SEC-ERBA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition beräknas i enlighet med artikel 263, med undantag av de ändringar som anges i den här artikeln.
Förordning (EU) 2017/2401
2.För exponeringar med kortfristiga kreditvärderingar eller när en klassificering baserad på en kortfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med artikel 263.7 ska följande riskvikter tillämpas:
Tabell 3 | ||||
|---|---|---|---|---|
Kreditkvalitetssteg | 1 | 2 | 3 | Övriga klassificeringar |
Riskvikt | 10 % | 30 % | 60 % | 1.250 % |
3.För exponeringar med långfristiga kreditvärderingar eller när en klassificering baserad på en långfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med artikel 263.7 ska de riskvikter som anges i tabell 4 tillämpas, med anpassning för tranchens löptid (MT) i enlighet med artiklarna 257 och 263.4 samt för tranchens tjocklek för trancher med lägre prioritet i enlighet med artikel 263.5.
Tabell 4 | ||||
|---|---|---|---|---|
Prioriterad tranch | Lägre prioriterad (tunn) tranch | |||
Kreditkvalitetssteg | Tranchens löptid (MT) | Tranchens löptid (MT) | ||
1 år | 5 år | 1 år | 5 år | |
1 | 10 % | 10 % | 15 % | 40 % |
2 | 10 % | 15 % | 15 % | 55 % |
3 | 15 % | 20 % | 15 % | 70 % |
4 | 15 % | 25 % | 25 % | 80 % |
5 | 20 % | 30 % | 35 % | 95 % |
6 | 30 % | 40 % | 60 % | 135 % |
7 | 35 % | 40 % | 95 % | 170 % |
8 | 45 % | 55 % | 150 % | 225 % |
9 | 55 % | 65 % | 180 % | 255 % |
10 | 70 % | 85 % | 270 % | 345 % |
11 | 120 % | 135 % | 405 % | 500 % |
12 | 135 % | 155 % | 535 % | 655 % |
13 | 170 % | 195 % | 645 % | 740 % |
14 | 225 % | 250 % | 810 % | 855 % |
15 | 280 % | 305 % | 945 % | 945 % |
16 | 340 % | 380 % | 1.015 % | 1.015 % |
17 | 415 % | 455 % | 1.250 % | 1.250 % |
Övriga | 1.250 % | 1.250 % | 1.250 % | 1.250 % |
1.Instituten får beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för positioner utan kreditvärdering i ABCP-program eller ABCP-transaktioner enligt internbedömningsmetoden i enlighet med artikel 266 om de villkor som anges i punkt 2 i den här artikeln är uppfyllda.
När ett institut har fått tillstånd att tillämpa internbedömningsmetoden i enlighet med punkt 2 i denna artikel, och en viss position i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion omfattas av tillämpningsområdet för detta tillstånd, ska institutet tillämpa den metoden för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för positionen.
Förordning (EU) 2017/2401
2.De behöriga myndigheterna ska ge instituten tillstånd att tillämpa internbedömningsmetoden inom ramen för ett klart fastställt tillämpningsområde, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Samtliga positioner i de certifikat som emitterats inom ABCP-programmet är positioner med kreditvärdering.
Den interna bedömningen av positionens kreditkvalitet avspeglar ett eller flera externa kreditvärderingsinstituts offentligt tillgängliga metoder för kreditvärdering av värdepapperiseringspositioner som baseras på underliggande exponeringar av det slag som värdepapperiserats.
De certifikat som emitteras inom ABCP-programmet utfärdas främst till andra investerare.
Institutets interna bedömningsförfarande är åtminstone lika konservativt som de offentligt tillgängliga kreditvärderingsmetoder som används av de externa kreditvärderingsinstitut som har utfört en extern kreditvärdering av certifikat emitterade inom ABCP-programmet, särskilt när det gäller stressfaktorer och andra relevanta kvantitativa data.
Institutets interna bedömningsmetod tar hänsyn till alla relevanta offentligt tillgängliga kreditvärderingsmetoder som används av de externa kreditvärderingsinstitut som klassificerar det certifikat som emitterats inom ABCP-programmet och omfattar kreditvärderingsklasser motsvarande de externa kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingar. Institutet ska i sina interna räkenskaper inkludera en förklaring som beskriver hur de krav som anges i denna punkt har uppfyllts samt regelbundet uppdatera denna förklaring.
Institutet använder den interna bedömningsmetoden i sin interna riskhanteringsprocess, däribland vid beslutsfattande, i information till ledningen och vid interna kapitalallokeringsprocesser.
Interna eller externa revisorer, ett externt kreditvärderingsinstitut eller institutets interna kreditöversyns- eller riskhanteringsavdelning genomför regelbundna översyner av det interna bedömningsförfarandet och kvaliteten på de interna bedömningarna av kreditkvaliteten på institutets exponeringar mot ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion.
Institutet följer upp de interna klassificeringarna över tid för att utvärdera den interna bedömningsmetodens resultat och vid behov göra anpassningar av metoden när exponeringarnas resultat regelmässigt avviker från den interna klassificeringen.
ABCP-programmet innefattar standarder för teckning och skuldförvaltning i form av riktlinjer till programförvaltaren för åtminstone
kriterierna för tillåtna tillgångar, varvid led j ska beaktas,
arten och värdet av de exponeringar som härrör från tillhandahållande av likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar,
fördelningen av förluster mellan värdepapperiseringspositioner i ABCP-programmet eller ABCP-transaktionen,
rättsligt och ekonomiskt avskiljande av de överförda tillgångarna från den säljande enheten.
Kriterierna för tillåtna tillgångar i ABCP-programmet föreskriver åtminstone
uteslutande av förvärv av tillgångar som är oreglerade sedan längre tid eller har fallerat,
begränsning av alltför stor koncentration till en enskild gäldenär eller ett geografiskt område, och
begränsning av löptiden hos de tillgångar som ska förvärvas.
En analys av tillgångssäljarens kreditriskprofil och verksamhetsprofil utförs och denna innefattar åtminstone en bedömning av säljarens
tidigare och förväntade framtida ekonomiska resultat,
nuvarande marknadsställning och förväntad framtida konkurrenskraft,
bruttosoliditet, betalningsflöden, räntetäckning och skuldkreditvärdering, och
standarder för teckning, betalningsförmåga och indrivningsprocesser.
ABCP-programmet har riktlinjer och processer för indrivning som tar hänsyn till serviceföretagets operativa kapacitet och kreditkvalitet och innefattar inslag som minskar den risk som är kopplad till säljarens och serviceföretagets resultat. Vid tillämpning av detta led kan risk som är kopplad till säljarens och serviceföretagets resultat minskas genom utlösningsmekanismer baserade på säljarens eller serviceföretagets aktuella kreditkvalitet för att förhindra sammanblandning av medel i händelse av säljarens eller serviceföretagets fallissemang.
I det sammanlagda förlustestimatet av en tillgångsgrupp som ABCP-programmet kan köpa beaktas alla potentiella riskkällor, till exempel kredit- och utspädningsrisk.
Om den av säljaren tillhandahållna kreditförstärkningens storlek endast är baserad på kreditrelaterade förluster och utspädningsrisk är väsentlig för den berörda tillgångsgruppen, inrättas en särskild reserv för utspädningsrisk i ABCP-programmet.
Storleken på den förstärkningsnivån i ABCP-programmet beräknas med beaktande av flera års tidigare information, däribland om förluster, misskötsel, utspädningar och fordringarnas omsättningstakt.
ABCP-programmet omfattar strukturella inslag vid förvärv av exponeringar för att minska den underliggande portföljens potentiella kreditförsämring. Sådana inslag kan omfatta mekanismer som utlöser avveckling som är specifika för en grupp exponeringar.
Institutet utvärderar egenskaperna i den underliggande tillgångsgruppen, till exempel dess genomsnittliga vägda kreditvärdering, och identifierar eventuell koncentration till en enskild gäldenär eller ett geografiskt område samt tillgångarnas grad av storleksmässig diversifiering.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om institutets avdelningar för internrevision, kreditöversyn eller riskhantering utför den översyn som avses i punkt 2 g, ska dessa vara oberoende från institutets interna avdelning för ABCP-program och kundrelationer.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Institut som har fått tillstånd att använda internbedömningsmetoden får inte återgå till att använda andra metoder för positioner som faller inom ramen för internbedömningsmetodens tillämpningsområde, såvida inte båda de följande villkoren är uppfyllda.
Institutet har på tillfredsställande sätt visat den behöriga myndigheten att institutet har goda skäl att göra detta.
Institutet har fått förhandstillstånd från den behöriga myndigheten.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Enligt internbedömningsmetoden ska institutet anvisa positionen utan kreditvärdering i ABCP-programmet eller ABCP-transaktionen till en av de kreditvärderingsklasser som beskrivs i artikel 265.2 e på grundval av dess interna bedömning. Positionen ska tilldelas en härledd kreditvärdering som ska vara densamma som de kreditvärderingar som motsvarar den kreditvärderingsklass som fastställs i artikel 265.2 e.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Den kreditvärdering som härletts i enlighet med punkt 1 ska vara åtminstone i nivå med ’investment grade’ eller bättre vid den tidpunkt då den först anvisades och ska betraktas som likvärdig med en godtagbar kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artiklarna 263 eller 264, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2017/2401
Underavsnitt 4 Tak för värdepapperiseringspositioner
1.Ett institut som har kontinuerlig kunskap om de underliggande exponeringarnas sammansättning får tilldela den prioriterade värdepapperiseringspositionen en högsta riskvikt som är lika med den exponeringsvägda genomsnittliga riskvikt som skulle tillämpas på de underliggande exponeringarna, som om de underliggande exponeringarna inte hade värdepapperiserats.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Om institutet uteslutande använder schablonmetoden eller IRK-metoden för grupper av underliggande exponeringar, ska den högsta riskvikten för den högre prioriterade värdepapperiseringspositionen vara lika med den exponeringsvägda genomsnittliga riskvikt som skulle tillämpas på de underliggande exponeringarna enligt kapitel 2 respektive 3, som om dessa inte hade värdepapperiserats.
När det gäller blandade grupper ska den högsta riskvikten beräknas som följer:
Om institutet tillämpar SEC-IRBA, ska schablonmetodens andel och IRK-metodens andel av den underliggande gruppen vardera tilldelas den riskvikt som motsvarar schablonmetoden respektive IRK-metoden.
Om institutet tillämpar SEC-SA eller SEC-ERBA, ska den högsta riskvikten för prioriterade värdepapperiseringspositioner vara lika med schablonmetodens vägda genomsnittliga riskvikt för de underliggande exponeringarna.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Vid tillämpning av denna artikel ska den riskvikt som skulle vara tillämplig enligt IRK-metoden i enlighet med kapitel 3 inkludera kvoten mellan
förväntade förluster multiplicerade med 12,5, och
exponeringsvärdet för de underliggande exponeringarna.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Om den högsta riskvikten som beräknats i enlighet med punkt 1 resulterar i en lägre riskvikt än det riskviktsgolv som fastställs i artiklarna 259–264, enligt vad som är tillämpligt, ska den förra användas i stället.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Ett institut som är originator, ett medverkande institut eller ett annat institut som använder SEC-IRBA eller ett institut som är originator eller ett medverkande institut som använder SEC-SA eller SEC-ERBA får tillämpa ett högsta kapitalkrav för den värdepapperiseringsposition som den innehar som är lika med de kapitalkrav som skulle beräknas enligt kapitel 2 eller 3 för de underliggande exponeringarna, om dessa inte hade värdepapperiserats. För tillämpning av denna artikel ska kapitalkravet enligt IRK-metoden inkludera beloppet för förväntade förluster som sammanhänger med de exponeringar som beräknats enligt kapitel 3 samt beloppet för oväntade förluster.
Förordning (EU) 2017/2401
2.När det gäller blandade grupper, ska det högsta kapitalkravet fastställas genom beräkning i enlighet med punkt 1 av det genomsnittliga exponeringsvägda kapitalkravet för de andelar av de underliggande exponeringarna som omfattas av IRK-metoden respektive schablonmetoden.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Det högsta kapitalkravet ska vara produkten av det belopp som beräknats i enlighet med punkt 1 eller 2 multiplicerat med den största intresseandelen som institutet innehar i de relevanta trancherna (V), uttryckt i procent och beräknad enligt följande:
För ett institut som innehar en eller flera värdepapperiseringspositioner i en enda tranch ska V vara lika med kvoten mellan det nominella beloppet av de värdepapperiseringspositioner som institutet innehar i tranchen och tranchens nominella belopp.
För ett institut som innehar värdepapperiseringspositioner i olika trancher ska V vara lika med den maximala intresseandelen i trancherna. Härvid ska intresseandelen för varje tranch beräknas i enlighet med led a.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Vid beräkningen av det högsta kapitalkravet för en värdepapperiseringsposition i enlighet med denna artikel ska hela beloppet från en försäljningsvinst och kreditförstärkande räntestripfordran som uppkommer från en värdepapperiseringstransaktion dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k.
Förordning (EU) 2017/2401
Underavsnitt 5 Diverse bestämmelser
1.För en återvärdepapperiseringsposition ska instituten använda SEC-SA i enlighet med artikel 261 med följande ändringar:
W = 0 för varje exponering mot en värdepapperiseringstranch inom gruppen underliggande exponeringar.
p = 1,5.
Den resulterande riskvikten får inte understiga ett riskviktsgolv på 100 %.
Förordning (EU) 2017/2401
2.För de underliggande värdepapperiseringsexponeringarna ska KSA beräknas i enlighet med underavsnitt 2.
Förordning (EU) 2017/2401
3.De högsta kapitalkrav som anges i underavsnitt 4 ska inte tillämpas på återvärdepapperiseringspositioner.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Om gruppen underliggande exponeringar består av en blandning av värdepapperiseringstrancher och andra typer av tillgångar, ska KA-parametern fastställas som det nominella exponeringsvägda genomsnittet av KA beräknat enskilt för varje undergrupp exponeringar.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Vid tillämpningen av denna artikel gäller följande definitioner:
värdepapperisering av nödlidande exponeringar: en värdepapperisering av nödlidande exponeringar enligt definitionen i artikel 2.25 i förordning (EU) 2017/2402.
kvalificerad traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar: en traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar där det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget är minst 50 % av det utestående beloppet av de underliggande exponeringarna vid den tidpunkt då de överfördes till specialföretaget för värdepapperisering.
Förordning (EU) 2021/558
2.Riskvikten för en position i en värdepapperisering av nödlidande exponeringar ska beräknas i enlighet med artikel 254 eller 267. Riskvikten ska ha ett riskviktsgolv på 100 %, utom när artikel 263 tillämpas.
Förordning (EU) 2021/558
3.Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska institut tilldela den prioriterade värdepapperiseringspositionen i en traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar riskvikten 100 %, utom när artikel 263 tillämpas.
Förordning (EU) 2021/558
4.Institut som tillämpar internmetoden på exponeringar i gruppen av underliggande exponeringar i enlighet med kapitel 3 och som inte får använda egna skattningar av LGD och konverteringsfaktorer för sådana exponeringar ska inte använda SEC-IRBA för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en position i en värdepapperisering av nödlidande exponeringar och ska inte tillämpa punkt 5 eller 6.
Förordning (EU) 2021/558
5.Vid tillämpning av artikel 268.1 ska förväntade förluster som sammanhänger med underliggande exponeringar i en kvalificerad traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar inkluderas efter avdrag av det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget och, i tillämpliga fall, eventuella tillkommande specifika kreditriskjusteringar.
Instituten ska utföra beräkningarna enligt följande formel:
där | |
CRmax | = det högsta kapitalkravet i fråga om en kvalificerad traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar, |
RWEAIRB | = summan av riskvägda exponeringsbelopp av de underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden, |
ELIRB | = summan av beloppen för förväntade förluster av de underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden, |
NRPPD | = det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget, |
EVIRB | = summan av exponeringsvärdena för de underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden, |
EVPool | = summan av exponeringsvärdena för samtliga underliggande exponeringar i gruppen, |
SCRAIRB | = för institut som är originatorer, de specifika kreditriskjusteringar som institutet gjort med avseende på de underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden endast om och i den mån dessa justeringar överstiger NRPPD; för investerande institut är beloppet noll, |
RWEASA | = summan av riskvägda exponeringsbelopp av de underliggande exponeringar som omfattas av schablonmetoden. |
Förordning (EU) 2021/558
6.Genom undantag från punkt 3 i denna artikel får instituten, om den exponeringsvägda genomsnittliga riskvikten beräknad i enlighet med genomlysningsmetoden i artikel 267 är lägre än 100 %, tillämpa den lägre riskvikten, med ett riskviktsgolv på 50 %.
Vid tillämpning av första stycket ska institut som är originatorer och som tillämpar SEC-IRBA på en position och som har tillstånd att använda egna skattningar av LGD och konverteringsfaktorer för alla underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden i enlighet med kapitel 3, dra av det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget och, i tillämpliga fall, eventuella ytterligare specifika kreditriskjusteringar från förväntade förluster och exponeringsvärden för de underliggande exponeringar som är förknippade med en prioriterad position i en kvalificerad traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar i enlighet med följande formel:
där | |
RWmax | = den riskvikt, före tillämpning av riskviktsgolvet, som gäller för en prioriterad position i en kvalificerad traditionell värdepapperisering av nödlidande exponeringar när genomlysningsmetoden används, |
RWEAIRB | = summan av riskvägda exponeringsbelopp av underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden, |
RWEASA | = summan av riskvägda exponeringsbelopp av underliggande exponeringar som omfattas av schablonmetoden, |
ELIRB | = summan av förväntade förlustbelopp för underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden, |
NRPPD | = det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget, |
EVIRB | = summan av exponeringsvärdena för de underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden, |
EVPool | = summan av exponeringsvärdena för samtliga underliggande exponeringar i gruppen, |
EVSA | = summan av exponeringsvärdena för de underliggande exponeringar som omfattas av schablonmetoden, |
SCRAIRB | = de specifika kreditriskjusteringar som det institut som är originator gjort med avseende på de underliggande exponeringar som omfattas av internmetoden endast om och i den mån dessa justeringar överstiger NRPPD. |
Förordning (EU) 2021/558
7.Vid tillämpning av denna artikel ska det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget beräknas genom att beloppet i led b subtraheras från beloppet i led a:
Det utestående beloppet av de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen av nödlidande exponeringar vid den tidpunkt då exponeringarna överfördes till specialföretaget för värdepapperisering.
Summan av
det ursprungliga försäljningspriset för de trancher eller, i tillämpliga fall, de delar av trancherna i värdepapperiseringen av nödlidande exponeringar som sålts till tredjepartsinvesterare, och
det utestående beloppet, vid den tidpunkt då de underliggande exponeringarna överfördes till specialföretaget för värdepapperisering, för de trancher eller, i tillämpliga fall, de delar av trancherna i värdepapperiseringen som innehas av originatorn.
Vid tillämpning av punkterna 5 och 6 ska beräkningen av det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget under transaktionens hela löptid justeras nedåt med beaktande av de realiserade förlusterna. Varje minskning av det utestående beloppet för de underliggande exponeringarna till följd av realiserade förluster ska minska det icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdraget, med ett riskviktsgolv på noll.
Om ett avdrag är strukturerat på ett sådant sätt att det helt eller delvis kan återbetalas till originatorn, ska detta avdrag inte räknas som ett icke återbetalningspliktigt anskaffningsprisavdrag vid tillämpningen av denna artikel.
Förordning (EU) 2021/558
1.Ett institut som är originator får beräkna en värdepapperiseringspositions riskvägda exponeringsbelopp för en sådan STS-värdepapperisering i balansräkningen som avses i artikel 26a.1 i förordning (EU) 2017/2402 i enlighet med artikel 260, 262 eller 264 i den här förordningen, beroende på vad som är tillämpligt, om denna position uppfyller båda följande villkor:
Värdepapperiseringen uppfyller kraven i artikel 243.2.
Positionen betraktas som den prioriterade värdepapperiseringspositionen.
Förordning (EU) 2021/558
2.EBA ska övervaka tillämpningen av punkt 1, särskilt när det gäller följande:
Marknadsvolym och marknadsandel för STS-värdepapperiseringar i balansräkningen för vilka det institut som är originator tillämpar punkt 1, för olika tillgångsklasser.
Den observerade fördelningen av förluster till den prioriterade tranchen och till andra trancher av STS-värdepapperiseringar i balansräkningen, om det institut som är originator tillämpar punkt 1 med avseende på den prioriterade positionen i sådana värdepapperiseringar.
Effekterna av tillämpningen av punkt 1 på institutens bruttosoliditet.
Effekten av användningen av STS-värdepapperiseringar i balansräkningen för vilka det institut som är originator tillämpar punkt 1 på utgivning av kapitalinstrument från respektive institut som är originator.
Förordning (EU) 2021/558
3.EBA ska lägga fram en rapport om sina resultat för kommissionen senast den 10 april 2023.
Förordning (EU) 2021/558
4.Senast den 10 oktober 2023 ska kommissionen, på grundval av den rapport som avses i punkt 3, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna artikel, särskilt med avseende på risken för alltför låg bruttosoliditet till följd av användning av STS-värdepapperiseringar i balansräkningen som uppfyller kraven för behandling i enlighet med punkt 1 och ett eventuellt ersättande av utgivning av kapitalinstrument av institut som är originatorer genom den användningen. Den rapporten ska, när så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2021/558
1.Om ett institut inte uppfyller kraven i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 i något väsentligt hänseende på grund av institutets försumlighet eller underlåtenhet, ska de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt, maximerad till 1.250 %, som ska tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna enligt artiklarna 247.6 respektive 337.3 i den här förordningen. Den extra riskvikten ska ökas stegvis med varje påföljande överträdelse av bestämmelserna om due diligence och riskhantering. De behöriga myndigheterna ska beakta undantagen för vissa värdepapperiseringar enligt artikel 6.5 i förordning (EU) 2017/2402 genom att minska den riskvikt som de annars skulle fastställa enligt den här artikeln avseende en värdepapperisering för vilken artikel 6.5 i förordning (EU) 2017/2402 är tillämplig.
Förordning (EU) 2017/2401
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att underlätta samstämmighet i tillsynspraxis när det gäller genomförandet av punkt 1, inbegripet för åtgärder som ska vidtas i händelse av bristande efterlevnad av kraven avseende due diligence och riskhantering. EBA ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2017/2401
Avsnitt 4 Externa kreditvärderingar
Artikel 270b Användning av kreditvärderingar från externa kreditvärderingsinstitut
Instituten får använda enbart kreditvärderingar för att fastställa en värdepapperiseringspositions riskvikt i enlighet med detta kapitel om kreditvärderingen har utfärdats eller godkänts av ett externt kreditvärderingsinstitut enligt förordning (EG) nr 1060/2009.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 270c Krav på externa kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar
Samtliga följande villkor ska vara uppfyllda för att instituten ska få använda enbart en kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med avsnitt 3:
Det föreligger inte någon obalans mellan de betalningsslag som avspeglas i kreditvärderingen och de betalningsslag som institutet har rätt till inom ramen för det kontrakt som ger upphov till den berörda värdepapperiseringspositionen.
Det externa kreditvärderingsinstitutet offentliggör kreditvärderingarna och information om förlust- och kassaflödesanalys, kreditvärderingens känslighet för förändringar i de antaganden som ligger till grund för kreditvärderingen, inbegripet de underliggande exponeringarnas resultatutveckling, samt om processer, metoder, antaganden och de huvudfaktorer som ligger till grund för kreditvärderingarna i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009. Vid tillämpning av detta led ska uppgifter betraktas som offentligt tillgängliga om de publiceras i tillgängligt format. Uppgifter som bara gjorts tillgängliga för ett begränsat antal enheter ska inte betraktas som offentligt tillgängliga.
Kreditvärderingarna ingår i det externa kreditvärderingsinstitutets övergångsmatris.
Kreditvärderingarna är inte, vare sig helt eller delvis, baserade på ofinansierat stöd från institutet självt. Om en position helt eller delvis är baserad på ofinansierat stöd, ska institutet betrakta positionen som en position utan kreditvärdering vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för positionen i enlighet med avsnitt 3.
Det externa kreditvärderingsinstitutet har åtagit sig att offentliggöra förklaringar till hur de underliggande exponeringarnas resultatutveckling påverkar kreditvärderingen.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 270d Användning av kreditvärderingar
1.Ett institut får besluta att utse ett eller flera externa kreditvärderingsinstitut, vilkas kreditvärderingar ska användas vid beräkningen av institutets riskvägda exponeringsbelopp enligt detta kapitel (nedan kallat ett utsett kreditvärderingsinstitut).
Förordning (EU) 2017/2401
2.Ett institut ska använda kreditvärderingarna för sina värdepapperiseringspositioner på ett konsekvent och icke-selektivt sätt och i detta avseende uppfylla följande krav:
Ett institut får inte använda ett externt kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar för sina positioner i vissa trancher och ett annat externt kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar för sina positioner i andra trancher inom ramen för samma värdepapperisering, oavsett om dessa har värderats av det första kreditvärderingsinstitutet eller inte.
Om en position har två kreditvärderingar av utsedda kreditvärderingsinstitut, ska institutet använda den minst fördelaktiga kreditvärderingen.
Om en position har tre eller fler kreditvärderingar av utsedda kreditvärderingsinstitut, ska de två mest fördelaktiga användas. Om de två mest fördelaktiga värderingarna skiljer sig åt, ska den minst fördelaktiga användas.
Ett institut får inte aktivt begära ett återkallande av mindre fördelaktiga kreditvärderingar.
Förordning (EU) 2017/2401
3.Om en värdepapperiserings underliggande exponeringar har helt eller delvis godtagbart kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4 och effekten av detta skydd avspeglas i ett utsett kreditvärderingsinstituts kreditvärdering av en värdepapperiseringsposition, ska institutet använda den riskvikt som hör ihop med den kreditvärderingen. Om det kreditriskskydd som avses i denna punkt inte är godtagbart enligt kapitel 4, ska kreditvärderingen inte erkännas och värdepapperiseringspositionen behandlas som en position utan kreditvärdering.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Om en värdepapperiseringsposition har godtagbart kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4 och effekten av detta skydd avspeglas i ett utsett kreditvärderingsinstituts kreditvärdering, ska institutet behandla värdepapperiseringspositionen som en position utan kreditvärdering och beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med kapitel 4.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 270e Kartläggning av värdepapperiseringar
EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att objektivt och konsekvent kartlägga de kreditkvalitetssteg som anges i detta kapitel i förhållande till de relevanta kreditvärderingarna från samtliga externa kreditvärderingsinstitut. Vid tillämpning av denna artikel ska EBA särskilt
göra åtskillnad mellan de relativa risknivåer som uttrycks genom varje värdering,
beakta kvantitativa faktorer, såsom andelen fallissemang eller andelen förluster, samt hur varje externt kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar har utvecklats över tid för olika tillgångsklasser,
beakta kvalitativa faktorer, såsom de olika typer av transaktioner som värderats av det externa kreditvärderingsinstitutet, dess metoder och kreditvärderingarnas innebörd, i synnerhet om de grundar sig på förväntad förlust eller förstaförlust i euro och på om räntan har betalts i tid eller slutlig räntebetalning,
försöka säkerställa att värdepapperiseringspositioner på vilka samma riskvikt tillämpas på grundval av de externa kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingar också har likvärdiga kreditrisknivåer.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 juli 2014.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2017/2401
Kapitel 6 Motpartsrisk
Avsnitt 1 Definitioner
Artikel 271 Fastställande av exponeringsvärdet
1.Ett institut ska fastställa exponeringsvärdet för de derivatinstrument som tas upp i bilaga II i enlighet med detta kapitel.
2.Ett institut får fastställa exponeringsvärdet för repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner i enlighet med detta kapitel, i stället för att tillämpa kapitel 4.
Artikel 272 Definitioner
I detta kapitel och avdelning VI i denna del gäller följande definitioner:
Allmänna termer
- 1.
motpartsrisk (CCR): risken för att motparten i en transaktion fallerar före slutavvecklingen av transaktionens kassaflöden.
Transaktionsslag
- 2.
transaktioner med lång avvecklingscykel: transaktioner i vilka en motpart åtar sig att leverera ett värdepapper, en råvara eller ett belopp i utländsk valuta mot betalning i kontanter, andra finansiella instrument eller råvaror, eller omvänt, med den avtalade avvecklings- eller leveransfrist som är kortast av följande: en frist som är längre än marknadsnormen för denna typ av transaktion eller fem bankdagar efter den dag då transaktionen avtalades.
- 3.
marginalutlåning: transaktioner där ett institut lämnar kredit i samband med köp, försäljning och innehav av eller handel med värdepapper. Marginalutlåning innefattar inte andra lån där värdepapper har ställts som säkerhet.
Nettningsmängder, säkringsmängder och anknytande termer
- 4.
nettningsmängd: en grupp transaktioner mellan ett institut och en enda motpart som omfattas av ett bilateralt nettningsavtal som kan hävdas rättsligt och godtas enligt avsnitt 7 och kapitel 4.
- 5.
riskposition: ett risktal som enligt en i förväg fastställd algoritm tilldelas en transaktion vid tillämpningen av den schablonmetod som beskrivs i avsnitt 5.
- 6.
säkringsmängd: en grupp transaktioner inom en enda nettningsmängd för vilken fullständig eller partiell är tillåten för att avgöra den potentiella framtida exponeringen enligt metoderna i avsnitt 3 eller 4 i detta kapitel.
- 7.
marginalavtal: avtal eller avtalsbestämmelser som innebär att en motpart måste ställa säkerhet till en andra motpart när denna andra motparts exponering gentemot den första motparten överstiger en viss angiven nivå.
- 7a.
ensidigt marginalavtal: ett marginalavtal enligt vilket ett institut måste ställa tilläggsmarginalsäkerheter till en motpart men inte självt har rätt att erhålla tilläggsmarginalsäkerhet från motparten i fråga, eller vice versa.
- 8.
marginaltröskel: det största belopp i en exponering som får förbli utestående innan någon part har rätt att begära säkerhet.
- 9.
marginalriskperiod: perioden från den senaste utväxlingen av säkerheter för en nettningsmängd av transaktioner med en fallerande motpart fram till dess att transaktionerna har slutavräknats och den marknadsrisk som uppstått har säkrats på nytt.
- 10.
effektiv löptid: enligt metoden med interna modeller för en nettningsmängd med längre löptid än ett år, kvoten mellan förväntad exponering summerad under hela löptiden för transaktionerna i en nettningsmängd, diskonterad med den riskfria räntan, och av nettningsmängdens förväntade exponering summerad under ett år, diskonterad med den riskfria räntan.
- 11.
produktövergripande nettning: inräkning av transaktioner ur olika produktkategorier inom samma nettningsmängd enligt de bestämmelser om produktövergripande nettning som anges i detta kapitel.
- 12.
aktuellt marknadsvärde eller CMV: nettomarknadsvärdet av alla transaktioner inom en nettningsmängd utan avdrag för eventuell säkerhet som innehafts eller ställt, och där positiva och negativa marknadsvärden nettas vid beräkningen av CMV.
- 12a.
nettobelopp av oberoende säkerheter eller NICA: summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerheter erhållna eller ställda av motparter, beroende på vad som är lämpligt, till den fastställda nettningsmängden som inte är tilläggsmarginal.
Fördelningar
- 13.
marknadsvärdesfördelning: den prognostiserade sannolikhetsfördelningen av nettomarknadsvärdena för transaktionerna inom en nettningsmängd vid en framtida tidpunkt (prognoshorisonten) beräknad utifrån dessa transaktioners uppnådda marknadsvärde vid prognostillfället.
- 14.
exponeringsfördelning: den prognostiserade sannolikhetsfördelning av marknadsvärdena som uppkommer om prognostiserade negativa nettomarknadsvärden sätts till noll.
- 15.
riskneutral fördelning: fördelning av marknadsvärden eller exponeringar vid en framtida tidpunkt, där fördelningen beräknats med marknadsimplicita värden, exempelvis implicit volatilitet.
- 16.
löpande fördelning: fördelning av marknadsvärden eller exponeringar vid en framtida tidpunkt som beräknats med historiska eller uppnådda värden, exempelvis volatilitet beräknad utifrån tidigare pris eller kursförändringar.
Exponeringsmått och justeringar
- 17.
aktuell exponering: det värde som är högst av noll och det marknadsvärde av en transaktion eller en transaktionsportfölj inom en nettningsmängd med en motpart som skulle gå förlorat, om motparten fallerar, under antagandet att värdet av transaktionerna inte till någon del skulle kunna återvinnas vid insolvens eller likvidation.
- 18.
toppexponering: en hög percentil av exponeringsfördelningen vid en framtida tidpunkt innan löptiden gått ut för den mest långfristiga transaktionen i en nettningsmängd.
- 19.
förväntad exponering (nedan kallad EE): den genomsnittliga exponeringsfördelningen vid en framtida tidpunkt, innan löptiden gått ut för den mest långfristiga transaktionen i en nettningsmängd.
- 20.
effektiv förväntad exponering vid ett visst datum (nedan kallad effektiv EE): den maximala förväntade exponering som föreligger vid detta eller något tidigare datum. Alternativt kan begreppet definieras för ett visst datum som det värde som är högst av följande två: den förväntade exponeringen detta datum och den effektiva förväntade exponeringen vid ett föregående datum.
- 21.
förväntad positiv exponering (nedan kallad EPE): det vägda medelvärdet av förväntade exponeringar under en period, där vikterna motsvarar den andel av hela tidsperioden som en enskild förväntad exponering svarar för.
- 22.
effektiv förväntad positiv exponering (nedan kallad effektiv EPE): det vägda medelvärdet av den effektiva förväntade exponeringen under det första året för en nettningsmängd eller, om alla avtal inom nettningsmängden löper ut inom mindre än ett år under löptiden för avtalet med den längsta löptiden bland avtalen i nettningsmängden, där vikterna motsvarar den andel av hela tidsperioden som en enskild förväntad exponering svarar för.
Risker relaterade till motpartsrisken
- 23.
omsättningsrisk: beloppet med vilket den förväntade positiva exponeringen (EPE) undervärderas när nya transaktioner med en motpart förväntas genomföras kontinuerligt.
- 24.
motpart: med avseende på avsnitt 7 en juridisk eller fysisk person som ingår ett nettningsavtal och har avtalsenlig rätt att göra detta.
- 25.
avtal om produktövergripande nettning: en bilateral avtalsöverenskommelse mellan ett institut och en motpart med vilket det skapas en enda rättslig förpliktelse (grundad på nettning av täckta transaktioner) som täcker alla i avtalet ingående bilaterala ramavtal och transaktioner inom olika produktkategorier.
repor samt värdepappers- och råvarulån,
marginallånetransaktioner, och
de kontrakt som förtecknas i bilaga II.
- 26.
betalningsben: den överenskomna betalningen i en transaktion med OTC-derivat med linjär riskprofil, där ett finansiellt instrument ska utbytas mot betalning.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 2 Metoder för beräkning av exponeringsvärde
Artikel 273 Metoder för beräkning av exponeringsvärde
1.Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för de kontrakt som förtecknas i bilaga II på grundval av en av de metoder som anges i avsnitten 3–6 i enlighet med denna artikel.
Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.1 får inte använda den metod som fastställs i avsnitt 4. Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.2 får inte använda den metod som anges i avsnitt 5.
Institut får inom en koncern alltid använda en kombination av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6. Ett enskilt institut får inte på permanent basis använda en kombination av de metoder som fastställs i avsnitten 3–6.
Förordning (EU) 2019/876
1.392Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för de kontrakt som förtecknas i bilaga II och för kreditderivat, med undantag för de kreditderivat som avses i punkterna 3 och 5 i denna artikel, på grundval av en av de metoder som anges i avsnitten 3–6 i enlighet med denna artikel.
Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.1 får inte använda den metod som fastställs i avsnitt 4. Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.2 får inte använda den metod som anges i avsnitt 5.
Institut får inom en koncern alltid använda en kombination av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6. Ett enskilt institut får inte på permanent basis använda en kombination av de metoder som fastställs i avsnitten 3–6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd i enlighet med artikel 283.1 och 283.2, får ett institut tillämpa den metod med interna modeller som redovisas i avsnitt 6 för att fastställa exponeringsvärdet för
kontrakt som förtecknas i bilaga II,
repor,
värdepappers- och råvarulån,
marginallånetransaktioner, och
transaktioner med lång avvecklingscykel.
3.När ett institut köper kreditriskskydd genom ett kreditderivat för en exponering som inte hänförs till handelslagret eller för en motpartsriskexponering, får det beräkna sitt kapitalbaskrav för den säkrade tillgången i enlighet med antingen
artiklarna 233–236, eller
artikel 153.3, alternativt artikel 183, om tillstånd har beviljats i enlighet med artikel 143.
Exponeringsvärdet för dessa kreditderivats motpartsrisk ska sättas till noll, såvida inte institutet tillämpar den metod som anges i artikel 299.2 h ii.
3.393När ett institut köper kreditriskskydd genom ett kreditderivat för en exponering som inte hänförs till handelslagret eller för en motpartsriskexponering, får det beräkna sitt kapitalbaskrav för den säkrade tillgången i enlighet med antingen
artiklarna 233–236, eller
artikel 183, om tillstånd har beviljats i enlighet med artikel 143.
Exponeringsvärdet för dessa kreditderivats motpartsrisk ska sättas till noll, såvida inte institutet tillämpar den metod som anges i artikel 299.2 h ii.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Utan hinder av punkt 3 får ett institut emellertid välja att vid beräkning av kapitalbaskraven för motpartsrisk konsekvent inkludera alla kreditderivat som inte ingår i handelslagret och som förvärvats som ett skydd mot en exponering som inte ingår i handelslagret eller mot en motpartsrisk, om kreditriskskyddet godtas enligt denna förordning.
5.Om ett institut behandlar kreditswappar sålda av ett annat institut som kreditriskskydd tillhandahållet av detta institut och dessa är föremål för kapitalbaskrav för kreditrisk till hela det teoretiska beloppet för de underliggande tillgångarna, ska deras exponeringsvärde vara noll med avseende på motpartsrisken för de exponeringar som inte ingår i handelslagret.
6.Enligt de metoder som redovisas i avsnitten 3–6 ska exponeringsvärdet för en given motpart vara lika med summan av de exponeringsvärden som beräknats för varje nettningsmängd avseende den motparten.
Genom undantag från första stycket ska exponeringsvärdet – om ett marginalavtal gäller flera nettningsmängder med den motparten och institutet använder en av metoderna i avsnitten 3–6 för att beräkna dessa nettningsmängders exponeringsvärde – beräknas i enlighet med det relevanta avsnittet.
För en viss motpart ska exponeringsvärdet för en viss nettningsmängd av sådana OTC-derivat som förtecknas i bilaga II beräknat i enlighet med detta kapitel vara det värde som är störst av noll och differensen mellan summan av exponeringsvärdena för alla nettningsmängder avseende denna motpart och summan av säkerheternas kreditvärdighetsjusterade värden avseende denna motpart, vilka institutet betraktar som en genomförd nedskrivning. Kreditvärdighetsjusteringarna ska beräknas utan beaktande av någon motsvarande sådan debetvärdejustering av företagets egen kreditrisk som redan har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 c.
Förordning (EU) 2019/876
7.Vid beräkningen av exponeringsvärdet i enlighet med metoderna i avsnitt 3, 4 och 5 får instituten behandla två OTC-derivatkontrakt som helt matchar varandra och ingår i nettningsavtalet som om de vore ett enda kontrakt med ett teoretiskt belopp som är lika med noll.
Vid tillämpning av första stycket ska två OTC-derivat anses helt matcha varandra om de uppfyller samtliga följande villkor:
Riskpositionerna är motsatta.
Deras egenskaper är, med undantag för handelsdagen, identiska.
Deras kassaflöden tar helt och hållet ut varandra.
Förordning (EU) 2019/876
8.För fastställande av exponeringsbeloppet för exponeringar som härrör från transaktioner med lång avvecklingscykel, ska instituten använda en av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6 i detta kapitel, oavsett vilka metoder institutet har valt för behandling av OTC-derivat och repor, värdepappers- och råvarulån och marginallånetransaktioner. Vid beräkning av kapitalbaskravet för transaktioner med lång avvecklingscykel får ett institut som använder den metod som redovisas i kapitel 3 tillämpa riskvikterna enligt den metod som redovisas i kapitel 2 på permanent basis, oavsett värdet av sådana positioner.
Förordning (EU) 2019/876
9.När det gäller de metoder som föreskrivs i avsnitten 3–6 i detta kapitel ska instituten behandla transaktioner där specifik korrelationsrisk konstaterats i enlighet med artikel 291.2, 291.4, 291.5 och 291.6.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 273a Villkor för användning av förenklade metoder för beräkning av exponeringsvärdet
1.Instituten får beräkna exponeringsvärdet av derivatpositioner i enlighet med metoden i avsnitt 4 under förutsättning att storleken på denna derivatverksamhet inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som båda följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:
10 % av institutets totala tillgångar.
300 miljoner EUR.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten får beräkna exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med metoden som fastställs i avsnitt 5 under förutsättning att storleken på denna derivatverksamhet inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som båda följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:
5 % av institutets totala tillgångar.
100 miljoner EUR.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten beräkna storleken på sin derivatverksamhet inom och utanför balansräkningen med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:
Derivatpositionerna ska värderas till sitt marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.
Det absoluta värdet av långa derivatpositioner ska summeras med det absoluta värdet av korta derivatpositioner.
Alla derivatpositioner ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditriskexponeringar utanför handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
3.394Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten beräkna storleken på sin derivatverksamhet inom och utanför balansräkningen med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:
Derivatpositionerna ska värderas till sitt marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.
Det absoluta värdet på den aggregerade långa positionen ska summeras med det absoluta värdet på den aggregerade korta positionen.
Alla derivatpositioner ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditriskexponeringar utanför handelslagret.
Vid tillämpning av första stycket är betydelsen av långa och korta positioner densamma som i artikel 94.3.
Vid tillämpning av första stycket ska värdet på den aggregerade långa (korta) positionen vara lika med summan av värdena på de enskilda långa (korta) positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led c.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Genom undantag från punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, får ett institut som ingår i en grupp och som skulle behöva tillämpa den metod som fastställs i avsnitt 3 eller 4 eftersom det på individuell nivå överskrider tröskelvärdena i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, välja att efter godkännande av de behöriga myndigheterna tillämpa den metod som skulle tillämpas på gruppnivå, om derivatverksamheten på gruppnivå inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna vilka metoder i avsnitt 4 eller 5 som de använder, eller i förekommande fall upphör att använda, för beräkning av exponeringsvärdet för deras derivatpositioner.
Förordning (EU) 2019/876
6.Instituten får inte ingå en derivattransaktion, köpa eller sälja ett derivatinstrument endast för att efterleva något av villkoren i punkterna 1 och 2 under den bedömning som genomförs varje månad.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 273b Bristande uppfyllande av villkoren för användning av förenklade metoder för beräkning av exponeringsvärdet av derivat395
Byter den 1 januari 2025 namn till Bristande uppfyllande av villkoren för användning av förenklade metoder för beräkning av exponeringsvärdet på derivat och den förenklade metoden för beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Om ett institut inte uppfyller ett eller flera av kraven i artikel 273a.1 och 273a.2 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.
Förordning (EU) 2019/876
2.Ett institut ska upphöra att beräkna exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5, beroende på vad som är tillämpligt, inom tre månader efter det att något av följande föreligger:
Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än tre månader i följd.
Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än sex av de föregående tolv månaderna.
Förordning (EU) 2019/876
2.396Institut ska upphöra att beräkna exponeringsvärdet på sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5 och att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 385, beroende på vad som är tillämpligt, inom tre månader från det att något av följande föreligger:
Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än tre månader i följd.
Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än sex av de föregående tolv månaderna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Om ett institut har upphört att beräkna exponeringsvärdena av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5, beroende på vad som är tillämpligt, ska det endast tillåtas att återuppta beräkningen av exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5 om det visar för den behöriga myndigheten att alla villkor som fastställs i artikel 273a.1 eller 273a.2 har uppfyllts under en period på ett år.
Förordning (EU) 2019/876
3.397Institut som har upphört att beräkna exponeringsvärdena på sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5 och att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 385, beroende på vad som är tillämpligt, ska endast tillåtas att återuppta beräkningen av exponeringsvärdet på sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5 och kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 385 om de för den behöriga myndigheten påvisar att samtliga villkor i artikel 273a.1 eller 273a.2 har uppfyllts under en oavbruten period på ett år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 3 Schablonmetoden för motpartskreditrisk
Artikel 274 Exponeringsvärde
1.Ett institut får beräkna ett enskilt exponeringsvärde på nettningsmängdsnivå för alla transaktioner som omfattas av ett nettningsavtal om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Nettningsavtalet tillhör en av de typer av nettningsavtal som avses i artikel 295.
Nettningsavtalet har godkänts av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 296.
Institutet har levt upp till de förpliktelser avseende nettningsavtalet som fastställs i artikel 297.
Om något av villkoren i det första stycket inte uppfylls ska institutet behandla varje transaktion som om det vore sin egen nettningsmängd.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna nettningsmängdens exponeringsvärde med hjälp av schablonmetoden för motpartskreditrisk enligt följande:
Exponeringsvärde = α · (RC + PFE)
där | |
RC | = ersättningskostnaden beräknad i enlighet med artikel 275, och |
PFE | = den potentiella framtida exponeringen beräknad i enlighet med artikel 278, |
α | = 1,4 |
Förordning (EU) 2019/876
3.Exponeringsvärdet av en nettningsmängd som omfattas av ett kontraktsenligt marginalavtal ska begränsas till exponeringsvärdet av samma nettningsmängd som inte omfattas av någon form av marginalavtal.
Förordning (EU) 2019/876
4.Om flera marginalavtal är tillämpliga på samma nettningsmängd ska instituten hänföra varje marginalavtal till den grupp av transaktioner i nettningsmängden till vilken det marginalavtalet kontraktsenligt gäller och beräkna ett exponeringsvärde separat för var och en av dessa grupperade transaktioner.
Förordning (EU) 2019/876
4.398Om flera marginalavtal är tillämpliga på samma nettningsmängd, eller om samma nettningsmängd omfattar både transaktioner som omfattas av ett marginalavtal och transaktioner som inte omfattas av ett marginalavtal, ska institutet beräkna sitt exponeringsvärde enligt följande:
Institutet ska fastställa de hypotetiska undernettningsmängder som berörs, bestående av transaktioner som ingår i nettningsmängden, enligt följande:
Alla transaktioner som omfattas av ett marginalavtal och samma marginalriskperiod som fastställts i enlighet med artikel 285.2–285.5 ska hänföras till samma undernettningsmängd.
Alla transaktioner som inte omfattas av ett marginalavtal ska hänföras till samma undernettningsmängd, som är skild från de undernettningsmängder som upprättas i enlighet med led i) i denna punkt.
Institutet ska beräkna ersättningskostnaden för nettningsmängden i enlighet med artikel 275.2 med hänsyn tagen till alla transaktioner inom nettningsmängden, oavsett om de omfattas av ett marginalavtal eller inte, och tillämpa allt av följande:
CMV ska beräknas för alla transaktioner inom en nettningsmängd utan avdrag för eventuell säkerhet som innehafts eller ställts, om positiva och negativa marknadsvärden nettas vid beräkningen av CMV.
NICA, VM, TH och MTA ska i tillämpliga fall beräknas var för sig som summan av samma indata för varje enskilt marginalavtal i nettningsmängden.
Institutet ska beräkna den potentiella framtida exponeringen för den nettningsmängd som avses i artikel 278 genom att tillämpa allt av följande:
Den multiplikator som avses i artikel 278.1 ska baseras på indata i form av CMV, NICA och VM, beroende på vad som är tillämpligt, i enlighet med led b i denna punkt.
ΣaAddOn(a) ska i enlighet med artikel 278 beräknas var för sig för varje hypotetisk undernettningsmängd som avses i led a i denna punkt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Instituten får fastställa exponeringsvärdet av en nettningsmängd till noll om nettningsmängden uppfyller samtliga följande villkor:
Nettningsmängden består enbart av sålda optioner.
Nettningsmängdens aktuella marknadsvärde är alltid negativt.
Premien för alla optioner i nettningsmängden har erhållits av samtliga institut som en garanti för kontraktens verkställande.
Nettningsmängden omfattas inte av något marginalavtal.
Förordning (EU) 2019/876
6.I en nettningsmängd ska instituten ersätta en transaktion som utgörs av en ändlig linjär kombination av köpta eller sålda köp- eller säljoptioner med alla de enskilda optioner som formar den linjära kombinationen, som en enskild transaktion, i syfte att beräkna exponeringsvärdet av nettningsmängden i enlighet med detta avsnitt. Varje sådan kombination av optioner ska betraktas som en enskild transaktion i den nettningsmängd i vilken kombinationen ingår vid beräkning av exponeringsvärdet.
Förordning (EU) 2019/876
6.399I en nettningsmängd ska instituten ersätta en transaktion som utgörs av en ändlig linjär kombination av köpta eller sålda köp- eller säljoptioner med alla de enskilda optioner som formar den linjära kombinationen, som en enskild transaktion, i syfte att beräkna exponeringsvärdet av nettningsmängden i enlighet med detta avsnitt. Varje sådan kombination av optioner ska betraktas som en enskild transaktion i den nettningsmängd i vilken kombinationen ingår vid beräkning av exponeringsvärdet.
Genom undantag från första stycket ska instituten ersätta en klassisk binär option vars lösenpris är lika med K med den relevanta collarkombinationen av två sålda och köpta klassiska köp- eller säljoptioner som uppfyller följande krav:
De två optionerna inom collarkombinationen har
samma förfallodag och samma avista- eller terminspris för det underliggande instrumentet som den klassiska binära optionen,
lösenpriser som är lika med 0,95∙K respektive 1,05∙K.
Collarkombinationen replikerar exakt resultatet av den klassiska binära optionen utanför intervallet mellan de två lösenpriser som avses i led a.
Riskpositionen för de två optionerna inom collarkombinationen som avses i andra stycket ska beräknas var för sig i enlighet med artikel 279.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Exponeringsbeloppet för en kreditderivattransaktion som representerar en lång position i den underliggande tillgången får begränsas till det utestående obetalda premiebeloppet, förutsatt att det behandlas som en egen nettningsmängd som inte omfattas av ett marginalavtal.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 275 Ersättningskostnad
1.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden RC för nettningsmängder som inte omfattas av ett marginalavtal i enlighet med följande formel:
RC = max{CMV – NICA, 0}
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden för enskilda nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal i enlighet med följande formel:
RC = max{CMV – VM – NICA, TH + MTA – NICA, 0}
där | |
RC | = ersättningskostnaden |
VM | = det volatilitetsjusterade värdet av den nettotilläggsmarginal som, beroende på vad som är tillämpligt, regelbundet erhållits eller ställts till nettningsmängden för att minska förändringarna av nettningsvärdets CMV, |
TH | = den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och |
MTA | = det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden för flera nettningsmängder som omfattas av samma marginalavtal i enlighet med följande formel:
där | |
RC | = ersättningskostnaden |
i | = det index som betecknar den nettningsmängd som omfattas av det enskilda marginalavtalet. |
CMVi | = CMV av nettningsmängd i, |
VMMA | = summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerheter som, beroende på vad som är tillämpligt, regelbundet erhållits eller ställts till flera nettningsmängder för att minska förändringarna av deras CMV, |
NICAMA | = summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerhet som, beroende på vad som är tillämpligt, regelbundet erhållits eller ställts till flera nettningsmängder som inte är VMMA, |
Vid tillämpning av första stycket får NICAMA beräknas på handelsnivå, nettningsmängdsnivå eller för alla nettningsmängder på vilka marginalavtalet tillämpas beroende på vilken nivå marginalavtalet tillämpas.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 276 Godkännande och behandling av säkerhet
1.Vid tillämpning av detta avsnitt ska instituten beräkna säkerhetsbeloppen för VM, VMMA, NICA och NICAMA, genom att tillämpa samtliga följande krav:
Om alla transaktioner som ingår i en nettningsmängd tillhör handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artiklarna 197 och 299 godtas.
Om en nettningsmängd innehåller minst en transaktion som återfinns utanför handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artikel 197 godtas.
Säkerhet från en motpart ska ges positivt tecken och säkerhet som ställs till en motpart ska ha negativt tecken.
Det volatilitetsjusterade värdet av alla typer av säkerheter som erhålls eller ställs ska beräknas i enlighet med artikel 223, vid denna beräkning ska instituten inte använda metoden i artikel 225.
Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VM och NICA.
Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VMMA och NICAMA
Inga sådana säkerheter som ställs till motparter som är separerade från motpartens tillgångar – och därmed är konkursskyddade i det fall motparten skulle fallera eller hamna på obestånd – ska tas med i beräkningen av NICA och NICAMA.
Förordning (EU) 2019/876
1.400Vid tillämpning av detta avsnitt ska instituten beräkna säkerhetsbeloppen för VM, VMMA, NICA och NICAMA, genom att tillämpa samtliga följande krav:
Om alla transaktioner som ingår i en nettningsmängd tillhör handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artiklarna 197 och 299 godtas.
Om en nettningsmängd innehåller minst en transaktion som återfinns utanför handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artikel 197 godtas.
Säkerhet från en motpart ska ges positivt tecken och säkerhet som ställs till en motpart ska ha negativt tecken.
Det volatilitetsjusterade värdet på alla typer av säkerheter som erhålls eller ställs ska beräknas i enlighet med artikel 223.
Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VM och NICA.
Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VMMA och NICAMA
Inga sådana säkerheter som ställs till motparter som är separerade från motpartens tillgångar – och därmed är konkursskyddade i det fall motparten skulle fallera eller hamna på obestånd – ska tas med i beräkningen av NICA och NICAMA.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid beräkning av det volatilitetsjusterade värdet av sådana ställda säkerheter som avses i punkt 1 d i denna artikel ska instituten ersätta formeln som fastställs i artikel 223.2 med följande formel:
CVA = C · (1 + Hc + Hfx)
där | |
CVA | = det volatilitetsjusterade värdet av ställda säkerheter |
C | = säkerheten |
Hc och Hfx definieras i enlighet med artikel 223.2. | |
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpning av punkt 1 d ska instituten fastställa den avvecklingsperiod som är relevant för beräkningen av det volatilitetsjusterade värdet av all säkerhet som erhålls eller ställs i enlighet med en av följande tidshorisonter:
Ett år för de nettningsmängder som avses i artikel 275.1.
Den marginalriskperiod som i enlighet med led b i artikel 279c.1 fastställs för de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 277 Inplacering av transaktioner i riskkategorier
1.Instituten ska placera in varje transaktion som ingår i en nettningsmängd i en av följande riskkategorier för att fastställa nettningsmängdens potentiella framtida exponering, som avses i artikel 278:
Ränterisk.
Valutarisk.
Kreditrisk.
Aktierisk.
Råvarurisk.
Övriga risker.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska genomföra den inplacering som avses i punkt 1 på grundval av derivattransaktionens primära riskdrivare. Den primära riskdrivaren ska vara den enda väsentliga riskdrivaren för en derivattransaktion.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från punkt 2 ska institut placera in derivattransaktioner som har mer än en väsentlig riskdrivare i fler än en riskkategori. Om alla väsentliga riskdrivare för en av dessa transaktioner tillhör samma riskkategori ska instituten endast behöva placera in den transaktionen en gång i denna riskkategori på grundval av den väsentligaste av dessa riskdrivare. Om de väsentliga riskdrivarna för en av dessa transaktioner tillhör olika riskkategorier ska instituten placera in denna transaktion en gång i varje riskkategori för vilken transaktionen har minst en väsentlig riskdrivare, på grundval av den väsentligaste riskdrivaren i den riskkategorin.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska utan hinder av vad som anges i punkterna 1,2 och 3 tillämpa följande krav när de placerar in transaktioner i de riskkategorier som förtecknas i punkt 1:
Om en transaktions primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i en viss transaktion som avses i punkt 3, är en inflationsvariabel ska instituten placera in transaktionen i ränteriskkategorin.
Om en transaktions primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i en viss transaktion som avses i punkt 3, är en klimatvariabel ska institutet placera in transaktionen i råvaruriskkategorin.
Förordning (EU) 2019/876
5.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
metoden för att identifiera transaktioner med endast en väsentlig riskdrivare,
metoden för att vid tillämpning av punkt 3 identifiera transaktioner med mer än en väsentlig riskdrivare och för att identifiera den väsentligaste av dessa riskdrivare.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 277a Säkringsmängder
1.Instituten ska fastställa relevanta säkringsmängder för varje riskkategori i en nettningsmängd och hänföra varje transaktion till dessa säkringsmängder enligt följande:
Transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är denominerad i samma valuta.
Transaktioner som placerats in i valutariskkategorin ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, utgår från samma valutapar.
Alla transaktioner som placerats in i kreditriskkategorin ska hänföras till samma säkringsmängd.
Alla transaktioner som placerats in i aktieriskkategorin ska hänföras till samma säkringsmängd.
Transaktioner som placerats in i råvaruriskkategorin ska hänföras till en av följande säkringsmängder på grundval av deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3:
Energi.
Metaller.
Jordbruksprodukter.
Andra råvaror.
Klimatförhållanden.
Transaktioner som placerats in i kategorin ”övriga risker” ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.
Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska sådana transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin som har en inflationsvariabel som primär riskdrivare hänföras till separata säkringsmängder, förutom sådana säkringsmängder för transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin som inte har en inflationsvariabel som sin primära riskdrivare. Dessa transaktioner ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är denominerad i samma valuta.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska instituten fastställa separata individuella säkringsmängder i varje riskkategori för följande transaktioner:
Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, antingen är den marknadsimplicita volatiliteten eller den realiserade volatiliteten hos en riskdrivare eller korrelationen mellan två riskdrivare.
Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är skillnaden mellan två riskdrivare som placerats in i samma riskkategori eller transaktioner som består av två betalningsben som är denominerade i samma valuta och för vilka en riskdrivare från samma riskkategori som den primära riskdrivaren ingår i det andra betalningsbenet än det som inbegriper den primära riskdrivaren.
Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.
Vid tillämpning av första stycket led b ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om det riskdrivarpar hos dessa transaktioner som avses däri är identiskt och om de två L 150/66 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2019 riskdrivarna i detta par har en positiv korrelation. I annat fall ska instituten hänföra transaktionerna i led b i första stycket till en av de säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 1, på grundval av endast en av de två riskdrivare som avses i första stycket led b.
Förordning (EU) 2019/876
2.401Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska instituten fastställa separata individuella säkringsmängder i varje riskkategori för följande transaktioner:
Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, antingen är den marknadsimplicita volatiliteten eller den realiserade volatiliteten hos en riskdrivare eller korrelationen mellan två riskdrivare.
Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är skillnaden mellan två riskdrivare som placerats in i samma riskkategori eller transaktioner som består av två betalningsben som är denominerade i samma valuta och för vilka en riskdrivare från samma riskkategori som den primära riskdrivaren ingår i det andra betalningsbenet än det som inbegriper den primära riskdrivaren.
Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.
Vid tillämpning av första stycket led b ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om det riskdrivarpar hos dessa transaktioner som avses däri är identiskt och om de två L 150/66 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2019 riskdrivarna i detta par har en positiv korrelation. I annat fall ska instituten hänföra transaktionerna i led b i första stycket till en av de säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 1, på grundval av endast en av de två riskdrivare som avses i första stycket led b.
Vid tillämpningen av första stycket a i denna punkt ska instituten hänföra transaktioner till en separat säkringsmängd i den relevanta riskkategorin och följa samma säkringsmängdskonstruktion som anges i punkt 1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska på begäran från behöriga myndigheter ge information om antalet säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 2 i denna artikel för varje riskkategori, inbegripet den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, eller riskdrivarparet för var och en av dessa säkringsmängder, och antalet transaktioner i var och en av dessa säkringsmängder.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 278 Potentiell framtida exponering
1.Instituten ska beräkna den potentiella framtida exponeringen för en nettningsmängd på följande sätt:
där | |
PFE | = den potentiella framtida exponeringen |
a | = det index som anger de riskkategorier som ingår i beräkningen av nettningsmängdens potentiella framtida exponering, |
AddOn(a) | = tillägget för riskkategori a beräknat i enlighet med artiklarna 280a–280f, beroende på vad som är tillämpligt, och |
multiplikator | = multiplikationsfaktorn beräknad i enlighet med formeln i punkt 3. |
Vid denna beräkning ska instituten inkludera tillägget för en viss riskkategori i beräkningen av en nettningsmängd potentiella framtida exponering om minst en transaktion i nettningsmängden har placerats in i den riskkategorin.
Förordning (EU) 2019/876
2.Den potentiella framtida exponeringen för flera nettningsmängder som omfattas av sådana marginalavtal som avses i artikel 275.3 ska beräknas som summan av potentiella framtida exponeringar av alla enskilda nettningsmängder betraktade som om de inte omfattades av någon form av marginalavtal.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpning av punkt 1 ska multiplikatorn beräknas enligt följande:
där | |
Floorm | = 5 %, och |
y | = 2 * (1 – Floorm) * ΣaAddOn(a) |
z | = CMV – NICA för de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 = CMV – VM – NICA för de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 = CMVi – NICAi för de nettningsmängder som avses i artikel 275.3 |
NICAi | = nettobeloppet av oberoende säkerheter beräknat endast för transaktioner som ingår i nettningsmängd i. NICAi ska beräknas på handelsnivå eller nettningsmängdsnivå beroende på marginalavtalet. |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 279 Beräkning av riskpositionen
Vid beräkning av riskkategoriernas tillägg, som avses i artiklarna 280a–280f ska instituten beräkna riskpositionen för varje transaktion i en nettningsmängd enligt följande:
Riskposition = δ * AdjNot * MF
där | |
δ | = transaktionens regulatoriska delta beräknat i enlighet med formeln i artikel 279a, |
AdjNot | = transaktionens justerade teoretiska belopp beräknat i enlighet med artikel 279b, och |
MF | = transaktionens löptidsfaktor beräknad i enlighet med formeln i artikel 279c. |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 279a Regulatoriskt delta
1.Instituten ska beräkna det regulatoriska deltat på följande sätt:
a. För köp- och säljoptioner som ger optionens köpare rätt att köpa eller sälja ett underliggande instrument vid ett positivt pris ett visst eller flera datum i framtiden, utom om dessa optioner placeras in i ränteriskkategorin, ska instituten använda följande formel:
där | |
δ | = det regulatoriska deltat |
tecken | = – 1 om transaktionen är en såld köpoption eller en köpt säljoption, |
tecken | = + 1 om transaktionen är en köpt köpoption eller en såld säljoption, |
typ | = – 1 om transaktionen är en säljoption, |
typ | = + 1 om transaktionen är en köpoption, |
N(x) | = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel, dvs. sannolikheten att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är mindre än eller lika med x, |
P | = avista- eller terminspriset på optionens underliggande instrument; för optioner för vilka kassaflödet beror på ett genomsnittligt värde av priset på det underliggande instrumentet ska P vara lika med det genomsnittliga värdet vid tidpunkten för beräkningen, |
K | = optionens lösenpris, |
T | = perioden mellan optionens förfallodag (Texp) och rapporteringsdatum; för optioner som kan utnyttjas endast vid ett framtida datum, är Texp lika med det datumet; för optioner som kan utnyttjas vid flera framtida datum, är Texp lika med det senaste av de datumen; T ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och |
σ | = optionens regulatoriska volatilitet fastställd i enlighet med tabell 1 på grundval av transaktionens riskkategori och typen av underliggande instrument för optionen. |
Tabell 1 | ||
Riskkategori | Underliggande instrument | Regulatorisk volatilitet |
Valuta | Alla | 15 % |
Kredit | Instrument med ett enda namn Instrument med flera namn | 100 % 80 % |
Aktier | Instrument med ett enda namn Instrument med flera namn | 120 % 75 % |
Råvaror | Elektricitet Övriga råvaror (exklusive elektricitet) | 150 % 70 % |
Övrigt | Alla | 150 % |
Institut som använder terminspriset på en options underliggande instrument ska säkerställa att
terminspriset motsvarar optionens egenskaper,
den relevanta räntenivå som råder vid rapporteringsdagen används vid beräkning av terminspriset,
det underliggande instrumentets förväntade kassaflöden före optionens förfallodag är integrerade i terminspriset.
b. För trancher i en syntetisk värdepapperisering och ett nth-to-default-kreditderivat, ska instituten använda följande formel:
där | |
tecken | = + 1 när kreditriskskydd har erhållits genom transaktionen |
= – 1 när kreditriskskydd har lämnats genom transaktionen | |
A | = tranchens fästpunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är A = (n-1)/k, och |
D | = tranchens avskiljningspunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är D = n/k. |
c. För andra transaktioner än de som avses i led a eller b ska instituten använda följande regulatoriska delta:
δ | = + 1 om transaktionen är en lång position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin |
= – 1 om transaktionen är en kort position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin |
Förordning (EU) 2019/876
1.402Instituten ska beräkna det regulatoriska deltat på följande sätt:
a. För köp- och säljoptioner som ger optionens köpare rätt att köpa eller sälja ett underliggande instrument till ett positivt pris ett visst eller flera datum i framtiden, utom om dessa optioner hänförts till ränteriskkategorin eller råvaruriskkategorin, ska instituten använda följande formel:
där | |
δ | = det regulatoriska deltat |
tecken | = – 1 om transaktionen är en såld köpoption eller en köpt säljoption, |
tecken | = + 1 om transaktionen är en köpt köpoption eller en såld säljoption, |
typ | = – 1 om transaktionen är en säljoption, |
typ | = + 1 om transaktionen är en köpoption, |
N(x) | = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel, dvs. sannolikheten att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är mindre än eller lika med x, |
P | = avista- eller terminspriset på optionens underliggande instrument; för optioner för vilka kassaflödet beror på ett genomsnittligt värde av priset på det underliggande instrumentet ska P vara lika med det genomsnittliga värdet vid tidpunkten för beräkningen, |
K | = optionens lösenpris, |
T | = perioden mellan optionens förfallodag (Texp) och rapporteringsdatum; för optioner som kan utnyttjas endast vid ett framtida datum, är Texp lika med det datumet; för optioner som kan utnyttjas vid flera framtida datum, är Texp lika med det senaste av de datumen; T ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och |
σ | = optionens regulatoriska volatilitet fastställd i enlighet med tabell 1 på grundval av transaktionens riskkategori och typen av underliggande instrument för optionen. |
Tabell 1 | ||
Riskkategori | Underliggande instrument | Regulatorisk volatilitet |
Valuta | Alla | 15 % |
Kredit | Instrument med ett enda namn Instrument med flera namn | 100 % 80 % |
Aktier | Instrument med ett enda namn Instrument med flera namn | 120 % 75 % |
Råvaror | Elektricitet Övriga råvaror (exklusive elektricitet) | 150 % 70 % |
Övrigt | Alla | 150 % |
Institut som använder terminspriset på en options underliggande instrument ska säkerställa att
terminspriset motsvarar optionens egenskaper,
den relevanta räntenivå som råder vid rapporteringsdagen används vid beräkning av terminspriset,
det underliggande instrumentets förväntade kassaflöden före optionens förfallodag är integrerade i terminspriset.
b. För trancher i en syntetisk värdepapperisering och ett nth-to-default-kreditderivat, ska instituten använda följande formel:
där | |
tecken | = + 1 när kreditriskskydd har erhållits genom transaktionen |
= – 1 när kreditriskskydd har lämnats genom transaktionen | |
A | = tranchens fästpunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är A = (n-1)/k, och |
D | = tranchens avskiljningspunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är D = n/k. |
c. För andra transaktioner än de som avses i led a eller b ska instituten använda följande regulatoriska delta:
δ | = + 1 om transaktionen är en lång position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin |
= – 1 om transaktionen är en kort position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För tillämpningen av detta avsnitt betyder en lång position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, att transaktionens marknadsvärde ökar när värdet på den riskdrivaren ökar, och en kort position i den primära eller riskdrivaren eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, betyder att transaktionens marknadsvärde minskar när värdet på den riskdrivaren ökar.
Förordning (EU) 2019/876
3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
den formel som – i enlighet med utvecklingen av internationella regler – instituten ska använda för att beräkna regulatoriskt delta för köp- och säljoptioner som placerats in i ränteriskkategorin och som är tillämplig under marknadsförhållanden där räntor kan vara negativa samt den regulatoriska volatilitet som är lämplig för den formeln,
den metod som ska användas för att fastställa om en transaktion är en lång eller kort position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
3.403EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
de formler som instituten i enlighet med utvecklingen av internationella regler ska använda för att beräkna regulatoriskt delta för köp- och säljoptioner som hänförts till ränteriskkategorin eller råvaruriskkategorin och som är förenliga med marknadsförhållanden där räntor eller råvarupriser kan vara negativa och den regulatoriska volatilitet som är lämplig för de formlerna,
den metod som ska användas för att fastställa om en transaktion är en lång eller kort position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 279b Justerat teoretiskt belopp
1.Instituten ska beräkna det justerade teoretiska beloppet enligt följande:
a. För transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin eller i kreditriskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet som en produkt av derivatkontraktets teoretiska belopp och den regulatoriska durationsfaktorn, som ska beräknas på följande sätt:
där | |
R | = den regulatoriska diskonteringsräntan, R = 5 %, |
S | = perioden mellan startdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället, som ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, |
E | = perioden mellan slutdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället, som ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och |
EttRäkenskapsår | = ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention. |
Startdatumet för en transaktion är det tidigaste datum då en kontraktsenlig betalning enligt transaktionen, till eller från institutet, antingen fastställs eller utväxlas, utom när det gäller betalningar som avser utbyte av säkerhet i ett marginalavtal. Om transaktionen redan har fastställt eller genomfört betalningar vid rapporteringsdagen ska startdatumet för en transaktion vara lika med 0.
Om en transaktion innefattar ett eller flera kontraktsenliga framtida datum då institutet eller motparten kan besluta att avsluta transaktionen före dess kontraktsenliga förfallodatum ska startdatumet vara lika med det först infallande av
det datum eller det först infallande av flera framtida datum som institutet eller motparten kan besluta att avsluta transaktionen före dess kontraktsenliga förfallodatum,
det datum då transaktionen börjar fastställa eller genomföra betalningar, utom när det gäller betalningar som avser utbyte av säkerhet i ett marginalavtal.
Om en transaktion som underliggande instrument har ett sådant finansiellt instrument som kan ge upphov till kontraktsenliga skyldigheter utöver de som omfattar transaktionen, ska transaktionens startdatum fastställas på grundval av det datum då det underliggande instrumentet tidigast börjar fastställa eller genomföra betalningar
Om en transaktion som underliggande instrument har ett sådant finansiellt instrument som kan ge upphov till kontraktsenliga skyldigheter utöver de som omfattar transaktionen, ska transaktionens slutdatum fastställas på grundval av transaktionens underliggande instruments sista kontraktsenliga betalning.
Om en transaktion är så utformad att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och om villkoren justeras så att transaktionens marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum, ska avvecklingen av den utestående exponeringen vid dessa särskilt angivna datum anses vara en kontraktsenlig betalning enligt samma transaktion.
b. För transaktioner som placerats in i valutariskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet på följande sätt:
Om transaktionen består av ett betalningsben ska det justerade teoretiska beloppet vara derivatkontraktets teoretiska belopp.
Om transaktionen består av två betalningsben och det teoretiska beloppet för ett betalningsben är denominerat i institutets rapporteringsvaluta ska det justerade teoretiska beloppet vara det andra betalningsbenets teoretiska belopp.
Om transaktionen består av två betalningsben och det teoretiska beloppet för vart och ett av betalningsbenen är denominerat i en annan valuta än institutets rapporteringsvaluta ska det justerade teoretiska beloppet vara det största av de två betalningsbenens teoretiska belopp efter omräkning till institutets rapporteringsvaluta till rådande avistakurs.
c. För transaktioner som placerats in i aktieriskkategorin eller råvaruriskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet som produkten av marknadspriset på en enhet av transaktionens underliggande instrument och antalet enheter i det underliggande instrument som transaktionen hänvisar till.
d. För transaktioner som placerats in i kategorin ”övriga risker” ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet på grundval av den lämpligaste metoden bland de metoder som anges i leden a, b och c, beroende på typen av och egenskaperna hos transaktionens underliggande instrument.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska vid beräkning av det justerade teoretiska belopp som avses i punkt 1 fastställa transaktionens teoretiska belopp eller antalet enheter i det underliggande instrumentet enligt följande:
Om det teoretiska beloppet eller antalet enheter i en transaktions underliggande instrument inte är fastställt fram till transaktionens kontraktsenliga förfallodag:
För deterministiska teoretiska belopp och antal enheter i ett underliggande instrument ska det teoretiska beloppet vara det vägda genomsnittet av alla deterministiska värden av teoretiska belopp eller antal enheter i det underliggande instrumentet, beroende på vad som är tillämpligt, fram till transaktionens kontraktsenliga förfallodag, varvid vikterna är proportionen av den tidsperiod då vart och ett av värdena av teoretiska belopp är tillämpliga.
För stokastiska teoretiska belopp och antal enheter i det underliggande instrumentet ska det teoretiska beloppet vara det belopp som fastställs genom fastställande av aktuella marknadsvärden inom formeln för beräkning av framtida marknadsvärden.
För kontrakt där det teoretiska beloppet utväxlas vid flera tillfällen ska det teoretiska beloppet multipliceras med det antal betalningar som återstår i enlighet med kontrakten.
För kontrakt i vilka det föreskrivs en multiplicering av kassaflödesbetalningar eller en multiplicering av derivatkontraktets underliggande, ska institutet justera det teoretiska beloppet för att beakta multipliceringens effekter på kontraktens riskstruktur.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska konvertera en transaktions justerade teoretiska belopp till rapporteringsvalutan till rådande avistakurs om det justerade teoretiska beloppet beräknas enligt denna artikel utifrån ett kontraktsenligt teoretiskt belopp eller ett marknadspris på antalet enheter i ett underliggande instrument som är denominerat i en annan valuta.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 279c Löptidsfaktor
1.Instituten ska beräkna löptidsfaktorn enligt följande:
a. För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 ska instituten använda följande formel:
där | |
MF | =löptidsfaktorn |
M | = transaktionens återstående löptid, som är lika med den tidsperiod som behövs för avslutandet av alla transaktionens kontraktsenliga skyldigheter; härvidlag ska all eventuell optionalitet i ett derivatkontrakt anses vara en kontraktsmässig skyldighet; den återstående löptiden ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention. Om en transaktion har ett annat derivatkontrakt som underliggande instrument som kan ge upphov till ytterligare kontraktsenliga skyldigheter utöver transaktionens kontraktsenliga skyldigheter ska transaktionens återstående löptid vara lika med den tidsperiod som krävs för att avsluta alla kontraktsenliga skyldigheter avseende det underliggande instrumentet. Om en transaktion är så utformad att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och där villkoren justeras så att transaktionens marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum, ska transaktionens återstående löptid vara lika med tiden fram till nästa justeringsdag. |
EttRäkenskapsår | = ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention. |
b. För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3 definieras löptidsfaktorn enligt följande:
där | |
MF | = löptidsfaktorn, |
MPOR | = nettningsmängdens marginalriskperiod fastställd i enlighet med artikel 285.2–285.5, och |
EttRäkenskapsår | = ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention. |
Vid fastställande av marginalriskperioden för transaktioner mellan en kund och en clearingmedlem ska ett institut som agerar antingen som kund eller som clearingmedlem ersätta den minimiperiod som fastställs i artikel 285.2 b med fem bankdagar.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpning av punkt 1 ska den återstående löptiden vara lika med tidsperioden fram till nästa justeringsdag för transaktioner som är så utformade att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och där villkoren justeras så att kontraktets marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280 Koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor
Vid beräkning av tillägget för en säkringsmängd, som avses i artiklarna 280a–280f ska säkringsmängdens regulatoriska faktorkoefficient ”є” vara följande:
є | = 1 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 |
= 5 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.2 a | |
= 0,5 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.2 b |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280a Tillägg för ränteriskkategorin
1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för ränteriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:
där | |
AddOnIR | = tillägget för ränteriskkategorin |
j | = det index som anger alla de ränterisksäkringsmängder som fastställts för nettningsmängden i enlighet med artikel 277a.1 a och 277a.2, och |
AddOnjIR | = tillägget för ränteriskkategorin eller säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 2. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna tillägget för ränteriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:
AddOnjIR = єj * SFIR * EffNotjIR
där | |
єj | = koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j fastställd i enlighet med tillämpligt värde enligt artikel 280, |
SFIR | = den regulatoriska faktorn för ränteriskkategorin med ett värde som är lika med 0,5 %, och |
EffNotjIR | = det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid beräkning av det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j ska instituten först kartlägga varje transaktion i säkringsmängden till lämplig undergrupp i tabell 2. De ska göra detta på grundval av varje transaktions slutdatum, som fastställs i enlighet med artikel 279b.1 a:
Tabell 2 | |
Undergrupp | Slutdatum (år) |
1 | > 0 och <= 1 |
2 | > 1 och <= 5 |
3 | > 5 |
Instituten ska sedan beräkna det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängden j i enlighet med följande formel:
där | |
EffNotjIR | = det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j, och |
Dj,k | = det faktiska teoretiska beloppet för undergrupp k i säkringsmängd j beräknat enligt följande: |
där | |
l | = det index som anger riskpositionen. |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280b Tillägg för valutarisken
1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för valutariskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:
där | |
AddOnFX | = tillägget för valutariskkategorin |
j | = det index som anger de valutarisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 b och med 277a.2 för nettningsmängden, och |
AddOnjFX | = tillägget för valutariskkategorin eller säkringsmängd j i beräknat i enlighet med punkt 2. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna tillägget för valutariskkategorin eller säkringsmängd j i enlighet med följande:
där | |
єj | = koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j, som fastställts i enlighet med artikel 280, |
SFFX | = den regulatoriska faktorn för valutariskkategorin med ett värde som är lika med 4 %, |
EffNotjFX | = det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat enligt följande: |
där | |
l | = det index som anger riskpositionen. |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280c Tillägg för kreditsriskkategorin
1.Vid tillämpning av punkt 2 ska instituten fastställa relevanta referensenheter avseende kredit för nettningsmängderna i enlighet med följande:
Det ska finnas en referensenhet avseende kredit för varje emittent av ett referensskuldinstrument som är underliggande till en transaktion med ett enda namn som hänförs till kreditriskkategorin; transaktioner med ett enda namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende kredit om det referensskuldinstrument som är underliggande till dessa transaktioner emitteras av samma emittent.
Det ska finnas en referensenhet avseende kredit för varje grupp av skuldreferensinstrument eller kreditderivat med ett enda namn som är underliggande till en transaktion med flera namn som hänförs till kreditriskkategorin; transaktioner med flera namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende kredit om den grupp av referensskuldinstrument eller kreditderivat med ett enda namn som är underliggande till dessa transaktioner har samma beståndsdelar.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för kreditriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:
där | |
AddOnjKredit | = tillägget för kreditriskkategorin |
j | = det index som anger alla de aktierisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 c och 277a.2 för nettningsmängden, och |
AddOnjKredit | = tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska beräkna tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:
där | |
AddOnjKredit | = kreditriskkategorin för säkringsmängd j, |
єj | = koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j, som fastställts i enlighet med artikel 280, |
k | = det index som anger referensenheten avseende kredit för nettningsmängderna som fastställts i enlighet med punkt 1, |
ρkKredit | = korrelationsfaktorn för referensenheten avseende kredit k, om referensenheten avseende kredit k har fastställts i enlighet med punkt 1 a är ρkKredit = 50 %. Om referensenheten avseende kredit k har fastställts i enlighet med punkt 1 b ärρkKredit = 80 %, och |
AddOn(Enhetk) | = tillägget för referensenheten avseende kredit k, fastställt i enlighet med punkt 4. |
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:
AddOn(Enhetk) = EffNotkKredit
där | |
EffNotkKredit | = det faktiska teoretiska beloppet för referensenheten avseende kredit k beräknat enligt följande: |
där | |
l | = det index som anger riskpositionen, och |
SFk,lKredit | = den regulatoriska faktor som är tillämplig på referensenheten avseende kredit k fastställd i enlighet med punkt 5. |
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:
För referensenheten avseende kredit k som fastställts i enlighet med punkt 1 a, ska SFk,lKredit tilldelas en av de sex regulatoriska faktorerna i tabell 3 i denna punkt på grundval av en extern kreditbedömning av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för motsvarande enskilda emittent. För en enskild emittent för vilken en kreditbedömning av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut inte är tillgänglig ska
ett institut som använder metoden i kapitel 3 placera in den enskilda emittentens interna kreditvärdering i en av de externa kreditbedömningarna,
ett institut som använder metoden i kapitel 2 tilldela SFk,lKredit = 0,54 % till denna referensenhet avseende kredit. Om ett institut använder artikel 128 för att riskvikta motpartskreditriskexponeringen mot denna enskilda emittent, ska denna referensenhet avseende kredit dock tilldelas SFk,lKredit = 1,6 % .
För referensenheten avseende kredit k som fastställts i enlighet med punkt 1 b ska följande gälla:
Om en riskposition l som hänförs till referensenheten avseende kredit k är ett kreditindex som noterats på en erkänd börs ska SFk,lKredit tilldelas en av de två regulatoriska faktorer som anges i tabell 4 i denna punkt på grundval av kreditkvaliteten hos majoriteten av dess enskilda beståndsdelar.
Om en riskposition l som hänförs till referensenheten avseende kredit k inte omfattas av led i) i detta led ska SFk,lKredit vara det vägda genomsnittet av de regulatoriska faktorer som tilldelats till varje beståndsdel i enlighet med metoden i led a, varvid vikterna bestäms genom proportionen av beståndsdelarnas teoretiska belopp i den positionen.
Tabell 3 | |
Kreditkvalitetssteg | Regulatorisk faktor för transaktioner med ett enda namn |
1 | 0,38 % |
2 | 0,42 % |
3 | 0,54 % |
4 | 1,06 % |
5 | 1,6 % |
6 | 6,0 % |
Tabell 4 | |
Dominerande kreditkvalitet | Regulatorisk faktor för noterade index |
Hög kreditvärdighet | 0,38 % |
Låg kreditvärdighet | 1,06 % |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280d Tillägg för aktieriskkategorin
1.Vid tillämpning av punkt 2 ska instituten fastställa relevanta referensenheter avseende aktier för nettningsmängden i enlighet med följande:
Det ska finnas en referensenhet avseende aktier för varje emittent av ett referensaktieinstrument som är underliggande till en transaktion med ett enda namn som tillhör aktieriskkategorin; transaktioner med ett enda namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende aktier om det referensaktieinstrument som är underliggande till dessa transaktioner emitteras av samma emittent.
Det ska finnas en referensenhet avseende aktier för varje grupp av referensaktieinstrument eller aktiederivat med ett enda namn som är underliggande till en transaktion med flera namn som tillhör aktieriskkategorin; transaktioner med flera namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende aktier om den grupp av referensrensaktieinstrument eller aktiederivat med ett enda namn som är underliggande till dessa transaktioner, beroende på vad som är tillämpligt, har samma beståndsdelar.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för aktieriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:
där | |
AddOnAktie | = tillägget för aktieriskkategorin |
j | = det index som anger alla de aktierisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 d och 277a.2 för nettningsmängden, och |
AddOnjAktie | = tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska beräkna tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:
där | |
AddOnjAktie | = tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j, |
єj | = koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j fastställd i enlighet med artikel 280, |
k | = det index som anger referensenheterna avseende aktier för nettningsmängderna som fastställts i enlighet med punkt 1, |
ρkAktie | = korrelationsfaktorn för referensenheten avseende aktier k; om referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 a, ρkAktie = 50 %; om referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 b är ρkAktie = 80 %, och |
AddOn(Enhetk) | = tillägget för referensenheten avseende aktier k, fastställt i enlighet med punkt 4. |
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:
AddOn(Enhetk) = SFkAktie * EffNotkAktie
där | |
AddOn(Enhetk) | = tillägget för referensenheten avseende kredit k |
SFkAktie | = den regulatoriska faktor som är tillämplig på referensenheten avseende aktier k; om referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 a är SFkAktie = 32 %; om referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 b är SFkAktie = 20 %, om |
EffNotkAktie | = det faktiska teoretiska beloppet för referensenheten avseende aktier k beräknat enligt följande: |
där | |
l | = det index som anger riskpositionen. |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280e Tillägg för råvaruriskkategorin
1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för råvaruriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:
där | |
AddOnCom | = tillägget för råvaruriskkategorin |
j | = det index som anger de råvarusäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 e och 277a.2 för nettningsmängden, och |
AddOnjCom | = tillägget för råvaruriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 4. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid beräkning av tillägget för en råvarusäkringsmängd för en given nettningsmängd i enlighet med punkt 4 ska instituten fastställa relevanta råvarureferenstyper för varje säkringsmängd. Råvaruderivattransaktioner ska endast hänföras till samma råvarureferenstyp om det underliggande råvaruinstrumentet för dessa transaktioner är av samma karaktär, oberoende av råvaruinstrumentets leveranslokalisering eller kvalitet.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från punkt 2 får de behöriga myndigheterna begära att institut, som är kraftigt exponerade mot basrisken i olika positioner som delar den karaktär som avses i punkt 2, fastställer råvarureferenstyperna för dessa positioner med användning av fler egenskaper än enbart det underliggande råvaruinstrumentets karaktär. I en sådan situation ska råvaruderivattransaktioner endast hänföras till samma råvarureferenstyp om de delar dessa egenskaper.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna tillägget för råvarukategorin för säkringsmängd j enligt följande:
där | |
AddOnjCom | = tillägget för råvarukategorin för säkringsmängd j, |
єj | = koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j som fastställts i enlighet med artikel 280, |
ρCom | = råvaruriskkategorins korrelationsfaktor med ett värde som är lika med 40 %, |
k | = det index som anger råvarureferenstyperna för nettningsmängderna som fastställts i enlighet med punkt 2, och |
AddOn(Typkj) | tillägget för råvarureferenstyp k beräknat i enlighet med punkt 5. |
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska beräkna tillägget för råvarureferenstyp k på följande sätt:
AddOn(Typkj) = SFkCom * EffNotkCom
där | |
AddOn(Typkj) | = tillägget för råvarureferenstyp k. |
SFkCom | = den regulatoriska faktor som är tillämplig på råvarureferenstyp k, om råvarureferenstyp k motsvarar transaktioner som tilldelats till den säkringsmängd som avses i artikel 277a.1 e i, med undantag för transaktioner som avser el, är SFkCom = 18 %; för transaktioner som avser el är SFkCom = 40 %, och |
EffNotkCom | = det faktiska teoretiska beloppet för råvarureferenstyp k beräknat enligt följande: |
där | |
l | = det index som anger riskpositionen. |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 280f Tillägg för kategorin "övriga risker"
1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för kategorin ”övriga risker” för en given nettningsmängd enligt följande:
där | |
AddOnÖvriga | = tillägget för kategorin ”övriga risker”, |
j | = det index som anger de säkringsmängder för övrig risk som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 f och 277a.2 för nettningsmängden, och |
AddOnjÖvriga | = tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 2. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j på följande sätt:
där | |
AddOnjÖvriga | = tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j, |
єj | = koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j som fastställts i enlighet med artikel 280, |
SFÖvriga | = den regulatoriska faktorn för kategorin ”övriga risker” med ett värde som är lika med 8 %, |
EffNotjÖvriga | = det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat enligt följande: |
där | |
l | = det index som anger riskpositionen. |
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 4 Förenklad schablonmetod för motpartskreditrisk
Artikel 281 Beräkning av exponeringsvärdet
1.Instituten ska beräkna ett enda exponeringsvärde på nettningsmängdsnivå i enlighet med avsnitt 3 om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
2.Exponeringsvärdet för en nettningsmängd ska beräknas i enlighet med följande krav:
a. Instituten ska inte tillämpa den behandling som avses i artikel 274.6.
b. Genom undantag från artikel 275.1 ska instituten för nettningsmängder som inte avses i artikel 275.2 beräkna ersättningskostnaden i enlighet med följande formel:
RC = max{CMV, 0}
där | |
RC | = ersättningskostnaden |
CMV | = aktuellt marknadsvärde |
c. Genom undantag från artikel 275.2 i den här förordningen ska instituten för nettningsmängder för transaktioner som handlas på en erkänd börs, som clearas centralt av en central motpart som är auktoriserad i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänd i enlighet med artikel 25 i den förordningen, eller för vilka säkerheter utväxlas bilateralt med motparten i enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012, beräkna ersättningskostnaden i enlighet med följande formel:
RC = TH + MTA
där | |
RC | = ersättningskostnaden |
TH | = den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och |
MTA | = det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet. |
d. Genom undantag från artikel 275.3 ska instituten för flera nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal beräkna ersättningskostnaden som summan av ersättningskostnaden för varje enskild nettningsmängd beräknad i enlighet med punkt 1, som om ingen marginalsäkerhet ställts.
e. Alla säkringsmängder ska fastställas i enlighet med artikel 277a.1.
f. Instituten ska sätta multiplikatorn till 1 i den formel som används för att beräkna potentiell framtida exponering i artikel 278.1, enligt följande:
där | |
PFE | = potentiell framtida exponering |
AddOn(a) | = tillägget för riskkategori ”a” |
g. Genom undantag från artikel 279a.1 ska instituten för alla transaktioner beräkna regulatoriskt delta enligt följande:
där | |
δ | = transaktionens regulatoriska delta |
h. Den formel som avses i artikel 279b.1 a som används för att beräkna den regulatoriska durationsfaktor som avses i artikel 279b.1 a ska se ut på följande sätt:
regulatoriska durationsfaktor = E – S
där | |
E | = perioden mellan slutdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället |
S | = perioden mellan startdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället |
i. Den löptidsfaktor (MF) som avses i artikel 279c.1 ska beräknas på följande sätt:
För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 är MF = 1.
För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3 är MF = 0,42.
j. Den formel som avses i artikel 280a.3 som används för att beräkna det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j som avses i artikel 280a.3 ska vara följande:
där | |
EffnotjIR | = det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j, och |
Dj,k | = det faktiska teoretiska beloppet för undergruppen k i säkringsmängd j. |
k. Den formel som avses i artikel 280c.3 som används för att beräkna tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:
där | |
AddOnjKredit | = tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j, och |
AddOn(Enhetk) | = tillägget för referensenheten avseende kredit k. |
l. Den formel som avses i artikel 280d.3 som används för att beräkna tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:
där | |
AddOnjAktie | = tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j, och |
AddOn(Enhetk) | = tillägget för referensenheten avseende kredit k. |
m. Den formel som avses i artikel 280e.4 som används för att beräkna tillägget för råvaruriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:
där | |
AddOnjCom | = tillägget för säkringsmängd j i råvaruriskkategorin |
AddOn(Typjk) | = tillägget för referensenheten avseende kredit k, |
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 5 Ursprunglig åtagandemetod
Artikel 282 Beräkning av exponeringsvärdet
1.Instituten får beräkna ett enskilt exponeringsvärde för alla transaktioner inom ett nettningsavtal om alla villkor i artikel 274.1 är uppfyllda. I annat fall ska instituten beräkna ett separat exponeringsvärde för varje transaktion som ska behandlas som dess egen nettningsmängd.
Förordning (EU) 2019/876
2.Exponeringsvärdet för en nettningsmängd eller transaktion ska vara produkten av 1,4 gånger summan av den aktuella ersättningskostnaden och den potentiella framtida exponeringen.
Förordning (EU) 2019/876
3.Den aktuella ersättningskostnad som avses i punkt 2 ska beräknas enligt följande:
a. För nettningsmängder för transaktioner som handlas på en erkänd börs, som clearas centralt av en central motpart som är auktoriserad i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänd i enlighet med artikel 25 i den förordningen, eller för vilka säkerheter utväxlas bilateralt med motparten i enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012, ska instituten använda följande formel:
RC = TH + MTA
där | |
RC | = ersättningskostnaden |
TH | = den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och |
MTA | = det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet. |
b. För alla övriga nettningsmängder eller enskilda transaktioner ska instituten använda följande formel:
RC = max{CMV, 0}
där | |
RC | = ersättningskostnaden |
CMV | = aktuellt marknadsvärde |
För att beräkna den aktuella ersättningskostnaden ska instituten uppdatera de aktuella marknadsvärdena minst en gång per månad.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna den potentiella framtida exponering som avses i punkt 2 enligt följande:
En nettningsmängds potentiella framtida exponering är summan av den potentiella framtida exponeringen av alla transaktioner i den nettningsmängden, beräknat i enlighet med led b.
NEn enskild transaktions potentiella framtida exponering är dess teoretiska belopp multiplicerat med
produkten av 0,5 % och transaktionens återstående löptid uttryckt i år för räntederivatkontrakt,
produkten av 6 % och transaktionens återstående löptid uttryckt i år för kreditderivatkontrakt,
4 % för valutaderivat,
18 % för guld- och råvaruderivat, utom elderivat,
40 % för elderivat,
32 % för aktiederivat,
Det teoretiska belopp som avses i led b i denna punkt ska fastställas i enlighet med artikel 279b.2 och 279b.3 för alla derivat som förtecknas i den punkten. Dessutom ska det teoretiska beloppet för de derivat som avses i led b iii–b vi i denna punkt fastställas i enlighet med artikel 279b.1 b och c.
Nettningsmängdernas potentiella framtida exponering, som avses i punkt 3 a, ska multipliceras med 0,42.
Vid beräkning av potentiell exponering för räntederivat och kreditderivat i enlighet med led b i och ii får instituten välja att använda den ursprungliga löptiden i stället för kontraktens återstående löptid.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 6 Metoden med interna modeller
Artikel 283 Tillstånd att använda metoden med interna modeller
1.Om de behöriga myndigheterna finner att ett institut uppfyller kravet i punkt 2, ska de ge institutet tillstånd att använda metoden med interna modeller vid beräkningen av exponeringsvärdet för
transaktionerna i artikel 273.2 a,
transaktionerna i artikel 273.2 b, c och d, och
transaktionerna i artikel 273.2 a–d.
Om ett institut fått tillstånd att använda denna modell vid beräkning av exponeringsvärdet för någon av de transaktioner som anges i leden a–c i första stycket, får det även använda den på transaktionerna i artikel 273.2 e.
Utan hinder av artikel 273.1 tredje stycket får ett institut välja att inte tillämpa denna metod på exponeringar som inte är av väsentlig betydelse med avseende på storlek eller risk. I så fall ska institutet på dessa exponeringar tillämpa någon av de metoder som anges i avsnitten 3–5, om de relevanta kraven för varje modell är uppfyllda.
2.För att de behöriga myndigheterna ska ge ett institut tillstånd att använda metoden med interna modeller vid de beräkningar som avses i punkt 1 ska institutet ha styrkt att det uppfyller kraven i detta avsnitt och de behöriga myndigheterna ska ha kontrollerat att institutets system för hantering av motpartsrisken är sunda och används korrekt.
3.De behöriga myndigheterna får ge institut tillstånd att under en begränsad period genomföra metoden med interna modeller stegvis för olika transaktionstyper. Under denna period av stegvis genomförande får instituten använda de metoder som anges i avsnitt 3 eller 5 för de transaktionstyper som de inte behandlar enligt metoden med interna modeller.
4.Ett institut ska använda de metoder som anges i avsnitt 3 på alla OTC-derivattransaktioner och transaktioner med lång avvecklingscykel för vilka institutet inte fått tillstånd enligt punkt 1 att använda metoden med interna modeller. Dessa metoder får kombineras på permanent basis inom en koncern.
Förordning (EU) 2019/876
5.Ett institut som fått tillstånd i enlighet med punkt 1 att använda metoden med interna modeller får inte återgå till att använda metoderna i avsnitt 3 eller 5, såvida det inte fått tillstånd till detta av den behöriga myndigheten. De behöriga myndigheterna ska ge sitt tillstånd om institutet kan styrka att det finns goda skäl till detta.
6.Om ett institut inte längre uppfyller kraven i detta avsnitt, ska det anmäla detta till den behöriga myndigheten och antingen
redovisa en plan för den behöriga myndigheten för hur det i god tid åter ska kunna uppfylla kraven, eller
styrka för den behöriga myndigheten att effekterna av den bristande efterlevnaden är oväsentliga.
Artikel 284 Exponeringsvärde
1.Om ett institut fått tillstånd i enlighet med artikel 283.1 att använda metoden med interna modeller vid beräkningen av exponeringsvärde för vissa av eller alla de transaktioner som anges i den punkten, ska dessa transaktioners exponeringsvärde mätas på nettningsmängdsnivå.
I detta syfte ska institutet använda en modell genom vilken
prognosfördelningen anges för de förändringar av nettningsmängdens marknadsvärde som kan tillskrivas förändringar av relevanta marknadsvariabler, som räntor och växelkurser,
nettningsmängdens exponeringsvärde vid varje framtida tidpunkt beräknas utifrån marknadsvariablernas förändringar.
2.För att modellen ska fånga upp effekterna av marginalavtal ska modellen för säkerhetens värde uppfylla de kvantitativa och kvalitativa kraven samt datakraven för metoden med interna modeller i enlighet med detta avsnitt och institutet får endast ta med godtagbara finansiella säkerheter enligt artiklarna 197, 198 och 299.2 c och d i sina prognosfördelningar för förändringar av nettningsmängdens marknadsvärde.
3.Kapitalbaskravet för motpartsrisken avseende de motpartsexponeringar för vilka institutet tillämpar metoden med interna modeller ska vara det högsta av följande:
Kapitalbaskravet för de exponeringar som beräknas utifrån effektiv EPE med aktuella marknadsdata.
Kapitalbaskravet för dessa exponeringar, beräknat utifrån effektiv EPE med en enda enhetlig kalibrering av stresstesterna för alla motpartsexponeringar som metoden med interna modeller tillämpas på.
4.Med undantag för motparter för vilka man konstaterat en specifik korrelationsrisk enligt artikel 291.4 och 291.5 ska instituten beräkna exponeringsvärdet som produkten av alfa (α) multiplicerat med effektiv EPE enligt följande:
Exponeringsvärde = α · effektiv EPE
där
α = 1,4, såvida inte de behöriga myndigheterna kräver ett högre värde på α eller tillåter instituten att använda egna estimat i enlighet med punkt 9.
Effektiv EPE ska beräknas genom att förväntad exponering (EEt) estimeras som den genomsnittliga exponeringen vid en framtida tidpunkt t, där beräkningen av genomsnittet ska grunda sig på relevanta marknadsriskfaktorers möjliga framtida värden.
I modellen ska EE estimeras vid en följd av framtida tidpunkter: t1, t2, t3 osv.
5.Effektiv EE ska beräknas rekursivt som
effektiv EEtk = max {effektiv EEtk–1, EEtk}
där
den aktuella tidpunkten betecknas med t0, och
effektiv EEt0 är lika med den aktuella exponeringen.
6.Effektiv EPE är lika med genomsnittlig effektiv EE under den framtida exponeringens första år. Om alla avtal inom nettningsmängden löper ut inom mindre än ett år, ska EPE vara lika med medelvärdet av EE fram till dess att alla avtal inom nettningsmängden har löpt ut. Effektiv EPE ska beräknas som det vägda medelvärdet av effektiv EE:
där vikterna Δtk = tk – tk–1 tillämpas, om den framtida exponeringen beräknas vid tidpunkter som är ojämnt fördelade över tiden.
7.Instituten ska beräkna måtten för EE eller toppexponering utifrån en fördelning av exponeringarna som tar hänsyn till möjligheten att denna kan vara annat än normalfördelad.
8.Ett institut får för varje motpart använda ett mått på den fördelning som beräknas enligt modellen vilket är försiktigare än produkten av α och effektiv EPE beräknat enligt ekvationen i punkt 4.
9.Utan hinder av punkt 4 får de behöriga myndigheterna tillåta att instituten använder egna estimat av α, där
α ska vara lika med kvoten av det interna kapitalet vid en fullständig simulering av motpartsexponeringen för samtliga motparter (täljare) och det interna kapitalet baserat på EPE (nämnare), och
EPE i nämnaren ska uppfattas som ett fast utestående belopp.
Vid estimering i enlighet med denna punkt får α inte understiga 1,2.
10.Vid estimering av α enligt punkt 9 ska ett institut säkerställa att täljare och nämnare beräknas på ett sätt som överensstämmer med modellmetodiken, parameterspecifikationerna och portföljsammansättningen. Den metod som används för att estimera α ska bygga på institutets egen behandling av internt kapital, vara väl dokumenterad och bli föremål för oberoende validering. Institutet ska dessutom se över sina estimat av α minst varje kvartal och oftare om portföljens sammansättning varierar över tiden. Institutet ska också bedöma modellrisken.
11.Ett institut ska visa de behöriga myndigheterna att dess egna estimat av α leder till att täljarvärdet för de olika motparterna beaktar väsentliga källor till beroende mellan fördelningar av marknadsvärden på transaktioner eller transaktionsportföljer för de olika motparterna. I de egna estimaten av α ska instituten ta hänsyn till graden av storleksmässig diversifiering inom portföljerna.
12.Vid övervakningen av hur estimat enligt punkt 9 har använts, ska de behöriga myndigheterna ta hänsyn till den betydande variation i estimaten av α som följer av risken för felangivelser i de modeller som används för täljaren, särskilt där det förekommer konvexitet.
13.Där så är befogat ska volatiliteten och korrelationen för de marknadsriskfaktorer som används i modellerna för marknads- och kreditrisken villkoras med avseende på kreditriskfaktorn för att återspegla eventuella ökningar av volatiliteten eller korrelationen under en ekonomisk nedgång.
Artikel 285 Exponeringsvärde för nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal
1.Om nettningsmängden omfattas av ett marginalavtal och marknadsvärderas dagligen, ska institutet beräkna effektiv EPE i enlighet med denna punkt. Om modellen beaktar effekterna av marginalavtal i estimeringen av EE, får institutet använda modellens EE-mått direkt i ekvationen i artikel 284.5, förutsatt att de behöriga myndigheterna ger sitt tillstånd till detta. De behöriga myndigheterna ska endast bevilja detta tillstånd, om de är förvissade om att effekterna av marginalavtal i estimeringen av EE beaktas korrekt i modellen. Ett institut som inte har fått ett sådant tillstånd ska använda ett av de följande måtten för effektiv EPE:
Effektiv EPE beräknas utan beaktande av eventuella säkerheter som innehas eller ställs genom marginalavtal samt eventuella säkerheter som har ställts till motparten oavsett daglig värdering och marginalavtal eller aktuell exponering.
Effektiv EPE beräknas som en potentiell ökning under den avtalade marginalriskperioden samt det värde som är störst av
den aktuella exponeringen, inklusive alla säkerheter som vid denna tidpunkt innehas eller har ställts, utom begärda säkerheter och säkerheter som är föremål för tvist, och
den största nettoexponeringen, inberäknat säkerheter enligt marginalavtalet, som inte skulle utlösa en begäran av säkerhet. Detta belopp ska avspegla alla tillämpliga tröskelvärden, minsta transfereringsbelopp, oberoende belopp och initialsäkerheter enligt marginalavtalet.
Med avseende på led b ska instituten beräkna tillägget som den förväntade positiva ökningen av transaktionernas marknadsvärde under marginalriskperioden. Förändringar av säkerhetens värde ska avspeglas genom de schabloniserade volatilitetsjusteringarna i enlighet med kapitel 4 avsnitt 4 eller genom de egna estimaten av volatilitetsjusteringar enligt den fullständiga metoden för finansiella säkerheter, men inga betalningar för säkerheten får förekomma under marginalriskperioden. Marginalriskperioden styrs av de minimiperioder som anges i punkterna 2–5.
2.För transaktioner med daglig omprövning av marginalsäkerhet och daglig marknadsvärdering ska marginalriskperioden i modellen för beräkning av exponeringsvärde med marginalavtal vara minst
fem bankdagar för nettningsmängder som endast består av repor, värdepappers- eller råvarulån samt marginallånetransaktioner, och
tio bankdagar för alla övriga nettningsmängder.
3.För punkt 2 a och b gäller följande undantag:
För alla nettningsmängder där antalet transaktioner överstiger 5.000 vid något tillfälle under ett kvartal ska marginalriskperioden för det påföljande kvartalet vara minst 20 bankdagar. Detta undantag ska inte gälla institutens handelsrelaterade exponeringar.
För nettningsmängder som innehåller en eller flera transaktioner i samband med antingen en illikvid säkerhet eller ett OTC-derivat som är svårt att ersätta, ska marginalriskperioden vara minst 20 bankdagar.
Ett institut ska avgöra om säkerheten är illikvid eller om OTC-derivaten är svåra att ersätta vid påfrestningar på marknaderna, som utmärks av att det saknas varaktigt aktiva marknader där en motpart inom högst två dagar skulle erhålla ett flertal prisnoteringar som inte skulle förändra marknaden eller utgöra ett pris som avspeglar en underkurs på marknaden (för säkerheter) eller en överkurs (för OTC-derivat).
Ett institut ska överväga om de transaktioner eller värdepapper som det innehar som säkerhet är koncentrerade till en viss motpart och om institutet skulle kunna ersätta dessa transaktioner eller värdepapper, om denna motpart plötsligt skulle utträda från marknaden.
4.Om ett institut under de senaste två kvartalen har varit inblandat i fler än två tvister om marginalsäkerhetskrav avseende en viss nettningsmängd, vilka har varat längre än den tillämpliga marginalriskperioden enligt punkterna 2 och 3, ska institutet under de påföljande två kvartalen för denna nettningsmängd tillämpa en minst dubbelt så lång marginalriskperiod som den som anges i punkterna 2 och 3.
5.Om omprövning av marginalsäkerhet sker med N dagars mellanrum, ska marginalriskperioden vara minst lika lång som den period som anges i punkterna 2 och 3, F, plus N dagar minus en dag. Det innebär följande:
Marginalriskperioden = F + N – 1
6.Om den interna modellen beaktar marginalsäkerhetens effekt på förändringar av nettningsmängdens marknadsvärde, ska institutet modellera säkerheter, utom kontanta medel i samma valuta som själva exponeringen, tillsammans med exponeringen i sina beräkningar av exponeringsvärdet för OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering.
7.Om ett institut inte kan modellera säkerheter tillsammans med exponeringen, får det i beräkningarna av exponeringsvärdet för OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inte ta hänsyn till effekten av säkerheter, förutom kontanta medel i samma valuta som själva exponeringen, såvida det inte använder antingen volatilitetsjusteringar som uppfyller villkoren för den fullständiga metoden för finansiella säkerheter med egna estimat av volatilitetsjusteringarna eller de schabloniserade volatilitetsjusteringarna i enlighet med kapitel 4.
7.404Om ett institut inte kan modellera säkerheter tillsammans med exponeringen får det i beräkningarna av exponeringsvärdet för OTC-derivat inte ta hänsyn till effekten av andra säkerheter än kontanta medel i samma valuta som själva exponeringen, såvida inte institutionen använder volatilitetsjusteringarna enligt metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar i enlighet med kapitel 4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7a.405Om ett institut inte kan modellera säkerheter tillsammans med exponeringen får det i beräkningarna av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering inte ta hänsyn till effekten av andra säkerheter än kontanta medel i samma valuta som själva exponeringen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.Ett institut som använder metoden med interna modeller ska i sina modeller bortse från att exponeringsvärdets effekt minskar på grund av en klausul i ett avtal om säkerhet, enligt vilken säkerheten ska ställas om motpartens kreditkvalitet försämras.
Artikel 286 Hantering av motpartskreditrisk – styrdokument, processer och system
1.Varje institut ska fastställa och upprätthålla ramar för hantering av motpartsrisk. Dessa ramar ska omfatta
styrdokument, processer och system för att säkerställa identifiering, mätning, hantering, godkännande och intern rapportering av motpartsrisker, och
processer för att säkerställa att dessa styrdokument, processer och system efterlevs.
Dessa styrdokument, processer och system ska vara principiellt sunda, tillämpas med integritet och dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla en förklaring av de empiriska metoder som används för att mäta motpartsrisken.
2.De ramar för hantering av motpartsrisk som krävs enligt punkt 1 ska beakta marknadsrisker, likviditetsrisker och rättsliga och operativa risker som är knutna till motpartsrisker. I synnerhet ska ramarna säkerställa att institutet följer följande principer:
Det får inte inleda affärsverksamhet med en motpart utan att bedöma dennes kreditvärdighet.
Det ska vederbörligen beakta kreditrisker vid och före avveckling.
Dessa risker ska hanteras så övergripande som möjligt på motpartsnivå, med aggregering av motpartsexponeringar och andra kreditexponeringar, och på företagsomfattande nivå.
3.Ett institut som använder metoden med egna modeller ska på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visa att det inom ramen för hantering av motpartsrisk beaktar likviditetsrisker för samtliga följande krav:
Eventuella inkommande marginalsäkerhetskrav vid marknadsstörningar och förändringar av variationsmarginal eller andra slags marginalsäkerheter, som initialsäkerhet eller oberoende säkerhet.
Eventuella inkommande krav på återlämnande av överskjutande säkerhet som ställts av motparter.
Krav som följer av en eventuell nedgradering av den externa värderingen av institutets egna kreditkvalitet.
Ett institut ska säkerställa att återanvändningen av säkerheter är utformad på ett sätt och med ett perspektiv som är förenligt med institutets likviditetsbehov och inte äventyrar dess förmåga att ställa eller återlämna säkerheter i tid.
4.Ett instituts ledningsorgan och verkställande ledning ska medverka aktivt i och se till att tillräckliga resurser avsätts till hanteringen av motpartsrisker. Ledningen ska vara medveten om den använda modellens begränsningar och underliggande antaganden och genom en formell process ta reda på vilken inverkan dessa begränsningar och antaganden kan ha på resultatens tillförlitlighet. Ledningen ska också vara medveten om osäkerheten på marknaden, om operativa frågor och om hur modellen tar hänsyn till sådana faktorer.
5.De dagliga rapporterna om institutets exponeringar för motpartsrisker i enlighet med artikel 287.2 b ska bedömas på tillräckligt hög ledningsnivå med befogenheter att kunna genomdriva såväl minskningar av positioner som har tagits av enskilda kredithandläggare eller handlare som minskningar av institutets samlade exponering för motpartsrisker.
6.De ramar för hantering av motpartsrisker som institutet upprättat enligt punkt 1 ska tillämpas i förening med interna kredit- och handelslimiter. Dessa limiter ska vara konsekvent relaterade till institutets riskmätningsmodell på ett sätt som kredithandläggare, handlare och verkställande ledning har god kännedom om. Ett institut ska ha en formell process för rapportering till lämplig ledningsnivå av eventuella fall där riskgränserna överskridits.
7.Mätning av hur krediter utnyttjas på daglig basis och intradagsbasis ska ingå i ett instituts mätningar av motpartsrisk. Institutet ska mäta den aktuella exponeringen både brutto och netto efter avdrag för erhållna säkerheter. Det ska på portfölj- och motpartsnivå beräkna och övervaka maximal exponering eller potentiell framtida exponering inom det konfidensintervall som institutet har valt. Institutet ska beakta stora eller koncentrerade positioner med avseende på grupper av motparter med inbördes anknytning, branscher och marknader.
8.Ett institut ska inrätta och upprätthålla rutiner och ett strikt program för stresstest. Den verkställande ledningen ska regelbundet och minst kvartalsvis se över resultaten av stresstesterna och hänsyn ska tas till dessa resultat i de styrdokument och de gränsvärden för motpartsrisk som fastställts av ledningsorganet eller den verkställande ledningen. Om stresstesterna visar på särskild sårbarhet för en viss kombination av omständigheter, ska institutet snabbt vidta åtgärder för att dessa risker ska hanteras.
Artikel 287 Organisationsstruktur för hanteringen av motpartsrisker
1.Ett institut som använder metoden med interna modeller ska inrätta och upprätthålla
en riskkontrollenhet som uppfyller villkoren i punkt 2, och
en enhet för förvaltning av säkerheter som uppfyller villkoren i punkt 3.
2.Riskkontrollenheten ska ansvara för utformning och genomförande av hanteringen av motpartsrisker, inbegripet inledande och fortlöpande validering av den egna modellen, och ska ha följande uppgifter och uppfylla följande krav:
Den ska ansvara för utformning och genomförande av institutets system för hantering av motpartsrisker.
Den ska utarbeta dagliga rapporter och analysera resultaten från institutets riskmätningsmodell. Analysen ska bland annat omfatta en utvärdering av förhållandet mellan måtten för motpartsriskens exponeringsvärden och handelslimiterna.
Den ska kontrollera indatas integritet samt utarbeta och analysera rapporter om resultaten från institutets riskmätningsmodell, som bland annat ska omfatta en utvärdering av förhållandet mellan måtten för riskexponeringen och kredit- och handelslimiterna.
Den ska vara oberoende i förhållande till de affärsdrivande kredit- och handelsenheterna och fri från otillbörlig påverkan.
Den ska ha tillräckliga personalresurser.
Den ska rapportera direkt till institutets verkställande ledning.
Dess arbete ska vara nära integrerat med institutets dagliga kreditriskhantering.
Dess resultat ska utnyttjas som en integrerad del av planering, övervakning och kontroll av institutets kreditriskprofil och samlade riskprofil.
3.Enheten för förvaltning av säkerheter ska ha följande uppgifter och funktioner:
Beräkna och begära marginalsäkerhet, hantera tvister om marginalsäkerhetskrav och rapportera nivåer på oberoende belopp, initialsäkerheter och variationsmarginaler korrekt och dagligen.
Kontrollera att de data som används för att begära marginalsäkerhet är tillförlitliga samt se till att de är konsekventa och regelbundet görs förenliga med alla relevanta datakällor inom institutet.
Bevaka omfattningen av återanvändning av säkerheter och eventuella ändringar av institutets rättigheter till eller i samband med de säkerheter som det ställer.
Rapportera till lämplig ledningsnivå om vilka slags tillgångar som återanvänds som säkerhet och vilka villkor som gäller för återanvändningen, bland annat instrument, kreditkvalitet och löptid.
Bevaka i vilken mån de tillgångar som institutet godtar som säkerhet är koncentrerade till vissa typer av tillgångar.
Regelbundet och minst kvartalsvis till den verkställande ledningen lämna information om förvaltningen av säkerheter, bland annat information om vilka slags säkerheter som erhållits och ställts, storlek och åldrande samt orsak till tvister om marginalsäkerhetskrav. Den interna rapporteringen ska även avspegla tendenser när det gäller dessa siffror.
4.Den verkställande ledningen ska avsätta tillräckliga resurser till den enhet för förvaltning av säkerheter som krävs enligt punkt 1 b för att säkerställa att dess system fungerar tillräckligt väl, mätt i punktlighet och korrekthet med avseende på marginalsäkerhetskrav från institutets sida respektive institutets punktlighet när det gäller svar på marginalsäkerhetskrav från motparternas sida. Den verkställande ledningen ska se till att enheten har tillräckliga personalresurser för att i tid behandla krav och tvister även under allvarliga marknadskriser och göra det möjligt för institutet att begränsa antalet stora tvister till följd av handelsvolymerna.
Artikel 288 Översyn av systemet för hantering av motpartsrisker
Varje institut ska regelbundet genomföra en oberoende översyn av sitt system för hantering av motpartsrisker inom ramen för sin egen internrevision. Denna översyn ska inbegripa verksamheten vid både den kontrollenhet och den enhet för förvaltning av säkerheter som föreskrivs enligt artikel 287 och ska särskilt omfatta minst följande:
Kontroll av att dokumentationen av system och processer för hantering av motpartsrisker är tillfredsställande enligt artikel 286.
Organisation av den kontrollenhet för motpartsrisker som krävs enligt artikel 287.1 a.
Organisation av den enhet för förvaltning av säkerheter som krävs enligt artikel 287.1 b.
Integrering av åtgärderna för att mäta motpartsrisker i den dagliga riskhanteringen.
Processen för att godkänna prissättningsmodeller för risk och värderingssystem som används av personalen inom affärs- och administrationsavdelningar.
Validering av alla betydelsefulla ändringar av processen för mätning av motpartsrisker.
Omfattningen av de motpartsrisker som beaktas av riskmätningsmodellen.
Tillförlitligheten hos ledningens informationssystem.
Hur riktiga och fullständiga data om motpartsrisker är.
Att juridiska termer i avtal om säkerheter och nettning korrekt avspeglas vid mätning av exponeringsvärde.
Kontroll av konsekvens, aktualitet och tillförlitlighet hos datakällor som används för egna modeller, inbegripet dessa datakällors oberoende.
Hur riktiga och lämpliga antagandena om volatilitet och korrelationer är.
Beräkningarnas tillförlitlighet vid värdering och riskomvandling.
Kontroll av modellens tillförlitlighet genom täta utfallstest i enlighet med artikel 293.1 b–e.
Kontroll av att kontrollenheten för motpartsrisker och enheten för förvaltning av säkerheter följer relevanta rättsliga bestämmelser.
Artikel 289 Användningstest
1.Instituten ska se till att den exponeringsfördelning som genereras av den interna modell som används för att beräkna effektiv EPE är väl integrerad i institutets dagliga hantering av motpartsrisker samt att modellens resultat beaktas vid kreditgodkännande, hantering av motpartsrisker, intern kapitalallokering och företagsstyrning.
2.Institutet ska visa de behöriga myndigheterna att det har använt en modell som i stort uppfyller de krav som anges i detta avsnitt för att beräkna de exponeringsfördelningar som ligger till grund för beräkningen av EPE under minst ett år innan institutet fick tillstånd av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 283 att använda metoden med interna modeller.
3.Den modell som används för att generera fördelningen av exponeringarna ska ingå i de ramar för hantering av motpartsrisker som krävs enligt artikel 286. Ramarna ska även omfatta mätning av hur beviljade krediter har utnyttjats, aggregering av motpartsexponeringar med andra kreditexponeringar och allokering av internt kapital.
4.Utöver EPE ska ett institut mäta och hantera aktuella exponeringar. Om lämpligt ska institutet mäta den aktuella exponeringen både brutto och netto efter avdrag för erhållna säkerheter. Ett institut uppfyller användningskravet om det använder andra mått för motpartsrisk, exempelvis toppexponering, som bygger på den exponeringsfördelning som genererats genom samma modell som för beräkningen av EPE.
5.Ett institut ska ha systemkapacitet att skatta EE dagligen, såvida det inte kan förvissa de behöriga myndigheterna om att dess exponeringar för motpartsrisker är sådana att det är tillräckligt med mindre frekventa beräkningar. Institutet ska också beräkna EE vid framtida tidpunkter enligt en tidsprofil för prognoshorisonter som i tillräcklig utsträckning återspeglar tidsstrukturen för framtida betalningsflöden och avtalens löptid samt på ett sätt som motsvarar exponeringarnas grad av väsentlighet och sammansättning.
6.Exponeringen ska mätas, övervakas och kontrolleras under hela löptiden för alla avtal inom en nettningsmängd och inte bara i ettårsperspektivet. Institutet ska ha metoder för att identifiera och kontrollera motpartsrisker i fall då exponeringen ökar bortom ettårsgränsen. Den prognostiserade exponeringsökningen ska även vara ett av ingångsvärdena i institutets interna modell för internt kapital.
Artikel 290 Stresstest
1.Ett institut ska ha ett omfattande stresstestprogram för motpartsrisker, även för bedömning av kapitalbaskraven i samband med motpartsrisker, och detta program ska uppfylla kraven i punkterna 2–10.
2.Det ska upptäcka eventuella händelser eller framtida förändringar av de ekonomiska förhållandena, vilka skulle kunna få ogynnsamma effekter på institutets kreditexponeringar samt bedöma institutets förmåga att stå emot sådana förändringar.
3.Programmets stressmått ska jämföras med riskgränser och institutet ska betrakta dem som en del av den process som beskrivs i artikel 81 i direktiv 2013/36/EU.
4.Programmet ska göra en omfattande kartläggning av handeln och på motpartsnivå aggregera exponeringar för alla former av motpartsrisk i tillräckligt god tid för att regelbundna stresstester ska kunna genomföras.
5.Minst en gång i månaden ska det genomföras stresstest av exponeringar med avseende på viktiga marknadsriskfaktorer, såsom räntesatser, valutakurser, aktienoteringar, kreditspreadar och råvarupriser för alla institutets motparter, i syfte att identifiera och göra det möjligt för institutet att vid behov minska en alltför hög koncentration av risker i vissa riktningar. Stresstesten av exponeringar – inbegripet risker kopplade till en respektive flera faktorer samt väsentliga oriktade risker – och stresstest av exponering tillsammans med kreditvärdighet ska genomföras avseende motpartsrisken på följande nivåer: för varje enskild motpart, för varje motpartsgrupp och sammantaget för alla institutets motparter.
6.Minst kvartalsvis ska stresstestscenarion omfattande flera faktorer tillämpas och väsentliga oriktade risker utvärderas, däribland räntekurvsrisk och basrisk. Stresstester med flera faktorer ska minst omfatta följande scenarion, där
allvarliga ekonomiska händelser eller marknadshändelser har inträffat,
likviditeten har minskat väsentligt på marknaden som helhet, och
ett stort finansinstitut avvecklar positioner.
7.Stresstestets syfte ska vara anpassat efter hur allvarliga störningar som de underliggande riskfaktorerna kan framkalla. Vid stresstest av solvens ska de underliggande riskfaktorerna ge tillräckligt allvarliga störningar för att orsaka historiskt extrema omständigheter på marknaderna och extrema men rimliga påfrestningar på marknaderna. Stresstesten ska utvärdera hur sådana störningar inverkar på kapitalbas, kapitalbaskrav och resultat. Vid daglig övervakning av portföljer, säkring och hantering av koncentrationer ska testprogrammet även beakta mindre allvarliga och mer sannolika scenarier.
8.Programmet ska om lämpligt innefatta omvända stresstester för att identifiera extrema men rimliga scenarier som skulle kunna ge påtagligt ogynnsamma resultat. Omvända stresstester ska beakta effekterna av en portföljs väsentliga icke-linjära egenskaper.
9.Resultaten av programmets stresstest ska regelbundet och minst kvartalsvis rapporteras till den verkställande ledningen. Rapporterna och analysen av resultaten ska omfatta de största effekterna på respektive motpartsnivå i portföljen, väsentliga koncentrationer inom olika segment i portföljen (inom samma bransch eller region) samt relevanta portfölj- och motpartsspecifika tendenser.
10.Den verkställande ledningen ska ha en ledande roll i arbetet på att integrera stresstesten i institutets ramar för riskhantering och dess riskkultur samt se till att resultaten är meningsfulla och används vid hanteringen av motpartsrisker. Stresstestresultaten för väsentliga exponeringar ska utvärderas utifrån riktlinjer som anger institutets riskbenägenhet och ska förmedlas till den verkställande ledningen för diskussion och åtgärder, när orimliga eller koncentrerade risker upptäcks.
Artikel 291 Korrelationsrisk
1.Vid tillämpningen av denna artikel ska följande gälla:
Allmän korrelationsrisk avser en risk som uppstår när det finns en positiv korrelation mellan sannolikheten för att motparter fallerar och allmänna marknadsriskfaktorer.
Specifik korrelationsrisk avser en risk som uppstår när det på grund av transaktionernas art finns en positiv korrelation mellan den framtida exponeringen mot en viss motpart och sannolikheten för att denna motpart fallerar (PD). Ett institut ska anses vara exponerat för specifik korrelationsrisk om den framtida exponeringen mot en viss motpart förväntas vara hög när sannolikheten för att motparten fallerar också är hög.
2.Ett institut ska vederbörligen beakta exponeringar som ger upphov till en väsentlig grad av specifik och allmän korrelationsrisk.
3.För att upptäcka eventuell allmän korrelationsrisk ska ett institut utforma stresstester och scenarioanalyser för att stresstesta riskfaktorer som inverkar negativt på motpartens kreditvärdighet. Sådana tester ska omfatta risken för allvarliga störningar vid ändrade förhållanden mellan riskfaktorerna. Ett institut ska övervaka den allmänna korrelationsrisken per produkt, region, bransch eller i förhållande till andra kategorier som är relevanta för verksamheten.
4.Ett institut ska ha metoder för att för varje rättslig enhet identifiera, övervaka och kontrollera fall av specifik korrelationsrisk, från och med inledandet av en transaktion och under hela dess fortsatta löptid.
5.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för motpartskreditrisker med avseende på transaktioner där man konstaterat specifik korrelationsrisk och där det finns ett rättsligt samband mellan motparten och utgivaren av OTC-derivatets underliggande tillgång eller den underliggande tillgång avseende de transaktioner som avses i artikel 273.2 b, c och d i enlighet med följande principer:
De instrument där det föreligger specifik korrelationsrisk ska inte ingå i samma nettningsmängd som övriga transaktioner med motparten och varje sådant instrument ska behandlas som en enskild nettningsmängd.
Inom varje sådan enskild nettningsmängd ska exponeringsvärdet för kreditswappar som refererar till ett enda namn vara lika med hela den förväntade värdeminskningen för det underliggande instrumentets resterande verkliga värde vid antagandet att den underliggande utgivaren har trätt i likvidation.
Ett institut som använder den metod som beskrivs i kapitel 3 ska ange LGD-värdet 100 % för sådana swappar.
Ett institut som använder den metod som beskrivs i kapitel 2 ska tillämpa samma riskvikt som för en transaktion utan säkerhet.
För alla övriga transaktioner som refererar till ett enda namn i en sådan enskild nettningsmängd ska beräkningen av exponeringsvärdet överensstämma med antagandet att de underliggande skuldförbindelser där det finns ett rättsligt samband mellan utgivaren och motparten plötsligt fallerar. För alla övriga transaktioner som refererar till en korg av namn eller ett index ska plötsligt fallissemang för de respektive underliggande skuldförbindelser där det finns ett rättsligt samband mellan utgivaren och motparten tillämpas, om de är väsentliga.
I den mån institutet använder befintliga beräkningar av marknadsrisken för kapitalbaskraven för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker i enlighet med avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 vilka redan innehåller ett antagande om LGD, ska LGD-värdet 100 % anges i den formel som används.
5.406Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för motpartskreditrisker med avseende på transaktioner där man konstaterat specifik korrelationsrisk och där det finns ett rättsligt samband mellan motparten och utgivaren av OTC-derivatets underliggande tillgång eller den underliggande tillgång avseende de transaktioner som avses i artikel 273.2 b, c och d i enlighet med följande principer:
De instrument där det föreligger specifik korrelationsrisk ska inte ingå i samma nettningsmängd som övriga transaktioner med motparten och varje sådant instrument ska behandlas som en enskild nettningsmängd.
Inom varje sådan enskild nettningsmängd ska exponeringsvärdet för kreditswappar som refererar till ett enda namn vara lika med hela den förväntade värdeminskningen för det underliggande instrumentets resterande verkliga värde vid antagandet att den underliggande utgivaren har trätt i likvidation.
Ett institut som använder den metod som beskrivs i kapitel 3 ska ange LGD-värdet 100 % för sådana swappar.
Ett institut som använder den metod som beskrivs i kapitel 2 ska tillämpa samma riskvikt som för en transaktion utan säkerhet.
För alla övriga transaktioner som refererar till ett enda namn i en sådan enskild nettningsmängd ska beräkningen av exponeringsvärdet överensstämma med antagandet att de underliggande skuldförbindelser där det finns ett rättsligt samband mellan utgivaren och motparten plötsligt fallerar. För alla övriga transaktioner som refererar till en korg av namn eller ett index ska plötsligt fallissemang för de respektive underliggande skuldförbindelser där det finns ett rättsligt samband mellan utgivaren och motparten tillämpas, om de är väsentliga.
I den mån beräkningarna använder befintliga beräkningar av marknadsrisk för kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som anges i avdelning IV kapitel 1a avsnitt 4 eller 5 eller för fallissemangsrisk med hjälp av en internmodell för fallissemangsrisk som anges i avdelning IV kapitel 1b avsnitt 3 vilka redan innehåller ett antagande om LGD, ska LGD i den formel som används vara 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Instituten ska förse den verkställande ledningen och lämplig kommitté i ledningsorganet med regelbundna rapporter om både specifik och allmän korrelationsrisk samt de åtgärder som vidtas för att hantera dessa risker.
Artikel 292 Modellprocessens integritet
1.Ett institut ska säkerställa modellprocessens integritet i enlighet med artikel 284 genom att anta åtminstone följande åtgärder:
Den interna modellen ska beakta villkor och specifikationer för transaktionerna utan dröjsmål, fullständigt och med försiktighet.
Villkoren ska åtminstone omfatta teoretiska kontraktsbelopp, löptid, referenstillgångar samt arrangemang för marginalsäkerheter och nettning.
Villkoren och specifikationerna ska registreras i en databas som är föremål för återkommande formell revision.
Det ska finnas en process för att godta nettningsarrangemang enligt vilket det ska krävas en jurists bekräftelse av att nettning enligt dessa arrangemang kan hävdas rättsligt.
Den bekräftelse som krävs enligt led d ska föras in i den databas som anges i led c av en oberoende enhet.
Överföringen av data om transaktionsvillkor och specifikationer till EPE-modellen ska vara föremål för internrevision.
Det ska finnas processer för formell avstämning mellan modellen och källdatasystemen, så att det fortlöpande kan kontrolleras att transaktionsvillkor och specifikationer beaktas vid EPE-beräkningen på ett korrekt eller åtminstone försiktigt sätt.
2.Aktuella exponeringar ska beräknas utifrån aktuella marknadsdata. Ett institut får kalibrera sin EPE-modell med hjälp av antingen historiska marknadsdata eller marknadsimplicita data för att fastställa parametrar för underliggande stokastiska processer, som förskjutning, volatilitet och korrelation. Om ett institut använder historiska data, ska dessa data avse minst tre år. Dessa data ska uppdateras minst kvartalsvis och oftare om det behövs för att återspegla förhållandena på marknaden.
För beräkning av effektiv EPE genom kalibrering av stresstester ska ett institut kalibrera effektiv EPE utifrån antingen treårsdata som innefattar en period med påfrestningar på motparternas kreditspreadar eller marknadsimplicita data från en sådan kritisk period.
Institutet ska uppfylla kraven i punkterna 3, 4 och 5 i detta syfte.
3.Ett institut ska minst kvartalsvis förvissa den behöriga myndigheten om att den kritiska period som används i beräkningen enligt denna punkt sammanfaller med en period då antalet kreditswappar eller andra kreditspreadar (såsom lån eller företagsobligationer) ökade för ett representativt urval av de av dess motparter som handlat med kreditspreadar. Om institutet inte har tillräckliga data om en motparts kreditspreadar, ska det åsätta denna motpart specifika data för kreditspreadar baserade på region, intern kreditvärdering och affärsslag.
4.EPE-modellen för alla motparter ska bygga på data, antingen historiska eller implicita, som innefattar data från den kritiska kreditperioden och ska använda sådana data på ett sätt som är förenligt med den metod som används för att kalibrera EPE-modellen mot aktuella data.
5.För att utvärdera hur kalibreringen av stresstest inverkar på effektiv EPE ska ett institut skapa flera referensportföljer, som är sårbara för de huvudsakliga riskfaktorer som institutet är exponerat för. Exponeringen mot dessa referensportföljer ska beräknas med a) en metod med stresstest som bygger på aktuella marknadsvärden och modellparametrar som kalibrerats mot kritiska marknadsförhållanden, och b) den exponering som genererats under den kritiska perioden, men genom den metod som beskrivs i detta avsnitt (marknadsvärdet i slutet av den kritiska perioden, volatilitet och korrelationer från den treåriga kritiska perioden).
De behöriga myndigheterna ska kräva att institutet justerar kalibreringen av stresstest, om referensportföljernas exponeringar avviker väsentligt från varandra.
6.Ett institut ska validera modellen enligt en process som klart beskrivs i institutets styrdokument och förfaranden. Valideringsprocessen ska
innehålla information om vilket slag av test som krävs för att säkerställa modellens integritet och för att identifiera under vilka förhållanden de antaganden som modellen bygger på är olämpliga och därför kan leda till en underskattning av EPE, och
omfatta en översyn av modellens fullständighet.
7.Ett institut ska övervaka relevanta risker och ha inrättat processer för att justera sina skattningar av effektiv EPE, när dessa risker får väsentlig betydelse. För att efterleva denna punkt ska institutet göra följande:
Identifiera och hantera sina exponeringar för specifika korrelationsrisker i enlighet med artikel 291.1 b och exponeringar för allmänna korrelationsrisker i enlighet med artikel 291.1 a.
När det gäller exponeringar vilkas riskprofil ökar efter ett år, ska institutet regelbundet jämföra skattningen av ett relevant exponeringsmått för ett år med samma exponeringsmått för hela den tid exponeringen varar.
När det gäller exponeringar med mindre än ett års återstående löptid, ska institutet regelbundet jämföra ersättningskostnaden (aktuell exponering) med den realiserade exponeringsprofilen och lagra data som möjliggör sådana jämförelser.
8.Ett institut ska ha interna processer för att kontrollera att en transaktion, innan den tas med i en nettningsmängd, omfattas av ett nettningsavtal, som kan hävdas rättsligt och uppfyller kraven enligt avsnitt 7.
9.Ett institut som använder säkerheter för att reducera sina motpartsrisker ska ha interna processer för att kontrollera att säkerheterna uppfyller tillämpliga normer för rättslig förutsebarhet enligt kapitel 4, innan deras effekter beaktas i beräkningarna.
10.EBA ska övervaka skillnaderna i praxis på detta område och utfärda riktlinjer för tillämpningen av denna artikel i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 293 Krav på riskhanteringssystemet
1.Varje institut ska uppfylla följande krav:
Det ska uppfylla de kvalitativa kraven i del III avdelning IV kapitel 5.
Det ska genomföra ett regelbundet utfallstestprogram, som jämför de riskmått som genereras av modellen med realiserade riskmått och hypotetiska förändringar utifrån statiska positioner med realiserade mått.
Det ska göra en inledande validering och en fortlöpande periodisk översyn av sin exponeringsmodell för motpartsrisker och de riskmått som genereras av denna. Valideringen och översynen ska vara oberoende av modellens utveckling.
Ledningsorganet och den verkställande ledningen ska medverka i riskkontrollprocessen och se till att tillräckliga resurser ägnas åt kontroll av kreditrisker och motpartsrisker. I detta syfte ska de dagliga rapporter som utarbetas av den oberoende riskkontrollenheten, inrättad i enlighet med artikel 287.1 a, ses över på tillräckligt hög ledningsnivå med befogenheter att kunna driva igenom såväl minskningar av positioner som anskaffats av enskilda handlare som minskningar av institutets samlade riskexponering.
Den interna modellen för mätning av riskexponering ska integreras i institutets dagliga riskhantering.
Riskmätningssystemet ska tillämpas i förening med interna handels- och exponeringslimiter. I detta syfte ska exponeringslimiterna vara konsekvent relaterade till institutets riskmätningsmodell på ett sätt som handlare, kredithandläggare och verkställande ledning har god kännedom om.
Ett institut ska säkerställa att dess riskhanteringssystem är väl dokumenterat. I synnerhet ska det ha en rad interna riktlinjer, kontroller och processer för riskmätningssystemets drift samt arrangemang som säkerställer att dessa riktlinjer efterlevs.
En oberoende översyn av riskhanteringssystemet ska genomföras regelbundet inom ramen för institutets egna internrevision. Denna översyn ska omfatta både de affärsdrivande handelsenheternas och den fristående riskkontrollenhetens verksamhet. Den övergripande riskhanteringen ska ses över regelbundet (minst en gång per år), och denna översyn ska som ett minimum specifikt omfatta samtliga punkter i artikel 288.
Den fortlöpande valideringen av modeller för motpartsrisk, bland annat utfallstester, ska ses över regelbundet på tillräckligt hög ledningsnivå med befogenheter att kunna besluta vilka åtgärder som ska vidtas för att hantera eventuella svagheter i modellen.
2.De behöriga myndigheterna ska ta hänsyn till i vilken mån ett institut uppfyller kraven i punkt 1 när de anger värdet för alfa i enlighet med artikel 284.4. Endast de institut som helt uppfyller nämnda krav ska få tillämpa den minsta multiplikationsfaktorn.
3.Ett institut ska dokumentera processen för inledande och fortlöpande validering av sin exponeringsmodell för motpartsrisk och beräkningen av riskmått som genereras av modellerna så utförligt att en tredje part skulle kunna upprepa analysen respektive återskapa riskmåtten. I denna dokumentation ska det anges hur ofta analys av utfallstest och eventuell annan fortlöpande validering ska ske, hur valideringen utförs med avseende på dataflöden och portföljer samt vilka analyser som görs.
4.Ett institut ska ange kriterier för hur det utvärderar sina exponeringsmodeller för motpartsrisk och de modeller som levererar data till exponeringsberäkningen samt ha skriftliga riktlinjer med en beskrivning av den process som används för att upptäcka och komma till rätta med oacceptabla tillvägagångssätt.
5.Ett institut ska fastställa hur de representativa motpartsportföljer är sammansatta som används vid valideringen av en exponeringsmodell för motpartsrisk och dess riskmått.
6.Vid den validering av exponeringsmodeller för motpartsrisk och dess riskmått som ger prognosfördelningar ska mer än en uppgift för prognosfördelningen beaktas.
Artikel 294 Valideringskrav
1.Ett institut ska inom ramen för den inledande och fortlöpande valideringen av sin exponeringsmodell för motpartsrisker och sina riskmått säkerställa att följande krav är uppfyllda:
Institutet ska genomföra utfallstest med användning av historiska data om förändringar av marknadsriskfaktorerna, innan de behöriga myndigheterna ger sitt tillstånd i enlighet med artikel 283.1. Utfallstesten ska beakta ett antal bestämda prognosperioder under minst ett år med en rad olika starttidpunkter och avseende ett stort antal marknadsvillkor.
Institut som använder den metod som anges i artikel 285.1 b ska regelbundet validera sin modell för att testa om de realiserade aktuella exponeringarna överensstämmer med prognoserna för samtliga marginalriskperioder under ett år. Om vissa av transaktionerna i nettningsmängden har kortare löptid än ett år och nettningsmängden har högre känslighet för riskfaktorerna utan dessa transaktioner, ska detta beaktas i valideringen.
Det ska genomföra utfallstest av hur exponeringsmodellen för motpartsrisker fungerar, av de relevanta riskmåtten i modellen samt av de prognostiserade marknadsriskfaktorerna. För transaktioner där säkerhet ställts ska prognosperioderna även avspegla sådana typiska marginalriskperioder som tillämpas vid handel där säkerhet ställts eller där marginalavtal ingår.
Om modellvalideringen tyder på att effektiv EPE är underskattad, ska institutet vidta de åtgärder som krävs för att hantera bristerna i modellen.
Det ska i den inledande och fortlöpande modellvalideringen ingå att testa de värderingsmodeller som används för att beräkna motpartsexponering vid ett givet scenario för framtida störningar som påverkar marknadsriskfaktorerna. Värderingsmodellerna för optioner ska ta hänsyn till optionsvärdenas icke-linjära karaktär med avseende på marknadsriskfaktorerna.
Exponeringsmodellen för motpartsrisker ska fånga den transaktionsspecifika information som behövs för att exponeringarna ska kunna aggregeras på nettningsmängdsnivå. Instituten ska kontrollera att transaktionerna hänförs till den korrekta nettningsmängden inom modellen.
Exponeringsmodellen för motpartsrisker ska omfatta transaktionsspecifik information för att effekterna av marginalavtal ska kunna beaktas. Den ska beakta både det aktuella marginalsäkerhetsbeloppet och den marginalsäkerhet som skulle överföras mellan motparter i framtiden. Modellen ska beakta om marginalavtalen är ensidiga eller ömsesidiga, hur ofta marginalsäkerheter begärs, marginalriskperioden, miniminivån för den exponering utan marginalsäkerhet som institutet är villigt att acceptera och minsta transfereringsbelopp. I modellen ska antingen förändringarna av den ställda säkerhetens marknadsvärde skattas eller de regler tillämpas som anges i kapitel 4.
Statiska historiska utfallstester av representativa motpartsportföljer ska ingå i modellvalideringen. Institutet ska regelbundet genomföra sådana utfallstester på ett antal representativa motpartsportföljer som är faktiska eller hypotetiska. Dessa representativa portföljer ska väljas utifrån känsligheten för de väsentliga riskfaktorer och kombinerade riskfaktorer som institutet är exponerat för.
Institutet ska genomföra utfallstest som är utformade för att testa huvudantagandena i exponeringsmodellen för motpartsrisker och de relevanta riskmåtten, inbegripet förhållandet i modellerna mellan löptider med samma riskfaktorer och mellan riskfaktorer.
Lämpliga rutiner ska gälla för utfallstester av hur exponeringsmodeller för motpartsrisker och tillhörande riskmått fungerar. Programmet för utfallstester ska vara utformat så att det upptäcker eventuella brister i riskmåtten i en EPE-modell.
Ett institut ska validera sina exponeringsmodeller för motpartsrisker och alla riskmått med tidsperspektiv som motsvarar löptiden för de transaktioner för vilka exponeringar beräknas med hjälp av metoden med interna modeller i enlighet med artikel 283.
Ett institut ska inom ramen för den fortlöpande modellvalideringen regelbundet testa de värderingsmodeller som används för beräkning av motpartsexponering mot lämpliga oberoende referensvärden.
I den fortlöpande valideringen av ett instituts exponeringsmodell för motpartsrisker och de relevanta riskmåtten ska det ingå en bedömning av om den senaste tidens resultat varit tillfredsställande.
Institutet ska i sin inledande och fortlöpande validering bedöma hur ofta parametrarna i en exponeringsmodell för motpartsrisker bör uppdateras.
I den inledande och fortlöpande valideringen av exponeringsmodeller för motpartsrisker ska det ingå en bedömning av om exponeringsberäkningarna av motpartsnivån och nettningsmängdens exponering är ändamålsenliga eller inte.
2.Vid beräkningen av föreskrivet exponeringsvärde för varje motpart får ett mått som är försiktigare än det metriska användas i stället för alfa multiplicerat med effektiv EPE, förutsatt att de behöriga myndigheterna gett sitt förhandstillstånd. Graden av relativ försiktighet bedöms efter de behöriga myndigheternas förhandstillstånd och vid den regelbundna granskningen av EPE-modellerna. Ett institut ska regelbundet validera försiktigheten. Den fortlöpande utvärderingen av hur modellerna fungerar ska omfatta alla motparter på vilka modellerna tillämpas.
3.Om utfallstesterna visar att en modell inte är tillräckligt tillförlitlig, ska de behöriga myndigheterna återkalla godkännandet av modellen eller ålägga institutet att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att modellen snarast förbättras.
Avsnitt 7 Avtalsnettning
Artikel 295 Erkännande av avtalsnettning som riskreducerande
Under förutsättning att de behöriga myndigheterna har godkänt nettningsavtalet i enlighet med artikel 296 och att institutet uppfyller kraven i artikel 297 får ett institut behandla följande slags nettningsavtal som riskreducerande i enlighet med artikel 298:
Bilaterala avtal om novation mellan ett institut och dess motpart enligt vilka avtal om ömsesidiga fordringar och förpliktelser automatiskt avräknas på så sätt att det vid novation fastställs ett enda nettobelopp varje gång novation tillämpas, så att det skapas ett enda nytt juridiskt bindande avtal som ersätter tidigare avtal och alla förpliktelser mellan parterna enligt dessa avtal.
Andra bilaterala nettningsavtal mellan ett institut och dess motpart.
Avtal om produktövergripande nettning för institut som har erhållit tillstånd att använda metoden i avsnitt 6 för transaktioner som omfattas av denna metod. De behöriga myndigheterna ska lämna EBA en förteckning över de avtal om produktövergripande nettning som har godkänts.
Nettning mellan transaktioner som ingåtts av olika juridiska personer i en grupp får inte godkännas vid beräkning av kapitalbaskraven.
Artikel 296 Godkännande av nettningsavtal
1.De behöriga myndigheterna får endast godkänna ett avtal om nettning om villkoren i punkt 2 och i tillämpliga fall även punkt 3 är uppfyllda.
2.Följande villkor ska vara uppfyllda för alla avtal om nettning som ett institut använder för att fastställa exponeringsvärdet i denna del:
Institutet ska med sin motpart ha ingått en överenskommelse om avtalsnettning som ger upphov till en enda juridisk förpliktelse som omfattar alla ingående transaktioner, så att institutet, om en motpart fallerar, endast har rätt att fordra eller är förpliktad att betala nettosumman av de positiva och negativa marknadsvärdena av de ingående enskilda transaktionerna.
Institutet ska till den behöriga myndigheten ha lämnat skriftliga och motiverade juridiska utlåtanden, så att institutets fordringar och förpliktelser vid en talan mot nettningsavtalet inte skulle överskrida dem som anges i led a. Det juridiska utlåtandet ska hänvisa till tillämplig lagstiftning i
den jurisdiktion där motparten har sitt säte,
den jurisdiktion där en företagsfilial är belägen, om det gäller en filial i ett annat land än det där företaget har sitt säte,
den jurisdiktion vars lag reglerar de enskilda transaktioner som ingår i nettningsavtalet,
den jurisdiktion vars lag reglerar varje avtal eller överenskommelse som är nödvändig för att genomföra nettningsavtalet.
Kreditrisken mot varje motpart ska aggregeras till en enda rättslig exponering mot samtliga transaktioner med denna motpart. Detta aggregat ska beaktas vid fastställande av kreditlimiter och allokering av internt kapital.
Avtalet får inte innehålla någon klausul som vid en motparts fallissemang medger att en icke försumlig motpart endast behöver betala delvis eller inte alls till den fallerande partens konkursbo, även om den fallerande parten är en nettofordringsägare (dvs. en walkaway-klausul).
Om någon av de behöriga myndigheterna inte är förvissad om att nettningsavtalet är lagenligt och verkställbart enligt lagen i var och en av de jurisdiktioner som anges i led b, ska nettningsavtalet inte godkännas som en riskreduceringsmetod för någon av parterna. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna underrätta varandra om detta.
3.De juridiska utlåtanden som anges i led b får utformas med hänvisning till olika slags avtalsnettning. För produktövergripande nettningsavtal ska dessutom följande villkor vara uppfyllda:
Nettosumman i punkt 2 a ska vara nettosumman av de positiva och negativa slutavräkningsvärdena för alla ingående enskilda bilaterala ramavtal och de positiva och negativa marknadsvärdena för de enskilda transaktionerna (det produktövergripande nettobeloppet).
De juridiska utlåtandena enligt punkt 2 b ska ta upp hela det produktövergripande nettningsavtalets giltighet och verkställbarhet samt dess effekter på väsentliga bestämmelser i eventuellt ingående enskilda bilaterala ramavtal.
Artikel 297 Institutens förpliktelser
1.Ett institut ska inrätta och upprätthålla processer för att säkerställa att nettningsavtalets rättsliga giltighet och verkställbarhet ses över med anledning av lagändringar i de berörda jurisdiktionerna enligt artikel 296.2 b.
2.Institutet ska arkivera all erforderlig dokumentation om sin avtalsnettning.
3.Institutet ska beakta effekterna av nettning vid sin mätning av den samlade kreditriskexponeringen mot varje motpart och hantera sin motpartsrisk utifrån resultaten av denna mätning.
4.Vid avtal om produktövergripande nettning enligt artikel 295 ska institutet ha processer enligt artikel 296.2 c för att kontrollera att alla transaktioner som ska ingå i en nettningsmängd omfattas av ett juridiskt utlåtande i enlighet med artikel 296.2 b.
Institutet ska med beaktande av avtalet om produktövergripande nettning fortsätta att uppfylla godkännandekraven på bilateral nettning och kraven i kapitel 4 för godkännande av kreditriskskydd i tillämplig form när det gäller alla ingående enskilda bilaterala ramavtal och transaktioner.
Artikel 298 Effekter av godkännande av nettning som riskreducerande
Vid tillämpning av avsnitten 3–6 ska nettning godkännas enligt bestämmelserna i dessa avsnitt.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 8 Poster i handelslagret
Artikel 299 Poster i handelslagret
1.För tillämpningen av denna artikel ska bilaga II innehålla en hänvisning till derivatinstrument för överföring av kreditrisk enligt vad som anges i avsnitt C.8 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.
2.Instituten får välja om de vill använda en av följande två behandlingar i samband med kontrakt och transaktioner som är utestående hos en kvalificerad central motpart och som anges i punkt 1:
[Har upphävts.]
Den behandling som anges i artikel 310.
Förodning (EU) 2019/876
Avsnitt 9 Kapitalbaskrav för exponeringar mot en central motpart
Artikel 300 Definitioner
Vid tillämpning av detta avsnitt och del sju gäller följande definitioner:
konkursskydd: en kundtillgång blir genom effektiva arrangemang inte tillgänglig för fordringsägare hos en central motpart eller för en clearingmedlem, om denna centrala motpart eller clearingmedlem skulle drabbas av insolvens, eller tillgången blir inte tillgänglig för clearingmedlemmen för täckande av förluster som den har ådragit sig till följd av att en eller flera andra kunder än de som tillhandahöll denna tillgång har fallerat.
motpartsrelaterad transaktion: ett kontrakt eller en transaktion enligt artikel 301.1 mellan en kund och en clearingmedlem med direkt anknytning till ett kontrakt eller en transaktion som förtecknas i den punkten mellan denna clearingmedlem och en central motpart.
clearingmedlem: en clearingmedlem enligt definitionen i artikel 2.14 i förordning (EU) nr 648/2012.
kund: en kund enligt definitionen i artikel 2.15 i förordning (EU) nr 648/2012 eller ett företag som har upprättat indirekta clearingarrangemang med en clearingmedlem i enlighet med artikel 4.3 i den förordningen.
kontanttransaktion: en transaktion i kontanter, skuldinstrument eller aktier, en valutatransaktion eller en råvarutransaktion till avistapris; repotransaktioner, transaktioner för värdepappers- eller råvarulåntransaktioner eller för inlåning av värdepapper och råvaror, räknas emellertid inte som kontanttransaktioner
indirekt clearingarrangemang: ett arrangemang som uppfyller villkoren som fastställs i artikel 4.3 andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012.
kund på högre nivå: en enhet som tillhandahåller en kund på lägre nivå tjänster
kund på lägre nivå: en enhet som får tillgång till en central motparts tjänster genom en kund på högre nivå.
kundstruktur med flera nivåer: ett indirekt clearingarrangemang där clearingtjänster tillhandahålls ett institut av en enhet som inte är clearingmedlem utan som själv är kund till en clearingmedlem eller en kund på högre nivå.
ofinansierade bidrag till obeståndsfond: ett bidrag som ett institut som fungerar som clearingmedlem enligt avtal har åtagit sig att tillhandahålla en central motpart efter det att den centrala motparten har förbrukat sin obeståndsfond för att täcka de förluster som den ådragit sig till följd av att en eller flera clearingmedlemmar har fallerat.
fullt ut garanterad ut- eller inlåningstransaktion: en penningmarknadstransaktion för vilken fullständig säkerhet ställts där två motparter utväxlar insättningar och en central motpart står emellan dem för att säkerställa att motparterna genomför sina betalningsåtaganden.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 301 Huvudsakligt tillämpningsområde
1.Detta avsnitt gäller följande kontrakt och transaktioner så länge de är utestående hos en central motpart:
De derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat
Transaktioner för värdepappersfinansiering och fullt ut garanterade ut- och inlåningstransaktioner.
Transaktioner med lång avvecklingscykel.
Detta avsnitt tillämpas inte på exponeringar som uppkommer från avveckling av kontanttransaktioner. Instituten ska tillämpa den behandling som föreskrivs i avdelning V för handelsexponeringar som uppstår från dessa transaktioner och en riskvikt på 0 % för bidrag till obeståndsfonder som endast omfattar dessa transaktioner. Instituten ska tillämpa behandlingen i artikel 307 för bidrag till obeståndsfonden som omfattar kontrakt som förtecknas i första stycket i denna punkt, utöver kontanttransaktionerna.
Förordning (EU) 2019/876
2.I detta avsnitt gäller följande krav:
Den initiala marginalsäkerheten ska inte innehålla bidrag till en central motpart för inbördes förlustdelningssystem.
Den initiala marginalsäkerheten ska innehålla säkerheter som ställts av ett institut som fungerar som clearingmedlem eller av en kund, utöver det minimibelopp som krävs av den centrala motparten respektive av institutet som agerar clearingmedlem, förutsatt att den centrala motparten eller institutet som fungerar som clearingmedlem om så är lämpligt kan hindra det institut som fungerar som clearingmedlem eller kunden från att dra tillbaka en sådan alltför stor säkerhet.
Om en central motpart använder den initiala marginalsäkerheten för att dela en förlust mellan sina clearingmedlemmar ska institutet som fungerar som clearingmedlem behandla denna initiala marginalsäkerhet som ett bidrag till obeståndsfonden.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 302 Övervakning av exponeringar mot centrala motparter
1.Instituten ska övervaka alla sina exponeringar mot centrala motparter och fastställa processer för regelbunden rapportering av information om dessa exponeringar till den verkställande ledningen och till lämplig kommitté eller lämpliga kommittéer i ledningsorganet.
2.Instituten ska med hjälp av lämpliga scenarioanalyser och stresstester bedöma om storleken på den kapitalbas som de har för exponeringar mot en central motpart, inklusive potentiella framtida eller villkorade kreditexponeringar, exponeringar som härrör från bidrag till obeståndsfonden och, om institutet fungerar som en clearingmedlem, exponeringar som följer av avtalsmässiga arrangemang enligt artikel 304, på ett adekvat sätt står i relation till de risker som är förenade med dessa exponeringar.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 303 Behandling av clearingmedlemmars exponeringar mot centrala motparter
1.Ett institut som fungerar som clearingmedlem, antingen för egen del eller som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart, ska beräkna kapitalbaskraven för sina exponeringar mot en central motpart enligt följande:
Det ska tillämpa behandlingen i artikel 306 för sina handelsexponeringar mot den centrala motparten.
Det ska tillämpa behandlingen i artikel 307 för sina bidrag till obeståndsfonden till den centrala motparten.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpning av punkt 1 ska summan av institutets kapitalbaskrav för dess exponeringar mot en kvalificerad central motpart till följd av handelsexponering och bidrag till obeståndsfonden omfattas av ett tak som är lika med summan av de kapitalbaskrav som skulle gälla för samma exponeringar om den centrala motparten inte hade varit en icke-kvalificerad central motpart.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 304 Behandling av clearingmedlemmars exponeringar mot kunder
1.Ett institut som fungerar som clearingmedlem och i denna egenskap fungerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart ska beräkna kapitalbaskraven för sina motpartsrelaterade transaktioner med kunden i enlighet med avsnitten 1–8 i detta kapitel, kapitel 4 avsnitt 4 i denna avdelning och avdelning VI, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om ett institut fungerar som clearingmedlem och ingår ett avtal med en kund till en annan clearingmedlem, vilket i enlighet med artikel 48.5 och 48.6 i förordning (EU) nr 648/2012 underlättar överföringen av tillgångar och säkerheter enligt artikel 305.2 b i den här förordningen för denna kund, och detta avtalsmässiga arrangemang ger upphov till en villkorad förpliktelse för det institutet, får institutet ange exponeringsvärdet noll för den villkorade förpliktelsen.
3.Om ett institut som fungerar som en clearingmedlem använder metoderna i avsnitt 3 eller 6 i detta kapitel för att beräkna kapitalbaskraven för sina exponeringar ska följande bestämmelser tillämpas:
Genom undantag från artikel 285.2 får institutet använda en marginalriskperiod på minst fem bankdagar för sina exponeringar mot en kund.
Institutet ska tillämpa en marginalriskperiod på minst tio bankdagar för sina exponeringar mot en central motpart.
Om en nettningsmängd som ingår i beräkningarna uppfyller kraven i artikel 285.3 a får institutet, genom undantag från artikel 285.3, bortse från den gräns som anges i 285.3 a, förutsatt att nettningsmängden inte uppfyller villkoren i 285.3 b och inte innehåller några omtvistade transaktioner eller exotiska optioner.
Om en central motpart håller en variationsmarginal mot en transaktion och institutets säkerheter inte är skyddade mot en central motparts insolvens ska institutet tillämpa en marginalriskperiod som är den kortare av ett år och transaktionens återstående löptid, men minst 10 bankdagar.
Förordning (EU) 2019/876
4.Om ett institut som fungerar som clearingmedlem använder metoden i avsnitt 4 för att beräkna kapitalbaskravet för sina exponeringar mot en klient, får detta institut genom undantag från artikel 281.2 i använda en löptidsfaktor på 0,21 för sin beräkning.
Förordning (EU) 2019/876
5.Om ett institut som fungerar som clearingmedlem använder metoden i avsnitt 5 i detta kapitel för att beräkna kapitalbaskravet för sina exponeringar mot en klient, får det institutet genom undantag från artikel 282.4 d använda en löptidsfaktor på 0,21 för sin beräkning
Förordning (EU) 2019/876
6.Ett institut som fungerar som clearingmedlem får använda det minskade exponeringsbelopp som uppstår till följd av beräkningarna i punkterna 3, 4 och 5 vid beräkning av sitt kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med avdelning VI.
Förordning (EU) 2019/876
7.Ett institut som fungerar som clearingmedlem som samlar in säkerheter från en kund för en motpartsrelaterad transaktion och för säkerheten vidare till den centrala motparten får räkna med denna säkerhet för att minska sin exponering mot klienten för denna motpartstransaktion.
Vid kundstrukturer med flera nivåer får den behandling som beskrivs i första stycket tillämpas på alla strukturens nivåer.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 305 Behandling av kundernas exponeringar
1.Ett institut som är kund ska beräkna kapitalbaskraven för sina motpartsrelaterade transaktioner med sin clearingmedlem i enlighet med avsnitten 1–8 i detta kapitel, kapitel 4 avdelning 4 i denna avdelning och avdelning VI, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
2.Utan att det påverkar tillvägagångssättet i punkt 1 får ett institut som är kund beräkna kapitalbaskraven för sina handelsexponeringar för motpartsrelaterade transaktioner med clearingmedlemmen i enlighet med artikel 306, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutets positioner och tillgångar i samband med dessa transaktioner kan urskiljas och separeras, för både clearingmedlemmen och den centrala motparten, från de positioner och tillgångar som tillhör såväl clearingmedlemmen som dennes övriga kunder, och denna åtskillnad och separering leder till att dessa positioner och tillgångar är konkursskyddade, om clearingmedlemmen eller en eller flera av dennes övriga kunder skulle drabbas av fallissemang eller insolvens.
De relevanta lagar, förordningar, regler och avtalsmässiga arrangemang som är tillämpliga eller bindande för detta institut eller för den centrala motparten underlättar överföringen av kundens positioner i samband med dessa kontrakt och transaktioner samt respektive säkerheter till en annan clearingmedlem inom den tillämpliga marginalriskperioden, om den ursprungliga clearingmedlemmen skulle drabbas av fallissemang eller insolvens. Under sådana omständigheter ska kundens positioner och säkerheten överföras till marknadsvärde, om inte kunden begär att positionen ska avräknas till marknadsvärde.
Kunden har genomfört en tillräckligt genomgripande rättslig utredning, som den har hållit uppdaterad, som bestyrker att arrangemangen som säkerställer att villkoren som anges i punkt b är uppfyllda är lagliga, giltiga, bindande och verkställbara enligt relevant rätt i relevant jurisdiktion eller jurisdiktioner.
Den centrala motparten är en kvalificerad central motpart.
Ett institut får vid bedömningen av sin efterlevnad av villkoren i led b första stycket beakta alla tydliga precedensfall av överföringar av kundpositioner och motsvarande säkerheter hos en central motpart och eventuella avsikter från branschen att fortsätta med dessa förfaranden.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om ett institut som är en kund inte lever upp till villkoren i punkt 2 a i denna artikel på grund av att institutet inte är skyddat mot förluster för den händelse att clearingmedlemmen och en annan av clearingmedlemmens kunder gemensamt skulle fallera, förutsatt att alla andra villkor i leden a–d i den punkten är uppfyllda, får institutet genom undantag från punkt 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskraven för sina handelsexponeringar för motpartsrelaterade transaktioner med clearingmedlemmen i enlighet med artikel 306, förutsatt att den 2-procentiga riskvikten enligt artikel 306.1 a ersätts med en 4-procentig riskvikt.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid kundstrukturer med flera nivåer får ett institut som är en kund på lägre nivå som får tillgång till en central motparts tjänster genom en kund på högre nivå endast tillämpa behandlingen i punkterna 2 eller 3 om villkoren däri uppfylls på alla nivåer i strukturen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 306 Kapitalbaskrav för handelsrelaterade exponeringar
1.Ett institut ska tillämpa följande behandling på sina handelsrelaterade exponeringar mot centrala motparter:
Det ska tillämpa riskvikten 2 % på exponeringsvärden för alla sina handelsrelaterade exponeringar mot kvalificerade centrala motparter.
Det ska tillämpa den riskvikt som används för schablonmetoden för kreditrisk enligt artikel 107.2 b på alla sina handelsrelaterade exponeringar mot icke-kvalificerade centrala motparter.
Om institutet agerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart och villkoren för den motpartsrelaterade transaktionen fastställer att institutet inte är skyldigt att ersätta kunden för eventuella förluster till följd av förändringar av denna transaktions värde om den centrala motparten skulle fallera, får det institutet sätta värdet av sin handelsrelaterade exponering mot den centrala motparten som motsvarar den motpartsrelaterade transaktionen till noll.
Om ett institut agerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart, och villkoren för den motpartsrelaterade transaktionen fastställer att institutet är skyldigt att ersätta kunden för eventuella förluster till följd av förändringar av denna transaktions värde om den centrala motparten skulle fallera ska det institutet tillämpa behandlingen i leden a eller b, beroende på vad som är tillämpligt, på den handelsrelaterade exponering mot den centrala motparten som motsvarar den motpartsrelaterade transaktionen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från punkt 1 får ett institut ange exponeringsvärdet noll för exponeringarna avseende motpartskreditrisken för de tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart eller en clearingmedlem vilka är konkursskyddade, om den centrala motparten, clearingmedlemmen eller en eller flera av clearingmedlemmens övriga kunder skulle bli insolventa.
Förordning (EU) 2019/876
3.Ett institut ska beräkna exponeringsvärden för sina handelsrelaterade exponeringar mot en central motpart i enlighet med avsnitt 1–8 i detta kapitel och kapitel 4 avsnitt 4, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
4.Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för sina handelsrelaterade exponeringar mot centrala motparter enligt artikel 92.3 som summan av exponeringsvärdena för sina handelsrelaterade exponeringar mot centrala motparter, beräknad i enlighet med punkterna 2 och 3 i den här artikeln, multiplicerad med den fastställda riskvikten enligt punkt 1 i den här artikeln.
Artikel 307 Kapitalbaskrav för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond
Ett institut som fungerar som clearingmedlem ska tillämpa följande behandling på sina exponeringar som följer av dess bidrag till en central motparts obeståndsfond.
Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina förfinansierade bidrag till en kvalificerad central motpartsfonds obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 308.
Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina förfinansierade och ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 309.
Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina ofinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 310.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 308 Kapitalbaskrav för förfinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond
1.Exponeringsvärdet för ett instituts förfinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond (DFi) ska vara det belopp som betalats in eller marknadsvärdet av de tillgångar som levererats av det institutet, minskat med eventuella belopp för detta bidrag som den kvalificerade centrala motparten redan har använt till att täcka sina förluster till följd av att en eller flera av dess clearingmedlemmar fallerat.
2.Ett institut ska beräkna kapitalbaskravet för att täcka exponeringen till följd av sitt förbetalda bidrag enligt följande:
där | |
Ki | = kapitalbaskravet, |
i | = index som anger clearingmedlemmen, |
KCCP | = den kvalificerade centrala motpartens hypotetiska kapital, som denna rapporterat till institutet i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012, |
DFi | = förbetalda bidrag, |
DFCCP | = den kvalificerade centrala motpartens förfinansierade finansiella medel, som denna rapporterat till institutet i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012, och |
DFCM | = summan av förfinansierade bidrag från den kvalificerade centrala motpartens alla clearingmedlemmar, som denna rapporterat till institutet i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar till följd av ett instituts förfinansierade bidrag till den kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 92.3 som kapitalbaskravet, fastställt i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, multiplicerat med 12,5.
Förordning (EU) 2019/876
4.har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
5.har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Artikel 309 Kapitalbaskrav för förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och för ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motpart
1.Ett institut ska använda följande formel för att beräkna kapitalbaskravet för exponeringarna till följd av sina förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och från ofinansierade bidrag till en sådan central motpart:
K = DF + UC
där | |
k | = kapitalbaskravet |
DF | = förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och |
UC | = ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond |
Förordning (EU) 2019/876
2.Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar till följd av ett instituts bidrag till den icke-kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 92.3 som kapitalbaskravet, beräknat i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, multiplicerat med 12,5.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 310 Kapitalbaskrav för ofinansierade bidrag till den kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond
Ett institut ska tillämpa en riskvikt på 0 % för sina ofinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 311 Kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter som inte längre uppfyller vissa villkor
1.Instituten ska tillämpa den behandling som föreskrivs i denna artikel om det har kommit till deras kännedom, till följd av ett offentligt tillkännagivande eller meddelande från den behöriga myndigheten för en central motpart som används av dessa institut eller från denna centrala motpart själv, att den centrala motparten inte längre uppfyller villkoren för auktorisation eller godkännande, beroende på vad som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om villkoret som anges i punkt 1 är uppfyllt ska instituten inom tre månader från att de får kännedom om den omständighet som avses där, eller tidigare om institutens behöriga myndigheter så kräver, göra följande med avseende på sina exponeringar mot den centrala motparten:
Tillämpa den behandling som anges i artikel 306.1 b på sina handelsrelaterade exponeringar mot den centrala motparten.
Tillämpa den behandling som anges i artikel 309 på sina förfinansierade bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond och på sina ofinansierade bidrag till den centrala motparten.
Behandla sina exponeringar – utöver dem som förtecknas i leden a och b – mot den centrala motparten som exponeringar mot ett företag i enlighet med den schablonmetod för kreditrisk som anges i kapitel 2.
Förordning (EU) 2019/876
Avdelning III Kapitalbaskrav för operativa risker
Kapitel 1 Allmänna principer för användning av de olika metoderna
Artikel 312 Tillstånd och anmälan
1.407För att få använda schablonmetoden ska instituten uppfylla kriterierna i artikel 320 och dessutom uppfylla de generella riskhanteringsstandarder som anges i artiklarna 74 och 85 i direktiv 2013/36/EU. Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna innan de använder schablonmetoden.
De behöriga myndigheterna ska tillåta instituten att använda en alternativ relevant indikator för affärsområdena ”hushållsbank” och ”storkundsbank”, om de villkor som anges i artiklarna 319.2 och 320 är uppfyllda.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.408De behöriga myndigheterna ska tillåta instituten att använda avancerade mätmetoder (internmätningsmetoder) baserade på sina egna mätningsmetoder för operativa risker, om alla kvalitativa och kvantitativa standarder som anges i artiklarna 321 respektive 322 uppfylls och om instituten uppfyller de generella riskhanteringsstandarder som anges i artiklarna 74 och 85 i direktiv 2013/36/EU och i avdelning VII kapitel 3 avsnitt II i det direktivet.
Instituten ska också ansöka om tillstånd från sina behöriga myndigheter om de vill utvidga och ändra sin internmätningsmetod på ett väsentligt sätt. De behöriga myndigheterna ska endast bevilja tillstånd, om instituten fortsätter att uppfylla de standarder som anges i första stycket efter dessa väsentliga utvidgningar och ändringar.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.409Instituten ska anmäla alla ändringar av modellerna för internmätningsmetoder till de behöriga myndigheterna.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.410EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder som specificerar
de metoder som de behöriga myndigheterna använder för att bedöma om institut ska tillåtas att använda internmätningsmetoder,
villkoren för bedömning av hur väsentliga utvidgningarna och ändringarna av internmätningsmetoderna är,
formerna för den anmälan som krävs enligt punkt 3.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 313 Återgång till användning av mindre sofistikerade metoder
1.411Institut som använder schablonmetoden får endast återgå till att använda basmetoden om villkoren i punkt 3 är uppfyllda.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.412Institut som använder internmätningsmetoder får endast återgå till att använda schablonmetoden eller basmetoden om villkoren i punkt 3 är uppfyllda.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.413Ett institut får endast återgå till att använda en mindre sofistikerad metod för operativ risk om båda följande villkor är uppfyllda:
Institutet har på ett tillfredsställande sätt för den behöriga myndigheten visat att användningen av en mindre sofistikerad metod inte föreslås i syfte att sänka kapitalbaskravet för institutets operativa risker, är nödvändig på grund av institutets egenskaper och komplexitet och inte skulle få någon betydande negativ inverkan på institutets solvens eller dess förmåga att hantera den operativa risken effektivt.
Institutet har fått förhandstillstånd från den behöriga myndigheten.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 314 Kombinerad användning av olika metoder
1.414Institut får använda en kombination av metoder, under förutsättning att de får tillstånd för detta av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna ska bevilja ett sådant tillstånd, om de krav som fastställs i punkterna 2–4 i tillämpliga fall är uppfyllda.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.415Ett institut får tillämpa en internmätningsmetod tillsammans med antingen basmetoden eller schablonmetoden, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Den kombination av metoder som institutet använder fångar upp institutets samtliga operativa risker och de behöriga myndigheterna har godkänt den metod som institutet ska tillämpa för att täcka olika verksamheter, geografiska lokaliseringar, rättsliga strukturer eller andra relevanta indelningar som fastställts internt.
De kriterier som anges i artikel 320 och i de standarder som fastställs i artiklarna 321 och 322 ska vara uppfyllda för den del av verksamheterna som omfattas av schablonmetoden och internmätningsmetoden.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.416Behöriga myndigheter ska införa följande tilläggsvillkor för att ge ett institut tillstånd att tillämpa en internmätningsmetod tillsammans med antingen basmetoden eller schablonmetoden:
Den dag då en internmätningsmetod börjar tillämpas ska en betydande del av institutets operativa risker kunna fångas upp av denna metod.
Institutet ska åta sig att gradvis införa internmätningsmetoden för en väsentlig del av verksamheten enligt en tidsplan som har överlämnats till och godkänts av de behöriga myndigheterna.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.417Ett institut får endast begära tillstånd från den behöriga myndigheten för att tillämpa en kombination av basmetoden och schablonmetoden under särskilda omständigheter, till exempel vid förvärv av ny verksamhet, som kan kräva en övergångsperiod för införandet av schablonmetoden.
En behörig myndighet ska endast bevilja ett sådant tillstånd, om institutet har åtagit sig att tillämpa schablonmetoden enligt en tidsplan som har överlämnats till och godkänts av den behöriga myndigheten.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.418EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder som specificerar
de villkor som de behöriga myndigheterna ska tillämpa vid sin bedömning av den metod som avses i punkt 2 a,
de villkor som de behöriga myndigheterna ska tillämpa när de beslutar huruvida de ska införa de tilläggsvillkor som avses i punkt 3.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2016.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Kapitel 2 Basmetoden
Artikel 315 Kapitalbaskrav
1.419Enligt basmetoden är kapitalbaskravet för operativ risk lika med 15 % av det treåriga genomsnittet av den relevanta indikator som anges i artikel 316.
Instituten ska beräkna det treåriga genomsnittet av den relevanta indikatorn på grundval av de senaste tre tolvmånadersobservationer som gjorts vid räkenskapsårets slut. Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får instituten använda företagets egna skattningar.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.420Om ett institut har varit verksamt i mindre än tre år, får det använda företagets egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska data så snart de finns tillgängliga.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.421Om ett institut för sin behöriga myndighet kan visa att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn på grund av en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter skulle leda till felskattningar av kapitalbaskrav för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser och ska vederbörligen underrätta EBA om detta. Under sådana omständigheter får den behöriga myndigheten på eget initiativ även kräva att ett institut ändrar beräkningen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.422Om den relevanta indikatorn är negativ eller noll för en viss observation, ska instituten inte beakta denna uppgift vid beräkningen av det treåriga genomsnittet. Instituten ska beräkna det treåriga genomsnittet som summan av de positiva talen, dividerad med antalet positiva tal.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 316 Relevant indikator
1.423För institut som tillämpar de redovisningsstandarder som införs genom direktiv 86/635/EEG, baserade på redovisningskategorierna för resultaträkning för institut enligt artikel 27 i det direktivet, ska den relevanta indikatorn vara summan av de poster som anges i tabell 1 i denna punkt. Instituten ska inkludera varje post i summan med sitt positiva eller negativa tecken.
Tabell 1
Ränteintäkter och liknande intäkter
Räntekostnader och liknande kostnader
Intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig/fast avkastning
Provisionsintäkter
Provisionskostnader och avgifter
Nettovinst eller nettoförlust av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Instituten ska anpassa dessa poster så att de avspeglar följande villkor:
Instituten ska beräkna den relevanta indikatorn före avdrag av avsättningar och rörelsekostnader. Instituten ska till rörelsekostnaderna räkna arvoden för utkontrakterade tjänster som tillhandahållits av tredje part som inte är moder- eller dotterföretag till institutet eller dotterföretag till ett moderföretag som också är kreditinstitutets moderföretag. Instituten får dra av kostnaderna för utkontrakterade tjänster som tillhandahållits av tredje part från den relevanta indikatorn i de fall då de betalas till ett företag som är föremål för bestämmelser i den bemärkelse som avses i denna förordning.
Instituten får inte använda följande poster vid beräkningen av den relevanta indikatorn:
Realiserad vinst/förlust från försäljning av poster utanför handelslagret.
Inkomster från extraordinära poster eller poster som inte avser den normala verksamheten.
Försäkringsintäkter.
Om omvärdering av handelsposter ingår i resultaträkningen, får instituten inkludera omvärderingen. Om ett institut tillämpar artikel 36.2 i direktiv 86/635/EEG, ska det inkludera sådan omvärdering som tas upp i resultaträkningen.
Genom undantag från första stycket i denna punkt får institut välja att inte tillämpa redovisningskategorierna för resultaträkningen enligt artikel 27 i direktiv 86/635/EEG på finansiell och operationell leasing i syfte att beräkna den relevanta indikatorn, och i stället
inkludera ränteintäkter från finansiell och operationell leasing samt vinster från leasade tillgångar i den kategori som avses i tabell 1 punkt 1,
inkludera räntekostnader från finansiell och operationell leasing, underskott, avskrivning och nedskrivning av leasade tillgångar i den kategori som avses i tabell 1 punkt 2.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
2.424Om ett institut omfattas av andra redovisningsstandarder än de som fastställs i direktiv 86/635/EEG, ska det beräkna den relevanta indikatorn på grundval av de uppgifter som bäst avspeglar den definition som anges i denna artikel.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.425EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder i syfte att fastställa metoden för att beräkna den relevanta indikator som avses i punkt 2.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2017.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Kapitel 3 Schablonmetoden
Artikel 317 Kapitalbaskrav
1.426Enligt schablonmetoden ska instituten dela in sina verksamheter i de affärsområden som anges i tabell 2 i punkt 4 och i enlighet med principerna i artikel 318.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.427Instituten ska beräkna kapitalbaskravet för operativ risk som det treåriga genomsnittet av summan av de årliga kapitalbaskraven för samtliga de affärsområden som avses i tabell 2 i punkt 4. Det årliga kapitalbaskravet för varje affärsområde är lika med produkten av den motsvarande betafaktor som anges i tabellen och den del av den relevanta indikatorn som har fördelats på respektive affärsområde.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.428För ett visst år får instituten utan begränsningar kvitta negativa kapitalbaskrav till följd av en negativ del av den relevanta indikatorn i ett affärsområde mot positiva kapitalbaskrav inom andra affärsområden. Om det sammanlagda kapitalbaskravet för samtliga affärsområden för ett visst år är negativt, ska instituten ange värdet noll som täljare för det året.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.429Instituten ska beräkna det treåriga genomsnittet av den summa som avses i punkt 2 på grundval av de senaste tre tolvmånadersobservationer som gjorts vid räkenskapsårets slut. Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får instituten använda företagets egna skattningar.
Om ett institut för sin behöriga myndighet kan visa att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn, på grund av en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter, skulle leda till felskattningar av kapitalbaskrav för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta instituten att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser och ska vederbörligen underrätta EBA om detta. Under sådana omständigheter får den behöriga myndigheten på eget initiativ även kräva att ett institut ändrar beräkningen.
Om ett institut har varit verksamt i mindre än tre år, får det använda företagets egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska data så snart de finns tillgängliga.
Tabell 2 | ||
|---|---|---|
Affärsområde | Verksamhet | Procentandel (betafaktor) |
Företagsfinansiering | Garantiverksamhet för finansiella instrument eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande. | 18 % |
Handel och finansförvaltning | Handel för egen räkning. | 18 % |
Privatkundsmäkleri (Verksamhet som avser fysiska personer eller små och medelstora företag som uppfyller kriterierna i artikel 123 om klassen för hushållsexponeringar) | Mottagande och vidarebefordran av order beträffande ett eller flera finansiella instrument. | 12 % |
Storkundsbank | Mottagande av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel. | 15 % |
Privata banktjänster (Verksamhet som avser fysiska personer eller små och medelstora företag som uppfyller kriterierna i artikel 123 om klassen för hushållsexponeringar) | Mottagande av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel. | 12 % |
Betalning och avveckling | Betalningsförmedling. | 18 % |
Administrationsuppdrag | Förvaring och handhavande av finansiella instrument för kunders räkning, bland annat värdepappersförvaring och liknande tjänster, exempelvis handhavande av kontanta medel/finansiella säkerheter. | 15 % |
Kapitalförvaltning | Portföljförvaltning. | 12 % |
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 318 Principerna för fördelning i affärsområden
1.430Instituten ska utveckla och dokumentera särskilda riktlinjer och kriterier för fördelning av den relevanta indikatorn på berörda affärsområden och aktiviteter inom den standardiserade ram som anges i artikel 317. De ska se över och anpassa dessa riktlinjer och kriterier i tillämpliga delar till nya eller förändrade affärsverksamheter och risker.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.431Instituten ska tillämpa följande principer för fördelning i affärsområden:
Instituten ska fördela alla aktiviteter i affärsområden utan överlappning, så att de täcker hela affärsområdet.
Instituten ska allokera alla aktiviteter som inte lätt kan placeras inom affärsområdesramen, men som utgör en stödjande verksamhet till en verksamhet inom ramen, som tillhörande det affärsområde som aktiviteten stöder. Om mer än ett affärsområde stöds av den stödjande verksamheten, ska instituten använda objektiva fördelningskriterier.
Om en aktivitet inte kan placeras in i ett visst affärsområde, ska instituten använda det affärsområde som har den högsta procentsatsen. Detsamma gäller också för en stödjande verksamhet med koppling till verksamheten.
Institut har möjlighet att använda interna prissättningsmetoder för att fördela den relevanta indikatorn på olika affärsområden. Kostnader som genererats inom ett affärsområde men som kan tillskrivas ett annat affärsområde får omfördelas till det affärsområde som de tillhör.
Fördelningen av aktiviteter i affärsområden för kapitalkrav för operativ risk ska överensstämma med de kategorier som instituten använder för kredit- och marknadsrisker.
Den verkställande ledningen ska ansvara för riktlinjerna för fördelning i affärsområden under överinseende av institutets ledningsorgan.
Instituten ska låta fördelningen i affärsområden genomgå oberoende översyn.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.432EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa tillämpningsvillkoren för de principer för fördelning i affärsområden som anges i denna artikel.
EBA ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 31 december 2017.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 319 Alternativ schablonmetod
1.433Enligt den alternativa schablonmetoden ska instituten tillämpa följande för affärsområdena ”hushållsbank” och ”storkundsbank”:
Den relevanta indikatorn ska vara en standardiserad intäktsindikator som är lika med det nominella beloppet av lån och förskott, multiplicerat med 0,035.
Lån och förskott består av de totala utnyttjade beloppen i motsvarande kreditportföljer. För affärsområdet ”storkundsbank” ska instituten också inbegripa värdepapper utanför handelslagret i det nominella beloppet av lån och förskott.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.434För att få använda den alternativa schablonmetoden ska institutet uppfylla följande villkor:
Institutets hushålls- och/eller storkundsbankverksamheter ska svara för minst 90 % av intäkterna.
En väsentlig andel av institutets hushålls- och/eller storkundsbankverksamhet ska innefatta lån där sannolikheten för fallissemang (PD) är hög.
Den alternativa schablonmetoden ska vara en lämplig grund för beräkning av institutets kapitalbaskrav för operativ risk.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 320 Kriterier för schablonmetoden435
De kriterier som avses i artikel 312.1 första stycket är följande:
Ett institut ska ha ett väldokumenterat bedömnings- och hanteringssystem för operativ risk med tydlig ansvarsfördelning. Det ska identifiera sina exponeringar mot operativ risk och spåra relevanta data om operativ risk, däribland data om betydande förluster. Detta system ska vara föremål för regelbunden och oberoende översyn, som ska genomföras av en intern eller extern part med den kunskap som krävs för att genomföra en sådan översyn.
Ett instituts klassificeringssystem för operativ risk ska vara nära integrerat med institutets riskhanteringsprocesser. Resultaten ska utnyttjas som en del av processen för övervakning och kontroll av institutets riskprofil avseende operativ risk.
Ett institut ska upprätta ett system för rapportering till den verkställande ledningen som förser relevanta verksamhetsområden inom instituten med rapporter avseende operativ risk. Ett institut ska ha rutiner för att kunna vidta lämpliga åtgärder utifrån uppgifterna i rapporterna.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Kapitel 4 Internmätningsmetoder
Artikel 321 Kvalitativa standarder436
De kvalitativa standarder som avses i artikel 312.2 är följande:
Ett instituts interna metod för mätning av operativa risker ska vara nära integrerad med dess dagliga riskhanteringsprocesser.
Ett institut ska ha en oberoende riskhanteringsfunktion för operativa risker.
Ett institut ska regelbundet rapportera om exponeringar mot operativa risker och om förluster och ha rutiner för att kunna vidta lämpliga korrigerande åtgärder.
Ett instituts riskhanteringssystem ska vara väl dokumenterat. Institutet ska ha rutiner för att säkerställa överensstämmelse med dokumentationen och riktlinjer för hantering av situationer, då riskhanteringen inte överensstämmer med dokumentationen.
Ett instituts processer för hantering av operativa risker och mätsystem ska vara föremål för regelbunden översyn av interna eller externa revisorer.
Ett instituts interna valideringsprocesser ska fungera sunt och tillfredsställande.
Dataflödena och processerna förknippade med ett instituts riskmätningssystem ska vara transparenta och tillgängliga.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 322 Kvantitativa standarder
1.437De kvantitativa standarder som avses i artikel 312.2 omfattar standarder för processer, intern och extern data, scenarioanalys, affärsmiljö samt interna kontrollsystem, enligt vad som anges i punkterna 2–6.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.438Följande standarder avser processer:
Vid beräkning av kapitalbaskrav ska ett institut beakta både förväntade och ej förväntade förluster, såvida inte förväntad förlust fångas upp på lämpligt sätt i dess interna affärspraxis. Måttet på operativ risk ska fånga upp extrema händelser som kan ge allvarliga följder och uppnå en statistisk säkerhetsnivå som är jämförbar med ett konfidensintervall på 99,9 % under en ettårsperiod.
Ett instituts mätningssystem för operativa risker ska innefatta användning av intern och extern data, scenarioanalys och faktorer som avspeglar affärsmiljön samt interna kontrollsystem enligt vad som anges i punkterna 3–6. Ett institut ska ha en väldokumenterad metod för att väga in användning av dessa fyra delar i det övergripande riskmätningssystemet för operativa risker.
Ett instituts riskmätningssystem ska fånga upp de avgörande riskfaktorer som påverkar formen av fördelningskurvans ytterområden för den estimerade fördelningen av förluster.
Ett institut får bara åberopa antaganden om korrelationer beträffande förluster för operativa risker som är hänförliga till olika händelsetyper om dess system för mätning av korrelationer är sunda, genomförda med integritet och beaktar den osäkerhet som omger alla sådana korrelationsskattningar, särskilt under kritiska perioder. Ett institut ska validera sina korrelationsantaganden genom att använda lämpliga kvantitativa och kvalitativa metoder.
Ett instituts riskmätningssystem ska vara inbördes konsekvent och undvika dubbelräkning av kvalitativa estimat eller riskreducerande åtgärder som godkänts inom andra områden i denna förordning.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.439Följande standarder avser interna data:
Ett institut ska basera sina internt framtagna riskmått för operativ risk på en minimihistorisk observationsperiod på minst fem år. När ett institut för första gången tillämpar en internmätningsmetod, får en historisk period på tre år godtas.
Ett institut ska kunna hänföra sina data om historiska interna förluster på de affärsområden som definieras i artikel 317 och på de typer av händelser som definieras i artikel 324 och på begäran lämna dessa data till de behöriga myndigheterna. Under särskilda omständigheter får ett institut föra förlusthändelser som påverkar hela institutet till ett ytterligare affärsområde, ”företagsövergripande poster”. Ett institut ska ha dokumenterade och objektiva kriterier för att hänföra förluster till de specificerade affärsområdena och händelsetyperna. Ett institut ska registrera de förluster till följd av operativa risker som avser kreditrisker och som tidigare har inkluderats i de interna databaserna för kreditrisk i databaserna för operativ risk och identifiera dessa separat. Sådana förluster ska inte omfattas av kapitalkrav för operativa risker, så länge som institutet måste fortsätta att behandla dem som kreditrisker vid beräkningen av kapitalbaskraven. Ett institut ska innefatta de förluster till följd av operativa risker som avser marknadsrisker i kapitalbaskravet för operativ risk.
Institutets data om interna förluster ska vara heltäckande, så att de fångar in alla väsentliga verksamheter och exponeringar från alla lämpliga undersystem och geografiska lokaliseringar. Ett institut ska kunna motivera att alla utelämnade verksamheter eller exponeringar, både enskilt och tillsammans, inte skulle ha fått någon väsentlig effekt på de övergripande riskskattningarna. Ett institut ska fastställa lämpliga minimiförlusttrösklar för insamling av data om interna förluster.
Utöver information om bruttoförlustbelopp ska ett institut samla information om datum för händelserna, eventuella återvinningar av bruttoförlustbelopp, samt beskrivande information om de bakomliggande faktorerna eller orsakerna till förlusten.
Ett institut ska ha särskilda kriterier för att fördela förluster som uppstått till följd av en förlusthändelse inom en central funktion eller en verksamhet som omfattar mer än ett affärsområde samt till följd av därtill relaterade förlusthändelser under en tidsperiod.
Ett institut ska ha dokumenterade rutiner för bedömning av registrerade förlustdatas löpande relevans, däribland situationer då individuella bedömningar, upptäckning av belopp och andra justeringar får tillämpas, i vilken utsträckning de får användas och vem som har tillåtelse att fatta sådana beslut.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.440Följande kvalificeringsstandarder avser externa data:
Ett instituts mätningssystem för operativ risk ska utnyttja relevanta externa data, särskilt när det finns anledning att tro att institutet är utsatt för ovanliga, men potentiellt allvarliga, förluster. Varje institut ska ha en systematisk process för fastställande av i vilka situationer extern data ska användas och för att avgöra vilka metoder som ska användas för att föra in data i riskmätningssystemet.
Ett institut ska regelbundet se över och dokumentera villkor och rutiner för användning av extern data samt låta dem bli föremål för återkommande oberoende översyn.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.441Ett institut ska använda scenarioanalyser som bygger på expertutlåtanden tillsammans med externa data för att utvärdera exponering mot extrema händelser. Institutet ska kontinuerligt validera och omvärdera sådana bedömningar genom jämförelse med faktiska förluster för att säkerställa att de är rimliga.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
6.442Följande kvalificeringsstandarder avser affärsmiljö och interna kontrollfaktorer:
Ett instituts interna riskklassificeringsmetod ska fånga upp den centrala affärsmiljön och interna kontrollfaktorer som kan förändra institutets riskprofil med avseende på operativ risk.
Ett institut ska motivera valet av varje faktor som betydelsefull riskfaktor baserat på erfarenhet och expertutlåtanden om de berörda affärsområdena.
Ett institut ska inför de behöriga myndigheterna kunna motivera riskskattningarnas känslighet för förändringar av faktorerna och den relativa vikten för de olika faktorerna. Utöver att fånga upp förändringar i risk till följd av förbättrad riskkontroll ska institutets riskmätningsramverk även fånga upp potentiell ökningar av risk till följd av verksamhetens ökade komplexitet eller ökad omsättning.
Ett institut ska dokumentera sitt riskmätningsramverk och låta det omfattas av oberoende översyn inom institutet och av de behöriga myndigheterna. Ett institut ska kontinuerligt validera och omvärdera processen och resultaten genom jämförelse med faktiska interna förluster och relevanta externa data.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 323 Försäkringseffekter och andra mekanismer för risköverföring
1.443De behöriga myndigheterna ska på de villkor som anges i punkterna 2–5 ge instituten tillstånd att erkänna försäkringseffekter och andra mekanismer för risköverföring, om instituten kan visa att en märkbar riskreducerande effekt uppnås.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.444Försäkringsgivaren ska vara auktoriserad att tillhandahålla försäkringar eller återförsäkringar och ska ha en minsta skaderegleringsförmåga, vilken ska fastställas av ett externt kreditvärderingsinstitut, som av EBA getts kreditkvalitetssteg 3 eller högre i enlighet med reglerna för fastställande av riskvikt för exponeringar mot de institut som avses i avdelning II kapitel 2.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.445Försäkringsinstitutens och institutens försäkringsramverk ska uppfylla samtliga följande villkor:
Försäkringen har en ursprunglig löptid på minst ett år. För försäkringar med en resterande löptid på mindre än ett år ska institutet göra lämpliga nedsättningar som avspeglar försäkringens minskande återstående löptid upp till en fullständig hundraprocentig nedsättning för försäkringar med en återstående löptid på 90 dagar eller mindre.
Försäkringen har en uppsägningstid på minst 90 dagar för annullering av kontraktet.
Försäkringen innehåller inte några undantag eller begränsningar som utlöses av tillsynsmyndighetens åtgärder eller som, om institutet skulle gå i konkurs, hindrar institutets konkursförvaltare eller likvidator från att återvinna skador som åsamkats eller kostnader som institutet får, utom i fråga om händelser som inträffat efter inledandet av konkursförvaltningen eller likvidationsförfarandet avseende institutet. Försäkringen får emellertid utesluta böter, viten eller skadestånd som ålagts av de behöriga myndigheterna.
I beräkningen av de riskreducerande åtgärdernas effekt ska försäkringsskyddet vägas in på ett sätt som är öppet och som ansluter till den faktiska sannolikhet för förluster och deras effekter som användes vid den övergripande beräkningen av kapitalkravet för operativa risker.
Försäkringen ska tillhandahållas av tredje part. Vid försäkringar genom captivebolag och närstående företag måste exponeringen överföras på en oberoende tredje part som uppfyller kvalifikationskriterierna i punkt 2.
Ramverket för erkännande av försäkring ska vara väl motiverat och dokumenterat.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.446Metoden för att erkänna försäkringar ska genom tillämpning av avdrag eller nedsättningar avseende försäkringsbeloppet omfatta samtliga följande delar:
Försäkringens återstående löptid, om den är mindre än ett år.
Försäkringens uppsägningstid, om den är kortare än ett år.
Osäkerhet i fråga om med betalning samt obalanser i försäkringsskyddet när det gäller försäkringens täckning.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.447Minskningen av kapitalbaskraven till följd av att ett institut tillgodoräknar försäkring och andra former av risköverföring får inte överstiga 20 % av kapitalbaskravet för operativ risk utan de riskreducerande åtgärderna.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 324 Klassificering av förlusthändelsetyper448
De förlusthändelsetyper som avses första stycket i artikel 322.3 b är följande:
Tabell 3 | |
|---|---|
Händelsetyp | Definition |
Interna bedrägerier | Förluster till följd av handlingar som är avsedda att bedra, tillskansa sig egendom eller kringgå bestämmelser, lagstiftning eller företagets policy, med undantag för förluster som orsakats av diskriminering eller som sammanhänger med social eller kulturell mångfald, vilka involverar åtminstone en intern part. |
Externa bedrägerier | Förluster till följd av tredje mans handlingar i syfte att undanhålla, tillskansa sig egendom eller kringgå lagstiftning. |
Anställningsförhållanden och arbetsmiljö | Förluster till följd av handlingar som inte är förenliga med lagar och avtal om anställning, hälsa och säkerhet, till följd av betalning av skadestånd för personskada, däribland även förluster som orsakats av diskriminering eller som sammanhänger med social eller kulturell mångfald. |
Clients, Products & Business Practices | Förluster till följd av att en professionell förpliktelse mot vissa kunder (inbegripet krav på förtroende och lämplighet) oavsiktligt eller genom försummelse inte uppfyllts eller förluster till följd av en produkts karaktär eller utformning. |
Skador på materiella tillgångar | Förluster som uppkommer genom förlust av eller skada på materiella tillgångar till följd av naturkatastrofer eller andra händelser. |
Avbrott i affärsverksamhet och systemfel | Förluster till följd av avbrott i affärsverksamheten eller systemfel. |
Utförande, leverans och processtyrning | Förluster till följd av misslyckad transaktionshantering eller processtyrning i samband med kontakter med handelspartner och säljare. |
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avdelning III Kapitalbaskrav för operativ risk
Kapitel 1 Beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk
Artikel 311a Definitioner449
I denna avdelning gäller följande definitioner:
operativ riskhändelse: varje händelse som är kopplad till en operativ risk och som genererar en eller flera förluster under ett eller flera räkenskapsår.
aggregerad bruttoförlust: summan av alla bruttoförluster som är kopplade till samma operativa riskhändelse under ett eller flera räkenskapsår.
aggregerad nettoförlust: summan av alla nettoförluster som är kopplade till samma operativa riskhändelse under ett eller flera räkenskapsår.
förluster som slagits ihop: alla operativa förluster som orsakas av en gemensam underliggande utlösande faktor eller grundorsak och som kan slås ihop till en operativ riskhändelse.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 312 Kapitalbaskrav för operativ risk450
Kapitalbaskravet för operativ risk ska vara den verksamhetsindikatorkomponent som beräknas i enlighet med artikel 313.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 313 Verksamhetsindikatorkomponent451
Instituten ska beräkna sin verksamhetsindikatorkomponent i enlighet med följande formel:
där | |
BIC | = verksamhetsindikatorkomponent, |
BI | = verksamhetsindikator, uttryckt i miljarder EUR, beräknad i enlighet med artikel 314. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 314 Verksamhetsindikator
1.452Instituten ska beräkna sin verksamhetsindikator i enlighet med följande formel:
BI = ILDC + SC + FC
där | |
BI | = verksamhetsindikator, uttryckt i miljarder EUR, |
IDLC | = ränte-, leasing- och utdelningskomponenten, uttryckt i miljarder EUR och beräknad i enlighet med punkt 2, |
SC | = tjänstekomponenten, uttryckt i miljarder EUR och beräknad i enlighet med punkt 5, |
FC | = den finansiella komponenten, uttryckt i miljarder EUR och beräknad i enlighet med punkt 6. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.453Vid tillämpning av punkt 1 ska ränte-, leasing- och utdelningskomponenten beräknas enligt följande formel:
ILDC = min(ic,0,0225 * AC) + DC
där | |
IDLC | = ränte-, leasing- och utdelningskomponenten, |
IC | = räntekomponenten, som är institutets ränteintäkter från alla finansiella tillgångar och andra ränteintäkter, inklusive finansiella intäkter från finansiell leasing och intäkter från operationell leasing och vinster från leasade tillgångar, minus institutets räntekostnader från alla finansiella skulder och andra räntekostnader, inklusive räntekostnader från finansiell och operationell leasing, avskrivning och nedskrivning av och förluster från leasade tillgångar, beräknad som det årliga medelvärdet av det absoluta värdet på skillnaderna för de tre senaste räkenskapsåren, |
AC | = tillgångskomponenten, som är summan av institutets totala utestående lån brutto, förskott, räntebärande värdepapper, inklusive statsobligationer, och leasingtillgångar, beräknad som det årliga medelvärdet för de tre senaste räkenskapsåren på grundval av beloppen i slutet av varje räkenskapsår, |
DC | = utdelningskomponenten, som är institutets utdelningsintäkter från investeringar i aktier och fonder som inte konsoliderats i institutets finansiella rapporter, inklusive utdelningsintäkter från icke-konsoliderade dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag, beräknad som det årliga medelvärdet för de tre senaste räkenskapsåren. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.454Genom undantag från punkt 2 får ett moderinstitut inom EU till och med den 31 december 2027 begära tillstånd från sin samordnande tillsynsmyndighet att beräkna en separat ränte-, leasing- och utdelningskomponent för något av sina specifika dotterinstitut och att lägga till resultatet av denna beräkning till den ränte-, leasing- och utdelningskomponent som beräknats på gruppnivå för övriga enheter i gruppen, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Dotterinstitutens hushålls- eller storkundsbankverksamhet svarar för merparten av deras verksamhet.
En väsentlig andel av dotterinstitutens hushålls- eller storkundsbankverksamhet innefattar lån där sannolikheten för fallissemang (PD) är hög.
Användningen av undantaget utgör en lämplig grund för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk för moderinstitutet inom EU.
När det väl har beviljats ska tillståndet, och dess villkor, omprövas av den samordnande tillsynsmyndigheten vartannat år.
Den samordnande tillsynsmyndigheten ska underrätta EBA så snart ett sådant tillstånd har beviljats, bekräftats eller återkallats.
Senast den 31 december 2031 ska EBA till kommissionen rapportera om användningen av och lämpligheten i det undantag som avses i första stycket, särskilt med beaktande av de specifika affärsmodeller som berörs och lämpligheten i de relaterade kapitalbaskraven för operativ risk. På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2032 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.455Till och med den 31 december 2027 eller till dess att den samordnande tillsynsmyndigheten beviljar tillstånd i enlighet med punkt 3, beroende på vilket som inträffar först, får ett moderinstitut inom EU som har beviljats tillstånd att tillämpa den alternativa schablonmetoden på affärsområdena hushållsbank och storkundsbank för att beräkna sitt kapitalbaskrav för operativ risk, efter att ha informerat sin samordnande tillsynsmyndighet, fortsätta att använda den alternativa schablonmetod som anges i den version av denna förordning som är tillämplig den 8 juli 2024 för att beräkna kapitalbaskraven för operativ risk avseende dessa två affärsområden och i enlighet med det befintliga tillståndets tillämpningsområde.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.456Vid tillämpning av punkt 1 ska tjänstekomponenten beräknas enligt följande formel:
SC = max (OI, OE) + max (FI, FE)
där | |
SC | = tjänstekomponenten, |
OI | = övriga rörelseintäkter, som är det årliga medelvärdet för de tre senaste räkenskapsåren av institutets intäkter från ordinarie bankverksamhet som inte ingår i andra poster i verksamhetsindikatorn men är av liknande karaktär, |
OE | = övriga rörelsekostnader, som är det årliga medelvärdet för de tre senaste räkenskapsåren av institutets kostnader och förluster från ordinarie bankverksamhet som inte ingår i andra poster i verksamhetsindikatorn men som är av liknande karaktär och från operativa riskhändelser, |
FI | = avgifts- och provisionsintäktskomponenten, som är det årliga medelvärdet för de tre senaste räkenskapsåren av institutets intäkter från tillhandahållande av rådgivning och tjänster, inklusive intäkter som institutet erhåller i egenskap av utkontrakteringsföretag för finansiella tjänster, |
FE | = avgifts- och provisionskostnadskomponenten, som är det årliga medelvärdet för de tre senaste räkenskapsåren av de kostnader som institutet betalt för erhållande av rådgivning och tjänster, inklusive utkontrakteringsavgifter som betalats av institutet för tillhandahållande av finansiella tjänster men exklusive utkontrakteringsavgifter som betalats för tillhandahållande av icke-finansiella tjänster. |
Med den behöriga myndighetens förhandstillstånd och i den utsträckning som det institutionella skyddssystemet förfogar över lämpliga och enhetligt fastställda system för övervakning och klassificering av operativa risker får de institut som ingår i ett institutionellt skyddssystem som uppfyller kraven i artikel 113.7 beräkna tjänstekomponenten med avdrag för eventuella inkomster som kommer från eller utgifter som betalas till institut som ingår i samma institutionella skyddssystem. Eventuella förluster till följd av relaterade operativa risker ska delas mellan dem som ingår i det institutionella skyddssystemet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.457Vid tillämpning av punkt 1 ska den finansiella komponenten beräknas enligt följande formel:
FC = TC + BC
där | |
FC | = den finansiella komponenten, |
TC | = handelslagerkomponenten, som är det årliga medelvärdet av de absoluta värdena för de tre senaste räkenskapsåren av nettoresultatet i institutets handelslager, som fastställts som lämpligt antingen i enlighet med redovisningsstandarder eller i enlighet med del tre avdelning I kapitel 3, inklusive från tillgångar och skulder som är kopplade till handel, från säkringsredovisning och från växelkursdifferenser, |
BC | = komponenten för verksamhet utanför handelslagret, som är det årliga medelvärdet av de absoluta värdena för de tre senaste räkenskapsåren av nettoresultatet i institutets verksamhet utanför handelslagret, inbegripet från finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet, från säkringsredovisning och från växelkursdifferenser och från realiserade vinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder som inte är värderade till verkligt värde via resultatet. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.458Instituten ska inte använda något av följande vid beräkningen av sin verksamhetsindikator:
Intäkter och kostnader från försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet.
Premier som betalats och betalningar som erhållits från inköpta försäkrings- eller återförsäkringsavtal.
Administrativa kostnader, inklusive personalkostnader, utkontrakteringsavgifter som betalats för tillhandahållande av icke-finansiella tjänster och andra administrativa kostnader.
Återvinning av administrativa kostnader, inklusive återvinning av betalningar för kunders räkning.
Kostnader för lokaler och anläggningstillgångar, utom om dessa kostnader är en följd av operativa riskhändelser.
Avskrivning av materiella tillgångar och avskrivning av immateriella tillgångar, med undantag för avskrivningar kopplade till operationella leasingtillgångar, som ska ingå i kostnaderna för finansiell och operationell leasing.
Avsättningar och återföring av avsättningar, utom om dessa avsättningar avser operativa riskhändelser.
Kostnader för aktiekapital som ska återbetalas på begäran.
Nedskrivning och återföring av nedskrivning.
Förändringar i goodwill som beaktas i resultatet.
Bolagsskatt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.459Om ett institut har varit verksamt i mindre än tre år ska det använda företagets egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av de relevanta komponenterna för sin verksamhetsindikator, på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt. Institutet ska börja använda historiska uppgifter så snart dessa uppgifter finns tillgängliga.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Verksamhetsindikatorns komponenter, och deras användning, genom att utarbeta förteckningar över typiska delposter, med beaktande av internationella regleringsstandarder och, om så är lämpligt, den tillsynsgräns som fastställs i del tre avdelning I kapitel 3.
De aspekter som anges i punkt 7 i denna artikel.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
10.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera posterna i verksamhetsindikatorn genom att hänföra dessa till de motsvarande celler för rapportering som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 om så är lämpligt.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 315 Justeringar av verksamhetsindikatorn
1.460Instituten ska i sin beräkning av verksamhetsindikatorn inkludera verksamhetsindikatorsposter för sammanslagna eller förvärvade enheter eller verksamheter från tidpunkten för sammanslagningen eller förvärvet, beroende på vad som är tillämpligt, och ska täcka de tre senaste räkenskapsåren.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.461Instituten får från den behöriga myndigheten begära tillstånd att från verksamhetsindikatorn undanta belopp som är kopplade till avyttrade enheter eller verksamheter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Hur instituten ska fastställa de justeringar av verksamhetsindikatorn som avses i punkterna 1 och 2.
De villkor enligt vilka behöriga myndigheter kan bevilja det tillstånd som avses i punkt 2.
Tidpunkten för de justeringar som avses i punkt 2.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Kapitel 2 Datainsamling och dataförvaltning
Artikel 316 Beräkning av den årliga förlusten till följd av operativa risker
1.462Institut med en verksamhetsindikator som uppgår till minst 750 miljoner EUR ska beräkna sin årliga förlust till följd av operativa risker som summan av alla nettoförluster under ett visst räkenskapsår, beräknade i enlighet med artikel 318.1 och motsvarande minst de tröskelvärden för förlustdata som anges i artikel 319.1 eller 319.2.
Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter bevilja undantag från kravet att beräkna en årlig förlust till följd av operativa risker för institut med en verksamhetsindikator som inte överstiger en miljard EUR, förutsatt att institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt har påvisat att det skulle bli orimligt betungande för institutet att tillämpa första stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.463Vid tillämpning av punkt 1 ska den relevanta verksamhetsindikatorn vara det högsta värdet på de verksamhetsindikatorer som institutet har rapporterat vid de senaste åtta referensdatumen för rapportering. Ett institut som ännu inte har rapporterat sin verksamhetsindikator ska använda sin senaste verksamhetsindikator.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera villkoret orimligt betungande vid tillämpning av punkt 1.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 317 Förlustdataunderlag
1.464Institut som beräknar en årlig förlust till följd av operativa risker i enlighet med artikel 316.1 ska ha infört arrangemang, processer och mekanismer för att skapa och fortlöpande uppdatera ett förlustdataunderlag som för varje registrerad operativ riskhändelse sammanställer bruttoförlustbeloppen, återvinningar genom andra sätt än försäkringar, återvinningar genom försäkringar, referensdatum och förluster som slagits ihop, inklusive förluster till följd av händelser som kan kopplas till misskötsamhet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.465Institutets förlustdataunderlag ska fånga upp alla operativa riskhändelser som härrör från alla enheter som omfattas av konsolidering enligt del ett avdelning II kapitel 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.466Vid tillämpning av punkt 1 ska instituten
i förlustdataunderlaget inkludera varje operativ riskhändelse som registrerats under ett eller flera räkenskapsår,
använda redovisningsdatumet för att inkludera förluster som är kopplade till operativa riskhändelser i förlustdataunderlaget,
hänföra förluster och återvinningar som är kopplade till en gemensam operativ riskhändelse eller relaterade operativa riskhändelser över tiden och som förts upp i räkenskaperna över flera år till de motsvarande räkenskapsåren för förlustunderlaget, i enlighet med sin redovisningsmetod.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.467Instituten ska också samla in
information om referensdatum för operativa riskhändelser, inklusive
det datum då den operativa riskhändelsen inträffade eller började (händelsedatum), om det finns tillgängligt,
det datum då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen (upptäcktsdatum),
det eller de datum då en operativ riskhändelse leder till en förlust, upprättandet av en reserv eller en avsättning för en förlust, som beaktas i institutets resultaträkning (redovisningsdatum).
information om eventuella återvinningar av bruttoförlustbelopp samt beskrivande information om drivkrafterna bakom eller orsakerna till förlusthändelserna.
Detaljnivån i all beskrivande information ska stå i proportion till storleken på bruttoförlustbeloppet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.468Ett institut ska i förlustdataunderlaget inte inkludera operativa riskhändelser som är kopplade till kreditrisk som tas med i det riskvägda exponeringsbeloppet för kreditrisk. Operativa riskhändelser som avser kreditrisk men som inte tas med i det riskvägda exponeringsbeloppet för kreditrisk ska inkluderas i förlustdataunderlaget.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.469Operativa riskhändelser som är kopplade till marknadsrisk ska behandlas som operativ risk och inkluderas i förlustdataunderlaget.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.470Ett institut ska på begäran av den behöriga myndigheten kunna hänföra sina historiska uppgifter om interna förluster till typen av händelse.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.471Vid tillämpning av denna artikel ska instituten säkerställa att deras it-system och it-infrastruktur som krävs för att upprätthålla och uppdatera förlustdataunderlaget är sunda, robusta och välfungerande, särskilt genom att säkerställa allt av följande:
Deras it-system och it-infrastruktur är sunda och resilienta, och denna sundhet och resiliens kan upprätthållas kontinuerligt.
Deras it-system och it-infrastruktur omfattas av processer för konfigurations-, förändrings- och versionshantering.
Om ett institut utkontrakterar delar av underhållet av sina it-system och sin it-infrastruktur, ska det säkerställas att it-systemen och it-infrastrukturen är sunda, robusta och välfungerande genom att minst följande bekräftas:
Dess it-system och it-infrastruktur är sunda och resilienta, och denna sundhet och resiliens kan upprätthållas kontinuerligt.
Processen för planering, utformning, testning och införande av it-systemen och it-infrastrukturen är sund och korrekt med avseende på projekthantering, riskhantering, styrning, tekniska aspekter, kvalitetssäkring och testplanering, systemmodellering och systemutveckling, kvalitetssäkring i all verksamhet, inbegripet kodgranskning och, om så är lämpligt, kodverifiering och testning, inbegripet användaracceptans.
Dess it-system och it-infrastruktur omfattas av processer för konfigurations-, förändrings- och versionshantering.
Processen för planering, utformning, testning och införande av it-systemen och it-infrastrukturen och beredskapsplanerna godkänns av ledningsorganet eller den verkställande ledningen, och ledningsorganet och den verkställande ledningen informeras regelbundet om hur väl it-systemen och it-infrastrukturen fungerar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.Vid tillämpning av punkt 7 ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som fastställer en riskklassificering för operativ risk som överensstämmer med internationella standarder och en metodik för att på grundval av den riskklassificeringen för operativ risk klassificera de förlusthändelser som inkluderats i förlustdataunderlaget.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
10.Vid tillämpning av punkt 8 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 som förklarar de tekniska komponenter som krävs för att säkerställa att styrningsarrangemangen för att upprätthålla förlustdataunderlaget är sunda, robusta och välfungerande, med särskild inriktning på it-system och it-infrastrukturer.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 318 Beräkning av nettoförlust och bruttoförlust
1.472Vid tillämpning av artikel 316.1 ska instituten för varje operativ riskhändelse beräkna en nettoförlust enligt följande:
Nettoförlust = bruttoförlust – återvinning
där | |
bruttoförlust | = en förlust kopplad till en operativ riskhändelse före varje slags återvinning, |
återvinning | = en eller flera oberoende händelser som är kopplade till den ursprungliga operativa riskhändelsen och som infaller vid en annan tidpunkt, där kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från en tredje part. |
Instituten ska fortlöpande upprätthålla en uppdaterad beräkning av nettoförlusten för varje specifik operativ riskhändelse. I detta syfte ska instituten uppdatera beräkningen av nettoförlusten på grundval av observerade eller skattade variationer i bruttoförlusten och återvinningen för vart och ett av de senaste tio räkenskapsåren. Om förluster som är kopplade till samma operativa riskhändelse observeras under flera räkenskapsår under det tioåriga tidsintervallet, ska institutet beräkna och kontinuerligt uppdatera
nettoförlusten, bruttoförlusten och återvinningen för vart och ett av de räkenskapsår som omfattas av det tioåriga tidsintervall under vilket nettoförlusten, bruttoförlusten och återvinningen registrerades,
den aggregerade nettoförlusten, den aggregerade bruttoförlusten och den aggregerade återvinningen för alla relevanta räkenskapsår under det tioåriga tidsintervallet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.473Vid tillämpning av punkt 1 ska följande poster inkluderas i beräkningen av bruttoförluster:
Direkta kostnader, såsom nedskrivningar, avvecklingar, skadestånd, sanktionsavgifter, dröjsmålsränta och juridiska arvoden, som tas upp i institutets resultaträkning, och nedskrivningar till följd av den operativa riskhändelsen, inbegripet
om den operativa riskhändelsen är kopplad till marknadsrisk, kostnaderna för att avveckla marknadspositioner i det registrerade förlustbeloppet för de operativa riskposterna,
om betalningarna avser försummelser eller bristfälliga förfaranden inom institutet, sanktionsavgifter, ränteavgifter, dröjsmålsavgifter, juridiska arvoden och, med undantag av det skattebelopp som ursprungligen skulle betalas, skatt, om inte beloppet redan inkluderas enligt led e.
Kostnader som uppstått till följd av den operativa riskhändelsen, inbegripet externa utgifter med direkt koppling till den operativa riskhändelsen och kostnader för reparation eller utbyte som uppkommit för att återställa den position som rådde innan den operativa riskhändelsen inträffade.
Avsättningar eller reserver som redovisas i resultaträkningen för potentiella förluster till följd av operativa risker, inbegripet förluster till följd av händelser som kan kopplas till misskötsamhet.
Förluster som härrör från operativa riskhändelser med en definitiv finansiell inverkan som tillfälligt bokförs på övergångskonton eller interimskonton och ännu inte återspeglas i resultaträkningen (förluster som ännu inte tagits upp i resultaträkningen).
Negativa ekonomiska effekter som bokförs under ett räkenskapsår och som beror på operativa riskhändelser som påverkar kassaflöden eller årsredovisningar från tidigare räkenskapsår (periodrelaterade tidsförluster).
Vid tillämpning av första stycket d ska väsentliga förluster som ännu inte tagits upp i resultaträkningen inkluderas i förlustdataunderlaget inom en tidsperiod som står i proportion till postens storlek och ålder.
Vid tillämpning av första stycket e ska institutet i förlustdataunderlaget inkludera väsentliga periodrelaterade tidsförluster om dessa förluster beror på operativa riskhändelser som sträcker sig över mer än ett räkenskapsår. Instituten ska i det registrerade förlustbeloppet för den operativa riskposten under ett räkenskapsår inkludera förluster som beror på rättelser av bokföringsfel som inträffat under ett tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster inte direkt påverkar tredje parter. Om det finns väsentliga periodrelaterade tidsförluster och den operativa riskhändelsen direkt påverkar tredje parter, inbegripet institutets kunder, leverantörer och anställda, ska institutet också inkludera en officiell omarbetning av tidigare utfärdade redovisningar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.474Vid tillämpning av punkt 1 ska följande poster undantas vid beräkningen av bruttoförluster:
Kostnader för allmänna underhållskontrakt för egendom, maskiner eller utrustning.
Interna eller externa utgifter för att förbättra verksamheten efter förluster till följd av operativa risker, inklusive uppgraderingar, förbättringar, riskbedömningsåtgärder och förstärkningar.
Försäkringspremier.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.475Vid tillämpning av punkt 1 ska återvinningar användas för att minska bruttoförluster endast om institutet har erhållit betalning. Fordringar ska inte betraktas som återvinningar.
På begäran av den behöriga myndigheten ska institutet tillhandahålla all dokumentation som behövs för att kontrollera erhållna betalningar som tagits med i beräkningen av nettoförlusten för en operativ riskhändelse.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 319 Tröskelvärden för förlustdata
1.476För att beräkna den årliga förlust till följd av operativa risker som avses i artikel 316.1 ska instituten i förlustdataunderlaget beakta operativa riskhändelser med en nettoförlust, beräknad i enlighet med artikel 318, som uppgår till minst 20.000 EUR.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.477Vid tillämpning av artikel 446 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln ska instituten också beräkna den årliga förlust till följd av operativa risker som avses i artikel 316.1 och då i förlustdataunderlaget beakta operativa riskhändelser med en nettoförlust, beräknad i enlighet med artikel 318, som uppgår till minst 100.000 EUR.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.478Vid en operativ riskhändelse som leder till förluster under mer än ett räkenskapsår, såsom avses i artikel 318.1 andra stycket, ska den nettoförlust som ska beaktas för de tröskelvärden som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln vara den aggregerade nettoförlusten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 320 Undantagande av förluster
1.479Ett institut får begära tillstånd från den behöriga myndigheten att vid beräkningen av sina årliga förluster till följd av operativa risker undanta exceptionella operativa riskhändelser som inte längre är relevanta för institutets riskprofil, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet kan på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt påvisa att orsaken till den operativa riskhändelse som gett upphov till dessa förluster till följd av operativa risker inte kommer att inträffa igen.
Den aggregerade nettoförlusten för den motsvarande operativa riskhändelsen är något av följande:
Minst 10 % av institutets genomsnittliga årliga förlust till följd av operativa risker, beräknad för de tio senaste räkenskapsåren och på grundval av det tröskelvärde som avses i artikel 319.1, om förlusthändelsen till följd av operativa risker avser verksamhet som fortfarande ingår i verksamhetsindikatorn.
Kopplad till en operativ riskhändelse som avser verksamheter som avyttrats och därmed inte ingår i verksamhetsindikatorn i enlighet med artikel 315.2.
Förlusten till följd av operativa risker fanns i förlustdatabasen under en period på minst ett år, såvida inte förlusten till följd av operativa risker är kopplad till verksamheter som avyttrats och därmed inte ingår i verksamhetsindikatorn i enlighet med artikel 315.2.
Vid tillämpning av första stycket c i denna punkt ska minimiperioden på ett år börja den dag då den operativa riskhändelsen, som inkluderats i förlustdataunderlaget, först överskred den väsentlighetströskel som föreskrivs i artikel 319.1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.480Ett institut som ansöker om det tillstånd som avses i punkt 1 ska förse den behöriga myndigheten med dokumenterade motiveringar för att undanta en exceptionell operativ riskhändelse, inbegripet följande:
En beskrivning av den operativa riskhändelsen.
Bevis för att förlusten till följd av den operativa riskhändelsen överskrider den väsentlighetströskel för undantagande av förluster som avses i punkt 1 b i, inbegripet det datum då den operativa riskhändelsen överskred väsentlighetströskeln.
Det datum då den berörda operativa riskhändelsen skulle undantas, med beaktande av den minimiperiod som anges i punkt 1 c.
Orsaken till att den operativa riskhändelsen inte längre anses vara relevant för institutets riskprofil.
Ett påvisande av att det inte finns någon liknande eller kvarstående rättslig exponering och att den operativa riskhändelse som ska undantas inte har någon relevans för andra verksamheter eller produkter.
Rapporter från institutets oberoende översyn eller validering som bekräftar att den operativa riskhändelsen inte längre är relevant och att det inte finns några liknande eller kvarstående rättsliga exponeringar.
Bevis på att institutets behöriga organ, genom institutets godkännandeprocesser, har godkänt begäran om undantagande av den operativa riskhändelsen och datumet för ett sådant godkännande.
Effekten av att den operativa riskhändelsen undantas på den årliga förlusten till följd av operativa risker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor som den behöriga myndigheten ska bedöma enligt punkt 1, inbegripet hur den genomsnittliga årliga förlusten till följd av operativa risker ska beräknas och specifikationerna för den information som ska samlas in enligt punkt 2 eller eventuell ytterligare information som anses nödvändig för att göra bedömningen.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2027
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 321 Inkludering av förluster från sammanslagna eller förvärvade enheter eller verksamheter
1.481Förluster som härrör från sammanslagna eller förvärvade enheter eller verksamheter ska inkluderas i förlustdataunderlaget så snart som de verksamhetsindikatorsposter som är kopplade till dessa enheter eller verksamheter inkluderas i institutets beräkning av verksamhetsindikatorn i enlighet med artikel 315.1. För detta ändamål ska instituten inkludera förluster som observerats under en tioårsperiod före förvärvet eller sammanslagningen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera hur instituten ska fastställa justeringarna av sina förlustdataunderlag efter inkludering av förluster från sammanslagna eller förvärvade enheter eller verksamheter enligt vad som avses i punkt 1.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 322 Förlustdatas fullständighet, korrekthet och kvalitet
1.482Instituten ska ha infört en organisation och förfaranden för att säkerställa förlustdatas fullständighet, korrekthet och kvalitet och underkasta dessa data en oberoende översyn.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.483Behöriga myndigheter ska regelbundet, och åtminstone vart femte år, se över kvaliteten på förlustdata för ett institut som beräknar en årlig förlust till följd av operativa risker i enlighet med artikel 316.1. Behöriga myndigheter ska genomföra en sådan översyn minst vart tredje år för ett institut med en verksamhetsindikator som överstiger en miljard EUR.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 323 Ramverk för hantering av operativa risker
1.484Instituten ska ha infört följande:
Ett väldokumenterat system för bedömning och hantering av operativa risker som är nära integrerat i de dagliga riskhanteringsprocesserna, utgör en integrerad del av processen för övervakning och kontroll av institutets operativa riskprofil och för vilket tydliga ansvarsområden har tilldelats. Systemet för bedömning och hantering av operativa risker ska identifiera institutets exponeringar för operativa risker och spåra relevanta operativa riskdata, inklusive data om väsentliga förluster.
En riskhanteringsfunktion för operativa risker som är oberoende av institutets affärsdrivande och operativa enheter.
Ett system för rapportering till den verkställande ledningen som tillhandahåller rapporter om operativa risker till relevanta funktioner inom institutet.
Ett system för regelbunden övervakning och rapportering av exponeringar för operativa risker och av erfarenheter av förluster samt förfaranden för att vidta lämpliga korrigerande åtgärder.
Rutiner för att säkerställa efterlevnad och riktlinjer för hantering av bristande efterlevnad.
Regelbundna översyner av institutets förfaranden och system för bedömning och hantering av operativa risker, utförda av interna eller externa revisorer som har nödvändig kunskap.
Interna valideringsprocesser som fungerar på ett sunt och ändamålsenligt sätt.
Transparenta och tillgängliga dataflöden och processer kopplade till institutets system för bedömning av operativa risker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera skyldigheterna enligt punkt 1 a–h, med beaktande av institutets storlek och komplexitet.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning IV Kapitalbaskrav för marknadsrisk
Kapitel 1 Allmänna bestämmelser
Artikel 325 Metoder för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk
1.Ett institut ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk för alla positioner i handelslagret och för positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:
Den förenklade schablonmetod som avses i punkt 2.
Internmodellmetoden i enlighet med kapitel 5 i denna avdelning för de riskkategorier för vilka institutet har fått tillstånd i enlighet med artikel 363 att använda denna metod.
Förordning (EU) 2019/876
1.485Ett institut ska beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för samtliga positioner i handelslagret och för samtliga positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:
Den alternativa schablonmetoden i kapitel 1a.
Den alternativa internmodellmetoden i kapitel 1b för de positioner som har hänförts till handlarbord för vilka institutet av sin behöriga myndighet har fått tillstånd att använda denna alternativa metod, i enlighet med artikel 325az.1.
Den förenklade schablonmetod som avses i punkt 2 i denna artikel, förutsatt att institutet uppfyller villkoren i artikel 325a.1.
Genom undantag från första stycket ska ett institut inte beräkna kapitalbaskrav för valutarisk för positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk, om dessa positioner dras av från institutets kapitalbas. Institutet ska dokumentera sin användning av undantaget i detta stycke, inbegripet dess inverkan och väsentlighet, och på begäran göra informationen tillgänglig för sin behöriga myndighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Kapitalbaskrav för marknadsrisk, beräknat i enlighet med den schablonmetod som avses i punkt 1 a, ska motsvara summan av följande kapitalbaskrav, enligt vad som är tillämpligt:
Kapitalbaskrav för positionsrisk enligt kapitel 2.
Kapitalbaskrav för valutarisk enligt kapitel 3.
Kapitalbaskrav för råvarurisk enligt kapitel 4.
Förordning (EU) 2019/876
2.486Kapitalbaskraven för marknadsrisk, beräknade i enlighet med den förenklade schablonmetoden, ska vara lika med summan av följande kapitalbaskrav, enligt vad som är tillämpligt:
Kapitalbaskraven för positionsrisk enligt kapitel 2 multiplicerat med
1,3 för de generella och specifika riskerna för positioner i skuldinstrument, med undantag för värdepapperiseringsinstrument enligt artikel 337,
3,5 för de generella och specifika riskerna för positioner i aktieinstrument.
Kapitalbaskraven för valutarisk enligt kapitel 3 multiplicerat med 1,2.
Kapitalbaskraven för råvarurisk enligt kapitel 4 multiplicerat med 1,9.
Kapitalbaskraven för värdepapperiseringsinstrument enligt artikel 337.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Ett institut som inte är undantaget de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b i enlighet med artikel 325a ska rapportera beräkningen i enlighet med artikel 430b för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:
Den alternativa schablonmetoden i kapitel 1a.
Den alternativa internmodellmetoden i kapitel 1b.
Förordning (EU) 2019/876
3.487Ett institut som använder den alternativa internmodellmetod som avses i punkt 1 b i denna artikel för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk ska till sin behöriga myndighet rapportera den månatliga beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den alternativa schablonmetod som avses i punkt 1 a i denna artikel för varje handlarbord till vilket dessa positioner har hänförts i enlighet med artikel 104b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Institut får använda en kombination av metoderna i punkt 1 a och b i den här artikeln på permanent basis inom en grupp i enlighet med artikel 363.
Förordning (EU) 2019/876
4.488Ett institut får på permanent basis använda en kombination av den alternativa schablonmetod som avses i punkt 1 a i denna artikel och den alternativa internmodellmetod som avses i punkt 1 b i denna artikel, förutsatt att de totala kapitalbaskrav för marknadsrisk som beräknas med hjälp av den alternativa internmodellmetoden utgör minst 10 % av de totala kapitalbaskraven för marknadsrisk. På individuell nivå får ett institut inte använda någon av dessa metoder i kombination med den förenklade schablonmetod som avses i punkt 1 c i denna artikel. På gruppnivå får ett institut använda en kombination av dessa tre metoder för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 325b.4 b, så länge den förenklade schablonmetoden inte används i kombination med de andra två metoderna inom en enda juridisk enhet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Institut får inte använda metoden i punkt 3 b för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner eller positioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen som fastställs i punkterna 6, 7 och 8.
Förordning (EU) 2019/876
5.489Ett institut får inte använda den alternativa internmodellmetod som avses i punkt 1 b för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner eller positioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt punkterna 6, 7 och 8.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Värdepapperiseringspositioner och kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget ska ingå i den alternativa korrelationshandelsportföljen om de uppfyller samtliga följande kriterier:
Positionerna är varken återvärdepapperiseringspositioner, optioner på en tranch i värdepapperiseringen eller några andra derivat av värdepapperiseringsexponeringar som inte ger någon proportionell andel i avkastningen från en tranch i värdepapperiseringen.
Alla deras underliggande instrument är
instrument med endast ett namn, inbegripet kreditderivat med endast ett namn, för vilka en likvid tvåvägsmarknad existerar,
allmänt omsatta index som baseras på de instrument som avses i led i.
En tvåvägsmarknad ska anses existera när det finns oberoende och äkta erbjudanden att köpa och sälja, så att ett pris som står i rimlig proportion till det senaste försäljningspriset eller aktuella konkurrerande äkta köp- och säljerbjudanden kan fastställas inom en dag och avvecklas till det priset inom en relativt kort tid i enlighet med gängse handelspraxis.
Förordning (EU) 2019/876
7.Positioner med något av följande underliggande instrument får inte ingå i den alternativa korrelationshandelsportföljen:
Underliggande instrument som är hänförliga till de exponeringsklasser som avses i artikel 112 h eller i.
En fordran på ett specialföretag, för vilken säkerhet ställts, direkt eller indirekt, genom en position som i sig inte skulle vara berättigad att inkluderas i den alternativa korrelationshandelsportföljen i enlighet med punkt 6.
Förordning (EU) 2019/876
8.Instituten får i den alternativa korrelationshandelsportföljen inkludera positioner som varken är värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget men som säkrar andra positioner i denna portfölj, förutsatt att det för instrumentet eller dess underliggande instrument finns en likvid tvåvägsmarknad enligt beskrivningen i punkt 6 andra stycket.
Förordning (EU) 2019/876
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera hur institut ska beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk i enlighet med metoderna i punkt 1 a och b i denna artikel, med beaktande av kraven i artikel 104b.5 och 104b.6, beroende på vad som är tillämpligt.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325a Undantag från särskilda rapporteringskrav för marknadsrisk490
Byter den 1 januari 2025 namn till Villkor för användning av den förenklade schablonmetoden enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Ett institut ska undantas rapporteringskravet i artikel 430b, under förutsättning att storleken på institutets verksamhet inom och utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk är lika med eller lägre än var och en av följande trösklar baserat på en bedömning som görs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:
10 % av institutets totala tillgångar.
500 miljoner EUR.
Förordning (EU) 2019/876
1.491Instituten får beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den förenklade schablonmetod som avses i artikel 325.1 c, förutsatt att storleken på den av institutets verksamhet inom och utanför balansräkningen som är föremål för marknadsrisk inte överstiger något av följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som görs en gång i månaden med hjälp av data från den sista dagen i månaden:
10 % av institutets totala tillgångar.
500 miljoner EUR.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska beräkna storleken på den verksamhet inom eller utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk med hjälp av uppgifter från den sista dagen i varje månad i enlighet med följande krav:
Alla positioner som tillskrivits handelslagret ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditriskexponeringar utanför handelslagret och de kreditderivattransaktioner som fullt ut eliminerar marknadsrisken hos de interna säkringar som avses i artikel 106.3.
Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk ska räknas med.
Alla positioner ska värderas till sina marknadsvärden på detta datum, utom de positioner som avses i led b, om marknadsvärdet för en position i handelslagret inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för den positionen i handelslagret på det datumet, om det verkliga värdet och marknadsvärdet för en position i handelslagret inte är tillgängliga på ett givet datum ska instituten ta det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.
Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk ska betraktas som en total nettoposition i valuta och värderas i enlighet med artikel 352.
Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av råvarurisk ska värderas i enlighet med artiklarna 357 och 358.
Det absoluta värdet av långa positioner ska läggas till det absoluta värdet av korta positioner.
Förordning (EU) 2019/876
2.492Instituten ska beräkna storleken på den verksamhet inom eller utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk med hjälp av uppgifter från den sista dagen i varje månad i enlighet med följande krav:
Alla positioner som tillskrivits handelslagret ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditriskexponeringar utanför handelslagret och de kreditderivattransaktioner som fullt ut eliminerar marknadsrisken hos de interna säkringar som avses i artikel 106.3.
Alla positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk eller råvarurisk ska inkluderas, utom de positioner som undantas från beräkningen av kapitalbaskraven för valutarisk i enlighet med artikel 104c eller som dras av från institutens kapitalbas.
Alla positioner ska värderas till sina marknadsvärden på detta datum, utom de positioner som avses i led b, om marknadsvärdet för en position i handelslagret inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för den positionen i handelslagret på det datumet, om det verkliga värdet och marknadsvärdet för en position i handelslagret inte är tillgängliga på ett givet datum ska instituten ta det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.
Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk ska betraktas som en total nettoposition i valuta och värderas i enlighet med artikel 352.
Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av råvarurisk ska värderas i enlighet med artiklarna 357 och 358.
Det absoluta värdet på den aggregerade långa positionen ska summeras med det absoluta värdet på den aggregerade korta positionen.
Vid tillämpning av första stycket är betydelsen av långa och korta positioner densamma som i artikel 94.3.
Vid tillämpning av första stycket ska värdet på den aggregerade långa (korta) positionen vara lika med summan av värdena på de enskilda långa (korta) positioner som inkluderats i beräkningen i enlighet med leden a och b i det stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna när de beräknar, eller upphör att beräkna, kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
4.Om ett institut inte längre uppfyller ett eller flera av kraven i punkt 1 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.
Förordning (EU) 2019/876
5.Undantaget från det rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b ska upphöra att tillämpas inom tre månader från det att något av följande gäller:
Institutet uppfyller inte det villkor som anges i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.
Institutet uppfyller inte det krav som anges i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.
Förordning (EU) 2019/876
5.493Instituten ska upphöra att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den metod som avses i artikel 325.1 c inom tre månader från det att något av följande gäller:
Institutet uppfyller inte det villkor som anges i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.
Institutet uppfyller inte det krav som anges i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Om ett institut har blivit föremål för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b i enlighet med punkt 5 i den här artikeln ska institutet endast tillåtas att undantas från dessa rapporteringskrav om det kan visa för den behöriga myndigheten att alla de villkor som anges i punkt 1 i den här artikeln har uppfyllts under en sammanhängande period på ett år.
Förordning (EU) 2019/876
6.494Ett institut som har upphört att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metod som avses i artikel 325.1 c ska endast tillåtas att börja beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den metoden om det för den behöriga myndigheten kan påvisa att samtliga de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel har uppfyllts under en sammanhängande ettårsperiod.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Instituten får inte ingå, köpa eller sälja en position endast för att efterleva något av villkoren i punkt 1 under den bedömning som genomförs varje månad.
Förordning (EU) 2019/876
8.495Ett institut som är kvalificerat för den behandling som anges i artikel 94 ska undantas från rapporteringskravet i artikel 430b
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325b Tillstånd för sammanställda kapitalbaskrav
1.Ett institut får, med förbehåll för punkt 2, och enbart i syfte att på gruppnivå beräkna nettopositioner och kapitalbaskrav i enlighet med denna avdelning, avräkna positioner i ett institut eller företag mot positioner i ett annat institut eller företag.
Förordning (EU) 2019/876
2.Ett institut får tillämpa punkt 1 endast med tillstånd av de behöriga myndigheterna, och detta tillstånd ska utfärdas om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det finns en tillfredsställande kapitalbasfördelning inom företagsgruppen.
De ramar för institutens verksamhet som bestäms av förordningar, lagstiftning eller avtal garanterar ömsesidigt ekonomiskt stöd inom gruppen.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om företag är belägna i tredjeländer ska samtliga följande villkor vara uppfyllda, utöver dem som anges i punkt 2:
Företagen har auktoriserats i ett tredjeland och uppfyller antingen definitionen av kreditinstitut eller är erkända värdepappersföretag i tredjeland.
Företagen uppfyller på individuell nivå kapitalbaskrav som motsvarar dem som fastställs i denna förordning.
I de berörda tredjeländerna saknas föreskrifter som väsentligen kan påverka kapitalöverföringen inom företagsgruppen.
Förordning (EU) 2019/876
4.496Om en behörig myndighet inte har beviljat ett institut det tillstånd som avses i punkt 2 för minst ett institut eller företag i gruppen, ska följande krav gälla för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk på gruppnivå i enlighet med denna avdelning:
Institutet ska beräkna nettopositioner och kapitalbaskrav i enlighet med denna avdelning för alla positioner i de institut eller företag i gruppen för vilka institutet har beviljats tillstånd enligt punkt 2, med användning av den behandling som anges i punkt 1.
Institutet ska beräkna nettopositioner och kapitalbaskrav i enlighet med denna avdelning individuellt för alla positioner i varje institut eller företag i gruppen för vilket institutet inte har beviljats tillstånd enligt punkt 2.
Institutet ska beräkna de totala kapitalbaskraven i enlighet med denna avdelning på gruppnivå genom att addera de belopp som beräknas enligt leden a och b i denna punkt.
Vid den beräkning som avses i första stycket a och b ska institut och företag som avses där använda samma rapporteringsvaluta som den som används för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med denna avdelning på gruppnivå.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Kapitel 1a Den alternativa schablonmetoden
Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser
Artikel 325c Den alternativa schablonmetodens omfattning och upplägg497
Byter den 1 januari 2025 namn till Den alternativa schablonmetodens omfattning, upplägg och kvalitativa krav enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Den alternativa schablonmetoden enligt detta kapitel ska användas endast för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b.1.
Förordning (EU) 2019/876
1.498Instituten ska ha infört, och för de behöriga myndigheterna göra tillgängliga en dokumenterad uppsättning interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för övervakning och säkerställande av efterlevnaden av kraven i detta kapitel. Alla ändringar av dessa riktlinjer, förfaranden och kontroller ska i god tid anmälas till de behöriga myndigheterna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med den alternativa schablonmetoden för en portfölj av positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, som summan av följande tre komponenter:
Kapitalbaskrav enligt den känslighetsbaserade metod som fastställs i avsnitt 2.
Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som fastställs i avsnitt 5 som bara är tillämpliga på de positioner i handelslagret som avses i det avsnittet.
Kapitalbaskrav för kvarstående risker som fastställs i avsnitt 4 som bara är tillämpliga på de positioner i handelslagret som avses i det avsnittet.
Förordning (EU) 2019/876
3.499Genom undantag från punkt 2 ska ett institut beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den alternativa schablonmetoden för institutets innehav av egna skuldinstrument som summan av de två komponenter som avses i punkt 2 a och c. Vid beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk för egna skuldinstrument enligt den känslighetsbaserade metod som avses i punkt 2 a ska institutet från denna beräkning undanta riskerna från institutets egen kreditspread.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.500Instituten ska ha en enhet för riskkontroll som är oberoende av de affärsdrivande handelsenheterna och rapporterar direkt till den verkställande ledningen. Denna enhet för riskkontroll ska ha ansvar för utformningen och tillämpningen av den alternativa schablonmetoden. Den ska utarbeta och analysera månadsrapporter om resultatet av den alternativa schablonmetoden samt om lämpligheten i institutets handelslimiter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.501Instituten ska genomföra en oberoende översyn av den alternativa schablonmetod som de vid tillämpning av detta kapitel använder på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt, antingen som ett led i sin regelbundna interna revisionsprocess eller genom att ge ett tredjepartsföretag i uppdrag att genomföra denna översyn. Resultatet av en sådan översyn ska rapporteras till lämpliga ledningsorgan.
För tillämpning av första stycket avses med tredjepartsföretag ett företag som tillhandahåller revisions- eller konsulttjänster till institut och som har personal med tillräcklig kompetens vad gäller marknadsrisk.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.502Den översyn av den alternativa schablonmetoden som avses i punkt 5 ska omfatta både de affärsdrivande handelsenheternas och den oberoende riskkontrollenhetens verksamhet och ska bedöma minst följande:
Interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för övervakning och säkerställande av efterlevnaden av de krav som avses i punkt 1 i denna artikel.
Hur tillfredsställande dokumentationen av riskhanteringssystemet och riskhanteringsprocesserna är samt hur väl den riskkontrollenhet som avses i punkt 4 i denna artikel är organiserad.
Korrektheten i känslighetsberäkningarna och i den process som används för att härleda dessa beräkningar från institutets prissättningsmodeller som, i enlighet med artikel 325t, utgör en grund för resultatrapporteringen till den verkställande ledningen.
Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera hur konsekventa, aktuella och tillförlitliga de datakällor är som används vid beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av den alternativa schablonmetoden, inbegripet dessa datakällors oberoende.
Ett institut ska genomföra den översyn som avses i första stycket minst en gång per år, eller mer sällan, som minst en gång vartannat år, om institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan påvisa att storleken på, systemvikten och karaktären hos samt skalan på och komplexiteten i dess verksamhet i handelslagret motiverar en mindre frekvent översyn.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.503De behöriga myndigheterna ska kontrollera att den beräkning som avses i punkt 2 i denna artikel, inbegripet ett instituts genomförande av kraven i detta kapitel och i artikel 325a, utförs med integritet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera den bedömningsmetodik som de behöriga myndigheterna ska använda för att utföra den kontroll som avses i punkt 7.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2028.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 2 Känslighetsbaserad metod för att beräkna kapitalbaskrav
Artikel 325d Definitioner
I detta kapitel gäller följande definitioner:
riskklass: en av följande sju kategorier:
generell ränterisk,
kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar,
kreditspreadrisk för värdepapperiseringar utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen (kreditspreadrisk utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen),
kreditspreadrisk för värdepapperiseringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen (kreditspreadrisk för alternativ korrelationshandelsportfölj),
aktierisk,
råvarurisk,
valutarisk.
känslighet: den relativa förändringen i en positions värde, till följd av en förändring i värdet för en av positionens relevanta riskfaktorer, som beräknas med institutets prissättningsmodell i enlighet med avsnitt 3 underavsnitt 2.
undergrupp: en underkategori av positioner inom en riskklass med liknande riskprofil, till vilken en riskvikt enligt definitionen i avsnitt 3 underavsnitt 1 tilldelas.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325e Den känslighetsbaserade metodens komponenter
1.Instituten ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt den känslighetsbaserade metoden genom att lägga samman följande tre kapitalbaskrav i enlighet med artikel 325h:
Kapitalbaskrav för deltarisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i dess riskfaktorer som inte rör volatilitet.
Kapitalbaskrav för vegarisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i dess riskfaktorer som rör volatilitet.
Kapitalbaskrav för kurvrisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i de viktigaste riskfaktorerna som inte rör volatilitet och som inte omfattas av kapitalbaskraven för deltarisk.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid den beräkning som avses i punkt 1 gäller följande:
Alla positioner i instrument med optionalitet ska omfattas av de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a, b och c, när det gäller andra risker än exotiska underliggande variabler i sådana instrument som avses i artikel 325u.2 a.
Alla positioner i instrument utan optionalitet ska omfattas av de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a, när det gäller andra risker än exotiska underliggande variabler i sådana instrument som avses i artikel 325u.2 a.
Vid tillämpningen av detta kapitel avses med instrument med optionalitet bland annat köpoptioner, säljoptioner, caps, floors, swapoptioner, barriäroptioner och exotiska optioner. Inbäddade optioner till exempel i form av optioner kopplade till förtidsbetalning eller beteende, ska anses vara fristående optionspositioner vid beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisk.
Vid tillämpningen av detta kapitel ska instrument vars kassaflöden kan uttryckas som en linjär funktion av det underliggandes teoretiska belopp anses vara instrument utan optionalitet.
Förordning (EU) 2021/424
3.Genom undantag från punkt 2 b får ett institut välja att låta alla positioner i instrument utan optionalitet omfattas av de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a och c.
Ett institut som väljer att använda den metod som avses i första stycket ska meddela sin behöriga myndighet detta minst tre månader före den första användningen. När dessa tre månader har förflutit och om den behöriga myndigheten inte har gjort några invändningar, får institutet använda denna metod fram till dess att den behöriga myndigheten informerar institutet om att det inte längre är tillåtet.
Ett institut som vill upphöra att använda den metod som avses i första stycket ska meddela sin behöriga myndighet detta minst tre månader före upphörandet. Institutet får upphöra att använda denna metod, såvida inte den behöriga myndigheten invänder inom den tremånadersperioden.
Förordning (EU) 2021/424
Artikel 325f Kapitalbaskrav för delta- och vegarisker
1.Instituten ska tillämpa de delta- och vegariskfaktorer som beskrivs i avsnitt 3 underavsnitt 1 för att beräkna kapitalbaskrav för delta- och vegarisker.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska följa stegen i punkt 3–8 för att beräkna kapitalbaskrav för delta- och vegarisker.
Förordning (EU) 2019/876
3.För varje riskklass ska, för alla instrument som omfattas av kapitalbaskrav för delta- eller vegarisker, instrumentens känslighet för var och en av de tillämpliga delta- eller vegariskfaktorer som ingår i den riskklassen beräknas med användning av motsvarande formler i avsnitt 3 underavsnitt 2. Om ett instruments värde beror på flera olika riskfaktorer ska känsligheten fastställas separat för varje riskfaktor.
Förordning (EU) 2019/876
4.Känsligheter ska tilldelas en av undergrupperna ”b” inom varje riskklass.
Förordning (EU) 2019/876
5.Inom varje undergrupp ”b” ska de positiva och negativa känsligheterna för samma riskfaktor kvittas, vilket ger nettokänsligheter (sk) för varje riskfaktor k inom en undergrupp.
Förordning (EU) 2019/876
6.Nettokänsligheterna för varje riskfaktor inom varje undergrupp ska multipliceras med motsvarande riskvikter som fastställs i avsnitt 6, vilket ger viktade känsligheter för varje riskfaktor inom den undergruppen, i enlighet med följande formel:
WSk = RWk · sk
där | |
WSk | = viktade känsligheter, |
RWk | = riskvikter, och |
sk | = riskfaktorn. |
Förordning (EU) 2019/876
7.De viktade känsligheterna för olika riskfaktorer inom varje undergrupp ska läggas samman med användning av följande formel, där värdet av rotfunktionen inte får vara mindre än noll, vilket ger den undergruppspecifika känsligheten). Motsvarande korrelationer för viktade känsligheter inom samma undergrupp (ρkl), enligt avsnitt 6, ska användas.
där
Kb | = den undergruppspecifika känsligheten, och |
WS | = viktade känsligheter. |
Förordning (EU) 2019/876
8.Den undergruppspecifika känsligheten ska beräknas för varje undergrupp inom en riskklass i enlighet med punkterna 5, 6 och 7. När den undergruppspecifika känsligheten har beräknats för alla undergrupper ska viktade känsligheter för alla riskfaktorer över alla undergrupper läggas samman med användning av följande formel och motsvarande korrelationer γbc för viktade känsligheter i olika undergrupper enligt avsnitt 6, vilket ger det riskklasspecifika kapitalbaskravet för delta- eller vegarisk:
Riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta- eller vegarisk ska beräknas för varje riskklass i enlighet med punkterna 1–8.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325g Kapitalbaskrav för kurvrisk
1.Institut ska göra de beräkningar som anges i punkt 2 för varje riskfaktor för instrument som omfattas av kapitalbaskravet för kurvrisk, utom de riskfaktorer som avses i punkt 3.
För en given riskfaktor ska instituten göra dessa beräkningar på nettobasis för alla positioner i instrument som omfattas av kapitalbaskravet för kurvrisk och som omfattas av den riskfaktorn.
Förordning (EU) 2021/424
2.För varje given riskfaktor k som ingår i ett eller flera instrument som avses i punkt 1 ska instituten beräkna riskfaktorns nettokurvriskposition (uppåt) (CVRk+) och (nedåt) (CVRk-) enligt följande:
där | |
i | = ett index som anger samtliga positioner i de instrument som avses i punkt 1 och som inbegriper riskfaktor k, |
xk | = det aktuella värdet på riskfaktor k, |
Vi(xk) | = värdet på instrument i, beräknat enligt institutets prissättningsmodell baserat på aktuellt värde på riskfaktor k, |
Vi(xkRW(Curvature)+) | = värdet på instrument i, beräknat enligt institutets prissättningsmodell baserat på en uppgång i värdet på riskfaktor k, |
Vi(xkRW(Curvature)-) | = värdet på instrument i, beräknat enligt institutets prissättningsmodell baserat på en nedgång i värdet på riskfaktor k, |
RWkCurvature | = den riskvikt som är tillämplig på riskfaktor k, fastställd i enlighet med avsnitt 6, |
sik | = deltariskkänslighet för instrument i avseende riskfaktor k, beräknad i enlighet med artikel 325r. |
Förordning (EU) 2021/424
3.För kurvor över de riskfaktorer som hör till riskklasserna generell ränterisk, kreditspreadrisk och råvarurisk ska instituten, genom undantag från punkt 2, göra de beräkningar som anges i punkt 6 på nivån för hela kurvan i stället för på nivån för varje riskfaktor som hör till kurvan.
För den beräkning som avses i punkt 2 och om xk representerar en kurva över de riskfaktorer som hänförts till riskklasserna generell ränterisk, kreditspreadrisk och råvarurisk, ska sik utgöra summan av deltariskkänsligheterna för kurvriskfaktorn för samtliga löptider i kurvan.
Förordning (EU) 2021/424
4.Vid fastställandet av ett kapitalbaskrav för kurvrisk per undergrupp ska instituten, för alla riskfaktorer som hänförts till den undergruppen i enlighet med underavsnitt 1 i avsnitt 3, lägga samman nettokurvriskpositionerna (uppåt) och (nedåt), beräknade i enlighet med punkt 2, i enlighet med följande formel:
där | |
b | = ett index som anger en undergrupp till en viss riskklass, |
Kb | = kapitalbaskraven för kurvrisk för undergrupp b, |
pkl | = korrelationer inom en och samma undergrupp mellan riskfaktorer k och l i enlighet med avsnitt 6, |
k, l | = index som anger samtliga riskfaktorer för instrument enligt punkt 1 som hänförts till undergrupp b, |
(CVRk+ | = nettokurvriskpositionen (uppåt), |
(CVRk- | = nettokurvriskpositionen (nedåt). |
Förordning (EU) 2021/424
5.Genom undantag från punkt 4 ska följande formel användas för att beräkna kapitalbaskraven för kurvrisk för undergrupp 18 enligt artikel 325ah, undergrupp 18 enligt artikel 325ak, undergrupp 25 enligt artikel 325am och undergrupp 11 enligt artikel 325ap:
Förordning (EU) 2021/424
6.Instituten ska beräkna riskklasspecifika kapitalbaskrav för kurvrisk (RCCR) genom att lägga samman kapitalbaskraven för kurvrisk för samtliga undergrupper inom en given riskklass enligt följande:
där | |
b, c | = index som anger alla de undergrupper i en given riskklass som motsvarar de instrument som avses i punkt 1, |
Kb | = kapitalbaskraven för kurvrisk för undergrupp b, |
γbc | = korrelationerna mellan undergrupperna b och c enligt avsnitt 6. |
Förordning (EU) 2021/424
7.Kapitalbaskravet för kurvrisk ska motsvara summan av de riskklasspecifika kapitalbaskrav för kurvrisk som beräknats i enlighet med punkt 6 för alla riskklasser till vilka minst en riskfaktor för de instrument som avses i punkt 1 tillhör.
Förordning (EU) 2021/424
Artikel 325h Sammanräkning av riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker
1.Instituten ska lägga samman riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker genom att följa stegen i punkterna 2, 3 och 4.
Förordning (EU) 2019/876
2.Stegen för att beräkna riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker som anges i artiklarna 325f och 325g ska utföras tre gånger per riskklass, och varje gång ska olika uppsättningar av korrelationsparametrarna ρkl (korrelation mellan riskfaktorer inom en undergrupp) och γbc (korrelation mellan undergrupper inom en riskklass) användas. Var och en av de tre uppsättningarna ska avse olika scenarier enligt följande:
Scenario med medelhög korrelation, där korrelationsparametrarna ρkl och γbc är desamma som de parametrar som anges i avsnitt 6.
Scenario med hög korrelation, där korrelationsparametrarna ρkl och γbc som anges i avsnitt 6 enhetligt ska multipliceras med 1,25, och där ρkl och γbc har ett tak på 100 %.
Scenario med låg korrelation, där de korrelationsparametrar ρkl och γbc som specificeras i avsnitt 6 ska ersättas med
och
Förordning (EU) 2021/424
3.Instituten ska beräkna summan av de riskklasspecifika kapitalbaskraven för delta-, vega- och kurvrisker för varje scenario för att fastställa tre scenariospecifika kapitalbaskrav.
Förordning (EU) 2019/876
4.Kapitalbaskravet enligt den känslighetsbaserade metoden ska vara det högsta av de tre scenariospecifika kapitalbaskrav som anges i punkt 3.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325i Behandling av indexinstrument och andra instrument med multipla underliggande variabler
1.Institut ska använda en genomlysningsmetod för indexinstrument och andra instrument med multipla underliggande variabler, i enlighet med följande:
Vid beräkning av kapitalbaskraven för delta- och kurvrisk ska instituten agera som om de direkt innehar individuella positioner i de underliggande beståndsdelarna i indexet eller i det andra instrumentet med multipla underliggande variabler, med undantag för positioner i ett index som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och för vilka de ska beräkna en enda känslighet för hela indexet.
Instituten får netta känsligheterna för en riskfaktor hos en given beståndsdel i ett indexinstrument eller ett annat instrument med multipla underliggande variabler mot känsligheterna för samma riskfaktor hos samma beståndsdel i instrument som refererar till ett enda namn, utom för positioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för vegarisk får instituten antingen agera som om de direkt innehar individuella positioner i de underliggande beståndsdelarna i indexet eller i det andra instrumentet med multipla underliggande variabler, eller beräkna en enda känslighet för instrumentets underliggande variabler. I det senare fallet ska instituten hänföra denna enda känslighet till den relevanta undergruppen i enlighet med underavsnitt 1 i avsnitt 6, enligt följande:
Om mer än 75 % av beståndsdelarna i indexet skulle placeras in i samma undergrupp, med beaktande av viktningarna i detta index, ska instituten hänföra känsligheten till denna undergrupp och behandla den som en känslighet som refererar till ett enda namn i den undergruppen.
I alla andra fall ska instituten hänföra känsligheten till den relevanta indexundergruppen.
Förordning (EU) 2021/424
2.Genom undantag från punkt 1 a får instituten beräkna en enda känslighet för en position i ett börsnoterat aktie- eller kreditindex när de beräknar kapitalbaskraven för delta- och kurvrisker, om det börsnoterade aktie- eller kreditindexet uppfyller de villkor som anges i punkt 3. I det fallet ska instituten hänföra denna enda känslighet till den relevanta undergruppen i enlighet med underavsnitt 1 i avsnitt 6, enligt följande:
Om mer än 75 % av beståndsdelarna i det börsnoterade indexet skulle placeras in i samma undergrupp, med beaktande av viktningarna i detta börsnoterade index, ska känsligheten hänföras till denna undergrupp och behandlas som en känslighet som refererar till ett enda namn i den undergruppen.
I alla andra fall ska instituten hänföra känsligheten till den relevanta undergruppen för det börsnoterade indexet.
Förordning (EU) 2021/424
3.Instituten får använda den metod som beskrivs i punkt 2 för instrument som hänvisar till ett börsnoterat aktie- eller kreditindex, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Beståndsdelarna i det börsnoterade indexet och deras respektive viktningar i indexet är kända.
Det börsnoterade indexet innehåller minst 20 beståndsdelar.
Ingen enskild beståndsdel i det börsnoterade indexet svarar för mer än 25 % av indexets totala börsvärde.
Ingen grupp utgörande en tiondel av det totala antalet beståndsdelar i det börsnoterade indexet, avrundat uppåt till närmaste heltal, svarar för mer än 60 % av indexets totala börsvärde.
Det totala börsvärdet för alla beståndsdelar i det börsnoterade indexet uppgår till minst 40 miljarder euro.
Förordning (EU) 2021/424
4.Ett institut ska konsekvent över tiden använda endast den metod som beskrivs i punkt 1 eller den metod som beskrivs i punkt 2 i fråga om alla instrument som hänvisar till ett börsnoterat aktie- eller kreditindex som uppfyller de villkor som anges i punkt 3. Ett institut ska inhämta förhandstillstånd från den behöriga myndigheten innan det byter metod.
Förordning (EU) 2021/424
5.För ett index eller annat instrument med multipla underliggande variabler ska de känslighetsdata som ingår i beräkningen av delta- och kurvrisker vara konsekventa, oavsett vilka metoder som används för det instrumentet.
Förordning (EU) 2021/424
6.Index eller instrument med multipla underliggande variabler som är exponerade för andra kvarstående risker och som avses i artikel 325u.5 ska omfattas av det tillägg för kvarstående risk som avses i avsnitt 4.
Förordning (EU) 2021/424
Artikel 325j Behandling av företag för kollektiva investeringar
1.Ett institut ska beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för en position i en fond genom att använda någon av följande metoder:
Om institutet kan få tillräcklig information om fondens individuella underliggande exponeringar ska institutet beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för denna fondposition genom en genomlysning till fondens underliggande positioner som om dessa positioner innehades direkt av institutet.
Om institutet inte kan få tillräcklig information om fondens individuella underliggande exponeringar, men institutet har kunskap om innehållet i fondens mandat och kan erhålla dagliga prisnoteringar för fonden, ska institutet beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för denna fondposition genom att använda någon av följande metoder:
Institutet får betrakta fondpositionen som en position i en enda aktie som hänförs till undergruppen ’övriga sektorer’ i tabell 8 i artikel 325ap.1.
Efter ett tillstånd från dess behöriga myndighet får institutet beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för fonden i enlighet med de gränser som anges i fondens mandat och tillämplig rätt.
Om institutet varken uppfyller villkoren i leden a eller b, ska institutet hänföra fonden till en position utanför handelslagret.
Ett institut som använder en av de metoder som anges i led b ska tillämpa det kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som anges i avsnitt 5 i detta kapitel och det tillägg för kvarstående risk som anges i avsnitt 4 i detta kapitel, om fondens mandat innebär att vissa exponeringar i fonden ska omfattas av dessa kapitalbaskrav.
Ett institut som använder metoden i led b ii får beräkna kapitalbaskraven för motpartsrisk och för kreditvärdighetsjusteringsrisk i derivatpositioner i fonden med hjälp av den förenklade metod som anges i artikel 132a.3.
Förordning (EU) 2021/424
1.504Ett institut ska beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för en position i en fond med hjälp av någon av följande metoder:
Ett institut som uppfyller villkoret i artikel 104.8 ska beräkna kapitalbaskraven för den positionens marknadsrisk genom att en gång i månaden göra en genomlysning av fondens underliggande positioner som om dessa positioner innehades direkt av institutet.
Ett institut som uppfyller villkoret i artikel 104.8 ska beräkna kapitalbaskraven för den positionens marknadsrisk med hjälp av någon av följande metoder:
Det ska betrakta positionen i fonden som en position i en enda aktie som hänförs till undergruppen ’övriga sektorer’ i tabell 8 i artikel 325ap.1.
Det ska beakta de limiter som anges i fondens mandat och i relevant rätt.
Vid den beräkning som avses i första stycket led b ii i denna punkt får institutet beräkna kapitalbaskraven för motpartsrisk och kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk i derivatpositioner i fonden med hjälp av den förenklade metod som anges i artikel 132a.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.505Vid tillämpning av de metoder som avses i punkt 1 b i denna artikel ska institutet göra följande:
Tillämpa de kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som anges i avsnitt 5 och tillägget för kvarstående risk enligt avsnitt 4 på en position i en fond, om fondens mandat tillåter investeringar i exponeringar som ska omfattas av dessa kapitalbaskrav; vid användning av den metod som avses i punkt 1 b i) i denna artikel ska institutet betrakta positionen i fonden som en position i en enda aktie utan kreditvärdering som hänförs till undergruppen ’Utan kreditvärdering’ i tabell 2 i artikel 325y.1.
Använda samma metod bland de metoder som anges i punkt 1 b i denna artikel för alla positioner i samma fond för att beräkna kapitalbaskraven var för sig som en separat portfölj.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Genom undantag från punkt 1 och om ett institut har en position i en fond som följer ett referensindex så att skillnaden i årsberäknad avkastning mellan fonden och det referensindex som följs under de senaste tolv månaderna underskrider 1 % i absoluta tal, bortsett från avgifter och provisioner, får institutet behandla positionen som en position i det referensindex som följs. Institutet ska kontrollera att detta villkor uppfylls när det ingår positionen och därefter minst en gång om året.
Om emellertid data för de senaste tolv månaderna inte är helt tillgängliga får ett institut, efter tillstånd från dess behöriga myndighet, använda data om skillnader i årsberäknad avkastning för en period som är kortare än tolv månader.
Förordning (EU) 2021/424
3.För sina positioner i fonder får ett institut använda en kombination av de metoder som avses i punkt 1 a, b och c. För alla positioner i en och samma fond ska dock institutet använda endast en av metoderna.
Förordning (EU) 2021/424
3.506För sina positioner i fonder får ett institut använda en kombination av de metoder som avses i punkt 1 a och b. För alla positioner i en och samma fond ska dock institutet använda endast en av metoderna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Vid tillämpning av punkt 1 b ska ett institut göra beräkningarna enligt följande bestämmelser:
Vid beräkning av kapitalbaskravet enligt den känslighetsbaserade metod som anges i avsnitt 2 i detta kapitel ska fonden först, i maximalt tillåten omfattning enligt dess mandat eller tillämplig rätt, ingå positioner i de exponeringar som åsätts de högsta kapitalbaskraven enligt det avsnittet och därefter fortsätta att ingå positioner i fallande ordning till dess att den maximala totala förlustgränsen uppnås.
Vid beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk enligt avsnitt 5 i detta kapitel ska fonden först, i maximalt tillåten omfattning enligt dess mandat eller tillämplig rätt, ingå positioner i de exponeringar som åsätts de högsta kapitalbaskraven enligt det avsnittet och därefter fortsätta att ingå positioner i fallande ordning till dess att den maximala totala förlustgränsen uppnås.
Fonden ska i tillämpliga fall använda hävstångsmetoder i maximalt tillåten omfattning enligt dess mandat eller tillämplig rätt.
Kapitalbaskraven för alla positioner i en och samma fond för vilka de beräkningar som avses i första stycket görs ska beräknas var för sig som en separat portfölj med hjälp av den metod som beskrivs i detta kapitel.
Förordning (EU) 2021/424
4.507Vid tillämpning av punkt 1 b ii i denna artikel ska ett institut beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk genom att fastställa den hypotetiska fondportfölj som skulle få de högsta kapitalbaskraven i enlighet med artikel 325c.2 a, baserat på fondens mandat eller relevant rätt och i tillämpliga fall med beaktande av hävstångseffekten i största möjliga utsträckning.
Institutet ska använda samma hypotetiska portfölj som den som avses i första stycket för att beroende på vad som är tillämpligt beräkna kapitalbaskraven för den fallissemangsrisk som anges i avsnitt 5 och det tillägg för kvarstående risk som anges i avsnitt 4 för en position i en fond.
Institutet ska använda samma hypotetiska portfölj som den som avses i första stycket för att beroende på vad som är tillämpligt beräkna kapitalbaskraven för den fallissemangsrisk som anges i avsnitt 5 och det tillägg för kvarstående risk som anges i avsnitt 4 för en position i en fond.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Ett institut får endast använda de metoder som avses i punkt 1 a eller b om fonden uppfyller alla de villkor som anges i artikel 132.3 och 132.4 a.
Förordning (EU) 2021/424
5.508Ett institut får endast använda de metoder som avses i punkt 1 om fonden uppfyller alla de villkor som anges i artikel 132.3. Om fonden inte uppfyller alla de villkor som anges i artikel 132.3 ska institutet hänföra sina positioner i den fonden till verksamhet utanför handelslagret.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.509För att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för en position i en fond i enlighet med metoden i punkt 1 a får institut förlita sig på en tredje part för att få beräkningen utförd, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Den tredje parten är antingen
fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut, förutsatt att fonden uteslutande investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut,
för fonder som inte omfattas av led i) i detta led, fondens förvaltningsbolag, förutsatt att fondens förvaltningsbolag uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a, eller
en tredjepartsleverantör, på villkor att data, information eller riskmått tillhandahålls eller beräknas av de tredjeparter som avses i led i eller ii i detta led eller av en annan sådan tredjepartsleverantör.
Den tredje parten förser institutet med data, information eller riskmått för beräkningen av kapitalbaskravet för marknadsrisk för positionen i fonden i enlighet med den metod som avses i punkt 1 a i denna artikel.
En extern revisor för institutet har bekräftat att de data, den information eller de riskmått från den tredje parten som avses i led b i denna punkt är tillräckliga, och institutets behöriga myndighet har obegränsad tillgång till dessa data, denna information eller dessa riskmått på begäran.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de tekniska komponenterna i metoderna för fastställande av hypotetiska portföljer vid tillämpning av den metod som anges i punkt 4, inbegripet det sätt på vilket instituten i metoderna i tillämpliga fall i största möjliga utsträckning ska beakta hävstångseffekten.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325k Emissionsgarantipositioner
1.Instituten får använda förfarandet i denna artikel för att beräkna kapitalbaskravet för marknadsrisk för emissionsgarantipositioner i skuldinstrument eller aktieinstrument.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska använda en av de relevanta multiplikationsfaktorer som anges i tabell 1 för nettokänsligheter för alla emissionsgarantipositioner i varje enskild emittent, förutom emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje part på grundval av uttryckligt avtal, och beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med metoden i detta kapitel på grundval av justerade nettokänsligheter.
Tabell 1 | |
Bankdag | 0 % |
Bankdag 1 | 10 % |
Bankdag 2 och 3 | 25 % |
Bankdag 4 | 50 % |
Bankdag 5 | 75 % |
Efter bankdag 5 | 100 % |
Vid tillämpning av denna artikel avses med bankdag 0 den bankdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av värdepapper till ett överenskommet pris.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om tillämpningen av förfarandet i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 3 Definitioner av riskfaktorer och känslighet
Underavsnitt 1 Definitioner av riskfaktorer
1.För alla riskfaktorer för generell ränterisk, däribland inflationsrisk och valutabasisrisk, ska det finnas en undergrupp per valuta, som var och en innehåller olika typer av riskfaktorer.
De deltariskfaktorer för generell ränterisk som gäller för räntekänsliga instrument ska vara den relevanta riskfria räntan per valuta och per var och en av följande löptider: 0,25 år, 0,5 år, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år. Instituten ska tilldela riskfaktorer till de bestämda punkterna genom linjär interpolering eller genom en metod som är mest förenlig med de prissättningsfunktioner som används av institutets oberoende riskkontrollfunktion när den rapporterar marknadsrisk eller vinst och förlust till den verkställande ledningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska erhålla de riskfria räntorna per valuta från de penningmarknadsinstrument i institutets handelslager som har lägst kreditrisk, såsom OIS-kontrakt (overnight index swaps).
Förordning (EU) 2019/876
3.Om ett institut inte kan använda den metod som avses i punkt 2 ska den riskfria räntan baseras på en eller flera marknadsimplicita swapkurvor som institutet använder för att marknadsvärdera positioner, såsom swapkurvorna för interbankräntan vid försäljning.
Om data är otillräckliga för sådana marknadsimplicita swapkurvor som beskrivs i punkt 2 och i det första stycket i den här punkten, får den riskfria räntan härledas från den kurva för statsobligationer som är lämpligast för en given valuta.
Om instituten använder riskfaktorer för generell ränterisk som härletts från statspapper såsom anges i andra stycket i denna punkt får statspappren inte vara undantagna från kapitalbaskrav för kreditspreadrisk. I sådana fall, där det inte är möjligt att skilja den riskfria räntan från kreditspreadkomponenten, ska känsligheten för riskfaktorn tilldelas både till klassen för generell ränterisk och för kreditspreadrisk.
Förordning (EU) 2019/876
4.När det gäller riskfaktorer för generell ränterisk ska varje valuta utgöra en separat undergrupp. Instituten ska tilldela olika riskvikt till riskfaktorer inom samma undergrupp, men med olika löptid, i enlighet med avsnitt 6.
Instituten ska tillämpa ytterligare riskfaktorer för inflationsrisk på skuldinstrument vars kassaflöden är en funktion av inflationstakten. Dessa ytterligare riskfaktorer ska utgöras av en vektor med marknadsimplicita inflationstakter för olika löptider per valuta. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal inflationstakter som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för den ytterligare riskfaktorn för inflationsrisk enligt vad som avses i punkt 4 som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. Inom varje undergrupp ska instituten behandla inflation som en enda riskfaktor, oberoende av antalet komponenter i varje vektor. Instituten ska kvitta alla inflationskänsligheter inom en undergrupp, beräknade enligt denna punkt, för att erhålla en enda nettokänslighet per undergrupp.
Förordning (EU) 2019/876
6.Skuldinstrument som ger upphov till betalningar i olika valutor ska också omfattas av valutabasisrisk mellan dessa valutor. Vid tillämpning av den känslighetsbaserade beräkningsmetoden ska de riskfaktorer som instituten tillämpas vara valutabasisrisken för varje valuta i förhållande till antingen US-dollar eller euro. Instituten ska beräkna en valutabasis som varken avser basis i förhållande till US-dollar eller basis i förhållande till euro antingen som ”basis i förhållande till US-dollar” eller ”basis i förhållande till euro”.
Varje valutabasisriskfaktor ska utgöras av en vektor med valutabasis för olika löptider per valuta. För varje skuldinstrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal valutabasis som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp.
Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för denna valutabasisriskfaktor som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. Inom varje undergrupp ska det finnas två distinkta möjliga riskfaktorer: basis i förhållande till euro och basis i förhållande till US-dollar, oberoende av antalet komponenter i varje valutabasisvektor. Det får högst finnas två nettokänsligheter per undergrupp.
Förordning (EU) 2019/876
7.De vegariskfaktorer för generell ränterisk som gäller för optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för generell ränterisk ska vara de relevanta riskfria räntornas implicita volatiliteter enligt vad som beskrivs i punkterna 2 och 3, vilka ska tilldelas till undergrupper beroende på valuta, och placeras in under följande löptider inom varje undergrupp: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Det ska finnas en undergrupp per valuta.
För nettningsändamål ska instituten utgå ifrån att implicita volatiliteter som är kopplade till samma riskfria ränta och inplacerade under samma löptid utgör samma riskfaktor.
När ett institut fördelar implicita volatiliteter till löptiderna enligt denna punkt ska följande krav tillämpas:
Om löptiden för optionen är i linje med löptiden för de underliggande tillgångarna ska en enda riskfaktor gälla, vilken ska placeras in i den löptiden.
Om löptiden för optionen är kortare än löptiden för de underliggande tillgångarna ska riskfaktorer gälla enligt följande:
Den första riskfaktorn ska placeras in i löptiden för optionen.
Den andra riskfaktorn ska placeras in i den återstående löptiden för optionens underliggande tillgångar vid tidpunkten för optionens förfallodag.
Förordning (EU) 2019/876
8.De kurvriskfaktorer för generell ränterisk som ska tillämpas av instituten ska utgöras av en vektor med riskfria räntor, som motsvarar en specifik riskfri räntekurva, per valuta. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för riskfria räntor som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
9.Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som motsvarar olika avkastningskurvor och som har olika många komponenter utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma valuta. Instituten ska kvitta känsligheter för samma riskfaktor. Det får bara finnas en nettokänslighet per undergrupp.
Kapitalbaskrav ska inte gälla för kurvrisk avseende inflationsrisk och valutabasisrisk.
Förordning (EU) 2019/876
1.De deltariskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på instrument som inte är värdepapperiseringar och som är känsliga för kreditspreadrisk ska vara kreditspreadarna för emittenter av dessa instrument, härledda från relevanta skuldinstrument och kreditswappar, och inplacerade under var och en av följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Instituten ska tillämpa en riskfaktor per emittent och löptid, oberoende av om kreditspreadarna för emittenter är härledda från skuldinstrument eller kreditswappar. Undergrupperna ska vara de sektorsuppdelade grupper som anges i avsnitt 6, och varje undergrupp ska omfatta alla de riskfaktorer som tilldelats den berörda sektorn.
Förordning (EU) 2019/876
2.De vegariskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som inte är värdepapperiseringar och som är känsliga för kreditspreadrisk ska vara de implicita volatiliteterna för de underliggande tillgångarnas kreditspreadar för emittenter, härledda enligt punkt 1, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för den option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Samma undergrupper ska användas som för deltakreditspreadrisken för instrument som inte är värdepapperiseringar.
Förordning (EU) 2019/876
3.De kurvriskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av institut på instrument som inte är värdepapperiseringar ska utgöras av en vektor med kreditspreadar, som motsvarar en kreditspreadkurva för den specifika emittenten. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för kreditspreadar som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Samma undergrupper ska användas som för deltakreditspreadrisken för instrument som inte är värdepapperiseringar.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som härletts från antingen relevanta skuldinstrument eller kreditswappar, och som har olika många komponenter, utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma emittent.
Förordning (EU) 2019/876
1.Instituten ska tillämpa de faktorer för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som avses i punkt 3 på värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6, 7 och 8.
Instituten ska tillämpa de faktorer för kreditspreadrisk som avses i punkt 5 på värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6, 7 och 8.
Förordning (EU) 2019/876
2.De undergrupper som tillämpas på kreditspreadrisken för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara samma undergrupper som är tillämpliga på kreditspreadrisken för ickevärdepapperiseringar enligt vad som avses i avsnitt 6.
De undergrupper som tillämpas på kreditspreadrisken för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara specifika för den riskklassgruppen enligt vad som avses i avsnitt 6.
Förordning (EU) 2019/876
3.De riskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten för värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen är följande:
Deltariskfaktorerna ska vara alla relevanta kreditspreadar för emittenter av värdepapperiseringspositionens underliggande exponeringar, härledda från relevanta skuldinstrument och kreditswappar, och för var och en av följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.
De vegariskfaktorer som tillämpas på optioner med underliggande tillgångar som utgörs av värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara de implicita volatiliteterna för kreditspreadarna för emittenter av de underliggande exponeringarna för värdepapperiseringspositionen, härledda enligt led a i denna punkt, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för motsvarande option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.
Kurvriskfaktorerna ska vara de relevanta avkastningskurvorna för kreditspread för emittenter av värdepapperiseringspositionens underliggande exponeringar, uttryckt som en vektor med kreditspreadar för olika löptider, härledda enligt led a i denna punkt; för varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för kreditspreadar som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna värdepapperiseringspositionens känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som härletts från antingen relevanta skuldinstrument eller kreditswappar, och som har olika många komponenter, utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma emittent.
Förordning (EU) 2019/876
5.De faktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska avse spreaden för tranchen och inte spreaden för de underliggande instrumenten, och ska vara följande:
Deltariskfaktorerna ska vara de relevanta kreditspreadarna för tranchen, inplacerade under följande löptider i enlighet med löptiden för tranchen: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.
De vegariskfaktorer som tillämpas på optioner med underliggande tillgångar som utgörs av värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara de implicita volatiliteterna för kreditspreadarna för trancherna, som var och en ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för den option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.
Kurvriskfaktorerna ska vara desamma som de som beskrivs i led a i denna punkt; en gemensam riskvikt ska tillämpas på alla dessa riskfaktorer, enligt avsnitt 6.
Förordning (EU) 2019/876
1.Undergrupperna för samtliga aktieriskfaktorer ska vara de sektorsuppdelade grupper som avses i avsnitt 6.
Förordning (EU) 2019/876
2.De deltariskfaktorer som ska tillämpas av instituten ska vara alla aktieavistakurser och alla aktiereporäntor.
När det gäller aktierisk ska en specifik aktierepokurva utgöra en enda riskfaktor som uttrycks som en vektor med reporäntor för olika löptider. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för reporäntor som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.
Instituten ska beräkna ett instruments känslighet för en aktieriskfaktor som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Instituten ska kvitta känsligheterna för reporänteriskfaktorn för samma aktierelaterade värdepapper oberoende av antalet komponenter i varje vektor.
Förordning (EU) 2019/876
3.De vegariskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för aktierisk ska vara de implicita volatiliteterna för aktieavistakurser, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Kapitalbaskraven ska inte gälla vegarisk för aktiereporäntor.
Förordning (EU) 2019/876
4.De kurvriskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för aktierisk är alla aktieavistakurser, oberoende av de motsvarande optionernas löptid. Kapitalbaskraven ska inte gälla kurvrisk för aktiereporäntor.
Förordning (EU) 2019/876
1.Undergrupperna för samtliga råvaruriskfaktorer ska vara de sektorsuppdelade grupper som avses i avsnitt 6.
Förordning (EU) 2019/876
2.De deltariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på instrument som är känsliga för råvarurisk ska vara alla råvaruavistakurser per råvarutyp och för var och en av följande löptider: 0,25 år, 0,5 år, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år. Instituten ska bara utgå ifrån att två råvarupriser för samma typ av råvara och med samma löptid ska utgöra samma riskfaktor om de rättsliga villkoren avseende leveransorten är identiska.
Förordning (EU) 2019/876
3.De vegariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för råvarurisk ska vara de implicita volatiliteterna för råvarupriser per typ av råvara, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Instituten ska utgå ifrån att känsligheter för samma typ av råvara som tilldelas till samma löptid utgör en enda riskfaktor som de sedan ska kvitta.
Förordning (EU) 2019/876
4.De kurvriskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för råvarurisk ska vara en uppsättning råvarupriser med olika löptid per typ av råvara, uttryckt som en vektor. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal priser för den råvaran som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Instituten ska inte göra någon skillnad mellan råvarupriserna per leveransort.
Instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk ska beräknas i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer med olika många komponenter utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma typ av råvara.
Förordning (EU) 2019/876
1.De deltariskfaktorer för valutarisk som instituten ska tillämpa på instrument som är känsliga för valutarisk ska vara alla avistaväxelkurser mellan den valuta som instrumentet är uttryckt i och institutets rapportvaluta eller, om institutet använder en basvaluta i enlighet med punkt 7, institutets basvaluta. Det ska finnas en undergrupp per valutapar, med en enda riskfaktor och en enda nettokänslighet.
Förordning (EU) 2021/424
2.De vegariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för valutarisk ska vara de implicita volatiliteterna för växelkurser mellan de valutapar som avses i punkt 1. Växelkursernas implicita volatiliteter ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.
Förordning (EU) 2019/876
2.510De vegariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för valutarisk ska vara de implicita volatiliteterna för växelkurser mellan valutapar. Dessa implicita volatiliteter ska hänföras till följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.De kurvriskfaktorer för valutarisk som instituten ska tillämpa på instrument med underliggande variabler som är känsliga för valutarisk ska vara de deltariskfaktorer för valutarisk som avses i punkt 1.
Förordning (EU) 2021/424
4.Instituten ska inte vara skyldiga att göra åtskillnad mellan onshore- och offshorevarianter av en valuta för alla delta-, vega- och kurvriskfaktorer för valutarisk.
Förordning (EU) 2019/876
5.Om en växelkurs som utgör en underliggande variabel till ett instrument i som omfattas av kapitalbaskrav för kurvrisker varken avser institutets rapportvaluta eller institutets basvaluta, får institutet dividera med 1,5 de motsvarande komponenter CVRik– och CVRik+ som anges i artikel 325g.2, där xk är valutariskfaktorn mellan en av de två valutorna för den underliggande variabeln och institutets rapportvaluta eller, i tillämpliga fall, institutets basvaluta.
Förordning (EU) 2021/424
6.Med dess behöriga myndighets tillstånd får ett institut dividera med 1,5 de komponenter CVRk– och CVRk+ som anges i artikel 325g.2 på ett konsekvent sätt för alla valutariskfaktorerna för instrument som avser valuta och omfattas av ett kapitalbaskrav för kurvrisk, förutsatt att alla valutariskfaktorer som grundar sig på institutets rapportvaluta eller, i tillämpliga fall, institutets basvaluta, och ingår i beräkningen av dessa komponenter utsätts för en störning samtidigt.
Förordning (EU) 2021/424
7.För att uttrycka delta- och kurvriskfaktorerna för valutarisk får ett institut, genom undantag från punkterna 1 och 3 och med dess behöriga myndighets tillstånd, ersätta sin rapportvaluta för alla avistaväxelkurser med en annan valuta (nedan kallad basvalutan), om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet använder endast en basvaluta.
Institutet tillämpar basvalutan konsekvent på alla positioner i och utanför handelslagret.
Institutet har på ett tillfredsställande sätt visat för dess behöriga myndighet att
användningen av den valda basvalutan på ett lämpligt sätt visar risken i de av institutets positioner som omfattas av valutarisker,
valet av basvaluta är förenligt med det sätt på vilket institutet hanterar dessa valutarisker internt,
valet av basvaluta inte i första hand styrs av viljan att minska institutets kapitalbaskrav.
Institutet beaktar omvandlingsrisken mellan rapportvalutan och basvalutan.
Ett institut som har fått tillstånd att använda en basvaluta enligt första stycket ska räkna om de resulterande kapitalbaskraven för valutarisk till rapportvalutan med hjälp av den rådande avistaväxelkursen mellan basvalutan och rapportvalutan.
Förordning (EU) 2021/424
Underavsnitt 2 Definitioner av känslighet
1.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för generell ränterisk enligt följande:
a) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor ska beräknas enligt följande:
 |
där | ||
Srkt | = känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor, | |
rkt | = räntan i en riskfri kurva k med löptiden t, | |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och | |
x, y | = andra riskfaktorer än rkt i prissättningsfunktion Vi. |
b) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationsrisk och valutabasis ska beräknas enligt följande:
 |
där | ||
Sxj | = känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationsrisk och valutabasis | |
xji | = en vektor med m komponenter som representerar den implicita inflationskurvan eller valutabasiskurvan för en given valuta j där m är lika med antalet inflations- eller valutabasisrelaterade variabler som används i prissättningsmodellen för instrumentet i, | |
Im | = enhetsmatrisen med dimensionen (1 x m), | |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och | |
y, z | = andra variabler i prissättningsmodellen. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheterna för kreditspreadrisk för alla värdepapperiseringspositioner och icke-värdepapperiseringspositioner Scskt enligt följande:
där | |
Scskt | = deltariskkänsligheterna för kreditspreadrisk för alla värdepapperiseringspositioner och icke-värdepapperiseringspositioner, |
cskt | = värdet på kreditspreaden för en emittent j vid löptiden t, |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och |
x, y | = andra riskfaktorer än cskt i prissättningsfunktion Vi. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheterna för aktierisk enligt följande:
a) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser ska beräknas enligt följande:
 |
där | ||
sk | = känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser, | |
k | = ett specifikt aktierelaterat värdepapper, | |
EQk | = värdet på avistakursen för det aktierelaterade värdepappret, | |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och | |
x, y | = andra riskfaktorer än EQk i prissättningsfunktion Vi. |
b) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktiereporäntor ska beräknas enligt följande:
 |
där | ||
Sxk | = känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktiereporäntor, | |
k | = index som anger aktien, | |
xki | = en vektor med m komponenter som representerar reporäntestrukturen för en specifik aktie k, där m är lika med antalet reporäntor motsvarande olika löptider som används i prissättningsmodellen för instrumentet i, | |
Im | = enhetsmatrisen med dimensionen (1 · m), | |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och | |
y, z | = andra riskfaktorer än xki i prissättningsfunktion Vi. |
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för råvarurisk för varje riskfaktor enligt följande:
där | |
sk | = deltariskkänsligheter för råvarurisk, |
k | = en given råvaruriskfaktor, |
CTYk | = värdet på riskfaktor k, |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och |
y, z | = andra riskfaktorer än CTYk i prissättningsmodellen för instrumentet i. |
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för valutarisk för varje valutariskfaktor k enligt följande:
 |
där | |
sk | = deltariskkänsligheter för valutarisk, |
k | = en given valutariskfaktor, |
FXk | = värdet på riskfaktorn, |
Vi (.) | = prissättningsfunktionen för instrumentet i, och |
y, z | = andra riskfaktorer än FXk i prissättningsmodellen för instrumentet i. |
Förordning (EU) 2019/876
1.Instituten ska beräkna en options vegariskkänsligheter för en given riskfaktor k enligt följande:
där | |
sk | = en options vegariskkänslighet, |
k | = en specifik vegariskfaktor som utgörs av en implicit volatilitet, |
volk | = värdet av den riskfaktorn, uttryckt i procent, och |
x, y | = andra riskfaktorer än volk i prissättningsfunktion Vi. |
Förordning (EU) 2019/876
1.511Instituten ska beräkna en options vegariskkänsligheter för en given riskfaktor k enligt följande:
där | |
sk | = en options vegariskkänslighet, |
k | = en specifik vegariskfaktor som utgörs av en implicit volatilitet, |
volk | = värdet av den riskfaktorn, uttryckt i procent, och |
x, y | = andra riskfaktorer än volk i prissättningsfunktion Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.När det gäller riskklasser där vegariskfaktorerna har en löptidsdimension, men där reglerna om inplacering av riskfaktorerna inte är tillämpliga eftersom optionerna inte har en löptid, ska instituten placera in de riskfaktorerna under den längsta föreskrivna löptiden. Optionerna ska omfattas av tillägg för kvarstående risk.
Förordning (EU) 2019/876
3.När det gäller optioner som saknar lösenpris eller barriär, och optioner som har flera lösenpris eller barriärer, ska instituten tillämpa den inplacering under lösenpris och löptid som används internt för att prissätta optionen. Dessa optioner ska också omfattas av tillägg för kvarstående risk.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska inte beräkna vegarisk för värdepapperiseringstrancher som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6,7 och 8 och som inte har en implicit volatilitet. Kapitalbaskrav för delta- och kurvrisk ska beräknas för dessa värdepapperiseringstrancher.
Förordning (EU) 2019/876
1.Med hjälp av de formler som anges i detta underavsnitt ska instituten härleda känsligheter från de prissättningsmodeller som utgör grunden för resultatrapporteringen till den verkställande ledningen.
Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter kräva att ett institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetod som föreskrivs i kapitel 1b ska använda de prissättningsfunktioner som ingår i internmodellmetodens riskmätningsmodell för känslighetsberäkningar enligt detta kapitel för att beräkna och rapportera kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 430b.3.
Förordning (EU) 2019/876
1.512Med hjälp av de formler som anges i detta underavsnitt ska instituten härleda känsligheter från de prissättningsmodeller som utgör grunden för resultatrapporteringen till den verkställande ledningen.
Genom undantag från första stycket i denna punkt får behöriga myndigheter kräva att ett institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetod som föreskrivs i kapitel 1b ska använda de prissättningsfunktioner som ingår i dess internmodellmetods riskmätningsmodell för känslighetsberäkningar enligt detta kapitel för beräkning och de rapporteringskrav som föreskrivs i artikel 325.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid beräkning av deltariskkänsligheter för instrument med optionalitet såsom avses i artikel 325e.2 a får instituten anta att riskfaktorerna avseende den implicita volatiliteten är konstant.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid beräkning av vegariskkänsligheter för instrument med optionalitet såsom avses i artikel 325e.2 b ska följande krav tillämpas:
För generell ränterisk och kreditspreadrisk ska instituten, för varje valuta, anta att det underliggande instrumentet för de riskfaktorer avseende volatilitet för vilka vegarisken beräknas följer antingen en lognormal eller normal fördelning i de prissättningsmodeller som används för dessa instrument.
För aktierisk, råvarurisk och valutarisk ska instituten anta att det underliggande instrumentet för de riskfaktorer avseende volatilitet för vilka vegarisken beräknas följer en lognormal fördelning i de prissättningsmodeller som används för dessa instrument.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna alla känsligheter utom känsligheterna för kreditvärdighetsjusteringar.
Förordning (EU) 2019/876
5.Genom undantag från punkt 1 och efter tillåtelse av behöriga myndigheter får ett institut använda alternativa definitioner av deltariskkänsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret enligt detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller samtliga följande villkor:
En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering och rapportering av vinster och förluster till den verkställande ledningen.
Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheter för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att de känsligheter som fastställs inte skiljer sig väsentligt från dessa formler.
Förordning (EU) 2019/876
5.513Genom undantag från punkt 1 och efter tillåtelse av behöriga myndigheter får ett institut använda alternativa definitioner av deltariskkänsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret enligt detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller samtliga följande villkor:
En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering eller för resultatrapportering till den verkställande ledningen.
Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheter för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att de känsligheter som fastställs inte skiljer sig väsentligt från dessa formler.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Genom undantag från punkt 1 och efter tillstånd av behöriga myndigheter får ett institut beräkna vegakänsligheter utifrån en linjär transformation av alternativa definitioner av känsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret i enlighet med detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller de två följande villkoren:
En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering och för rapportering av vinster och förluster till den verkställande ledningen.
Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheterna för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att den linjära transformation som anges i det första stycket avspeglar en vegariskkänslighet.
Förordning (EU) 2019/876
6.514Genom undantag från punkt 1 och efter tillstånd av behöriga myndigheter får ett institut beräkna vegakänsligheter utifrån en linjär transformation av alternativa definitioner av känsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret i enlighet med detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller de två följande villkoren:
En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering eller för resultatrapportering till den verkställande ledningen.
Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fånga upp känsligheterna i positionen än de formler som anges i detta underavsnitt, att den linjära transformation som avses i första stycket avspeglar en vegariskkänslighet och att de resulterande känsligheterna inte skiljer sig väsentligt från dem som ges från tillämpningen av dessa formler.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 4 Tillägg för kvarstående risk
Artikel 325u Kapitalbaskrav för kvarstående risker
1.Utöver de kapitalbaskrav för marknadsrisk som fastställs i avsnitt 2 ska instituten tillämpa extra kapitalbaskrav för instrument som är exponerade för kvarstående risker i enlighet med denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instrumenten anses vara exponerade för kvarstående risker om de uppfyller något av följande villkor:
Instrumentet har ett exotiskt underliggande instrument som, vid tillämpningen av detta kapitel, är ett handelslagerinstrument som ligger till grund för en underliggande exponering som inte omfattas av delta-, vega- eller kurvriskberäkning enligt den känslighetsbaserade metod som fastställs i avsnitt 2, eller av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk som fastställs i avsnitt 5.
Instrumentet är exponerat för andra kvarstående risker, vilket vid tillämpningen av detta kapitel innebär något av följande instrument:
Instrument som omfattas av kapitalbaskrav för vega- och kurvrisk enligt den känslighetsbaserade metoden som fastställs i avsnitt 2 och genererar avkastning som inte kan replikeras som en ändlig linjär kombination av klassiska optioner med en enda underliggande aktiekurs, råvarunotering, växelkurs, obligationskurs, kreditswapp eller ränteswapp.
Instrument som är positioner som omfattas av den alternativa korrelationshandelsportfölj som avses i artikel 325.6. Säkringar som omfattas av den alternativa korrelationshandelsportfölj som anges i artikel 325.8 ska inte beaktas.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska beräkna de extra kapitalbaskrav som avses i punkt 1 som summan av teoretiska bruttobelopp för de instrument som avses i punkt 2, multiplicerad med följande riskvikter:
1,0 % för de instrument som avses i punkt 2 a.
0,1 % för de instrument som avses i punkt 2 b.
Förordning (EU) 2019/876
4.Genom undantag från punkt 1 ska instituten inte tillämpa kapitalbaskravet för kvarstående risker på instrument som uppfyller något av följande villkor:
De är noterade på en erkänd börs.
De är godtagbara för central clearing i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012.
De kompenserar fullt ut marknadsrisken för en annan position i handelslagret, varvid de två positioner i handelslagret som helt matchar varandra ska undantas från kapitalbaskravet för kvarstående risker.
Förordning (EU) 2019/876
4a.515Genom undantag från punkt 1 ska ett institut till och med den 31 december 2032 inte tillämpa kapitalbaskravet för kvarstående risker på instrument som enbart syftar till att risksäkra marknadsrisken för de positioner i handelslagret som genererar ett kapitalbaskrav för kvarstående risker och omfattas av samma typ av kvarstående risker som de positioner de risksäkrar.
Den behöriga myndigheten ska bevilja tillstånd att tillämpa den behandling som avses i första stycket om institutet fortlöpande på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan visa att instrumenten uppfyller kriterierna för att behandlas som risksäkringspositioner.
Institutet ska till den behöriga myndigheten rapportera resultatet av beräkningen av kapitalbaskraven för kvarstående risker för alla instrument för vilka det undantag som avses i första stycket tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad ett exotiskt underliggande är och vilka instrument som är exponerade för kvarstående risker för tillämpningen av punkt 2.
Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA undersöka om livsfallsrisk, väder, naturkatastrofer och framtida realiserad volatilitet bör betraktas som exotiska underliggande faktorer.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de kriterier som instituten ska använda för att identifiera de positioner som omfattas av det undantag som avses i punkt 4a. Dessa kriterier ska åtminstone omfatta arten av de instrument som avses i den punkten, nettoresultatet av de kombinerade positionerna, känsligheterna hos de kombinerade positionerna och de risker som förblir osäkrade i de kombinerade positionerna, med särskilt beaktande av möjligheten att den ursprungliga positionen kan risksäkras med ett delbelopp.
EBA ska senast den 30 juni 2024 överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
7.EBA ska senast den 31 december 2029 lämna en rapport till kommissionen om vilken inverkan den behandling som avses i punkt 4a har. På grundval av iakttagelserna i den rapporten ska kommissionen om så är lämpligt för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag om en förlängning av den behandling som avses i den punkten.
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 5 Kapitalbaskrav för fallissemangsrisken
Artikel 325v Definitioner och allmänna bestämmelser
1.I detta avsnitt avses med
kort exponering: när fallissemang hos en emittent eller en grupp av emittenter leder till en vinst för institutet, oavsett typ av instrument eller transaktion som skapar exponeringen.
lång exponering: när fallissemang hos en emittent eller en grupp av emittenter leder till en förlust för institutet, oavsett typ av instrument eller transaktion som skapar exponeringen.
bruttobelopp vid plötsligt fallissemang (gross jump to default, gross JTD): uppskattad storlek på den förlust eller vinst som gäldenärens fallissemang skulle orsaka för en specifik exponering.
nettobelopp vid plötsligt fallissemang (net jump to default, net JTD): uppskattad storlek på ett instituts förlust eller vinst vid en gäldenärs fallissemang, efter kvittning mellan bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang.
förlust vid fallissemang (loss given default) eller LGD: förlust vid gäldenärens fallissemang på ett instrument som emitterats av samma gäldenär, uttryckt som andel av instrumentets teoretiska belopp.
fallissemangsriskvikt: det procenttal som motsvarar den beräknade sannolikheten för fallissemang för varje gäldenär, enligt gäldenärens kreditvärdighet.
Förordning (EU) 2019/876
2.Kapitalbaskraven för fallissemangsrisk ska tillämpas på skuldinstrument och aktieinstrument, derivat med sådana instrument som underliggande tillgångar och derivat vars avkastning eller verkliga värde påverkas vid fallissemang av en annan gäldenär än den som är motpart till derivatinstrumentet i sig. Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk separat för var och en av följande typer av instrument: icke-värdepapperiseringar, värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen. Institutets slutliga kapitalbaskrav för den fallissemangsrisk som ska tillämpas ska vara summan av de tre komponenterna.
Förordning (EU) 2019/876
3.516För omsatta kredit- och aktiederivat som inte är värdepapperiseringar ska beloppen vid plötsligt fallissemang per enskild beståndsdel fastställas med hjälp av en genomlysningsmetod.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Underavsnitt 1 Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar
1.Instituten ska beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för varje lång exponering mot skuldinstrument enligt följande:
JTDlång = max{LGD Vteoretiskt + P&Llång + Justeringlång, 0}
där | |
JTDlång | = bruttobelopp vid plötsligt fallissemang (gross JTD), |
Vteoretiskt | = teoretiskt belopp för instrumentet från vilket exponeringen uppstår, |
P&Llång | = en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den långa exponeringen; vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges i formeln med negativt tecken, och |
Justeringlång | = om instrumentet från vilket exponeringen uppstår är ett derivatinstrument, det belopp som institutets förlust i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på grund av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till hela förlusten på det underliggande instrumentet; ökningar anges i formeln med positivt tecken och minskningar anges i formeln med negativt tecken. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för varje kort exponering mot skuldinstrument enligt följande:
JTDkort = min{LGD Vteoretiskt + P&Lkort + Justeringkort, 0}
där | |
JTDkort | = bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för kort exponering, |
Vteoretiskt | = teoretiskt belopp för instrumentet från vilket exponeringen uppstår ska anges i formeln med negativt tecken, |
P&Lkort | = en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den korta exponeringen, vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges i formeln med negativt tecken, och |
Justeringkort | = om instrumentet från vilket exponeringen uppstår är ett derivatinstrument, det belopp som institutets förlust i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på grund av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till hela förlusten på det underliggande instrumentet; ökningar anges i formeln med positivt tecken och minskningar anges i formeln med negativt tecken. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Den förlust vid fallissemang (LGD) för skuldinstrument som instituten ska tillämpa vid beräkningar enligt punkterna 1 och 2 ska vara följande:
Exponeringar mot lågprioriterade skuldinstrument ska ges ett LGD-värde på 100 %.
Exponeringar mot prioriterade skuldinstrument ska ges ett LGD-värde på 75 %.
Exponeringar mot säkerställda obligationer enligt artikel 129 ska ges ett LGD-värde på 25 %.
Förordning (EU) 2019/876
4.För beräkningar enligt punkterna 1 och 2 ska teoretiska belopp fastställas enligt följande:
När det gäller en obligation är det teoretiska beloppet obligationens nominella värde.
När det gäller en såld säljoption gällande en obligation är det teoretiska beloppet obligationens teoretiska belopp; när det gäller en köpt köpoption gällande en obligation är det teoretiska beloppet 0.
Förordning (EU) 2019/876
5.För exponeringar mot aktieinstrument ska instituten beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang enligt följande:
JTDlång = max {LGD · Vteoretiskt + P&Llång + Justeringlång; 0}
JTDkort = min {LGD · Vteoretiskt + P&Lkort + Justeringkort; 0}
där | |
JTDlång | = bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för lång exponering, |
Vteoretiskt | = instrumentets teoretiska belopp; för ett aktieinstrument från vilket exponeringen uppstår; det teoretiska beloppet aktiens verkliga värde, för formeln JTDkort ska instrumentets teoretiska belopp anges i formeln med negativt tecken, |
P&Llång | = en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den långa exponeringen; vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges i formeln med negativt tecken, |
Justeringlång | = det belopp som institutets förlust i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på grund av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till hela förlusten på det underliggande instrumentet, ökningar anges i formeln med positivt tecken och minskningar anges i formeln med negativt tecken, |
JTDkort | = bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för kort exponering, |
P&Lkort | = en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den korta exponeringen, vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges i formeln med negativt tecken, och |
Justeringkort | = det belopp som institutets vinst i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på grund av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till hela förlusten på det underliggande instrumentet, minskningar anges i formeln med positivt tecken, och ökningar anges i formeln med negativt tecken. |
Förordning (EU) 2019/876
6.Instituten ska ge ett LGD-värde på 100 % till aktieinstrument för beräkningen enligt punkt 5.
Förordning (EU) 2019/876
7.När det gäller exponeringar mot fallissemangsrisk som härrör från derivatinstrument vars avkastning i händelse av fallissemang från gäldenärens sida inte är kopplad till det teoretiska beloppet på ett visst instrument utfärdat av den gäldenären, eller till LGD-värdet för gäldenären eller ett instrument som emitterats av den gäldenären, ska instituten använda alternativa metoder för skattning av bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang.
Förordning (EU) 2019/876
8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Hur instituten ska fastställa komponenterna P&Llång, P&Lkort, Justeringlång och Justeringkort vid beräkningen av beloppen vid plötsligt fallissemang för olika typer av instrument i enlighet med denna artikel.
Vilka alternativa metoder som instituten ska använda för skattning av de bruttobelopp vid plötsligt fallissemang som avses i punkt 7.
Det teoretiska beloppet av andra instrument än de som avses i punkterna 4 a och b.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
1.Instituten ska beräkna nettobelopp vid plötsligt fallissemang genom att kvitta bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang för korta exponeringar och långa exponeringar. Kvittning ska endast vara möjlig mellan exponeringar mot samma gäldenär där de korta exponeringarna har samma prioritet som, eller lägre prioritet än, de långa exponeringarna.
Förordning (EU) 2019/876
2.Kvittning ska göras helt eller delvis, beroende på löptiden för de exponeringar som kvittas mot varandra.
Kvittning ska göras helt om alla de exponeringar som kvittas mot varandra har en löptid på ett år eller mer.
Kvittning ska göras delvis om minst en av de exponeringar som kvittas mot varandra har en löptid på mindre än ett år; i detta fall ska beloppet vid plötsligt fallissemang för varje exponering med en löptid på mindre än ett år multipliceras med den kvot som motsvarar exponeringens löptid i förhållande till ett år.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om kvittning inte är möjlig ska bruttobelopp vid plötsligt fallissemang vara lika med nettobelopp vid plötsligt fallissemang när det gäller exponeringar med en löptid på ett år eller mer. Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med den kvot som motsvarar exponeringens löptid i förhållande till ett år, med ett golv på tre månader, för beräkningen av nettobelopp vid plötsligt fallissemang.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 gäller löptiderna för derivatkontrakten i stället för löptiderna för de underliggande tillgångarna. Cash equity-exponeringar ska ges en löptid på antingen ett år eller tre månader enligt institutets egen bedömning.
Förordning (EU) 2019/876
5.517Om avtalsvillkoren eller de rättsliga villkoren för en derivatposition med ett skuld- eller aktiebaserat kontantinstrument som underliggande tillgång, och som är säkrad med det skuld- eller aktiebaserade kontantinstrumentet, gör det möjligt för ett institut att avveckla båda benen av den positionen vid tidpunkten för utgången av det första av de två benen utan exponering för fallissemangsrisk för den underliggande tillgången, ska nettobeloppet vid plötsligt fallissemang för den kombinerade positionen sättas till noll.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Oberoende av typ av motpart ska nettobelopp vid plötsligt fallissemang multipliceras med de fallissemangsriskvikter som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i tabell 2:
Tabell 2 | |
|---|---|
Kreditkvalitetskategori | Fallissemangsriskvikt |
Kreditkvalitetssteg 1 | 0,5 % |
Kreditkvalitetssteg 2 | 3 % |
Kreditkvalitetssteg 3 | 6 % |
Kreditkvalitetssteg 4 | 15 % |
Kreditkvalitetssteg 5 | 30 % |
Kreditkvalitetssteg 6 | 50 % |
Utan kreditvärdering | 15 % |
Fallerad | 100 % |
2.Exponeringar som skulle få en riskvikt på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisk i enlighet med avdelning II kapitel 2, ska ges en fallissemangsriskvikt på 0 % för kapitalbaskravet för fallissemangsrisk.
Förordning (EU) 2019/876
3.Det viktade nettobeloppet vid plötsligt fallissemang ska tilldelas följande undergrupper: företag, stater och lokala myndigheter/kommuner.
Förordning (EU) 2019/876
4.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp i enlighet med följande formel:
DRCb = max {(Σi e lång RWi · net JTDi) WtS · (Σi e kort RWi |net JTDi|); 0}
där | |
DRCb | = kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för fallissemangsrisk för undergrupp b, |
i | = index som anger ett instrument som tillhör undergrupp b, |
RWi | = riskvikten, och |
WtS | = en kvot som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, och som beräknas enligt följande: |
 |
För beräkning av DRCb och WtS ska långa och korta positioner läggas samman för alla positioner i en undergrupp, oberoende av vilket kreditkvalitetssteg positionerna placeras in i, vilket ger ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för varje undergrupp.
Förordning (EU) 2019/876
5.Det slutliga kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar ska beräknas som en enkel summa av alla undergruppers kapitalbaskrav.
Förordning (EU) 2019/876
6.518Vid tillämpning av denna artikel ska en exponering hänföras till den kreditkvalitetskategori som motsvarar den kreditkvalitetskategori som den skulle ha hänförts till enligt den schablonmetod för kreditrisk som anges i avdelning II kapitel 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Underavsnitt 2 Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen
1.Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar ska vara dessa exponeringars marknadsvärde eller, om detta värde inte finns tillgängligt, deras verkliga värde fastställt i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.
Förordning (EU) 2019/876
2.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska fastställas genom att kvitta långa bruttobelopp vid plötsligt fallissemang och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang. Kvittning ska endast vara möjlig mellan värdepapperiseringsexponeringar med samma underliggande tillgångspool och som tillhör samma tranch. Kvittning ska inte vara tillåten mellan värdepapperiseringsexponeringar med olika underliggande tillgångspooler även om de har samma fästpunkt och avskiljningspunkt.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om det, genom att dela upp eller kombinera befintliga värdepapperiseringsexponeringar, går att perfekt replikera andra befintliga värdepapperiseringsexponeringar, frånsett löptidsdimensionen, får de exponeringar som är resultatet av den uppdelningen eller kombinationen användas för kvittning i stället för de befintliga värdepapperiseringsexponeringarna.
Förordning (EU) 2019/876
4.Om det, genom att dela upp eller kombinera befintliga exponeringar i underliggande namn, går att perfekt replikera hela tranchstrukturen för en befintlig värdepapperiseringsexponering, får de exponeringar som är resultatet av uppdelningen eller kombinationen användas för kvittning i stället för de befintliga värdepapperiseringsexponeringarna. Om underliggande namn används på detta sätt ska de tas bort från beräkningen av fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar.
Förordning (EU) 2019/876
5.Artikel 325x ska tillämpas både på befintliga värdepapperiseringsexponeringar och på värdepapperiseringsexponeringar som används i enlighet med punkt 3 eller 4 i den här artikeln. De relevanta löptiderna ska vara löptiderna för värdepapperiseringstrancherna.
Förordning (EU) 2019/876
1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar ska multipliceras med 8 % av den riskvikt som gäller för den berörda värdepapperiseringsexponeringen, inklusive STS-värdepapperiseringar, utanför handelslagret i enlighet med den rangordning av metoder som fastställs i avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 och oberoende av typ av motpart.
Förordning (EU) 2019/876
2.En löptid på ett år ska tillämpas för alla trancher där riskvikterna beräknas i enlighet med intern och extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (SEC-IRBA och SEC-ERBA).
Förordning (EU) 2019/876
3.De riskvägda beloppen för plötsligt fallissemang för enskilda kontanta värdepapperiseringsexponeringar ska begränsas till positionens verkliga värde.
Förordning (EU) 2019/876
4.De riskvägda nettobeloppen vid plötsligt fallissemang ska placeras i följande undergrupper:
En gemensam undergrupp för alla företag, oberoende av region.
44 olika undergrupper som motsvarar en undergrupp per region för var och en av de elva tillgångsklasser som fastställs i andra stycket.
Vid tillämpning av första stycket ska de elva tillgångsklasserna vara: tillgångsbaserade certifikat (ABCP), billån och billeasingavtal, värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet (RMBS), kreditkort, värdepapper med lån på kommersiella fastigheter som säkerhet (CMBS), CLO (collateralised loan obligations), CDO-squared (collateralised debt obligations), små och medelstora företag, studielån, övriga kundkrediter och övrig marknadsupplåning. De fyra regionerna är Asien, Europa, Nordamerika och övriga världen.
Förordning (EU) 2019/876
5.För att placera in en värdepapperiseringsexponering i en undergrupp ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden. Instituten ska placera in varje värdepapperiseringsexponering i endast en av de undergrupper som avses i punkt 4. Värdepapperiseringsexponeringar som ett institut inte kan placera i en undergrupp för en tillgångsklass eller region ska placeras i kategorin ”övriga kundkrediter”, ”övrig marknadsupplåning” eller ”övriga världen”.
Förordning (EU) 2019/876
6.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp på samma sätt som fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringsexponeringar, med användning av formeln i artikel 325y.4, vilket leder till ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisken för varje undergrupp.
Förordning (EU) 2019/876
7.Det slutliga kapitalbaskravet för fallissemangsrisken för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska beräknas som den enkla summan av undergruppernas kapitalbaskrav.
Förordning (EU) 2019/876
Underavsnitt 3 Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen
1.För den alternativa korrelationshandelsportföljen ska kapitalbaskraven innefatta fallissemangsrisken för värdepapperiseringsexponeringar och för icke-värdepapperiseringar för risksäkringsändamål. Dessa säkringar ska tas bort från beräkningen av fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar. Det ska inte finnas några diversifieringsvinster mellan kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar, kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen.
Förordning (EU) 2019/876
2.519För omsatta kredit- och aktiederivat som inte är värdepapperiseringar ska beloppen vid plötsligt fallissemang per enskild beståndsdel fastställas med hjälp av en genomlysningsmetod.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
1.I denna artikel avses med
uppdelning med användning av en värderingsmodell: ett enda namn i en värdepapperisering värderas som skillnaden mellan värdepapperiseringens ovillkorade värde och villkorade värde, under antagandet att det enda namnet fallerar med ett LGD-värde på 100 %.
replikering: enskilda trancher i indexvärdepapperiseringen kombineras så att de replikerar en annan tranch i samma indexserie, eller så att de replikerar en position i indexserien som inte är uppdelad i trancher,
uppdelning: ett index replikeras av en värdepapperisering där de underliggande exponeringarna i gruppen är identiska med de exponeringar som refererar till ett enda namn och som utgör indexet.
Förordning (EU) 2019/876
2.Bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar och icke-värdepapperiseringsexponeringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara dessa exponeringars marknadsvärde eller, om detta värde inte finns tillgängligt, deras verkliga värde fastställt i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.
Förordning (EU) 2019/876
3.Produkter som förfaller på n:te fallissemanget ska behandlas som produkter som delats upp i trancher med fästpunkt och avskiljningspunkt enligt följande:
fästpunkt = (N – 1) / totalt antal namn,
avskiljningspunkt = N / totalt antal namn,
där ”totalt antal namn” ska vara det sammanlagda antalet namn i den underliggande korgen eller poolen.
Förordning (EU) 2019/876
4.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska fastställas genom att kvitta långa bruttobelopp vid plötsligt fallissemang och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang. Kvittning ska endast vara möjlig mellan exponeringar som i övrigt är identiska, utom när det gäller löptid. Kvittning ska endast vara möjlig enligt följande:
För index, indextrancher och särskilt anpassade trancher ska kvittning vara möjlig över olika löptider inom samma indexfamilj, serie och tranch, med beaktande av bestämmelserna i artikel 325x; om exponeringar på mindre än ett år. Långa och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang som perfekt replikerar varandra får kvittas genom att de delas upp i exponeringar som motsvarar ett enda namn med användning av en värderingsmodell; i sådana fall ska summan av bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang för exponeringar som motsvarar ett enda namn och som erhålls genom uppdelning, vara lika med bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för den ej uppdelade exponeringen.
Kvittning genom uppdelning enligt led a ska inte tillåtas för återvärdepapperiseringar eller derivat avseende värdepapperiseringar.
För index och indextrancher ska kvittning vara möjlig över olika löptider inom samma indexfamilj, serie och tranch genom replikering eller genom uppdelning, om de långa och korta exponeringarna i övrigt är likvärdiga, utom en restkomponent, ska kvittning tillåtas och nettobeloppet vid plötsligt fallissemang ska avspegla den resterande exponeringen.
Olika trancher i samma indexserie, olika serier av samma index och olika indexfamiljer får inte användas för att kvitta varandra.
Förordning (EU) 2019/876
1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med följande:
För produkter som delats upp i trancher: den fallissemangsriskvikt som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i artikel 325y.1 och 325y.2.
För produkter som inte delats upp i trancher: den fallissemangsriskvikt som avses i artikel 325aa.1.
Förordning (EU) 2019/876
1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med
för produkter som inte delats upp i trancher, de fallissemangsriskvikter som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i artikel 325y.1 och 325y.2,
för produkter som delats upp i trancher, de fallissemangsriskvikter som avses i artikel 325aa.1.
Förordning (EU) 2024/1623
2.Riskvägda nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska placeras i undergrupper som motsvarar ett index.
Förordning (EU) 2019/876
3.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp enligt följande formel:
DRCb = max {(Σi e lång RWi · net JTDi) – WtSACTP · (Σi e kort RWi · |net JTDi|); 0}
där | |
DRCb | = kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för undergrupp b, |
i | = ett instrument som ingår i undergrupp b, och |
WtSACTP | = kvoten som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, beräknad i enlighet med formeln WtS i artikel 325y.4, men med användning av långa och korta positioner över hela den alternativa korrelationshandelsportföljen och inte bara positionerna i den berörda undergruppen. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp enligt följande formel:
där | |
DRCb | = kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för undergrupp b, |
i | = ett instrument som ingår i undergrupp b, och |
WtSACTP | = kvoten som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, beräknad i enlighet med formeln WtS i artikel 325y.4, men med användning av långa och korta positioner över hela den alternativa korrelationshandelsportföljen och inte bara positionerna i den berörda undergruppen. |
Förordning (EU) 2024/1623
4.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen med följande formel:
där | |
DRCACTP | = kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen, och |
DRCb | = kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för undergrupp b. |
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 6 Riskvikter och korrelationer
Underavsnitt 1 Deltariskvikter och korrelationer
1.För valutor som inte ingår i underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b ska riskvikterna för känsligheterna för den riskfria räntans riskfaktorer uppgå till följande:
Tabell 3 | ||
|---|---|---|
Undergrupp | Löptid | Riskvikt |
1 | 0,25 år | 1,7 % |
2 | 0,5 år | 1,7 % |
3 | 1 år | 1,6 % |
4 | 2 år | 1,3 % |
5 | 3 år | 1,2 % |
6 | 5 år | 1,1 % |
7 | 10 år | 1,1 % |
8 | 15 år | 1,1 % |
9 | 20 år | 1,1 % |
10 | 30 år | 1,1 % |
Förordning (EU) 2021/424
2.Instituten ska tillämpa en riskvikt på 1,6 % på samtliga inflationskänsligheter och faktorer för valutabasisrisk.
Förordning (EU) 2021/424
3.För valutor som omfattas av underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b, och för institutets inhemska valuta, ska riskvikterna för den riskfria räntans riskfaktorer vara de riskvikter som fastställs i tabell 3 dividerade med √2.
Förordning (EU) 2019/876
3.520Riskvikterna för riskfaktorer baserade på de valutor som inkluderats i underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b och institutets inhemska valuta ska vara
för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor, de riskvikter som avses i tabell 3 punkt 1 i denna artikel dividerade med √2.
för inflationsriskfaktorer och faktorer för valutabasisrisk, de riskvikter som avses i punkt 2 i denna artikel dividerade med √2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Mellan två viktade känsligheter avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp och med samma tilldelade löptid, men motsvarande olika kurvor, ska korrelationen ρkl vara 99,90 %.
Förordning (EU) 2019/876
2.Mellan två viktade känsligheter avseende riskfaktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp och motsvarande samma kurva, men med olika löptid, ska korrelationen fastställas i enlighet med följande formel:
där | |
Tk (respektiveTl) | = löptiden som gäller för den riskfria räntan, |
ϑ | = 3 %. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Mellan två viktade känsligheter avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp, motsvarande olika kurvor och med olika löptid, ska korrelationen ρkl vara lika med den korrelationsparameter som anges i punkt 2 multiplicerad med 99,90 %.
Förordning (EU) 2019/876
4.Mellan en given viktad känslighet avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och en given viktad känslighet avseende riskfaktorerna för inflation WSl ska korrelationen vara 40 %.
Förordning (EU) 2019/876
5.Mellan en given viktad känslighet avseende faktorerna för valutabasisrisk WSk och en given viktad känslighet avseende faktorerna för generell ränterisk WSl, däribland andra faktorer för valutabasisrisk, ska korrelationen vara 0 %.
Förordning (EU) 2019/876
1.Parametern γbc = 50 % ska användas för att lägga samman riskfaktorer som tillhör olika undergrupper.
Förordning (EU) 2019/876
2.Parametern γbc = 80 % ska användas för att lägga samman en faktor för ränterisk baserad på en valuta enligt artikel 325av.3 och en riskfaktor för ränterisk baserad på euro.
Förordning (EU) 2019/876
1.Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för icke-värdepapperiseringar ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 4.
Tabell 4 | |||
|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Alla | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i en medlemsstat | 0,5 % |
2 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 0,5 % |
3 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 1,0 % |
4 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och subventionerade långivare | 5,0 % |
5 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 3,0 % |
6 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 3,0 % |
7 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Teknik, telekommunikation | 2,0 % |
8 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 1,5 % |
9 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i medlemsstaterna | 1,0 % | |
10 | Kreditkvalitetssteg 1 Kreditkvalitetssteg 2–3 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i tredjeländer | 1,5 % 2,5 % |
11 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 2 % |
12 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 4,0 % |
13 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och subventionerade långivare | 12,0 % |
14 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 7,0 % |
15 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 8,5 % |
16 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Teknik, telekommunikation | 5,5 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 5,0 % |
18 | Övriga sektorer | 12,0 % | |
19 | Börsnoterade kreditindex där en majoritet av dess enskilda beståndsdelar är "investment grade" | 1,5 % | |
20 | Börsnoterade kreditindex där en majoritet av dess enskilda beståndsdelar har låg kreditvärdighet eller är utan kreditvärdering | 5,0 % | |
Förordning (EU) 2021/424
1.521Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för icke-värdepapperiseringar ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 4.
Tabell 4 | |||
|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Alla | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i en medlemsstat | 0,5 % |
2 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 0,5 % |
3 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 1,0 % |
4 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och subventionerade långivare | 5,0 % |
5 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 3,0 % |
6 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 3,0 % |
7 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Teknik, telekommunikation | 2,0 % |
8 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 1,5 % |
9 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i medlemsstaterna | 1,0 % | |
10 | Kreditkvalitetssteg 1 Kreditkvalitetssteg 2–3 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i tredjeländer | 1,5 % 2,5 % |
11 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 2 % |
12 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 4,0 % |
13 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, subventionerade långivare och säkerställda obligationer | 12,0 % |
14 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 7,0 % |
15 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 8,5 % |
16 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Teknik, telekommunikation | 5,5 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 5,0 % |
18 | Övriga sektorer | 12,0 % | |
19 | Börsnoterade kreditindex där en majoritet av dess enskilda beståndsdelar är "investment grade" | 1,5 % | |
20 | Börsnoterade kreditindex där en majoritet av dess enskilda beståndsdelar har låg kreditvärdighet eller är utan kreditvärdering | 5,0 % | |
Vid tillämpning av denna artikel ska en exponering hänföras till den kreditkvalitetskategori som motsvarar den kreditkvalitetskategori som den skulle ha hänförts till enligt den schablonmetod för kreditrisk som anges i avdelning II kapitel 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För att placera in en riskexponering i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje emittent i en enda sektorundergrupp i tabell 4. Riskexponeringar kopplade till emittenter som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 18 i tabell 4.
Förordning (EU) 2019/876
3.522Genom undantag från punkt 2 får instituten hänföra en riskexponering för en säkerställd obligation utan kreditvärdering till undergrupp 4, om det institut som emitterat den säkerställda obligationen har kreditkvalitetssteg 1–3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:
ρkl = ρkl(namn) · ρkl(löptid) · ρkl(basis)
där
ρkl(namn) är lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska, och är i annat fall lika med 35 %,
ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och är i annat fall lika med 65 %, och
ρkl(basis) är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och är i annat fall lika med 99,90 %.
Förordning (EU) 2019/876
1.523Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:
ρkl = ρkl(namn) · ρkl(löptid) · ρkl(basis)
där
ρkl (namn) ska vara lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska; den ska vara lika med 35 %, om de två namnen för känsligheterna k och l är i undergrupperna 1–18 i tabell 4 i artikel 325ah.1, och i annat fall lika med 80 %.
ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och är i annat fall lika med 65 %, och
ρkl(basis) är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och är i annat fall lika med 99,90 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De korrelationsparametrar som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på undergrupp 18 i tabell 4 i artikel 325ah.1. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 18 ska kapitalkravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats den undergruppen:
Förordning (EU) 2019/876
Korrelationsparametern γbc som gäller för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska fastställas enligt följande:
γbc = γbc(rating) · γbc(sektor) där
γbc(rating) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma kreditkvalitetskategori (antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6), och i annat fall är lika med 50 %, vid denna beräkning ska undergrupp 1 anses tillhöra samma kreditkvalitetskategori som de undergrupper som tillhör kreditkvalitetssteg 1–3, och
γbc(sektor) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma sektor, och i annat fall är lika med motsvarande procentsats i tabell 5:
Tabell 5 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Undergrupp | 1,2 och 11 | 3 och 12 | 4 och 13 | 5 och 14 | 6 och 15 | 7 och 16 | 8 och 17 | 9 och 10 | 18 | 19 | 20 |
1, 2 och 11 | 75 % | 10 % | 20 % | 25 % | 20 % | 15 % | 10 % | 0 % | 45 % | 45 % | |
3 och 12 | 5 % | 15 % | 20 % | 15 % | 10 % | 10 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||
4 och 13 | 5 % | 15 % | 20 % | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||
5 och 14 | 20 % | 25 % | 5 % | 5 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||||
6 och 15 | 25 % | 5 % | 15 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||||
7 och 16 | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||||||
8 och 17 | 5 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||||||
9 och 10 | 0 % | 45 % | 45 % | ||||||||
18 | 0 % | 0 % | |||||||||
19 | 75 % | ||||||||||
20 | |||||||||||
Förordning (EU) 2021/424
Korrelationsparametern γbc som gäller för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska fastställas enligt följande:
γbc = γbc(rating) · γbc(sektor) där
γbc (rating) ska vara lika med
1, om undergrupperna b och c är i undergrupperna 1–17 och båda undergrupperna tillhör samma kreditkvalitetskategori (antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6), och i annat fall lika med 50 %; vid denna beräkning ska undergrupp 1 anses tillhöra samma kreditkvalitetskategori som de undergrupper som har kreditkvalitetssteg 1–3,
1, om antingen undergrupp b eller c är i undergrupp 18,
1, om undergrupp b eller c är i undergrupp 19 och den andra undergruppen har kreditkvalitetssteg 1–3, och i annat fall lika med 50 %,
1, om undergrupp b eller c är i undergrupp 20 och den andra undergruppen har kreditkvalitetssteg 4–6, och i annat fall lika med 50 %.
γbc(sektor) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma sektor, och i annat fall är lika med motsvarande procentsats i tabell 5:
Tabell 5 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Undergrupp | 1,2 och 11 | 3 och 12 | 4 och 13 | 5 och 14 | 6 och 15 | 7 och 16 | 8 och 17 | 9 och 10 | 18 | 19 | 20 |
1, 2 och 11 | 75 % | 10 % | 20 % | 25 % | 20 % | 15 % | 10 % | 0 % | 45 % | 45 % | |
3 och 12 | 5 % | 15 % | 20 % | 15 % | 10 % | 10 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||
4 och 13 | 5 % | 15 % | 20 % | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||
5 och 14 | 20 % | 25 % | 5 % | 5 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||||
6 och 15 | 25 % | 5 % | 15 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||||
7 och 16 | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||||||
8 och 17 | 5 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||||||
9 och 10 | 0 % | 45 % | 45 % | ||||||||
18 | 0 % | 0 % | |||||||||
19 | 75 % | ||||||||||
20 | |||||||||||
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 6 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.
Tabell 6 | |||
|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Alla | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna | 4,0 % |
2 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 4,0 % |
3 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 4,0 % |
4 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och subventionerade långivare | 8,0 % |
5 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 5,0 % |
6 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 4,0 % |
7 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Teknik, telekommunikation | 3,0 % |
8 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 2,0 % |
9 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i medlemsstaterna | 3,0 % |
10 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i tredjeländer | 6,0 % |
11 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 13,0 % |
12 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 13,0 % |
13 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och subventionerade långivare | 16,0 % |
14 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 10,0 % |
15 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 12,0 % |
16 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Teknik, telekommunikation | 12,0 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 12,0 % |
18 | Övriga sektorer | 13,0 % | |
Förordning (EU) 2021/424
Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 6 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.
Tabell 6 | |||
|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Alla | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna | 4,0 % |
2 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 4,0 % |
3 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 4,0 % |
4 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och subventionerade långivare | 8,0 % |
5 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 5,0 % |
6 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 4,0 % |
7 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Teknik, telekommunikation | 3,0 % |
8 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 2,0 % |
9 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i medlemsstaterna | 3,0 % |
10 | Kreditkvalitetssteg 1–10 | Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i tredjeländer | 6,0 % |
11 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller artikel 118 | 13,0 % |
12 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ | 13,0 % |
13 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, subventionerade långivare och säkerställda obligationer | 16,0 % |
14 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 10,0 % |
15 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 12,0 % |
16 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Teknik, telekommunikation | 12,0 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 11–17 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 12,0 % |
18 | Övriga sektorer | 13,0 % | |
Vid tillämpning av denna artikel ska en exponering hänföras till den kreditkvalitetskategori som motsvarar den kreditkvalitetskategori som den skulle ha hänförts till enligt den schablonmetod för kreditrisk som anges i avdelning II kapitel 2.
Genom undantag från andra stycket får instituten hänföra en riskexponering för en säkerställd obligation utan kreditvärdering till undergrupp 4, om det institut som emitterat den säkerställda obligationen har kreditkvalitetssteg 1–3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Deltariskkorrelationen ρkl ska härledas i enlighet med artikel 325ai, förutom att ρkl(basis) vid tillämpningen av denna punkt ska vara lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och i annat fall ska vara lika med 99,00 %.
Förordning (EU) 2019/876
2.Korrelationen γbc ska härledas i enlighet med artikel 325aj.
Förordning (EU) 2019/876
1.Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 7 och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 7 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.
Tabell 7 | |||
|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | RMBS – prime | 0,9 % |
2 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | RMBS – mid-prime | 1,5 % |
3 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | RMBS – sub-prime | 2,0 % |
4 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | CMBS | 2,0 % |
5 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS) – studielån | 0,8 % |
6 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | ABS – kreditkort | 1,2 % |
7 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | ABS – billån | 1,2 % |
8 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen | 1,4 % |
9 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | RMBS – prime | 1,125 % |
10 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | RMBS – mid-prime | 1,875 % |
11 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | RMBS – sub-prime | 2,5 % |
12 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | CMBS | 2,5 % |
13 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | ABS – studielån | 1 % |
14 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | ABS – kreditkort | 1,5 % |
15 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | ABS – billån | 1,5 % |
16 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–3 | CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen | 1,75 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | RMBS – prime | 1,575 % |
18 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | RMBS – mid-prime | 2,625 % |
19 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | RMBS – sub-prime | 3,5 % |
20 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | CMBS | 3,5 % |
21 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | ABS – studielån | 1,4 % |
22 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | ABS – kreditkort | 2,1 % |
23 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | ABS – billån | 2,1 % |
24 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | CLO utanför korrelationshandelsportföljen | 2,45 % |
25 | Övriga sektorer | 3,5 % | |
Förordning (EU) 2021/424
1.526Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 7 och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 7 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.
Tabell 7 | |||
|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | RMBS – prime | 0,9 % |
2 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | RMBS – mid-prime | 1,5 % |
3 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | RMBS – sub-prime | 2,0 % |
4 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | CMBS | 2,0 % |
5 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS) – studielån | 0,8 % |
6 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | ABS – kreditkort | 1,2 % |
7 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | ABS – billån | 1,2 % |
8 | Prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen | 1,4 % |
9 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | RMBS – prime | 1,125 % |
10 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | RMBS – mid-prime | 1,875 % |
11 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | RMBS – sub-prime | 2,5 % |
12 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | CMBS | 2,5 % |
13 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | ABS – studielån | 1 % |
14 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | ABS – kreditkort | 1,5 % |
15 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | ABS – billån | 1,5 % |
16 | Ej prioriterade och kreditkvalitetssteg 1–10 | CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen | 1,75 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | RMBS – prime | 1,575 % |
18 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | RMBS – mid-prime | 2,625 % |
19 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | RMBS – sub-prime | 3,5 % |
20 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | CMBS | 3,5 % |
21 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | ABS – studielån | 1,4 % |
22 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | ABS – kreditkort | 2,1 % |
23 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | ABS – billån | 2,1 % |
24 | Kreditkvalitetssteg 11–17 och utan kreditvärdering | CLO utanför korrelationshandelsportföljen | 2,45 % |
25 | Övriga sektorer | 3,5 % | |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.För att placera in en riskexponering i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje tranch i en enda sektorundergrupp i tabell 7. Riskexponeringar kopplade till trancher som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 25.
Förordning (EU) 2019/876
3.527Vid tillämpning av denna artikel ska en exponering hänföras till den kreditkvalitetskategori som motsvarar den kreditkvalitetskategori som den skulle ha hänförts till enligt den externa kreditvärderingsmetod som anges i avdelning II kapitel 5.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSl och WS𝑙 inom samma undergrupp ska fastställas till:
ρkl = ρkl(tranch) · ρkl(löptid) · ρkl(basis) där
ρkl(tranch) är lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l omfattas av samma undergrupp och avser samma värdepapperiseringstranch (mer än 80 % överlappning i teoretiska termer), och i annat fall är lika med 40 %, och
ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och i annat fall är lika med 80 %,
ρkl(basis) är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och i annat fall är lika med 99,90 %.
Förordning (EU) 2019/876
2.De korrelationsparametrar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på undergrupp 25 i tabell 7 i artikel 325am.1. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 25 ska kapitalbaskravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats till den undergruppen:
Förordning (EU) 2019/876
1.Korrelationsparametern γbc ska tillämpas för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper och vara 0 %.
Förordning (EU) 2019/876
2.Kapitalbaskravet för undergrupp 25 ska läggas till kapitalet för den samlade riskklassnivån utan att några diversifierings- eller säkringseffekter gentemot någon annan undergrupp redovisas.
Förordning (EU) 2019/876
1.Riskvikter för känsligheter för riskfaktorerna avseende aktier och aktiereporänta ska specificeras för varje undergrupp i tabell 8 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a:
Tabell 8 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
Undergruppsnummer | Börsvärde | Typ av ekonomi | Sektor | Riskvikt för aktieavistakurs | Riskvikt för aktiereporänta |
1 | Högt | Tillväxtmarknad | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster | 55 % | 0,55 % |
2 | Högt | Tillväxtmarknad | Telekommunikation, industri | 60 % | 0,60 % |
3 | Högt | Tillväxtmarknad | Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 45 % | 0,45 % |
4 | Högt | Tillväxtmarknad | Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella institut, fastighetsverksamhet, teknik | 55 % | 0,55 % |
5 | Högt | Utvecklad ekonomi | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster | 30 % | 0,30 % |
6 | Högt | Utvecklad ekonomi | Telekommunikation, industri | 35 % | 0,35 % |
7 | Högt | Utvecklad ekonomi | Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 40 % | 0,40 % |
8 | Högt | Utvecklad ekonomi | Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella institut, fastighetsverksamhet, teknik | 50 % | 0,50 % |
9 | Lågt | Tillväxtmarknad | Alla sektorer som anges i undergrupperna 1, 2, 3 och 4 | 70 % | 0,70 % |
10 | Lågt | Utvecklad ekonomi | Alla sektorer som anges i undergrupperna 5, 6, 7 och 8 | 50 % | 0,50 % |
11 | Övriga sektorer | 70 % | 0,70 % | ||
12 | Index avseende högt börsvärde i utvecklade ekonomier | 15 % | 0,15 % | ||
13 | Övriga index | 25 % | 0,25 % | ||
Förordning (EU) 2021/424
2.För tillämpningen av denna artikel ska det fastställas vad som avses med lågt börsvärde och högt börsvärde i de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 325bd.7.
Förordning (EU) 2019/876
3.För tillämpningen av denna artikel ska EBA ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger vad som avses med tillväxtmarknader och utvecklade ekonomier.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
4.När en riskexponering placeras in i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje emittent i en av sektorgrupperna i tabell 8, och placera in alla emittenter från samma näringsgren i samma sektor. Riskexponeringar kopplade till emittenter som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 11 i tabell 8. Om det rör sig om flera länder eller sektorer ska aktieemittenten placeras in i en viss undergrupp baserat på den mest betydande region eller sektor som den är verksam i.
Förordning (EU) 2019/876
1.Korrelationsparametern för deltarisk ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl inom samma undergrupp ska vara 99,90 %, där den ena är en känslighet för en aktieavistakurs och den andra en känslighet för en aktiereporänta och båda känsligheterna gäller samma aktieemittentnamn.
Förordning (EU) 2021/424
2.I andra fall än de som avses i punkt 1 ska korrelationsparametern ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl
för aktieavistakurs inom samma undergrupp fastställas till följande:
15 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin högt börsvärde och tillväxtmarknad (undergrupperna 1, 2, 3 eller 4).
25 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin högt börsvärde och utvecklad ekonomi (undergrupperna 5, 6, 7 eller 8).
7,5 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin lågt börsvärde och tillväxtmarknad (undergrupp 9).
12,5 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin lågt börsvärde och utvecklad ekonomi (undergrupp 10).
80 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som omfattas av endera indexundergruppen (undergruppsnummer 12 eller 13).
Förordning (EU) 2021/424
3.Korrelationsparametern ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl för aktiereporänta inom samma undergrupp ska fastställas i enlighet med punkt 2 a–d.
Förordning (EU) 2021/424
4.Mellan två känsligheter WSk och WSl inom samma undergrupp, där den ena avser känslighet för en aktieavistakurs och den andra känslighet för en aktiereporänta, och känsligheterna avser olika aktieemittentnamn, ska korrelationsparametern ρkl fastställas till de korrelationsparametrar som anges i punkt 2, multiplicerat med 99,90 %.
Förordning (EU) 2019/876
5.De korrelationsparametrar som specificeras i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på undergrupp 11. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 11 ska kapitalkravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats till den undergruppen:
Förordning (EU) 2019/876
Korrelationsparametern γbc ska tillämpas på sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper.
När det gäller undergrupperna i tabell 8 i artikel 325ap ska den vara följande:
15 % om båda undergrupperna tillhör undergruppsnummer 1–10.
0 % om endera av de båda undergrupperna tillhör undergruppsnummer 11.
75 % om båda undergrupperna tillhör undergruppsnummer 12 och 13.
45 % i övriga fall.
Förordning (EU) 2021/424
Riskvikterna för känsligheter för råvaruriskfaktorer ska vara följande:
Tabell 9 | ||
|---|---|---|
Undergruppsnummer | Undergrupp – benämning | Riskvikt |
1 | Energi – fasta bränslen | 30 % |
2 | Energi – flytande bränslen | 35 % |
3 | 60 % | |
4 | Frakt | 80 % |
5 | Oädla metaller | 40 % |
6 | Gasformiga bränslen | 45 % |
7 | Ädelmetaller (inklusive guld) | 20 % |
8 | Spannmål och oljeväxtfrön | 35 % |
9 | Boskap och mejeriprodukter | 25 % |
10 | Jordbruksråvaror | 35 % |
11 | Andra råvaror | 50 % |
Förordning (EU) 2021/424
Riskvikterna för känsligheter för råvaruriskfaktorer ska vara följande:
Tabell 9 | ||
|---|---|---|
Undergruppsnummer | Undergrupp – benämning | Riskvikt |
1 | Energi – fasta bränslen | 30 % |
2 | Energi – flytande bränslen | 35 % |
3 | Energi – el | 60 % |
3a | Energi – handel med utsläppsrätter inom EU:s system | 40 % |
3b | Energi – handel med utsläppsrätter utanför EU:s system | 60 % |
4 | Frakt | 80 % |
5 | Oädla metaller | 40 % |
6 | Gasformiga bränslen | 45 % |
7 | Ädelmetaller (inklusive guld) | 20 % |
8 | Spannmål och oljeväxtfrön | 35 % |
9 | Boskap och mejeriprodukter | 25 % |
10 | Jordbruksråvaror | 35 % |
11 | Andra råvaror | 50 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Vid tillämpning av denna artikel ska två råvaror anses som åtskilda om det på marknaden finns två avtal som endast skiljer sig åt vad gäller den underliggande råvara som ska levereras mot varje avtal.
Förordning (EU) 2019/876
2.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:
ρkl = ρkl(råvara) · ρkl(löptid) · ρkl(basis) där
ρkl(råvara) är lika med 1 om de två råvarorna för känsligheterna k och l är identiska, i annat fall är det lika med korrelationerna inom samma undergrupp enligt tabell 10,
ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, i annat fall är det lika med 99 %, och
ρkl(basis) är lika med 1 om de två känsligheterna är identiska vad gäller råvarans leveransort, i annat fall är det lika med 99,90 %.
Förordning (EU) 2019/876
3.Korrelationerna inom samma undergrupp ρkl (råvara) är följande:
Tabell 10 | ||
|---|---|---|
Undergrupp | Undergrupp – benämning | Korrelation ρkl (råvara) |
1 | Energi – fasta bränslen | 55 % |
2 | Energi – flytande bränslen | 95 % |
3 | Energi – el och handel med utsläppsrätter | 40 % |
4 | Frakt | 80 % |
5 | Oädla metaller | 60 % |
6 | Gasformiga bränslen | 65 % |
7 | Ädelmetaller (inklusive guld) | 55 % |
8 | Spannmålskärnor och oljeväxtfrön | 45 % |
9 | Animalieprodukter och mejeriprodukter | 15 % |
10 | Jordbruksråvaror | 40 % |
11 | Andra råvaror | 15 % |
4.Utan hinder av punkt 1 tillämpas följande bestämmelser:
Två riskfaktorer som tilldelas undergrupp 3 i tabell 10 och som avser el men där elen genereras i olika regioner eller avtalsenligt levereras under olika perioder ska anses som åtskilda råvaruriskfaktorer.
Två riskfaktorer som tilldelas undergrupp 4 i tabell 10 och som avser frakt men där fraktens rutt eller leveransveckan skiljer sig åt ska anses som åtskilda råvaruriskfaktorer.
Förordning (EU) 2019/876
Korrelationsparametern γbc som tillämpas för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska vara
20 % där båda undergrupper är någon av undergrupperna 1–10,
0 % där någon av de båda undergrupperna är nummer 11.
Förordning (EU) 2019/876
1.En riskvikt på 15 % ska tillämpas på alla känsligheter för valutariskfaktorer.
Förordning (EU) 2021/424
2.Riskvikten för valutakursriskfaktorerna avseende valutapar som består av euro och valutan i en medlemsstat som deltar i den andra etappen av den ekonomiska och monetära unionen (ERM 2) ska vara en av följande:
Den riskvikt som avses i punkt 1 delad med 3.
Den största fluktuationen inom det fluktuationsband som formellt har avtalats mellan medlemsstaten och Europeiska centralbanken, om det fluktuationsbandet är smalare än det fluktuationsband som definieras enligt ERM 2.
Förordning (EU) 2019/876
3.Utan hinder av punkt 2 ska den riskvikt för valutakursriskfaktorer som avses i punkt 2 där den avser valutor som ingår i ERM 2 med ett formellt avtalat fluktuationsband som är smalare än standardbandet på plus eller minus 15 % vara lika med den största procentuella fluktuationen inom detta smalare band.
Förordning (EU) 2019/876
4.Riskvikten för valutariskfaktorerna som ingår i underkategorin för de mest likvida valutaparen enligt vad som avses i artikel 325bd.7 c ska vara den riskvikt som avses i punkt 1 i den här artikeln delad med?2.
Förordning (EU) 2019/876
5.När dagliga växelkursuppgifter för de föregående tre åren visar att ett valutapar som består av euro och en annan valuta som inte är euro som används i en medlemsstat är konstant och att institutet alltid kan möta en köp- och säljkursskillnad som är lika med noll för respektive transaktioner får institutet, förutsatt att det har uttryckligt tillstånd från sin behöriga myndighet, tillämpa den riskvikt som avses i punkt 1 delad med 2.
Förordning (EU) 2019/876
En generell korrelationsparameter γbc på 60 % ska tillämpas på de sammanräknade känsligheterna för valutariskfaktorer.
Förordning (EU) 2019/876
Underavsnitt 2 Riskvikter och korrelationer för vegarisk och kurvrisk
1.För vegariskfaktorer ska de undergrupper för deltarisk som avses i underavsnitt 1 användas.
Förordning (EU) 2019/876
1.529Undergrupperna för vegariskfaktorer ska likna de undergrupper som fastställts för deltariskfaktorer i enlighet med underavsnitt 1 i avsnitt 3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Riskvikten för en given vegariskfaktor k ska fastställas som en andel av det aktuella värdet av riskfaktorn k, vilket uttrycker den implicita volatiliteten för ett underliggande, såsom beskrivs i avsnitt 3.
Förordning (EU) 2019/876
2.530Riskvikter för känsligheter för vegariskfaktorer ska tilldelas i enlighet med riskfaktorernas riskklass, enligt följande:
Tabell 1 | |
|---|---|
Riskklass | Riskvikter |
Generell ränterisk | 100 % |
Kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar | 100 % |
Kreditspreadrisk för värdepapperiseringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen | 100 % |
Kreditspreadrisk för värdepapperiseringar utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen | 100 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.531Den andel som avses i punkt 2 ska bero på den antagna likviditeten för varje typ av riskfaktor i enlighet med följande formel:
där
RWk = riskvikten för en given vegariskfaktor k,
RWσ ska vara 55 %, och
LHriskklass är den förskrivna likviditetshorisont som ska användas vid bestämning av varje vegariskfaktor k. LHriskklass i enlighet med följande tabell:
Tabell 11 | ||
|---|---|---|
Riskklass | LHriskklass | Riskvikt |
Generell ränterisk | 60 | 100 % |
Kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar | 120 | 100 % |
Kreditspreadrisk för värdepapperiseringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen | 120 | 100 % |
Kreditspreadrisk för värdepapperiseringar utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen | 120 | 100 % |
Aktierisk (högt börsvärde och index) | 20 | 77,78 % |
Aktierisk (lågt börsvärde och övriga sektorer) | 60 | 100 % |
Råvarurisk | 120 | 100 % |
Valutarisk | 40 | 100 % |
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2021/424
4.De undergrupper som används i samband med deltarisk i underavsnitt 1 ska användas i samband med kurvrisk, om inget annat anges i detta kapitel.
Förordning (EU) 2019/876
5.För kurvriskfaktorer för valutarisk och aktierisk ska kurvriskvikterna vara relativa skift som är lika med de deltariskvikter som avses i underavsnitt 1.
Förordning (EU) 2019/876
6.För kurvriskfaktorer för generell ränterisk, kreditspreadrisk och råvarurisk ska kurvriskvikten vara ett parallellskift av alla punkter för varje kurva baserat på den högsta föreskrivna deltariskvikten som avses i underavsnitt 1 i detta avsnitt för den relevanta riskklassen.
Förordning (EU) 2019/876
6.532För kurvriskfaktorer för generell ränterisk, kreditspreadrisk och råvarurisk ska kurvriskvikten vara ett parallellskift av alla punkter för varje kurva baserat på den högsta föreskrivna deltariskvikten som avses i underavsnitt 1 för den relevanta riskundergruppen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1.Mellan vegariskkänsligheter inom samma undergrupp till riskklassen generell ränterisk ska korrelationsparametern ρkl fastställas enligt följande
Förordning (EU) 2019/876
2.Mellan vegariskkänsligheter inom samma undergrupp till andra riskklasser ska korrelationsparametern ρkl fastställas enligt följande:
där
ρkl(DELTA) ska vara lika med den deltakorrelation inom undergruppen som motsvarar den undergrupp till vilken vegariskfaktorerna k och l skulle tilldelas, och
ρkl(optionens löptid) ska fastställas i enlighet med punkt 1.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vad gäller vegariskkänsligheter mellan olika undergrupper inom en riskklass (generell ränterisk och ickegenerell ränterisk) ska samma korrelationsparametrar för γbc, användas i samband med vegarisk som de som är angivna för deltakorrelationer för varje riskklass i avsnitt 4.
Förordning (EU) 2019/876
4.Diversifierings- eller säkringsvinster mellan vegariskfaktorer och deltariskfaktorer ska inte beaktas i schablonmetoden. Vegarisker och deltarisker ska läggas samman genom enkel summering.
Förordning (EU) 2019/876
5.Kurvriskkorrelationerna ska vara kvadraten av motsvarande deltariskkorrelationer ρkl och γbc enligt vad som avses i underavsnitt 1.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 1b Alternativ internmodellmetod
Avsnitt 1 Tillstånd och kapitalbaskrav
Artikel 325az Den alternativa internmodellmetoden och tillstånd att använda alternativa interna modeller
1.Den alternativa interna modellmetoden enligt detta kapitel ska användas endast för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b.3.
Förordning (EU) 2019/876
1.533Ett institut får använda den alternativa internmodellmetoden för att beräkna sina kapitalbaskrav för marknadsrisk, förutsatt att institutet uppfyller samtliga krav som anges i detta kapitel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Efter att ha kontrollerat att instituten uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi och 325bj ska de behöriga myndigheterna ge dessa institut tillstånd att beräkna kapitalbaskrav för portföljen med alla de positioner som förvaltas av handlarbord med användning av alternativa interna modeller i enlighet med artikel 325ba, förutsatt att samtliga av följande krav är uppfyllda:
Handlarborden inrättades i enlighet med artikel 104b.
Institutet har motiverat handlarbordens införande i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde för den behöriga myndigheten.
Handlarborden har uppfyllt kraven på utfallstest enligt artikel 325bf.3 under det närmast föregående året.
Institutet har rapporterat resultaten av de krav på resultatanalys för handlarborden som fastställs i artikel 325bg till sina behöriga myndigheter.
För handlarbord som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl ska handlarbordet uppfylla kraven i artikel 325bm för den interna modellen för fallissemangsrisk.
Inga värdepapperiseringspositioner eller återvärdepapperiseringspositioner har tilldelats handlarborden.
Om handlarborden inte införs i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde ska detta vid tillämpningen av led b i första stycket i denna punkt inte motiveras av det faktum att det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa schablonmetoden i artikel 325.3 a skulle vara lägre än det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa internmodellmetoden.
Förordning (EU) 2019/876
2.534Efter att ha kontrollerat att instituten uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi och 325bj ska de behöriga myndigheterna ge dessa institut tillstånd att beräkna kapitalbaskrav för portföljen med alla de positioner som förvaltas av handlarbord med användning av alternativa interna modeller i enlighet med artikel 325ba, förutsatt att samtliga av följande krav är uppfyllda:
Handlarborden inrättades i enlighet med artikel 104b.
Institutet har motiverat handlarbordens införande i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde för den behöriga myndigheten.
Handlarborden har uppfyllt kraven på utfallstest enligt artikel 325bf.3.
Handlarborden har uppfyllt kraven på resultatanalys enligt artikel 325bg.
För handlarbord som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl ska handlarbordet uppfylla kraven i artikel 325bm för den interna modellen för fallissemangsrisk.
Inga värdepapperiseringspositioner eller återvärdepapperiseringspositioner har tilldelats handlarborden.
Inga positioner i fonder som uppfyller villkoret i artikel 104.8 b har tilldelats handlarborden.
Om handlarborden inte införs i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde ska detta vid tillämpningen av led b i första stycket i denna punkt inte motiveras av det faktum att det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa schablonmetoden i artikel 325.3 a skulle vara lägre än det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa internmodellmetoden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden ska rapportera till de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 430b.3.
Förordning (EU) 2019/876
3.535Institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden ska också uppfylla rapporteringskravet i artikel 325.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Institut med tillstånd enligt punkt 2 ska omedelbart underrätta sina behöriga myndigheter om åtminstone ett av de krav som anges i den punkten inte längre uppfylls av ett av dess handlarbord. Institutet ska då inte längre få tillämpa detta kapitel på någon av de positioner som förvaltas av det handlarbordet, och det ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med den metod som anges i kapitel 1a för alla positioner som förvaltas av handlarbordet från och med det närmast förestående rapporteringstillfället och fram till dess att det kan visa för de behöriga myndigheterna att handlarbordet återigen uppfyller alla kraven i punkt 2.
Förordning (EU) 2019/876
5.Genom undantag från punkt 4 får de behöriga myndigheterna i exceptionella fall tillåta att ett institut fortsätter att använda alternativa interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisken för ett handlarbord som inte längre uppfyller villkoren i punkt 2 c i denna artikel och i artikel 325bg.1. Om de behöriga myndigheterna utnyttjar denna möjlighet ska de underrätta EBA och motivera sitt beslut.
Förordning (EU) 2019/876
6.För positioner som förvaltas av handlarbord för vilka ett institut inte har fått tillstånd enligt punkt 2, ska kapitalbaskrav för marknadsrisk beräknas av institutet i enlighet med kapitel 1a i denna avdelning. Vid denna beräkning ska samtliga positioner betraktas var för sig som separata portföljer.
Förordning (EU) 2019/876
7.Väsentliga ändringar i användningen av alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda, utvidgning av användningen av alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda och väsentliga ändringar i institutens urval av modellerbara riskfaktorer enligt vad som avses i artikel 325bc.2, ska kräva separat godkännande från den behöriga myndigheten.
Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om alla övriga utvidgningar och ändringar avseende användningen av de alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda.
Förordning (EU) 2019/876
8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
Villkoren för att bedöma väsentligheten när det gäller utvidgningar av och ändringar i användningen av alternativa interna modeller och ändringar i urvalet av de modellerbara riskfaktorer som avses i artikel 325bc.
Den bedömningsmetod som de behöriga myndigheterna ska använda för att kontrollera att ett institut uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi, 325bn, 325bo och 325bp.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2024.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
8.536EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
Villkoren för att bedöma väsentligheten när det gäller utvidgningar av och ändringar i användningen av alternativa interna modeller och ändringar i urvalet av de modellerbara riskfaktorer som avses i artikel 325bc.
De bedömningsmetoder som behöriga myndigheter använder för att kontrollera att ett institut uppfyller kraven i detta kapitel.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2024.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.EBA ska avge ett yttrande om huruvida det rör sig om ett sådant exceptionellt fall som avses i punkt 5 i denna artikel och i artikel 325bf.6 andra stycket.
För att kunna avge det yttrandet ska EBA övervaka marknadsförhållandena för att bedöma om det rör sig om ett exceptionellt fall och, om så är fallet, omedelbart underrätta kommissionen.
Förordning (EU) 2024/1623
10.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor och indikatorer som EBA ska använda för att avgöra om det rör sig om ett exceptionellt fall.
EBA ska senast den 30 juni 2024 överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325ba Kapitalbaskrav när alternativa interna modeller används
1.Ett institut som använder en alternativ intern modell ska beräkna kapitalbaskrav för portföljen av alla positioner som förvaltas av de handlarborden för vilka institutet har tillstånd enligt artikel 325az.2 som den högsta av följande summor:
Summan av följande värden:
Institutets föregående dags expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb (ESt-1), och
institutets föregående dags riskmått med stresscenarier, beräknat i enlighet med avsnitt 5 (SSt-1), eller
summan av följande värden:
Ett genomsnitt av institutets dagliga expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb för samtliga föregående sextio bankdagar (ESavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc), och
genomsnittet av institutets dagliga riskmått med stresscenarier beräknade i enlighet med avsnitt 5 för var och en av de föregående sextio bankdagarna (SSavg).
Förordning (EU) 2019/876
1.537Ett institut som använder en alternativ intern modell ska beräkna kapitalbaskrav för portföljen av alla positioner som förvaltas av de handlarborden för vilka institutet har tillstånd enligt artikel 325az.2 som den högsta av följande summor:
Summan av följande värden:
Institutets föregående dags expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb (ESt-1), och
institutets föregående dags riskmått med stresscenarier, beräknat i enlighet med avsnitt 5 (SSt-1), eller
summan av följande värden:
Ett genomsnitt av institutets dagliga expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb för samtliga föregående sextio bankdagar (ESavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc), och
genomsnittet av institutets dagliga riskmått med stresscenarier beräknade i enlighet med avsnitt 5 för var och en av de föregående sextio bankdagarna (SSavg).
Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk med hjälp av en intern modell i enlighet med första stycket ska ett institut inte ta med sina egna kreditspreadar vid beräkningen av de mått som avses i leden a och b för positioner i institutets egna skuldinstrument.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut som innehar positioner i omsatta skuld- och aktieinstrument som omfattas av den interna modellen för fallissemangsrisk och som förvaltas av de handlarbord som avses i punkt 1, ska uppfylla ett ytterligare kapitalbaskrav som uttrycks som det högsta av följande värden:
Det mest aktuella kapitalbaskravet för fallissemangsrisk, beräknat i enlighet med avsnitt 3.
Genomsnittet av det belopp som avses i led a under de föregående tolv veckorna.
Förordning (EU) 2019/876
2.538Institut som innehar positioner i omsatta skuld- och aktieinstrument som omfattas av den interna modellen för fallissemangsrisk och som förvaltas av de handlarbord som avses i punkt 1, ska uppfylla ett ytterligare kapitalbaskrav som uttrycks som det högsta av följande värden:
Det mest aktuella kapitalbaskravet för fallissemangsrisk, beräknat i enlighet med avsnitt 3.
Genomsnittet av det belopp som avses i led a under de föregående tolv veckorna.
Genom undantag från första stycket ska ett institut inte omfattas av det ytterligare kapitalbaskravet för innehav av egna skuldinstrument.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.539Ett institut som använder en alternativ intern modell ska beräkna de totala kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla positioner i handelslagret och för alla positioner utanför handelslagret som genererar valutarisk eller råvarurisk enligt följande formel:
AIMAtotal = min (AIMA + PLAaddon + ASAnon–aima; ASAall portfolio) + max (AIMA – ASAaima; 0)
där | |
AIMA | = summan av de kapitalbaskrav som avses i punkterna 1 och 2, |
PLAaddon | = det ytterligare kapitalbaskrav som avses i artikel 325bg.2, |
ASAnon-aima | = kapitalbaskraven för marknadsrisk beräknade enligt den alternativa schablonmetod som avses i artikel 325.1 a för portföljen av positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som genererar valutarisk eller råvarurisk och för vilka institutet använder den alternativa schablonmetoden för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk, |
ASAall portfolio | = kapitalbaskraven för marknadsrisk beräknade enligt den alternativa schablonmetod som avses i artikel 325.1 a för portföljen av alla positioner i handelslagret och alla positioner utanför handelslagret som genererar valutarisk eller råvarurisk, |
ASAaima | = kapitalbaskraven för marknadsrisk beräknade enligt den alternativa schablonmetod som avses i artikel 325.1 a för portföljen av positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som genererar valutarisk eller råvarurisk och för vilka institutet använder den metod som avses i artikel 325.l b för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Avsnitt 2 Allmänna krav
Artikel 325bb Expected shortfall-riskmått
1.Instituten ska beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt vad som avses i artikel 325ba.1 a för en given dag t och för en given portfölj med positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk enligt följande:
där | |
ESt | = expected shortfall-riskmåttet |
i | = index som anger de fem övergripande riskfaktorskategorier som förtecknas i första kolumnen i tabell 2 i artikel 325bd, |
UESt | = det oinskränkta expected shortfall-måttet, beräknat enligt följande: |
UESit | = det oinskränkta expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i, beräknat enligt följande: |
ρ | = regulatorisk korrelationsfaktor över övergripande riskkategorier: ρ = 50 %, | |
PEStRS | = det partiella expected shortfall-måttet som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.2, | |
PEStRC | = det partiella expected shortfall-måttet som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.3, | |
PEStFC | = det partiella expected shortfall-måttet som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.4, | |
PEStRS,i | = det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.2, | |
PEStRC,i | = det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.3, och | |
PEStFC,i | = det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.4. | |
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det specifika urval modellerbara riskfaktorer som gäller för varje partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bc när de fastställer varje partiellt expected shortfall-mått för beräkningen av expected shortfall-riskmåttet i enlighet med punkt 1.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om minst en transaktion i portföljen har minst en modellerbar riskfaktor som ligger inom den övergripande riskkategorin i i enlighet med artikel 325bd ska instituten beräkna det oinskränkta expected shortfall-måttet för den övergripande riskfaktorkategorin i och ta med det i formeln för expected shortfall-riskmåttet enligt vad som avses i punkt 1 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2019/876
4.Genom undantag från punkt 1 får ett institut minska frekvensen för beräkning av de oinskränkta expected shortfall-måtten UESti och av de partiella expected shortfall-måtten PEStRS,i, PEStRC,i och PEStFC,i för alla övergripande riskfaktorskategorier i från daglig basis till veckobasis, förutsatt att båda av följande villkor är uppfyllda:
Institutet kan påvisa för dess behöriga myndighet att beräkningen av det oinskränkta expected shortfall-måttet UESti inte underskattar marknadsrisken med avseende på de relevanta positionerna i handelslagret.
Institutet kan öka frekvensen för beräkning av UESti, PEStRS,i, PEStRC,i och PEStFC,i från veckobasis till daglig basis om den behöriga myndigheten kräver detta.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bc Beräkningar av partiell expected shortfall
1.Instituten ska beräkna alla de partiella expected shortfall-måtten som avses i artikel 325bb.1 enligt följande:
Dagliga beräkningar av de partiella expected shortfall-måtten.
Ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall.
För en given portfölj av positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk ska institutet beräkna det partiella expected shortfall-måttet vid tidpunkten t i enlighet med följande formel:
där | |
PESt | = det partiella expected shortfall-måttet vid tidpunkten t, |
j | = index som anger de fem likviditetshorisonter som förtecknas i första kolumnen i tabell 1, |
LHj | = likviditetshorisonternas längd j, uttryckt i dagar enligt tabell 1, |
T | = bastidshorisonten, där T = 10 dagar, |
PESt(T) | = det partiella expected shortfall-måttet som fastställs genom att tillämpa scenarier med framtida störningar med en tidshorisont på tio dagar endast på det specifika urval modellerbara riskfaktorer för positionerna i portföljen som fastställs i punkterna 2, 3 och 4, för varje partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1, och |
PESt(T, j) | = det partiella expected shortfall-måttet som fastställs genom att tillämpa scenarier med framtida störningar med en tidshorisont på tio dagar endast på det specifika urval modellerbara riskfaktorer för positionerna i portföljen som avses i punkterna 2, 3 och 4, för varje partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1, och där den effektiva likviditetshorisonten, fastställd i enlighet med artikel 325bd.2, är lika med eller längre än LHj. |
Tabell 1 | |
|---|---|
Likviditetshorisont j | Längd på likviditetshorisont j (i dagar) |
1 | 10 |
2 | 20 |
3 | 40 |
4 | 60 |
5 | 120 |
Förordning (EU) 2019/876
2.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PEStRS och PEStRS,i som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:
Vid beräkning av PEStRS ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på ett antal av de modellerbara riskfaktorerna för portföljens positioner som institutet har valt ut och som har godkänts av de behöriga myndigheterna, så att följande villkor uppfylls, och där summan beräknas utifrån de föregående 60 bankdagarna:
Om ett institut inte längre uppfyller kravet enligt det första stycket i detta led ska det omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om detta och uppdatera urvalet av de modellerbara riskfaktorerna inom två veckor så att det uppfyller kravet; om institutet efter två veckor fortfarande inte uppfyller kravet ska institutet återgå till metoden i kapitel 1a för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk för vissa handlarbord, till dess att det institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att de uppfyller kravet enligt det första stycket i detta led.
Vid beräkning av PEStRS,i ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på de modellerbara riskfaktorer för portföljens positioner som institutet har valt ut för tillämpningen av led a i denna punkt och som ligger inom den övergripande riskfaktorkategorin i i enlighet med artikel 325bd.
De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b ska kalibreras mot historiska data från en sammanhängande tolvmånadersperiod av finansiell stress som ska fastställas av institutet för att maximera värdet av PEStRS. För att fastställa stressperioden ska instituten använda en observationsperiod som sträcker sig minst från den 1 januari 2007 och som godkänns av de behöriga myndigheterna.
De indata som används för PEStRS,i ska kalibreras mot den tolvmånaders stressperiod som institutet har fastställt för tillämpningen av led c.
Förordning (EU) 2019/876
3.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PEStRC och PEStRC,i som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:
Vid beräkning av PEStRC ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det urval av modellerbara riskfaktorer för de positioner i portföljen som avses i punkt 2 a.
Vid beräkning av PEStRC,i ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det urval av de modellerbara riskfaktorerna för portföljens positioner som avses i punkt 2 b.
De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b i denna punkt ska kalibreras mot de historiska data som avses i punkt 4 c. Dessa data ska uppdateras minst en gång i månaden.
Förordning (EU) 2019/876
4.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PEStFC och PEStFC,i som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:
Vid beräkning av PEStFC ska instituten tillämpa scenarier med framtida störningar på alla modellerbara riskfaktorer för positionerna i portföljen.
Vid beräkning av PEStFC,i ska instituten tillämpa scenarier med framtida störningar på alla modellerbara riskfaktorer för portföljens positioner som ligger inom den övergripande riskfaktorkategorin i i enlighet med artikel 325bd.
De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b ska kalibreras mot historiska data från den föregående tolvmånadersperioden; om prisvolatiliteten ökar på ett betydande sätt för ett väsentligt antal modellerbara riskfaktorer för institutets portfölj, vilka inte ingår i det urval av riskfaktorer som avses i punkt 2 a, får de behöriga myndigheterna kräva att institutet använder historiska data från en kortare period än den föregående tolvmånadersperioden, men en sådan kortare period ska inte vara kortare än den föregående sexmånadersperioden; de behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om alla beslut där de kräver att ett institut använder historiska data från en kortare period än tolv månader, och ska motivera detta beslut.
Förordning (EU) 2019/876
5.Vid beräkning av ett givet partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1 ska instituten bibehålla värdena för de modellerbara riskfaktorer för vilka de inte enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel måste tillämpa scenarier med framtida störningar för detta partiella expected shortfall-mått.
Förordning (EU) 2019/876
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterierna för användning av indata i den riskmätningsmodell som avses i denna artikel, inbegripet kriterier för datas korrekthet och kriterier för kalibrering av indata när marknadsdata är otillräckliga.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325bd Likviditetshorisonter
1.Instituten ska placera in varje riskfaktor för positioner som tilldelats till sådana handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller för vilka de håller på att beviljas ett sådant tillstånd, i en av de övergripande riskfaktorkategorierna som förtecknas i tabell 2, samt i en av de övergripande underkategorier av riskfaktorer som förtecknas i tabellen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Likviditetshorisonten för en riskfaktor för de positioner som avses i punkt 1 ska vara likviditetshorisonten för motsvarande övergripande underkategori med riskfaktorer som den har placerats in i.
Förordning (EU) 2019/876
3.Ett institut får, genom undantag från punkt 1 i den här artikeln, för ett givet handlarbord besluta att ersätta likviditetshorisonten för en övergripande underkategori med riskfaktorer enligt tabell 2 i den här artikeln med en av de längre likviditetshorisonterna i tabell 1 i artikel 325bc. Om ett institut fattar ett sådant beslut ska den längre likviditetshorisonten gälla för alla modellerbara riskfaktorer för de positioner som tilldelats till detta handlarbord och som har placerats i denna övergripande underkategori med riskfaktorer i samband med beräkning av partiella expected shortfall-mått i enlighet med artikel 325bc.1 c.
Institutet ska underrätta de behöriga myndigheterna om vilka handlarbord och övergripande underkategorier med riskfaktorer som de beslutar att behandla enligt vad som anges i första stycket.
Förordning (EU) 2019/876
4.För beräkning av värden av de partiella expected shortfall-måtten i enlighet med artikel 325bc.1 c ska den effektiva likviditetshorisonten för en given modellerbar riskfaktor för en given position i handelslagret eller en position utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk beräknas enligt följande:
där | |
EffectiveLH | = den effektiva likviditetshorisonten, |
Mat | = löptiden för positionen i handelslagret, |
SubCatLH | = likviditetshorisontens längd för den modellerbara riskfaktor som fastställs i enlighet med punkt 1, och |
minj {LHj/LHj ≥ Mat} | = längden på en av de likviditetshorisonter som förtecknas i tabell 1 i artikel 325bc som är den närmaste likviditetshorisonten över löptiden för positionen i handelslagret. |
Förordning (EU) 2019/876
5.Valutapar som består av euro och en annan valuta i en medlemsstat som deltar i ERM 2 ska ingå i underkategorin för de mest likvida valutaparen i den övergripande riskfaktorkategorin för valutarisk i tabell 2.
Förordning (EU) 2019/876
5a.540Valutorna i medlemsstater som deltar i ERM II ska inkluderas i underkategorin De mest likvida valutorna och inhemsk valuta i den övergripande riskfaktorkategorin för ränterisk i tabell 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Instituten ska minst en gång i månaden kontrollera att inplaceringen enligt punkt 1 är lämplig.
Förordning (EU) 2019/876
7.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
Hur instituten ska placera in de riskfaktorer för positioner som avses i punkt 1 i de övergripande riskfaktorkategorierna och de övergripande underkategorierna för tillämpningen av punkt 1.
Vilka valutor som ingår i underkategorin för de mest likvida valutorna som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för ränterisk i tabell 2.
Vilka valutapar som ingår i underkategorin för de mest likvida valutaparen som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för valutarisk i tabell 2.
Definitionerna av lågt börsvärde och högt börsvärde för underkategorierna för aktiepris och volatilitet som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för aktierisk i tabell 2.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Tabell 2 | |||
|---|---|---|---|
Övergripande riskfaktorkategorier | Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier | Likviditetshorisonter | Likviditetshorisontens längd (dagar) |
Ränta | De mest likvida valutorna och inhemsk valuta | 1 | 10 |
Andra valutor (utom de mest likvida valutorna) | 2 | 20 | |
Volatilitet | 4 | 60 | |
Andra | 4 | 60 | |
Kreditspread | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna | 2 | 20 |
Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut i medlemsstaterna (hög kreditvärdighet) | 2 | 20 | |
Stat (hög kreditvärdighet) | 2 | 20 | |
Stat (hög avkastning) | 3 | 40 | |
Företag (hög kreditvärdighet) | 3 | 40 | |
Företag (hög avkastning) | 4 | 60 | |
Volatilitet | 5 | 120 | |
Andra | 5 | 120 | |
Aktier | Aktiekurs (stort börsvärde) | 1 | 10 |
Aktiekurs (lågt börsvärde) | 2 | 20 | |
Volatilitet (stort börsvärde) | 2 | 20 | |
Volatilitet (lågt börsvärde) | 4 | 60 | |
Andra | 4 | 60 | |
Valuta | De mest likvida valutaparen | 1 | 10 |
Andra valutapar (utom de mest likvida valutaparen) | 2 | 20 | |
Volatilitet | 3 | 40 | |
Andra | 3 | 40 | |
Råvaror | Pris på energi och pris på koldioxidutsläpp | 2 | 20 |
Pris på ädla metaller och pris på andra metaller än järn | 2 | 20 | |
Andra råvarupriser (utom pris på energi, koldioxidutsläpp, ädla metaller och andra metaller än järn) | 4 | 60 | |
Volatilitet i energi och koldioxidutsläpp | 4 | 60 | |
Volatilitet i ädla metaller och andra metaller än järn | 4 | 60 | |
Andra råvaruvolatiliteter (utom volatilitet i energi, koldioxidutsläpp, ädla metaller och andra metaller än järn) | 5 | 120 | |
Andra | 5 | 120 | |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325be Bedömning av riskfaktorers modellerbarhet
1.Instituten ska bedöma om alla riskfaktorerna är modellerbara för de positioner som tilldelats till det handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller som de håller på att beviljas ett sådant tillstånd för.
Förordning (EU) 2019/876
1.541Instituten ska bedöma om alla riskfaktorerna är modellerbara för de positioner som tilldelats till det handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller som de håller på att beviljas ett sådant tillstånd för.
Vid den bedömning som avses i första stycket får behöriga myndigheter tillåta institut att använda marknadsdata som tillhandahållits av tredjepartsleverantörer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
1a.542Behöriga myndigheter får kräva att ett institut betraktar en riskfaktor som det bedömt vara modellerbar i enlighet med punkt 1 i denna artikel som icke modellerbar, om de indata som används för att fastställa de scenarier med framtida störningar som tillämpas på riskfaktorn inte på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt uppfyller de krav som avses i artikel 325bc.6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Som en del av den bedömning som anges i punkt 1 i den här artikeln ska institut beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 325bk för de riskfaktorer som inte är modellerbara.
Förordning (EU) 2019/876
2a.543I exceptionella fall, som inträffar under perioder med en betydande minskning av viss handelsverksamhet på finansmarknaderna, får behöriga myndigheter tillåta institut som använder den metod som anges i detta kapitel att betrakta riskfaktorer som av de instituten bedömts vara icke modellerbara i enlighet med punkt 1 som modellerbara, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
De riskfaktorer som är föremål för behandlingen motsvarar den handelsverksamhet där det skett en betydande minskning på finansmarknaderna.
Behandlingen tillämpas tillfälligt och inte mer än sex månader under ett räkenskapsår.
Behandlingen minskar inte på ett betydande sätt de totala kapitalbaskraven för marknadsrisk för de institut som tillämpar den.
Behöriga myndigheter underrättar omedelbart EBA om alla beslut om att tillåta institut att tillämpa den metod som anges i detta kapitel för att betrakta riskfaktorer som har bedömts vara icke modellerbara som modellerbara samt om den berörda handelsverksamheten och motiverar besluten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterierna för att bedöma riskfaktorers modellerbarhet i enlighet med punkt 1, inbegripet när marknadsdata som tillhandahållits av tredjepartsleverantörer används, och specificera hur ofta denna bedömning ska göras.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325bf Krav avseende föreskrivna utfallstest och multiplikationsfaktorer
1.Vid tillämpningen av denna artikel avses med ett överskridande en endagsförändring i värdet på en portfölj bestående av alla positioner som förvaltas av handlarbordet som överskrider det relaterade Value-at-Risk-värde som beräknats baserat på institutets alternativa interna modell enligt följande krav:
Beräkningen av Value-at-Risk ska omfattas av en innehavsperiod på en dag.
Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.
De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras med de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.
Om inget annat anges i denna artikel ska institutets alternativa interna modell baseras på samma modelleringsantaganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska dagligen beräkna överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska och faktiska förändringar i värdet på portföljen bestående av alla positioner som förvaltas av handlarbordet.
Förordning (EU) 2019/876
3.Ett instituts handlarbord ska anses uppfylla kravet avseende utfallstest om antalet överskridanden för det handlarbordet under de senaste 250 bankdagarna inte överskrider något av följande:
12 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde,
12 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde,
30 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde,
30 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska räkna dagliga överskridanden i enlighet med följande:
Utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och, under antagande om oförändrade positioner, portföljens värde vid slutet av påföljande dag.
Utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess faktiska värde vid slutet av påföljande dag, exklusive avgifter och provisioner.
Ett överskridande ska räknas för varje bankdag för vilken institutet inte kan bedöma portföljens värde eller inte kan beräkna det Value-at-Risk-värde som avses i punkt 3.
Förordning (EU) 2019/876
5.Ett institut ska beräkna, i enlighet med punkterna 6 och 7 i denna artikel, den multiplikationsfaktor (mc) som avses i artikel 325ba för portföljen med alla positioner som tilldelats de handlarbord för vilka institutet har beviljats tillstånd att använda alternativa interna metoder enligt artikel 325az.2.
Förordning (EU) 2019/876
6.Multiplikationsfaktorn (mc) ska vara summan av värdet 1,5 och ett tillägg på mellan 0 och 0,5 i enlighet med tabell 3. För den portfölj som avses i punkt 5 ska detta tillägg beräknas på grundval av det antal överskridanden som har inträffat under de senaste 250 bankdagarna, enligt vad som konstaterats genom institutets utfallstest av Value-at-Risk-värdet beräknat i enlighet med led a i detta stycke. Beräkningen av tillägget ska uppfylla följande krav:
Med överskridande avses en endagsförändring i portföljens värde som ligger över motsvarande Value-at-Riskvärde som beräknats genom institutets interna modell i enlighet med följande:
En innehavsperiod på en dag.
Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.
Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.
De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras mot de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.
Om inget annat anges i denna artikel ska institutets interna modell baseras på samma modelleringsantaganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.
Antalet överskridanden ska vara lika med det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska respektive faktiska förändringar i portföljens värde.
Tabell 3 | |
|---|---|
Antalet överskridanden | Tillägg |
Färre än 5 | 0,00 |
5 | 0,20 |
6 | 0,26 |
7 | 0,33 |
8 | 0,38 |
9 | 0,42 |
Fler än 9 | 0,50 |
I exceptionella fall får de behöriga myndigheterna begränsa tillägget till det som följer av överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar där antalet överskridanden enligt utfallstest av faktiska förändringar inte är ett resultat av brister i internmodellen.
Förordning (EU) 2019/876
6.544Multiplikationsfaktorn (mc) ska minst vara lika med summan av värdet 1,5 och ett tillägg som fastställs i enlighet med tabell 3. För den portfölj som avses i punkt 5 ska detta tillägg beräknas på grundval av det antal överskridanden som har inträffat under de senaste 250 bankdagarna, enligt vad som konstaterats genom institutets utfallstest av Value-at-Risk-värdet beräknat i enlighet med led a i detta stycke. Beräkningen av tillägget ska uppfylla följande krav:
Med överskridande avses en endagsförändring i portföljens värde som ligger över motsvarande Value-at-Riskvärde som beräknats genom institutets interna modell i enlighet med följande:
En innehavsperiod på en dag.
Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.
Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.
De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras mot de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.
Om inget annat anges i denna artikel ska institutets interna modell baseras på samma modelleringsantaganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.
Antalet överskridanden ska vara lika med det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska respektive faktiska förändringar i portföljens värde.
Tabell 3 | |
|---|---|
Antalet överskridanden | Tillägg |
Färre än 5 | 0,00 |
5 | 0,20 |
6 | 0,26 |
7 | 0,33 |
8 | 0,38 |
9 | 0,42 |
Fler än 9 | 0,50 |
I exceptionella fall får behöriga myndigheter tillåta ett institut att göra det ena eller båda av följande:
Begränsa beräkningen av tillägget till det som följer av överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar, om antalet överskridanden på grundval av utfallstest av faktiska förändringar inte beror på brister i institutets alternativa internmodell.
Undanta de överskridanden som konstaterats genom utfallstestet av hypotetiska eller faktiska förändringar från beräkningen av tillägget, om dessa överskridanden inte beror på brister i institutets alternativa internmodell.
Vid tillämpning av första stycket får behöriga myndigheter höja värdet på mc över den summa som avses i det stycket, om ett instituts alternativa internmodell uppvisar brister som förhindrar lämplig mätning av kapitalbaskraven för marknadsrisk.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Behöriga myndigheterna ska kontrollera att den multiplikationsfaktor som avses i punkt 5 är lämplig och att handlarbord uppfyller kraven avseende utfallstest enligt punkt 3. Instituten ska snarast underrätta de behöriga myndigheterna om alla överskridanden som konstateras genom deras utfallstestprogram, och förklara dessa överskridanden, och ska under alla omständigheter underrätta de behöriga myndigheterna om detta senast inom fem bankdagar efter det att ett överskridande ägt rum.
Förordning (EU) 2019/876
8.Genom undantag från punkterna 2 och 6 i denna artikel får de behöriga myndigheterna tillåta att ett institut inte räknar ett överskridande, om en endagsförändring i värdet på dess portfölj som överskrider motsvarande Value-at-Risk-värde beräknat med institutets interna modell beror på en icke modellerbar riskfaktor. För detta syfte ska institutet bevisa för de behöriga myndigheterna att riskmåttet med ett stresscenario som beräknas i enlighet med artikel 325bk för den icke modellerbara riskfaktorn är högre än den positiva skillnaden mellan förändringen i värdet på institutets portfölj och motsvarande Value-at-Risk-värde.
Förordning (EU) 2019/876
8.545Genom undantag från punkterna 2 och 6 får behöriga myndigheter tillåta att ett institut inte räknar ett överskridande, om en endagsförändring i värdet på dess portfölj som överskrider motsvarande Value-at-Risk-värde som beräknats med institutets internmodell beror på en icke modellerbar riskfaktor.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de tekniska komponenter som ska ingå i de faktiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett instituts portfölj för tillämpningen av denna artikel.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
10.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor och kriterier enligt vilka ett institut kan tillåtas att inte räkna ett överskridande, om en endagsförändring i värdet på dess portfölj som överskrider motsvarande Value-at-Risk-värde som beräknats med institutets internmodell beror på en icke modellerbar riskfaktor.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325bg Krav avseende resultatanalys
1.Ett instituts handlarbord uppfyller kraven avseende resultatanalys om det uppfyller kraven i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
1.546Ett instituts handlarbord uppfyller kraven avseende resultatanalys, om de teoretiska förändringarna i värdet på det handlarbordets portfölj baserat på institutets riskmätningsmodell är antingen nära eller tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i värdet på det handlarbordets portfölj baserat på institutets prissättningsmodell.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Kraven avseende resultatanalys ska säkerställa att de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, utifrån institutets riskmätningsmodell, är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i portföljens värde, utifrån institutets prissättningsmodell.
Förordning (EU) 2019/876
2.547Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel ska institutet, om de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj baserat på institutets riskmätningsmodell är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i värdet på det handlarbordets portfölj baserat på institutets prissättningsmodell beräkna ett ytterligare kapitalbaskrav utöver de kapitalbaskrav som avses i artikel 325ba.1 och 325ba.2 för alla positioner som tilldelats det handlarbordet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.För varje position hos ett givet handlarbord ska ett instituts efterlevnad av kraven avseende resultatanalys leda till fastställande av en exakt förteckning över riskfaktorer som bedöms lämpliga för att kontrollera att institutet uppfyller de krav avseende utfallstest som anges i artikel 325bf.
Förordning (EU) 2019/876
3.548Med utgångspunkt i resultaten av det krav avseende resultatanalys som avses i punkt 1 i denna artikel ska ett institut fastställa och dokumentera en exakt förteckning över riskfaktorer som ingår i institutets riskmätningsmodell och som bedöms lämpliga för att kontrollera att institutet uppfyller det krav avseende utfallstest som anges i artikel 325bf. Institutet ska spåra eventuella ändringar av förteckningen över dessa riskfaktorer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Kriterier som är nödvändiga för att säkerställa att de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i portföljens värde, för tillämpningen av punkt 2, med beaktande av utvecklingen av internationella regler.
Konsekvenserna för ett institut om de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj inte är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, för tillämpningen av punkt 2.
Den frekvens med vilken resultatanalys måste utföras av ett institut.
De tekniska komponenter som ska ingå i de teoretiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj för tillämpningen av denna artikel.
Sättet på vilket institut som använder den interna modellen ska lägga samman det totala kapitalbaskravet för marknadsrisk för alla sina positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, med beaktande av de konsekvenser som avses i led b.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast 28 mars 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
4.549EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
De kriterier som vid tillämpning av punkt 1 specificerar om de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj antingen är nära eller tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, med beaktande av utvecklingen av internationella regler.
Det ytterligare kapitalbaskrav som avses i punkt 2.
Den frekvens med vilken resultatanalys måste utföras av ett institut.
De tekniska komponenter som ska ingå i de teoretiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj för tillämpningen av denna artikel.
[utgått]
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325bh Krav avseende riskmätning
1.Institut som använder en intern riskmätningsmodell för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt artikel 325ba ska säkerställa att modellen uppfyller samtliga följande krav:
Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp ett tillräckligt antal riskfaktorer, som ska omfatta minst de riskfaktorer som avses i kapitel 1a avsnitt 3 underavsnitt 1, såvida inte institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att utelämnandet av dessa riskfaktorer inte har någon väsentlig inverkan på resultatet av kravet avseende resultatanalys enligt artikel 325bg; ett institut ska kunna förklara för de behöriga myndigheterna varför en riskfaktor ingår i dess prissättningsmodell men inte i dess interna riskmätningsmodell.
Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp icke-linjära egenskaper hos optioner och andra produkter samt korrelationsrisker och basisrisker.
Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta en uppsättning riskfaktorer som motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, i eller utanför balansräkningen; institutet ska basera sina avkastningskurvor på en allmänt vedertagen metod; avkastningskurvan ska delas upp i olika löptidssegment för att fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastningskurvan; för väsentliga ränteriskexponeringar i de viktigaste valutorna och på de viktigaste marknaderna ska avkastningskurvan modelleras med användning av minst sex löptidssegment, och antalet riskfaktorer som används för att modellera avkastningskurvan ska stå i proportion till hur institutets handelsstrategier är beskaffade och hur komplexa de är; modellen ska också fånga upp riskspridningen för rörelser mellan olika avkastningskurvor som inte är fullständigt korrelerade eller olika finansiella instrument med samma underliggande emittent.
Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta riskfaktorer som hänför sig till guld och de enskilda utländska valutor som institutets positioner är denominerade i; i fråga om fonder ska de aktuella valutapositionerna för fonden tas med i beräkningen; instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna för fonden, under förutsättning att rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt; valutapositioner för en fond som institutet inte känner till ska lyftas ut ur internmodellmetoden och behandlas i enlighet med kapitel 1a.
Modellberäkningstekniken ska vara så sofistikerad som är proportionerligt med tanke på hur väsentlig institutets verksamhet på aktiemarknaderna är; den interna riskmätningsmodellen ska tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner och åtminstone en riskfaktor som fångar upp förändringar i aktiekurser på systemnivå och denna riskfaktors beroende av varje aktiemarknads enskilda riskfaktorer.
Den interna riskmätningsmodellen ska använda en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de råvaror där institutet har väsentliga positioner, såvida inte institutets sammanräknade råvaruposition är liten jämfört med dess totala handelsverksamhet, då det får använda en särskild riskfaktor för varje övergripande råvarutyp; för väsentliga exponeringar mot råvarumarknader ska modellen fånga upp risken för rörelser som inte är fullständigt korrelerade mellan liknande, men inte identiska, råvaror, exponering mot förändringar i terminspriser som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan löptider och convenience yield mellan derivatpositioner och kontantpositioner.
För proxyvariabler ska det vara dokumenterat att de tidigare fungerat väl för den faktiska position som innehas, de ska vara tillräckligt försiktiga och endast användas om tillgängliga data är otillräckliga, såsom under en stressperiod enligt vad som avses i artikel 325bc.2 c.
För väsentliga exponeringar mot volatilitetsrisker i instrument med optionalitet ska den interna riskmätningsmodellen fånga upp beroendet av implicit volatilitet över lösenpriser och optionernas löptider.
Förordning (EU) 2019/876
1.550Institut som använder en intern riskmätningsmodell för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt artikel 325ba ska säkerställa att modellen uppfyller samtliga följande krav:
Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp ett tillräckligt antal riskfaktorer, som ska omfatta minst de riskfaktorer som avses i kapitel 1a avsnitt 3 underavsnitt 1, såvida inte institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att utelämnandet av dessa riskfaktorer inte har någon väsentlig inverkan på resultatet av kravet avseende resultatanalys enligt artikel 325bg; ett institut ska kunna förklara för de behöriga myndigheterna varför en riskfaktor ingår i dess prissättningsmodell men inte i dess interna riskmätningsmodell.
Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp icke-linjära egenskaper hos optioner och andra produkter samt korrelationsrisker och basisrisker.
Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta en uppsättning riskfaktorer som motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, i eller utanför balansräkningen; institutet ska basera sina avkastningskurvor på en allmänt vedertagen metod; avkastningskurvan ska delas upp i olika löptidssegment för att fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastningskurvan; för väsentliga ränteriskexponeringar i de viktigaste valutorna och på de viktigaste marknaderna ska avkastningskurvan modelleras med användning av minst sex löptidssegment, och antalet riskfaktorer som används för att modellera avkastningskurvan ska stå i proportion till hur institutets handelsstrategier är beskaffade och hur komplexa de är; modellen ska också fånga upp riskspridningen för rörelser mellan olika avkastningskurvor som inte är fullständigt korrelerade eller olika finansiella instrument med samma underliggande emittent.
Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta riskfaktorer som hänför sig till guld och till de enskilda utländska valutor som institutets positioner är denominerade i; i fråga om fonder ska de aktuella valutapositionerna för fonden tas med i beräkningen; instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna för fonden, förutsatt att rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt.
Modellberäkningstekniken ska vara så sofistikerad som är proportionerligt med tanke på hur väsentlig institutets verksamhet på aktiemarknaderna är; den interna riskmätningsmodellen ska tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner och åtminstone en riskfaktor som fångar upp förändringar i aktiekurser på systemnivå och denna riskfaktors beroende av varje aktiemarknads enskilda riskfaktorer.
Den interna riskmätningsmodellen ska använda en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de råvaror där institutet har väsentliga positioner, såvida inte institutets sammanräknade råvaruposition är liten jämfört med dess totala handelsverksamhet, då det får använda en särskild riskfaktor för varje övergripande råvarutyp; för väsentliga exponeringar mot råvarumarknader ska modellen fånga upp risken för rörelser som inte är fullständigt korrelerade mellan liknande, men inte identiska, råvaror, exponering mot förändringar i terminspriser som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan löptider och convenience yield mellan derivatpositioner och kontantpositioner.
För proxyvariabler ska det vara dokumenterat att de tidigare fungerat väl för den faktiska position som innehas, de ska vara tillräckligt försiktiga och endast användas om tillgängliga data är otillräckliga, såsom under en stressperiod enligt vad som avses i artikel 325bc.2 c.
För väsentliga exponeringar mot volatilitetsrisker i instrument med optionalitet ska den interna riskmätningsmodellen fånga upp beroendet av implicit volatilitet över lösenpriser och optionernas löptider.
När det gäller positioner i fonder ska instituten minst en gång i veckan göra en genomlysning av fondernas underliggande positioner för att beräkna kapitalbaskraven i enlighet med detta kapitel. Om genomlysningsmetoden genomförs varje vecka ska instituten kunna övervaka de risker som uppstår till följd av betydande förändringar i fondens sammansättning; institut som inte har tillräckliga indata eller tillräcklig information för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för en position i en fond i enlighet med genomlysningsmetoden får förlita sig på en tredje part för att få dessa indata eller denna information, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Den tredje parten är antingen
fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut, förutsatt att fonden uteslutande investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut,
fondens förvaltningsbolag, förutsatt att det uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a,
en tredjepartsleverantör, på villkor att data, informationen eller riskmåtten tillhandahålls eller beräknas av de tredje parter som avses i led 1 eller 2 i detta led eller av en annan sådan tredjepartsleverantör.
Den tredje parten förser institutet med data, information eller riskmått för beräkningen av kapitalbaskraven för marknadsrisk för positionen i fonden i enlighet med den genomlysningsmetod som avses i första stycket.
En extern revisor för institutet har bekräftat att de data, den information eller de riskmått från den tredje parten som avses i led ii är tillräckliga, och den behöriga myndigheten har obegränsad tillgång till dessa data, denna information eller dessa riskmått på begäran.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten får använda empiriska korrelationer inom övergripande riskfaktorkategorier och, för beräkning av det oinskränkta expected shortfall-måttet UESt enligt artikel 325bb.1, över övergripande riskfaktorkategorier, endast om institutets metod för att mäta sådana korrelationer är sund, överensstämmer med tillämpliga likviditetshorisonter och genomförs med integritet.
Förordning (EU) 2019/876
2.551Ett institut får använda empiriska korrelationer inom övergripande riskfaktorkategorier och, för beräkning av det oinskränkta expected shortfall-måttet UESt enligt artikel 325bb.1, mellan övergripande riskfaktorkategorier, endast om institutets metod för mätning av sådana korrelationer är sund, överensstämmer med antingen de tillämpliga likviditetshorisonterna eller, på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt, den bastidshorisont på tio dagar som anges i artikel 325bc.1 och genomförs med integritet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.552Senast den 28 september 2020 ska EBA, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, utfärda riktlinjer med kriterier för användningen av indata i riskmätningsmodellen som avses i artikel 325bc.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bi Kvalitativa krav
1.Interna riskmätningsmodeller som används vid tillämpning av detta kapitel ska vara begreppsmässigt sunda, beräknade och genomförda med integritet samt uppfylla samtliga följande kvalitativa krav:
Interna riskmätningsmodeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk ska vara väl integrerade i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om riskexponering till den verkställande ledningen.
Institutet ska ha en enhet för riskkontroll som är fristående från de affärsdrivande handlarenheterna och som rapporterar direkt till den verkställande ledningen; enheten ska ha ansvar för utformning och tillämpning av alla interna riskmätningsmodeller; enheten ska genomföra inledande och fortlöpande validering av alla interna modeller som används enligt detta kapitel och ha ansvar för det övergripande riskhanteringssystemet; enheten ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultaten av alla interna modeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk, samt rapporter om lämpligheten hos åtgärder som ska vidtas avseende handelslimiter.
Ledningsorganet och den verkställande ledningen ska ta aktiv del i riskkontrollprocessen, och de dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten ska ses över på en ledningsnivå med tillräckliga befogenheter för att kunna kräva minskningar i de positioner som enskilda handlare ingår och kräva minskningar i institutets totala riskexponering.
Institutet ska ha tillräckligt många anställda med en lämplig kompetensnivå i förhållande till hur sofistikerade de interna riskmätningsmodellerna är, och tillräckligt många anställda med kunskaper inom handel, riskkontroll, revision och affärsadministration (back-office).
Institutet ska ha inrättat en uppsättning dokumenterade interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för att övervaka och säkerställa att de interna riskmätningsmodellerna är i linje med den övergripande verksamheten.
För interna riskmätningsmodeller, inbegripet prissättningsmodeller, ska det vara dokumenterat att de tidigare har gett en rimlig exakthet i sina riskmätningar, och de får inte väsentligen skilja sig från de modeller som institutet använder för sin interna riskhantering.
Institutet ska frekvent genomföra rigorösa program för stresstest, inklusive omvända stresstester, som ska omfatta alla interna riskmätningsmodeller; resultaten av dessa stresstester ska granskas av den verkställande ledningen minst en gång i månaden och vara förenliga med de riktlinjer och limiter som godkänts av ledningsorganet; instituten ska vidta lämpliga åtgärder om resultaten av dessa stresstester visar alltför stora förluster i samband med institutets handelsverksamhet under vissa omständigheter.
Institutet ska genomföra en oberoende översyn av sina interna riskmätningsmodeller, antingen som ett led i sin normala internrevisionsprocess, eller genom att uppdra till ett utomstående företag att genomföra denna översyn, vilket ska ske på ett sätt som kan godtas av de behöriga myndigheterna.
För tillämpning av första stycket h avses med utomstående företag ett företag som tillhandahåller revisions- eller konsulttjänster till institut, och som har personal som har tillräcklig kompetens vad gäller marknadsrisk i handelsverksamhet.
Förordning (EU) 2019/876
1.553Interna riskmätningsmodeller som används vid tillämpning av detta kapitel ska vara begreppsmässigt sunda, beräknade och genomförda med integritet samt uppfylla samtliga följande kvalitativa krav:
Interna riskmätningsmodeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk ska vara väl integrerade i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om riskexponering till den verkställande ledningen.
Institutet ska ha en riskkontrollenhet som är oberoende av de affärsdrivande handelsenheterna och rapporterar direkt till den verkställande ledningen. För denna enhet ska följande gälla:
Enheten ska ha ansvar för utformningen och tillämpningen av varje intern riskmätningsmodell som används i den alternativa internmodellmetoden vid tillämpning av detta kapitel.
Enheten ska ha ansvar för det övergripande riskhanteringssystemet.
Enheten ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultatet av varje internmodell som används för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk och om lämpligheten i åtgärder som ska vidtas avseende handelslimiter.
Ledningsorganet och den verkställande ledningen ska ta aktiv del i riskkontrollprocessen, och de dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten ska ses över på en ledningsnivå med tillräckliga befogenheter för att kunna kräva minskningar i de positioner som enskilda handlare ingår och kräva minskningar i institutets totala riskexponering.
Institutet ska ha tillräckligt många anställda med en lämplig kompetensnivå i förhållande till hur sofistikerade de interna riskmätningsmodellerna är, och tillräckligt många anställda med kunskaper inom handel, riskkontroll, revision och affärsadministration (back-office).
Institutet ska ha inrättat en uppsättning dokumenterade interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för att övervaka och säkerställa att de interna riskmätningsmodellerna är i linje med den övergripande verksamheten.
För interna riskmätningsmodeller, inbegripet prissättningsmodeller, ska det vara dokumenterat att de tidigare har gett en rimlig exakthet i sina riskmätningar, och de får inte väsentligen skilja sig från de modeller som institutet använder för sin interna riskhantering.
Institutet ska frekvent genomföra rigorösa program för stresstest, inklusive omvända stresstester, som ska omfatta alla interna riskmätningsmodeller; resultaten av dessa stresstester ska granskas av den verkställande ledningen minst en gång i månaden och vara förenliga med de riktlinjer och limiter som godkänts av ledningsorganet; instituten ska vidta lämpliga åtgärder om resultaten av dessa stresstester visar alltför stora förluster i samband med institutets handelsverksamhet under vissa omständigheter.
Institutet ska genomföra en oberoende översyn av sina interna riskmätningsmodeller, antingen som ett led i sin normala internrevisionsprocess, eller genom att uppdra till ett utomstående företag att genomföra denna översyn, vilket ska ske på ett sätt som kan godtas av de behöriga myndigheterna.
En valideringsenhet som är skild från den riskkontrollenhet som avses i första stycket b, ska utföra den inledande och fortlöpande valideringen av varje intern riskmätningsmodell som används i den alternativa internmodellmetoden vid tillämpningen av detta kapitel.
För tillämpning av första stycket h avses med utomstående företag ett företag som tillhandahåller revisions- eller konsulttjänster till institut, och som har personal som har tillräcklig kompetens vad gäller marknadsrisk i handelsverksamhet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Den översyn som avses i punkt 1 h ska inbegripa både de affärsdrivande handelsenheternas och den fristående riskkontrollenhetens verksamhet. Åtminstone en gång om året ska institutet se över sin riskhanteringsprocess i dess helhet. I översynen ska följande bedömas:
Hur ändamålsenlig dokumentationen från riskhanteringssystemet och riskhanteringsprocessen är samt hur väl riskkontrollenheten är organiserad.
Integreringen av riskmätningen i den dagliga riskhanteringen och integriteten i ledningens informationssystem.
Den process institutet använder för att godkänna de riskvärderingsmodeller och värderingssystem som används av personalen inom handelsavdelningar och affärsadministrationsavdelningar (front-office och back-office).
Omfattningen av de risker som fångas upp genom modellen, graden av riktighet och lämplighet i riskmätningssystemet och valideringen av betydande förändringar i den interna riskmätningsmodellen.
Graden av riktighet och fullständighet i positionsdata, graden av riktighet och lämplighet i antaganden om volatilitet och korrelation, graden av riktighet i värdering och beräkningar av riskkänslighet samt graden av riktighet och lämplighet för att generera proxyvariabler om tillgängliga data är otillräckliga för att uppfylla kraven i detta kapitel.
Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera hur konsistenta, aktuella och tillförlitliga de datakällor är som används i alla dess interna riskmätningsmodeller, inbegripet dessa datakällors oberoende.
Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera kraven avseende utfallstest och resultatanalys som genomförs för att bedöma noggrannheten i de interna riskmätningsmodellerna.
Om översynen görs av ett utomstående företag i enlighet med punkt 1 h i denna artikel, kontrollen av att det interna valideringsförfarandet enligt artikel 325bj uppfyller sina syften.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska uppdatera de tekniker och metoder som de använder för de interna riskmätningsmodeller som de använder i enlighet med detta kapitel, för att beakta nya tekniker och bästa praxis som kommer fram när det gäller de interna riskmätningsmodellerna.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bj Intern validering
1.Instituten ska ha infört processer för att säkerställa att alla interna riskmätningsmodeller som de använder i enlighet med detta kapitel har validerats tillfredsställande av parter med lämpliga kvalifikationer och som är fristående från utvecklingsprocessen, för att säkerställa att alla sådana modeller är begreppsmässigt sunda och i tillräcklig utsträckning fångar upp alla väsentliga risker.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska genomföra den validering som avses i punkt 1 under följande omständigheter:
När en intern riskmätningsmodell utvecklats för första gången och när väsentliga ändringar görs av den.
Regelbundet, och när det har inträffat sådana väsentliga strukturella förändringar på marknaden eller i sammansättningen av portföljen som kan leda till att den interna riskmätningsmodellen inte längre fungerar tillfredsställande.
Förordning (EU) 2019/876
3.Valideringen av ett instituts interna riskmätningsmodeller ska inte begränsas endast till krav avseende utfallstest och resultatanalys, utan omfatta åtminstone följande:
Tester för att kontrollera om antaganden inom den interna modellen är lämpliga och inte innebär en underskattning eller överskattning av riskerna.
Egna valideringstest av den interna modellen, inklusive utfallstest utöver de föreskrivna programmen för utfallstest, för risker och strukturer i institutets portföljer.
Användningen av hypotetiska portföljer för att säkerställa att den interna riskmätningsmodellen kan fånga upp vissa särskilda strukturella inslag som kan uppkomma, exempelvis väsentliga basisrisker och koncentrationsrisker eller risker förknippade med användning av proxyvariabler.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bk Beräkning av ett riskmått med stresscenario
1.Riskmåttet med stresscenario för en given icke modellerbar riskfaktor innebär den förlust som uppstår i alla portföljens positioner eller positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i handelslagret som inkluderar den icke modellerbara riskfaktorn när ett extremt scenario med framtida störningar tillämpas på den riskfaktorn.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska utarbeta lämpliga extrema scenarier med framtida störningar för alla icke modellerbara riskfaktorer, på ett sätt som godtas av de behöriga myndigheterna.
Förordning (EU) 2019/876
3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Hur instituten ska utarbeta de extrema scenarier med framtida störningar som ska tillämpas på icke modellerbara riskfaktorer, och hur de ska tillämpa dessa extrema scenarier med framtida störningar på dessa riskfaktorer.
Ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar för varje övergripande underkategori till riskfaktorkategorierna i tabell 2 i artikel 325bd som instituten kan använda när de inte kan utarbeta ett extremt scenario med framtida störningar i enlighet med led a i detta stycke, eller som de behöriga myndigheterna får kräva att institutet tillämpar när myndigheterna inte kan godta det extrema scenario med framtida störningar som institutet har utarbetat.
De fall i vilka instituten får beräkna ett riskmått med stresscenario för fler än en icke modellerbar riskfaktor.
Hur instituten ska lägga samman riskmåtten med stresscenarier för alla icke modellerbara riskfaktorer, som ingår i sina positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk.
Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA ta hänsyn till kravet på att nivån på kapitalbaskrav för marknadsrisk för en icke modellerbar riskfaktor enligt denna artikel ska vara lika hög som den nivå på kapitalbaskrav för marknadsrisk som skulle ha beräknats enligt detta kapitel om riskfaktorn hade varit modellerbar.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 3 Intern modell för fallissemangsrisk
Artikel 325bl Räckvidd för den interna modellen för fallissemangsrisk
1.Institutets samtliga positioner som har tilldelats till de handlarbord för vilka det har beviljats tillstånd enligt artikel 325az.2 ska omfattas av ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisk om dessa positioner omfattar minst en riskfaktor som har placerats in i de övergripande riskkategorierna ”aktier” eller ”kreditspread” i enlighet med artikel 325bd.1. Kapitalbaskravet, som tillkommer utöver de risker som fångas upp av kapitalbaskraven i artikel 325ba.1, ska beräknas med institutets interna modell för fallissemangsrisk. Modellen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.
Förordning (EU) 2019/876
2.För var och en av de positioner som anges i punkt 1 ska institutet identifiera en emittent av omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument som är kopplad till minst en riskfaktor.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bm Tillstånd att använda en intern modell för fallissemangsrisk
1.Behöriga myndigheter ska ge ett institut tillstånd att använda en intern modell för fallissemangsrisk för att beräkna kapitalbaskraven enligt artikel 325ba.2 för alla positioner i handelslagret enligt artikel 325bl som tilldelats till ett handlarbord, för vilket den interna modellen för fallissemangsrisk uppfyller kraven i artiklarna 325bi, 325bj, 325bn, 325bo och 325bp.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om ett instituts handlarbord, som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl, inte uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel, ska kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla det handlarbordets positioner beräknas i enlighet med metoden i kapitel 1a.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bn Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk med användning av en intern modell för fallissemangsrisk
1.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk med en intern modell för fallissemangsrisk för portföljen med samtliga de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl enligt följande:
Kapitalbaskravet ska motsvara ett Value-at-Risk-värde som mäter potentiella förluster i portföljens marknadsvärde, till följd av fallissemang hos emittenter som är kopplade till de positionerna, inom ett konfidensintervall på 99,9 % över en tidshorisont på ett år.
Med potentiella förluster i led a avses en direkt eller indirekt förlust i positionens marknadsvärde till följd av fallissemang hos emittenterna och som tillkommer utöver alla förluster som redan har beaktats i den löpande värderingen av positionen. Fallissemang hos emittenter för aktiepositioner ska utgöras av att värdet för emittenternas aktiekurser fastställs till noll.
Instituten ska fastställa fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter på grundval av en begreppsmässigt sund metod och med användning av objektiva historiska data för kreditspreadar eller aktiekurser från en period på minst tio år, inbegripet den stressperiod som fastställts av institutet i enlighet med artikel 325bc.2; beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter ska kalibreras till en ettårig tidshorisont.
Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara baserad på ett antagande om konstanta ettåriga positioner.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska beräkna kapitalbaskravet för fallissemangsrisk med användning av en intern modell för fallissemangsrisk enligt punkt 1 minst en gång per vecka.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från punkt 1 a och c får ett institut ersätta den ettåriga tidshorisonten med en tidshorisont på 60 dagar för beräkningen av fallissemangsrisk för vissa av eller samtliga aktiepositioner, där så är lämpligt. I så fall ska beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan aktiekurser och sannolikheter för fallissemang överensstämma med en tidshorisont på 60 dagar, och beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan aktiekurser och obligationskurser med en ettårig tidshorisont.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 325bo Erkännande av risksäkringar för den interna modellen för fallissemangsrisk
1.Instituten får inkludera risksäkringar i sin interna modell för fallissemangsrisk, och netta positioner om de långa positionerna och de korta positionerna är kopplade till samma finansiella instrument.
Förordning (EU) 2019/876
2.I sina interna modeller för fallissemangsrisk får instituten bara erkänna säkrings- eller diversifieringseffekter kopplade till långa och korta positioner avseende olika instrument eller olika värdepapper med samma gäldenär, liksom även långa och korta positioner mot olika emittenter, med explicit modellering av de långa och korta bruttopositionerna i de olika instrumenten, inklusive modellering av basisrisker mellan olika emittenter.
Förordning (EU) 2019/876
3.I sina interna modeller för fallissemangsrisk ska instituten fånga upp väsentliga risker mellan ett säkringsinstrument och det säkrade instrumentet som kan förverkligas under tiden mellan löptiden för det säkrade instrumentet och tidshorisonten på ett år, samt möjligheten för väsentliga basisrisker inom säkringsstrategier till följd av skillnader avseende produkttyp, rangordning i kapitalstrukturen, intern eller extern kreditvärdering, löptid, emissionstidpunkt och andra skillnader. Instituten ska endast erkänna ett säkrat instrument i den utsträckning som de kan upprätthållas också när gäldenären närmar sig en kredithändelse eller annan händelse.
Förordning (EU) 2019/876
3.554I sina interna modeller för fallissemangsrisk ska instituten fånga upp väsentliga basisrisker i risksäkringsstrategier som uppstår till följd av skillnader i produkttyp, förmånsrätt i kapitalstrukturen, interna eller externa kreditvärderingar, emissionstidpunkt och andra skillnader.
Instituten ska säkerställa att löptidsobalanser mellan ett risksäkringsinstrument och det risksäkrade instrumentet som kan uppstå under den ettåriga tidshorisonten, om dessa obalanser inte fångas upp i deras interna modell för fallissemangsrisk, inte leder till en väsentlig underskattning av risken.
Instituten ska endast erkänna ett risksäkrat instrument i den utsträckning som det kan upprätthållas också när gäldenären närmar sig en kredithändelse eller annan händelse.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 325bp Särskilda krav för interna modeller för fallissemangsrisk
1.Den interna modell för fallissemangsrisk som avses i artikel 325bm.1 ska kunna modellera såväl fallissemang hos enskilda emittenter som samtidigt fallissemang hos flera emittenter, och ska beakta fallissemangens effekter på marknadsvärdet av de positioner som omfattas av modellen. För detta ändamål ska fallissemang hos varje enskild emittent modelleras med användning av två typer av systematiska riskfaktorer.
Förordning (EU) 2019/876
2.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska beakta konjunkturcykeln, inklusive beroendeförhållandet mellan återvinningsgrad och de systematiska riskfaktorer som avses i punkt 1.
Förordning (EU) 2019/876
3.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska beakta icke-linjära effekter av optioner och andra positioner med i väsentlig utsträckning icke-linjärt beteende vad gäller prisförändringar. Instituten ska också vederbörligen beakta omfattningen av de modellrisker som är förenade med värdering och skattning av prisrisker i som hänger samman med sådana produkter.
Förordning (EU) 2019/876
4.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara baserad på objektiva och aktuella data.
Förordning (EU) 2019/876
5.För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av sannolikhet för fallissemang uppfylla följande krav:
Den undre gränsen för sannolikheter för fallissemang ska vara 0,03 %.
Sannolikheter för fallissemang ska baseras på en ettårig tidshorisont, om inte annat anges i detta avsnitt.
Sannolikheter för fallissemang ska mätas med användning, enbart eller i kombination med aktuella marknadspriser, historiska data observerade under en period på minst fem år om faktiska tidigare fallissemang och extrema minskningar av marknadspriserna som motsvarar fallissemangshändelser. Sannolikheter för fallissemang ska inte härledas enbart från aktuella marknadspriser.
Institut som har fått tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska använda den metod som anges där för att beräkna sannolikheter för fallissemang.
Institut som inte har fått tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta sannolikheter för fallissemang; i båda fallen ska skattningarna av sannolikheter för fallissemang överensstämma med kraven i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
5.555För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av sannolikhet för fallissemang uppfylla följande krav:
Den undre gränsen för sannolikheter för fallissemang ska vara 0,01 % för exponeringar på vilka riskvikten 0 % tillämpas i enlighet med artiklarna 114–118 och 0,01 % för säkerställda obligationer på vilka riskvikten 10 % tillämpas i enlighet med artikel 129; i annat fall ska den undre gränsen för sannolikheter för fallissemang vara 0,03 %.
Sannolikheter för fallissemang ska baseras på en ettårig tidshorisont, om inte annat anges i detta avsnitt.
Sannolikheter för fallissemang ska mätas med användning, enbart eller i kombination med aktuella marknadspriser, historiska data observerade under en period på minst fem år om faktiska tidigare fallissemang och extrema minskningar av marknadspriserna som motsvarar fallissemangshändelser. Sannolikheter för fallissemang ska inte härledas enbart från aktuella marknadspriser.
Ett institut som har beviljats tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 för exponeringsklassen och det riskklassificeringssystem som motsvarar en viss emittent ska använda den metod som anges där för att beräkna sannolikheterna för fallissemang för den emittenten, förutsatt att det finns data tillgängliga för att göra en sådan skattning.
Ett institut som inte har beviljats tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang enligt led d ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta dessa sannolikheter för fallissemang i enlighet med de krav som är tillämpliga på skattningar av sannolikhet för fallissemang enligt denna artikel.
Vid tillämpning av första stycket d ska data för att skatta sannolikheterna för fallissemang för en viss emittent inom en position i handelslagret anses vara tillgängliga, om institutet på beräkningsdagen har en position utanför handelslagret för samma gäldenär för vilken det skattar sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 för att beräkna sina kapitalbaskrav enligt det kapitlet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av förlust vid fallissemang uppfylla följande krav:
Den undre gränsen för skattningarna av förlust vid fallissemang ska vara 0 %.
Skattningarna av förlust vid fallissemang ska avspegla förmånsrätten för varje position.
Institut som har fått tillstånd att skatta förlust vid fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska använda den metod som anges där för att beräkna skattningar av förlust vid fallissemang.
Institut som inte har fått tillstånd att skatta förlust vid fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta förlust vid fallissemang; i båda fallen ska skattningarna av förlust vid fallissemang överensstämma med kraven i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
6.556För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av förlust vid fallissemang uppfylla följande krav:
Den undre gränsen för skattningarna av förlust vid fallissemang ska vara 0 %.
Skattningarna av förlust vid fallissemang ska avspegla förmånsrätten för varje position.
Ett institut som har beviljats tillstånd att skatta LGD i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 för exponeringsklassen och det riskklassificeringssystem som motsvarar en viss exponering ska använda den metod som anges där för att beräkna LGD-skattningarna för den emittenten, förutsatt att det finns data tillgängliga för att göra en sådan skattning.
Ett institut som inte har beviljats tillstånd att skatta LGD enligt led c ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta LGD i enlighet med de krav som gäller för skattningar av LGD enligt denna artikel.
Vid tillämpning av första stycket c ska data för att skatta LGD för en viss emittent inom en position i handelslagret anses vara tillgängliga, om institutet på beräkningsdagen har en position utanför handelslagret för samma exponering för vilken det skattar LGD i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 för att beräkna sina kapitalbaskrav enligt det kapitlet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Som en del av den oberoende översynen och valideringen av de interna modeller som de använder i enlighet med detta kapitel, inklusive riskmätningssystemet, ska instituten:
Kontrollera att deras metod för modellering vid korrelationer och prisförändringar är lämplig för deras portfölj, även i fråga om val och viktning av modellens systematiska riskfaktorer.
Genomföra ett antal olika stresstester, däribland känslighetsanalyser och scenarieanalyser, för att bedöma om den interna modellen för fallissemangsrisk är kvalitativt och kvantitativt rimlig, särskilt i fråga om behandling av koncentrationer.
Tillämpa lämplig kvantitativ validering, inklusive relevanta referensvärden för interna modeller.
De tester som avses i led b ska inte enbart begränsas till de typer av händelser som tidigare har inträffat.
Förordning (EU) 2019/876
8.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska på ett lämpligt sätt beakta koncentrationer av emittenter och koncentrationer som kan uppstå inom och över produktklasser i stressituationer.
Förordning (EU) 2019/876
9.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara förenlig med institutets interna riskmätningsmetoder för identifiering, mätning och hantering av handelsrisker.
Förordning (EU) 2019/876
10.Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för att fastställa antagandena om fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter i enlighet med artikel 325bn.1 c och de metoder som valts för uppskattning av sannolikheter för fallissemang i punkt 5 e i denna artikel och förlust vid fallissemang i punkt 6 d i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
11.Instituten ska dokumentera sina interna modeller, så att de behöriga myndigheterna kan få en överblick över deras korrelationsantaganden och andra modelleringsantaganden.
Förordning (EU) 2019/876
12.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kraven på ett instituts interna metoder eller externa källor för uppskattning av sannolikheter för fallissemang och förluster vid fallissemang i enlighet med punkterna 5 e och 6 d.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 2 Kapitalbaskrav för positionsrisk
Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser och specifika instrument
Artikel 326 Kapitalbaskrav för positionsrisk
Ett instituts kapitalbaskrav för positionsrisk ska vara summan av kapitalbaskravet för institutets generella och specifika positionsrisk i skuldinstrument och aktier. Värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska behandlas som skuldinstrument.
Artikel 327 Nettning
1.Det absoluta värdet på överskottet av ett instituts långa (korta) positioner i förhållande till dess korta (långa) positioner i samma aktie, skuldinstrument och konvertibla värdepapper och identiska finansiella terminer, optioner, köpoptioner och täckta köpoptioner ska utgöra dess nettopositioner i vart och ett av de olika instrumenten. Vid beräkning av nettopositionen ska positioner i derivatinstrument behandlas i enlighet med vad som fastställts i artiklarna 328–330. Ett instituts innehav av egna skuldinstrument ska inte beaktas vid beräkning av specifika kapitalkrav för risker i enlighet med artikel 336.
2.Nettning ska inte tillåtas mellan en konvertibel och en motstående position i det underliggande instrumentet, såvida inte de behöriga myndigheterna använder en metod som innebär att sannolikheten för att en viss konvertibel växlas in beaktas eller ställer kapitalbaskrav som motsvarar den förlust som inväxlingen kan medföra. Sådana metoder eller kapitalbaskrav ska anmälas till EBA. EBA ska övervaka skillnaderna i praxis på detta område och utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
3.Alla nettopositioner, oavsett om de är positiva eller negativa, ska dagligen räknas om till institutets rapportvaluta till rådande dagskurs innan de sammanräknas.
Artikel 328 Ränteterminer och forwardkontrakt
1.Ränteterminer, framtida ränteavtal (FRA) och andra terminsåtaganden att köpa eller sälja skuldinstrument ska behandlas som kombinerade långa och korta positioner. Positioner i långa ränteterminer ska således behandlas som en kombination av ett lån med förfallodag den dag terminen ska fullgöras och ett innehav av en tillgång med en förfallodag som motsvarar den som gäller för det instrument eller den teoretiska position som svarar mot ifrågavarande termin. På motsvarande sätt ska en såld FRA behandlas som en lång position med förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen plus kontraktets löptid och en kort position med en förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen. Både lånet och innehavet av tillgången ska tas upp i den första kategori som anges i tabell 1 i artikel 336 för att kapitalbaskravet ska kunna beräknas för den specifika risken för ränteterminer och FRA. Ett terminsåtagande att köpa ett skuldinstrument ska behandlas som en kombination av ett lån med förfallodag på fullgörandedagen och en lång (spot) position i skuldinstrumentet som sådant. Lånet ska tas upp i den första kategori som anges i tabell 1 i artikel 336 i fråga om specifika risker och skuldinstrument under den kolumn i tabellen som är tillämplig.
2.Vid tillämpning av denna artikel avses med ”lång position” ett innehav för vilket ett institut har fastställt den räntesats det ska erhålla vid någon tidpunkt i framtiden och ”kort position” ett innehav för vilket institutet har fastställt den räntesats det ska betala vid någon tidpunkt i framtiden.
Artikel 329 Optioner och warrants
1.Optioner och warrants på räntesatser, skuldinstrument, aktier, aktieindex, finansiella terminer, swappar och utländska valutor ska behandlas som om de vore positioner som till värdet motsvarade värdet av det underliggande instrument till vilket optionen hänvisar, multiplicerat med optionens delta på det sätt som anges i detta kapitel. De får nettas mot motstående positioner i samma slag av underliggande värdepapper eller derivatinstrument. Det delta som används ska vara det som gäller för berörd börs. Vid optioner i OTC-handel eller där delta från den berörda börsen inte finns att tillgå får institutet självt beräkna delta med användning av lämplig modell, under förutsättning att de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd till detta. Tillstånd ska beviljas, om modellen ger en tillfredsställande uppskattning av graden av förändring av optionens eller warrantens värde i förhållande till små förändringar i marknadspriset på det underliggande instrumentet.
2.Instituten ska i kapitalbaskraven på ett tillfredsställande sätt avspegla andra risker i samband med optioner, bortsett från deltarisken.
3.EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder med en rad olika metoder för att avspegla andra risker än deltarisker i kapitalbaskravet, enligt vad som avses i punkt 2, på ett sätt som står i proportion till omfattningen av och komplexiteten i institutens verksamheter i optioner och warrants.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2013.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
4.Innan de tekniska standarder som avses i punkt 3 träder i kraft får de behöriga myndigheterna fortsätta att tillämpa de befintliga nationella behandlingarna om de behöriga myndigheterna har tillämpat dessa behandlingar före den 31 december 2013.
Artikel 330 Swappar
Swappar ska vid beaktande av ränterisken behandlas på samma sätt som instrument i balansräkningen. En ränteswapp enligt vilken ett institut erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta ska således behandlas som likvärdig med en lång position i ett instrument med rörlig ränta med en löptid som motsvarar tiden till nästa gång räntan fastställs och en kort position i ett instrument med fast räntesats med samma löptid som den som gäller för swappen.
Artikel 331 Ränterisk för derivatinstrument
1.Institut som marknadsvärderar och beräknar ränterisken för sådana derivatinstrument som behandlas i artiklarna 328–330 på grundval av nutidsvärdet på framtida betalningar får, under förutsättning att de behöriga myndigheterna ger sitt tillstånd, använda känslighetsmodeller för att beräkna de positioner som avses i dessa artiklar och får använda dem för obligationer som amorteras under den återstående löptiden och inte genom en slutlig återbetalning av huvudfordran. Tillstånd ska beviljas om dessa modeller leder till positioner som har samma känslighet mot förändringar i räntenivån som det underliggande kassaflödet. Denna känslighet ska bedömas med beaktande av oberoende rörelser i de utvalda räntorna utmed avkastningskurvan med åtminstone en känslighetspunkt för var och en av de löptidsband som anges i tabell 2 i artikel 339. Positionerna ska ingå i beräkningen av kapitalbaskrav för generell risk för skuldinstrument.
2.Institut som inte använder modeller enligt punkt 1 får såsom fullt avräkningsbara behandla sådana positioner i derivatinstrument som omfattas av artiklarna 328–330 och som åtminstone uppfyller följande villkor:
Positionerna har samma värde och är angivna i samma valuta.
Referensräntan (för positioner med rörlig ränta) respektive kupongen (för positioner med fast ränta) svarar väl mot varandra.
Nästa tidpunkt för fastställande av ränta eller – vid positioner med fast räntekupong – återstående löptid överensstämmer enligt följande:
Mindre än en månad framåt: samma dag.
Mellan en månad och ett år framåt: skillnaden är högst sju dagar.
Mer än ett år framåt: skillnaden är högst 30 dagar.
Artikel 332 Kreditderivat
1.Vid beräkning av kapitalbaskraven för generell och specifik risk för den part som tar på sig kreditrisken (skyddssäljaren), ska, såvida inget annat uttryckligen anges, det teoretiska beloppet i kreditderivatkontraktet användas. Trots vad som anges i föregående mening får institutet välja att ersätta det teoretiska värdet med det teoretiska värdet plus nettoförändringen i kreditderivatets marknadsvärde sedan det upptogs till handel, varvid en negativ nettoförändring ur skyddssäljarens perspektiv anges med ett minustecken. Vid beräkningen av den specifika risken ska, utom för totalavkastningsswappar, kreditderivatkontraktets löptid tillämpas i stället för skuldförbindelsens löptid. Positionerna ska bestämmas enligt följande:
En totalavkastningsswapp medför en lång position i den generella marknadsrisken för referensförpliktelsen och en kort position i den generella risken för en statsobligation som har en löptid som motsvarar tiden till nästa gång räntan fastställs och som tilldelas en riskvikt på 0 % i enlighet med avdelning II kapitel 2. Den medför även en lång position i den specifika risken för referensförpliktelsen.
En kreditswapp medför inte någon position i den generella risken. Vad gäller specifik risk ska institutet registrera en syntetisk lång position i en förpliktelse för referensenheten, utom om derivatet har ett kreditbetyg och uppfyller villkoren för en kvalificerad skuldpost, då en lång position i derivatet registreras. Om premier eller räntor ska betalas inom ramen för produkten, ska dessa betalningsflöden betraktas som teoretiska positioner i statsobligationer.
En kreditlänkad obligation som refererar till ett enda namn medför en lång position i den generella risken för själva obligationen, som en ränteprodukt. Vad gäller specifik risk skapas en syntetisk lång position i en förpliktelse för referensenheten. Ytterligare en lång position skapas i utgivaren av obligationen. När en kreditlänkad obligation har en extern kreditvärdering och uppfyller villkoren för en kvalificerad skuldpost, behöver endast en enda lång position med obligationens specifika risk registreras.
Utöver en lång position i den specifika risken för utgivaren av obligationen, medför en kreditlänkad obligation som refererar till flera namn och som ger proportionellt skydd en position i var och en av referensenheterna, där det samlade teoretiska kontraktsbeloppet fördelas på de olika positionerna efter hur stor del av det samlade teoretiska beloppet som varje exponering mot en referensenhet utgör. Om mer än en skuldförbindelse från en referensenhet kan väljas bestäms den specifika risken av den förpliktelse som har högst riskvikt.
Ett kreditderivat på första förfall ger upphov till en position motsvarande det teoretiska beloppet i en förpliktelse för varje referensenhet. Om det maximala belopp som kan utbetalas vid en kredithändelse understiger det kapitalbaskrav som framkommer enligt första meningen i denna punkt, får kapitalbaskravet för specifik risk sättas lika med detta maximibelopp.
Ett kreditderivat på n:te förfall ger upphov till en position motsvarande det teoretiska beloppet i en förpliktelse för varje referensenhet minus n-1 referensenheterna med det minsta kapitalbaskravet för specifik risk. Om det maximala belopp som kan utbetalas vid en kredithändelse understiger det kapitalbaskrav som framkommer enligt första meningen i denna punkt, får kapitalbaskravet för specifik risk sättas lika med detta belopp.
Om ett kreditderivat på n:te förfall har ett externt kreditbetyg ska skyddssäljaren beräkna kapitalbaskravet för specifik risk genom att använda derivatets kreditvärdering och tillämpa respektive riskvikter för en värdepapperisering i förekommande fall.
2.För den part som överför kreditrisken (skyddsköparen) fastställs positionerna som de omvända mot vad som gäller för skyddssäljaren, med undantag för en kreditlänkad obligation (som inte medför någon kort position i utgivaren). Vid beräkning av kapitalbaskraven för skyddssäljaren ska det teoretiska beloppet i kreditderivatkontraktet användas. Trots vad som anges i föregående mening får institutet välja att ersätta det teoretiska värdet med det teoretiska värdet plus nettoförändringen i kreditderivatets marknadsvärde sedan det upptogs till handel, varvid en negativ nettoförändring ur skyddssäljarens perspektiv anges med ett minustecken. Om det vid en viss tidpunkt föreligger en köpoption tillsammans med en step-up, ska den tidpunkten betraktas som skyddets förfallodag.
3.Kreditderivat i enlighet med artikel 338.1 eller 338.3 ska endast tas med i fastställandet av kapitalbaskravet för specifik risk i enlighet med artikel 338.4.
3.557Kreditderivat i enlighet med artikel 325.6 eller 325.8 ska endast tas med i fastställandet av kapitalbaskravet för specifik risk i enlighet med artikel 338.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 333 Värdepapper som säljs eller lånas ut på grundval av en repa
Den som överför värdepapper eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till värdepapper i en repa och den som lånar ut värdepapper i ett värdepapperslån ska ta med dessa värdepapper vid beräkningen av sitt kapitalbaskrav enligt detta kapitel under förutsättning att sådana värdepapper är positioner i handelslagret.
Avsnitt 2 Skuldinstrument
Artikel 334 Nettopositioner i skuldinstrument
Nettopositioner ska klassificeras efter vilken valuta de är tecknade i, och för varje valuta ska kapitalbaskravet beräknas separat mot generella och specifika risker.
Underavsnitt 1 Specifikrisk
Ett institut får sätta en övre gräns för kapitalbaskravet för specifik risk för en nettoposition i ett skuldinstrument till den största möjliga förlusten vid fallissemang. För en kort position kan denna gräns beräknas som en värdeändring till följd av att instrumentet eller, om tillämpligt, fallissemangsrisken hos underliggande namn plötsligt bortfaller.
1.Institutet ska föra sina nettopositioner i handelslagret i instrument som inte är värdepapperiseringspositioner, beräknade i enlighet med artikel 327, till respektive kategori i tabell 1 på grundval av utgivaren eller gäldenären, extern eller intern kreditvärdering och återstående löptid och därefter multiplicera beloppen med de vikttal som anges i tabellen. Institutet ska addera de vägda positioner som uppstår med tillämpning av denna artikel, oavsett om de är långa eller korta, för att beräkna kapitalbaskravet för specifik risk.
Kategorier | Kapitalbaskrav för specifik risk |
|---|---|
Skuldförbindelser som skulle få riskviktningen 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisk. | 0 % |
Skuldförbindelser som skulle få en riskviktning på 20 eller 50 % enligt schablonmetoden för kreditrisk och andra kvalificerade värdepapper enligt definitionen i punkt 4. | 0,25 % (återstående löptid högst sex månader) |
Skuldförbindelser som skulle få riskviktningen 100 % enligt schablonmetoden för kreditrisk. | 8,00 % |
Skuldförbindelser som skulle få riskviktningen 150 % enligt schablonmetoden för kreditrisk. | 12,00 % |
2.I fråga om institut som tillämpar internmetoden för riskklassificering på den exponeringsklass som utgivaren av skuldinstrument tillhör, krävs för att en exponering ska vara kvalificerad för ett visst kreditkvalitetssteg enligt den schablonmetod för kreditrisk som avses i punkt 1 att utgivaren av exponeringen har åsatts en intern kreditvärdering med ett PD-värde som är lika med eller lägre än det som gäller för det tillämpliga kreditkvalitetssteget enligt schablonmetoden.
3.Ett institut får beräkna de specifika kraven för risker för alla obligationer som är kvalificerade för en riskviktning på 10 % enligt behandlingen i artikel 129.4, 129.5 och 129.6 som hälften av det tillämpliga specifika kapitalbaskravet för risken för den andra kategorin i tabell 1.
4.Andra kvalificerade värdepapper är följande:
Långa och korta positioner i tillgångar för vilka det inte finns någon tillgänglig kreditvärdering av något utsett kreditvärderingsinstitut och som uppfyller samtliga följande krav:
De betraktas som tillräckligt likvida av det berörda institutet.
Deras placeringskvalitet är enligt institutets egen bedömning minst likvärdig med placeringskvaliteten för de tillgångar som anges i tabell 1 andra raden.
De är noterade på åtminstone en reglerad marknad i någon medlemsstat eller vid en börs i ett tredjeland som är erkänd av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.
Långa eller korta positioner i tillgångar som är utgivna av institut som omfattas av de kapitalbaskrav som anges i denna förordning och som av det berörda institutet anses tillräckligt likvida och vilkas investeringskvalitet enligt institutets egen bedömning åtminstone är likvärdig med de tillgångar som anges i tabell 1 andra raden.
Värdepapper som är utgivna av institut som bedöms ha samma eller högre kreditkvalitet än den som motsvarar kreditkvalitetssteg 2 enligt schablonmetoden för kreditrisk för exponeringar mot institut och som omfattas av tillsyn och reglering som är jämförlig med vad som krävs enligt denna förordning och direktiv 2013/36/EU.
Institut som använder led a eller b ska ha en dokumenterad metod för att bedöma om tillgångarna uppfyller kraven i dessa led och ska anmäla denna metod till de behöriga myndigheterna.
1.För instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner ska institutet vikta sina nettopositioner, beräknade i enlighet med artikel 327.1, med 8 % av den riskvikt som institutet skulle tillämpa på positionen utanför handelslagret enligt avdelning II kapitel 5 avsnitt 3.
Förordning (EU) 2017/2401
2.Vid fastställande av riskvikter vid tillämpning av punkt 1 får skattningar av PD och LGD fastställas utifrån skattningar som härleds från en intern modell för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk (IRC-modell) som används av ett institut som har fått tillstånd att använda en intern modell för specifik risk i skuldinstrument. Det senare alternativet får endast användas med tillstånd av de behöriga myndigheterna, som ska bevilja detta om skattningarna uppfyller de kvantitativa kraven för IRK-metoden i enlighet med avdelning II kapitel 3.
EBA ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för användningen av skattningar av PD och LGD som indata, när dessa skattningar bygger på en IRC-modell.
Förordning (EU) 2017/2401
2.558Vid fastställandet av riskvikter enligt punkt 1 ska instituten uteslutande använda den metod som anges i avdelning II kapitel 5 avsnitt 3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.För värdepapperiseringspositioner som omfattas av en extra riskvikt i enlighet med artikel 247.6 ska 8 % av den totala riskvikten tillämpas.
Förordning (EU) 2017/2401
4.Institutet ska addera de vägda positioner som uppstår genom tillämpning av punkterna 1, 2 och 3, oavsett om de är långa eller korta, för att beräkna kapitalbaskravet för specifik risk, utom för värdepapperiseringspositioner som omfattas av artikel 338.4.
Förordning (EU) 2017/2401
4.559Institutet ska addera de vägda positioner som uppstår genom tillämpning av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel, oavsett om de är långa eller korta, för att beräkna kapitalbaskravet för specifik risk, utom för värdepapperiseringspositioner som omfattas av artikel 338.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Om ett institut som är originator vid en traditionell värdepapperisering inte uppfyller villkoren för betydande risköverföring enligt artikel 244, ska det i beräkningen av kapitalbaskravet inkludera de värdepapperiserade exponeringarna, som om dessa exponeringar inte hade värdepapperiserats.
Om ett institut som är originator vid en syntetisk värdepapperisering inte uppfyller villkoren för betydande risköverföring enligt artikel 245, ska det i beräkningen av kapitalbaskravet inkludera de värdepapperiserade exponeringarna, som om dessa exponeringar inte hade värdepapperiserats, och inte beakta effekten av den syntetiska värdepapperiseringen för kreditriskskyddsändamål.
Förordning (EU) 2017/2401
1.Korrelationshandelsportföljen ska bestå av värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te förfall som uppfyller följande kriterier:
Positionerna är varken återvärdepapperiseringspositioner, optioner på en tranch i värdepapperiseringen eller några andra derivat på värdepapperiseringsexponeringar som inte ger någon proportionell andel i avkastningen från en tranch i värdepapperiseringen.
Alla referensinstrument refererar till antingen
endast ett namn, inbegripet kreditderivat som refererar till ett namn, för vilka en likvid tvåvägsmarknad existerar, eller
allmänt omsatta index som baseras på dessa referensenheter.
En tvåvägsmarknad ska anses existera när det finns oberoende och äkta erbjudanden att köpa och sälja så att ett pris som står i rimlig proportion till det senaste försäljningspriset eller aktuella konkurrerande äkta köp- eller säljerbjudanden kan fastställas inom en dag och avvecklas till ett sådant pris inom en relativt kort tid i enlighet med gängse handelspraxis.
1.560Vid tillämpning av denna artikel ska ett institut fastställa sin korrelationshandelsportfölj i enlighet med artikel 325.6, 325.7 och 325.8.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Positioner som refererar till någondera av följande ska inte ingå i korrelationshandelsportföljen:
En underliggande position som kan hänföras till exponeringsklassen ”hushållsexponeringar” eller till exponeringsklassen ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter” enligt schablonmetoden för ett instituts kreditrisk utanför handelslagret.
En fordran på ett specialföretag, för vilken säkerhet ställts, direkt eller indirekt, genom en position som i sig inte skulle vara berättigad att inkluderas i korrelationshandelsportföljen i enlighet med punkt 1 och den här punkten.
2.561Ett institut ska fastställa det största av följande belopp som det specifika riskkapitalbaskravet för korrelationshandelsportföljen:
Det totala kapitalbaskrav för specifik risk som skulle tillämpas på enbart långa nettopositioner i korrelationshandelsportföljen.
Det totala kapitalbaskrav för specifik risk som skulle tillämpas på enbart korta nettopositioner i korrelationshandelsportföljen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.562Ett institut får i korrelationshandelsportföljen inkludera positioner som varken är värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall men som säkrar andra positioner i denna portfölj, förutsatt att en likvid tvåvägsmarknad enligt beskrivningen i punkt 1 sista stycket existerar för instrumentet eller dess underliggande instrument.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.563Ett institut ska fastställa det större av följande belopp som det specifika riskkapitalbaskravet för korrelationshandelsportföljen:
De totala kapitalbaskraven för specifik risk som skulle gälla enbart långa nettopositioner i korrelationshandelsportföljen.
De totala kapitalbaskraven för specifik risk som skulle gälla enbart korta nettopositioner i korrelationshandelsportföljen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Underavsnitt 2 Generell risk
1.För att beräkna kapitalbaskrav för generell risk ska alla positioner viktas med hänsyn till deras löptid på det sätt som förklaras i punkt 2 för beräkning av den kapitalbas som krävs för att täcka riskerna. Detta belopp ska minskas med den viktade positionen i motstående position om en sådan finns jämsides inom samma löptidsband. En nedsättning av kapitalbaskravet ska också göras om de motstående viktade positionerna faller inom olika löptidsband varvid nedsättningens storlek ska bero dels på om de två positionerna hör till samma zon eller inte och dels på vilka zoner de hör till.
2.Institutet ska hänföra sina nettopositioner till respektive löptidsband i kolumn två respektive tre i tabell 2 i punkt 4. Det ska göra detta på grundval av återstående löptid för instrument med fast räntesats och på grundval av den tid som återstår till dess att räntesatsen nästa gång ska fastställas för de instrument för vilka räntesatsen kan ändras före den slutliga förfallodagen. Det ska även göra åtskillnad mellan skuldinstrument med en räntekupong på 3 % eller mer och sådana med en räntekupong på mindre än 3 % och hänföra dem till kolumn två respektive kolumn tre i tabell 2. Det ska därefter multiplicera var och en av dem med det vikttal som för löptidsbandet i fråga anges i kolumn fyra i tabell 2.
3.Institutet ska därefter beräkna summan av de viktade långa positionerna och summan av de viktade korta positionerna i varje löptidsband. Summan av viktade långa positioner som motsvaras av viktade korta positioner i ett visst löptidsband ska utgöra den avstämda viktade positionen i bandet, medan återstående långa eller korta positioner ska utgöra den icke avstämda viktade positionen i samma band. Summan av avstämda viktade positioner i alla band ska sedan beräknas.
4.Institutet ska beräkna summan av icke avstämda viktade långa positioner för de band som ingår i var och en av zonerna i tabell 2 för att erhålla den icke avstämda viktade långa positionen för varje zon. På motsvarande sätt ska den icke avstämda viktade korta positionen i en viss zon beräknas som summan av de icke avstämda viktade korta positionerna för varje band i zonen. Den del av den icke avstämda viktade långa positionen för en viss zon som motsvaras av de icke avstämda viktade korta positionerna i samma zon ska utgöra den avstämda viktade positionen i den zonen. Den del av den icke avstämda viktade långa eller icke avstämda viktade korta positionen för en zon som inte kan avstämmas på angivet sätt ska utgöra den icke avstämda viktade positionen i den zonen.
Tabell 2 | ||||
|---|---|---|---|---|
Zon | Löptidsband | Vikttal (i %) | Antagen ränteförändring (i %) | |
Kupong med 3 % ränta eller mer | Kupong med mindre än 3 % ränta | |||
Ett | 0 ≤ 1 månad | 0 ≤ 1 månad | 0,00 | – |
> 1 ≤ 3 månader | > 1 ≤ 3 månader | 0,20 | 1,00 | |
> 3 ≤ 6 månader | > 3 ≤ 6 månader | 0,40 | 1,00 | |
> 6 ≤ 12 månader | > 6 ≤ 12 månader | 0,70 | 1,00 | |
Två | > 1 ≤ 2 år | > 1,0 ≤ 1,9 år | 1,25 | 0,90 |
> 2 ≤ 3 år | > 1,9 ≤ 2,8 år | 1,75 | 0,80 | |
> 3 ≤ 4 år | > 2,8 ≤ 3,6 år | 2,25 | 0,75 | |
Tre | > 4 ≤ 5 år | > 3,6 ≤ 4,3 år | 2,75 | 0,75 |
> 5 ≤ 7 år | > 4,3 ≤ 5,7 år | 3,25 | 0,70 | |
> 7 ≤ 10 år | > 5,7 ≤ 7,3 år | 3,75 | 0,65 | |
> 10 ≤ 15 år | > 7,3 ≤ 9,3 år | 4,50 | 0,60 | |
> 15 ≤ 20 år | > 9,3 ≤ 10,6 år | 5,25 | 0,60 | |
20 år | > 10,6 ≤ 12,0 år | 6,00 | 0,60 | |
> 12,0 ≤ 20,0 år | 8,00 | 0,60 | ||
20 år | 12,50 | 0,60 | ||
5.Beloppet av den icke avstämda viktade långa eller korta position i zon 1 som motsvaras av den icke avstämda viktade korta eller långa positionen i zon 2 ska vara den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och zon 2. Motsvarande beräkning ska därefter göras med avseende på den del av den icke avstämda viktade positionen i zon 2 som återstår och den icke avstämda viktade positionen i zon 3 för att beräkna den avstämda viktade positionen mellan zon 2 och zon 3.
6.Institutet får vända på beräkningsordningen i punkt 5, så att det beräknar den avstämda viktade positionen mellan zon 2 och zon 3 innan det beräknar motsvarande position mellan zon 1 och zon 2.
7.Återstoden av den icke avstämda viktade positionen i zon 1 ska därefter avstämmas mot det som återstår av denna i zon 3, sedan denna avstämts mot zon 2, för att erhålla den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och zon 3.
8.Återstående positioner efter de tre avstämningsberäkningar som anges i punkterna 5, 6 och 7 läggs därefter samman.
9.Institutets kapitalbaskrav ska beräknas som summan av följande belopp:
10 % av de avstämda viktade positionerna i alla löptidsband.
40 % av den avstämda viktade positionen i zon 1.
30 % av den avstämda viktade positionen i zon 2.
30 % av den avstämda viktade positionen i zon 3.
40 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och zon 2 och mellan zon 2 och zon 3.
150 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och zon 3.
100 % av återstående icke avstämda viktade positioner.
1.Instituten får använda en metod för att beräkna kapitalbaskravet för generell risk för skuldinstrument som avspeglar duration i stället för den metod som anges i artikel 339, under förutsättning att institutet gör detta konsekvent.
2.Enligt den durationsbaserade metod som avses i punkt 1 ska institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument med fast räntesats och därefter beräkna dess avkastning fram till förfallodagen, vilket ger den underförstådda diskonteringsräntan för instrumentet i fråga. För instrument med rörlig räntesats ska institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument och därefter beräkna dess avkastning under antagande att huvudfordran förfaller vid den tidpunkt då räntesatsen nästa gång kan ändras.
3.Institutet ska därefter beräkna den modifierade durationen för varje skuldinstrument på grundval av följande formel:
Modifierad löptid = | D |
där | |
D | = duration beräknad enligt formeln:  |
där | |
R | = avkastning fram till förfallodagen, |
Ct | = kontantbetalning vid tidpunkt t, |
M | = total löptid. |
Korrigeringar ska göras vid beräkningen av den modifierade durationen för skuldinstrument som omfattas av risk för förtida betalning. EBA ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för tillämpningen av sådana korrigeringar.
4.Institutet ska därefter föra varje skuldinstrument till respektive zon i tabell 3 med ledning av den modifierade löptiden för varje instrument.
Tabell 3 | ||
|---|---|---|
Zon | Modifierad duration (i år) | Antagen ränteförändring (i %) |
Ett | > 0 ≤ 1,0 | 1,0 |
Två | > 1,0 ≤ 3,6 | 0,85 |
Tre | > 3,6 | 0,7 |
5.Institutet ska därefter beräkna den durationsviktade positionen för varje instrument genom att multiplicera dess marknadspris med dess modifierade duration och med den antagna förändringen av räntesatsen för instrument med just denna modifierade duration (se kolumn tre i tabell 3).
6.Institutet ska beräkna sina durationsviktade långa och sina durationsviktade korta positioner inom varje zon. Summan av de förra avstämda mot de senare inom varje zon utgör den avstämda durationsviktade positionen i den zonen.
Institutet ska därefter beräkna den icke avstämda durationsviktade positionen för varje zon. Det ska därefter tillämpa det förfarande som har fastställts för icke avstämd viktad position i artikel 339.5–339.8.
7.Institutets kapitalbaskrav ska därefter beräknas som summan av följande belopp:
2 % av den avstämda durationsviktade positionen i varje zon.
40 % av den avstämda durationsviktade positionen mellan zon 1 och zon 2 och mellan zon 2 och zon 3.
150 % av den avstämda durationsviktade positionen mellan zon 1 och zon 3.
100 % av återstående icke avstämda durationsviktade positioner.
Avsnitt 3 Aktier
Artikel 341 Nettopositioner i aktieinstrument
1.Institutet ska separat beräkna summan av alla sina långa nettopositioner och av alla sina korta nettopositioner enligt artikel 327. Summan av de absoluta värdena av dessa två belopp ska utgöra institutets totala bruttoposition.
2.Institutet ska separat för varje marknad beräkna skillnaden mellan summan av de långa och de korta nettopositionerna. Summan av de absoluta värdena av dessa skillnader ska utgöra institutets totala nettoposition.
3.EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder i syfte att definiera begreppet ”marknad” enligt punkt 2.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 januari 2014.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 342 Specifik risk i aktieinstrument
Institutet ska multiplicera sin totala bruttoposition med 8 % för att beräkna sitt kapitalbaskrav för täckande av specifik risk.
Artikel 343 Generell risk i aktieinstrument
Kapitalbaskravet för ett institut för täckande av generell risk ska utgöras av dess totala nettoposition multiplicerad med 8 %.
Artikel 344 Aktieindex
1.EBA ska utveckla förslag till tekniska standarder för genomförande med en förteckning över de aktieindex för vilka de behandlingar som anges i andra meningen i punkt 4 är tillgängliga.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
2.Innan de tekniska standarder som avses i punkt 1 träder i kraft, får instituten fortsätta att använda den behandling som anges i punkt 4 andra meningen, om de behöriga myndigheterna har tillämpat denna behandling före den 1 januari 2014.
3.Aktieindexterminer, deltaviktade motsvarigheter till optioner och aktieindex benämns här nedan sammanfattningsvis ”aktieindexterminer”. Dessa kan fördelas på positioner i var och en av däri ingående aktier. Dessa positioner får behandlas som underliggande positioner i aktierna i fråga och får nettas som sådana mot motstående positioner i de underliggande instrumenten. Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om sin användning av denna behandling.
4.Om en aktieindextermin inte fördelas på underliggande positioner, ska den behandlas som om den vore en enskild aktie. Den specifika risken för en sådan aktie kan dock lämnas utan avseende, om aktieterminen i fråga omsätts på en börs och representerar ett relevant på lämpligt sätt diversifierat index.
Avsnitt 4 Emissionsgarantier
Artikel 345 Reducering av nettopositioner
1.Vid garantigivning vid emissioner av aktier och skuldinstrument får ett institut använda följande förfarande vid beräkning av kapitalbaskravet. För det första ska institutet beräkna sina nettopositioner genom att dra av de emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredjeman på grund av uttryckligt avtal. Därefter ska institutet minska sina nettopositioner med reduktionsfaktorerna i tabell 4 och beräkna sitt kapitalbaskrav med ledning av de reducerade emissionsgarantipositionerna.
Tabell 4 | |
arbetsdag 0: | 100 % |
arbetsdag 1: | 90 % |
arbetsdag 2 till 3: | 75 % |
arbetsdag 4: | 50 % |
arbetsdag 5: | 25 % |
efter arbetsdag 5: | 0 % |
”Arbetsdag 0” är den arbetsdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av värdepapper till ett överenskommet pris.
2.Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om hur de använder punkt 1.
Avsnitt 5 Kapitalbaskrav för specifik risk för positioner som är säkrade genom kreditderivat
Artikel 346 Tillgodoräknande av skydd genom kreditderivat
1.Skydd genom kreditderivat ska beaktas enligt principerna i punkterna 2–6.
2.Instituten ska behandla positionen i kreditderivatet som det ena ”benet” och den skyddade positionen som har samma nominella eller i tillämpliga fall teoretiska belopp som det andra ”benet”.
3.Fullt tillgodoräknande ska ske, när värdena av de två benen alltid utvecklas i motsatt riktning och i ungefär samma omfattning. Detta är fallet i följande två situationer:
De två benen består av helt identiska instrument.
En lång avistaposition är säkrad genom en totalavkastningsswapp (eller omvänt) där referensförpliktelsen exakt matchar den underliggande exponeringen (dvs. avistapositionen). Själva swappen kan ha en annan löptid än den underliggande exponeringen.
I dessa situationer ska kapitalbaskrav för specifik risk inte tillämpas på någon sida av positionen.
4.Ett tillgodoräknande om 80 % ska tillämpas när värdena av de två benen alltid utvecklas i motsatt riktning och det finns en exakt överensstämmelse mellan referensförpliktelsen, löptiden för såväl referensförpliktelsen som kreditderivatet och valutan som använts för den underliggande exponeringen. Dessutom ska kreditderivatkontraktets huvudegenskaper inte medföra att kreditderivatets prisförändring väsentligt skiljer sig från avistapositionens prisförändring. I den mån transaktionen medför en risköverföring tillämpas en avräkning om 80 % av den specifika risken på den sida av transaktionen som har högst kapitalbaskrav, medan kapitalkravet för specifik risk på den andra sidan ska vara noll.
5.Partiellt tillgodoräknande ska, utom vid de situationer som anges i punkterna 3 och 4, medges i följande situationer:
Positionen omfattas av punkt 3 b, men det råder obalans i tillgångar mellan referensförpliktelsen och den underliggande exponeringen. Positionerna uppfyller dock följande krav:
Referensförpliktelsen rankas jämsides eller efter den underliggande förpliktelsen.
Den underliggande förpliktelsen och referensförpliktelsen avser samma gäldenär och det finns rättsligt bindande korsvisa klausuler om förfall eller påskyndad återbetalning.
Positionen omfattas av punkt 3 a eller 4, men det råder obalans i valuta eller löptid mellan kreditriskskyddet och den underliggande tillgången. En sådan valutaobalans ska ingå i kapitalbaskravet för valutakursrisken.
Positionen omfattas av punkt 4, men det råder obalans i tillgångar mellan avistapositionen och kreditderivatet. I kreditderivatets dokumentation anges dock den underliggande tillgången bland de leveransbara fordringarna.
För att medge partiellt tillgodoräknande ska kapitalbaskraven för den specifika risken inte läggas ihop på varje sida av transaktionen. I stället ska enbart det högre av de två kapitalbaskraven användas.
6.I alla situationer som inte omfattas av punkterna 3–5 ska kapitalbaskravet för den specifika risken beräknas separat för båda sidor av positionerna.
Artikel 347 Beaktande av skydd genom kreditderivat som förfaller på det första och n:te fallissemanget
För kreditderivat som förfaller på det första fallissemanget och kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget ska följande tillämpas för beaktande i enlighet med artikel 346:
Om ett institut får kreditskydd för ett antal referensenheter som ligger till grund för ett kreditderivat på villkor att det första förfallet bland tillgångarna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska avsluta kontraktet, får instituten avräkna specifik risk för referensenheten med den lägsta specifika risken bland de underliggande referensenheterna enligt tabell 1 i artikel 336.
Om ett kreditderivat av typen n:te förfall bland exponeringarna utlöser betalning enligt kreditriskskyddet, får skyddsköparen bara avräkna specifik risk, om det också erhållits skydd för förfall 1 till n-1 eller om n-1 förfall redan har inträffat. I sådana fall ska den metod som anges i led a för kreditderivat enligt principen om första förfall tillämpas, på lämpligt sätt anpassad för produkter som förfaller på det n:te fallissemanget.
Avsnitt 6 Kapitalbaskrav för företag för kollektiva investeringar (fond)
Artikel 348 Kapitalbaskrav för företag för kollektiva investeringar (fond)
1.Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta avsnitt ska positionerna i fonder omfattas av ett kapitalbaskrav för positionsrisk (generell och specifik) på 32 %. Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 353 i förening med den ändrade behandlingen av guld enligt artikel 352.4 och artikel 367.2 b ska positionerna i fonderna omfattas av ett kapitalbaskrav för positionsrisk (generell och specifik) och valutakursrisk på högst 40 %.
1.564Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta avsnitt ska positionerna i fonder omfattas av ett kapitalbaskrav för positionsrisk (generell och specifik) på 32 %. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 353 jämförd med den ändrade behandlingen av guld enligt artikel 352.4 ska positionerna i fonderna omfattas av ett kapitalbaskrav för positionsrisk (generell och specifik) och valutakursrisk på högst 40 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om inget annat anges i artikel 350, ska nettning inte tillåtas mellan en fonds underliggande investeringar och andra positioner som innehas av institutet.
Artikel 349 Allmänna kriterier för fonder
En fond ska få tillämpa den metod som anges i artikel 350 om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Fondens prospekt eller motsvarande dokument ska innefatta
de kategorier av tillgångar som fonden får investera i,
om investeringsbegränsningar tillämpas, de relativa begränsningarna och metoder för att beräkna dem,
om hävstångsmetoder är tillåtna, den maximala hävstångsnivån, och
om placering i finansiella OTC-derivat eller transaktioner av repotyp eller värdepapperslån är tillåtna, en policy för att begränsa den motpartsrisk som uppstår till följd av dessa transaktioner.
Verksamheten i fonden ska rapporteras i en halvårs- och en helårsrapport för att göra det möjligt att bedöma tillgångar och skulder, inkomster och verksamhet under rapportperioden.
Andelarna/aktierna i fonden kan dagligen lösas in i kontanter från företagets tillgångar, på begäran av innehavaren.
Investeringarna i fonden ska vara skilda från de tillgångar som tillhör det förvaltande företaget.
Det investerande institutet ska göra en tillfredsställande riskbedömning av fonden.
Fonder ska förvaltas av personer som står under tillsyn i enlighet med direktiv 2009/65/EG eller motsvarande lagstiftning.
Artikel 350 Specifika metoder för fonder
1.Om institutet dagligen får kännedom om fondens underliggande investeringar, får institutet granska dessa underliggande investeringar för att beräkna kapitalbaskraven för positionsrisker, omfattande både specifik och generell risk. Enligt en sådan metod ska positioner i fonder behandlas som positioner i fondens underliggande investeringar. Nettning ska vara tillåten mellan positioner i fondens underliggande investeringar och andra positioner som innehas av institutet, under förutsättning att institutet innehar tillräckligt många andelar eller aktier, så att inlösen/tillskapande kan ske i utbyte mot de underliggande investeringarna.
2.Instituten får beräkna kapitalbaskraven för positionsrisken, omfattande både generell och specifik risk, för positioner i fonder med hjälp av hypotetiska positioner som motsvarar de positioner som är nödvändiga för att reproducera sammansättning och resultat av det externt genererade indexet eller den fasta korgen av aktier eller skuldförbindelser som avses i led a, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Syftet med fondens mandat är att reproducera sammansättningen och resultaten av ett externt genererat index eller en fast korg av aktier eller skuldförbindelser.
Det kan under en period på minst sex månader klart fastställas en korrelationskoefficient mellan den dagliga avkastningen från fonden och det index eller den korg av aktier eller skuldförbindelser som det följer på minst 0,9.
3.Om institutet inte dagligen får kännedom om fondens underliggande investeringar, får institutet beräkna kapitalbaskraven för positionsrisker, omfattande både generell och specifik risk, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Det antas att fonden först separat investerar i tillgångsklasserna med de högsta kapitalbaskraven för specifik och generell risk i den utsträckning som maximalt tillåts enligt dess mandat och därefter fortsätter att i fallande ordning investera i de efterföljande exponeringsklasserna till dess att den maximala totala investeringsgränsen är nådd. Positionen i fonden behandlas som direkt ägande i den hypotetiska positionen.
Instituten ska ta hänsyn till den maximala indirekta exponering de kan uppnå genom att ta positioner med hävstångseffekt genom fonden, när de beräknar sina kapitalbaskrav separat för specifik och generell risk, genom att positionen i fonden ökas proportionellt upp till den maximala exponeringen mot de underliggande investeringarna i enlighet med dess mandat.
Om kapitalbaskravet för specifik och generell risk tillsammans i enlighet med denna punkt överskrider det som anges i artikel 348.1 ska kapitalbaskravet begränsas till den nivån.
4.Institut får använda sig av följande tredje parter för att enligt de metoder som anges i detta kapitel beräkna och rapportera kapitalbaskravet för positionsrisk för positioner i fonder som omfattas av punkterna 1–4:
Fondens förvaringsinstitut, under förutsättning att fonden uteslutande investerar i värdepapper och deponerar samtliga värdepapper hos detta förvaringsinstitut.
För andra fonder, fondens förvaltningsföretag, under förutsättning att fondens förvaltningsföretag uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a.
En extern revisor ska styrka att beräkningen är korrekt.
Kapitel 3 Kapitalbaskrav för valutakursrisk
Artikel 351 Miniminivå och viktning för valutakursrisk
Om summan av den totala nettopositionen i valuta och nettopositionen i guld hos ett institut beräknade i enlighet med förfarandet i artikel 352, inbegripet eventuella nettopositioner i valuta och nettopositioner i guld för vilka kapitalbaskrav beräknas med en intern modell, överstiger 2 % av dess sammanlagda kapitalbas, ska institutet beräkna ett kapitalbaskrav för valutakursrisk. Kapitalbaskravet för valutakursrisk ska vara summan av institutets totala nettoposition i valuta och dess nettoposition i guld i rapportvalutan, multiplicerad med 8 %.
Artikel 351 Miniminivå och viktning för valutakursrisk565
Om summan av den totala nettopositionen i utländsk valuta och nettopositionen i guld hos ett institut beräknade i enlighet med förfarandet i artikel 352 överstiger 2 % av dess totala kapitalbas, ska institutet beräkna ett kapitalbaskrav för valutarisk. Kapitalbaskravet för valutarisk ska vara lika med summan av institutets totala nettoposition i utländsk valuta och dess nettoposition i guld i rapporteringsvalutan, multiplicerad med 8 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 352 Beräkning av den totala nettopositionen i valuta
1.Institutets öppna nettoposition i varje valutaslag (inklusive rapportvalutan) och i guld ska beräknas som summan av följande (positiva eller negativa) poster:
Nettopositionen avista (dvs. alla tillgångsposter minus alla skuldposter, inklusive upplupen ränta i ifrågavarande valuta, eller, vad gäller guld, nettopositionen avista i guld).
Nettoterminspositionen, som är alla tillgodohavanden minus alla belopp som ska betalas på grundval av terminsaffärer med valuta och guld, inklusive valuta- och guldterminer och kapitalbeloppet i valutaswappar som inte inberäknas i avistapositionen.
Oåterkalleliga garantier och jämförbara instrument som med visshet kommer att behöva infrias och för vilka sannolikt återbetalning inte kommer att ske.
Nettodeltaekvivalent eller deltabaserad ekvivalent för det samlade innehavet av optioner i utländsk valuta och i guld.
Marknadsvärdet på andra optioner.
Det delta som används för led d ska vara det som gäller för berörd börs. Vid optioner i OTC-handel eller där delta från den berörda börsen inte finns att tillgå får institutet självt beräkna delta med användning av lämplig modell, under förutsättning att de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd till detta. Tillstånd ska beviljas, om modellen ger en tillfredsställande uppskattning av graden av förändring av optionens eller warrantens värde i förhållande till små förändringar i marknadspriset på det underliggande instrumentet.
Institutet får räkna in nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte har uppstått men som redan är helt säkrade, om det gör detta konsekvent.
Institutet får fördela nettopositioner för sammansatta valutor på däri ingående valutor efter gällande kvoter.
2.566Positioner som ett institut avsiktligt har skaffat för att säkra sig mot kursförändringars negativa påverkan på dess kvoter i enlighet med artikel 92.1 får undantas från beräkningen av öppna nettopositioner i valuta, under förutsättning att de behöriga myndigheterna ger sitt tillstånd. Sådana positioner ska vara av en art som inte är avsedd att omsättas eller av strukturell art, och varje förändring av villkoren för att utesluta dem ska godkännas separat av de behöriga myndigheterna. Samma behandling får på samma villkor tillämpas på de av ett instituts positioner som är hänförliga till poster som redan har dragits av vid beräkningen av kapitalbasen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.Ett institut får använda nettonuvärdet vid beräkning av den öppna nettopositionen i varje valuta och i guld, under förutsättning att institutet använder denna metod konsekvent.
4.Korta och långa nettopositioner i varje valuta förutom rapportvalutan och den långa eller korta nettopositionen i guld ska omräknas till rapportvalutan efter avistakursen. De ska därefter adderas var för sig för att ge summan av korta nettopositioner respektive summan av långa nettopositioner. Det högre av dessa två belopp utgör institutets totala nettoposition i utländsk valuta.
5.Instituten ska på ett tillfredsställande sätt avspegla andra risker, bortsett från deltarisken, i samband med optioner i kapitalbaskraven.
6.EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder med en rad olika metoder för att avspegla andra risker än deltarisker i kapitalbaskravet, på ett sätt som står i proportion till omfattningen av och komplexiteten i institutens verksamheter i fråga om optioner och teckningsoptioner.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2013.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Innan de tekniska standarder som avses i första stycket träder i kraft får de behöriga myndigheterna fortsätta att tillämpa de befintliga nationella behandlingarna om de behöriga myndigheterna har tillämpat dessa behandlingar före den 31 december 2013.
Artikel 353 Fonders valutakursrisk
1.Vid sådan beräkning som avses i artikel 352 ska i fråga om fonder de aktuella valutapositionerna i fonden tas med i beräkningen.
2.Instituten får använda sig av följande tredjeparters rapporter om valutapositionerna i fonden:
Fondens förvaringsinstitut, under förutsättning att fonden uteslutande investerar i värdepapper och deponerar samtliga värdepapper hos detta förvaringsinstitut.
För andra fonder, fondens förvaltningsföretag, under förutsättning att fondens förvaltningsföretag uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a.
En extern revisor ska styrka att beräkningen är korrekt.
3.Om ett institut inte är medvetet om valutapositionerna i fonden ska man utgå ifrån att fonden har investerat i valuta upp till den högsta tillåtna gränsen och institutet ska, för positioner i handelslagret, ta hänsyn till den maximala indirekta exponering de kan uppnå genom att ta in positioner med hävstångseffekt via fonden, när de beräknar sina kapitalbaskrav för valutakursrisken. Detta görs genom att positionen i fonden ökas proportionellt upp till den maximala exponeringen mot de underliggande investeringar som kommer från investeringsmandatet. Fondens antagna valutaposition ska behandlas som en separat valuta i enlighet med behandlingen av investeringar i guld, med förbehåll för att den samlade långa positionen läggs till den samlade, långa öppna valutapositionen och den samlade korta positionen läggs till den samlade, korta öppna valutapositionen, om inriktningen på fondens investeringar är känd. Ingen nettning mellan sådana positioner ska vara tillåten före beräkningen.
Artikel 354 Nära sammanhängande valutor
1.Instituten får tillämpa lägre kapitalbaskrav för täckande av positioner i relevanta nära sammanhängande valutor. Två valutor får endast behandlas som nära sammanhängande, om sannolikheten för att det uppstår en förlust – beräknad på basis av dagliga växelkursdata för de föregående tre eller fem åren – på lika stora motstående positioner i de båda valutorna under de närmast följande tio arbetsdagarna, vilken är 4 % eller mindre av värdet av den avstämda positionen i fråga (värderad i rapportvalutan), är åtminstone 99 %, om en observationsperiod på 3 år används, och 95 %, om en observationsperiod på fem år används. Kapitalbaskravet för den avstämda positionen i två nära sammanhängande valutor ska vara 4 % multiplicerat med värdet av den avstämda positionen.
2.Vid beräkning av kraven i detta kapitel får instituten bortse från positioner i valutor som är föremål för juridiskt bindande mellanstatliga avtal för begränsning av förändringar i förhållande till andra valutor som omfattas av samma överenskommelse. Instituten ska beräkna sin avstämda position i sådana valutor och underkasta dem ett kapitalbaskrav som inte är lägre än hälften av den högsta tillåtna kursvariation som fastställts i ifrågavarande mellanstatliga avtal avseende de berörda valutorna.
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande med en förteckning över de valutor för vilka den behandling som anges i punkt 1 är tillgänglig.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet medartikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
4.Kapitalbaskravet för avstämda positioner i sådana medlemsstaters valutor som deltar i andra etappen i den ekonomiska och monetära unionen får sättas till 1,6 % av värdet av sådana avstämda positioner.
5.Endast de icke avstämda positionerna i sådana valutor som avses i denna artikel ska införlivas i den totala öppna nettopositionen i enlighet med artikel 352.4.
6.När dagliga växelkursdata för de föregående tre eller fem åren på lika stora och motstående positioner i två valutor under de kommande 10 arbetsdagarna visar att dessa båda valutor har en fullständigt positiv korrelation och att institutet alltid kan möta en köp- och säljkursskillnad som är lika med noll för respektive transaktioner kan institutet efter uttryckligt tillstånd från sin behöriga myndighet tillämpa ett kapitalbaskrav på 0 % fram till utgången av 2017.
Kapitel 4 Kapitalbaskrav för råvarurisk
Artikel 355 Val av metod för råvarurisk
Om inte annat följer av artiklarna 356–358 ska instituten beräkna kapitalbaskraven för valutarisk med någon av de metoder som anges i artikel 359, 360 eller 361.
Artikel 356 Kompletterande råvaruhandel
1.Institut som bedriver kompletterande handel med jordbruksråvaror får vid utgången av varje år fastställa sina kapitalbaskrav för sitt fysiska råvarulager för följande år under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet har vid varje tidpunkt på året en kapitalbas för denna risk som inte understiger det genomsnittliga kapitalbaskravet för den risken enligt en försiktig uppskattning för det kommande året.
Institutet gör en försiktig uppskattning av den förväntade volatiliteten för den siffra som beräknats i led a.
Institutets genomsnittliga kapitalbaskrav för denna risk överstiger inte 5 % av dess kapitalbas eller 1 miljon EUR och det förväntade högsta kapitalbaskravet överstiger inte 6,5 % av dess kapitalbas, med beaktande av den volatilitet som beräknats i enlighet med led b.
Institutet övervakar kontinuerligt att de beräkningar som har gjorts enligt led a och b fortfarande avspeglar verkligheten.
2.Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om hur de använder alternativet i punkt 1.
Artikel 357 Positioner i råvaror
1.Varje position i råvaror eller råvaruderivat ska uttryckas i termer av standardiserade måttenheter. Avistapriset på varje råvara ska uttryckas i rapportvalutan.
2.Positioner i guld eller guldderivat ska anses vara föremål för valutakursrisk och i tillämpliga delar behandlas i enlighet med kapitel 3 eller 5 vid beräkning av marknadsrisk.
3.För tillämpning av artikel 360.1 ska ett instituts nettoposition i varje råvara vara lika med överskottet av ett instituts långa positioner i förhållande till dess korta positioner eller vice versa i samma råvara och i identiska råvaruterminer, optioner och warrants. Derivatinstrument ska behandlas som positioner i den underliggande råvaran i enlighet med artikel 358.
4.Vid beräkning av en position i en råvara ska följande positioner behandlas som positioner i samma råvara:
Positioner i olika underkategorier av råvaror i de fall där underkategorierna kan levereras i stället för varandra.
Positioner i likartade råvaror, om det klart kan fastställas att korrelationen i prisrörlighet mellan dessa år är minst 0,9 över en period om minst ett år.
Artikel 358 Särskilda instrument
1.Råvaruterminer och andra terminsåtaganden att köpa eller sälja enskilda råvaror ska inordnas i måttsystemet som teoretiska belopp uttryckta i den gängse måttenheten och åsättas en löptid med hänvisning till förfallodagen.
2.Råvaruswappar där transaktionens ena sida är ett fast pris och den andra är det löpande marknadspriset ska behandlas som en serie positioner lika med värdet på kontraktets teoretiska belopp, där varje position i tillämpliga fall motsvarar en betalning på swappen och placeras in i ett löptidsband enligt artikel 359.1. Positionerna ska vara långa positioner, om institutet betalar ett fast pris och erhåller ett rörligt pris, och korta positioner, om institutet erhåller ett fast pris och betalar ett rörligt pris. Råvaruswappar där transaktionens båda sidor är i olika råvaror placeras i relevanta kategorier enligt löptidsmetoden.
3.Optioner och warrants på råvaror eller råvaruderivat ska behandlas som om de vore positioner vilkas värde motsvarar det underliggande värde som optionen hänför sig till, multiplicerat med dess delta vid tillämpning av detta kapitel. De senare nämnda positionerna får nettas mot motstående positioner i samma slag av underliggande råvara eller råvaruderivat. Det delta som används ska vara det som gäller för berörd börs. Vid optioner i OTC-handel eller om delta från den berörda börsen inte finns att tillgå får institutet självt beräkna delta med användning av lämplig modell, under förutsättning att de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd till detta. Tillstånd ska beviljas, om modellen ger en tillfredsställande uppskattning av graden av förändring av optionens eller warrantens värde i förhållande till små förändringar i marknadspriset på det underliggande instrumentet.
Instituten ska på ett tillfredsställande sätt avspegla andra risker, bortsett från deltarisken, i samband med optioner i kapitalbaskraven.
4.EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder med en rad olika metoder för att avspegla andra risker än deltarisker i kapitalbaskravet, på ett sätt som står i proportion till omfattningen av och komplexiteten i institutens verksamheter i fråga om optioner och teckningsoptioner.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2013.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Innan de tekniska standarder som avses i första stycket träder i kraft får de behöriga myndigheterna fortsätta att tillämpa de befintliga nationella behandlingarna om de behöriga myndigheterna har tillämpat dessa behandlingar före den 31 december 2013.
5.Om ett institut är något av följande, ska det ta med de berörda råvarorna i beräkningen av sitt kapitalbaskrav för råvarurisk:
Den som överför råvaror eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till råvaror i en repa.
Den som lånar ut råvaror i ett avtal om råvarulån.
Artikel 359 Löptidsmetod
1.Institutet ska använda en särskild löptidsmetod för varje råvara i överensstämmelse med tabell 1. Alla positioner i en viss råvara ska föras till respektive löptidsband. Fysiska lager ska föras till första löptidsbandet från 0 till och med 1 månad.
Tabell 1 | |
|---|---|
Löptidsband (1) | Spridningsfaktor (i %) (2) |
0 ≤ 1 månad | 1,50 |
> 1 ≤ 3 månader | 1,50 |
> 3 ≤ 6 månader | 1,50 |
> 6 ≤ 12 månader | 1,50 |
> 1 ≤ 2 år | 1,50 |
> 2 ≤ 3 år | 1,50 |
> 3 år | 1,50 |
2.Positioner i samma råvara får avräknas och föras till respektive löptidsband på nettobasis för följande:
Positioner i kontrakt som förfaller samma dag.
Positioner i kontrakt som förfaller inom tio dagar från varandra, om kontrakten omsätts på marknader som har dagliga leveranstidpunkter.
3.Institutet ska därefter beräkna summan av de långa positionerna och summan av de korta positionerna i varje löptidsband. Summan av långa positioner som motsvaras av korta positioner i ett visst löptidsband ska utgöra den avstämda positionen i detta band, medan återstående långa eller korta positioner ska utgöra den icke avstämda positionen i samma band.
4.Den del av den icke avstämda långa positionen i ett visst löptidsband som motsvaras av den icke avstämda korta positionen eller vice versa i ett högre löptidsband ska utgöra den avstämda positionen mellan två löptidsband. Den del av den icke avstämda långa eller icke avstämda korta positionen som inte kan avstämmas på detta sätt ska utgöra den icke avstämda positionen.
5.Institutets kapitalbaskrav för varje råvara ska beräknas på grundval av den relevanta löptidsmetoden som summan av följande:
Summan av de avstämda långa och korta positionerna, multiplicerad med relevant grundfaktor enligt kolumn 2 i tabell 1 för varje löptidsband och med råvarans avistapris.
Den avstämda positionen mellan två löptidsband för varje löptidsband dit en icke avstämd position överförs, multiplicerad med 0,6 %, vilket är överföringsfaktorn, och med råvarans avistapris.
Återstående icke avstämda positioner multiplicerade med 15 %, vilket är restfaktorn, och med råvarans avistapris.
6.Institutets totala kapitalbaskrav för varje råvarurisk ska beräknas som summan av de kapitalbaskrav som beräknas för varje råvara i enlighet med punkt 5.
Artikel 360 Förenklad metod
1.Institutets kapitalbaskrav för varje råvara ska beräknas som summan av följande:
15 % av nettopositionen, lång eller kort, multiplicerad med råvarans avistapris.
3 % av bruttopositionen, lång och kort, multiplicerad med råvarans avistapris.
2.Institutets totala kapitalbaskrav för varje råvarurisk ska beräknas som summan av de kapitalbaskrav som beräknas för varje råvara i enlighet med punkt 1.
Artikel 361 Utökad löptidsmetod
Instituten får använda de minimigrund-, överförings- och restfaktorer som anges i följande tabell 2 i stället för de faktorer som anges i artikel 359 under förutsättning att instituten
har en betydande handel med råvaror,
har en ändamålsenligt diversifierad råvaruportfölj, och
ännu inte har möjlighet att använda interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav för råvarurisk.
Tabell 2 | ||||
|---|---|---|---|---|
Ädelmetaller (utom guld) | Basmetaller | Jordbruksprodukter | Övrigt, inbegripet energiprodukter | |
Grundfaktor (%) | 1,0 | 1,2 | 1,5 | 1,5 |
Överföringsfaktor (%) | 0,3 | 0,5 | 0,6 | 0,6 |
Restfaktor (%) | 8 | 10 | 12 | 15 |
Instituten ska anmäla sin användning av denna artikel till de behöriga myndigheterna tillsammans med belägg för sina ansträngningar för att införa en intern modell för att beräkna kapitalbaskravet för råvarurisk.
Artikel 361 Utökad löptidsmetod567
Instituten får använda de minimigrund-, överförings- och restfaktorer som anges i följande tabell 2 i stället för de faktorer som anges i artikel 359 under förutsättning att instituten
har en betydande handel med råvaror,
har en ändamålsenligt diversifierad råvaruportfölj, och
[utgått]
Tabell 2 | ||||
|---|---|---|---|---|
Ädelmetaller (utom guld) | Basmetaller | Jordbruksprodukter | Övrigt, inbegripet energiprodukter | |
Grundfaktor (%) | 1,0 | 1,2 | 1,5 | 1,5 |
Överföringsfaktor (%) | 0,3 | 0,5 | 0,6 | 0,6 |
Restfaktor (%) | 8 | 10 | 12 | 15 |
Instituten ska anmäla sin användning av denna artikel till sina behöriga myndigheter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Kapitel 5 Användning av interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav
Avsnitt 1 Tillstånd och kapitalbaskrav
Artikel 362 Specifika och generella risker568
Positionsrisk avseende ett omsatt skuldinstrument, aktie eller aktierelaterat instrument eller härav relaterade ränte- eller aktiederivat får delas upp i två komponenter vid tillämpningen av detta kapitel. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten och omfatta risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som givit ut det underliggande instrumentet. Den generella riskkomponenten ska omfatta risken för en prisförändring för instrumentet, som, när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller räntederivat, beror på ändrad räntenivå eller, när det gäller en aktie eller aktierelaterat instrument eller härav relaterade aktiederivat, beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 363 Tillstånd att använda interna modeller
1.569Efter att ha kontrollerat att ett institut i tillämpliga fall uppfyller kraven i avsnitten 2, 3 och 4 ska de behöriga myndigheterna bevilja institutet tillstånd att beräkna sina egna kapitalbaskrav för en eller flera av följande riskkategorier med hjälp av egna interna modeller i stället för eller i kombination med de metoder som anges i kapitlen 2–4:
Generell risk i aktier eller aktierelaterade instrument.
Specifik risk i aktier eller aktierelaterade instrument.
Generell risk i skuldinstrument.
Specifik risk i skuldinstrument.
Valutakursrisk.
Råvarurisk.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.570Institutet ska i tillämpliga fall fortsätta att beräkna sina kapitalbaskrav i enlighet med kapitlen 2, 3 och 4 för de riskkategorier för vilka det inte har fått tillstånd att använda sina interna modeller i enlighet med punkt 1. Tillstånd från de behöriga myndigheterna att använda interna modeller ska krävas för varje riskkategori och ska endast beviljas, om den interna modellen täcker en betydande andel av positionerna i en viss riskkategori.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.571Väsentliga ändringar i användningen av interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda, utvidgningen av användningen av interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda, särskilt för ytterligare riskkategorier, samt den första beräkningen av stressjusterade Value-at-Risk-värden i enlighet med artikel 365.2 ska godkännas separat av den behöriga myndigheten.
Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om alla övriga utvidgningar och ändringar avseende användningen av de interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.572EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder som specificerar
villkoren för att bedöma hur väsentliga utvidgningar och ändringar i användningen av interna modeller är,
bedömningsmetodik enligt vilken de behöriga myndigheterna tillåter institut att använda interna modeller.
de villkor enligt vilka andelen positioner som täcks av den interna modellen inom en riskkategori ska anses vara ”betydande” i enlighet med punkt 2.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de reglerande tekniska standarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 364 Kapitalbaskrav när interna modeller används
1.573Utöver beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med kapitlen 2, 3 och 4 för de riskkategorier för vilka tillstånd att tillämpa en intern modell inte har beviljats, ska varje institut som använder en intern modell uppfylla ett kapitalbaskrav som uttrycks som summan av leden a och b.
Det högre av följande värden:
Institutets Value-at-Risk-värde för föregående dag, beräknat i enlighet med artikel 365.1 (VaRt–1).
Ett genomsnitt av de dagliga Value-at-Risk-värdena, beräknade i enlighet med artikel 365.1, för samtliga föregående sextio affärsdagar (VaRavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc) i enlighet med artikel 366.
Det högre av följande värden:
Institutets senaste tillgängliga stressjusterade Value-at-Risk-värde, beräknat i enlighet med artikel 365.2 (sVaRt–1).
Ett genomsnitt av de stressjusterade Value-at-Risk-värdena, beräknade på det sätt och med den frekvens som anges i artikel 365.2, under de föregående sextio affärsdagarna (sVaRavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (ms) i enlighet med artikel 366.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.574Institut som använder en intern modell för att beräkna kapitalbaskravet för specifik risk i skuldinstrument ska uppfylla ett ytterligare kapitalbaskrav som uttrycks som summan av leden a och b:
Det kapitalbaskrav som beräknats i enlighet med artiklarna 337 och 338 för den specifika risken för värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te fallissemanget i handelslagret med undantag av dem som räknas in i ett kapitalbaskrav för den specifika risken för korrelationshandelsportföljen i enlighet med avsnitt 5 och i tillämpliga fall kapitalbaskravet för specifik risk i enlighet med kapitel 2 avsnitt 6 för sådana positioner i fonder för vilka varken villkoren i artikel 350.1 eller 350.2 är uppfyllda.
Det som är högst av
det senaste riskvärdet för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker beräknat i enlighet med avsnitt 3,
genomsnittet av detta värde för de föregående tolv veckorna.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.575Institut som har en korrelationshandelsportfölj som uppfyller kraven i artikel 338.1–338.3 får uppfylla ett kapitalbaskrav på grundval av artikel 377 i stället för artikel 338.4, vilket beräknas som det högsta av
det senaste riskvärdet för korrelationshandelsportföljen, beräknat i enlighet med avsnitt 5,
genomsnittet av detta värde för de föregående tolv veckorna,
8 % av det kapitalbaskrav som vid tidpunkten för beräkningen av det senaste riskvärdet enligt led a skulle beräknas i enlighet med artikel 338.4 för samtliga positioner som ingår i den interna modellen för korrelationshandelsportföljen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 2 Allmänna krav
Artikel 365 Beräkning av VaR och stressjusterad VaR
1.576Beräkningen av det Value-at-Risk-värde som avses i artikel 364 ska omfattas av följande krav:
Daglig beräkning av Value-at-Risk-värdet.
Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.
En innehavsperiod motsvarande tio dagar.
En faktisk historisk observationsperiod på minst ett år, utom då en kortare observationsperiod är motiverad på grund av en betydande ökning i prisvolatiliteten.
Minst månatliga uppdateringar av dataunderlaget.
Institutet får använda Value-at-Risk-värden som beräknats i enlighet med kortare innehavsperioder än tio dagar, vilka räknas om till tio dagar med lämplig metod, som ses över regelbundet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.577Varje institut ska dessutom minst varje vecka beräkna ett stressvärde för Value-at-Risk för den aktuella portföljen i enlighet med de krav som anges i första stycket, där indata för Value-at-Risk-modellen kalibrerats mot historisk data från en sammanhängande tolvmånadersperiod med betydande finansiell stress, som är relevant för institutets portfölj. Valet av historisk data ska ses över minst årligen av institutet, som ska meddela de behöriga myndigheterna resultatet. EBA ska övervaka skillnaderna i praxis beräkningen av ett stressvärde för Value-at-Risk och ska utfärda riktlinjer för denna praxis i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 366 Föreskrivna utfallstest och multiplikationsfaktorer
1.578Resultatet av de beräkningar som avses i artikel 365 ska räknas upp med multiplikationsfaktorerna (mc) och (ms).
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.579Var och en av multiplikationsfaktorerna (mc) och (ms) ska vara summan av minst 3 och en addend mellan 0 och 1 i enlighet med tabell 1. Värdet på denna addend är beroende av det antal överskridanden av Value-at-Risk-värdet enligt artikel 365.1 vilka konstaterats genom institutets utfallstester under de närmast föregående 250 bankdagarna.
Tabell 1 | |
|---|---|
Antal överskridanden | Addend |
Färre än 5 | 0,00 |
5 | 0,40 |
6 | 0,50 |
7 | 0,65 |
8 | 0,75 |
9 | 0,85 |
10 eller fler | 1,00 |
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.580Instituten ska dagligen beräkna överskridanden på grundval av utfallstester av hypotetiska och faktiska förändringar i portföljens värde. Ett överskridande är en endagsförändring i portföljens värde som överskrider motsvarande endagsvärde för det Value-at-Risk-värde som genererats av institutets modell. För att bestämma addenden ska antalet överskridanden fastställas åtminstone kvartalsvis och uppgå till det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska och faktiska förändringar i portföljens värde.
Utfallstest med avseende på hypotetiska förändringar av portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och, under antagande om oförändrade positioner, dess värde vid slutet av påföljande dag.
Utfallstest med avseende på faktiska förändringar av portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess faktiska värde vid slutet av påföljande dag, exklusive avgifter, provisioner och nettoränteintäkter.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.581De behöriga myndigheterna får i enskilda fall begränsa addenden till den som följer av överskridanden på grundval av hypotetiska förändringar, där antalet överskridanden på grundval av faktiska förändringar inte är ett resultat av brister i den interna modellen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.582För att ge de behöriga myndigheterna möjlighet att kontinuerligt övervaka de multiplikativa faktorernas lämplighet ska institutet snarast och under alla omständigheter senast inom fem arbetsdagar underrätta de behöriga myndigheterna om alla överskridanden som konstateras med institutets program för utfallstest.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 367 Krav på riskmätning
1.583Varje intern modell som används för att beräkna kapitalkrav för positionsrisk, valutakursrisk, råvarurisk och varje intern modell för korrelationshandel ska uppfylla samtliga följande krav:
Modellen ska på ett precist och korrekt sätt fånga upp alla väsentliga prisrisker.
Modellen ska fånga upp ett tillräckligt antal riskfaktorer, beroende på institutets aktivitetsnivå på respektive marknader. Om en riskfaktor ingår i institutets prissättningsmodell men inte i riskmätningsmodellen, ska institutet på ett tillfredsställande sätt kunna motivera ett sådant utelämnande för den behöriga myndigheten. Riskmätningsmodellen ska fånga icke-linjära effekter från optioner och andra produkter samt korrelationsrisker och basisrisker. Om proxyvariabler används för riskfaktorer, ska det vara dokumenterat att de tidigare fungerat väl för den faktiska position som innehas.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.584Varje intern modell som används för att beräkna kapitalkrav för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk ska uppfylla samtliga följande krav:
Modellen ska omfatta en uppsättning riskfaktorer som motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, vare sig i eller utanför balansräkningen. Institutet ska basera sina avkastningskurvor på en allmänt vedertagen metod. När det gäller väsentlig ränteriskexponering i de viktigaste valutorna och på de viktigaste marknaderna, ska avkastningskurvan delas upp i minst sex löptidssegment för att fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastningskurvan. Modellen ska även fånga upp den risk som är förknippad med ej fullständigt korrelerade rörelser mellan olika avkastningskurvor.
Modellen ska omfatta riskfaktorer som hänför sig till guld och de enskilda utländska valutorna som institutets positioner är denominerade i. I fråga om fonder ska de aktuella valutapositionerna för fonden tas med i beräkningen. Instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna för fonden, när rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt. Om ett institut inte känner till fondens valutapositioner ska denna position lyftas ut och hanteras i enlighet med artikel 353.3.
Modellen ska tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner.
Modellen ska tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de råvaror där institutet har väsentliga positioner. Modellen ska dessutom fånga upp risken i ej fullständigt korrelerade rörelser mellan likartade men ej identiska råvaror och även exponering för förändringar i terminspriser som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan löptider. Den ska också beakta marknadssärdrag, särskilt leveransdagar och handlares möjligheter att stänga positioner.
Institutets interna modell ska ge en försiktig bedömning av den risk som uppkommer till följd av mindre likvida positioner och positioner med begränsad pristransparens vid realistiska marknadsscenarier. Modellen ska dessutom uppfylla minimidatakrav. Proxyvariabler ska vara tillräckligt försiktiga och endast användas, om tillgänglig data är otillräcklig eller inte ger uttryck för en positions eller portföljs verkliga volatilitet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.585I de interna modeller som avses i detta kapitel får institut endast använda empiriska korrelationer inom riskkategorier och mellan olika riskkategorier, om institutets metod för att mäta korrelationer är sund och genomförs med integritet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 368 Kvalitativa krav
1.586En intern modell som används i enlighet med detta kapitel ska vara sund och implementeras med integritet och ska i synnerhet uppfylla samtliga följande kvalitativa krav:
Varje intern modell som används för att beräkna kapitalkrav för positionsrisk, valutakursrisk eller råvarurisk ska vara väl integrerad i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om riskexponering till den verkställande ledningen.
Institutet ska ha en enhet för riskkontroll som är fristående från de affärsdrivande handlarenheterna och som rapporterar direkt till den verkställande ledningen. Enheten ska ha ansvar för utformningen och tillämpningen av varje intern modell som används enligt detta kapitel. Enheten ska genomföra inledande och fortlöpande validering av varje intern modell som används enligt detta kapitel och ha ansvar för det övergripande riskhanteringssystemet. Enheten ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultaten av den interna modell som används för att beräkna kapitalkrav för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk och om lämpliga åtgärder som ska vidtas avseende limiter i handeln.
Institutets ledningsorgan och verkställande ledning ska ta aktiv del i riskkontrollprocessen och de dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten ska ses över på en ledningsnivå med tillräckliga befogenheter för att kunna genomdriva minskningar såväl i de positioner som enskilda handlare tar som i institutets totala riskexponering.
Institutet ska ha tillräckligt många anställda med kunskaper i användningen av avancerade modeller, inbegripet de modeller som används enligt detta kapitel, inom områdena handel, riskkontroll, revision och affärsadministration (back-office).
Institutet ska ha fastställt förfaranden för övervakning och efterlevnad med en rad skriftligt fastlagda interna riktlinjer för, och kontroller av den övergripande hanteringen av institutets interna modeller, inbegripet sådana som används enligt detta kapitel.
Varje intern modell som används enligt detta kapitel ska ha en dokumenterad historia av rimlig noggrannhet i sina riskberäkningar.
Institutet ska frekvent genomföra ett rigoröst program för stresstest, inklusive omvända stresstester, vilket ska omfatta alla interna modeller som används enligt detta kapitel, och resultaten därav ska granskar av den verkställande ledningen och återspeglas i de riktlinjer och limiter som den fastställer. Denna process ska särskilt ta upp bristande marknadslikviditet under stressade marknadsförhållanden, koncentrationsrisker, enkelriktade marknader (one way markets), risker för oförutsedda händelser och plötsliga fallissemang, risker i samband med positioner som är långt ”out of the money”, icke-linearitet hos produkterna, positioner med stora värderingsspann och andra risker som inte med säkerhet fångas upp korrekt av den interna modellen. De chocker som tillämpas ska anpassas till portföljernas art och till den tid det skulle kunna ta att säkra eller hantera riskerna under svåra marknadsförhållanden.
Institutet ska, som ett led i sin regelbundna interna revision, genomföra en oberoende översyn av sina interna modeller, inbegripet sådana som används enligt detta kapitel.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.587Den översyn som avses i punkt 1 h ska inbegripa både de affärsdrivande handelsenheternas och den fristående riskkontrollenhetens verksamhet. Åtminstone en gång om året ska institutet se över sin riskhanteringsprocess i dess helhet. Vid denna översyn ska följande beaktas:
Hur ändamålsenlig dokumentationen från riskhanteringssystemet och -processen är samt hur riskkontrollenheten är organiserad.
Integreringen av riskmätningen i den dagliga riskhanteringen och integriteten i informationssystemet för riskhanteringen.
Vilken process institutet använder för att godkänna riskvärderingsmodeller och värderingssystem som används av personalen inom handelsavdelningar och affärsadministrationsavdelningar.
Omfattningen av de risker som fångas upp genom riskmätningsmodellen och valideringen av betydande förändringar i riskmätningsprocessen.
Graden av riktighet och fullständighet i positionsdata, graden av riktighet och lämplighet i antaganden om volatilitet och korrelation samt riktigheten i värdering och beräkningar av riskkänslighet.
Vilken kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera konsistens, aktualitet och tillförlitlighet i de datakällor som används för den interna modellen, inbegripet dessa datakällors oberoende.
Vilken kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera de utfallstest som utförs för att bedöma den interna modellens riktighet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.588Instituten ska, allteftersom tekniker och bästa praxis utvecklas, tillämpa ny teknik och praxis i de interna modeller som används enligt detta kapitel.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 369 Intern validering
1.589Instituten ska ha infört processer för att säkerställa att alla interna modeller som de använder i enlighet med detta kapitel har validerats tillfredsställande av parter med lämpliga kvalifikationer och fristående från utvecklingsprocessen för att se till att modellerna är begreppsmässigt sunda och i tillräcklig utsträckning fångar upp alla väsentliga risker. Valideringen ska genomföras när den interna modellen utvecklas för första gången och när väsentliga ändringar av den görs. Validering ska även göras periodiskt, men framför allt när det har inträffat sådana väsentliga strukturella förändringar på marknaden eller i sammansättningen av institutets portfölj som kan leda till att den interna modellen inte längre fungerar tillfredsställande. Allteftersom teknik och bästa praxis för intern validering utvecklas ska instituten tillämpa dessa framsteg. Valideringen av den interna modellen ska inte begränsas till utfallstester utan även omfatta minst följande:
Tester för att styrka att antaganden inom den egna modellen är lämpliga och inte innebär en underskattning eller överskattning av riskerna.
Utöver de föreskrivna programmen för utfallstest ska instituten genomföra egna valideringstest, inbegripet utfallstest, av den interna modellen med anknytning till risker och strukturer i sina portföljer.
Hypotetiska portföljer ska användas för att säkerställa att den interna modellen kan fånga upp vissa särskilda strukturdrag som kan uppkomma, exempelvis väsentliga basisrisker och koncentrationsrisker.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.590Institutet ska göra utfallstest med avseende på både faktiska och hypotetiska förändringar i portföljens värde.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 3 Särskilda krav för modeller för specifik risk
Artikel 370 Krav för modeller för specifik risk591
En intern modell för att beräkna kapitalbaskravet för specifik risk och en intern modell för korrelationshandel ska uppfylla följande ytterligare krav:
Den förklarar den historiska prisvariationen i portföljen.
Den fångar upp koncentrationen i fråga om omfattning och förändring av portföljens sammansättning.
Den är robust mot ogynnsamma marknadsbetingelser.
Den utvärderas genom utfallstest i syfte att uppskatta om den specifika risken fångas upp på ett riktigt sätt. Om institutet utför detta utfallstest på grundval av relevanta underportföljer, ska dessa väljas på ett konsekvent sätt.
Den fångar upp namnrelaterade basrisker och ska framför allt vara känslig för väsentliga idiosynkratiska skillnader mellan liknande men ej identiska positioner.
Den fångar upp risken för oförutsedda händelser.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 371 Undantag från modeller för specifik risk
1.592Ett institut får välja att från sin beräkning av kapitalbaskrav för specifika risker enligt en intern modell undanta positionsrisker för vilka det uppfyller ett kapitalbaskrav för specifika risker enligt artikel 332.1 e eller artikel 337, med undantag av de positioner som omfattas av artikel 377.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.593Ett institut får välja att i sin interna modell inte fånga upp fallissemangs- och migrationsrisker avseende omsatta skuldinstrument om det fångar upp dessa risker genom de krav som fastställs i avsnitt 4.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 4 Intern modell för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk
Artikel 372 Krav för en intern modell för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk (IRC modell)594
Ett institut som använder en intern modell för att beräkna kapitalbaskrav för specifik risk för omsatta skuldinstrument ska också ha en intern modell för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk (IRC) för att fånga upp de fallissemangs- och migrationsrisker för sina positioner i handelslagret som tillkommer utöver de risker som fångas upp av Value-at-Risk-måttet enligt artikel 365.1. Institutet ska visa att dess interna modell når upp till följande standarder under antagandet att en konstant risknivå föreligger och om lämpligt anpassa den för att återspegla inverkan av likviditet, koncentration, risksäkring och optionalitet:
Den interna modellen ska tillhandahålla en lämplig riskdifferentiering samt noggranna och konsekventa skattningar av tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk.
Den interna modellens skattningar av potentiella förluster ska spela en central roll i institutets riskhantering.
De marknads- och positionsdata som används för den interna modellen ska vara aktuella och föremål för en lämplig kvalitetsbedömning.
Kraven i artiklarna 367.3, 368, 369.1 och 370 b, c, e och f ska vara uppfyllda.
EBA ska utfärda riktlinjer om kraven i artiklarna 373–376.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 373 Omfattning för den interna IRC modellen595
Den interna modellen för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk ska omfatta alla positioner som omfattas av ett kapitalbaskrav för specifik ränterisk, inbegripet sådana som omfattas av ett kapitalkrav för specifik risk på 0 % enligt artikel 336, men inte värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te förfall.
Under förutsättning att tillsynsmyndigheterna ger sitt godkännande får institutet välja att genomgående ta med alla positioner i börsnoterade aktier och derivatpositioner med börsnoterade aktier. Godkännandet ska ges om detta införlivande är förenligt med hur institutet mäter och hanterar risk internt.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 374 Parametrar för den interna IRC modellen
1.596Instituten ska använda den interna modellen för att beräkna ett värde som mäter förluster till följd av fallissemang och ändrad intern eller extern kreditvärdering inom ett konfidensintervall på 99,9 % under en kapitalhorisont på ett år. Instituten ska beräkna detta värde minst en gång per vecka.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.597Korrelationsantagandena ska stödjas av en analys av objektiva data inom ett begreppsmässigt sunt ramverk. Den interna modellen ska på ett tillfredsställande sätt beakta koncentrationer av utgivare. Även koncentrationer som i stressituationer kan uppkomma inom och tvärs över produktkategorier ska beaktas.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.598Den interna modellen för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk ska beakta effekter av korrelationer mellan fallissemangs- och migrationshändelser. Den ska inte avspegla effekter av diversifiering mellan å ena sidan fallissemangs- och migrationshändelser och å andra sidan andra riskfaktorer.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.599Den interna modellen ska bygga på ett antagande om konstant risknivå med en tidshorisont på ett år, vilket innebär att givna enskilda positioner eller positionsmängder i handelslagret som har utsatts för fallissemang eller migration under sin likviditetshorisont återställs vid utgången av sina likviditetshorisonter, så att de återfår sin ursprungliga risknivå. Instituten får som alternativ välja att genomgående använda antagandet om konstanta ettåriga positioner.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.600Likviditetshorisonterna ska fastställas utifrån den tid som krävs för att sälja positionen eller för att säkra alla väsentliga relevanta prisrisker under stressade marknadsförhållanden med särskilt beaktande av positionens storlek. Likviditetshorisonterna ska ta hänsyn till faktisk praxis och erfarenheter under perioder av såväl systematisk som idiosynkratisk stress. Likviditetshorisonten ska mätas utifrån försiktiga antaganden och vara tillräckligt lång för att försäljnings- eller säkringshandlingen i sig själv inte väsentligt ska påverka det pris som skulle gälla vid ett genomförande av försäljningen eller säkringen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
6.601Vid fastställandet av lämplig likviditetshorisont för en position eller en grupp positioner ska en minimigräns på tre månader gälla.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
7.602Vid fastställandet av den lämpliga likviditetshorisonten för en position eller en uppsättning positioner ska ett instituts interna riktlinjer för prisvärdejusteringar och hantering av inaktuella positioner beaktas. När ett institut fastställer likviditetshorisonter för positionsmängder och inte för enskilda positioner, ska kriterierna för definition av positionsmängder fastställas på ett sätt som tar adekvat hänsyn till skillnader i likviditet. Likviditetshorisonterna ska vara längre för koncentrerade positioner med hänsyn till den längre tid som krävs för att likvidera sådana positioner. Likviditetshorisonten för en warehousing-facilitet för värdepapperiseringar ska avspegla den tid som krävs för att bygga upp, sälja och värdepapperisera tillgångarna eller för att säkra väsentliga riskfaktorer under stressade marknadsförhållanden.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 375 Erkännande av risksäkringar för den interna modellen för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk
1.603Risksäkringar kan införlivas med ett instituts interna modell för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker. Positioner kan nettas när köp- och säljpositioner avser samma finansiella instrument. Säkrings- eller diversifieringseffekter i samband med långa och korta positioner avseende olika instrument eller olika värdepapper med samma gäldenär samt långa och korta positioner med olika utgivare får endast bokföras med explicita modeller av långa och korta positioner redovisade brutto för de olika instrumenten. Instituten ska beakta effekterna av väsentliga risker som kan förverkligas under mellantiden mellan löptiden för risksäkringen och likviditetshorisonten samt potentialen för väsentliga basrisker inom säkringsstrategierna avseende produktslag, rangordning i kapitalstrukturen, intern eller extern kreditvärdering, löptid, emissionstidpunkt och andra skillnader mellan instrumenten. Instituten ska endast beakta risksäkringar i den utsträckning som de kan upprätthållas också när gäldenären närmar sig en kredithändelse eller annan händelse.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.604För positioner som är risksäkrade genom dynamiska strategier får en omviktning av säkringen inom likviditetshorisonten för den säkrade positionen beaktas, förutsatt att institutet
väljer att modellera omviktningen konsekvent för hela den relevanta mängden av positioner i handelslagret,
kan visa att omviktningen leder till bättre riskmätning,
kan visa att marknaderna för de instrument som fungerar som risksäkring är tillräckligt likvida för att möjliggöra en sådan omviktning även under perioder av stress. Alla kvarstående risker i samband med dynamiska risksäkringsstrategier ska beaktas i kapitalbaskravet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Artikel 376 Särskilda krav för den interna IRC modellen
1.605Den interna modellen för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker ska vara anpassad till de icke-linjära effekterna av optioner, strukturerade kreditderivat och andra positioner med i väsentlig utsträckning icke-linjärt beteende vid prisändringar. Institutet ska också vederbörligen beakta omfattningen av de modellrisker som är förenade med värdering och skattning av prisrisker i samband med sådana produkter.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.606Den interna modellen ska vara baserad på data som är objektiv och aktuell.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.607Inom ramen för den oberoende översynen och valideringen av sina interna modeller enligt detta kapitel, inbegripet avseende riskmätningssystemet, ska institutet framför allt utföra alla följande uppgifter:
Validera att dess modelleringsansats för korrelationer och prisförändringar är lämpliga för deras portföljer, även i fråga om val och viktning av systematiska riskfaktorer.
Genomföra ett urval stresstester, däribland känslighetsanalys och scenarieanalyser, för att bedöma den interna modellens kvalitativa och kvantitativa lämplighet, särskilt i fråga om behandlingen av koncentrationer. Dessa tester ska inte begränsas till en uppsättning historiska händelsekedjor.
Genomföra adekvat kvantitativ validering, även med utnyttjande av relevant intern benchmarking av modelleringen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.608Den interna modellen ska vara förenlig med institutets interna riskhanteringsmetoder för identifiering, mätning och hantering av handelsrisker.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.609Instituten ska dokumentera sina interna modeller, så att de behöriga myndigheterna kan få en överblick över deras korrelationsantaganden och andra modelleringsantaganden.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
6.610Den interna modellen ska ge en försiktig bedömning av den risk som uppkommer till följd av mindre likvida positioner och positioner med begränsad pristransparens vid realistiska marknadsscenarier. Modellen ska dessutom uppfylla minimidatakrav. Proxyvariabler ska vara tillräckligt försiktiga och får endast användas, om tillgänglig data är otillräcklig eller inte ger uttryck för en positions eller portföljs verkliga volatilitet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avsnitt 5 Internmodell för korrelationshandel
Artikel 377 Krav för en intern modell för korrelationshandel
1.611De behöriga myndigheterna ska ge sådana institut som har tillstånd att använda en intern modell för specifik risk för skuldinstrument och som uppfyller kraven i punkterna 2–6 i den här artikeln samt i artiklarna 367.1, 367.3, 368, 369.1 och 370 a, b, c, e, och f tillstånd att använd en intern modell för kapitalbaskravet för korrelationshandelsportföljen i stället för kapitalbaskravet i enlighet med artikel 338.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
2.612Instituten ska använda denna interna modell för att beräkna ett värde som på ett tillfredsställande sätt mäter alla prisrisker inom ett konfidensintervall på 99,9 % med en tidshorisont på ett år, under antagandet att en konstant risknivå föreligger och om lämpligt anpassa den för att återspegla inverkan av likviditet, koncentrationer, risksäkring och optionalitet. Instituten ska beräkna detta värde minst en gång per vecka.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
3.613Den modell som avses i punkt 1 ska fånga upp följande risker på ett tillfredsställande sätt:
Den kumulativa risk som uppstår genom flera fallissemang, inbegripet olika rangordning av fallissemang, för produkter som delas upp i trancher.
Kreditspreadrisken, även gamma- och ”cross-gamma”-effekter.
Volatiliteten inom implicita korrelationer, även den korsvisa effekten mellan spreadar och korrelationer.
Basisrisk, inbegripet både
basisen mellan spreaden för ett index och spreadarna för de ingående enskilda namnen, och
basisen mellan den implicita korrelationen för ett index och korrelationen för särskilt anpassade portföljer (s.k. bespoke portfolios).
Volatiliteten för återvinningsgraden, till den del som den hänför sig till benägenheten för återvinningsgrader att inverka tranchpriser.
I den utsträckning det övergripande riskmåttet (CRM-måttet) innefattar vinsterna från dynamisk risksäkring, risken för nedsatt risksäkring och de potentiella kostnaderna för att vikta om sådana risksäkringar.
Alla andra väsentliga prisrisker för positioner i korrelationshandelsportföljen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
4.614Ett institut ska använda tillräcklig marknadsdata i den modell som avses i punkt 1 för att garantera att det till fullo beaktar de mest framträdande riskerna för dessa exponeringar i sin interna metod i enlighet med de krav som anges i denna artikel. Det ska genom utfallstester eller på andra lämpliga sätt kunna visa de behöriga myndigheterna att dess modell i tillräckligt hög grad kan förklara den historiska prisvariationen hos dessa produkter.
Institutet ska ha tillfredsställande interna regler och processer för att separera de positioner vilka det har tillstånd att införliva i kapitalbaskravet i enlighet med denna artikel från andra positioner för vilka det inte har ett sådant tillstånd.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
5.615När det gäller portföljen med samtliga de positioner som ingår i den modell som avses i punkt 1, ska institutet regelbundet tillämpa en rad särskilda i förväg fastställda stresscenarion. Genom dessa stresscenarion ska man undersöka effekten av stress på fallissemangsgrader, återvinningsgrader, kreditspreadar, basisrisk, korrelationer och andra relevanta riskfaktorer för korrelationshandelsportföljen. Institutet ska åtminstone varje vecka tillämpa stresscenarion och åtminstone kvartalsvis rapportera resultaten till de behöriga myndigheterna, inbegripet jämförelser med institutets kapitalbaskrav enligt denna artikel. I fall då stresstester visar på ett väsentligt underskott i kapitalbaskravet för korrelationshandelsportföljen ska detta rapporteras till de behöriga myndigheterna inom rimlig tid. EBA ska utarbeta riktlinjer om tillämpningen av stresscenarier för korrelationshandelsportföljen.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
6.616Den interna modellen ska ge en försiktig bedömning av den risk som uppkommer till följd av mindre likvida positioner och positioner med begränsad pristransparens vid realistiska marknadsscenarier. Modellen ska dessutom uppfylla minimidatakrav. Proxyvariabler ska vara tillräckligt försiktiga och får enpeglar en positions eller portföljs verkliga volatilitet.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Avdelning V Kapitalbaskrav för avvecklingsrisk
Artikel 378 Avvecklings-/leveransrisk
Vid transaktioner i vilka räntebärande instrument, aktier, utländsk valuta och råvaror, utom transaktioner i repor samt utlåning och lån av värdepapper eller råvaror, inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska ett institut beräkna den prisskillnad det riskerar.
Prisskillnaden beräknas som skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för kreditinstitutet.
Institutet ska multiplicera denna prisskillnad med tillämplig faktor i den högra kolumnen i tabell 1 nedan för att beräkna institutets kapitalbaskrav för avvecklingsrisk.
Tabell 1 | |
|---|---|
Antal arbetsdagar efter avtalad avvecklingsdag | (%) |
5–15 | 8 |
16–30 | 50 |
31–45 | 75 |
46 eller fler | 100 |
Artikel 379 Transaktioner utan samtidig prestation
1.Ett institut ska uppfylla ett kapitalbaskrav i enlighet med tabell 2 när
institutet har erlagt betalning för värdepapper, utländsk valuta eller råvaror innan det har erhållit dem eller har levererat värdepapper, utländsk valuta eller råvaror innan det har erhållit betalning för dem,
vid gränsöverskridande handel en dag eller fler har förflutit efter det att betalningen eller leveransen ägde rum.
Tabell 2 Kapitalbehandling vid transaktioner utan samtidig prestation | |||
|---|---|---|---|
Kolumn 1 | Kolumn 2 | Kolumn 3 | Kolumn 4 |
Transaktionsslag | Fram till första avtalade betalnings-/leveransben | Från första avtalade betalnings-/leveransben fram till 4 dagar efter det andra avtalade betalnings-/leveransbenet | 5 affärsdagar efter avvecklingsdatum fram till det att transaktionen upphör |
Utan samtidig prestation | Inget kapitalkrav | Behandlas som exponering | Behandlas som exponeringsrisk som har vägts till 1.250 % |
2.Institut som använder den metod som beskrivs i del tre avdelning II kapitel 3 får, när de fastställer riskvikter för transaktioner utan samtidig prestation som behandlas enligt kolumn 3 i tabell 2, tilldela motparter, mot vilka de inte har någon ytterligare exponering utanför handelslagret, PD-värden utifrån motpartens externa kreditvärdering. Institut som använder egna LGD-skattningar får tillämpa LGD-värdet i artikel 161.1 på riskvikter för sådana exponeringar från transaktioner utan samtidig prestation som behandlas enligt kolumn 3 i tabell 2, förutsatt att institutet tillämpar det på alla sådana exponeringar. Alternativt får institut som använder den metod för intern kreditklassificering som anges i del tre avdelning II kapitel 3 tillämpa antingen de riskvikter som återfinns i schablonmetoden i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2, förutsatt att de tillämpar dem på alla sådana exponeringar, eller en riskvikt på 100 % på alla sådana exponeringar.
Om beloppet för den positiva exponering som härrör från transaktioner utan samtidig prestation inte är väsentligt, får instituten tillämpa riskvikten 100 % på dessa exponeringar, utom när det krävs en riskvikt på 1.250 % i enlighet med kolumn 4 i tabell 2 i punkt 1.
3.Som ett alternativ till att tillämpa en riskvikt på 1.250 % på exponeringar från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med kolumn 4 i tabell 2 i punkt 1, får institut dra av det överförda värdet plus den löpande positiva exponeringen som dessa exponeringar ger upphov till från poster i kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k.
Artikel 380 Undantag
Om ett avvecklingssystem, ett clearingsystem eller en central motpart drabbas av en störning som omfattar hela systemet, får de behöriga myndigheterna åsidosätta de kapitalbaskrav som beräknats enligt bestämmelserna i artiklarna 378 och 379 fram till dess att situationen har rättats till. En motparts oförmåga att avveckla en transaktion ska i detta fall inte betraktas som fallissemang i kreditriskavseende.
Avdelning VI Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk
Artikel 381 Betydelse av kreditvärdighetsjustering
Vid tillämpningen av denna avdelning och av avdelning II kapitel 6 avses med kreditvärdighetsjustering en justering från marknadens mittvärde på portföljen av transaktioner med en motpart. Denna justering tar hänsyn till det aktuella marknadsvärdet på motpartens kreditrisk för institutet men inte till det aktuella marknadsvärdet på institutets kreditrisk för motparten.
Artikel 381 Betydelse av kreditvärdighetsjustering617
Vid tillämpningen av denna avdelning och av avdelning II kapitel 6 avses med kreditvärdighetsjustering en justering från marknadens mittvärde på portföljen av transaktioner med en motpart. Denna justering tar hänsyn till det aktuella marknadsvärdet på motpartens kreditrisk för institutet men inte till det aktuella marknadsvärdet på institutets kreditrisk för motparten.
I denna avdelning avses med kreditvärdighetsjusteringsrisk risken för förluster som härrör från förändringar i kreditvärdighetsjusteringsvärdet, beräknad för portföljen av transaktioner med en motpart enligt första stycket, på grund av förändringar i en motparts riskfaktorer för kreditspreadar och andra riskfaktorer som är inbäddade i transaktionsportföljen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 382 Tillämpningsområde
1.Ett institut ska beräkna sitt kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med denna avdelning för samtliga OTC-derivatinstrument i samband med all affärsverksamhet i institutet, utom för kreditderivat som erkänns minska de riskviktade exponeringsbeloppen för kreditrisk.
2.Ett institut ska ta med transaktioner för värdepappersfinansiering i den beräkning av kapitalbaskrav som krävs enligt punkt 1 om den behöriga myndigheten fastställer att institutets exponeringar för kreditvärdighetsjusteringsrisk från dessa transaktioner är väsentliga.
2.618Ett institut ska vid beräkningen av den kapitalbas som krävs enligt punkt 1 inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering som värderas till verkligt värde enligt de redovisningsregler som är tillämpliga på institutet, om institutets exponeringar för kreditvärdighetsjusteringsrisk som härrör från dessa transaktioner är väsentliga.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Transaktioner med en kvalificerad central motpart och en kunds transaktioner och en clearingmedlem ska uteslutas ur kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk, när clearingmedlemmen agerar som mellanhand mellan kunden och en kvalificerad central motpart och transaktionerna ger upphov till handelsexponering för clearingmedlemmen, mot den kvalificerade centrala motparten.
4.Följande transaktioner ska uteslutas ur kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk:
Transaktioner med icke-finansiella motparter enligt artikel 2.9 i förordning (EU) nr 648/2012 eller med icke-finansiella motparter etablerade i ett tredjeland, om dessa transaktioner inte överskrider tröskelvärdet i artikel 10.3 och 10.4 i den förordningen.
Transaktioner inom grupper i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 648/2012 om inte medlemsstaterna antar nationell rätt som kräver en strukturell uppdelning inom en bankgrupp; om så är fallet får de behöriga myndigheterna kräva att sådana transaktioner inom grupper mellan strukturellt uppdelade enheter tas med i kapitalbaskraven.
Transaktioner med motparter enligt vad som avses i artikel 2.10 i förordning (EU) nr 648/2012 och som omfattas av övergångsbestämmelserna i artikel 89.1 i den förordningen, till dess att dessa övergångsbestämmelser upphör att gälla.
Transaktioner med motparter enligt vad som avses i artikel 1.4 och 1.5 i förordning (EU) nr 648/2012 och transaktioner med motparter för vilka artiklarna 114.4 och 115.2 i den här förordningen anger en riskvikt på 0 % för exponeringar mot dessa motparter i fråga.
Undantaget från kreditvärdighetsjusteringsriskkostnader för de transaktioner som avses i led c i denna punkt vilka ingås under den övergångsperiod som fastställs i artikel 89.1 i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas under hela transaktionsavtalets löptid.
Vad gäller led a ska utestående kontrakt fortsätta att vara undantagna till den dag då löptiden går ut, om ett institut upphör att vara undantaget genom att tröskelvärdet för undantaget överskrids eller på grund av att tröskelvärdet för undantaget ändras.
Förordning (EU) 2019/2033
4a.619Genom undantag från punkt 4 i denna artikel får ett institut välja att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av någon av de metoder som avses i artikel 382a.1 för de transaktioner som utesluts enligt punkt 4 i den här artikeln, om institutet använder godtagbara risksäkringar som fastställts i enlighet med artikel 386 för att reducera kreditvärdighetsjusteringsrisken för dessa transaktioner. Instituten ska fastställa riktlinjer för att specificera tillämpningen och beräkningen av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk för sådana transaktioner.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4b.620Instituten ska till sina behöriga myndigheter rapportera resultaten av beräkningarna av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk för alla de transaktioner som avses i punkt 4 i denna artikel. Vid tillämpning av detta rapporteringskrav ska instituten beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av de relevanta metoder som anges i artikel 382a.1 och som de skulle ha använt för att uppfylla ett kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk om dessa transaktioner inte hade uteslutits från tillämpningsområdet enligt punkt 4 i denna artikel.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.EBA ska genomföra en översyn senast den 1 januari 2015 och vartannat år därefter mot bakgrund av utvecklingen inom internationell lagstiftning, inklusive av potentiella metoder för kalibrering och trösklar för tillämpning av kreditvärdighetsjusteringsriskkostnader för icke-finansiella motparter som är etablerade i tredjeland.
EBA ska i samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och där specificera förfarandena för uteslutning av icke-finansiella motparter som är etablerade i ett tredjeland från kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsriskkostnader.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn inom sex månader från dagen för den översyn som avses i första stycket.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artikel 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor och kriterier som instituten ska använda för att bedöma huruvida de exponeringar för kreditvärdighetsjusteringsrisk som härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering till verkligt värde är väsentliga, samt hur ofta denna bedömning ska göras.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 382a Metoder för beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk
1.621Ett institut ska beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk för alla de transaktioner som avses i artikel 382 i enlighet med följande metoder:
Den schablonmetod som anges i artikel 383, om institutet har beviljats tillstånd av den behöriga myndigheten att använda den metoden.
Den grundläggande metod som anges i artikel 384.
Den förenklade metod som anges i artikel 385, förutsatt att institutet uppfyller villkoren i punkt 1 i den artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.622Ett institut får inte använda den metod som avses i punkt 1 c i kombination med den metod som avses i led a eller b i den punkten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.623Ett institut får använda en kombination av de metoder som avses i punkt 1 a och b för att på permanent basis beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk för
olika motparter,
olika godtagbara nettningsmängder med samma motpart,
olika transaktioner inom samma godtagbara nettningsmängd, förutsatt att något av de villkor som avses i punkt 5 är uppfyllt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.624Vid tillämpning av punkt 3 c ska institut dela upp den godtagbara nettningsmängden i en hypotetisk nettningsmängd som innehåller de transaktioner som omfattas av den metod som avses i punkt 1 a och en hypotetisk nettningsmängd som innehåller de transaktioner som omfattas av den metod som avses i punkt 1 b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.625Vid tillämpning av punkt 3 c ska de villkor som avses där omfatta följande:
Uppdelningen är förenlig med behandlingen av den lagstadgade nettning som fastställs när kreditvärdighetsjusteringen beräknas för redovisningsändamål.
Behöriga myndigheters tillstånd att använda den metod som avses i punkt 1 a ska begränsas till den motsvarande hypotetiska nettningsmängden och omfattar inte alla transaktioner inom den godtagbara nettningsmängden.
Instituten ska dokumentera hur de använder en kombination av de metoder som avses i punkt 1 a och b och enligt vad som anges i denna punkt för att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk på permanent basis.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383 Avancerad metod
1.Ett institut som har tillstånd att använda en intern modell för specifik risk i skuldinstrument i enlighet med artikel 363.1 d ska för alla transaktioner för vilka det har tillstånd att använda metoden med interna modeller för att fastställa exponeringsvärdet för en motpartsrisk i enlighet med artikel 283 fastställa kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk genom att modellera effekterna av förändringar i motpartens kreditspreadar på kreditvärdighetsjusteringarna för samtliga motparter för dessa transaktioner, med beaktande av tillåtna risksäkringar för kreditvärdighetsjustering i enlighet med artikel 386.
Ett institut ska använda sin interna modell för att fastställa kapitalbaskrav för den specifika risken i samband med positioner för omsättningsbar skuld och ska tillämpa ett 99-procentigt konfidensintervall och en innehavsperiod motsvarande tio dagar. Den interna modellen ska användas på ett sådant sätt att den simulerar förändringar i motparternas kreditspreadar, men inte modellerar kreditvärdighetsjusteringens känslighet för förändringar i andra marknadsfaktorer, däribland förändringar i värdet på referenstillgången, råvaran, valutan eller räntan i ett derivat.
Kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk för varje motpart ska beräknas enligt följande formel:
där | |
ti | = tidpunkten för omvärdering nr i, med början från t0 = 0, |
tT | = den längsta avtalade löptiden i de nettningsmängder som bestämts med motparten, |
si | = motpartens kreditspread vid löptid ti, vilken används för att beräkna motpartens kreditvärdighetsjustering; i de fall motpartens kreditswappsspread finns tillgänglig, ska institutet använda denna spread; i de fall det inte finns någon kreditswappsspread tillgänglig, ska institutet använda en lämplig skattning av spreaden med hänsyn till motpartens kreditvärdering, bransch och region, |
LGDMKT | = effektiv förlust (LGD) vid motpartens fallissemang, vilket ska baseras på spreaden för ett av motpartens marknadsinstrument, om ett motpartsinstrument finns tillgängligt; om det inte finns något motpartsinstrument tillgängligt, ska institutet använda en lämplig skattning av spreaden med hänsyn till motpartens kreditvärdering, bransch och region. |
EEi | = den förväntade exponeringen mot motparten vid omvärderingstidpunkten ti där exponeringar i olika nettningsmängder för denna motpart läggs till och där den längsta löptiden för varje nettningsmängd anges med den längsta avtalade löptiden i nettningsmängden; ett institut ska tillämpa den behandling som avses i punkt 3 när det är fråga om handel med marginalsäkerhet, om institutet använder det EPE-mått som avses i artikel 285.1 a eller b för handel med marginalsäkerhet, |
Di | = den riskfria diskonteringsfaktorn vid tiden ti, där D0 =1. |
2.Vid beräkningen av kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk för en motpart ska ett institut basera alla indata i sin interna modell för specifik risk för skuldinstrument på följande formler (beroende på vilken som är tillämplig):
a. Om modellen är baserad på fullständig räntejustering, ska formeln i punkt 1 användas direkt.
b. Om modellen är baserad på kreditspreadskänslighet för specifika löptider ska ett institut basera varje kreditspreadskänslighet (”Reglering CS01”) på följande formel:
För den sista perioden i=T är motsvarande formel följande:
c. Om modellen använder kreditspreadskänslighet för parallella förändringar i kreditspreadar, ska institutet använda följande formel:
d. Om modellen använder andra gradens känslighet för förändringar i kreditspreadar (spread gamma), ska gammavärdena beräknas på grundval av formeln i punkt 1.
3.Ett institut som använder EPE-måttet för de säkrade OTC-derivat som avses i artikel 285.1 a eller b ska vidta båda följande åtgärder, när det fastställer kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med punkt 1:
Förutsätta en konstant EE-profil.
Ange EE till samma värde som den effektiva förväntade exponeringen, beräknad enligt artikel 285.1 b för en löptid som är lika med det största av följande båda värden:
Hälften av den längsta löptiden i nettningsmängden.
Den teoretiska viktade genomsnittliga löptiden för samtliga transaktioner inom nettningsmängden.
4.Ett institut som har tillstånd av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 283 att använda metoden med interna modeller för att beräkna exponeringsvärden för merparten av sin verksamhet, men som använder den metod som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 för mindre portföljer, och som har tillstånd att använda metoden med interna modeller för marknadsrisk i enlighet med artikel 363.1 d får, förutsatt att de behöriga myndigheterna ger sitt tillstånd, beräkna kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt punkt 1 för de nettningsmängder som inte ingår i metoden med interna modeller. De behöriga myndigheterna ska endast ge ett sådant tillstånd om institutet använder den metod som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 för ett begränsat antal mindre portföljer.
För en beräkning enligt föregående stycke ska institutet, om metoden med interna modeller inte ger en förväntad exponeringsprofil, vidta följande båda åtgärder:
Förutsätta en konstant EE-profil.
Ange EE till samma värde som exponeringsvärdet enligt beräkningen med de metoder som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 eller metoden för interna modeller för en löptid som är lika med det största av följande båda värden:
Hälften av den längsta löptiden i nettningsmängden.
Den teoretiska viktade genomsnittliga löptiden för samtliga transaktioner inom nettningsmängden.
5.Ett institut ska fastställa kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artiklarna 364.1, 365 och 367 som summan av de icke stressjusterade och de stressjusterade Value-at-Risk-värdena, vilka ska beräknas enligt följande:
För det icke stressjusterade Value-at-Risk-värdet ska aktuella parameterkalibreringar för förväntad exponering enligt artikel 292.2 första stycket användas.
För det stressjusterade Value-at-Risk-värdet ska framtida EE-profiler för motparten med användning av en stressjusterad kalibrering i enlighet med artikel 292.2 andra stycket användas. Stressperioden för kreditspreadparametrarna ska vara den allvarligaste ettåriga period av stress som ingår i den treåriga stressperiod som används för exponeringsparametrarna.
Multiplikatorfaktorn tre, som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskravet baserat på ett Value-at-Risk-värde och för ett stressjusterat Value-at-Risk-värde i enlighet med artikel 364.1, ska användas för dessa beräkningar. EBA ska för att säkerställa konsekvens övervaka alla former av tillsyn som används för att tillämpa en multiplikationsfaktor högre än tre för indata från Value-at-Risk-värden och stressjusterade Value-at-Risk-värden för kreditvärdighetsjusteringskravet. Behöriga myndigheter som tillämpar en multiplikationsfaktor högre än tre ska överlämna en skriftlig motivering till EBA.
Beräkningen ska utföras minst en gång i månaden och det EE som används ska beräknas med samma frekvens. Om en frekvens lägre än en dag används för den beräkning som avses i artikel 364.1 a ii och 364.1 b ii, ska instituten ta genomsnittet under tre månader.
6.För exponeringar mot en motpart för vilken institutets godkända interna modell för den specifika risken för skuldinstrument inte ger någon lämplig skattning av spreaden med hänsyn till motpartens kreditvärdering, bransch och region ska institutet använda den metod som avses i artikel 384 för att beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk.
7.EBA ska utarbeta förslag till reglerande tekniska standarder i syfte att närmare specificera följande:
Hur en skattning av spreaden ska fastställas genom institutens godkända interna modell för den specifika risken med skuldinstrument i syfte att identifiera si och LGDMKT i punkt 1.
Antalet och storleken på de portföljer som uppfyller det krav på ett begränsat antal mindre portföljer som anges i punkt 4.
EBA ska lägga fram dessa förslag till reglerande tekniska standarder till kommissionen senast den 1 januari 2014.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 383 Schablonmetod
1.626Den behöriga myndigheten ska ge ett institut tillstånd att beräkna sina kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk för en transaktionsportfölj med en eller flera motparter med hjälp av schablonmetoden i enlighet med punkt 3 i denna artikel efter att ha bedömt om institutet uppfyller följande krav:
Institutet har inrättat en särskild enhet som ansvarar för institutets övergripande riskhantering och säkring av kreditvärdighetsjusteringsrisk.
För varje berörd motpart har institutet utarbetat en lagstadgad modell för kreditvärdighetsjustering för att beräkna kreditvärdighetsjusteringen för den motparten i enlighet med artikel 383a.
För varje berörd motpart kan institutet minst en gång i månaden beräkna känsligheterna i sin kreditvärdighetsjustering för de berörda riskfaktorerna i enlighet med artikel 383b.
För alla positioner i godtagbara risksäkringar som beaktats i enlighet med artikel 386 vid beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av schablonmetoden, kan institutet minst en gång i månaden beräkna dessa positioners känslighet för de relevanta riskfaktorer som fastställts i enlighet med artikel 383b.
Institutet har inrättat en enhet för riskkontroll som är oberoende av de affärsdrivande handelsenheterna och från den enhet som avses i led a och som rapporterar direkt till ledningsorganet. Den enheten för riskkontroll ska ha ansvar för utformningen och tillämpningen av schablonmetoden och ska utarbeta och analysera månadsrapporter om resultatet av denna metod, och dessutom ska enheten för riskkontroll bedöma lämpligheten i institutets handelslimiter och inkludera resultaten av denna bedömning i sina månadsrapporter. Enheten för riskkontroll ska ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetensnivå för att fylla sitt syfte.
Vid tillämpning av första stycket c i denna punkt avses med känsligheten i en motparts kreditvärdighetsjustering för en riskfaktor den relativa förändringen i värdet på den kreditvärdighetsjusteringen till följd av en förändring i värdet på en av de relevanta riskfaktorerna för den kreditvärdighetsjusteringen, beräknad med hjälp av institutets lagstadgade modell för kreditvärdighetsjustering i enlighet med artiklarna 383i och 383j.
Vid tillämpning av första stycket d i denna punkt avses med känsligheten i en position i en godtagbar risksäkring för en riskfaktor den relativa förändringen i värdet på den positionen till följd av en förändring i värdet på en av de relevanta riskfaktorerna för den positionen, beräknad med hjälp av institutets prissättningsmodell i enlighet med artiklarna 383i och 383j.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.627Vid beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk gäller följande definitioner:
riskklass: någon av följande kategorier:
Ränterisk.
Motpartskreditspreadrisk.
Referenskreditspreadrisk.
Aktierisk.
Råvarurisk.
Valutarisk.
kreditvärdighetsjusteringsportfölj: den portfölj som består av den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen och de godtagbara risksäkringar som avses i punkt 1 d.
aggregerad kreditvärdighetsjustering: summan av de kreditvärdighetsjusteringar som beräknats med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering för de motparter som avses i punkt 1 första stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.628Instituten ska fastställa kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av schablonmetoden som summan av följande kapitalbaskrav beräknade i enlighet med artikel 383b:
Kapitalbaskraven för deltarisk, som fångar upp risken för förändringar i institutets kreditvärdighetsjusteringsportfölj till följd av förändringar i de relevanta riskfaktorer som inte rör volatilitet.
Kapitalbaskraven för vegarisk, som fångar upp risken för förändringar i institutets kreditvärdighetsjusteringsportfölj till följd av förändringar i de relevanta riskfaktorer som rör volatilitet.”
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383a Lagstadgad modell för kreditvärdighetsjustering
1.629En lagstadgad modell för kreditvärdighetsjustering som används för beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 ska vara begreppsmässigt sund, genomföras med integritet och uppfylla samtliga följande krav:
Den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering kan modellera en viss motparts kreditvärdighetsjustering och i relevanta fall beakta nettnings- och marginalavtal på nettningsmängdsnivå i enlighet med denna artikel.
Institutet skattar motpartens sannolikheter för fallissemang utifrån motpartens kreditspreadar och den enligt marknadskonsensus förväntade förlusten vid fallissemang för den motparten.
Den förväntade förlust vid fallissemang som avses i led a ska vara densamma som den enligt marknadskonsensus förväntade förlust vid fallissemang som avses i led b, såvida inte institutet kan demonstrera att förmånsrätten för portföljen av transaktioner med den motparten skiljer sig från förmånsrätten för prioriterade obligationer utan säkerhet som emitterats av den motparten.
Den simulerade diskonterade framtida exponeringen i portföljen av transaktioner med en motpart beräknas för varje framtida tidpunkt med en exponeringsmodell genom att justera alla transaktioner i den portföljen på grundval av de simulerade gemensamma förändringar i marknadsriskfaktorer som är väsentliga för dessa transaktioner med hjälp av ett lämpligt antal scenarier och diskonterar priserna fram till beräkningsdatumet med hjälp av riskfria räntor.
Den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering kan modellera ett betydande beroende mellan den simulerade diskonterade framtida exponeringen för transaktionsportföljen och motpartens kreditspreadar.
Om portföljens transaktioner inkluderats i en nettningsmängd som omfattas av ett marginalavtal och marknadsvärderas dagligen, ska den säkerhet som ställts och mottagits som ett led i det avtalet beaktas som en riskreducerande faktor i den simulerade diskonterade framtida exponeringen, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet fastställer den marginalriskperiod som är relevant för den nettningsmängden i enlighet med kraven i artikel 285.2 och 285.5 och beaktar denna marginalperiod vid beräkningen av den simulerade diskonterade framtida exponeringen.
Alla tillämpliga inslag i marginalavtalet, inklusive hur ofta marginalsäkerheter begärs, typ av avtalsmässigt godtagbar säkerhet, tröskelvärden, minsta transfereringsbelopp, oberoende belopp och initiala marginalsäkerheter för både institutet och motparten, beaktas på lämpligt sätt i beräkningen av den simulerade diskonterade framtida exponeringen.
Institutet har inrättat en enhet för förvaltning av säkerheter som uppfyller kraven i artikel 287 för alla säkerheter som beaktats för beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av schablonmetoden.
Vid tillämpning av första stycket a ska kreditvärdighetsjusteringen ha ett positivt tecken och beräknas som en funktion av motpartens förväntade förlust vid fallissemang, en lämplig uppsättning av sannolikheter för fallissemang för motparten vid framtida tidpunkter och en lämplig uppsättning simulerade diskonterade framtida exponeringar i portföljen av transaktioner med den motparten vid framtida tidpunkter innan löptiden gått ut för den mest långfristiga transaktionen i den portföljen.
När det gäller den demonstration som avses i första stycket c får säkerheter som erhållits från motparten inte ändra exponeringens förmånsrätt.
Vid tillämpning av första stycket f iii i denna punkt ska institutet, om institutet redan har inrättat en enhet för förvaltning av säkerheter för användning av den internmodellmetod som avses i artikel 283, inte vara skyldigt att inrätta en ytterligare enhet för förvaltning av säkerheter, om institutet för sin behöriga myndighet påvisar att enheten uppfyller kraven i artikel 287 för de säkerheter som beaktats för beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av schablonmetoden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.630Vid tillämpning av punkt 1 b ska ett institut, om motpartens kreditswappsspreadar är observerbara på marknaden, använda dessa spreadar. Om sådana kreditswappsspreadar inte är tillgängliga, ska ett institut använda något av följande:
Kreditspreadar från andra instrument som motparten emitterat och som återspeglar rådande marknadsförhållanden.
Lämpliga skattningar av spreadarna med hänsyn till motpartens kreditvärdering, bransch och region.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.631Ett institut som använder en lagstadgad modell för kreditvärdighetsjustering ska uppfylla samtliga följande kvalitativa krav:
Den exponeringsmodell som avses i punkt 1 är en del av institutets interna system för hantering av kreditvärdighetsjusteringsrisker som omfattar identifiering, mätning, hantering, godkännande och intern rapportering av kreditvärdighetsjustering och kreditvärdighetsjusteringsrisk för redovisningsändamål.
Institutet har infört en process för att säkerställa efterlevnad av en dokumenterad uppsättning interna riktlinjer, kontroller, bedömningar av modellprestanda och förfaranden avseende den exponeringsmodell som avses i punkt 1.
Institutet ska ha en oberoende valideringsenhet med ansvar för den faktiska inledande och fortlöpande valideringen av den exponeringsmodell som avses i punkt 1 i denna artikel. Denna enhet ska vara oberoende av kreditgivnings- och handelsenheter, inbegripet den enhet som avses i artikel 383.1 a, och rapportera direkt till den verkställande ledningen. Den ska ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetensnivå för att fylla detta syfte.
Den verkställande ledningen ska aktivt medverka i riskkontrollprocessen och betrakta kontroll av kreditvärdighetsjusteringsrisk som en väsentlig aspekt av verksamheten som behöver tilldelas lämpliga resurser.
Institutet ska dokumentera processen för inledande och fortlöpande validering av den exponeringsmodell som avses i punkt 1 på en detaljnivå som skulle göra det möjligt för en tredje part att förstå hur modellerna fungerar, deras begränsningar och viktigaste antaganden och återskapa analysen; denna dokumentation ska ange hur ofta den fortlöpande valideringen minst ska ske samt andra omständigheter, till exempel en plötslig förändring i marknadsbeteendet, då ytterligare validering ska utföras. Den ska beskriva hur valideringen utförs med avseende på dataflöden och portföljer, vilka analyser som används och hur representativa motpartsportföljer konstrueras.
De prissättningsmodeller som används i den exponeringsmodell som avses i punkt 1 ska för ett givet scenario med simulerade marknadsriskfaktorer testas mot lämpliga oberoende referensvärden för ett brett spektrum av marknadstillstånd som ett led i den inledande och fortlöpande modellvalideringsprocessen. Prissättningsmodellerna för optioner ska ta hänsyn till optionsvärdenas icke-linjära karaktär med avseende på marknadsriskfaktorerna.
En oberoende översyn av institutets interna system för hantering av kreditvärdighetsjusteringsrisker som avses i led a i denna punkt ska regelbundet utföras genom institutets interna revisionsprocess; denna översyn ska omfatta verksamheten både i den enhet som avses i artikel 383.1 a och i den oberoende valideringsenhet som avses i led c i denna punkt.
Den lagstadgade modell för kreditvärdighetsjustering som institutet använder för att beräkna den simulerade diskonterade framtida exponering som avses i punkt 1 ska beakta transaktionsvillkor, transaktionsspecifikationer och marginalavtal utan dröjsmål, fullständigt och med försiktighet; villkoren och specifikationerna ska registreras i en säker databas som är föremål för formell och regelbunden revision; överföringen till exponeringsmodellen av data om transaktionsvillkor, transaktionsspecifikationer och marginalavtal ska också vara föremål för internrevision, och det ska ha införts förfaranden för formell avstämning mellan internmodellen och källdatasystemen, så att det fortlöpande kan kontrolleras att transaktionsvillkor, transaktionsspecifikationer och marginalavtal beaktas i exponeringssystemet på ett korrekt eller åtminstone försiktigt sätt.
De aktuella och historiska marknadsindata som används i institutets modell för att beräkna den simulerade diskonterade framtida exponering som avses i punkt 1 ska inhämtas oberoende av affärsområdena och matas in i denna modell utan dröjsmål och fullständigt och bevaras i en säker databas som är föremål för formell och regelbunden revision; ett institut ska ha en välutvecklad dataintegritetsprocess för att hantera olämpliga dataobservationer; om modellen bygger på proxyvariabler om marknaden, ska ett institut utforma interna riktlinjer för att identifiera lämpliga proxyvariabler och ska med stöd av erfarenheter fortlöpande påvisa att proxyvariablerna ger en försiktig bild av den underliggande risken.
Den exponeringsmodell som avses i punkt 1 ska fånga upp den transaktionsspecifika information och den avtalsinformation som är nödvändig för en aggregering av exponeringarna på nettningsmängdsnivå, ett institut ska kontrollera att transaktionerna hänförs till den korrekta nettningsmängden inom modellen.
Vid beräkningen av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk får den exponeringsmodell som avses i punkt 1 i denna artikel ha olika specifikationer och antaganden för att uppfylla alla krav i artikel 383a, förutom att dess marknadsindata och beaktande av nettning ska förbli desamma som de som används för redovisningsändamål.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
hur de skattningar av spreaden som avses i punkt 2 b ska fastställas av institutet vid beräkning av sannolikheter för fallissemang,
ytterligare tekniska komponenter som instituten ska ta hänsyn till vid beräkningen av motpartens förväntade förlust vid fallissemang, sannolikheterna för fallissemang för motparten och den simulerade diskonterade framtida exponeringen i portföljen av transaktioner med den motparten och kreditvärdighetsjusteringen, enligt vad som avses i punkt 1,
vilka andra instrument som avses i punkt 2 a som är lämpliga för att skatta sannolikheterna för fallissemang för motparten och hur instituten ska göra denna skattning.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2027.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:
Villkoren för bedömning av väsentligheten i utvidgningar och förändringar i användningen av schablonmetoden enligt artikel 383.3.
Den bedömningsmetodik som behöriga myndigheter ska använda för att kontrollera att ett institut uppfyller kraven i artiklarna 383 och 383a.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2028.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383b Kapitalbaskrav för delta- och vegarisker
1.632Instituten ska tillämpa de delta- och vegariskfaktorer som beskrivs i artiklarna 383c–383h och den process som anges i punkterna 2–8 i den här artikeln för att beräkna kapitalbaskraven för delta- och vegarisker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.633För varje riskklass som avses i artikel 383.2 ska känsligheten i de aggregerade kreditvärdighetsjusteringarna och känsligheten i alla positioner i godtagbara risksäkringar som omfattas av kapitalbaskraven för delta- eller vegarisk för var och en av de tillämpliga delta- eller vegariskfaktorer som inkluderats i den riskklassen beräknas med hjälp av motsvarande formler som anges i artiklarna 383i och 383j. Om ett instruments värde beror på flera olika riskfaktorer, ska känsligheten fastställas för varje riskfaktor var för sig.
Vid beräkningen av vegariskkänsligheterna i de aggregerade kreditvärdighetsjusteringarna ska känsligheter både för volatiliteter som används i exponeringsmodellen för att simulera riskfaktorer och för volatiliteter som används för att justera optionstransaktioner i portföljen med motparten inkluderas.
Genom undantag från punkt 1 i denna artikel och med den behöriga myndighetens tillstånd får ett institut använda alternativa definitioner av delta- och vegariskkänsligheter vid beräkning av kapitalbaskraven för en position i handelslagret enligt detta kapitel, förutsatt att institutet uppfyller samtliga följande villkor:
En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering eller för resultatrapportering till den verkställande ledningen.
Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fånga upp känsligheterna i positionen än de formler som anges i artiklarna 383i och 383j och att de resulterande delta- och vegariskkänsligheterna inte skiljer sig väsentligt från dem som erhålls vid tillämpning av de formler som anges i artikel 383i respektive 383j.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.634Om en godtagbar risksäkring är ett indexinstrument, ska instituten beräkna känsligheterna i den godtagbara risksäkringen för alla relevanta riskfaktorer genom att tillämpa en förändring av en av de relevanta riskfaktorerna på var och en av indexkomponenterna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.635Ett institut får införa ytterligare riskfaktorer som motsvarar kvalificerade indexinstrument för följande riskklasser:
Motpartskreditspreadrisk.
Referenskreditspreadrisk.
Aktierisk.
När det gäller deltarisker ska ett indexinstrument anses vara kvalificerat om det uppfyller villkoren i artikel 325i. För vegarisker ska alla indexinstrument anses vara kvalificerade.
Ett institut ska beräkna känsligheterna i kreditvärdighetsjustering och godtagbara risksäkringar för kvalificerade indexriskfaktorer utöver känsligheterna för andra riskfaktorer än indexriskfaktorer.
Ett institut ska beräkna delta- och vegariskkänsligheter för en kvalificerad indexriskfaktor som en enda känslighet för det underliggande kvalificerade indexet. Om 75 % av komponenterna i ett kvalificerat index hänförs till samma sektor enligt artiklarna 383p, 383s och 383v, ska institutet hänföra det kvalificerade indexet till samma sektor. I annat fall ska institutet hänföra känsligheten till den tillämpliga kvalificerade indexundergruppen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.636De vägda känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen och i marknadsvärdet på alla godtagbara risksäkringar för varje riskfaktor ska beräknas genom att respektive nettokänsligheter multipliceras med motsvarande riskvikt, i enlighet med följande formler:
där | |
k | = det index som anger riskfaktor k, |
WSCVAk | = den aggregerade kreditvärdighetsjusteringens vägda känslighet för riskfaktor k, |
RWk | = den riskvikt som ska tillämpas på riskfaktor k, |
SCVAk | = den aggregerade kreditvärdighetsjusteringens nettokänslighet för riskfaktor k, |
WShedgesk | = den vägda känsligheten i marknadsvärdet på alla godtagbara risksäkringar i kreditvärdighetsjusteringsportföljen för riskfaktor k, |
Shedgesk | = nettokänsligheten i marknadsvärdet på alla godtagbara risksäkringar i kreditvärdighetsjusteringsportföljen för riskfaktor k. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.637Instituten ska beräkna kreditvärdighetsjusteringsportföljens vägda nettokänslighet WSk för riskfaktor k i enlighet med följande formel:
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.638De vägda nettokänsligheterna inom samma undergrupp ska aggregeras i enlighet med följande formel, med hjälp av motsvarande korrelationer ρkl för vägda känsligheter inom samma undergrupp enligt artiklarna 383l, 383t och 383q som ger upphov till den undergruppsspecifika känsligheten Kb:
där | |
Kb | = den undergruppsspecifika känsligheten i undergrupp b, |
WSk | = de vägda nettokänsligheterna, |
ρkl | = motsvarande korrelationsparametrar inom en och samma undergrupp, |
R | = parametern för undantagande av risksäkring som är lika med 0,01. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.639Den undergruppsspecifika känsligheten ska beräknas i enlighet med punkterna 5, 6 och 7 i denna artikel för varje undergrupp inom en riskklass. När den undergruppsspecifika känsligheten har beräknats för alla undergrupper ska vägda känsligheter för alla riskfaktorer över alla undergrupper aggregeras i enlighet med följande formel och med hjälp av motsvarande korrelationer γbc för vägda känsligheter i olika undergrupper enligt artiklarna 383l, 383o, 383r, 383u, 383w och 383z, vilket ger de riskklasspecifika kapitalbaskraven för delta- eller vegarisk:
Riskklasspecifikt kapitalkrav för delta – eller vegarisk:
där | |
mCVA | = en multiplikationsfaktor som är lika med 1; den behöriga myndigheten får höja värdet på mCVA, om institutets lagstadgade modell för kreditvärdighetsjustering uppvisar brister som förhindrar lämplig mätning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk, |
Kb | = den undergruppsspecifika känsligheten i undergrupp b, |
γbc | = korrelationsparametern mellan undergrupperna b och c, |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383c Riskfaktorer för ränterisk
1.640För deltariskfaktorer för ränterisk, däribland inflationsrisk, ska det för varje valuta finnas en undergrupp som innehåller olika typer av riskfaktorer.
De deltariskfaktorer för ränterisk som ska tillämpas på räntekänsliga instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen ska vara de riskfria räntorna för varje berörd valuta och för var och en av följande löptider: 1 år, 2 år, 5 år, 10 år och 30 år.
De deltariskfaktorer för ränterisk som ska tillämpas på inflationskänsliga instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen ska vara inflationstakterna för varje berörd valuta och för var och en av följande löptider: 1 år, 2 år, 5 år, 10 år och 30 år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.641De valutor för vilka ett institut ska tillämpa deltariskfaktorerna för ränterisk i enlighet med punkt 1 ska vara euro, svensk krona, australisk dollar, kanadensisk dollar, pund sterling, japansk yen och US-dollar, institutets rapporteringsvaluta och valutan i en medlemsstat som deltar i ERM II.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.642För valutor som inte anges i punkt 2 ska deltariskfaktorerna för ränterisk vara den absoluta förändringen i inflationstakten och den parallella förändringen i den riskfria kurvan i dess helhet för en viss valuta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.643Instituten ska erhålla de riskfria räntorna för varje valuta från de penningmarknadsinstrument i institutets handelslager som har lägst kreditrisk, inbegripet OIS-kontrakt (overnight index swaps).
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.644Om instituten inte kan tillämpa den metod som avses i punkt 4 ska de riskfria räntorna baseras på en eller flera marknadsimplicita swapkurvor som instituten använder för att marknadsvärdera positioner, såsom swapkurvorna för interbankräntan vid försäljning.
Om data är otillräckliga för sådana marknadsimplicita swapkurvor som beskrivs i första stycket, får de riskfria räntorna härledas från den kurva för statsobligationer som är lämpligast för en given valuta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.645De vegariskfaktorer för räntor som tillämpas på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen känsliga för ränteriskvolatilitet ska vara alla räntevolatiliteter för samtliga löptider för en given valuta. De vegariskfaktorer för inflation som tillämpas på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen känsliga för inflationsvolatilitet ska vara alla inflationsvolatiliteter för samtliga löptider för en given valuta. Det ska finnas en nettoräntekänslighet och en nettoinflationskänslighet beräknad för varje valuta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383d Riskfaktorer för valutarisk
1.646De deltariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för avistaväxelkurser ska vara avistaväxelkurserna mellan den valuta som instrumentet är uttryckt i och institutets rapporteringsvaluta eller institutets basvaluta om institutet använder en basvaluta i enlighet med artikel 325q.7. Det ska finnas en undergrupp per valutapar, vilken ska innehålla en enda riskfaktor och en enda nettokänslighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.647De vegariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för växelkursvolatilitet ska vara de implicita volatiliteterna för växelkurser mellan de valutapar som avses i punkt 1. Det ska finnas en undergrupp för alla valutor och löptider, vilken ska innehålla alla vegariskfaktorer för valutarisk och en enda nettokänslighet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.648Instituten ska inte vara skyldiga att göra åtskillnad mellan onshore- och offshorevarianter av en valuta för delta- och vegariskfaktorer för valutarisk.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383e Riskfaktorer för motpartskreditspreadrisk
1.649De deltariskfaktorer för motpartskreditspreadrisk som ska tillämpas på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för motpartskreditspread ska vara kreditspreadarna hos enskilda motparter och referensnamn och kvalificerade index för följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.650Motpartskreditspreadriskklassen får inte omfattas av kapitalbaskrav för vegarisk.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383f Riskfaktorer för referenskreditspreadrisk
1.651De deltariskfaktorer för referenskreditspreadrisk som ska tillämpas på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för referenskreditspread ska vara kreditspreadarna hos alla löptider för alla referensnamn inom en undergrupp. Det ska finnas en nettokänslighet som beräknas för varje undergrupp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.652De vegariskfaktorer för referenskreditspreadrisk som ska tillämpas på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för referenskreditspreadens volatilitet ska vara volatiliteterna för kreditspreadarna för alla löptider för alla referensnamn inom en undergrupp. Det ska finnas en nettokänslighet som beräknas för varje undergrupp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383g Riskfaktorer för aktierisk
1.653Undergrupperna för samtliga riskfaktorer för aktierisk ska vara de undergrupper som avses i artikel 383t.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.654De deltariskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för aktieavistakurser ska vara avistakurserna för alla aktier som hänförts till samma undergrupp enligt punkt 1. Det ska finnas en nettokänslighet som beräknas för varje undergrupp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.655De vegariskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för aktievolatilitet ska vara de implicita volatiliteterna hos alla aktier som hänförts till samma undergrupp enligt punkt 1. Det ska finnas en nettokänslighet som beräknas för varje undergrupp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383h Riskfaktorer för råvarurisk
1.656Undergrupperna för samtliga riskfaktorer för råvarurisk ska vara de sektorundergrupper som avses i artikel 383x.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.657De deltariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för råvaruavistapriser ska vara avistapriserna för alla råvaror som hänförts till samma sektorundergrupp enligt punkt 1. Det ska finnas en nettokänslighet som beräknas för varje sektorundergrupp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.658De vegariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på instrument i kreditvärdighetsjusteringsportföljen som är känsliga för råvaruprisvolatilitet ska vara de implicita volatiliteterna hos alla råvaror som hänförts till samma sektorundergrupp enligt punkt 1. Det ska finnas en nettokänslighet som beräknas för varje sektorundergrupp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383i Deltariskkänsligheter
1.659Instituten ska beräkna deltakänsligheter som utgörs av ränteriskfaktorer enligt följande:
Deltakänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor, samt i en godtagbar risksäkring för de riskfaktorerna, ska beräknas enligt följande:
där | |
SCVArkt | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en riskfaktor som utgörs av riskfria räntor, |
rkt | = värdet på riskfaktor k, som utgörs av riskfria räntor, med löptid t, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än rkt i VCVA, |
Shedgeirkt | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en riskfaktor som utgörs av riskfria räntor, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i, |
w,z | = andra riskfaktorer än rkt i prissättningsfunktionen Vi. |
- b.
Deltakänsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationstakter samt av en godtagbar risksäkring för de riskfaktorerna ska beräknas enligt följande:
där | |
SCVAinflkt | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en inflationsriskfaktor, |
inflkt | = värdet på en inflationsriskfaktor k med löptid t, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än inflkt i VCVA, |
Shedgeiinflkt | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en inflationsriskfaktor, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i,. |
w,z | = andra riskfaktorer än inflkt i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.660Instituten ska beräkna deltakänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av avistaväxelkurser och i ett godtagbart risksäkringsinstrument för de riskfaktorerna, enligt följande:
där | |
SCVAFXk | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en avistaväxelkursriskfaktor, |
FXk | = värdet på avistaväxelkursriskfaktorn k, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än FXk i VCVA, |
ShedgeiFXk | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en avistaväxelkursriskfaktor, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i,. |
w,z | = andra riskfaktorer än FXk i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.661Instituten ska beräkna deltakänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av motpartskreditspreadar och i ett godtagbart risksäkringsinstrument för de riskfaktorerna, enligt följande:
där | |
SCVACCSkt | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en riskfaktor för motpartskreditspreadrisk, |
CCSkt | = värdet på riskfaktor k för motpartskreditspreadrisk vid löptid t, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än CCSkt i VCVA, |
ShedgeiCCSkt | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en riskfaktor för motpartskreditspreadrisk, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i,. |
w,z | = andra riskfaktorer än CCSkt i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.662Instituten ska beräkna deltakänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av referenskreditspreadar och i ett godtagbart risksäkringsinstrument för de riskfaktorerna, enligt följande:
där | |
SCVArcskt | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en referenskreditspreadriskfaktor, |
rcskt | = värdet på referenskreditspreadriskfaktorn k vid löptid t, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än CCSkt i VCVA, |
Shedgeircskt | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en referenskreditspreadriskfaktor, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i, |
w,z | = andra riskfaktorer än CCSkt i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.663Instituten ska beräkna deltakänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser och i ett godtagbart risksäkringsinstrument för de riskfaktorerna, enligt följande:
där | |
SCVAEQ | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en aktieavistakursriskfaktor, |
EQ | = värdet på aktieavistakursen, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än EQ i VCVA, |
ShedgeiEQ | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en aktieavistakursriskfaktor, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i, |
w,z | = andra riskfaktorer än EQ i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.664Instituten ska beräkna deltakänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av råvaruavistapriser och i ett godtagbart risksäkringsinstrument för de riskfaktorerna, enligt följande:
där | |
SCVACTY | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en råvaruavistaprisriskfaktor, |
CTY | = värdet på råvaruavistapriset, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än CTY i VCVA, |
ShedgeiCTY | = känsligheterna i den godtagbara risksäkringen i för en råvaruavistaprisriskfaktor, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i, |
w,z | = andra riskfaktorer än CTY i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383j Vegariskkänsligheter665
Instituten ska beräkna vegariskkänsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för riskfaktorer som utgörs av implicit volatilitet och i ett godtagbart risksäkringsinstrument för de riskfaktorerna, enligt följande:
där | |
SCVAvolk | = känsligheterna i den aggregerade kreditvärdighetsjusteringen för en riskfaktor avseende den implicita volatiliteten, |
volk | = värdet på riskfaktorn avseende den implicita volatiliteten, |
VCVA | = den aggregerade kreditvärdighetsjustering som beräknas med hjälp av den lagstadgade modellen för kreditvärdighetsjustering, |
x,y | = andra riskfaktorer än volk i prissättningsfunktionen VCVA, |
Shedgeivolk | = känsligheterna i det godtagbara risksäkringsinstrumentet i för en riskfaktor avseende den implicita volatiliteten, |
Vi | = prissättningsfunktionen för den godtagbara risksäkringen i, |
w,z | = andra riskfaktorer än volk i prissättningsfunktionen Vi. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383k Riskvikter för ränterisk
1.666För de valutor som avses i artikel 383c.2 ska riskvikterna för riskfria räntors deltakänsligheter för varje undergrupp i tabell 1 vara följande:
Tabell 1 | ||
|---|---|---|
Undergrupp | Löptid | Riskvikt |
1 | 1 år | 1,11 % |
2 | 2 år | 0,93 % |
3 | 5 år | 0,74 % |
4 | 10 år | 0,74 % |
5 | 30 år | 0,74 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.667För andra valutor än de valutor som avses i artikel 383c.2 ska riskvikten för riskfria räntors deltakänsligheter vara 1,58 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.668För inflationsrisk som uttrycks i någon av de valutor som avses i artikel 383c.2 ska riskvikten för deltakänsligheten för inflationsrisk vara 1,11 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.669För inflationsrisk som uttrycks i en annan valuta än de valutor som avses i artikel 383c.2 ska riskvikten för deltakänsligheten för inflationsrisk vara 1,58 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.670De riskvikter som ska tillämpas på känsligheter för vegariskfaktorer för ränterisk och för vegariskfaktorer för inflationsrisk för alla valutor ska vara 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383l Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller ränterisk
1.671För de valutor som avses i artikel 383c.2 ska de korrelationsparametrar som instituten ska tillämpa för aggregeringen av de riskfria räntornas deltakänsligheter mellan de olika undergrupper som anges i artikel 383k, tabell 1 vara följande:
Tabell 1 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
Undergrupp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
1 | 100 % | 91 % | 72 % | 55 % | 31 % |
2 | 100 % | 87 % | 72 % | 45 % | |
3 | 100 % | 91 % | 68 % | ||
4 | 100 % | 83 % | |||
5 | 100 % | ||||
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.672Instituten ska tillämpa en korrelationsparameter på 40 % för aggregeringen av inflationsriskens deltariskkänslighet och de riskfria räntornas deltakänslighet uttryckt i samma valuta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.673Instituten ska tillämpa en korrelationsparameter på 40 % för aggregeringen av inflationsriskens vegariskkänslighet och känsligheten för vegariskfaktorer för ränterisk uttryckt i samma valuta.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383m Korrelationer mellan undergrupper vad gäller ränterisk674
Korrelationsparametern mellan olika undergrupper för delta- och vegaränterisk ska fastställas till 0,5 för alla valutapar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383n Riskvikter för valutarisk
1.675Riskvikterna för alla deltakänsligheter för riskfaktorer för valutarisk mellan ett instituts rapporteringsvaluta och en annan valuta ska vara 11 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.676Riskvikten för riskfaktorerna för valutarisk avseende valutapar som består av euron och valutan i en medlemsstat som deltar i ERM II ska vara en av följande:
Den riskvikt som avses i punkt 1 dividerad med 3.
Den största fluktuationen inom det fluktuationsband som formellt har avtalats mellan medlemsstaten och ECB, om det fluktuationsbandet är smalare än det fluktuationsband som definieras enligt ERM II.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.677Utan hinder av punkt 2 ska den riskvikt för riskfaktorer för valutarisk avseende valutor som avses i den punkten och som deltar i ERM II med ett formellt avtalat fluktuationsband som är smalare än standardbandet på plus eller minus 15 % vara lika med den största procentuella fluktuationen inom detta smalare band.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.678Riskvikterna för alla vegakänsligheter för riskfaktorer för valutarisk ska vara 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383o Korrelationer för valutarisk
1.679En generell korrelationsparameter på 60 % ska tillämpas på aggregeringen av känsligheter för deltariskfaktorer för valutarisk mellan undergrupper.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.680En generell korrelationsparameter på 60 % ska tillämpas på aggregeringen av känsligheter för vegariskfaktorer för valutarisk mellan undergrupper.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383p Riskvikter för motpartskreditspreadrisk
1.681Riskvikterna för deltakänsligheterna för riskfaktorer för motpartskreditspreadrisk ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år) inom varje undergrupp i tabell 1 och ska vara följande:
Tabell 1 | |||
|---|---|---|---|
Undergrupp nr | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Alla | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna | 0,5 % |
2 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i tredjeländer, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artiklarna 117.2 och 118 | 0,5 % |
3 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter och offentliga organ | 1,0 % |
4 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, och subventionerade långivare | 5,0 % |
5 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 3,0 % |
6 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 3,0 % |
7 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Teknik, telekommunikation | 2,0 % |
8 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 1,5 % |
9 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut som är etablerade i medlemsstaterna | 1,0 % |
10 | Kreditkvalitetssteg 1 | Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut i tredjeländer | 1,5 % |
10 | Kreditkvalitetssteg 2–3 | Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut i tredjeländer | 2,5 % |
11 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Övriga sektorer | 5,0 % |
12 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Kvalificerade index | 1,5 % |
13 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i tredjeländer, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artiklarna 117.2 och 118 | 2,0 % |
14 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter och offentliga organ | 4,0 % |
15 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, och subventionerade långivare | 12,0 % |
16 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 7,0 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 8,5 % |
18 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Teknik, telekommunikation | 5,5 % |
19 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 5,0 % |
20 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Övriga sektorer | 12 % |
21 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Kvalificerade index | 5,0 % |
Om en viss motpart inte har några externa kreditvärderingar, får instituten, efter de behöriga myndigheternas godkännande, koppla den interna kreditvärderingen till en motsvarande extern kreditvärdering och åsätta en riskvikt motsvarande antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6. I annat fall ska riskvikterna för exponeringar utan kreditvärdering tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.682Vid hänförande av en riskexponering till en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektor. Instituten ska hänföra varje emittent till endast en av sektorundergrupperna enligt tabell 1. Riskexponeringar kopplade till en emittent som ett institut inte kan hänföra till en sektor på detta sätt ska hänföras till antingen undergrupp 11 eller 20 i tabell 1 beroende på emittentens kreditkvalitet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.683Instituten ska till undergrupperna 12 och 21 i tabell 1 endast hänföra exponeringar som hänvisar till kvalificerade index enligt artikel 383b.4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.684Instituten ska använda en genomlysningsmetod för att fastställa känsligheterna i en exponering som hänvisar till ett icke-kvalificerat index.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383q Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller motpartskreditspreadrisk
1.685Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna Wk och WSl, som följer av riskexponeringar som hänförs till sektorundergrupperna 1–11 och 13–20 som anges i artikel 383p.1 tabell 1, ska fastställas enligt följande:
där | |
ρ(tenor)kl | ska vara lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k och l är identiska och i annat fall lika med 90 %, |
ρ(name)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska, 90 % om de två namnen är olika men juridiskt relaterade och i annat fall lika med 50 %, |
ρ(quality)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen är i undergrupperna 1–11 eller i undergrupperna 13–20 och i annat fall lika med 80 %. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.686Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl, som följer av riskexponeringar som hänförs till sektorundergrupperna 12 och 21, ska fastställas enligt följande:
där | |
ρ(tenor)kl | ska vara lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k och l är identiska och i annat fall lika med 90 %, |
ρ(name)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska och de två indexen tillhör samma serie, 90 % om de två indexen är desamma men från olika serier och i annat fall lika med 80 %, |
ρ(quality)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen är i undergrupp 12 eller i undergrupp 21 och i annat fall lika med 80 %. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383r Korrelationer mellan olika undergrupper vad gäller motpartskreditspreadrisk687
Korrelationerna mellan olika undergrupper för motpartskreditspreaddeltarisken ska vara följande:
Tabell 1 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Undergrupp | 1, 2, 3, 13 och 14 | 4 och 15 | 5 och 16 | 6 och 17 | 7 och 18 | 8 och 19 | 9 och 10 | 11 och 20 | 12 och 21 |
1, 2, 3, 13 och 14 | 100 % | 10 % | 20 % | 25 % | 20 % | 15 % | 10 % | 0 % | 45 % |
4 och 15 | 100 % | 5 % | 15 % | 20 % | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | |
5 och 16 | 100 % | 20 % | 25 % | 5 % | 5 % | 0 % | 45 % | ||
6 och 17 | 100 % | 25 % | 5 % | 15 % | 0 % | 45 % | |||
7 och 18 | 100 % | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | ||||
8 och 19 | 100 % | 5 % | 0 % | 45 % | |||||
9 och 10 | 100 % | 0 % | 45 % | ||||||
11 och 20 | 100 % | 0 % | |||||||
12 och 21 | 100 % | ||||||||
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383s Riskvikter för referenskreditspreadrisk
1.688Riskvikterna för deltakänsligheterna för riskfaktorer för referenskreditspreadrisk ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år) och alla referenskreditspreadexponeringar inom varje undergrupp i tabell 1 och ska vara följande:
Tabell 1 | |||
|---|---|---|---|
Undergrupp nr | Kreditkvalitet | Sektor | Riskvikt |
1 | Alla | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna | 0,5 % |
2 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i tredjeländer, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artiklarna 117.2 och 118 | 0,5 % |
3 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter och offentliga organ | 1,0 % |
4 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, och subventionerade långivare | 5,0 % |
5 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 3,0 % |
6 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 3,0 % |
7 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Teknik, telekommunikation | 2,0 % |
8 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 1,5 % |
9 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut som är etablerade i medlemsstaterna | 1,0 % |
10 | Kreditkvalitetssteg 1 | Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut i tredjeländer | 1,5 % |
10 | Kreditkvalitets-steg 2–3 | Säkerställda obligationer som har emitterats av kreditinstitut i tredjeländer | 2,5 % |
11 | Kreditkvalitetssteg 1–3 | Kvalificerade index | 1,5 % |
12 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i tredjeländer, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artiklarna 117.2 och 118 | 2,0 % |
13 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter och offentliga organ | 4,0 % |
14 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, och subventionerade långivare | 12,0 % |
15 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 7,0 % |
16 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 8,5 % |
17 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Teknik, telekommunikation | 5,5 % |
18 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 5,0 % |
19 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kreditvärdering | Kvalificerade index | 5,0 % |
20 | Övriga sektorer | 12,0 % | |
Om en viss motpart inte har några externa kreditvärderingar, får instituten, efter de behöriga myndigheternas godkännande, koppla den interna kreditvärderingen till en motsvarande extern kreditvärdering och åsätta en riskvikt motsvarande antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6. I annat fall ska riskvikterna för exponeringar utan kreditvärdering tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.689Riskvikterna för referenskreditspreadens volatiliteter ska fastställas till 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.690Vid hänförande av en riskexponering till en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektor. Instituten ska hänföra varje emittent till endast en av sektorundergrupperna i tabell 1. Riskexponeringar kopplade till en emittent som ett institut inte kan hänföra till en sektor på ett sådant sätt ska hänföras till undergrupp 20 i tabell 1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.691Instituten ska till undergrupperna 11 och 19 endast hänföra exponeringar som hänvisar till kvalificerade index enligt artikel 383b.4.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.692Instituten ska använda en genomlysningsmetod för att fastställa känsligheterna i en exponering som hänvisar till ett icke-kvalificerat index.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383t Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller referenskreditspreadrisk
1.693Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl, som följer av riskexponeringar som hänförs till sektorundergrupperna 1–10, 12–18 och 20 i tabell 1 i artikel 383s.1, ska fastställas enligt följande:
där | |
ρ(tenor)kl | ska vara lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k och l är identiska och i annat fall lika med 90 %, |
ρ(name)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska, 90 % om de två namnen är olika men juridiskt relaterade och i annat fall lika med 50 %, |
ρ(quality)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen är i undergrupperna 1–10, i undergrupperna 12–18 eller i undergruppen 20 och i annat fall lika med 80 %. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.694Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl, som följer av riskexponeringar som hänförs till sektorundergrupperna 11 och 19, ska fastställas enligt följande:
där | |
ρ(tenor)kl | ska vara lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k och l är identiska och i annat fall lika med 90 %, |
ρ(name)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska och de två indexen tillhör samma serie, 90 % om de två indexen är desamma men från olika serier och i annat fall lika med 80 %, |
ρ(quality)kl | ska vara lika med 1 om de två namnen är i undergrupp 11 eller i undergrupp 19 och i annat fall lika med 80 %. |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383u Korrelationer mellan undergrupper vad gäller referenskreditspreadrisk
1.695Korrelationerna mellan undergrupperna för deltarisk för referenskreditspreadrisk och vegarisk för referenskreditspreadrisk ska vara följande:
Tabell 1 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Undergrupp | 1, 2 och 12 | 3 och 14 | 4 och 15 | 5 och 16 | 6 och 17 | 7 och 18 | 8 och 19 | 9 och 10 | 20 | 11 | 19 |
1, 2 och 12 | 100 % | 75 % | 10 % | 20 % | 25 % | 20 % | 15 % | 10 % | 0 % | 45 % | 45 % |
3 och 14 | 100 % | 5 % | 15 % | 20 % | 15 % | 10 % | 10 % | 0 % | 45 % | 45 % | |
4 och 15 | 100 % | 5 % | 15 % | 20 % | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||
5 och 16 | 100 % | 20 % | 25 % | 5 % | 5 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||
6 och 17 | 100 % | 25 % | 5 % | 15 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||||
7 och 18 | 100 % | 5 % | 20 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||||
8 och 19 | 100 % | 5 % | 0 % | 45 % | 45 % | ||||||
9 och 10 | 100 % | 0 % | 45 % | 45 % | |||||||
20 | 100 % | 0 % | 0 % | ||||||||
11 | 100 % | 75 % | |||||||||
19 | 100 % | ||||||||||
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.696Genom undantag från punkt 1 ska de korrelationsvärden mellan undergrupperna som beräknas i den punkten divideras med 2 för korrelationer mellan en undergrupp från undergruppsgruppen 1–10 och en undergrupp från undergruppsgruppen 12–18.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383v Riskviktsundergrupper för aktierisk
1.697Riskvikterna för deltakänsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser ska vara desamma för alla aktieriskexponeringar inom varje undergrupp i tabell 1 och ska vara följande:
Tabell 1 | ||||
|---|---|---|---|---|
Undergrupp nr | Börsvärde | Typ av ekonomi | Sektor | Riskvikt |
1 | Högt | Tillväxtmarknad | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster | 55 % |
2 | Högt | Tillväxtmarknad | Telekommunikation, industri | 60 % |
3 | Högt | Tillväxtmarknad | Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 45 % |
4 | Högt | Tillväxtmarknad | Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella institut, verksamhet avseende fast egendom, teknik | 55 % |
5 | Högt | Utvecklad ekonomi | Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster | 30 % |
6 | Högt | Utvecklad ekonomi | Telekommunikation, industri | 35 % |
7 | Högt | Utvecklad ekonomi | Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 40 % |
8 | Högt | Utvecklad ekonomi | Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella institut, verksamhet avseende fastighet, teknik | 50 % |
9 | Lågt | Tillväxtmarknad | Alla sektorer som anges i undergrupperna 1, 2, 3 och 4 | 70 % |
10 | Lågt | Utvecklad ekonomi | Alla sektorer som anges i undergrupperna 5, 6, 7 och 8 | 50 % |
11 | Övriga sektorer | 70 % | ||
12 | Högt | Utvecklad ekonomi | Kvalificerade index | 15 % |
13 | Övriga | Kvalificerade index | 25 % | |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.698Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska det anges vad som avses med lågt och högt börsvärde i de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 325bd.7.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.699Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska det anges vad som avses med tillväxtmarknad och utvecklad ekonomi i de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 325ap.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.700Vid hänförande av en riskexponering till en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter näringssektor. Instituten ska hänföra varje emittent till en av sektorundergrupperna i tabell 1 i punkt 1 och hänföra alla emittenter från samma näringsgren till samma sektor. Riskexponeringar kopplade till en emittent som ett institut inte kan hänföra till en sektor på detta sätt ska hänföras till undergrupp 11. Aktieemittenter som är verksamma i flera länder eller sektorer ska hänföras till en viss undergrupp baserat på den mest betydande region eller sektor som emittenten är verksam i.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.701Riskvikterna för vegaaktierisk ska fastställas till 78 % för undergrupperna 1–8 och undergrupp 12, och till 100 % för alla övriga undergrupper.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383w Korrelationer mellan undergrupper vad gäller aktierisk
Korrelationsparametern mellan olika undergrupper för delta- och vegaaktierisk ska fastställas till följande:
15 % där de två undergrupperna är någon av undergrupperna 1–10 i tabell 1 i artikel 383v.1.
75 % där de två undergrupperna är undergrupperna 12 och 13 i tabell 1 i artikel 383v.1.
45 % där en av undergrupperna är undergrupp 12 eller 13 i tabell 1 i artikel 383v.1, och den andra undergruppen är någon av undergrupperna 1–10 i tabell 1 i artikel 383v.1.
0 % där en av de två undergrupperna är undergrupp 11 i tabell 1 i artikel 383v.1.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383x Riskviktsundergrupper för råvarurisk
1.702Riskvikterna för deltakänsligheterna för riskfaktorer som utgörs av råvaruavistapriser ska vara desamma för alla råvaruriskexponeringar inom varje undergrupp i tabell 1 och ska vara följande:
Tabell 1 | ||
|---|---|---|
Undergrupp nr | Undergruppens namn | Riskvikt för råvaruavistapris |
1 | Energi – fasta bränslen | 30 % |
2 | Energi – flytande bränslen | 35 % |
3 | Energi – el | 60 % |
4 | Energi – handel med utsläppsrätter inom EU:s system | 40 % |
5 | Energi – handel med utsläppsrätter utanför EU:s system | 60 % |
6 | Frakt | 80 % |
7 | Oädla metaller | 40 % |
8 | Gasformiga bränslen | 45 % |
9 | Ädelmetaller, inklusive guld | 20 % |
10 | Spannmål och oljeväxtfrön | 35 % |
11 | Boskap och mejeriprodukter | 25 % |
12 | Jordbruksråvaror | 35 % |
13 | Andra råvaror | 50 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.703Riskvikterna för vegaråvarurisk ska fastställas till 100 %.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 383z Korrelationer mellan undergrupper vad gäller råvarurisk
1.704Korrelationsparametern mellan olika undergrupper för deltaråvarurisk ska fastställas till följande:
20 % där de två undergrupperna är någon av undergrupperna 1–12 i tabell 1 i artikel 383x.1.
0 % där en av de två undergrupperna är undergrupp 13 i tabell 1 i artikel 383x.1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.705Korrelationsparametern mellan olika undergrupper för vegaråvarurisk ska fastställas till följande:
20 % där de två undergrupperna är någon av undergrupperna 1–12 i tabell 1 i artikel 383x.1.
0 % där en av de två undergrupperna är undergrupp 13 i tabell 1 i artikel 383x.1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 384 Schablonmetoden
1.Ett institut som inte beräknar sitt kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk för sina motparter i enlighet med artikel 383 ska beräkna ett portföljkapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk för varje motpart enligt följande formel, med hänsyn till risksäkringar för kreditvärdighetsjusteringsrisk som är godtagbara enligt artikel 386.
där | |
h | = den ettåriga riskhorisonten (i enheter på ett år); h = 1; |
wi | = den viktning som ska tillämpas på motparten ”i”. |
EADitotal | = det sammanlagda värdet av kreditriskexponeringen för motparteni (summerat över dess nettningsmängder), i tillämpliga fall inbegripet effekten av säkerheter i enlighet med de metoder som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 3–6 för beräkning av kapitalbaskrav för motpartskreditrisk för motparten i fråga. |
Bi | = Det teoretiska värdet på förvärvade risksäkringar av kreditswappar som refererar till ett enda namn (summerade om det finns mer än en position) och som hänvisar till motparten ”i” och används för att risksäkra kreditvärdighetsjusteringsrisk.  |
Bind | = Hela det teoretiska beloppet för en eller flera indexerade kreditswappar i förvärvat skydd som används för att risksäkra kreditvärdighetsjusteringsrisk.  |
wind | = Den viktning som ska tillämpas på indexerade risksäkringar. |
Mi | = Den effektiva löptiden för transaktionerna med motparten i. |
Mihedge | = Löptiden för risksäkringsinstrumentet med teoretiskt Bi (kvantiteterna Mi Bi ska läggas sam man om dessa är flera positioner). |
Mind | = Löptiden för den indexerade risksäkringen. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Om en motpart ingår i ett index på vilket en kreditswapp som används för att risksäkra motpartsrisk baseras, får institutet dra av det teoretiska belopp som kan hänföras till motparten i enlighet med dess referensenhetsviktning från det teoretiska beloppet för den indexerade kreditswappen och behandla det som en risksäkring som refererar till ett enda namn (Bi) för den enskilda motparten, där löptiden baseras på löptiden för indexet.
Tabell 1 | |
|---|---|
Kreditkvalitetssteg | Vikt wi |
1 | 0,7 % |
2 | 0,8 % |
3 | 1,0 % |
4 | 2,0 % |
5 | 3,0 % |
6 | 10,0 % |
Artikel 384 Grundläggande metod
1.706Ett institut ska beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med punkt 2 eller 3 i denna artikel, beroende på vad som är tillämpligt, för en portfölj av transaktioner med en eller flera motparter med hjälp av en av följande formler, beroende på vad som är tillämpligt:
Den formel som anges i punkt 2 i denna artikel, om institutet i sin beräkning inkluderar en eller flera godtagbara risksäkringar som beaktats i enlighet med artikel 386.
Den formel som anges i punkt 3 i denna artikel, om institutet i beräkningen inte inkluderar några godtagbara risksäkringar som beaktats i enlighet med artikel 386.
De metoder som anges i första stycket a och b får inte kombineras.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.707Ett institut som uppfyller det villkor som avses i punkt 1 a ska beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt följande:
BACVAtotal = β ∙ BACVAcsr-unhedged + DSCVA ∙ (1 – β) ∙ BACVAcsr-hedged
där | |
BACVAtotal | = kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt den grundläggande metoden, |
BACVAcsr-unhedged | = kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt den grundläggande metoden beräknade i enlighet med punkt 3 för ett institut som uppfyller det villkor som anges i punkt 1 b, |
DSCVA | = 0,65, |
β | = 0,25, |
a | = 1,4, |
ρ | = 0,5, |
c | = det index som anger alla motparter för vilka institutet beräknar kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av den metod som anges i denna artikel, |
NS | = det index som anger alla nettningsmängder avseende en viss motpart för vilken institutet beräknar kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av den metod som anges i denna artikel, |
h | = det index som anger alla instrument med ett enda namn beaktade som godtagbara risksäkringar i enlighet med artikel 386 avseende en viss motpart för vilken institutet beräknar kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av den metod som anges i denna artikel, |
i | = det index som anger alla indexinstrument beaktade som godtagbara risksäkringar i enlighet med artikel 386 avseende alla motparter för vilka institutet beräknar kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av den metod som anges i denna artikel, |
RWc | = den riskvikt som ska tillämpas på motpart c; motparten c ska hänföras till en av riskvikterna på grundval av en kombination av sektor och kreditkvalitet fastställd i enlighet med tabell 1. |
Om en viss motpart inte har några externa kreditvärderingar, får instituten, efter godkännande av den behöriga myndigheten, koppla den interna kreditvärderingen till en motsvarande extern kreditvärdering och åsätta en riskvikt motsvarande antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6. I annat fall ska riskvikterna för exponeringar utan kreditvärdering tillämpas.
MCNS | = den effektiva löptiden för nettningsmängd NS avseende motpart c. |
MCNS ska beräknas i enlighet med artikel 162; vid den beräkningen ska MCNS dock inte begränsas till fem år utan till den längsta avtalsenliga resterande löptiden i nettningsmängden.
EADCNS | = motpartsriskexponeringsvärdet av nettningsmängd NS med avseende på motpart c, inbegripet effekten av säkerheter i enlighet med de metoder som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitten 3–6, beroende på vad som är tillämpligt vid beräkningen av kapitalbaskraven för motpartsrisk enligt artikel 92.4 a och g, |
DFCNS | = den regulatoriska diskonteringsfaktorn för nettningsmängd NS avseende motpart c. |
För ett institut ska den regulatoriska diskonteringsfaktorn fastställas till 1 med hjälp av de metoder som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 6. I alla andra fall ska den regulatoriska diskonteringsfaktorn beräknas enligt följande:
rhc | = en regulatoriska korrelationsfaktorn mellan kreditspreadrisken för motpart c och kreditspreadrisken för ett instrument med ett enda namn som beaktas som en godtagbar risksäkring h för motpart c, fastställd i enlighet med tabell 2, |
MSNh | = den återstående löptiden för ett instrument med ett enda namn som beaktas som en godtagbar risksäkring, |
BSNh | = teoretiskt belopp för ett instrument med ett enda namn som beaktas som en godtagbar risksäkring, |
DFSNh | = den regulatoriska diskonteringsfaktorn för ett instrument med ett enda namn som beaktas som en godtagbar risksäkring, beräknad enligt följande: |
RWSNh | = regulatorisk riskvikt för ett instrument med ett enda namn som beaktas som en godtagbar risksäkring; de riskvikterna ska baseras på en kombination av sektor och kreditkvalitet för säkringsinstrumentets referenskreditspread och fastställas i enlighet med tabell 1, |
Mindi | = den återstående löptiden för en eller flera positioner i samma indexinstrument som beaktas som en godtagbar risksäkring; om det finns mer än en position i samma indexinstrument, ska Mindi vara den teoretiska viktade löptiden för alla de positionerna, |
Bindi | = hela det teoretiska beloppet för en eller flera positioner i samma indexinstrument som beaktas som en godtagbar risksäkring, |
DFindi | = den regulatoriska diskonteringsfaktorn för en eller flera positioner i samma indexinstrument som beaktas som en godtagbar risksäkring, beräknad enligt följande: |
RWindi | = regulatorisk riskvikt för ett indexinstrument som beaktas som en godtagbar risksäkring; RWindi ska baseras på en kombination av sektor och kreditkvalitet för alla indexkomponenter och beräknas enligt följande:
|
Tabell 1 | ||
|---|---|---|
Motpartens sektor | Kreditkvalitet | |
Kreditkvalitetssteg 1–3 | Kreditkvalitetssteg 4–6 och utan kredit-värdering | |
Nationella regeringar, inklusive centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller 118 | 0,5 % | 2,0 % |
Regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter och offentliga organ | 1,0 % | 4,0 % |
Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut som utgör en del av eller som etablerats av en nationell regering, ett regionalt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet, och subventionerade långivare | 5,0 % | 12,0 % |
Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning | 3,0 % | 7,0 % |
Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster och stödtjänster | 3,0 % | 8,5 % |
Teknik, telekommunikation | 2,0 % | 5,5 % |
Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktiviteter | 1,5 % | 5,0 % |
Övriga sektorer | 5,0 % | 12,0 % |
Tabell 2 Korrelationer mellan motpartskreditspread och risksäkringar med ett enda namn | |
|---|---|
Risksäkring med ett enda namn h för motpart i | Värdet på rhc |
Motparter som avses i artikel 386.3 a i | 100 % |
Motparter som avses i artikel 386.3 a ii | 80 % |
Motparter som avses i artikel 386.3 a iii | 50 % |
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.708Ett institut som uppfyller villkoret i punkt 1 b ska beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt följande:
där alla termer i formeln är de som anges i punkt 2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 385 Alternativ till användningen av kreditvärdighetsjustering för beräkning av kapitalbaskrav
Som ett alternativ till artikel 384 får institut som använder den ursprungliga åtagandemetoden enligt artikel 282 med förbehåll för att den behöriga myndigheten har gett sitt medgivande för de instrument som avses i artikel 382 tillämpa en multiplikationsfaktor på 10 på det resulterande riskvägda exponeringsbeloppet för motpartsrisk avseende dessa exponeringar, i stället för att beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 385 Förenklad metod
1.709Ett institut som uppfyller samtliga villkor i artikel 273a.2 eller som av sin behöriga myndighet har fått tillstånd att i enlighet med artikel 273a.4 tillämpa den metod som anges i artikel 282 får beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk som riskvägda exponeringsbelopp för motpartsrisk för positioner utanför handelslagret respektive positioner i handelslagret enligt artikel 92.4 a och g, dividerat med 12,5.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.710Vid den beräkning som avses i punkt 1 ska följande krav gälla:
Endast transaktioner som omfattas av de kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk som anges i artikel 382 ingår i den beräkningen.
Kreditderivat som beaktas som interna risksäkringar mot motpartsriskexponeringar ingår inte i den beräkningen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.711Om ett institut inte längre uppfyller ett eller flera av villkoren i artikel 273a.2 eller 273a.4, beroende på vad som är tillämpligt, ska det uppfylla kraven i artikel 273b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 386 Godtagbar risksäkring
1.Risksäkringar ska endast vara godtagbara risksäkringar vid beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artiklarna 383 och 384 om de används för att reducera kreditvärdighetsjusteringsrisken och förvaltas som sådana samt är något av följande:
Kreditswappar som refererar till ett enda namn eller andra likvärdiga risksäkringsinstrument som refererar direkt till motparten.
Indexerade kreditswappar, förutsatt att basen mellan en enskild motparts spread och spreaden för risksäkringar genom indexerade kreditswappar avspeglas, på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt, i Value-at-Risk-värdet och stressvärdet för Value-at-Risk.
Kravet i led b om att basen mellan en enskild motparts spread och spreadarna för risksäkringarna genom indexerade kreditswappar ska avspeglas i Value-at-Risk-värdet och stressvärdet för Value-at-Risk ska också tillämpas om en skattning av motpartens spread används.
För samtliga motparter för vilka ett institut tillämpar en skattning ska institutet tillämpa rimliga bastidsserier från en representativ grupp av liknande namn för vilka en spread finns tillgänglig.
Om basen mellan en enskild motparts spread och spreadarna för risksäkringar genom indexerade kreditswappar inte avspeglas till den behöriga myndighetens belåtenhet ska ett institut endast avspegla 50 % av det teoretiska beloppet i indexerade risksäkringar i Value-at-Risk-värdet och stressvärdet för Value-at-Risk.
Översäkring av exponeringar med kreditswappar som refererar till ett enda namn enligt den metod som anges i artikel 383 är inte tillåten.
2.Ett institut ska inte avspegla andra typer av risksäkringar för motparter vid beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk. Framför allt är kreditswappar som delas upp i trancher eller kreditswappar som förfaller på det n:te fallissemanget och kreditlänkade obligationer inte godtagbara risksäkringar vid beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk.
3.Godtagbara risksäkringar som tas med i beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska inte tas med i beräkningen av kapitalbaskrav för specifik risk i enlighet med avdelning IV eller behandlas som annan kreditriskreducering än för motpartsrisken i samma transaktionsportfölj.
Artikel 386 Godtagbara risksäkringar
1.712Positioner i risksäkringsinstrument ska beaktas som ’godtagbara risksäkringar’ vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artiklarna 383 och 384, om dessa positioner uppfyller samtliga följande krav:
De används för att reducera kreditvärdighetsjusteringsrisken och förvaltas som sådana.
De kan ingås med tredje parter eller med institutets handelslager som en intern risksäkring, i vilket fall de ska vara förenliga med artikel 106.7.
Endast positioner i risksäkringsinstrument som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel får beaktas som godtagbara risksäkringar vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artiklarna 383 respektive 384.
Vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 ska positioner i säkringsinstrument beaktas som godtagbara säkringar om sådana risksäkringsinstrument, utöver de villkor som anges i leden a–c i denna punkt, utgör en enda position i en godtagbar säkring och inte delas upp i mer än en position i mer än en godtagbar säkring.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.713Vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 ska endast positioner i följande risksäkringsinstrument beaktas som godtagbara risksäkringar:
Instrument som säkrar mot variation i motpartskreditspreaden, med undantag för de instrument som avses i artikel 325.5.
Instrument som säkrar mot variation i exponeringskomponenten i kreditvärdighetsjusteringsrisken, med undantag för de instrument som avses i artikel 325.5.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.714Vid beräkning av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 ska endast positioner i följande risksäkringsinstrument beaktas som godtagbara risksäkringar:
Kreditswappar med ett enda namn och villkorade kreditswappar med ett enda namn som hänvisar till
motparten direkt,
en enhet som är rättsligt knuten till motparten, om rättsligt knuten avser fall där referensnamnet och motparten antingen är ett moderföretag och dess dotterföretag eller två dotterföretag till ett gemensamt moderföretag,
en enhet som tillhör samma sektor och region som motparten.
Indexerade kreditswappar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.715Positioner i risksäkringsinstrument som ingås med tredje parter och som beaktas som godtagbara risksäkringar i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 och inkluderas i beräkningen av kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska inte omfattas av de kapitalbaskrav för marknadsrisk som anges i avdelning IV.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.716Positioner i risksäkringsinstrument som inte beaktas som godtagbara risksäkringar i enlighet med denna artikel ska omfattas av de kapitalbaskrav för marknadsrisk som anges i avdelning IV.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
DEL FYRA Stora exponeringar
Artikel 387 Syfte
Instituten ska övervaka och kontrollera sina stora exponeringar i enlighet med denna del.
Artikel 388
har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
Artikel 389 Definition
Med exponeringar avses i denna del varje tillgångspost eller post utanför balansräkningen som avses i del tre avdelning II kapitel 2 utan tillämpning av riskvikter eller grader av risk.
Artikel 390 Beräkning av exponeringsvärdet
1.De totala exponeringarna mot en grupp av kunder med inbördes anknytning ska beräknas genom att lägga samman exponeringarna mot enskilda kunder i den gruppen.
Förordning (EU) 2019/876
2.De sammanlagda exponeringarna mot enskilda kunder ska beräknas genom att lägga samman exponeringarna i handelslagret och exponeringarna utanför handelslagret.
Förordning (EU) 2019/876
3.För exponeringar i handelslagret får instituten
kvitta sina långa positioner och korta positioner i samma finansiella instrument, som har emitterats av en viss kund, där nettopositionen i vart och ett av de olika instrumenten beräknas enligt metoderna i del tre avdelning IV kapitel 2,
kvitta sina långa positioner och korta positioner i olika finansiella instrument, som har emitterats av en viss kund, men endast om det finansiella instrument som är underliggande i den korta positionen efterställs det finansiella instrument som är underliggande i den långa positionen eller om de underliggande instrumenten har samma förmånsrätt.
För tillämpningen av leden a och b får finansiella instrument placeras in i undergrupper på grundval av olika grader av förmånsrätt i syfte att bestämma positionernas rangordning.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska beräkna exponeringsvärdena för de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt som ingåtts direkt med en kund, i enlighet med någon av metoderna i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5, efter vad som är tillämpligt. Exponeringar som följer av sådana transaktioner som avses i artiklarna 378, 379 och 380 ska beräknas på det sätt som fastställs i dessa artiklar.
Vid beräkning av exponeringsvärdet för de kontrakt som avses i första stycket, om dessa kontrakt ingår i handelslagret, ska instituten även tillämpa de principer som fastställs i artikel 299.
Genom undantag från första stycket får institut med tillstånd att använda de metoder som avses i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 och del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 använda dessa metoder för beräkning av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering.
Förordning (EU) 2019/876
5.Till exponeringarna mot en kund ska instituten lägga de totala exponeringar som följer av sådana derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt, om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men ligger till grund för ett skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden.
Förordning (EU) 2019/876
6.Exponeringar omfattar inte följande:
Vid valutatransaktioner: exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under två bankdagar efter betalning.
Vid köp eller försäljning av värdepapper: exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under de fem bankdagar som följer efter den tidpunkt då antingen betalning har skett eller värdepappren har levererats, beroende på vilket som inträffar först
Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing och avveckling i alla valutor och korrespondentbanktjänster eller vid clearing-, avvecklings- och förvaringstjänster för finansiella instrument för kunders räkning: försenat mottagande av finansiering och andra exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter och som inte varar längre tid än till följande bankdag.
Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing och avveckling i alla valutor och korrespondentbanktjänster: intradagexponeringar gentemot de kreditinstitut som tillhandahåller dessa tjänster.
Exponeringar som har dragits av från kärnprimärkapitalposter eller primärkapitaltillskottsposter i enlighet med artiklarna 36 och 56 eller andra avdrag från de poster som minskar kapitaltäckningsgraden.
Förordning (EU) 2019/876
7.För att fastställa den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning med avseende på kunder mot vilka institutet har exponeringar genom sådana transaktioner som avses i artikel 112 m och o eller genom andra transaktioner, om det föreligger en exponering mot underliggande tillgångar, ska institutet utvärdera sina underliggande exponeringar med beaktande av den ekonomiska substansen i transaktionens struktur och riskerna i samband med själva transaktionens struktur, i syfte att fastställa huruvida den utgör en ytterligare exponering.
Förordning (EU) 2019/876
8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
de villkor och metoder som ska användas för att bestämma den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning för de typer av exponeringar som avses i punkt 7,
de villkor enligt vilka transaktionernas struktur enligt punkt 7 inte utgör en ytterligare exponering.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
9.Vid tillämpningen av punkt 5 ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera exponeringar fastställs som följer av sådana derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt, om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men som ligger till grund för ett skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden, för medtagande av dessa exponeringar bland exponeringarna mot kunden.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 391 Definition av institut för stora exponeringar
Vid beräkning av exponeringarnas värde i enlighet med denna del ska begreppet institut omfatta privata och offentliga företag, inklusive deras filialer, som, om de vore etablerade i unionen, skulle motsvara definitionen av begreppet institut och som är auktoriserade i ett tredjeland och tillämpar tillsyns- och regleringskrav som minst motsvarar de krav som tillämpas i unionen.
Vid tillämpningen av första stycket får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 392 Definition av en stor exponering
Ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning ska anses som en stor exponering när värdet på exponeringen uppgår till minst 10 % av institutets primärkapital.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 393 Förmåga att identifiera och hantera stora exponeringar
Institut ska ha sunda förvaltnings- och redovisningsmetoder samt lämpliga interna kontrollrutiner för att identifiera, hantera, övervaka, rapportera och registrera alla stora exponeringar och senare förändringar av dessa i enlighet med denna förordning.
Artikel 394 Rapporteringskrav
1.Instituten ska till sina behöriga myndigheter rapportera följande information för varje stor exponering som de innehar, inklusive stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:
Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.
Exponeringsvärdet innan man tar hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.
Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.
Exponeringsvärdet efter att ha tagit hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.
Institut som omfattas av del tre avdelning II kapitel 3 ska till sina behöriga myndigheter rapportera sina 20 största exponeringar på gruppnivå, med undantag för exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1.
Instituten ska till sina behöriga myndigheter, på gruppnivå, också rapportera om exponeringar med ett värde på 300 miljoner EUR eller mer, men mindre än 10 % av institutets primärkapital.
Förordning (EU) 2019/876
2.Utöver den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten rapportera följande uppgifter till de behöriga myndigheterna när det gäller de tio största exponeringarna på gruppnivå mot institut och sina tio största exponeringar på gruppnivå mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet, inklusive de stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:
Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.
Exponeringsvärdet innan hänsyn tas till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.
Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.
Exponeringsvärdet efter att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.
Förordning (EU) 2019/876
2.717Utöver den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten rapportera följande uppgifter till sina behöriga myndigheter när det gäller de tio största exponeringarna på gruppnivå mot institut och de tio största exponeringarna på gruppnivå mot skuggbankenheter, inklusive de stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:
Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.
Exponeringsvärdet innan hänsyn tas till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.
Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.
Exponeringsvärdet efter att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.
Utöver den information som avses i första stycket ska instituten till sina behöriga myndigheter rapportera sin aggregerade exponering mot skuggbankenheter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Instituten ska rapportera den information som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga myndigheterna åtminstone varje halvår.
Förordning (EU) 2019/876
4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterierna för att identifiera skuggbankenheter som avses i punkt 2.
Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA beakta den internationella utvecklingen och internationellt överenskomna standarder rörande skuggbanksverksamhet och överväga om
förhållandet till en enskild enhet eller en grupp av enheter kan medföra risker för institutets solvens eller likviditet,
enheter som omfattas av solvens- eller likviditetskrav liknande dem som föreskrivs i denna förordning och direktiv 2013/36/EU bör undantas, helt eller delvis, från de rapporteringskrav som avses i punkt 2 avseende skuggbankenheter.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 395 Gräns för stora exponeringar
1.Ett institut får inte ådra sig en exponering gentemot en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning vars värde överstiger 25 % av institutets primärkapital, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403. Om kunden är ett institut eller ett värdepappersföretag eller om en grupp av kunder med inbördes anknytning inbegriper ett eller flera institut eller värdepappersföretag, får detta värde inte överstiga det högsta beloppet av antingen 25 % av institutets primärkapital eller 150 miljoner EUR, förutsatt att summan av exponeringsvärdena, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403, gentemot alla kunder med inbördes anknytning som inte utgör institut eller värdepappersföretag, inte överstiger 25 % av institutets primärkapital.
Om beloppet på 150 miljoner EUR överstiger 25 % av institutets godtagbara kapital, ska värdet på exponeringen, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen i enlighet med artiklarna 399–403, inte överstiga ett rimligt gränsvärde i förhållande till institutets godtagbara kapital. Detta gränsvärde ska fastställas av instituten och vara förenligt med de riktlinjer och processer som avses i artikel 81 i direktiv 2013/36/EU för att bemöta och kontrollera koncentrationsrisker. Detta gränsvärde får inte överstiga 100 % av institutets godtagbara kapital.
Medlemsstaterna får fastställa ett lägre tröskelvärde än 150 miljoner EUR och ska informera EBA och kommissionen om detta.
Förordning (EU) 2019/2033
2.EBA ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, med beaktande av effekten av kreditriskreducering i enlighet med artikel 399–403 och resultaten av utvecklingen av skuggbanksverksamhet och stora exponeringar på unionsnivå och internationell nivå, senast den 31 december 2014 utarbeta riktlinjer för fastställande av lämpliga aggregeringsgränser mot sådana exponeringar eller snävare individuella gränser för exponeringar mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet.
Vid utarbetandet av dessa riktlinjer ska EBA ta hänsyn till om införandet av ytterligare gränser skulle få en väsentligt negativ inverkan på riskprofilen hos institut som är etablerade i unionen, tillhandahållandet av krediter till den reella ekonomin eller stabiliteten på finansmarknaderna och deras sätt att fungera.
Senast den 31 december 2015 ska kommissionen bedöma lämpligheten och inverkan av införandet av gränser för exponeringar mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet, med beaktande av utvecklingen av skuggbanksverksamhet och stora exponeringar på unionsnivå och internationell nivå samt kreditriskreducering i enlighet med artikel 399–403. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, om lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag om gränser för exponering mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet.
2a.Senast den 10 januari 2027 ska EBA efter samråd med Esma utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att uppdatera de riktlinjer som avses i punkt 2 i denna artikel.
Vid uppdateringen av dessa riktlinjer ska EBA bland annat ta vederbörlig hänsyn till skuggbankenheternas bidrag till kapitalmarknadsunionen, den potentiella negativa inverkan som eventuella ändringar av dessa riktlinjer, däribland om ytterligare gränser, kan få på institutens affärsmodell och riskprofil samt på de finansiella marknadernas stabilitet och sätt att fungera.
EBA ska dessutom senast den 31 december 2027 efter samråd med Esma överlämna en rapport till kommissionen om skuggbankenheternas bidrag till kapitalmarknadsunionen och om institutens exponeringar mot sådana enheter, inbegripet om lämpligheten i aggregeringsgränser eller snävare individuella gränser för dessa exponeringar, med vederbörlig hänsyn tagen till regelverket för sådana enheter och till deras affärsmodeller.
Senast den 31 december 2028 ska kommissionen, om så är lämpligt, på grundval av den rapporten, förelägga Europaparlamentet och rådet ett lagstiftningsförslag om exponeringsgränser för skuggbankenheter.
Förordning (EU) 2024/1623
3.Om inte annat följer av artikel 396, ska ett institut vid varje tidpunkt iaktta den i punkt 1 föreskrivna relevanta gränsen.
4.Tillgångar som utgörs av krav på och andra exponeringar mot erkända värdepappersföretag i tredjeland får behandlas på det sätt som föreskrivs i punkt 1.
5.De gränsvärden som fastställs i denna artikel får överskridas för exponeringar i institutets handelslager, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Exponeringar utanför handelslagret gentemot den berörda kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning överskrider inte det gränsvärde som fastställs i punkt 1, vilket beräknas med hänvisning till primärkapitalet, så att överskridandet till sin helhet härrör från handelslagret.
Institutet uppfyller ett ytterligare kapitalbaskrav för den del av exponeringen som överskrider det gränsvärde som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, vilket beräknas i enlighet med artiklarna 397 och 398.
Om tio eller färre dagar har förflutit efter det att det överskridande som avses i led b uppkom, överstiger inte de exponeringar som härrör från handelslagret gentemot den berörda kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning 500 % av institutets primärkapital.
Överskridanden som har förelegat i mer än tio dagar överskrider sammanlagda inte 600 % av institutets primärkapital.
Varje gång gränsvärdet har överskridits ska storleken av överskridandet och namnet på berörd kund och, i tillämpliga fall, namnet på gruppen av kunder med inbördes anknytning, anmälas till de behöriga myndigheterna utan dröjsmål.
Förordning (EU) 2019/876
6.I denna punkt avses med strukturåtgärder åtgärder som antas av en medlemsstat och genomförs av denna medlemsstats behöriga myndigheter före ikraftträdandet av en rättsakt som uttryckligen harmoniserar sådana åtgärder, vari det fastställs att kreditinstitut som är auktoriserade i medlemsstaten ska minska sina exponeringar mot olika rättsliga enheter beroende på deras verksamhet, oberoende av var dessa verksamheter är belägna, med syftet att skydda insättare och upprätthålla finansiell stabilitet.
Trots vad som sägs i punkt 1 i den här artikeln och artikel 400.1 f får de behöriga myndigheterna, när medlemsstaterna antar nationella lagar vari det fastställs att strukturåtgärder måste vidtas inom en bankgrupp, kräva att de institut inom bankgruppen som har insättningar som omfattas av ett insättningsgarantisystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i tredjeland ska tillämpa en gräns för stora exponeringar under 25 % men inte lägre än 15 % mellan den 28 juni 2013 och den 30 juni 2015 och därefter 10 % från och med den 1 juli 2015 på delgruppsnivå i enlighet med artikel 11.5 för exponeringar inom gruppen, om dessa exponeringar består av exponeringar mot en enhet som inte tillhör samma delgrupp vad gäller strukturåtgärderna i fråga.
Vid tillämpning av denna punkt ska följande villkor vara uppfyllda:
Alla enheter inom samma delgrupp vad gäller strukturåtgärder ska betraktas som en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning.
De behöriga myndigheterna ska tillämpa en enhetlig gräns för de exponeringar som avses i första stycket.
Tillämpningen av denna metod ska inte påverka effektiv tillsyn på gruppnivå och får inte leda till en oproportionerlig negativ inverkan på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet eller utgöra eller skapa ett hinder för den inre marknadens sätt att fungera.
7.Innan de behöriga myndigheterna antar de strukturåtgärder som avses i punkt 6 rörande stora exponeringar, ska de minst två månader före offentliggörandet av beslutet att anta strukturåtgärderna underrätta rådet, kommissionen, de berörda behöriga myndigheterna och EBA samt lägga fram relevanta kvantitativa eller kvalitativa uppgifter om
räckvidden för de verksamheter som är föremål för strukturåtgärderna,
en förklaring om varför sådana åtgärder anses vara passande, verksamma och proportionerliga som skydd för insättare, och
en bedömning av åtgärdernas sannolika positiva eller negativa inverkan på den inre marknaden på grundval av information tillgänglig för medlemsstaten.
8.Befogenheten att anta en genomförandeakt för godkännande eller avvisande av de föreslagna nationella åtgärder som avses i punkt 7 delegeras till kommissionen, som ska agera i enlighet med det förfarande som avses i artikel 464.2.
Inom en månad efter att ha mottagit den underrättelse som avses i punkt 7 ska EBA avge ett yttrande till rådet, kommissionen och den berörda medlemsstaten om de punkter som nämns i den punkten. De berörda behöriga myndigheterna får också avge yttranden till rådet, kommissionen och den berörda medlemsstaten om de punkter som nämns i den punkten.
Med största beaktande av de yttranden som avses i andra stycket ska kommissionen, om det föreligger robusta och starka belägg för att åtgärderna har en negativ inverkan på den inre marknaden som uppväger fördelarna för den finansiella stabiliteten, inom två månader efter att ha mottagit underrättelsen avvisa de föreslagna nationella åtgärderna. Annars ska kommissionen godkänna de föreslagna nationella åtgärderna under en inledande period på två år och åtgärderna kan vid behov bli föremål för ändringar.
Kommissionen ska enbart avvisa de föreslagna nationella åtgärderna, om den anser att de föreslagna nationella åtgärderna leder till en oproportionerlig negativ inverkan på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och därmed utgör eller skapar ett hinder för den inre marknadens sätt att fungera eller för den fria rörligheten för kapital i enlighet med bestämmelserna i EUF-fördraget.
Kommission ska i sin bedömning beakta EBAs yttrande och de uppgifter som har lagts fram i enlighet med punkt 7.
Innan åtgärderna löper ut får de behöriga myndigheterna föreslå nya åtgärder för förlängning av tillämpningsperioden med en ytterligare period på två år varje gång. I så fall ska den underrätta kommissionen, rådet, de berörda behöriga myndigheterna och EBA. Godkännande av dessa nya åtgärder ska vara underkastat den process som anges i denna artikel. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 458.
Artikel 396 Överensstämmelse med kraven för stora exponeringar
1.Om en exponering i undantagsfall överstiger den gräns som anges i artikel 395.1, ska institutet utan dröjsmål anmäla värdet på exponeringen till de behöriga myndigheterna, som, när omständigheterna föranleder det, får medge institutet en viss tidsfrist inom vilken det ska se till att gränsvärdet efterlevs.
Om det belopp på 150 miljoner EUR som avses i artikel 395.1 är tillämpligt får de behöriga myndigheterna tillåta att gränsen på 100 % i förhållande till institutets primärkapital överskrids genom beslut i varje enskilt fall.
Om en behörig myndighet, i de undantagsfall som avses i första och andra stycket i den här punkten, tillåter att ett institut överskrider det gränsvärde som anges i artikel 395.1 under en längre period än tre månader, ska institutet lägga fram en plan för hur det inom lämplig tid åter ska kunna efterleva gränsvärdet på ett sätt som är tillfredsställande för den behöriga myndigheten, och ska genomföra denna plan inom den tid som överenskommits med den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska övervaka genomförandet av planen och vid behov kräva en snabbare återgång till efterlevnad.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om förpliktelserna för institut, individuellt eller på undergruppsnivå, enligt denna del inte uppfylls med stöd av artikel 7.1 eller om bestämmelserna i artikel 9 tillämpas på moderinstitut i en medlemsstat, ska åtgärder vidtas för att säkerställa en lämplig riskfördelning inom gruppen.
3.Vid tillämpningen av punkt 1 ska EBA i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för att specificera hur de behöriga myndigheterna får fastställa
de exceptionella fall som avses i punkt 1 i denna artikel,
den tid som anses rimlig för att åter efterleva kraven
de åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att institutet åter efterlever kraven inom lämplig tid.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 397 Beräkning av ytterligare kapitalbaskrav för stora exponeringar i handelslagret
1.Det överskjutande belopp som avses i artikel 395.5 b ska beräknas genom att välja av de beståndsdelar i den samlade exponeringen mot kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning i fråga som har det högsta kapitalkravet för specifik risk enligt del tre avdelning IV kapitel 2 och/eller krav enligt artikel 299 och del tre avdelning V, varvid summan ska vara lika med det överskjutande belopp som avses i artikel 395.5 a.
2.Om överskottet inte har funnits i mer än tio dagar, ska det ytterligare kapitalkravet vara 200 % av de krav som avses i punkt 1 för däri ingående beståndsdelar.
3.Från och med den tionde dagen efter det att överträdelsen har uppkommit ska de beståndsdelar som har valts ut i enlighet med punkt 1 hänföras till respektive rad i kolumn 1 i tabell 1 i stigande ordning utifrån krav för specifik risk enligt del tre avdelning IV kapitel 2 och/eller kraven enligt artikel 299 och del tre avdelning V. Det ytterligare kapitalbaskravet ska motsvara summan av kravet för specifik risk i del tre avdelning IV kapitel 2 och/eller kraven i artikel 299 och del tre avdelning V för dessa beståndsdelar, multiplicerade med respektive faktor i kolumn 2 i tabell 1.
Tabell 1 | |
|---|---|
Kolumn 1: Överskott utöver gränsvärdena (grundat på procentandelen av primärkapitalet) | Kolumn 2: Faktor |
Upp till 40 % | 200 % |
Från 40 % till 60 % | 300 % |
Från 60 % till 80 % | 400 % |
Från 80 % till 100 % | 500 % |
Från 100 % till 250 % | 600 % |
Över 250 % | 900 % |
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 398 Förfaranden för att förhindra institut från att undvika ytterligare kapitalbaskrav
Instituten får inte avsiktligt undvika de ytterligare kapitalbaskrav som anges i artikel 397, vilka de annars skulle ådra sig för sådana exponeringar som överskrider den gräns som fastställs i artikel 395.1 så snart sådana exponeringar har förelegat i mer än tio dagar, genom att tillfälligt överföra exponeringarna i fråga till ett annat bolag inom eller utom samma grupp och/eller genom att företa skentransaktioner för att stänga exponeringen under tiodagarsperioden och i stället skapa en ny exponering.
Instituten ska ha system som säkerställer att varje överföring som har den verkan som avses i första stycket omedelbart anmäls till de behöriga myndigheterna.
Artikel 399 Godtagbara kreditriskreducerande metoder
1.Ett institut ska använda en kreditriskreducerande metod vid beräkning av en exponering när det har använt en sådan metod för att beräkna kapitalkrav för kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II, och under förutsättning att den kreditriskreducerande metoden uppfyller de villkor som anges i denna artikel.
Vid tillämpningen av artiklarna 400–403 ska termen garanti inkludera kreditderivat som erkänns enligt del tre avdelning II kapitel 4, med undantag för kreditlänkade obligationer.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om inte annat följer av punkt 3 i denna artikel, ska en förutsättning för att kreditriskskydd (betalt eller obetalt) ska kunna erkännas, i de fall då detta är tillåtligt enligt artiklarna 400-403, vara att detta sker i enlighet med de krav för godtagbarhet och andra krav som anges i del tre avdelning II kapitel 4.
3.Kreditriskreducerande metoder som endast är tillgängliga för institut som använder en internmetod ska inte användas för att reducera exponeringsvärden för stora exponeringar, utom för exponeringar som är säkrade av fastigheter i enlighet med artikel 402.
Förordning (EU) 2019/876
4.Institut ska i möjligaste mån analysera sina exponeringar mot utgivare av säkerheter, tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd och underliggande tillgångar enligt artikel 390.7 när det gäller möjliga koncentrationer och om lämpligt vidta åtgärder och rapportera viktiga resultat till den behöriga myndigheten.
Artikel 400 Undantag
1.Följande exponeringar ska undantas från tillämpningen av artikel 395.1:
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ vilka utan ställande av säkerhet skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på internationella organisationer eller multilaterala utvecklingsbanker vilka utan ställande av säkerhet skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar för vilka nationella regeringar, centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller offentliga organ har lämnat uttryckliga garantier, om fordringar utan säkerhet på den enhet som ställt garantin skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Andra exponeringar gentemot nationella regeringar, centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller offentliga organ eller exponeringar garanterade av dessa, om fordringar utan säkerhet på den enhet som exponeringen gäller eller som ställt garantin skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater där sådana krav skulle tilldelas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller som utgör andra exponeringar mot eller garantier från sådana delstatliga regeringar eller lokala myndigheter, vilka ska åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Exponeringar gentemot de motparter som anges i artikel 113.6 eller artikel 113.7, om de skulle tilldelas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2. Exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de undantas från artikel 395.1 eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.
Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det finns säkerhet i form av kontanta medel insatta hos det långivande institutet eller hos ett institut som är moderföretag eller dotterföretag till det långivande institutet.
Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det finns säkerhet i form av depositionsbevis, utgivna av det långivande institutet eller av ett institut som är moderföretag eller dotterföretag till detta och förvarade hos något av dem.
Exponeringar på grund av outnyttjade kreditfaciliteter som klassificeras som lågriskposter utanför balansräkningen i bilaga I, förutsatt att ett avtal har ingåtts med kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning enligt vilket faciliteten endast kan utnyttjas, om det har fastställts att det inte kommer att leda till att gränsvärdet enligt artikel 395.1 överskrids.
Clearingmedlemmars handelsexponeringar och bidrag till obeståndsfonden för kvalificerade centrala motparter.
Exponeringar mot insättningsgarantisystem enligt direktiv 94/19/EG till följd av finansieringen av sådana system, om de institut som är medlemmar i systemet har en rättslig eller avtalsmässig skyldighet att finansiera systemet.
Klienters handelsexponeringar enligt artikel 305.2 eller 305.3.
Kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som avses i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU som innehas av resolutionsenheter eller deras dotterföretag vilka inte själva är resolutionsenheter och som emitterats av någon av följande enheter:
I fråga om resolutionsenheter: andra enheter som tillhör samma resolutionskoncern.
I fråga om dotterföretag till en resolutionsenhet som inte själva är resolutionsenheter: det relevanta dotterföretagets dotterföretag som tillhör samma resolutionskoncern.
Exponeringar som härrör från ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav enligt artikel 132c.3.
Kontanta medel som tas emot för en kreditlänkad obligation som givits ut av institutet samt insättningar eller mottagna lån från en motpart till institutet, vilka omfattas av ett avtal om nettning av poster i balansräkningen vilket godkänts enligt del tre avdelning II kapitel 4 ska anses hänförliga till led g.
Förordning (EU) 2019/876
1.718Följande exponeringar ska undantas från tillämpningen av artikel 395.1:
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ vilka utan ställande av säkerhet skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på internationella organisationer eller multilaterala utvecklingsbanker vilka utan ställande av säkerhet skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar för vilka nationella regeringar, centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller offentliga organ har lämnat uttryckliga garantier, om fordringar utan säkerhet på den enhet som ställt garantin skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Andra exponeringar gentemot nationella regeringar, centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller offentliga organ eller exponeringar garanterade av dessa, om fordringar utan säkerhet på den enhet som exponeringen gäller eller som ställt garantin skulle åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater där sådana krav skulle tilldelas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller som utgör andra exponeringar mot eller garantier från sådana delstatliga regeringar eller lokala myndigheter, vilka ska åsättas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Exponeringar gentemot de motparter som anges i artikel 113.6 eller artikel 113.7, om de skulle tilldelas riskvikten 0 % enligt del tre avdelning II kapitel 2. Exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de undantas från artikel 395.1 eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.
Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det finns säkerhet i form av kontanta medel insatta hos det långivande institutet eller hos ett institut som är moderföretag eller dotterföretag till det långivande institutet.
Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det finns säkerhet i form av depositionsbevis, utgivna av det långivande institutet eller av ett institut som är moderföretag eller dotterföretag till detta och förvarade hos något av dem.
Exponeringar som härrör från outnyttjade kreditfaciliteter som klassificeras som poster i undergrupp 5 utanför balansräkningen i bilaga I eller avtal som uppfyller villkoren för att inte behandlas som åtaganden och förutsatt att ett avtal har ingåtts med kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning enligt vilket faciliteten endast kan utnyttjas om det har fastställts att det inte kommer att leda till att gränsvärdet enligt artikel 395.1 överskrids.
Clearingmedlemmars handelsexponeringar och bidrag till obeståndsfonden för kvalificerade centrala motparter.
Exponeringar mot insättningsgarantisystem enligt direktiv 94/19/EG till följd av finansieringen av sådana system, om de institut som är medlemmar i systemet har en rättslig eller avtalsmässig skyldighet att finansiera systemet.
Klienters handelsexponeringar enligt artikel 305.2 eller 305.3.
Kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som avses i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU som innehas av resolutionsenheter eller deras dotterföretag vilka inte själva är resolutionsenheter och som emitterats av någon av följande enheter:
I fråga om resolutionsenheter: andra enheter som tillhör samma resolutionskoncern.
I fråga om dotterföretag till en resolutionsenhet som inte själva är resolutionsenheter: det relevanta dotterföretagets dotterföretag som tillhör samma resolutionskoncern.
Exponeringar som härrör från ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav enligt artikel 132c.3.
Kontanta medel som tas emot för en kreditlänkad obligation som givits ut av institutet samt insättningar eller mottagna lån från en motpart till institutet, vilka omfattas av ett avtal om nettning av poster i balansräkningen vilket godkänts enligt del tre avdelning II kapitel 4 ska anses hänförliga till led g.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta följande exponeringar:
Säkerställda obligationer såsom avses i artikel 129.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater där sådana krav skulle tilldelas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller som utgör andra exponeringar mot eller garantier från sådana delstatliga regeringar eller lokala myndigheter, vilka ska åsättas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag och kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland; exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel 395.1 i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, gentemot regionala eller centrala kreditinstitut till vilka kreditinstitutet är knutet i ett nätverk enligt bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvarande och vilka enligt dessa bestämmelser är ansvariga för likviditetsutjämning inom nätverket.
Tillgångsposter som utgörs av kreditinstituts fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, varav ett är verksamt på icke-konkurrensutsatt grund och erbjuder eller garanterar lån enligt bestämmelser i lag eller sin bolagsordning för att främja specifika sektorer i ekonomin under någon form av statlig övervakning och med begränsningar för utnyttjandet av sådana lån, under förutsättning att respektive exponeringar uppkommer genom sådana lån som förmedlas till låntagarna via kreditinstitut eller genom garantierna för dessa lån.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar gentemot institut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, inte varar längre än till påföljande bankdag och inte är angivna i en viktig handelsvaluta.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på centralbanker i form av föreskrivna minimireserver som förvaras hos dessa centralbanker i deras nationella valutor.
Om den behöriga myndigheten beslutar det, tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar i form av lagstadgade likviditetskrav som hålls i statspapper och anges och finansieras i deras nationella valutor, förutsatt att den kreditvärdering av dessa stater som utfärdats av ett utsett externt ratinginstitut, motsvarar ”investment grade”.
50 % av remburser med medel-lågrisk utanför balansräkningen och outnyttjade kreditmöjligheter med medel-lågrisk utanför balansräkningen enligt bilaga I och, efter godkännande av de behöriga myndigheterna, 80 % av andra garantier än kreditgarantier som grundas på bestämmelser i lag eller föreskrifter och som av ömsesidiga garantifonder med ställning som kreditinstitut ställs ut till medlemmar.
Rättsligt föreskrivna garantier som används när ett hypotekslån som finansieras genom utfärdande av hypoteksobligationer betalas till låntagaren före den slutliga registreringen av hypoteket i fastighetsregistret, förutsatt att garantin inte används för att minska risken i beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen.
Exponeringar i form av en säkerhet eller en garanti för bostadslån som tillhandahållits av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:
Kreditkvalitetssteg 2.
Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där tillhandahållarens huvudkontor är beläget.
Exponeringar i form av en garanti för statsstödda exportkrediter, tillhandahållna av ett exportkreditorgan som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:
Kreditkvalitetssteg 2.
Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där exportkreditorganets huvudkontor är beläget.
Förordning (EU) 2024/1623
2.719De behöriga myndigheterna får helt eller delvis undanta följande exponeringar:
Säkerställda obligationer såsom avses i artikel 129.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater där sådana krav skulle tilldelas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller som utgör andra exponeringar mot eller garantier från sådana delstatliga regeringar eller lokala myndigheter, vilka ska åsättas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag och kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland; exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel 395.1 i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, gentemot regionala eller centrala kreditinstitut till vilka kreditinstitutet är knutet i ett nätverk enligt bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvarande och vilka enligt dessa bestämmelser är ansvariga för likviditetsutjämning inom nätverket.
Tillgångsposter som utgörs av kreditinstituts fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, varav ett är verksamt på icke-konkurrensutsatt grund och erbjuder eller garanterar lån enligt bestämmelser i lag eller sin bolagsordning för att främja specifika sektorer i ekonomin under någon form av statlig övervakning och med begränsningar för utnyttjandet av sådana lån, under förutsättning att respektive exponeringar uppkommer genom sådana lån som förmedlas till låntagarna via kreditinstitut eller genom garantierna för dessa lån.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar gentemot institut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, inte varar längre än till påföljande bankdag och inte är angivna i en viktig handelsvaluta.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på centralbanker i form av föreskrivna minimireserver som förvaras hos dessa centralbanker i deras nationella valutor.
Om den behöriga myndigheten beslutar det, tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar i form av lagstadgade likviditetskrav som hålls i statspapper och anges och finansieras i deras nationella valutor, förutsatt att den kreditvärdering av dessa stater som utfärdats av ett utsett externt ratinginstitut, motsvarar ”investment grade”.
50 % av remburserna inom undergrupp 4 utanför balansräkningen och av de outnyttjade kreditfaciliteterna inom undergrupp 3 utanför balansräkningen enligt bilaga I med en ursprunglig löptid på högst ett år och, efter godkännande av de behöriga myndigheterna, 80 % av andra garantier än kreditgarantier som grundas på bestämmelser i lag eller föreskrifter och som av ömsesidiga garantifonder med ställning som kreditinstitut ställs ut till medlemmar.
Rättsligt föreskrivna garantier som används när ett hypotekslån som finansieras genom utfärdande av hypoteksobligationer betalas till låntagaren före den slutliga registreringen av hypoteket i fastighetsregistret, förutsatt att garantin inte används för att minska risken i beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen.
Exponeringar i form av en säkerhet eller en garanti för bostadslån som tillhandahållits av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:
Kreditkvalitetssteg 2.
Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där tillhandahållarens huvudkontor är beläget.
Exponeringar i form av en garanti för statsstödda exportkrediter, tillhandahållna av ett exportkreditorgan som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:
Kreditkvalitetssteg 2.
Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där exportkreditorganets huvudkontor är beläget.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.De behöriga myndigheterna får använda undantaget enligt punkt 2 endast om följande villkor är uppfyllda:
Den specifika karaktären hos exponeringen, motparten eller förhållandet mellan institutet och motparten eliminerar eller minskar den risk som är förenad med exponeringen. and
Återstående koncentrationsrisker kan hanteras genom andra lika effektiva metoder såsom de arrangemang, processer och mekanismer som anges i artikel 81 i direktiv 2013/36/EU.
Behöriga myndigheter ska informera EBA om huruvida de avser att använda något av de undantag som anges i punkt 2 i enlighet med leden a och b i den här punkten och förse EBA med en motivering till användningen av undantagen.
Förordning (EU) 2019/876
4.Mer än ett undantag enligt punkterna 1 och 2 får inte tillämpas samtidigt på samma exponering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 401 Beräkning av effekten av användningen av kreditriskreducerande metoder
1.För beräkningen av exponeringars värde enligt artikel 395.1 får ett institut tillämpa fullständigt justerat exponeringsvärde (E*), beräknat enligt del tre avdelning II kapitel 4, med beaktande av kreditriskreducering, volatilitetsjusteringar och eventuell löptidsobalans enligt vad som avses i det kapitlet.
Förordning (EU) 2019/876
2.Med undantag för institut som använder den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska instituten vid tillämpningen av första punkten använda den fullständiga metoden för finansiella säkerheter, oavsett vilken metod som används för att beräkna kapitalbaskraven för kreditrisk.
Genom undantag från punkt 1 får institut med tillstånd att använda de metoder som avses i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 och avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 använda dessa metoder för beräkning av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid beräkningen av exponeringars värde enligt artikel 395.1 ska instituten genomföra återkommande stresstester av sina kreditriskkoncentrationer, även i fråga om det realiserbara värdet av eventuellt mottagen säkerhet.
De periodiska stresstester som avses i första stycket ska gälla risker som kan orsakas av potentiella förändringar av förhållandena på marknaden vilka kan få negativa konsekvenser för institutets kapitaltäckning, och risker vid brådskande realisering av säkerheter.
De stresstester som utförs ska vara tillräckliga och lämpliga för bedömningen av dessa risker.
I institutens strategier för att hantera koncentrationsrisker ska följande ingå:
Strategier och processer för att hantera risker till följd av löptidsobalanser mellan exponeringar och det eventuella kreditriskskyddet för dessa.
Strategier och processer för koncentrationsrisker till följd av tillämpningen av metoder för reducering av kreditrisker, särskilt vid stora indirekta kreditexponeringar, exempelvis exponeringar mot en enskild emittent av värdepapper som tagits emot som säkerhet.
Förordning (EU) 2019/876
4.Om ett institut minskar en exponering mot en kund som använder en godtagbar kreditriskreducerande metod i enlighet med artikel 399.1 ska institutet, på det sätt som fastställs i artikel 403, behandla den del som exponeringen mot kunden har reducerats med som om den gällde mot utfärdaren av kreditriskskyddet snarare än mot kunden.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 402 Exponeringar till följd av lån säkerställda med panträtt
1.Vid beräkningen av exponeringsbelopp i enlighet med artikel 395 får institut, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller en del av en exponering som är fullständigt säkrad genom bostadsfastighet i enlighet med artikel 125.1 med det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller pantlånevärdet för den berörda fastigheten, men inte med mer än 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har inte åsatt en högre riskvikt än 35 % för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.2.
Exponeringen eller en del av exponeringen är fullständigt säkrad genom
en eller flera panträtter på bostadsfastigheter, eller
en bostadsfastighet i en transaktion med fastighetsleasing där leasegivaren bibehåller fullt ägande av bostadsfastigheten och leasetagaren ännu inte har utövat sin rätt att köpa.
De krav som anges i artiklarna 208 och 229.1 är uppfyllda.
Förordning (EU) 2019/876
1.720Vid beräkning av exponeringsvärden i enlighet med artikel 395 får instituten, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller någon del av en exponering som är säkrad genom bostadsfastighet i enlighet med artikel 125.1 med det belopp av fastighetsvärdet som är intecknat, dock med högst 55 % av fastighetsvärdet, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
De behöriga myndigheterna har inte åsatt en högre riskvikt än 20 % i enlighet med artikel 124.9 för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet.
Exponeringen eller en del av exponeringen är fullständigt säkrad genom
en eller flera panträtter på bostadsfastigheter, eller
en bostadsfastighet i en transaktion med fastighetsleasing där leasegivaren bibehåller fullt ägande av bostadsfastigheten och leasetagaren ännu inte har utövat sin rätt att köpa.
De krav som anges i artiklarna 208 och 229.1 är uppfyllda.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid beräkningen av exponeringsbelopp i enlighet med artikel 395 får ett institut, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller en del av en exponering som är fullständigt säkrad genom kommersiell fastighet i enlighet med artikel 126.1 med det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller pantlånevärdet för den berörda fastigheten, men inte med mer än 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har inte åsatt en högre riskvikt än 50 % för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.2.
Exponeringen är fullständigt säkrad genom
en eller flera panträtter i kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter, eller
en eller flera kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter och exponeringar som avser transaktioner med leasing av egendom.
De krav som anges i artiklarna 126.2 a, 208 och 229.1 är uppfyllda.
De kommersiella fastigheterna ska vara helt uppförda.
Förordning (EU) 2019/876
2.721Vid beräkning av exponeringsvärden i enlighet med artikel 395 får instituten, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller någon del av en exponering som är säkrad genom kommersiell fastighet i enlighet med artikel 126.1 med det belopp av fastighetsvärdet som är intecknat, dock med högst 55 % av fastighetsvärdet, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
De behöriga myndigheterna har inte åsatt en högre riskvikt än 60 % i enlighet med artikel 124.9 för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom kommersiell fastighet.
Exponeringen är fullständigt säkrad genom
en eller flera panträtter i kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter, eller
en eller flera kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter och exponeringar som avser transaktioner med leasing av egendom.
De krav som anges i artiklarna 124.3 c, 208 och 229.1 är uppfyllda.
De kommersiella fastigheterna ska vara helt uppförda.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Ett institut får behandla en exponering mot en motpart som härrör från en omvänd repa enligt vilken institutet av motparten har förvärvat av den säkrade skulden oberoende panträtter i tredje parters fasta egendom som ett antal enskilda exponeringar mot var och en av dessa tredje parter, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Motparten är ett institut eller ett värdepappersföretag.
Exponeringen är fullständigt säkrad genom de panträtter i dessa tredje parters fasta egendom som institutet har förvärvat, och institutet kan göra dessa rätter gällande.
Institutet har sett till att kraven i artiklarna 208 och 229.1 är uppfyllda.
Institutet blir innehavare av de fordringar som motparten har gentemot tredje parterna i händelse av motpartens fallissemang, insolvens eller likvidation.
Institutet rapporterar i enlighet med artikel 394 till de behöriga myndigheterna totalbeloppet för de exponeringar mot varje annat institut eller värdepappersföretag som behandlas i enlighet med denna punkt.
I detta syfte ska institutet förutsätta att det har en exponering mot varje tredje part för beloppet på den fordran som motparten har mot den tredje parten i stället för motsvarande belopp för exponeringen mot motparten. Återstoden av exponeringen mot motparten, om en sådan återstod finns, ska även fortsättningsvis behandlas som en exponering mot motparten.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 403 Substitutionsmetod
1.Om en exponering gentemot en kund garanteras av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part, ska ett institut
behandla den garanterade delen av exponeringen som exponering mot garantigivaren i stället för mot kunden, under förutsättning att den ej säkrade exponeringen mot garantigivaren skulle tilldelas en riskvikt som är motsvarande eller lägre än riskvikten för den ej säkrade exponeringen mot kunden enligt del tre avdelning II kapitel 2,
behandla den del av exponeringen som har säkerhet i form av marknadsvärdet på erkända säkerheter som exponering mot tredje part i stället för mot kunden, förutsatt att exponeringen är säkrad genom säkerhet och under förutsättning att den säkrade delen av exponeringen skulle tilldelas riskvikt som är motsvarande eller lägre än riskvikten för den ej säkrade exponeringen mot kunden enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Den metod som anges i första stycket led b får inte användas av ett institut om det föreligger en obalans mellan löptiden för exponeringen och löptiden för skyddet.
Vid tillämpning av denna del får ett institut enbart använda både den fullständiga metoden för finansiella säkerheter och den metod som anges i första stycket led b i den här punkten, om det har tillstånd att använda både den fullständiga metoden för finansiella säkerheter och den förenklade metoden för finansiella säkerheter vid tillämpning av artikel 92.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om ett institut tillämpar punkt 1 a
sska institutet beräkna det belopp av exponeringen som ska betraktas som säkrat i enlighet med bestämmelserna om behandlingen av valutaobalanser för obetalt kreditskydd i del tre, om garantin är uttryckt i en annan valuta än den som gäller för exponeringen,
ska institutet behandla en obalans mellan löptiden för exponeringen och löptiden för skyddet i enlighet med bestämmelserna om behandling av löptidsobalanser i del tre avdelning II kapitel 4,
får institutet beakta partiell täckning i enlighet med den behandling som fastställs i del tre avdelning II kapitel 4.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vad gäller punkt 1 b får ett institut ersätta beloppet i led a i den här punkten med beloppet i led b i denna punkt, förutsatt att villkoren som fastställs i leden c, d och e i denna punkt uppfylls:
Det totala beloppet för institutets exponering mot en emittent av säkerheter till följd av återköpsavtal med tre parter som anordnats av en trepartsagent,
Det fullständiga beloppet för de gränsvärden som institutet ålagt den trepartsagent som avses i led a att tillämpa på de värdepapper som emitterats av den emittent av säkerheter som avses i det ledet.
Institutet har kontrollerat att trepartsagenten har lämpliga skyddsåtgärder för att de gränsvärden som avses i led b inte ska överskridas.
Den behöriga myndigheten har inte meddelat några väsentliga farhågor till institutet.
Summan av beloppet för det gränsvärde som avses i led b i denna punkt och övriga exponeringar som institutet kan ha mot emittenten av säkerheter överstiger inte det gränsvärde som fastställs i artikel 395.1.
Förordning (EU) 2019/876
4.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska EBA utfärda riktlinjer med villkor för tillämpning av den behandling som avses i punkt 3 i denna artikel, inbegripet villkoren och frekvensen för fastställande, övervakning och översyn av de gränsvärden som avses i led b i den punkten.
EBA ska offentliggöra dessa riktlinjer senast den 31 december 2019.
Förordning (EU) 2019/876
Artiklarna 404–410har upphävts genom förordning (EU) 2017/2401.
DEL SEX Likviditet
Avdelning I Avdelning I Definitioner och likviditetskrav
Artikel 411 Definitioner
I denna del gäller följande definitioner:
finansiell kund: en kund, även en finansiell kund som ingår i en icke-finansiell företagsgrupp, som i sin huvudsakliga verksamhet utför en eller flera av de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller som är något av följande:
Ett kreditinstitut.
Ett värdepappersföretag.
Ett specialföretag för värdepapperisering.
Ett företag för kollektiva investeringar (fond).
En fond med fast andelskapital.
Ett försäkringsföretag.
Ett återförsäkringsföretag.
Ett finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag med blandad verksamhet.
Ett finansiellt institut.
Ett pensionssystem enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) nr 648/2012.
inlåning från allmänheten: en skuld till en fysisk person eller till ett litet eller medelstort företag, om ett sådant litet eller medelstort företag skulle kunna hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller internmetoden för kreditrisk, eller en skuld till ett företag som är berättigat till behandling enligt artikel 153.4 och där de sammanlagda insättningarna till ett sådant litet eller medelstort företag eller ett sådant företag som är berättigat till behandling enligt artikel 153.4 på gruppbasis inte överstiger 1 miljon EUR.
privat investeringsbolag: ett företag eller en fond vars ägare eller verkliga ägare antingen är en fysisk person eller en grupp av nära anknutna fysiska personer som inrättats med det enda syftet att förvalta ägarnas förmögenhet och som inte bedriver någon annan kommersiell, industriell eller professionell verksamhet och som grundades med det enda syftet att förvalta ägarens eller ägarnas förmögenhet, inbegripet andra underordnade verksamheter, som att avskilja ägarnas tillgångar från bolagets tillgångar, främja överföringen av tillgångar inom en familj eller förhindra en delning av tillgångarna efter ett dödsfall i familjen, under förutsättning att dessa verksamheter är förknippade med huvudsyftet att förvalta ägarnas förmögenhet.
Inlåningsförmedlare: en fysisk person eller ett företag som placerar inlåning från tredje parter, däribland inlåning från allmänheten och företag, men exklusive inlåning från finansiella kunder, hos kreditinstitut i utbyte mot en avgift.
ointecknade tillgångar: tillgångar som inte omfattas av några rättsliga, kontraktsenliga, tillsynsmässiga eller andra begränsningar som hindrar institutet från att likvidera, sälja, överlåta, tilldela eller generellt sett avveckla sådana tillgångar via direkt försäljning eller repor.
icke-obligatoriskt övervärde i säkerhetsmassan: alla tillgångar som institutet inte är skyldigt att koppla till en emission av säkerställda obligationer enligt rättsliga eller regleringskrav eller kontraktsenliga förpliktelser eller av marknadsdisciplinskäl, särskilt när tillgångarna tillhandahålls utöver miniminivån enligt rättsliga, lagstadgade eller regleringskrav avseende övervärde i säkerhetsmassan som gäller för säkerställda obligationer enligt nationell rätt i en medlemsstat eller ett tredjeland.
tillgångstäckningskrav: kvoten tillgångar mot skulder som bestämts i kreditförstärkningssyfte avseende säkerställda obligationer enligt nationell rätt i en medlemsstat eller ett tredjeland.
marginallån: lån med säkerhet till kunder i syfte att ta handelspositioner med hög belåning.
derivatkontrakt: de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat.
stress: en plötslig eller allvarlig försämring av ett instituts solvens- eller likviditetsposition på grund av förändrade marknadsförhållanden eller idiosynkratiska faktorer som leder till en betydande risk för att institutet inte kan uppfylla sina åtaganden när de löper ut inom nästföljande 30 dagar.
tillgångar på nivå 1: tillgångar med extremt hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 andra stycket.
tillgångar på nivå 2: tillgångar med hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 andra stycket i denna förordning; tillgångar på nivå 2 indelas ytterligare i tillgångar på nivå 2A och nivå 2B som anges i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
likviditetsbuffert: beloppet av tillgångar på nivå 1 och nivå 2 som institutet innehar i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
nettolikviditetsutflöden: det belopp som kvarstår efter avdrag av ett instituts likviditetsinflöden från dess likviditetsutflöden.
rapportvaluta: valutan i den medlemsstat där institutets huvudkontor är beläget.
factoring: ett avtal mellan ett företag (överlåtaren) och en finansiell enhet (factorn), där överlåtaren överlåter eller säljer sina fordringar till factorn och factorn i gengäld tillhandahåller överlåtaren en eller flera av följande tjänster för de fordringar som överlåtits:
En förskottsbetalning av den andel av de överlåtna fordringarna, vanligtvis kortsiktiga, utan åtaganden och utan automatisk förlängning.
Kundreskontrahantering, indrivning och kreditskydd, där factorn vanligtvis administrerar överlåtarens kundreskontra och driver in fordringarna i factorns eget namn.
Vid tillämpning av del IV ska factoring hanteras som handelsfinansiering.
beviljad kredit- eller likviditetsfacilitet: en kredit- eller likviditetsfacilitet som är oåterkallelig eller får återkallas på vissa villkor.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 412 Likviditetstäckningskrav
1.Instituten ska ha tillräckliga likvida tillgångar till ett sammanlagt värde som täcker likviditetsutflödena minus likviditetsinflöden i stressituationer, för att se till att instituten har likviditetsbuffertar som är tillräckliga för att möta eventuella obalanser mellan likviditetsinflöden och -utflöden i svåra stressituationer under en period av trettio dagar. Under stressperioder får instituten använda sina likvida tillgångar till att täcka sina nettolikviditetsutflöden.
2.Instituten ska inte räkna dubbla likviditetsutflöden, likviditetsinflöden och likvida tillgångar.
Såvida inte annat specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en post, om den kan räknas i mer än en utflödeskategori, räknas i den utflödeskategori som ger största avtalsenliga utflöde för den posten.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten får använda de likvida tillgångar som avses i punkt 1 för att uppfylla sina skyldigheter i stressituationer i enlighet med artikel 414.
4.Bestämmelserna i avdelning II ska uteslutande tillämpas för att närmare fastställa de rapporteringsskyldigheter som anges i artikel 415.
4a.Den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska tillämpas på institut.
Förordning (EU) 2019/2033
5.Innan bindande minimistandarder för likviditetstäckningskrav har fastställts och införts fullt ut i unionen i enlighet med artikel 460, får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser i fråga om likviditetskrav. Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna får kräva att nationellt auktoriserade institut, eller en undergrupp av dessa institut, behåller ett högre likviditetstäckningskrav på upp till 100 % till dess att en bindande minimistandard på 100 % införs fullt ut i enlighet med artikel 460.
Artikel 413 Krav på stabil finansiering
1.Instituten ska säkerställa att långsiktiga tillgångar och poster utanför balansräkningen tillgodoses på ett tillfredsställande sätt med hjälp av en varierad uppsättning finansieringsinstrument som är stabila både under normala förhållanden och i stressituationer.
Förordning (EU) 2019/876
2.Bestämmelserna i avdelning III ska uteslutande tillämpas i samband med specificeringen av de rapporteringsskyldigheter som anges i artikel 415, fram till dess att de rapporteringsskyldigheter som anges i den artikeln för den stabila nettofinansieringskvoten enligt avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten.
Förordning (EU) 2019/876
3.Bestämmelserna i avdelning IV ska gälla i samband med specificeringen av kravet på stabil finansiering enligt punkt 1 i den här artikeln och rapporteringsskyldigheterna för institut i artikel 415.
Förordning (EU) 2019/876
4.Innan bindande minimistandarder för kraven på stabil nettofinansiering enligt punkt 1 blir tillämpliga får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser i fråga om krav på stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 414 Uppfyllande av likviditetskraven
Ett institut som inte uppfyller, eller som inte väntar sig uppfylla, de krav som avses i artikel 412 eller i artikel 413.1, även under stressperioder, ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om detta och ska utan onödigt dröjsmål lägga fram en plan för de behöriga myndigheterna över hur det inom skälig tid åter ska kunna uppfylla kraven i artikel 412 eller artikel 413.1, beroende på vad som är lämpligt. Till dess att institutet åter uppfyller kraven ska det rapportera de poster som avses i avdelning III, avdelning IV, i den genomförandeakt som avses i artikel 415.3 eller 415.3a eller i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, beroende på vad som är lämpligt, dagligen vid slutet av varje bankdag, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter en lägre rapporteringsfrekvens och en längre svarstid för rapportering. Behöriga myndigheter ska endast bevilja sådana tillstånd med utgångspunkt i ett instituts enskilda situation och med beaktande av omfattningen av och komplexiteten i institutets verksamhet. Behöriga myndigheter ska övervaka genomförandet av denna återställningsplan och vid behov kräva en snabbare återställning.
Förordning (EU) 2019/876
Avdelning II Likviditetsrapportering
Artikel 415 Rapporteringsskyldighet och rapporteringsformat
1.Instituten ska rapportera de poster som avses i de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 eller 3a i denna artikel, i avdelning IV och i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 till de behöriga myndigheterna i rapportvalutan, oavsett dessa posters faktiska denominering. Fram till dess att rapporteringskravet och rapporteringsformatet för den stabila nettofinansieringskvoten enligt avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten ska institut till de behöriga myndigheterna rapportera de poster som avses i avdelning III i rapportvalutan, oavsett dessa posters faktiska denominering.
Rapporter ska lämnas minst en gång i månaden för de poster som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och minst en gång per kvartal för de poster som avses i avdelningarna III och IV
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska rapportera separat till de behöriga myndigheterna om de poster som avses i de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 eller 3a i denna artikel, i avdelning III tills den rapporteringsskyldighet och det rapporteringsformat för den stabila nettofinansieringskvoten som beskrivs i avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten, i avdelning IV och i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, beroende på vad som är lämpligt, i enlighet med följande:
Om posterna är denominerade i en annan valuta än rapportvalutan och institutet har samlade skulder som är denominerade i denna valuta och som uppgår till eller överstiger 5 % av institutets eller den enskilda likviditetsundergruppens totala skulder, exklusive kapitalbas och poster utanför balansräkningen ska rapporteringen göras i den denominerade valutan.
Om posterna är denominerade i valutan i en värdmedlemsstat där institutet har en betydande filial enligt artikel 51 i direktiv 2013/36/EU och denna värdmedlemsstat använder en annan valuta än rapportvalutan ska rapporteringen göras i valutan i den medlemsstat där den betydande filialen är belägen.
Om posterna är denominerade i rapportvalutan och det sammanlagda beloppet av skulder i andra valutor än rapportvalutan uppgår till eller överstiger 5 % av institutets eller den enskilda likviditetsundergruppen totala skulder, exklusive kapitalbas och poster utanför balansräkningen ska rapporteringen göras i rapportvalutan.
Förordning (EU) 2019/876
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att specificera följande:
Enhetliga format och it-lösningar med tillhörande instruktioner för frekvens och referens- och överföringsdatum, rapporteringsformat och -frekvenser ska stå i proportion till arten och omfattningen av samt komplexiteten i institutens olika verksamheter och ska omfatta den rapportering som krävs enligt punkterna 1 och 2.
Ytterligare likviditetsövervakningsmått som krävs för att de behöriga myndigheterna ska få en grundlig förståelse över ett instituts likviditetsriskprofil, i proportion till arten och omfattningen av samt komplexiteten i ett instituts verksamhet.
EBA ska till kommissionen överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande avseende de element som anges i led a senast den 28 juli 2013, och led b senast den 1 januari 2014.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
3a.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera vilka ytterligare likviditetsövervakningsmått som avses i punkt 3 som ska gälla små och icke-komplexa institut.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 28 juni 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
4.De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska på begäran utan dröjsmål och på elektronisk väg ge de behöriga myndigheterna och den nationella centralbanken i värdmedlemsstaten samt EBA de enskilda rapporterna i enlighet med denna artikel.
5.De behöriga myndigheter som utövar tillsyn på gruppnivå i enlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU ska på begäran utan dröjsmål och på elektronisk väg ge följande myndigheter samtliga rapporter som institutet har lämnat in i enlighet med det enhetliga format som avses i punkt 3:
De behöriga myndigheterna och den nationella centralbanken i den värdmedlemsstat där det finns betydande filialer i enlighet med artikel 51 i direktiv 2013/36/EU till moderinstitutet eller institut som är kontrollerade av samma finansiella moderholdingföretag.
De behöriga myndigheter som har auktoriserat dotterföretag till moderinstitutet eller institut som kontrolleras av samma finansiella moderholdingföretag och centralbanken i samma medlemsstat.
EBA.
ECB.
6.De behöriga myndigheter som har auktoriserat ett institut som är ett dotterföretag till ett moderinstitut eller ett finansiellt moderholdingföretag ska på begäran utan dröjsmål och på elektronisk väg ge de behöriga myndigheter som ska utöva gruppbaserad tillsyn i enlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU, centralbanken i den medlemsstat där institutet är auktoriserat samt EBA alla rapporter som det institutet har lämnat i enlighet med de enhetliga rapporteringsformat som avses i punkt 3.
Artikel 416 Rapportering om likvida tillgångar
1.Instituten ska rapportera följande som likvida tillgångar, om de inte är uteslutna enligt punkt 2 och endast om de likvida tillgångarna uppfyller kraven i punkt 3:
Kontanta medel och exponeringar mot centralbanker i den mån som dessa exponeringar kan tas ut när som helst under stressperioder. Vad gäller insättningar hos centralbanker ska den behöriga myndigheten och centralbanken sträva efter att nå en gemensam överenskommelse om i vilken utsträckning minimireserver kan tas ut under stressperioder.
Andra överlåtbara tillgångar av extremt hög likviditets- och kreditkvalitet.
Överlåtbara tillgångar som utgör fordringar eller som garanteras av
den nationella regeringen i en medlemsstat, en region med befogenhet att uppbära och driva in skatt eller ett tredjeland i den nationella eller regionala regeringens valuta, om institutet har en likviditetsrisk i den medlemsstaten eller det tredjelandet som det täcker genom att inneha dessa likvida tillgångar,
centralbanker och offentliga organ som inte tillhör den nationella regeringen, i centralbankens och de offentliga organens valuta,
banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden, Europeiska kommissionen och multilaterala utvecklingsbanker,
Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen.
Överlåtbara tillgångar av hög likviditets- och kreditkvalitet.
Standbykreditmöjligheter i reserv som beviljats av centralbanker inom ramen för penningpolitiken i den mån som dessa faciliteter inte täcks av någon säkerhet genom likvida tillgångar och förutom likviditetsstöd i krislägen.
Om kreditinstitutet ingår i ett nätverk enligt bestämmelser i lag eller bolagsordning, lagstadgade eller obligatoriska minimiinsättningarna hos det centrala kreditinstitutet och annan obligatorisk eller genom avtal tillgänglig likvid finansiering från det centrala kreditinstitutet eller institut som är medlemmar i det nätverk som avses i artikel 113.7, eller berättigat till det undantag som anges i artikel 10, i den mån som denna finansiering inte säkerställs av likvida tillgångar.
I väntan på en enhetlig definition i enlighet med artikel 460 av hög och extremt hög likvids- och kreditkvalitet ska instituten själva i en bestämd valuta identifiera omsättningsbara tillgångar som är av hög respektive extremt hög likviditets- och kreditkvalitet. I väntan på en enhetlig definition får de behöriga myndigheterna, med beaktande av de kriterier som anges i artikel 509.3, 509.4 och 509.5, tillhandahålla generell vägledning, som instituten ska följa när de identifierar tillgångar av hög och extremt hög likviditets- och kreditkvalitet. I avsaknad av sådan vägledning ska instituten använda transparenta och objektiva kriterier för detta ändamål, däribland vissa eller samtliga av de kriterier som anges i artikel 509.3, 509.4 och 509.5.
2.Följande ska inte betraktas som likvida tillgångar:
Tillgångar som har emitterats av ett kreditinstitut, såvida de inte uppfyller något av följande villkor:
De är obligationer som är berättigade till den behandling som anges i artikel 129.4 eller 129.5 eller instrument med bakomliggande tillgångar om de visar sig vara av högsta kreditkvalitet fastställd av EBA i enlighet med kriterierna i artikel 509.3, 509.4 och 509.5.
De är säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162, men inte sådana som avses i led i i det här ledet.
Kreditinstitutet har inrättats av den nationella eller regionala regeringen i en medlemsstat och denna regering har skyldighet att skydda institutets finansiella status och säkerställa dess fortlevnad under hela dess livstid, eller genom att tillgången garanteras uttryckligen av regeringen eller minst 90 % av de lån som institutet beviljat är direkt eller indirekt garanterade av regeringen och tillgången används huvudsakligen för att finansiera subventionerade lån som beviljas på icke konkurrensutsatt, icke vinstdrivande grund i syfte att främja regeringens offentliga politiska mål.
Nya tillgångar som tillhandahålls institutet som säkerhet inom ramen för finansiella transaktioner avseende omvända repor och transaktioner för värdepappersfinansiering och som innehas av institutet endast i syfte att reducera kreditrisken och som inte är tillgängliga för användning av institutet enligt lag och avtal.
Tillgångar som har emitterats av något av följande:
Ett värdepappersföretag.
Ett försäkringsföretag.
Ett finansiellt holdingföretag.
Ett blandat finansiellt holdingföretag.
Någon annan enhet som i sin huvudsakliga verksamhet utför en eller flera av de verksamheter som är förtecknade i bilaga I till direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/2160
3.I enlighet med punkt 1 ska instituten som likvida tillgångar endast rapportera de tillgångar som uppfyller följande villkor:
Tillgångarna är ointecknade eller tillgängliga inom säkerhetspooler som ska användas för att erhålla ytterligare finansiering inom ramen för beviljade eller, om poolen förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu ej finansierade kreditlimiter som är tillgängliga för institutet.
Tillgångarna är inte emitterade av institutet självt eller av dess moderinstitut eller dotterinstitut eller något annat dotterföretag till institutets moderinstitut eller finansiella moderholdingföretag.
Tillgångarnas pris är föremål för en allmän överenskommelse mellan marknadsdeltagare och kan lätt observeras på marknaden, eller kan fastställas med en formel som är lätt att beräkna på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter och är inte beroende av starka antaganden vilket brukar vara fallet för strukturerade eller exotiska produkter.
Tillgångarna är noterade på en erkänd börs eller de är överlåtbara genom direkt försäljning eller via en enkel repa på repomarknader; dessa kriterier ska bedömas separat för varje marknad.
De villkor som avses i första stycket c och d ska inte gälla för de tillgångar som avses i punkt 1 a, e och f.
Förordning (EU) 2019/876
4.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1, 3 och 3 ska instituten i avvaktan på specificeringen av ett bindande likviditetskrav i enlighet med artikel 460 och i enlighet med punkt 1 andra stycket i den här artikeln rapportera om
andra tillgångar som inte är belåningsbara i centralbanken men överlåtbara, såsom aktier och guld, utifrån transparenta och objektiva kriterier, inbegripet vissa eller alla kriterier som är förtecknade i artikel 509.3, 509.4 och 509.5,
andra tillgångar som är belåningsbara i centralbanken och överlåtbara, såsom instrument med bakomliggande tillgångar av högsta kreditkvalitet fastställd av EBA i enlighet med kriterierna i artikel 509.3, 509.4 och 509.5,
andra tillgångar som är belåningsbara i centralbanken men inte överlåtbara såsom kreditfordringar, fastställda av EBA i enlighet med kriterierna i artikel 509.3, 509.4 och 509.5.
5.Aktier eller andelar i fonder får behandlas som likvida tillgångar upp till ett absolut belopp på 500 miljoner EUR eller motsvarande belopp i den nationella valutan av varje enskilt instituts portfölj av likvida tillgångar, under förutsättning att kraven som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda och att fonden, utöver derivat för att reducera ränterisk, kreditrisk eller valutarisk, enbart investerar i likvida tillgångar enligt punkt 1 i den här artikeln.
En fonds användning eller potentiella användning av derivatinstrument för att säkra risker i tillåtna placeringar ska inte hindra fonden från att godtas för den behandling som avses i första stycket i denna punkt. När fondens aktier eller andelar inte regelbundet marknadsvärderas av sådana tredje parter som avses i artikel 418.4 a och b och den behöriga myndigheten inte är övertygad om att institutet har utvecklat robusta metoder och processer för sådana värderingar enligt artikel 418.4, ska aktier eller andelar i fonden inte behandlas som likvida tillgångar.
Förordning (EU) 2019/876
6.Om en likvid tillgång upphör att uppfylla de krav för likvida tillgångar som anges i denna artikel får ett institut ändå fortsätta att betrakta den som en likvid tillgång under en ytterligare period på 30 dagar. Om en likvid tillgång i en fond upphör att vara godtagbar för den behandling som anges i punkt 5, kan aktier eller andelar i fonden ändå betraktas som en likvid tillgång under en ytterligare period på 30 dagar, förutsatt att dessa tillgångar inte överskrider 10 % av fondens samlade tillgångar.
Förordning (EU) 2019/876
7.har upphävts genom förordning (EU) 2019/876.
Artikel 417 Operativa krav för innehav av likvida tillgångar
Institutet ska endast rapportera innehav av likvida tillgångar som uppfyller följande villkor som likvida tillgångar:
De är ändamålsenligt diversifierade. Diversifiering krävs inte när det gäller tillgångar som motsvarar artikel 416.1 a, b och c.
De kan rättsligt och i praktiken lätt och snabbt när som helst under de närmaste 30 dagarna likvideras genom direkt försäljning eller via en bilateral repa på en godkänd repomarknad för att möta förfallande ingångna förpliktelser. De likvida tillgångar som avses i artikel 416.1 c vilka innehas i tredjeländer där det finns överföringsbegränsningar eller som är denominerade i icke-konvertibla valutor ska endast vara tillgängliga i den mån de motsvarar utflöden i det berörda tredjelandet eller den berörda valutan såvida inte institutet kan visa de behöriga myndigheterna att de på ett tillbörligt sätt säkrat valutarisken.
De likvida tillgångarna kontrolleras av en funktion för likviditetsförvaltning.
En andel av de likvida tillgångarna, med undantag för de tillgångar som anges i artikel 416.1 a, c, e och f, likvideras regelbundet och minst en gång per år genom direkt försäljning eller via bilaterala repor på en godkänd repomarknad i syfte att
pröva tillträdet till marknaden för dessa tillgångar,
pröva effektiviteten i institutets processer för likvidering av tillgångar,
pröva tillgångarnas användbarhet,
minimera risken för negativa signaler under en stressperiod.
Prisrisker förknippade med tillgångarna får säkras, men de likvida tillgångarna måste omfattas av ändamålsenliga interna arrangemang som säkerställer att de vid behov är obehindrat tillgängliga för finansförvaltningen, och särskilt att de inte kommer att användas i andra pågående operationer, däribland
risksäkring eller andra handelsstrategier,
tillhandahållande av kreditförstärkningar i strukturerade transaktioner,
som täckning för operativa kostnader.
Valören av de likvida tillgångarna stämmer överens med fördelningen per valuta av likviditetsutflöden efter avdrag för inflöden.
Artikel 418 Värdering av likvida tillgångar
1.Värdet på en likvid tillgång som ska rapporteras ska vara dess marknadsvärde, med hänsyn tagen till lämpliga nedsättningar som åtminstone reflekterar durationen, kredit och likviditetsrisken samt typiska nedsättningar för repor under perioder av allmänna störningar på marknaden. Nedsättningarna ska vara minst 15 % för de tillgångar som anges i artikel 416.1 d. Om institutet säkrar prisrisken förknippade med tillgången, ska det ta hänsyn till det kassaflöde som genereras vid en eventuell stängning av säkringen.
2.Andelar i fonder i enlighet med artikel 416.6 ska nedsättas genom en genomlysning av de underliggande tillgångarna enligt följande:
0 % för de tillgångar som anges i artikel 416.1 a.
5 % för de tillgångar som anges i artikel 416.1 b och c.
20 % för de tillgångar som anges i artikel 416.1 d.
3.Den genomlysningsmetod som avses i punkt 2 ska tillämpas enligt följande:
När institutet känner till en fonds underliggande exponeringar, får det göra en genomlysning av dessa underliggande exponeringar för att hänföra dem till artikel 416.1 a–d.
När institutet inte känner till en fonds underliggande exponeringar, ska det antas att fonden investerar upp till den högsta tillåtna gränsen i fallande ordning i de tillgångstyper som avses i artikel 416.1 a–d tills dess att den maximala totala investeringsgränsen är nådd.
4.Instituten ska utarbeta robusta metoder och processer för att beräkna och rapportera marknadsvärde och nedsättningar för aktier eller andelar i fonder. Endast om de nöjaktigt kan visa den behöriga myndigheten att den väsentliga innebörden av exponeringen inte motiverar att egna metoder utarbetas får institut använda sig av följande tredjeparter för att beräkna och rapportera nedsättningarna för aktier eller andelar i fondföretag i enlighet med de metoder som anges i punkt 3 a och b:
Fondens förvaringsinstitut, under förutsättning att fonden uteslutande investerar i värdepapper och deponerar samtliga värdepapper hos detta förvaringsinstitut.
För andra fonder, fondens förvaltningsföretag, under förutsättning att fondens förvaltningsföretag uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a.
En extern revisor ska styrka att förvaringsinstitutets eller fondens förvaltningsföretags beräkningar är korrekta.
Artikel 419 Valutor med begränsningar för de likvida tillgångarnas tillgänglighet
1.EBA ska bedöma institutens tillgång av de likvida tillgångar som avses i artikel 416.1 b i de valutor som är relevanta för institut som är etablerade i unionen.
2.När det motiverade behovet av likvida tillgångar mot bakgrund av kravet i artikel 412 överskrider tillgängligheten av dessa likvida tillgångar i en valuta ska ett eller flera av följande undantag tillämpas:
Genom undantag från artikel 417 f får den likvida tillgångens denominering avvika från fördelningen per valuta av likviditetsutflöden efter avdrag för likviditetsinflöden.
För valutor i medlemsstater eller tredjeländer får de likvida tillgångar som krävs ersättas med kreditlimiter från centralbanken i medlemsstaten eller tredjelandet som enligt avtal oåterkalleligen lämnas för de närmaste 30 dagarna till ett rimligt pris, oberoende av det belopp som för närvarande utnyttjas, förutsatt att medlemsstatens eller tredjelandets behöriga myndigheter gör detsamma och att den medlemsstaten eller tredjelandet har jämförbara rapporteringskrav.
Om det finns ett underskott av tillgångar på nivå 1 får ytterligare tillgångar på nivå 2A innehas av institutet, med förbehåll för högre nedsättningar, och eventuella tak som är tillämpliga på dessa tillgångar i enlighet med den delegerade akt som avses i 460.1 får ändras.
Förordning (EU) 2019/876
3.De undantag som tillämpas enligt punkt 2 ska stå i omvänd proportion till tillgängligheten för de berörda tillgångarna. Institutens motiverade behov ska bedömas med beaktande av deras möjlighet att genom sund likviditetsförvaltning minska behovet av dessa likvida tillgångar och andra marknadsdeltagares innehav av dessa tillgångar.
4.EBA ska utveckla förslag till tekniska standarder för genomförande med en förteckning över de valutor som uppfyller de villkor som anges i denna artikel.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 31 mars 2014.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de undantag som avses i punkt 2, inbegripet villkoren för tillämpningen av dessa.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 420 Likviditetsutflöden
1.I avvaktan på specificeringen av ett likviditetskrav i enlighet med artikel 460 ska de likviditetsutflöden som ska rapporteras inbegripa följande:
Det aktuella utestående beloppet för inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 421.
De aktuella utestående beloppen för andra skulder som förfaller, kan bli föremål för begäran om återbetalning från de emitterande instituten eller tillhandahållaren av finansieringen eller innebära en underförstådd förväntan från tillhandahållaren av finansieringen om att institutet kommer att betala tillbaka skulden under de närmaste 30 dagarna i enlighet med artikel 422.
De ytterligare likviditetsutflöden som avses i artikel 423.
Det största belopp som kan utnyttjas under de närmaste 30 dagarna från outnyttjade beviljade krediter och likviditetsfaciliteter, i enlighet med artikel 424
De ytterligare likviditetsutflöden som identifieras vid bedömningen i enlighet med punkt 2.
2.Instituten ska regelbundet bedöma sannolikheten för och den potentiella volymen likviditetsutflöden under de närmaste 30 dagarna i fråga om produkter och tjänster som inte faller under artiklarna 422, 423 och 424 och som de erbjuder eller finansierar och som potentiella köpare skulle anse vara förknippade med dem, inbegripet, men inte begränsat till likviditetsflöden som beror på eventuella avtalsarrangemang som poster utanför balansräkningen och villkorade finansieringsåtaganden, inbegripet – men inte begränsat till – beviljade finansieringsfaciliteter, outnyttjade lån och förskott till motparter som inte är hushållskunder, inteckningar som har överenskommits men ännu inte utnyttjats, kreditkort, övertrasseringar, planerade kapitalutflöden kopplade till förnyande eller utökning av nya kundkrediter eller kundlån, planerade derivatskulder och handelsfinansrelaterade produkter utanför balansräkningen, i enlighet med artikel 429 och bilaga I. Dessa utflöden ska bedömas mot bakgrund av ett kombinerat idiosynkratiskt och marknadsomfattande stresscenario.
Vid denna bedömning ska instituten särskilt ta hänsyn till de väsentliga skador på deras anseende som kan uppstå, om de inte tillhandahåller likviditetsstöd för sådana produkter eller tjänster. Instituten ska till de behöriga myndigheterna minst en gång per år rapportera sådana produkter och tjänster för vilka sannolikheten för och den potentiella volymen likviditetsutflöden som avses i första stycket är väsentlig och de behöriga myndigheterna ska fastställa vilka utflöden som ska tilldelas dem. De behöriga myndigheterna får tillämpa en utflödessats på upp till 5 % för handelsfinansrelaterade produkter utanför balansräkningen, i enlighet med artikel 429 och bilaga I.
De behöriga myndigheterna ska minst en gång per år rapportera till EBA för vilka typer av produkter och tjänster de har fastställt utflöden på grundval av institutens rapporter. De ska i denna rapport också förklara den metod som har tillämpats för att fastställa utflödena.
Artikel 421 Likviditetsutflöden från inlåning från allmänheten
1.Instituten ska separat rapportera det belopp för inlåning från allmänheten som täcks av insättningsgaranti i enlighet med direktiv 94/19/EG eller en likvärdig insättningsgaranti i ett tredjeland och multiplicera med minst 5 %, när insättningen
ingår i en etablerad relation som innebär att uttag är mycket osannolikt,
ingår i ett transaktionskonto, inbegripet konton på vilka lön regelbundet sätts in.
2.Instituten ska multiplicera övrig inlåning från allmänheten, vilka inte avses i punkt 1, med minst 10 %.
3.EBA ska senast den 1 januari 2014, med beaktande av lokala insättares beteende i enlighet med rekommendationer från behöriga myndigheter, offentliggöra riktlinjer för kriterier i syfte att fastställa villkor för tillämpningen av punkterna 1 och 2 i fråga om identifieringen av inlåning från allmänheten som omfattas av andra utflöden samt definitionerna av sådana produkter för tillämpningen av denna avdelning. Dessa riktlinjer ska beakta sannolikheten för att dessa insättningar leder till likviditetsutflöden under de närmaste 30 dagarna. Dessa utflöden ska bedömas mot bakgrund av ett kombinerat idiosynkratiskt och marknadsomfattande stresscenario.
4.Instituten ska trots det som anges i punkterna 1 och 2 multiplicera inlåning från allmänheten i tredjeländer med en större procentandel än vad som anges i dessa punkterna om denna procentandel anges i jämförbara rapporteringskrav i det tredjelandet.
5.Instituten får utesluta vissa tydligt avgränsade kategorier av inlåning från allmänheten från beräkningen av utflödena, förutsatt att institutet i varje enskilt fall mycket noggrant tillämpar följande för hela kategorin av sådana insättningar, utom under enskilt motiverade svåra omständigheter för insättaren:
Insättaren får inte ta ut insättningen inom 30 dagar.
För förtida uttag inom 30 dagar ska insättaren betala en straffavgift som inbegriper förlusten av ränta mellan dagen för uttaget och den avtalsenliga förfallodagen plus en väsentlig straffavgift som inte behöver överstiga den ränta som ska betalas för den tid som har gått mellan dagen för insättningen och dagen för uttaget.
Artikel 422 Likviditetsutflöden från andra skulder
1.Instituten ska multiplicera skulder som uppstår till följd av institutets egna rörelsekostnader med 0 %.
2.Instituten ska multiplicera skulder som uppstår till följd av utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192.3 med
0 % upp till värdet av de likvida tillgångarna i enlighet medartikel 418, om de är säkerställda med tillgångar som kan klassificeras som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416,
100 % över värdet av de likvida tillgångarna i enlighet med artikel 418, om de är säkerställda med tillgångar som kan klassificeras som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416,
100 % om de är säkerställda med tillgångar som inte kan klassificeras som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416, med undantag för transaktioner som täcks av led d och e i denna punkt.
25 %, om de är säkerställda med tillgångar som inte kan klassificeras som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416 och långivaren är staten, ett offentligt organ i den medlemsstat där kreditinstitutet har auktoriserats eller har etablerat en filial, eller en multilateral utvecklingsbank. Offentliga organ som erhåller denna behandling begränsas till sådana som har en riskvikt på 20 % eller lägre enligt del 3 avdelning II kapitel 2.
0 % om långivaren är en centralbank.
3.Instituten ska multiplicera skulder som uppstår till följd av insättningar som måste bibehållas
av insättaren för att erhålla clearingtjänster, förvaringstjänster eller betalningshanteringstjänster eller andra jämförbara tjänster från institutet,
i samband med delning av gemensamma uppgifter inom ramen för ett institutionellt skyddssystem som uppfyller kraven i artikel 113.7 eller som en lagstadgad eller obligatorisk minimiinsättning av en annan enhet som är medlem i samma institutionella skyddssystem,
av insättaren inom ramen för en annan etablerad operativ relation än det som avses i led a,
av insättaren för att erhålla kontanttransaktions- och clearingtjänster och centrala kreditinstituttjänster och om kreditinstitutet ingår i ett nätverk enligt bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvarande,
med 5 % i fråga om led a i den mån de omfattas av en insättningsgaranti i enlighet med direktiv 94/19/EG eller en likvärdig insättningsgaranti i ett tredjeland och i övriga fall med 25 %.
Inlåning från kreditinstitut som placeras i centrala kreditinstitut som anses vara likvida tillgångar i enlighet med artikel 416.1 f ska multipliceras med 100 % utflödesats.
4.De tjänster i samband med clearing, förvaring, betalningshantering eller andra motsvarande tjänster som avses i punkt 3 a och d ska endast gälla sådana tjänster i den utsträckning som tjänsterna utförs inom ramen för en etablerad relation som insättaren i väsentlig grad är beroende av. Tjänsterna ska inte enbart bestå i korrespondentbankverksamhet eller prime brokerage-tjänster och instituten ska ha belägg för att kunden inte kan ta ut belopp som lagligen ska betalas inom en 30-dagarsperiod utan att den operativa driften skadas.
I väntan på en enhetlig definition av etablerad operativ relation enligt punkt 3 c ska instituten själva fastställa kriterier för vad som betecknar en etablerad operativ relation för vilken de har belägg för att kunden inte kan ta ut belopp som lagligen ska betalas inom en 30-dagarsperiod utan att den operativa driften skadas, och rapportera kriterierna till de behöriga myndigheterna. I avsaknad av en enhetlig definition får de behöriga myndigheterna tillhandahålla generell vägledning som instituten ska följa när de identifierar inlåning som bibehålls av insättaren inom ramen för en etablerad operativ relation.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska multiplicera skulder som uppstår till följd av insättningar från kunder som inte är finansiella kunder med 40 % om de inte omfattas av punkterna 3 och 4 med och ska multiplicera beloppet för dessa skulder som omfattas av en insättningsgaranti i enlighet med direktiv 94/19/EG eller en likvärdig insättningsgaranti i ett tredje land med 20 %.
6.Instituten ska ta hänsyn till de förväntade likviditetsutflöden och likviditetsinflöden inom 30-dagarsperioden till följd av de avtal som förtecknas i bilaga II på nettobasis över motparterna och multiplicera dessa med 100 %, om det uppstår ett nettolikviditetsutflöde. Med nettobasis avses också netto efter säkerhet som ska tas emot och som kan klassificeras som likvida tillgångar enligt artikel 416.
7.Instituten ska rapportera övriga skulder som inte omfattas av punkterna 1–5 separat.
8.Behöriga myndigheter får tillåta att en lägre utflödesprocentandel tillämpas från fall till fall på de skulder som avses i punkt 7, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Motparten är något av följande:
ett moder- eller dotterinstitut till institutet eller moder- eller dottervärdepappersföretag till institutet eller ett annat dotterföretag till samma moderinstitut eller modervärdepappersföretag,
motparten är knuten till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU,
ett institut som omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7, eller
det centrala institutet eller medlem i ett nätverk i enlighet med artikel 400.2 d.
Det finns skäl att förvänta sig ett lägre utflöde under de närmaste 30 dagarna även vid ett kombinerat idiosynkratiskt och marknadsomfattande stresscenario.
Ett motsvarande symmetriskt eller mer konservativt inflöde tillämpas av motparten genom undantag från artikel 425.
Institutet och motparten är etablerade i samma medlemsstat.
Förordning (EU) 2019/2033
9.De behöriga myndigheterna får göra undantag från villkoren i punkt 8 d, om artikel 20.1 b tillämpas. I så fall ska ytterligare objektiva kriterier i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460 uppfyllas. Om ett sådant lägre likviditetsutflöde får tillämpas, ska de behöriga myndigheterna informera EBA om resultatet av den process som avses i artikel 20.1 b. De behöriga myndigheterna ska regelbundet kontrollera att villkoren för sådana lägre utflöden är uppfyllda.
10.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera de objektiva kriterier som avses i punkt 9.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2015.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 423 Ytterligare likviditetsutflöden
1.Andra säkerheter än tillgångar som avses i artikel 416.1 a, b och c som institutet ställer som säkerhet för de avtal som förtecknas i bilaga II, samt för kreditderivat, ska omfattas av ett ytterligare utflöde på 20 %.
2.Ett institut ska inom 30 dagar efter en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet underrätta de behöriga myndigheterna om alla avtal som det har ingått vilkas avtalsvillkor leder till likviditetsutflöden eller ytterligare behov av att ställa säkerheter. Om de behöriga myndigheterna anser dessa att avtal är väsentliga i förhållande till institutets potentiella likviditetsutflöden ska de kräva att institutet lägger till ett ytterligare likviditetsutflöde för dessa avtal, som ska motsvara de ytterligare behoven att ställa säkerheter som följer av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet, t.ex. genom att dess externa kreditvärdering sänks med tre steg. Institutet ska regelbundet se över omfattningen av den väsentliga försämringen mot bakgrund av vad som är relevant enligt de avtal som det har ingått, och anmäla resultatet av sin översyn till de behöriga myndigheterna.
Förordning (EU) 2019/876
3.Institutet ska lägga till ett ytterligare utflöde som ska motsvara de behov att ställa säkerheter som skulle uppstå till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på institutets derivattransaktioner, om de är väsentliga.
EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar under vilka villkor begreppet väsentlighet får tillämpas och som specificerar metoderna för att mäta ytterligare utflöde.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 mars 2014.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
4.Institutet ska lägga till ett ytterligare utflöde som motsvarar marknadsvärdet på värdepapper eller andra tillgångar som blankats och ska levereras inom en 30-dagarsperiod, såvida institutet inte äger de värdepapper som ska levereras eller har lånat dem på villkor som innebär att de ska återlämnas först efter 30-dagarsperioden och värdepapperen inte ingår i institutets likvida tillgångar.
5.Institutet ska lägga till ett ytterligare likviditetsutflöde som motsvarar
den överskjutande säkerhet som institutet innehar och som enligt avtal när som helst kan begäras åter av motparten,
säkerheter som ska återlämnas till en motpart,
säkerheter som motsvarar tillgångar som kan kvalificeras som likvida tillgångar enligt artikel 416 och som kan ersättas med tillgångar som inte motsvarar tillgångar som kan kvalificeras som likvida tillgångar enligt artikel 416 utan institutets medgivande.
6.Inlåning som erhållits som säkerhet ska inte anses vara skulder vid tillämpningen av artikel 422 utan i tillämpliga fall omfattas av bestämmelserna i denna artikel.
Artikel 424 Likviditetsutflöden från kredit- och likviditetsfaciliteter
1.Instituten ska rapportera likviditetsutflöden från beviljade kreditfaciliteter och beviljade likviditetsfaciliteter, vilka ska fastställas som en procentandel av det högsta belopp som kan utnyttjas inom de närmaste 30 dagarna. Detta högsta belopp som kan utnyttjas får uppskattas med hänsyn till nettovärdet enligt artikel 420.2 för handelsfinansieringsposter utanför balansräkningen och med hänsyn till nettovärdet i enlighet med artikel 418 av den säkerhet som ska ställas om institutet kan återanvända säkerheten och om säkerheten innehas i form av likvida tillgångar i enlighet med artikel 416. Den säkerhet som ska ställas ska inte vara tillgångar utfärdade av facilitetens motpart eller någon av dess anknutna enheter. Om institutet har tillgång till den information som krävs, ska det högsta belopp som kan utnyttjas för kredit- och likviditetsfaciliteter fastställas som det högsta belopp som skulle kunna tas ut med hänsyn till motpartens egna förpliktelser eller med hänsyn till den på förhand fastställda avtalsenliga planen med förfallodag inom de närmaste 30 dagarna.
2.Det högsta belopp som kan utnyttjas från outnyttjade beviljade kreditfaciliteter och outnyttjade beviljade likviditetsfaciliteter inom de närmaste 30 dagarna ska multipliceras med 5 %, om de kan hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller metoden för intern riskklassificering för kreditrisk.
3.Det högsta belopp som kan utnyttjas från outnyttjade beviljade kreditfaciliteter och outnyttjade beviljade likviditetsfaciliteter inom de närmaste 30 dagarna ska multipliceras med 10 % om de uppfyller följande villkor:
De kan inte hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller metoden för intern riskklassificering för kreditrisk.
De har tillhandahållits kunder som inte är finansiella kunder.
De har inte tillhandahållits i syfte att ersätta kundens finansiering i lägen där denne inte kan tillgodose sina finansieringsbehov via de finansiella marknaderna.
4.Det beviljade beloppet för en likviditetsfacilitet som har tillhandahållits ett specialföretag för värdepapperisering i syfte att göra det möjligt för det specialföretaget att förvärva andra tillgångar än värdepapper från kunder som inte är finansiella kunder ska multipliceras med 10 %, förutsatt att det beviljade beloppet överstiger summan av nuvarande tillgångar förvärvade från kunder och om det högsta belopp som kan tas ut är avtalsenligt begränsat till summan av de nuvarande förvärvade tillgångarna.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska rapportera det högsta belopp som kan utnyttjas från andra outnyttjade beviljade kreditfaciliteter och outnyttjade beviljade likviditetsfaciliteter inom de närmaste 30 dagarna. Det gäller särskilt i följande fall:
Andra likviditetsfaciliteter som institutet har beviljat specialföretag för värdepapperisering än de som avses i punkt.
Arrangemang som innebär att institutet är skyldigt att köpa eller byta tillgångar från ett specialföretag för värdepapperisering.
Faciliteter som ställts ut till kreditinstitut.
Faciliteter som ställts ut till finansiella institut och värdepappersföretag.
6.Institut som har inrättats och finansieras av åtminstone en central eller regional regering i en medlemsstat får genom undantag från punkt 5 tillämpa de behandlingar som anges i punkterna 2 och 3 även på kredit- och likviditetsfaciliteter som tillhandahålls institut med det enda syftet att direkt eller indirekt finansiera subventionerade lån som kan hänföras till de exponeringsklasser som avses i de punkterna. Om sådana subventionerade lån beviljas via ett annat institut som förmedlare (pass through-lån), får symmetriska in- och utflöden tillämpas av instituten, genom undantag från artikel 425.2 g. Sådana subventionerade lån ska endast vara tillgängliga för personer som inte är finansiella kunder på icke konkurrensutsatt och icke vinstdrivande grund i syfte att främja offentliga politiska mål för unionen och/eller den centrala eller regionala regeringen i medlemsstaten. Det ska endast vara möjligt att utnyttja sådana faciliteter efter en rimligen förväntad begäran om ett subventionerat lån och upp till beloppet för en sådan begäran, kopplat till en resulterande rapport om användningen av de utbetalade medlen.
Artikel 425 Likviditetsinflöden
1.Instituten ska rapportera sina likviditetsinflöden. Likviditetsinflödena ska vara begränsade till 75 % av likviditetsutflödena. Instituten får undanta likviditetsinflöden från insättningar som görs hos andra institut och som är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 113.6 eller 113.7 i denna förordning från den begränsningen.
Instituten får från denna begränsning undanta likviditetsinflöden från fordringar på låntagare och investerare i obligationer när dessa inflöden är säkerställda med panträtt som finansieras genom sådana obligationer som kvalificerar för den behandling som föreskrivs i artikel 129.4, 129.5 eller 129.6 i denna förordning eller genom säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162. Instituten får undanta inflöden från subventionerade lån som instituten har förmedlat (pass through-lån). Med förbehåll för ett förhandsgodkännande från den behöriga myndighet som är ansvarig för tillsyn på individuell nivå, får institutet helt eller delvis undanta inflöden där tillhandahållaren av likviditet är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett moder- eller dottervärdepappersföretag till institutet eller ett annat dotterföretag till samma moderföretag eller modervärdepappersföretag eller har ett sådant samband till institutet som anges i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.
Förordning (EU) 2019/2160
2.Likviditetsinflödena ska mätas under de närmaste 30 dagarna. De ska endast omfatta avtalsenliga inflöden från exponeringar som inte har förfallit för vilka institutet inte har något skäl att förvänta sig betalningsunderlåtenhet inom 30-dagarsperioden. Likviditetsinflödena ska rapporteras i sin helhet, med följande likviditetsinflöden rapporterade separat:
Fordringar på kunder som inte är finansiella kunder för betalning av kapitalbelopp ska räknas ned med 50 % av värdet eller av de avtalsenliga förpliktelserna gentemot dessa kunder om att förlänga finansieringen, beroende på vilket värde som är högst. Detta ska inte tillämpas på fordringar från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsdrivna transaktioner i enlighet med definitionen i artikel 192.3, där säkerhet har ställts i form av likvida tillgångar i enlighet med artikel 416 enligt led d i denna punkt.
Med avvikelse från första stycket i denna punkt får de institut som har erhållit en utfästelse enligt artikel 424.6 om att de ska betala ut ett subventionerat lån till en slutlig mottagare beakta ett likviditetsinflöde upp till det belopp som motsvarar det utflöde som de tillämpar på den motsvarande förpliktelse att bevilja sådana subventionerade lån.
Fordringar från handelsfinansieringstransaktioner enligt artikel 162.3 andra stycket b med upp till 30 dagars återstående löptid ska till fullo beaktas som inflöden.
Lån med obestämt slutdatum för avtalet ska beaktas med ett 20-procentigt inflöde, förutsatt att institutet enligt avtalet har rätt att ta ut och begära betalning inom 30 dagar.
Fordringar från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsdrivna transaktioner i enlighet med definitionen i artikel 192.3, där säkerhet har ställts i form av likvida tillgångar i enlighet med artikel 416.1, ska inte beaktas upp till nettovärdet med hänsyn för nedsättningar av de likvida tillgångarna och ska beaktas till fullo för den återstående fordran.
Fordringar som det institut som är skyldigt dessa belopp behandlar i enlighet med artikel 422.3 och 422.4 ska multipliceras med ett motsvarande symmetriskt inflöde.
Fordringar från positioner i större aktieindexinstrument, förutsatt att det inte sker någon dubbelräkning med likvida tillgångar.
Alla outnyttjade kredit- eller likviditetsfaciliteter och andra eventuella erhållna förpliktelser ska inte beaktas.
Förordning (EU) 2019/876
3.Förväntade likviditetsutflöden och likviditetsinflöden inom 30-dagarsperioden till följd av de avtal som förtecknas i bilaga II ska avspeglas på nettobasis över motparterna och multipliceras med 100 % av ett nettoinflöde. Med nettobasis avses också netto efter säkerhet som ska tas emot och som kan klassificeras som likvida tillgångar enligt artikel 416.
4.De behöriga myndigheterna får genom undantag från punkt 2 g ge institutet tillstånd att tillämpa ett högre likviditetsinflöde från fall till fall för kredit- och likviditetsfaciliteter, när samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det finns skäl att förvänta sig ett högre likviditetsinflöde, även när insättaren befinner sig i en kombinerad marknadsstress och idiosynkratisk stress.
Motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet eller ett annat dotterföretag till samma moderföretag eller knuten till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG eller medlem i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i denna förordning eller det centrala institutet eller en medlem i ett nätverk som omfattas av det undantag som avses i artikel 10 i denna förordning.
Ett motsvarande symmetriskt eller mer konservativt likviditetsutflöde tillämpas av motparten med avvikelse från artiklarna 422, 423 och 424.
Institutet och motparten ska vara etablerade i samma medlemsstat.
4.722De behöriga myndigheterna får genom undantag från punkt 2 g ge institutet tillstånd att tillämpa ett högre likviditetsinflöde från fall till fall för kredit- och likviditetsfaciliteter, när samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det finns skäl att förvänta sig ett högre likviditetsinflöde, även när insättaren befinner sig i en kombinerad marknadsstress och idiosynkratisk stress.
Motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet eller ett annat dotterföretag till samma moderföretag eller knuten till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU eller medlem i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i denna förordning eller det centrala institutet eller en medlem i ett nätverk som omfattas av det undantag som avses i artikel 10 i denna förordning.
Ett motsvarande symmetriskt eller mer konservativt likviditetsutflöde tillämpas av motparten med avvikelse från artiklarna 422, 423 och 424.
Institutet och motparten ska vara etablerade i samma medlemsstat.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.De behöriga myndigheterna får göra undantag från villkoret i punkt 4 d, om artikel 20.1 b tillämpas. I så fall ska ytterligare objektiva kriterier i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460 uppfyllas. Om ett sådant högre likviditetsutflöde får tillämpas, ska de behöriga myndigheterna informera EBA om resultatet av den process som avses i artikel 20.1 b. De behöriga myndigheterna ska regelbundet kontrollera att villkoren för sådana högre likviditetsutflöden är uppfyllda.
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera de ytterligare objektiva kriterier som avses i punkt 5.
EBA ska översända dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2015.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
7.Instituten ska inte rapportera inflöden från någon av de likvida tillgångar som rapporteras i enlighet med artikel 416, med undantag för fordringar på tillgångar som inte avspeglas i tillgångens marknadsvärde.
8.Institutet ska inte rapportera inflöden från nyingångna skyldigheter.
9.Instituten ska endast beakta likviditetsinflöden som ska tas emot tredjeländer med överföringsbegränsningar eller som är denominerade i icke-konvertibla valutor i den mån de motsvarar utflöden i det berörda tredjelandet respektive den berörda valutan.
Artikel 426 Uppdatering av framtida likviditetskrav
När kommissionen har antagit en delegerad akt för att specificera likviditetskraven i enlighet med artikel 460, får EBA utarbeta ett förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera villkoren i artikel 421.1, 422, med undantag av punkterna 8, 9 och 10 i den artikeln, och artikel 424 för att beakta internationellt överenskomna standarder.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Avdelning III Rapportering om stabil finansiering
Artikel 427 Poster som ger stabil finansiering
1.Instituten ska i enlighet med rapporteringskraven i artikel 415.1 och de enhetliga rapporteringsformaten som avses i artikel 415.3 till de behöriga myndigheterna rapportera följande poster och deras komponenter för att möjliggöra en bedömning av tillgängligheten till stabil finansiering:
Följande kapitalbas, om lämpligt med avräkning av
primärkapitalinstrument,
supplementärkapitalinstrument,
andra preferensaktier och kapitalinstrument utöver tillåtet supplementärkapitalbelopp med en effektiv löptid på ett år eller mer.
Följande skulder, som inte ingår i led a:
Inlåning från allmänheten vilka är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 421.1.
Inlåning från allmänheten vilka är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 421.2.
Insättningar som är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 422.3 och 422.4.
Av de insättningar som avses i led iii, de som omfattas av ett system för insättningsgaranti i enlighet med direktiv 94/19/EG eller ett motsvarande system för insättningsgaranti i ett tredjeland och insättningsgarantier i enlighet med artikel 421.1.
Av de insättningar som avses i led iii, de som omfattas av artikel 422.3 b.
Av de insättningar som avses i led iii, de som omfattas av artikel 422.3 d.
Insatta belopp som inte omfattas av led i, ii eller iii, om de inte har satts in av finansiella kunder.
All finansiering från finansiella kunder.
Separat från belopp som omfattas av led vii respektive viii, finansiering från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192.3,
vilken är säkrad med tillgångar som skulle vara kvalificerade som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416,
vilken är säkrad med andra tillgångar.
Skulder som uppstår till följd av utgivna värdepapper som är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning eller till följd av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162.
Följande andra skulder som härrör från emitterade värdepapper som inte omfattas av led a:
Skulder som härrör från emitterade värdepapper med en effektiv löptid på ett år eller mer.
Skulder som härrör från emitterade värdepapper med en effektiv löptid på mindre än ett år.
Alla övriga skulder.
Förordning (EU) 2019/2160
2.I tillämpliga fall ska alla poster redovisas under följande fem kategorier efter tidigaste förfallodag och det tidigaste datum då de enligt avtalet kan bli föremål för begäran om utbetalning:
Inom tre månader.
Mellan tre och sex månader.
Mellan sex och nio månader.
Mellan nio och tolv månader.
Efter tolv månader.
Artikel 428 Poster som kräver stabil finansiering
1.Följande poster ska, såvida de inte dras från kapitalbasen, rapporteras separat till de behöriga myndigheterna för att möjliggöra en bedömning av behovet av stabil finansiering:
vilken är säkrad med tillgångar som skulle vara kvalificerade som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416,
Följande värdepapper och penningmarknadsinstrument som inte omfattas av led a:
Tillgångar som är kvalificerade för kreditnivå 1 enligt artikel 122.
Tillgångar som är kvalificerade för kreditnivå 2 enligt artikel 122.
Övriga tillgångar.
Aktierelaterade värdepapper från icke-finansiella enheter som är noterade i ett stort index på en erkänd börs.
Andra aktierelaterade värdepapper.
Guld.
Andra ädelmetaller.
Icke förlängningsbara lån och fordringar, och separat sådana icke förlängningsbara lån och fordringar för vilka låntagarna
är andra fysiska personer än kommersiella enmansföretagare och partnerskap,
är små och medelstora företag som kan hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller internmetoden för kreditrisk eller till företag som omfattas av behandlingen i artikel 153.4, där den sammanlagda insättningen från kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning är mindre än 1 miljon EUR,
är suveräna stater, centralbanker och offentliga organ,
är andra kunder än finansiella kunder, vilka inte anges i leden i och ii,
är finansiella kunder, vilka inte anges i leden i, ii och iii, varav separat sådana som är kreditinstitut och andra finansiella kunder.
Icke förlängningsbara lån och fordringar enligt led g, varav separat sådana för vilka låntagarna
har säkerhet som ställts genom kommersiella fastigheter,
har säkerhet som ställts genom bostadsfastigheter,
är finansierade på matchande löptider (pass through) via obligationer som är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning eller via säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162.
Derivatfordringar.
Alla övriga tillgångar.
Outnyttjade beviljade kreditfaciliteter av medelrisktyp eller av medel-lågrisktyp enligt bilaga I.
Förordning (EU) 2019/2160
1.723Följande poster ska, såvida de inte dras från kapitalbasen, rapporteras separat till de behöriga myndigheterna för att möjliggöra en bedömning av behovet av stabil finansiering:
vilken är säkrad med tillgångar som skulle vara kvalificerade som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416,
Följande värdepapper och penningmarknadsinstrument som inte omfattas av led a:
Tillgångar som är kvalificerade för kreditnivå 1 enligt artikel 122.
Tillgångar som är kvalificerade för kreditnivå 2 enligt artikel 122.
Övriga tillgångar.
Aktierelaterade värdepapper från icke-finansiella enheter som är noterade i ett stort index på en erkänd börs.
Andra aktierelaterade värdepapper.
Guld.
Andra ädelmetaller.
Icke förlängningsbara lån och fordringar, och separat sådana icke förlängningsbara lån och fordringar för vilka låntagarna
är andra fysiska personer än kommersiella enmansföretagare och partnerskap,
är små och medelstora företag som kan hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller internmetoden för kreditrisk eller till företag som omfattas av behandlingen i artikel 153.4, där den sammanlagda insättningen från kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning är mindre än 1 miljon EUR,
är suveräna stater, centralbanker och offentliga organ,
är andra kunder än finansiella kunder, vilka inte anges i leden i och ii,
är finansiella kunder, vilka inte anges i leden i, ii och iii, varav separat sådana som är kreditinstitut och andra finansiella kunder.
Icke förlängningsbara lån och fordringar enligt led g, varav separat sådana för vilka låntagarna
har säkerhet som ställts genom kommersiella fastigheter,
har säkerhet som ställts genom bostadsfastigheter,
är finansierade på matchande löptider (pass through) via obligationer som är kvalificerade för den behandling som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning eller via säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162.
Derivatfordringar.
Alla övriga tillgångar.
Outnyttjade kreditfaciliteter som är kvalificerade som poster inom undergrupp 4, undergrupp 3 eller undergrupp 2 enligt bilaga I.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.I tillämpliga fall ska samtliga poster redovisas i de fem kategorier som beskrivs i artikel 427.2.
Avdelning IV Stabil nettofinansieringskvot
Kapitel 1 Stabil nettofinansieringskvot
Artikel 428a Tillämpning på gruppnivå
Om den stabila nettofinansieringskvot som avses i denna avdelning tillämpas på gruppnivå i enlighet med artikel 11.4, ska följande bestämmelser tillämpas:
När det gäller tillgångar och poster utanför balansräkningen i ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland där det enligt den nationella rätten gäller högre krav på stabil nettofinansiering för de faktorer som appliceras vid beräkningen av stabil finansiering än vad som anges i kapitel 4, ska kravet på stabil nettofinansiering på gruppnivå anpassas till de högre faktorerna i det berörda tredjelandets nationella rätt.
När det gäller skulder och kapitalbas i ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland där det enligt den nationella rätten om tillgänglig nettofinansiering gäller lägre faktorer som tillämpas vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering än vad som anges i kapitel 3, ska kravet på stabil nettofinansiering på gruppnivå anpassas till de lägre faktorerna i det berörda tredjelandets nationella rätt.
Tillgångar i tredjeland vilka uppfyller kraven i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och innehas av ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland ska inte anses vara likvida tillgångar på gruppnivå om de inte uppfyller kraven för likvida tillgångar enligt det berörda tredjelandets nationella rätt om likviditetstäckningskrav.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 428b Stabil nettofinansieringskvot
1.Det krav på stabil nettofinansiering som avses i artikel 413.1 ska beräknas som kvoten av det berörda institutets tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 3 och det krav på stabil finansiering som gäller för samma institut enligt kapitel 4, uttryckt i procent. Instituten ska beräkna sin stabila nettofinansieringskvot enligt följande formel:
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska, avseende alla transaktioner oavsett den faktiska valutan, bibehålla en stabil nettofinansie ringskvot på minst 100 % som beräknats i rapportvalutan.
Förordning (EU) 2019/876
3.Om den stabila nettofinansieringskvoten för ett institut i något skede sjunker till under 100 % eller rimligen kan förväntas göra det ska kravet i artikel 414 tillämpas. Institutet ska då sträva efter att återställa sin stabila nettofinansieringskvot till den nivå som avses i punkt 2 i denna artikel. Innan de behöriga myndigheterna vidtar tillsynsåtgärder ska de utvärdera orsakerna till att institutet inte efterlever punkt 2 i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska för alla sina transaktioner beräkna och övervaka sin stabila nettofinansieringskvot i rapportvalutan, oavsett den faktiska valutan, samt separat för transaktioner i var och en av de valutor som omfattas av separat rapportering i enlighet med artikel 415.2.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska säkerställa att fördelningen av deras finansieringsprofil per valuta generellt sett väl återspeglar fördelningen av deras tillgångar per valuta. Där så är lämpligt får de behöriga myndigheterna kräva att instituten begränsar sina valutaobalanser genom att fastställa gränser för den andel av den obligatoriska stabila finansieringen i en viss valuta som får täckas genom tillgänglig stabil finansiering i en annan valuta. Denna begränsning får bara tillämpas på valutor som ska rapporteras separat i enlighet med artikel 415.2.
För att bestämma nivån på begränsningar av valutaobalanser som tillämpas i kraft av denna artikel ska de behöriga myndigheterna åtminstone ta hänsyn till
huruvida institutet har möjlighet att överföra tillgänglig stabil finansiering mellan olika valutor, jurisdiktioner och juridiska personer inom gruppen samt att växla valutor och anskaffa medel i utländsk valuta under den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansieringskvoten,
vilken inverkan ogynnsamma växelkursrörelser har på befintliga obalanserade valutapositioner och på effektiviteten hos eventuella åtgärder för valutasäkring som vidtagits.
Alla begränsningar av valutaobalanser enligt denna artikel ska betraktas som likviditetskrav för specifika institut enligt artikel 105 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 2 Allmänna regler för beräkning av stabil nettofinansieringskvot
Artikel 428c Beräkning av stabil nettofinansieringskvot
1.Om inget annat anges i denna avdelning ska instituten utgå från bruttobeloppen för tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.För att beräkna stabil nettofinansieringskvot ska instituten använda sig av de faktorer för stabil nettofinansiering som anges i kapitel 3 och 4, och tillämpa den faktor som är lämplig på de bokförda värdena av sina tillgångar, skulder respektive poster utanför balansräkningen, om inte annat anges i denna avdelning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska inte dubbelräkna obligatorisk stabil finansiering respektive tillgänglig stabil finansiering.
Om en post kan tilldelas mer än en kategori av obligatorisk stabil finansiering ska den tilldelas den kategori av obligatorisk stabil finansiering som ger största avtalsenliga utflöde för den posten, om inget annat anges i denna avdelning.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428d Derivatkontrakt
1.Instituten ska tillämpa denna artikel vid beräkningen av värdet för obligatorisk stabil finansiering i samband med derivatkontrakt i enlighet med kapitlen 3 och 4.
Förordning (EU) 2019/876
2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 428ah.2, ska instituten ta upp det verkliga värdet av derivatpo sitioner som nettobelopp i de fall dessa positioner ingår i samma nettningsmängd, vilken uppfyller kraven i artikel 429c.1. I övriga fall ska instituten ta upp det verkliga värdet av derivatpositioner som bruttobelopp, och dessa derivatpositioner ska betraktas som tillhörande de egna nettningsmängderna vid tillämpningen av kapitel 4.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpningen av denna avdelning ska nettningsmängdens verkliga värde anses vara lika med summan av de verkliga värdena av alla de transaktioner som ingår i nettningsmängden.
Förordning (EU) 2019/876
4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 428ah.2 ska alla derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II punkt 2 a–e och där hela kapitalbeloppet överförs på samma dag beräknas netto för samtliga valutor, inklusive för rapportering i valutor som ska rapporteras separat i enlighet med artikel 415.2 och även om dessa transaktioner inte ingår i samma nettningsmängd som uppfyller kraven i artikel 429c.1.
Förordning (EU) 2019/876
5.Likvida medel som mottagits som säkerhet för att minska den exponering som en derivatposition utgör ska betraktas som en säkerhet, och inte som en insättning som omfattas av kapitel 3.
Förordning (EU) 2019/876
6.Behöriga myndigheter får, efter godkännande från den berörda centralbanken, besluta att undanta effekterna av derivatkontrakt vid beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten – bland annat genom de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering och de värden på avsättningar och förluster som fastställs – förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Kontrakten har en återstående löptid på mindre än sex månader.
Motparten är ECB eller centralbanken i en medlemsstat.
Derivatkontrakten bidrar till den monetära politik som förs av ECB eller en centralbank i en medlemsstat.
Om ett dotterföretag med huvudkontor i ett tredjeland åtnjuter det undantag som anges i första stycket i kraft av det berörda tredjelandets nationella rätt om stabil nettofinansieringskvot, ska undantaget så som det är utformat i den nationella rätten tas med i beräkningen på gruppnivå.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428e Nettning av utlåningstransaktioner täckta av säkerhet och kapitalmarknadstransaktioner
Tillgångar och skulder som härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering där det finns en enda motpart ska beräknas netto, förutsatt att tillgångarna och skulderna i fråga uppfyller villkoren för nettning i artikel 429b.4.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428f Inbördes beroende tillgångar och skulder
1.Efter godkännande från de behöriga myndigheterna får ett institut betrakta en tillgång och en skuld som inbördes beroende, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet agerar endast som en pass through-enhet som kanaliserar finansiering från den skuld till den tillgång som är inbördes beroende av varandra.
Den skuld och den tillgång som är inbördes beroende går att identifiera tydligt och uppgår till samma kapitalbelopp.
Den skuld och den tillgång som är inbördes beroende har i stort sett samma löptid, det vill säga förfaller med högst 20 dagars mellanrum.
Den berörda skulden har följt av ett åtagande enligt lag, förordning eller avtal, och används inte för att finansiera andra tillgångar.
De huvudsakliga betalningsflödena från tillgången används inte för några andra ändamål än för att återbetala den skuld av vilken tillgången är inbördes beroende.
Motparten är inte densamma för den tillgång och den skuld som är inbördes beroende.
Förordning (EU) 2019/876
2.Tillgångar och skulder ska anses uppfylla de krav som anges i punkt 1 och alltså räknas som inbördes beroende om de är direkt kopplade till följande produkter eller tjänster:
Centraliserat, reglerat sparande, förutsatt att institut är skyldiga enligt lag att överföra medel från den reglerade inlåningen till en central fond som inrättas och kontrolleras av medlemsstatens nationella regering och har till uppgift att bevilja lån för att främja mål av allmänt intresse, och förutsatt att överföringarna av insättningar till den centrala fonden sker minst en gång i månaden.
Subventionerade lån och kredit- och likviditetsfaciliteter som uppfyller villkoren i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, i fråga om institut som enbart fungerar som mellanhänder och inte exponeras för någon finansieringsrisk.
Säkerställda obligationer som uppfyller samtliga följande villkor:
De är sådana obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG eller de uppfyller kraven för att kunna behandlas enligt artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning.
De underliggande lånen matchas helt och hållet av de säkerställda obligationer som emitterats eller löptiden för de säkerställda obligationerna förlängs på givna villkor automatiskt med ett år eller mera fram till slutet av de underliggande lånens löptid, i det fall refinansiering inte visat sig möjlig i slutet av den säkerställda obligationens ursprungliga löptid.
Derivat som används vid clearing för kunders räkning, förutsatt att institutet inte ställer några garantier till kunderna avseende de resultat som uppnås av den centrala motparten, och alltså inte exponeras för någon finansieringsrisk.
Förordning (EU) 2019/876
3.EBA ska övervaka de tillgångar och skulder samt de produkter och tjänster som betraktas som inbördes beroende tillgångar och skulder enligt punkterna 1 och 2, för att fastställa huruvida och i vilken utsträckning lämplighetskriterierna i punkt 1 är uppfyllda. EBA ska rapportera till kommissionen om resultaten av denna övervakning och ska bistå kommissionen med råd om huruvida en ändring av villkoren i punkt 1 eller en ändring av förteckningen över produkter och tjänster i punkt 2 skulle vara nödvändig.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428g Insättningar i institutionella skyddssystem och kooperativa nätverk
Om ett institut ingår i ett institutionellt skyddssystem av den typ som avses i artikel 113.7, i ett nätverk som uppfyller villkoren för undantag enligt artikel 10 eller i ett kooperativt nätverk i en medlemsstat ska den avistainlåning som kreditinstitutet upprätthåller tillsammans med det centrala institutet och som det institut som gör insättningen betraktar som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 omfattas av följande:
Det institut som gör insättningen ska tillämpa den faktor för stabil finansiering som krävs enligt kapitel 4 avsnitt 2, beroende på om avistainlåningen utgör tillgångar på nivå 1, nivå 2A eller 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och beroende på de nedsättningar som eventuellt tillämpas på denna avistainlåning vid beräkning av likviditetstäckningskvoten.
Det centrala institut som tar emot insättningen ska tillämpa en symmetrisk faktor för beräkning av tillgänglig stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428h Förmånsbehandling inom en grupp eller ett institutionellt skyddssystem
1.De behöriga myndigheterna får, genom undantag från kapitel 3 och 4, och om artikel 428g inte är tillämplig, från fall till fall bevilja en högre faktor för beräkningen av den tillgängliga stabila finansieringen eller en lägre faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering för tillgångar, skulder eller beviljade kredit- eller likviditetsfaciliteter förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Motparten är något av följande:
Institutets moder- eller dotterföretag.
Ett annat dotterföretag till samma moderföretag.
Ett företag som är närstående institutet i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.
En medlem i ett sådant institutionellt skyddssystem som det hänvisas till i artikel 113.7, där även det berörda institutet är medlem.
Det centrala organet eller ett underställt kreditinstitut i ett nät eller en kooperativ grupp, som avses i artikel 10 i denna förordning.
Det är rimligt att förvänta sig att skulden eller den kredit- eller likviditetsfacilitet som institutet tagit emot utgör en stabilare källa till finansiering eller att tillgången eller den kredit- eller likviditetsfacilitet som institutet beviljat kräver en lägre nivå av stabil finansiering över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinan sieringskvoten än en motsvarande skuld, tillgång eller beviljad kredit- eller likviditetsfacilitet som tagits emot eller beviljats av andra motparter.
Motparten tillämpar en faktor för kravet på stabil finansiering som är lika hög eller högre än den högre faktorn för tillgänglig stabil finansiering, eller en faktor för tillgänglig stabil finansiering som är lika låg eller lägre än den lägre faktorn för kravet på stabil finansiering.
Institutet och motparten är etablerade i samma medlemsstat.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om institutet och motparten är etablerade i olika medlemsstater får de behöriga myndigheterna göra undantag från villkoret i punkt 1 d, förutsatt att nedan angivna kriterier – utöver kriterierna i punkt 1 – också är uppfyllda:
Enheterna inom gruppen har ingått rättsligt bindande överenskommelser och åtaganden om den berörda tillgången, skulden eller kredit- eller likviditetsfaciliteten.
Den som bidrar med finansieringen har en låg riskprofil med avseende på finansieringsrisk.
Finansieringsriskprofilen för den part som tar emot finansieringen har bedömts med tillräcklig noggrannhet som ett led i hanteringen av likviditetsrisk hos den part som bidrar med finansieringen.
Vid bedömningen av huruvida de ytterligare kriterierna i denna punkt är uppfyllda ska de behöriga myndigheterna samråda inbördes i enlighet med artikel 20.1 b.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 3 Tillgänglig stabil finansiering
Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser
Artikel 428i Beräkning av tillgängligt belopp i stabil finansiering
Om inget annat anges i detta kapitel ska beloppet i tillgänglig stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av skulder och kapitalbas med de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillämpliga enligt avsnitt 2. Det totala beloppet i tillgänglig stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i skulder och kapitalbas.
Obligationer och andra räntebärande värdepapper som emitteras av institutet, som enbart säljs på marknaden för icke-professionella aktörer och hålls på ett privatkonto får behandlas som tillhörande en passande kategori för inlåning från allmänheten. Begränsningar ska införas så att dessa instrument inte kan köpas och hållas av andra parter än detaljhandelskunder.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428j Återstående löptid för en skuld eller kapitalbas
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående löptiden för sina skulder och sin kapitalbas när de fastställer de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid fastställandet av återstående löptid på skulder eller kapitalbas ska instituten ta hänsyn till eventuella optioner. Optioner ska behandlas enligt antagandet att motparten kommer att lösa in sina köpoptioner på tidigaste möjliga datum. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att utnyttja ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte utnyttja optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden att instituten ska lösa in vissa skulder innan de löper ut.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska behandla insättningar med fasta uppsägningstider i enlighet med deras uppsägningstid och tidsbunden inlåning i enlighet med deras återstående löptid. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska instituten inte beakta möjligheter till förtida uttag, om insättaren måste betala en väsentlig straffavgift för förtida uttag som inträffar inom ett år, en sådan straffavgift som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, för att fastställa den återstående löptiden för tidsbunden inlåning från allmänheten.
Förordning (EU) 2019/876
4.För att fastställa de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2, ska instituten betrakta alla delar av skulder som har en återstående löptid på ett år eller mera som löper ut om mindre än sex månader och alla delar av sådana skulder som löper ut om minst sex månader men mindre än ett år såsom skulder med kortare återstående löptid än sex månader respektive minst sex månader men mindre än ett år.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 2 Faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering
Artikel 428k Faktorn 0 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
1.Om inget annat anges i artiklarna 428l–428o ska den tillgängliga stabila finansieringen för alla skulder utan angiven förfallodag – bland annat korta positioner och positioner med öppen löptid – beräknas till faktorn 0 %, med undantag av följande:
Uppskjutna skatteskulder, som ska behandlas på grundval av det närmaste datum i framtiden då skulderna kan komma att krävas in.
Minoritetsintressen, som ska behandlas enligt villkoren för det enskilda instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
2.För uppskjutna skatteskulder och minoritetsintressen som avses i punkt 1 ska en av följande faktorer gälla:
0 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är mindre än sex månader.
50 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är minst sex månader men mindre än ett år.
100 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är ett år eller mera.
Förordning (EU) 2019/876
3.För följande skulder och kapitalposter eller instrument ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % gälla:
Skulder som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från köp av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.
Skulder som betraktas som inbördes beroende av en viss tillgång i enlighet med artikel 428f.
Skulder med en återstående löptid på mindre än sex månader, där långivaren är någon av följande:
ECB eller centralbanken i en medlemsstat.
Centralbanken i ett tredjeland.
Finansiella kunder.
Andra skulder eller kapitalposter eller instrument som inte tas upp i artiklarna 428l–428o.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska för beräkningen av tillgänglig stabil finansiering tillämpa faktorn 0 % på avvikelsen, om den är negativ, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.
För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:
Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.
Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428l Faktorn 50 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
För följande skulder och kapitalposter eller instrument ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 50 % gälla:
Inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning i den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:
Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.
Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.
Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.
En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.
Icke-finansiella företagskunder.
Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag eller kunder som är inlåningsförmedlare, förutsatt att skulderna inte omfattas av led a i denna punkt.
Skulder med en återstående avtalsenlig löptid på minst sex månader men mindre än ett år, där långivaren är:
ECB eller centralbanken i en medlemsstat.
Centralbanken i ett tredjeland.
Finansiella kunder.
Alla övriga skulder och kapitalposter eller instrument som har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, och som inte avses i artiklarna 428m, 428n och 428o.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428m Faktorn 90 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för annan inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 90 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428n Faktorn 95 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för stabil inlåning från allmänheten som anges i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 95 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428o Faktorn 100 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
En faktor för tillgänglig stabil finansiering på 100 % ska gälla för följande skulder, kapitalposter och instrument:
Poster som ingår i institutets kärnprimärkapital före de justeringar som krävs enligt artiklarna 32–35, samt före avdrag enligt artikel 36 och tillämpning av de undantag och alternativ som anges i artiklarna 48, 49 och 79.
Institutets primärkapitaltillskottsposter före avdrag enligt artikel 56 och innan artikel 79 tillämpats på dessa poster, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.
De av institutets supplementärkapitalposter som har en återstående löptid på minst ett år, beräknade före avdrag enligt artikel 66 och före tillämpning av artikel 79, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.
Alla institutets övriga kapitalinstrument med en återstående löptid på ett år eller mera, exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.
Alla övriga skulder, med respektive utan säkerhet, och inlånade medel med en återstående löptid på minst ett år, inklusive tidsbunden inlåning, såvida inget annat anges i artiklarna 428k–428n.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 4 Krav på stabil finansiering
Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser
Artikel 428p Beräkning av belopp för kravet på stabil finansiering
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av tillgångar samt poster utanför balansräkningen med de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som ska tillämpas enligt avsnitt 2. Det totalbelopp som ska gälla som krav på stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i tillgångar och poster utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, ska räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering om dessa tillgångar tas upp i institutets balansräkning men för vilka institutet inte är förmånstagare.
Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, ska vara föremål för de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillämpliga enligt avsnitt 2 om dessa tillgångar inte tas upp i institutets balansräkning men för vilka institutet är förmånstagare.
Förordning (EU) 2019/876
3.Tillgångar som instituten har lånat ut, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, för vilka instituten förblir förmånstagare ska räknas som intecknade tillgångar vid tillämpning av detta kapitel och ska vara föremål för omräkning genom lämpliga faktorer enligt avsnitt 2 även om de inte tas upp i institutets balansräkning. I annat fall ska sådana tillgångar helt räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
4.Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på sex månader eller mer ska omfattas av antingen den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som enligt avsnitt 2 skulle tillämpas på dessa tillgångar om de inte var intecknade eller den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som annars är tillämpliga på dessa intecknade tillgångar, beroende på vilken faktor som är högre. Detsamma ska gälla om den återstående löptiden för de intecknade tillgångarna är kortare än den återstående löptiden för den transaktion som är orsaken till att tillgången är intecknad.
Tillgångar som förblir intecknade under mindre än sex månader framåt ska omfattas av de faktorer vid beräkning av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 som skulle ha tillämpats om samma tillgångar inte hade varit intecknade.
Förordning (EU) 2019/876
5.Om ett institut återanvänder eller åter pantsätter en lånad tillgång, inklusive i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering, och där tillgången tas upp som en post utanför balansräkningen, ska den transaktion i förhållande till vilken tillgången har inlånats behandlas som intecknad, förutsatt att denna transaktion inte kan förfalla om institutet inte återlämnar den lånade tillgången.
Förordning (EU) 2019/876
6.Följande tillgångar ska räknas som icke intecknade:
Tillgångar som ingår i en pool av tillgångar och är omedelbart tillgängliga för att användas som säkerhet för att anskaffa ytterligare finansiering inom för institutet tillgängliga bekräftade kreditlimiter, eller om poolen av tillgångar förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu inte finansierade kreditlimiter. Dessa tillgångar ska innefatta tillgångar som ett kreditinstitut placerat hos ett centralt institut i ett kooperativt nätverk eller ett institutionellt skyddssystem. Instituten ska anta att tillgångar i poolen är intecknade respektive likvida i stigande grad enligt den klassificering av likviditet som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, där den lägsta nivån är tillgångar som inte får ingå i likviditetsbufferten.
Tillgångar som institutet tagit emot som säkerhet för att reducera kreditrisk i samband med säkerställda utlånings- eller finanseringstransaktioner eller transaktioner för byte av säkerhet och som institutet kan avyttra.
Tillgångar som lagts till så som en icke obligatorisk kreditförstärkning vid emission av säkerställda obligationer.
Förordning (EU) 2019/876
7.När det gäller icke-typiska och tidsbegränsade operationer som utförs av ECB eller centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland i syfte att fullgöra sitt mandat i situationer där det råder utbredda finansiella påfrestningar på marknaden eller under exceptionella makroekonomiska omständigheter, får följande tillgångar omfattas av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering:
Genom undantag från artikel 428ad f och från artikel 428ah.1 a, tillgångar som intecknats för de operationer som avses i detta stycke.
Genom undantag från artikel 428ad d i och d ii, från artikel 428af b och från artikel 428ag c, fordringar som härrör från de operationer som avses i detta stycke.
De behöriga myndigheterna ska, i samförstånd med den centralbank som är motpart i transaktionen, fastställa den faktor som ska tillämpas vid beräkningen av kravet på stabil finansiering avseende de tillgångar som avses i leden a och b i första stycket. För sådana intecknade tillgångar som avses i led a i första stycket får den faktor för stabil finansiering som tillämpas inte vara lägre än den faktor som enligt avsnitt 2 skulle ha tillämpats på dessa tillgångar om de inte hade varit intecknade.
Vid tillämpning av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med andra stycket ska de behöriga myndigheterna noga övervaka effekterna av denna lägre faktor på institutens positioner i fråga om stabil finansiering och om nödvändigt vidta lämpliga tillsynsåtgärder.
Förordning (EU) 2019/876
8.För att undvika att samma tillgång tas upp två gånger ska instituten från övriga delar i beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt detta kapitel undanta tillgångar som är kopplade till säkerheter som betraktas som variationsmarginaler som ställts i enlighet med artiklarna 428k.4 b och 428ah.2 b, som initiala marginalsäkerheter eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond i enlighet med artikel 428ag a och b.
Förordning (EU) 2019/876
9.Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering inkludera värdena på finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en köporder har verkställts. Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering undanta finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en säljorder har verkställts, såvida dessa transaktioner inte tas upp som derivat eller säkerställda finansieringstransaktioner i institutets balansräkning, och förutsatt att de kommer att tas upp i institutets balansräkning när avräkning har skett.
Förordning (EU) 2019/876
10.De behöriga myndigheterna får kräva att faktorer för beräkningen av kravet på stabil finansiering ska appliceras på exponeringar utanför balansräkningen som inte tas upp i detta kapitel, för att säkerställa att instituten bibehåller en tillräcklig nivå på tillgänglig stabil finansiering för att täcka den andel av dessa exponeringar som förväntas behöva täckas över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansie ringskvoten. Vid fastställandet av dessa faktorer ska de behöriga myndigheterna ta särskild hänsyn till de väsentliga skador på institutens anseende som skulle kunna uppstå om de inte bistår med den finansiering som krävs.
De behöriga myndigheterna ska minst en gång per år rapportera till EBA om de typer av exponeringar utanför balansräkningen för vilka de har fastställt en faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering. I den rapporten ska de behöriga myndigheterna också förklara den metod som de har använt för att fastställa de aktuella faktorerna.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428q Återstående löptid för en tillgång
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående avtalsenliga löptiden på sina tillgångar och transaktioner utanför balansräkningen när de fastställer de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som inom ramen för avsnitt 2 ska tillämpas på dessa tillgångar respektive poster utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska behandla tillgångar som är separerade i den mening som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 i linje med tillgångarnas underliggande exponering. De ska emellertid också tillämpa högre faktorer vid beräkningen av kravet på stabil finansiering för dessa tillgångar, beroende på för hur lång period de behöriga myndigheterna fastställer att tillgången ska anses vara intecknad, och myndigheterna ska vid denna bedömning ta hänsyn till huruvida institutet har möjlighet att fritt avyttra eller byta ut tillgången samt löptiden för skulderna gentemot de av institutets kunder som det åtskillnadskravet gäller.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid beräkningen av återstående löptid för en tillgång ska instituten också väga in eventuella optioner, på basis av antagandet att emittenten eller motparten kommer att utnyttja varje option att förlänga löptiden för en tillgång. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att lösa in ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte lösa in optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden och hos kunderna att instituten ska förlänga löptiden för vissa tillgångar i det skede då de annars skulle löpa ut.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid fastställandet av de faktorer som ska användas för beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med avsnitt 2 ska, i fråga om amortering av lån med en återstående avtalsenlig löptid på minst ett år, delar med en återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år betraktas som lån med återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 2 Faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering
Artikel 428r Faktorn 0 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
1.För följande tillgångar ska faktorn 0 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som likvida tillgångar på nivå 1 med hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som avses i den delegerade akten, oavsett om de uppfyller de operativa kraven som fastställs i den delegerade akten.
Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 0 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning som fastställs i den delegerade akten.
Alla reserver som hålls av institutet vid ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland, såväl föreskrivna reserver som reserver utöver de föreskrivna kraven.
Alla fordringar på ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland för vilka den återstående löptiden är mindre än sex månader.
Fordringar som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från försäljning av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror, och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.
Tillgångar som betraktas som inbördes beroende av en given skuld i enlighet med artikel 428f.
Fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder, om dessa transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader och fordringarna är säkrade med tillgångar som uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges däri, och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja dessa tillgångar under transaktionens löptid.
Instituten ska beakta de fordringar som avses i led g i första stycket i denna punkt på nettobasis om artikel 428e är tillämplig.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från punkt 1 c får de behöriga myndigheterna efter överenskommelse med den berörda centralbanken besluta att tillämpa en högre faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering med avseende på föreskrivna reserver, framför allt med hänsyn tagen till om kraven på reserver gäller på ettårsbasis och därmed fordrar en motsvarande stabil finansiering.
För dotterföretag som har huvudkontor i ett tredjeland där de föreskrivna minimikraven för centralbanksreserver omfattas av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt det krav på stabil nettofinansiering som avses i det tredjelandets nationella rätt, ska denna högre faktor för stabil finansiering beaktas på gruppnivå.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428s Faktorn 5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
1.På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 5 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder, när de transaktionerna har en återstående löptid på mindre än sex månader, förutsatt att de inte omfattas av artikel 428r.1 g.
Den outnyttjade delen av beviljade kredit- och likviditetsfaciliteter enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på mindre än sex månader.
Instituten ska beakta de fordringar som avses i första stycket led b i denna punkt på nettobasis om artikel 428e är tillämplig.
Förordning (EU) 2019/876
2.I fråga om nettningsmängder bestående av derivatkontrakt ska instituten – för beräkningen av kravet på stabil finansiering – tillämpa faktorn 5 % på det absoluta verkliga värdet av dessa nettningsmängder av derivatkontrakt, uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts, i de fall dessa nettningsmängder har ett negativt verkligt värde. Vid tillämpning av denna punkt ska instituten fastställa det verkliga värdet uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts eller betalda och mottagna avräkningsbelopp i samband med förändringar i marknadsvärderingen av sådana kontrakt.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428t Faktorn 7 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet på nivå 1 enlighet den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 7 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428u Faktorn 7,5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, ska en faktor på 7,5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428v Faktorn 10 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 10 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Fordringar från transaktioner med finansiella kunder som har en återstående löptid på mindre än sex månader, förutsatt att de inte omfattas av artikel 428r.1 g och artikel 428s.1 b.
Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsposter inom balansräkningen och som har en återstående löptid på mindre än sex månader.
Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på minst ett år.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428w Faktorn 12 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 12 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 12 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428x Faktorn 15 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2A enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 15 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428y Faktorn 20 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 20 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 20 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428z Faktorn 25 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade värdepapperiseringar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 25 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428aa Faktorn 30 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För följande tillgångar ska faktorn 30 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade säkerställda obligationer av hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 30 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ab Faktorn 35 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För följande tillgångar ska faktorn 35 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade värdepapperiseringar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 35 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ac Faktorn 40 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 40 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 40 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ad Faktorn 50 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För följande tillgångar ska faktorn 50 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, dock ej värdepapperiseirngar på nivå 2B och säkerställda obligationer av hög kvalitet enligt den delegerade akten, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning enligt den delegerade akten.
Tillgångar som institutet håller som insättning vid ett annat finansiellt institut, och som uppfyller kriterierna för operativ inlåning enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Fordringar från transaktioner med en återstående löptid på mindre än ett år med någon av följande:
Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.
Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.
Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.
En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.
Stora företag utanför finanssektorn, hushåll eller små och medelstora företag.
Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag och kunder som är inlåningsförmedlare, förutsatt att tillgångarna inte omfattas av led b i detta stycke.
Fordringar från transaktioner med en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år med någon av följande:
Europeiska centralbanken eller centralbanken i en medlemsstat.
Centralbanken i ett tredjeland.
Finansiella kunder.
Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år.
Tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artiklarna 428ae–428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.
Alla övriga tillgångar med en återstående löptid på mindre än ett år, om inget annat anges i artiklarna 428r– 428ac.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ae Faktorn 55 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 55 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 55 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428af Faktorn 65 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För följande tillgångar ska faktorn 65 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade tillgångar i form av utlåning säkrad genom panträtt i bostadsfastigheter eller bostadslån som garanteras fullt ut av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd i enlighet med artikel 129.1 e, förutsatt att lånet har en återstående löptid på minst ett år och har åsatts en riskvikt på högst 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Icke intecknade tillgångar i form av utlåning med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder och lån enligt artiklarna 428r–428ad, förutsatt att dessa lån har åsatts en riskvikt på högst 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ag Faktorn 85 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 85 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.
Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som ställts som initial marginalsäkerhet för derivatkontrakt, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artikel 428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.
Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som använts som bidrag till en central motparts obeståndsfond, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt artikel 428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn för beräkning av stabil finansiering tillämpas.
Icke intecknade tillgångar i form av utlåning med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder och lån som avses i artiklarna 428r–428af, förutsatt att dessa lån inte är förfallna sedan mer än 90 dagar och har åsatts en riskvikt på över 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och som har en återstående löptid på minst ett år.
Icke intecknade värdepapper med en återstående löptid på minst ett år som inte har fallerat i enlighet med artikel 178 och som inte uppfyller villkoren för att betraktas som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Icke intecknade börsnoterade aktier som inte är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Råvaror som är föremål för fysisk handel, inklusive guld men exklusive råvaruderivat.
Tillgångar som förblir intecknade med en återstående löptid på minst ett år i en säkerhetspool som finansieras genom sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG eller sådana säkerställda obligationer som uppfyller de krav på godtagbarhet som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ah Faktorn 100 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
1.För följande tillgångar ska faktorn 100 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Om inget annat anges i detta kapitel, alla tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på ett år eller mera.
Alla andra tillgångar än de som avses i artiklarna 428r–428ag, inklusive lån till finansiella kunder med en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera, nödlidande exponeringar, poster som dragits av från kapitalbasen, anläggningstillgångar, icke börsnoterade aktier, kvarvarande intressen, försäkringstillgångar och nödlidande värdepapper.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska för beräkningen av kravet på stabil finansiering tillämpa faktorn 100 % på avvikelsen, om den är positiv, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.
För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:
Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal är godtagbar som tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.
Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 5 Undantag för små och icke-komplexa institut
Artikel 428ai Undantag för små och icke-komplexa institut
Genom undantag från kapitlen 3 och 4 får små och icke-komplexa institut, efter förhandstillstånd från deras behöriga myndighet, välja att beräkna kvoten av det berörda institutets tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 6 och det krav på stabil finansiering som gäller för samma institut enligt kapitel 7, uttryckt i procent.
En behörig myndighet får kräva att ett litet och icke-komplext institut uppfyller det krav på stabil nettofinansiering som grundar sig på ett instituts tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 3 och kravet på stabil finansiering enligt kapitel 4, om den anser att den förenklade metoden inte är lämplig för att fånga upp institutets finansieringsrisker.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 6 Tillgänglig stabil finansiering för förenklad beräkning av den förenklade stabila nettofinansieringskvoten
Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser
Artikel 428aj Förenklad beräkning av tillgängligt belopp i stabil finansiering
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska beloppet i tillgänglig stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av skulder och kapitalbas med de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillgängliga enligt avsnitt 2. Det totala beloppet i tillgänglig stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i skulder och kapitalbas.
Förordning (EU) 2019/876
2.Obligationer och andra räntebärande värdepapper som emitteras av institutet, som enbart säljs på marknaden för icke-professionella aktörer och hålls på ett privatkonto kan behandlas som tillhörande en passande kategori för inlåning från allmänheten. Begränsningar ska införas så att dessa instrument inte kan köpas och hållas av andra parter än detaljhandelskunder.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ak Återstående löptid för en skuld eller kapitalbas
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående löptiden för sina skulder och sin kapitalbas när de fastställer de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid fastställandet av återstående löptid på skulder och kapitalbas ska instituten ta hänsyn till eventuella optioner. Optioner ska behandlas enligt antagandet att motparten kommer att lösa in sina köpoptioner på tidigaste möjliga datum. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att utnyttja ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte utnyttja optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden att instituten ska lösa in vissa skulder innan de löper ut.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska behandla insättningar med fasta uppsägningstider i enlighet med deras uppsägningstid och tidsbunden inlåning i enlighet med deras återstående löptid. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska instituten inte beakta möjligheter till förtida uttag, om insättaren måste betala en väsentlig straffavgift för förtida uttag som inträffar inom ett år, en sådan straffavgift som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, för att fastställa den återstående löptiden för tidsbunden inlåning från allmänheten.
Förordning (EU) 2019/876
4.För att fastställa de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2, för skulder som har en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera ska alla delar som löper ut om mindre än sex månader och alla delar som löper ut mellan sex månader och mindre än ett år behandlas såsom skulder med kortare återstående löptid än sex månader respektive minst sex månader men mindre än ett år.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 2 Tillgänglig stabil finansiering
Artikel 428al Faktorn 0 % vid tillgänglig stabil finansiering
1.Om inget annat anges i detta avsnitt ska den tillgängliga stabila finansieringen för alla skulder utan angiven förfallodag – bland annat korta positioner och positioner med öppen löptid – beräknas till faktorn 0 %, med undantag av följande:
Uppskjutna skatteskulder, som ska behandlas på grundval av det närmaste datum i framtiden då skulderna kan komma att krävas in.
Minoritetsintressen, som ska behandlas i enlighet med villkoren för det enskilda instrumentet.
Förordning (EU) 2019/876
2.För uppskjutna skatteskulder och minoritetsintressen som avses i punkt 1 ska en av följande faktorer gälla:
0 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är mindre än ett år.
100 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är ett år eller mera.
Förordning (EU) 2019/876
3.För följande skulder och kapitalposter eller instrument ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % gälla:
Skulder som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från köp av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.
Skulder som betraktas som inbördes beroende av en viss tillgång i enlighet med artikel 428f.
Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:
ECB eller centralbanken i en medlemsstat.
Centralbanken i ett tredjeland.
Finansiella kunder.
Andra skulder eller kapitalposter eller instrument som inte tas upp i denna artikel och artiklarna 428am– 428ap.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska för beräkningen av tillgänglig stabil finansiering tillämpa faktorn 0 % på avvikelsen, om den är negativ, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat i enlighet med artikel 428d.
För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler gälla:
Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal är godtagbar som tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.
Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428am Faktorn 50 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
För följande skulder och kapitalposter eller instrument ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 50 % gälla:
Inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning i den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Skulder och kapitalposter eller instrument med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:
Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.
Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.
Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.
En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.
Icke-finansiella företagskunder.
Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag eller kunder som är inlåningsförmedlare, såvida det inte rör sig om inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428an Faktorn 90 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för annan inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 90 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ao Faktorn 95 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering
Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för stabil inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 95 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ap Faktorn 100 % vid tillgänglig stabil finansiering
En faktor för tillgänglig stabil finansiering på 100 % ska gälla för följande skulder, kapitalposter och instrument:
Poster som ingår i institutets kärnprimärkapital före de justeringar som krävs enligt artiklarna 32–35, samt före avdrag enligt artikel 36 och tillämpning av de undantag och alternativ som anges i artiklarna 48, 49 och 79.
Institutets primärkapitaltillskottsposter före avdrag enligt artikel 56 och innan artikel 79 tillämpats på dessa poster, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.
De av institutets supplementärkapitalposter som har en återstående löptid på minst ett år, beräknade före avdrag enligt artikel 66 och före tillämpning av artikel 79, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.
Alla institutets övriga kapitalinstrument med en återstående löptid på ett år eller mera, exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.
Alla övriga skulder, med respektive utan säkerhet, och inlånade medel med en återstående löptid på minst ett år, inklusive tidsbunden inlåning, såvida inget annat anges i artiklarna 428al–428ao.
Förordning (EU) 2019/876
Kapitel 7 Krav på stabil finansiering för förenklad beräkning av stabil nettofinansieringskvot
Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser
Artikel 428aq Förenklad beräkning av belopp för kravet på stabil finansiering
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska för små och icke-komplexa institut det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av tillgångar samt poster utanför balansräkningen med de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som ska tillämpas i enlighet med avsnitt 2. Det totalbelopp som ska gälla som krav på stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i tillgångar och poster utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, som tas upp i deras balansräkning men för vilka de inte är förmånstagare ska räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.
Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, som inte tas upp i deras balansräkning men för vilka de är förmånstagare ska vara föremål för omräkning genom faktorer enligt avsnitt 2 när kravet på stabil finansiering ska beräknas.
Förordning (EU) 2019/876
3.Tillgångar som instituten har lånat ut, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, och för vilka de förblir förmånstagare även om de inte tas upp i deras balansräkning, ska räknas som intecknade tillgångar vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel, och ska vara föremål för omräkning genom faktorer enligt avsnitt 2 när kravet på stabil finansiering ska beräknas. I annat fall ska sådana tillgångar helt räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
4.Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på sex månader eller mer ska omfattas av antingen den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som enligt avsnitt 2 skulle tillämpas på dessa tillgångar om de inte var intecknade eller den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som annars är tillämplig på dessa intecknade tillgångar, beroende på vilken faktor som är högre. Detsamma ska gälla om den återstående löptiden för de intecknade tillgångarna är kortare än den återstående löptiden för den transaktion som är orsaken till att tillgången är intecknad.
Tillgångar som förblir intecknade under mindre än sex månader framåt ska omfattas av de faktorer vid beräkning av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 som skulle ha tillämpats om samma tillgångar inte hade varit intecknade.
Förordning (EU) 2019/876
5.Om ett institut återanvänder eller åter pantsätter en lånad tillgång, inklusive i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering, och där tillgången tas upp som en post utanför balansräkningen, ska den transaktion genom vilken tillgången har inlånats behandlas som intecknad i den mån som denna transaktion inte kan förfalla om institutet inte återlämnar den lånade tillgången.
Förordning (EU) 2019/876
6.Följande tillgångar ska räknas som icke intecknade:
Tillgångar som ingår i en pool av tillgångar och är omedelbart tillgängliga för att användas som säkerhet för att anskaffa ytterligare finansiering inom för institutet tillgängliga bekräftade kreditlimiter, eller om poolen av tillgångar förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu inte finansierade kreditlimiter, inklusive tillgångar som ett kreditinstitut placerat hos ett centralt institut i ett kooperativt nätverk eller ett institutionellt skyddssystem.;
Tillgångar som institutet tagit emot som säkerhet för att reducera kreditrisk i samband med säkerställda utlånings- eller finanseringstransaktioner eller transaktioner för byte av säkerhet och som institutet kan avyttra.
Tillgångar som lagts till så som en icke obligatorisk kreditförstärkning vid emission av säkerställda obligationer.
Vid tillämpning av led a i det första stycket i denna punkt ska instituten anta att tillgångar i poolen är intecknade i ökande likviditetsordning enligt den klassificering av likviditet som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, där den lägsta nivån är tillgångar som inte får ingå i likviditetsbufferten.
Förordning (EU) 2019/876
7.När det gäller icke-typiska och tidsbegränsade operationer som utförs av ECB eller centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland i syfte att fullgöra sitt mandat i situationer där det råder utbredda finansiella påfrestningar på marknaden eller under exceptionella makroekonomiska omständigheter, får följande tillgångar omfattas av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering:
Genom undantag från artikel 428aw och från artikel 428az.1 a, tillgångar som intecknats för de operationer som avses i detta stycke.
Genom undantag från artikel 428aw och från artikel 428ay b, fordringar som härrör från de operationer som avses i detta stycke.
De behöriga myndigheterna ska, i samförstånd med den centralbank som är motpart i transaktionen, fastställa den faktor som ska tillämpas vid beräkningen av kravet på stabil finansiering avseende de tillgångar som avses i leden a och b i första stycket. För sådana intecknade tillgångar som avses i led a i första stycket får den faktor för stabil finansiering som tillämpas inte vara lägre än den faktor som enligt avsnitt 2 skulle ha tillämpats på dessa tillgångar om de inte hade varit intecknade.
Vid tillämpning av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med andra stycket ska de behöriga myndigheterna noga övervaka effekterna av denna lägre faktor på institutens positioner i fråga om stabil finansiering och om nödvändigt vidta lämpliga tillsynsåtgärder.
Förordning (EU) 2019/876
8.Instituten ska från alla övriga delar i beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt detta kapitel exkludera tillgångar kopplade till säkerheter som betraktas som variationsmarginaler som ställts i enlighet med artikel 428k.4 b och artikel 428ah.2, som initiala marginalsäkerheter eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond i enlighet med artikel 428ag a och b, för att undvika att samma tillgång tas upp två gånger.
Förordning (EU) 2019/876
9.Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering inkludera värdena på finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en köporder har verkställts. Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering exkludera finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en säljorder har verkställts, såvida dessa transaktioner inte tas upp som derivat eller säkerställda finansieringstransaktioner i institutets balansräkning, och förutsatt att de kommer att tas upp i institutets balansräkning när avräkning har skett.
Förordning (EU) 2019/876
10.De behöriga myndigheterna får kräva att faktorer för beräkningen av kravet på stabil finansiering ska appliceras på exponeringar utanför balansräkningen som inte tas upp i detta kapitel, för att säkerställa att instituten bibehåller en tillräcklig nivå på tillgänglig stabil finansiering för att täcka den andel av dessa exponeringar som förväntas behöva täckas över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansie ringskvoten. Vid fastställandet av dessa faktorer ska de behöriga myndigheterna ta särskild hänsyn till de väsentliga skador på institutens anseende som skulle kunna uppstå om de inte bistår med den finansiering som krävs.
De behöriga myndigheterna ska minst en gång per år rapportera till EBA om de typer av exponeringar utanför balansräkningen för vilka de har fastställt en faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering. Vid rapporteringen ska myndigheterna också förklara den metod som de har använt för att fastställa de aktuella faktorerna.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ar Återstående löptid för en tillgång
1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående avtalsenliga löptiden på sina tillgångar och transaktioner utanför balansräkningen när de fastställer de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som inom ramen för avsnitt 2 ska tillämpas på dessa tillgångar respektive poster utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska behandla tillgångar som är separerade i den mening som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 i enlighet med tillgångarnas underliggande exponering. De ska emellertid också tillämpa högre faktorer vid beräkningen av kravet på stabil finansiering för dessa tillgångar, beroende på för hur lång period de behöriga myndigheterna fastställer att tillgången ska anses vara intecknad, och myndigheterna ska vid denna bedömning ta hänsyn till huruvida institutet har möjlighet att fritt avyttra eller byta ut tillgången samt löptiden för skulderna gentemot de av institutets kunder som det åtskillnadskravet gäller.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid beräkningen av återstående löptid för en tillgång ska instituten också väga in eventuella optioner, på basis av antagandet att emittenten eller motparten kommer att utnyttja varje option att förlänga tillgångens löptid. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att lösa in ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte lösa in optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden och hos kunderna att instituten ska förlänga löptiden för vissa tillgångar i det skede då de annars skulle löpa ut.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid fastställandet av de faktorer som ska användas för beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 i fråga om amortering av lån med en återstående avtalsenlig löptid på minst ett år ska delar med en återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år betraktas som lån med återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år.
Förordning (EU) 2019/876
Avsnitt 2 Kravet på stabil finansiering
Artikel 428as Faktorn 0 % vid kravet på stabil finansiering
1.För följande tillgångar ska faktorn 0 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som likvida tillgångar på nivå 1 med hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som avses i den delegerade akten, och oavsett om de uppfyller de operativa kraven i den delegerade akten.
Alla reserver som hålls av institutet vid ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland, såväl föreskrivna reserver som reserver utöver de föreskrivna kraven.
Alla fordringar på ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland för vilka den återstående löptiden är mindre än sex månader.
Tillgångar som betraktas som inbördes beroende av en given skuld enligt artikel 428f.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från punkt 1 b får de behöriga myndigheterna efter överenskommelse med den berörda centralbanken besluta att tillämpa en högre faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering med avseende på föreskrivna reserver, framför allt med hänsyn tagen till om kraven på reserver gäller på ettårsbasis och därmed fordrar en motsvarande stabil finansiering.
För dotterföretag som har huvudkontor i ett tredjeland där de föreskrivna kraven för centralbanksreserver omfattas av en högre faktor vid kravet på stabil finansiering enligt kravet på stabil nettofinansiering som fastställs i den nationella rätten i det tredjelandet, ska denna högre faktor för stabil finansiering beaktas på gruppnivå.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428at Faktorn 5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
Förordning (EU) 2019/876
1.På den outnyttjade del av beviljade kredit- eller likviditetsfaciliteter som anges i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska faktorn 5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.
Förordning (EU) 2019/876
2.I fråga om nettningsmängder bestående av derivatkontrakt ska instituten – för beräkningen av kravet på stabil finansiering – tillämpa faktorn 5 % på det absoluta verkliga värdet av dessa nettningsmängder av derivatkontrakt, uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts, i de fall dessa nettningsmängder har ett negativt verkligt värde. Vid tillämpning av denna punkt ska instituten fastställa det verkliga värdet uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts eller betalda och mottagna avräkningsbelopp i samband med förändringar i marknadsvärderingen av sådana kontrakt.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428au Faktorn 10 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 10 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428av Faktorn 20 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2A enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar enligt den delegerade akten ska en faktor på 20 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428aw Faktorn 50 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
För följande tillgångar ska faktorn 50 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Lån, med respektive utan säkerhet, med en återstående löptid på mindre än ett år, förutsatt att de är intecknade i mindre än ett år.
Alla övriga tillgångar med en återstående löptid på mindre än ett år, om inget annat anges i artiklarna 428as– 428av.
Tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artiklarna 428ax, 428ay och 428az om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ax Faktorn 55 % vid kravet på stabil finansiering
För tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar enligt den delegerade akten ska en faktor på 55 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten, förutsatt att de är intecknade mindre än ett år.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428ay Faktorn 85 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering
På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 85 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:
Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som ställts som initial marginalsäkerhet för derivatkontrakt eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt artikel 428az om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.
Icke intecknade lån med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder, förutsatt att dessa lån inte är förfallna sedan mer än 90 dagar.
Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och som har en återstående löptid på minst ett år.
Icke intecknade värdepapper med en återstående löptid på minst ett år som inte har fallerat i enlighet med artikel 178 och som inte uppfyller villkoren för att betraktas som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Icke intecknade börsnoterade aktier som inte är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.
Råvaror som är föremål för fysisk handel, inklusive guld men exklusive råvaruderivat.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 428az Faktorn 100 % vid kravet på stabil finansiering
1.För följande tillgångar ska faktorn 100 % tillämpas vid kravet på stabil finansiering:
Alla tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på ett år eller mera.
Alla andra tillgångar än de som avses i artiklarna 428as–428ay, inklusive lån till finansiella kunder med en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera, nödlidande exponeringar, poster som dragits av från kapitalbasen, anläggningstillgångar, icke börsnoterade aktier, kvarvarande intressen, försäkringstillgångar och nödlidande värdepapper.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska för beräkningen av kravet på stabil finansiering tillämpa faktorn 100 % på avvikelsen, om den är positiv, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.
För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:
Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.
Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.
Förordning (EU) 2019/876
DEL SJU Bruttosoliditet
Artikel 429 Beräkning av bruttosoliditetsgraden
1.Institut ska beräkna sin bruttosoliditetsgrad i enlighet med den metod som anges i punkterna 2, 3 och 4.
Förordning (EU) 2019/876
2.Bruttosoliditetsgraden ska beräknas som ett instituts kapitalmått dividerat med institutets totala exponeringsmått och ska uttryckas i procent.
Instituten ska beräkna bruttosoliditetsgraden vid referensdatumet för rapportering.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpning av punkt 2 ska kapitalmåttet vara primärkapitalet.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpning av punkt 2 ska vidare det totala exponeringsmåttet vara summan av exponeringsvärdena för
tillgångar, exklusive de derivatskontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat och sådana positioner som avses i artikel 429e, beräknade enligt artikel 429b.1,
derivatkontrakt som finns förtecknade i bilaga II samt kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknade i enlighet med artiklarna 429c och 429d,
tillägg för motpartskreditrisk vid transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknade i enlighet med artikel 429e,
poster utanför balansräkningen, exklusive derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och sådana positioner som avses i artiklarna 429d och 429g, beräknade i enlighet med artikel 429f,
avistaköp eller avistaförsäljning som väntar på avveckling, beräknade i enlighet med artikel 429g.
Instituten ska behandla transaktioner med lång avvecklingscykel i enlighet med de bestämmelser i leden a–d i första stycket som är tillämpliga i det enskilda fallet.
Instituten får från de summor som avses i leden a och d i första stycket subtrahera motsvarande belopp för alla allmänna kreditriskjusteringar av poster på respektive utanför balansräkningen, varvid den lägsta slutsumma som godtas är 0, om kreditriskjusteringarna har minskat primärkapitalet.
Förordning (EU) 2019/876
5.Genom undantag från punkt 4 d ska följande bestämmelser tillämpas:
En post utanför balansräkningen i enlighet med punkt 4 d som behandlas som ett derivat i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen ska behandlas som fastställs i led b i den punkten.
Om en kund till ett institut som fungerar som clearingmedlem deltar i en derivattransaktion med en central motpart direkt, och institutet garanterar resultaten av de handelsexponeringar gentemot den centrala motparten som kunden tar på sig som en följd av denna transaktion, ska institutet beräkna sin exponering till följd av garantin i enlighet med punkt 4 b, på samma sätt som om transaktionen skett direkt mellan institutet och kunden, också med avseende på mottagna eller ställda variationsmarginaler.
Ett institut som fungerar som kund på högre nivå och som garanterar resultaten av sin kunds handelsexponeringar ska behandlas på samma sätt som i första stycket b.
Vid tillämpningen av första stycket b och andra stycket i den här punkten får instituten bara räkna en anknuten enhet som kund om enheten i fråga ligger utanför den lagstadgade konsolideringen på den nivå där kravet enligt artikel 92.3 d tillämpas.
Förordning (EU) 2019/876
5.724Genom undantag från punkt 4 d ska följande bestämmelser tillämpas:
En post utanför balansräkningen i enlighet med punkt 4 d som behandlas som ett derivat i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen ska behandlas som fastställs i led b i den punkten.
Om en kund till ett institut som fungerar som clearingmedlem deltar i en derivattransaktion med en central motpart direkt, och institutet garanterar resultaten av de handelsexponeringar gentemot den centrala motparten som kunden tar på sig som en följd av denna transaktion, ska institutet beräkna sin exponering till följd av garantin i enlighet med punkt 4 b, på samma sätt som om transaktionen skett direkt mellan institutet och kunden, också med avseende på mottagna eller ställda variationsmarginaler.
Ett institut som fungerar som kund på högre nivå och som garanterar resultaten av sin kunds handelsexponeringar ska behandlas på samma sätt som i första stycket b.
Vid tillämpningen av första stycket b och andra stycket i den här punkten får instituten bara räkna en anknuten enhet som kund om enheten i fråga ligger utanför den lagstadgade konsolideringen på den nivå där kravet enligt artikel 92.4 e tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.Vid tillämpningen av punkt 4 e i denna artikel och artikel 429g ska avistaköp eller avistaförsäljning avse ett köp eller en försäljning av ett värdepapper enligt ett kontrakt som kräver att värdepapperet ska levereras inom den period som generellt tillämpas enligt lag eller praxis på den berörda marknaden.
Förordning (EU) 2019/876
6.725Vid tillämpning av punkt 4 e i denna artikel och artikel 429g ska med avistaköp eller avistaförsäljning avses ett köp eller en försäljning av en finansiell tillgång enligt ett kontrakt som kräver att den finansiella tillgången ska levereras inom den period som generellt fastställts i lag eller genom praxis på den berörda marknaden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.Om inget annat uttryckligen föreskrivs i denna del ska instituten beräkna det totala exponeringsmåttet i enlighet med följande principer:
Fysisk eller finansiell säkerhet, garantier eller kreditriskreducering som köpts får inte användas för att minska det totala exponeringsmåttet.
Tillgångar får inte nettas mot skulder.
Förordning (EU) 2019/876
8.Genom undantag från punkt 7 b får institut minska exponeringsvärdet av ett förfinansieringslån eller en mellankredit med det positiva saldot på sparkontot tillhörande den gäldenär till vilken lånet beviljades och endast inkludera det resulterande beloppet i det totala exponeringsmåttet, förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:
Lånet beviljas på villkor att sparkontot öppnas vid det institut som beviljar lånet och både lånet och sparkontot styrs av samma sektorspecifika rätt.
Gäldenären kan inte ta ut hela eller del av saldot på sparkontot under lånets hela löptid.
Institutet kan ovillkorligt och oåterkalleligt använda saldot på sparkontot till att avveckla alla fordringar som uppstår inom ramen för låneavtalet i fall som omfattas av den sektorspecifika rätt som avses i led a, däribland om gäldenären inte betalar eller blir insolvent.
Med förfinansieringslån eller mellankredit avses ett lån med begränsad löptid som beviljas låntagaren i syfte att överbrygga låntagarens finansieringsunderskott tills det slutliga lånet beviljas i enlighet med kriterierna i den sektorspecifika rätt som styr dessa transaktioner.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 429a Exponeringar som får undantas från det totala exponeringsmåttet
1.Genom undantag från artikel 429.4 får ett institut undanta följande typer av exponeringar från det totala exponeringsmåttet:
Belopp som avräknas från kärnprimärkapitalposter i enlighet med artikel 36.1 d.
Tillgångar som räknas av vid beräkningen av det kapitalmått som avses i artikel 429.3.
Exponeringar som åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 113.6 eller 113.7.
Om institutet är ett offentligt utvecklingskreditinstitut: exponeringar till följd av fordringar på nationella regeringar, delstatliga självstyrelseorgan, lokala myndigheter eller offentliga organ i samband med offentliga investeringar, och subventionerade lån.
Om institutet inte är ett offentligt utvecklingskreditinstitut: de delar av exponeringar som följer av att institutet på pass through-basis vidarebefordrar ett subventionerat lån till ett annat kreditinstitut.
De garanterade delarna av exponeringar till följd av exportkrediter, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Garantin är utfärdad av en godtagbar tillhandahållare av ofinansierat kreditriskskydd i enlighet med artiklarna 201 och 202, inbegripet av exportkreditorgan eller nationella regeringar.
En riskvikt på 0 % tillämpas på den garanterade delen av exponeringen i enlighet med artikel 114.2 eller 114.4 eller artikel 116.4.
Om institutet är clearingmedlem för en kvalificerad central motpart: detta instituts handelsexponeringar, förutsatt att de clearas med samma kvalificerade centrala motpart och uppfyller villkoren i artikel 306.1 c.
Om institutet är en kund på hög nivå i en kundstruktur med flera nivåer: handelsexponeringar mot clearingmedlemmen eller mot en enhet som är kund på en högre nivå än institutet självt, förutsatt att villkoren i artikel 305.2 är uppfyllda och att institutet inte är skyldigt att ersätta sin kund för eventuella förluster till följd av att clearingmedlemmen eller den kvalificerade centrala motparten fallerar.
Förvaltningstillgångar som uppfyller samtliga följande villkor:
De ska tas upp i institutets balansräkning i linje med nationell god redovisningssed, med stöd av artikel 10 i direktiv 86/635/EEG.
De uppfyller kriterierna för icke upptagande i balansräkningen enligt International Financial Reporting Standard (IFRS) 9, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
De uppfyller i tillämpliga fall kriterierna för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
Exponeringar som uppfyller samtliga följande villkor:
Det rör sig om exponeringar mot ett offentligt organ.
De behandlas i enlighet med artikel 116.4.
De avser insättningar som institutet är rättsligt skyldigt att överföra till det offentliga organ som avses i led i, och syftar till att finansiera investeringar av allmänt intresse
De medel i överskjutande säkerhet som deponerats hos en trepartsagent och som inte har lånats ut.
En mottagbar tillgång, förutsatt att en variationsmarginal som betalats kontant till motparten redovisas som mottagbar tillgång enligt den gällande redovisningsramen och att villkoren i artikel 429c.3 a–e är uppfyllda.
Värdepapperiserade exponeringar som följer av traditionell värdepapperisering som uppfyller villkoren för betydande risköverföring enligt artikel 244.2.
Följande exponeringar mot institutets centralbank med förbehåll för de villkor som fastställs i punkterna 5 och 6:
Mynt och sedlar som är lagligt betalningsmedel i centralbankens jurisdiktion.
Tillgångar som motsvarar fordringar på centralbanken, inbegripet reserver som hålls vid centralbanken.
Om institutet är auktoriserat i enlighet med artikel 16 och artikel 54.2 a i förordning (EU) nr 909/2014, institutets exponeringar till följd av anknutna banktjänster som anges i avsnitt C led a i bilagan till den förordningen och som har ett direkt samband med huvudtjänster eller anknutna tjänster som anges i avsnitten A och B i den bilagan.
Om institutet har utsetts i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EU) nr 909/2014, institutets exponeringar till följd av anknutna banktjänster som anges i avsnitt C led a i bilagan till den förordningen och som har ett direkt samband med huvudtjänster eller anknutna tjänster, tillhandahållna av en värdepapperscentral som auktoriserats i enlighet med artikel 16 i den förordningen, som anges i avsnitten A och B i den bilagan.
De exponeringar som omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket.
Vid tillämpningen av led m i första stycket ska instituten i exponeringsmåttet inbegripa alla behållna exponeringar.
Förordning (EU) 2022/2036
1.726Genom undantag från artikel 429.4 får ett institut undanta följande typer av exponeringar från det totala exponeringsmåttet:
- a.
Belopp som avräknas från kärnprimärkapitalposter i enlighet med artikel 36.1 d.
- b.
Tillgångar som räknas av vid beräkningen av det kapitalmått som avses i artikel 429.3.
- c.
Exponeringar som åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 113.6 eller 113.7.
- ca.
Om institutet är medlem av det nätverk som avses i artikel 113.7: de exponeringar som har åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 114 och som härrör från tillgångar som motsvarar insättningar i samma valuta från andra medlemmar i det nätverket, vilka följer av lagstadgade eller obligatoriska minimiinsättningar i enlighet med artikel 422.3 b; i ett sådant fall omfattas andra nätverksmedlemmars exponeringar som härrör från lagstadgade eller obligatoriska minimiinsättningar inte av led c i den här punkten.
- d.
Om institutet är ett offentligt utvecklingskreditinstitut: exponeringar till följd av fordringar på nationella regeringar, delstatliga självstyrelseorgan, lokala myndigheter eller offentliga organ i samband med offentliga investeringar, och subventionerade lån.
- da.
Institutets exponeringar mot sina aktieägare, förutsatt att det för sådana exponeringar till minst 125 % ställs säkerhet genom tillgångar som avses i artikel 129.1 d och e och att dessa tillgångar redovisas i kravet på bruttosoliditetsgrad för aktieägarna, om institutet inte är ett offentligt utvecklingskreditinstitut men uppfyller följande villkor:
Dess aktieägare är kreditinstitut och utövar inte kontroll över institutet.
Det uppfyller kraven i punkt 2 a, b, c och e i den här artikeln.
Dess exponeringar är belägna i samma medlemsstat.
Det är föremål för någon form av fortlöpande tillsyn av en medlemsstats centralregering.
Dess affärsmodell är begränsad till att på pass through-basis vidarebefordra det belopp som motsvarar intäkterna från emissionen av säkerställda obligationer till sina aktieägare, i formen av skuldinstrument.
- e.
Om institutet inte är ett offentligt utvecklingskreditinstitut: de delar av exponeringar som följer av att institutet på pass through-basis vidarebefordrar ett subventionerat lån till ett annat kreditinstitut.
- f.
De garanterade delarna av exponeringar till följd av exportkrediter, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Garantin är utfärdad av en godtagbar tillhandahållare av ofinansierat kreditriskskydd i enlighet med artiklarna 201 och 202, inbegripet av exportkreditorgan eller nationella regeringar.
En riskvikt på 0 % tillämpas på den garanterade delen av exponeringen i enlighet med artikel 114.2 eller 114.4 eller artikel 116.4.
- g.
Om institutet är clearingmedlem för en kvalificerad central motpart: detta instituts handelsexponeringar, förutsatt att de clearas med samma kvalificerade centrala motpart och uppfyller villkoren i artikel 306.1 c.
- h.
Om institutet är en kund på hög nivå i en kundstruktur med flera nivåer: handelsexponeringar mot clearingmedlemmen eller mot en enhet som är kund på en högre nivå än institutet självt, förutsatt att villkoren i artikel 305.2 är uppfyllda och att institutet inte är skyldigt att ersätta sin kund för eventuella förluster till följd av att clearingmedlemmen eller den kvalificerade centrala motparten fallerar.
- i.
Förvaltningstillgångar som uppfyller samtliga följande villkor:
De ska tas upp i institutets balansräkning i linje med nationell god redovisningssed, med stöd av artikel 10 i direktiv 86/635/EEG.
De uppfyller kriterierna för icke upptagande i balansräkningen enligt International Financial Reporting Standard (IFRS) 9, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
De uppfyller i tillämpliga fall kriterierna för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
- j.
Exponeringar som uppfyller samtliga följande villkor:
Det rör sig om exponeringar mot ett offentligt organ.
De behandlas i enlighet med artikel 116.4.
De avser insättningar som institutet är rättsligt skyldigt att överföra till det offentliga organ som avses i led i, och syftar till att finansiera investeringar av allmänt intresse
- k.
De medel i överskjutande säkerhet som deponerats hos en trepartsagent och som inte har lånats ut.
- l.
En mottagbar tillgång, förutsatt att en variationsmarginal som betalats kontant till motparten redovisas som mottagbar tillgång enligt den gällande redovisningsramen och att villkoren i artikel 429c.3 a–e är uppfyllda.
- m.
Värdepapperiserade exponeringar som följer av traditionell värdepapperisering som uppfyller villkoren för betydande risköverföring enligt artikel 244.2.
- n.
Följande exponeringar mot institutets centralbank med förbehåll för de villkor som fastställs i punkterna 5 och 6:
Mynt och sedlar som är lagligt betalningsmedel i centralbankens jurisdiktion.
Tillgångar som motsvarar fordringar på centralbanken, inbegripet reserver som hålls vid centralbanken.
- o.
Om institutet är auktoriserat i enlighet med artikel 16 och artikel 54.2 a i förordning (EU) nr 909/2014, institutets exponeringar till följd av anknutna banktjänster som anges i avsnitt C led a i bilagan till den förordningen och som har ett direkt samband med huvudtjänster eller anknutna tjänster som anges i avsnitten A och B i den bilagan.
- p.
Om institutet har utsetts i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EU) nr 909/2014, institutets exponeringar till följd av anknutna banktjänster som anges i avsnitt C led a i bilagan till den förordningen och som har ett direkt samband med huvudtjänster eller anknutna tjänster, tillhandahållna av en värdepapperscentral som auktoriserats i enlighet med artikel 16 i den förordningen, som anges i avsnitten A och B i den bilagan.
- q.
De exponeringar som omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid tillämpningen av punkt 1 d och e ska med ett offentligt utvecklingskreditinstitut avses ett kreditinstitut som uppfyller samtliga följande villkor:
Det har etablerats av den nationella regeringen eller av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i en medlemsstat.
Dess verksamhet är begränsad till att på icke-konkurrensutsatt basis bidra till specifika offentliga politiska mål av finansiell, ekonomisk eller social karaktär, i enlighet med de lagar och bestämmelser som gäller för institutet, inbegripet bolagsordning.
Dess mål är inte att maximera vinst eller marknadsandelar.
Med förbehåll för unionens regler om statligt stöd är den nationella regeringen eller berörda delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter skyldiga att skydda kreditinstitutets bärkraft eller att direkt eller indirekt skydda minst 90 % av institutets kapitalbaskrav, finansieringsbehov eller beviljade subventionerade lån.
Det tar inte emot garanterade insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/49/EU eller i nationell rätt som har antagits i syfte att genomföra det direktivet som kan klassas som inlåning med fast löptid eller sparinlåning från konsumenter enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG.
Vid tillämpningen av led b i första stycket kan offentliga politiska mål omfatta finansiering av marknadsföringsåtgärder eller utveckling av specifika ekonomiska sektorer eller geografiska områden inom den berörda medlemsstaten.
Vid tillämpningen av punkt 1 d och e, och utan att det påverkar unionens regler om statligt stöd och medlemsstaternas skyldigheter enligt dessa regler, får behöriga myndigheter på begäran av ett institut behandla en organisatoriskt, strukturellt och finansiellt oberoende och autonom enhet av det institutet som ett offentligt utvecklingskreditinstitut, förutsatt att enheten uppfyller de villkor som anges i det första stycket och att en sådan behandling inte påverkar effektiviteten i tillsynen av det institutet. Behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta kommissionen och EBA om varje beslut om att vid tillämpningen av detta stycke behandla en enhet i ett institut som ett offentligt utvecklingskreditinstitut. Den behöriga myndigheten ska se över ett sådant beslut varje år.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpning av punkt 1 d och e och punkt 2 d ska med subventionerade lån avses sådana lån som har beviljats av ett offentligt utvecklingskreditinstitut eller en enhet som inrättats av en nationell regering, delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat, direkt eller av ett förmedlande kreditinstitut, på icke konkurrensutsatt och icke vinstdrivande grund, i syfte att främja offentliga politiska mål för den nationella regeringen, delstatligt självstyrelseorgan eller lokal myndighet i en medlemsstat.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten får inte undanta de handelsexponeringar som avses i punkt 1 g och h i denna artikel om inte villkoret i artikel 429.5 tredje stycket är uppfyllt.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten får undanta de exponeringar som anges i punkt 1 n om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutets behöriga myndighet har efter samråd med relevant centralbank fastställt och offentligt förklarat att det förekommer exceptionella omständigheter som föranleder undantaget för att underlätta genomförandet av penningpolitiken.
Undantaget är beviljat för en begränsad tidsperiod på högst ett år.
Institutets behöriga myndighet har efter samråd med relevant centralbank fastställt den dag då de exceptionella omständigheterna anses ha inträtt och offentligt tillkännagett denna dag; dagen ska fastställas till utgången av ett kvartal.
Förordning (EU) 2020/873
6.De exponeringar som undantas enligt punkt 1 n ska uppfylla båda följande villkor:
De är denominerade i samma valuta som institutets inlåning.
Deras genomsnittliga löptid överstiger inte i betydande grad den genomsnittliga löptiden för institutets inlåning.
Förordning (EU) 2019/876
7.Genom undantag från artikel 92.1 d ska ett institut som undantar de exponeringar som avses i punkt 1 n i denna artikel alltid uppfylla följande krav på justerad bruttosoliditetsgrad så länge undantaget varar:
där | |
aLR | = justerad bruttosoliditetsgrad, |
EMLR | = institutets totala exponeringsmått beräknat i enlighet med artikel 429.4, inbegripet de exponeringar som undantas i enlighet med punkt 1 n i den här artikeln, på den dag som avses i punkt 5 c i den här artikeln, och |
CB | = det dagliga genomsnittliga totala värdet av institutets exponeringar mot sin centralbank, beräknat över den fullständiga uppfyllandeperiod för centralbanksreserver som omedelbart föregår den dag som avses i punkt 5 c, som får undantas i enlighet med punkt 1 n. |
Förordning (EU) 2020/873
Artikel 429b Beräkning av exponeringsvärdet för tillgångar
1.Instituten ska fastställa tillgångars exponeringsvärde utan att räkna med derivatkontrakt som finns förtecknade i bilaga II, kreditderivat eller sådana positioner som avses i artikel 429e, och i enlighet med följande principer:
Med tillgångars exponeringsvärde avses ett exponeringsvärde så som avses i artikel 111.1 första meningen.
Transaktioner för värdepappersfinansiering får inte nettas.
Förordning (EU) 2019/876
2.Poolningssystem för kontanta medel som ett institut ställer till förfogande ska inte anses stå i strid med villkoret i artikel 429.7 b, förutsatt att systemet uppfyller båda följande villkor:
Institutet som ställer poolningssystemet till förfogande sammanför kredit- och debetsaldona från ett antal enskilda konton som tillhör enheter som ingår i poolningssystemet (ursprungliga konton) till ett enda separat konto, på så sätt att saldona på de ursprungliga kontona nollställs.
Institutet vidtar de steg som anges i led a i detta stycke dagligen.
Vid tillämpningen av denna punkt och punkt 3 ska med poolningssystem för kontanta medel, avses ett system genom vilket kredit- och debetsaldona för ett antal enskilda konton sammanförs för att underlätta betalningshantering eller likviditetsförvaltning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska ett poolningssystem för kontanta medel som inte uppfyller det villkor som fastställs i led b i den punkten, men som uppfyller det villkor som fastställs i led a i den punkten, inte anses stå i strid med det villkor som fastställs i artikel 429.7 b, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet har laglig rätt att i vilket skede som helst räkna av saldona på de ursprungliga kontona genom att överföra dem till ett enda konto.
Det finns inga löptidsobalanser mellan saldona på de ursprungliga kontona.
Institutet betalar eller uppbär ränta på grundval av det kombinerade saldot av alla de ursprungliga kontona.
Den myndighet som är behörig för institutet bedömer att saldona från de ursprungliga kontona sammanförs med lämpliga tidsintervall, så att det räcker att ta upp det kombinerade saldo som fastställs genom poolningssystemet för kontanta medel när man ska beräkna institutets totala exponeringsmått.
Förordning (EU) 2019/876
4.Genom undantag från punkt 1 b får instituten beräkna exponeringsvärdet för kontantfordringar och kontantskulder inom ramen för en transaktion för värdepappersfinansiering med samma motpart på nettobasis, förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:
Transaktionerna har samma explicita sista avvecklingsdag.
Det är, vid normala affärsförhållanden och i händelse av obestånd, insolvens eller konkurs, en laglig rätt att kvitta det belopp som skulden till motparten uppgår till mot det belopp som motparten är skyldig.
Motparterna avser att avveckla netto eller avveckla samtidigt, eller transaktionerna är föremål för en avvecklingsmekanism som leder till en funktionell motsvarighet till en nettoavveckling.
Förordning (EU) 2019/876
5.Vid tillämpning av punkt 4 c får instituten anse att en avvecklingsmekanism leder till en funktionell motsvarighet till nettoavveckling endast i de fall nettoresultatet för kassaflödena avseende transaktionerna enligt denna mekanism, på avvecklingsdagen, är likvärdigt med det enda nettobeloppet enligt nettoavvecklingen, och förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Transaktionerna avvecklas inom samma avvecklingssystem eller avvecklingssystem som använder en gemensam avvecklingsinfrastruktur.
Avvecklingssystemen understöds genom kontantfaciliteter eller intradagskrediter som garanterar att avvecklingen fullbordas senast i slutet av handelsdagen.
Eventuella problem som beror på värdepapperskomponenten inom en transaktion för värdepappersfinansiering inverkar inte på nettoavvecklingen av kontantfordringarna och kontantskulderna.
Det villkor som fastställs i första stycket c ska anses vara uppfyllt endast om effekten på avvecklingsmekanismen när en transaktion för värdepappersfinansiering inte kan genomföras är begränsad till en eventuell försening av motsvarande kontantkomponent eller eventuellt ger upphov till en förpliktelse för avvecklingsmekanismen, till vilken en kreditfacilitet i så fall ska vara kopplad.
Om värdepapperskomponenten i en transaktion för värdepappersfinansiering som ingår i avvecklingsmekanismen inte har fullbordats vid utgången av avvecklingsperioden, ska instituten avskilja denna transaktion och dess motsvarande kontantkomponent från nettningsmängden och i stället behandla dem på bruttobasis.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 429c Beräkning av exponeringsvärdet för derivat
1.Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för derivatkontrakt som finns förtecknade i bilaga II och för kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, i enlighet med den metod som anges i avsnitt 3 i del tre avdelning II kapitel 6.
Vid beräkningen av exponeringsvärdet får instituten beakta effekterna av kontrakt om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295. Instituten får inte ta upp belopp på grundval av produktövergripande nettning, men får däremot netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c samt med kreditderivat om dessa omfattas av sådana avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c.
Instituten ska inkludera sålda optioner i det totala exponeringsmåttet även om optionernas exponeringsvärde kan fastställas till noll enligt artikel 274.5.
Förordning (EU) 2019/876
2.Om tillhandahållandet av säkerhet med anknytning till derivatkontrakt minskar mängden tillgångar enligt den tillämpliga redovisningsramen ska instituten omvända denna minskning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid tillämpningen av punkt 1 får instituten – när de beräknar ersättningskostnaden för derivatkontrakt i enlighet med artikel 275 – enbart ta upp säkerheter som erhållits i kontanter från motparten så som variations marginal i den mening som avses i artikel 275, i fall där variationsmarginalen i fråga inte redan har redovisats som en minskning av exponeringsvärdet enligt den tillämpliga redovisningsramen, och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:
Vad gäller transaktioner som inte clearats genom en kvalificerad central motpart avskiljs inte de kontanter som den mottagande motparten erhåller.
Variationsmarginalen beräknas och växlas minst dagligen, på grundval av marknadsvärderingen av derivatpo sitioner.
Den variationsmarginal som tagits emot är ställd i en valuta som anges i derivatkontraktet, i det styrande ramavtalet om nettning eller i kreditstödsbilagan till det kvalificerade ramavtalet om nettning eller i något annat avtal om nettning som slutits med en kvalificerad central motpart.
Den variationsmarginal som tagits emot utgör det hela belopp som skulle krävas för att helt och hållet utsläcka marknadsexponeringen för derivatkontraktet, med förbehåll för de tröskelvärden och minsta transfereringsbe lopp som gäller för motparten.
Derivatkontraktet och variationsmarginalen mellan institutet och motparten för detta kontrakt omfattas av ett enda nettningsavtal som institutet kan hantera som riskreducerande i enlighet med artikel 295.
Om ett institut ställer en kontant säkerhet till en motpart och denna säkerhet uppfyller villkoren i leden a–e i första stycket, ska institutet betrakta denna säkerhet som den variationsmarginal som ställs till motparten och räkna in den vid beräkningen av ersättningskostnaden.
Ett institut ska anses ha uppfyllt det villkor som fastställs i första stycket b om variationsmarginalen växlas på morgonen den handelsdag som följer på den handelsdag då derivatkontraktet ingås, förutsatt att variations marginalen växlas enligt det värde på kontraktet som gäller i slutet av den handelsdag då kontraktet ingås.
Vid tillämpningen av första stycket d får instituten, i fall där det uppstår en tvist om marginalsäkerheten, ta upp den del av säkerheten som växlats och som inte berörs av tvisten.
Förordning (EU) 2019/876
3.727Vid tillämpningen av punkt 1 får instituten – när de beräknar ersättningskostnaden för derivatkontrakt i enlighet med artikel 275 – enbart ta upp säkerheter som erhållits i kontanter från motparten så som variations marginal i den mening som avses i artikel 275, i fall där variationsmarginalen i fråga inte redan har redovisats som en minskning av exponeringsvärdet enligt den tillämpliga redovisningsramen, och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:
Vad gäller transaktioner som inte clearats genom en kvalificerad central motpart avskiljs inte de kontanter som den mottagande motparten erhåller från institutets tillgångar.
Variationsmarginalen beräknas och växlas minst dagligen, på grundval av marknadsvärderingen av derivatpo sitioner.
Den variationsmarginal som tagits emot är ställd i en valuta som anges i derivatkontraktet, i det styrande ramavtalet om nettning eller i kreditstödsbilagan till det kvalificerade ramavtalet om nettning eller i något annat avtal om nettning som slutits med en kvalificerad central motpart.
Den variationsmarginal som tagits emot utgör det hela belopp som skulle krävas för att helt och hållet utsläcka marknadsexponeringen för derivatkontraktet, med förbehåll för de tröskelvärden och minsta transfereringsbe lopp som gäller för motparten.
Derivatkontraktet och variationsmarginalen mellan institutet och motparten för detta kontrakt omfattas av ett enda nettningsavtal som institutet kan hantera som riskreducerande i enlighet med artikel 295.
Om ett institut ställer en kontant säkerhet till en motpart och denna säkerhet uppfyller villkoren i leden a–e i första stycket, ska institutet betrakta denna säkerhet som den variationsmarginal som ställs till motparten och räkna in den vid beräkningen av ersättningskostnaden.
Ett institut ska anses ha uppfyllt det villkor som fastställs i första stycket b om variationsmarginalen växlas på morgonen den handelsdag som följer på den handelsdag då derivatkontraktet ingås, förutsatt att variations marginalen växlas enligt det värde på kontraktet som gäller i slutet av den handelsdag då kontraktet ingås.
Vid tillämpningen av första stycket d får instituten, i fall där det uppstår en tvist om marginalsäkerheten, ta upp den del av säkerheten som växlats och som inte berörs av tvisten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska instituten, då de beräknar NICA så som den definieras i artikel 272.12a, bortse från alla eventuella säkerheter som tagits emot, utom om säkerheterna gäller derivatkontrakt som slutits med kunder och som clearas av kvalificerade centrala motparter.
Förordning (EU) 2019/876
4.728Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska instituten, när de beräknar NICA så som begreppet definieras i artikel 272.12a, bortse från alla säkerheter som erhållits.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4a.729Genom undantag från punkterna 3 och 4 får ett institut erkänna alla säkerheter som erhållits i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 3, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Säkerheten erhålls från en kund för ett derivatkontrakt som institutet clearar för den kundens räkning.
Det kontrakt som avses i led a clearas genom en kvalificerad central motpart.
Om säkerheten har erhållits i form av initial marginalsäkerhet, är den säkerheten avskild från institutets tillgångar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska instituten fastställa den multiplikator som ska användas vid beräkning av potentiell framtida exponering enligt artikel 278.1 till värdet 1, utom i fråga om derivatkontrakt som slutits med kunder och som clearas av kvalificerade centrala motparter.
Förordning (EU) 2019/876
6.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten använda den metod som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 4 eller 5 för att fastställa exponeringsvärdet för derivatkontrakt som finns förtecknade i punkterna 1 och 2 i bilaga II uteslutande om de också använder denna metod för att fastställa exponeringsvärdet för dessa kontrakt i syfte att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.
Om ett institut tillämpar en av de metoder som anges i första stycket ska det inte minska det totala exponeringsmåttet med det belopp det har mottagit i marginal.
Förordning (EU) 2019/876
6.730Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten använda den metod som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 4 eller 5 för att fastställa exponeringsvärdet för följande:
Derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat, om de också använder den metoden för att fastställa exponeringsvärdet för dessa kontrakt i syfte att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 a, b och c.
Kreditderivat på vilka de tillämpar den behandling som anges i artikel 273.3 eller 273.5, om villkoren för användning av den metoden är uppfyllda.
Om ett institut tillämpar en av de metoder som anges i första stycket ska det inte minska det totala exponeringsmåttet med det belopp det har mottagit i marginal.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 429d Ytterligare bestämmelser om beräkningen av exponeringsvärdet för skriftliga kreditderivat
1.Vid tillämpningen av denna artikel ska skriftligt kreditderivat avse alla former av finansiella instrument som innebär att institutet tillhandahåller ett effektivt kreditriskskydd genom bland annat kreditswappar, totalavkastningsswappar och sådana optioner som innebär att institutet är skyldigt att tillhandahålla kreditriskskydd enligt villkoren i optionsavtalet.
Förordning (EU) 2019/876
2.Utöver den beräkning som anges i artikel 429c ska instituten i fråga om skriftliga kreditderivat i exponeringsvärdet inbegripa de effektiva teoretiska belopp som det hänvisas till i de skriftliga kreditderivaten, minus eventuella negativa förändringar av det verkliga värdet som har införlivats i primärkapitalet med avseende på dessa skriftliga kreditderivat.
Instituten ska beräkna de effektiva teoretiska beloppen för skriftliga kreditderivat genom att justera de teoretiska beloppen för dessa derivat så att de speglar den verkliga exponeringen för derivatkontrakt med hävstång eller andra uppväxlingseffekter som transaktionen genom sin struktur ger upphov till.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten får minska värdet på en exponering som beräknats i enlighet med punkt 2 med hela eller delar av det effektiva teoretiska beloppet av köpta kreditderivat, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Det köpta kreditderivatets återstående löptid är likvärdig med eller överstiger det skriftliga kreditderivatets återstående löptid.
De materiella villkoren för det köpta derivatet ska vara minst lika strikta ur försiktighetssynpunkt som dem som gäller för det motsvarande skriftliga kreditderivatet.
Det köpta kreditderivatet får inte vara köpt av en motpart som skulle exponera institutet för en specifik korrelationsrisk enligt definitionen i artikel 291.1 b.
Om det effektiva teoretiska beloppet av det skriftliga kreditderivatet minskas vid eventuella negativa förändringar av det verkliga värde som har införlivats i institutets primärkapital ska det effektiva teoretiska värdet av det köpta derivatet minskas vid eventuella positiva förändringar av det verkliga värde som har införlivats i primärkapitalet.
Det köpta derivatet ingår inte i någon transaktion som institutet har clearat för en kunds räkning eller som institutet har clearat i egenskap av kund på högre nivå i en kundstruktur med flera nivåer och där det effektiva teoretiska belopp som det hänvisas till i det motsvarande skriftliga kreditderivatet undantas från det totala exponeringsmåttet i enlighet med artikel 429a.1 första stycket g eller h, beroende på vilket som är tillämpligt.
Vid beräkningen av den potentiella framtida exponeringen i enlighet med artikel 429c.1 får instituten från värdet av nettningsmängden undanta den del av ett skriftligt kreditderivat som inte har kvittats enligt första stycket i denna punkt och för vilket det effektiva teoretiska beloppet ingår i exponeringsvärdet.
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpningen av punkt 3 b ska materiella villkor avse alla egenskaper hos kreditderivatet som är relevanta för dess värdering, inklusive efterställningsnivå, optionalitet, kredithändelser, underliggande referensenheter eller pool av referensenheter, underliggande referensförpliktelse eller pool av referensförpliktelser, men exklusive kreditderivatets teoretiska belopp och återstående löptid. Två referensnamn ska behandlas som ett och samma endast om de syftar på samma juridiska person.
Förordning (EU) 2019/876
5.Genom undantag från punkt 3 b får instituten använda sig av köpta kreditderivat avseende en pool av referensnamn för att kvitta skriftliga kreditderivat avseende enskilda referensnamn som ingår i samma pool, förutsatt att poolen av referensenheter och efterställningsnivån är densamma för båda transaktionerna.
Förordning (EU) 2019/876
6.Instituten ska inte minska det skriftliga kreditderivatets effektiva teoretiska belopp när de köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar de mottagna nettobetalningarna som nettoinkomst, men inte redovisar någon notsvarande värdeminskning avseende det skriftliga kreditderivat som ingår i primärkapitalet.
Förordning (EU) 2019/876
7.Vad gäller köpta kreditderivat avseende en pool av referensförpliktelser får instituten minska det effektiva teoretiska beloppet för skriftliga kreditderivat som avser individuella referensförpliktelser med det effektiva teoretiska beloppet för köpta kreditderivat enligt punkt 3 endast under förutsättning att det skydd som köpts är ekonomiskt likvärdigt med att köpa skydd separat för var och en av de individuella förpliktelserna i poolen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 429e Tillägg för motpartskreditrisk vid transaktioner för värdepappersfinansiering
1.Utöver beräkningen av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, även sådana som ligger utanför balansräkningen i enlighet med artikel 429b.1, ska instituten i det totala exponeringsmåttet inkludera ett tillägg för motpartskreditrisk som beräknas i enlighet med punkt 2 eller 3 i denna artikel, beroende på vilket som är tillämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid transaktioner som genomförs med en motpart och som täcks av ett ramavtal om nettning som uppfyller kraven i artikel 206 ska tillägget beräknas för varje avtal i enlighet med följande formel:
Ei* = max {0, Ei − Ci}
där | |
Ei* | = tillägget |
i | = det index som betecknar transaktionen, |
Ei | = verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som lånas ut till motparten som en del av transaktionen i, och |
Ci | = verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som tagits emot av motparten som en del av transaktionen i. |
Instituten får fastställa värdet på Ei* till noll om Ei motsvarar kontantbelopp som lånats ut till motparten och den därtill kopplade kontantfordran inte uppfyller villkoren för nettning enligt artikel 429b.4.
Förordning (EU) 2019/876
3.Vid transaktioner som genomförs med en motpart och som täcks av ett ramavtal om nettning som uppfyller kraven i artikel 206 ska tillägget beräknas för varje avtal i enlighet med följande formel:
där | |
Ei* | = tillägget |
i | = det index som anger avtalet om nettning, |
Ei | = verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som lånas ut till motparten för de transaktioner som omfattas av ramavtalet om nettning i. |
Ci | = verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som tagits emot av motparten som omfattas av ramavtalet om nettning i. |
Förordning (EU) 2019/876
4.Vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 ska termen motpart även omfatta trepartsagenter som tar emot en säkerhet i form av en insättning och som förvaltar denna säkerhet vid eventuella trepartstransaktioner.
Förordning (EU) 2019/876
5.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten tillämpa metoden i artikel 222 vid beräkningen av tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering, inklusive sådana som ligger utanför balansräkningen, dock med en riskvikt på minst 20 %. Instituten får bara använda den metoden om de också använder den vid beräkningen av exponeringsvärdet för dessa transaktioner med avseende på kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 a, 92.1 b och 92.1 c.
Förordning (EU) 2019/876
6.Om försäljningsredovisning görs av en repa enligt tillämplig redovisningsram ska instituten omvända alla försäljningsrelaterade bokföringsposter.
Förordning (EU) 2019/876
7.Om ett institut fungerar som agent mellan två parter i en transaktion för värdepappersfinansiering, inklusive en transaktion som ligger utanför balansräkningen, ska följande bestämmelser tillämpas vid beräkningen av institutets totala exponeringsmått:
Om institutet tillhandahåller en av parterna i transaktionen för värdepappersfinansiering en ersättning eller garanti, och denna ersättning eller garanti är begränsad till eventuella skillnader i värde mellan det värdepapper eller belopp i kontanter som parten har lånat ut och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt, ska institutet i det totala exponeringsmåttet bara ta med det tillägg som beräknas enligt punkt 2 eller 3, beroende på vilket som är tillämpligt.
Om institutet inte tillhandahåller någon av parterna någon ersättning eller garanti ska transaktionen inte tas med i det totala exponeringsmåttet.
Om institutet har en ekonomisk exponering mot det underliggande värdepapperet eller mot kontantbeloppet inom transaktionen som överstiger den exponering som täcks av tillägget, ska institutet i det totala exponeringsmåttet även ta med hela beloppet av det värdepapper eller det belopp i kontanter mot vilket det är exponerat.
Om institutet, när det fungerar som agent mellan två parter, tillhandahåller båda parterna i en transaktion för värdepappersfinansiering en ersättning eller garanti, ska det beräkna sitt totala exponeringsmått i enlighet med leden a, b och c separat för var och en av parterna i transaktionen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 429f Beräkning av exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen
1.Instituten ska, i enlighet med artikel 111.1, beräkna exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen, utom om exponeringarna gäller derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och positioner som avses i artikel 429d.
Om ett åtagande avser en förpliktelse att ingå ett annat åtagande ska artikel 166.9 tillämpas.
Förordning (EU) 2019/876
1.731Instituten ska i enlighet med artikel 111.2 beräkna exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen, utom om exponeringarna gäller de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och de positioner som avses i artikel 429d.
Om ett åtagande avser en förlängning av en annan post utanför balansräkningen, ska artikel 111.3 tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Genom undantag från punkt 1 får instituten minska det belopp som motsvarar kreditriskexponeringen i fråga om en post utanför balansräkningen med motsvarande belopp i specifika kreditriskjusteringar. Resultatet av subtraktionen får inte understiga noll.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska instituten tillämpa en konverteringsfaktor på 10 % på sådana lågriskposter utanför balansräkningen som avses i artikel 111.1 d.
Förordning (EU) 2019/876
3.732Genom undantag från artikel 495d ska instituten tillämpa en konverteringsfaktor på 10 % på poster utanför balansräkningen i form av villkorslöst annullerbara åtaganden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 429g Beräkning av exponeringsvärde för avistaköp eller avistaförsäljning som väntar på avveckling
1.Instituten ska behandla kontanta medel kopplade till avistaförsäljning och värdepapper kopplade till avistaköp som kvarstår på balansräkningen fram till avvecklingsdagen som tillgångar enligt artikel 429.4 a.
Förordning (EU) 2019/876
1.733Instituten ska behandla kontanta medel kopplade till avistaköp och finansiella tillgångar kopplade till avistaförsäljning som kvarstår på balansräkningen fram till avvecklingsdagen som tillgångar enligt artikel 429.4 a.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Institut som i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen tillämpar handelsdagsredovisning i fråga om avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling ska omvända all kvittning mellan kontantfordringar kopplade till avistaförsäljning och kontantskulder kopplade till avistaköp som väntar på avveckling, trots att sådan kvittning i sig är tillåten enligt samma redovisningsram. Efter att de har omvänt all sådan kvittning i redovisningen får de emellertid kvitta dessa kontantfordringar och kontantskulder mot varandra när både den avistaförsäljning och det avistaköp det gäller har avvecklats genom leverans mot betalning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Institut som i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen tillämpar avvecklingsredovisning i fråga om avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling ska låta det fulla nominella värdet av de åtaganden att betala som följer av avistaköpen ingå i det totala exponeringsmåttet.
Instituten får endast kvitta det fulla nominella värdet av betalningsåtaganden kopplade till avistaköp mot det fulla nominella värdet av kontantfordringar kopplade till avistaförsäljning i väntan på avveckling, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
Både avistaköpen och avistaförsäljningarna i fråga avvecklas genom leverans mot betalning.
Köpta och sålda finansiella tillgångar som är knutna till kontantskulder och kontantfordringar värderas till verkligt värde genom resultatet och ingår i institutets handelslager.
Förordning (EU) 2019/876
DEL SJU A Rapporteringskrav
Artikel 430 Rapportering av tillsynskrav och finansiell information
1.Instituten ska till de behöriga myndigheterna lämna in rapporter om
kapitalbaskrav, inbegripet bruttosoliditetskrav, i enlighet med artikel 92 och del sju,
de krav som anges i artiklarna 92a och 92b när det gäller institut som omfattas av dessa krav,
stora exponeringar i enlighet med artikel 394,
likviditetskrav i enlighet med artikel 415,
de aggregerade uppgifter för varje nationell fastighetsmarknad som avses i artikel 430a.1,
de krav och den vägledning i direktiv 2013/36/EU som kommer ifråga för standardiserad rapportering, förutom eventuella ytterligare rapporteringskrav enligt artikel 104.1 j i det direktivet,
nivån på tillgångsinteckning, inbegripet en uppdelning efter typ av tillgångsinteckning, t.ex. efter repor, värdepapperslån, värdepapperiserade exponeringar eller lån,
sina exponeringar mot ESG-risker, inklusive
sina befintliga och nya exponeringar mot enheter inom sektorn för fossila bränslen,
sina exponeringar mot fysiska risker och övergångsrisker,
sina exponeringar mot kryptotillgångar.
Institut som undantas i enlighet med artikel 6.5 ska inte omfattas av det rapporteringskrav i fråga om bruttosoliditet som anges i led a i första stycket i denna punkt på individuell nivå.
Förordning (EU) 2024/1623
1a.Vid tillämpning av punkt 1 a i denna artikel ska den information som institut lämnar när de rapporterar om kapitalbaskrav för värdepapperiseringar omfatta information om värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar som omfattas av den behandling som anges i artikel 269a, om STS-värdepapperiseringar i balansräkningen som de initierar, och om uppdelningen av de underliggande tillgångarna för dessa STS-värdepapperiseringar i balansräkningen efter tillgångsklass.
Förordning (EU) 2021/558
2.Utöver den rapportering av bruttosoliditetsgraden som avses i led a i första stycket i punkt 1 ska stora institut till sina behöriga myndigheter rapportera om specifika komponenter av bruttosoliditetsgraden baserat på genomsnittsvärden över rapporteringsperioden och de uppgifter som använts för att beräkna dessa genomsnittsvärden, så att de behöriga myndigheterna kan övervaka bruttosoliditetsgradens volatilitet, särskilt kring rapporteringens referensdatum.
Förordning (EU) 2019/876
2a.734När instituten lämnar in rapporter om sina kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt punkt 1 a i denna artikel ska de separat rapportera de beräkningar som anges i artikel 325c.2 a, b och c för portföljen med alla positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2b.735När instituten lämnar in rapporter om sina kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt punkt 1 a i denna artikel ska de separat rapportera de beräkningar som anges i artikel 325ba.1 a i, a ii, b i och b ii och för portföljen med alla positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk som tilldelats de handlarbord för vilka de har fått de behöriga myndigheternas tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden i enlighet med artikel 325az.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.Utöver rapportering av de tillsynskrav som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten rapportera finansiell information till sina behöriga myndigheter om de är något av följande:
Ett institut som omfattas av artikel 4 i förordning (EG) nr 1606/2002.
Ett kreditinstitut som förbereder sin sammanställda redovisning i enlighet med internationella redovisningsstandarder enligt artikel 5 b i förordning (EG) nr 1606/2002.
Förordning (EU) 2019/876
4.De behöriga myndigheterna får kräva att kreditinstitut som fastställer sin kapitalbas på gruppnivå i enlighet med internationella redovisningsstandarder enligt artikel 24.2 rapporterar finansiell information i enlighet med denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
5.De rapporter med finansiell information som avses i punkterna 3 och 4 ska endast innehålla den information som krävs för att ge en övergripande bild av riskprofilen för institutets verksamhet och av de systemrisker som institutet innebär för den finansiella sektorn eller den reala ekonomin i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
6.Rapporteringskraven i denna artikel ska tillämpas proportionerligt på instituten med hänsyn tagen till den rapport som avses i punkt 8, med beaktande av deras storlek och komplexitet samt verksamhetens art och risknivå.
Förordning (EU) 2019/876
7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de enhetliga rapporteringsformaten, rapporteringsintervall och rapporteringsdatum samt definitioner och ska utarbeta it-lösningar, inklusive rapporteringsmallar och instruktioner för den rapportering som avses i punkterna 1–4.
Eventuella nya rapporteringskrav som fastställs i sådana tekniska standarder för genomförande ska inte vara tillämpliga förrän tidigast sex månader efter att de trätt i kraft.
Vid tillämpningen av punkt 2 ska det i förslagen till tekniska standarder för genomförande anges vilka komponenter av bruttosoliditetsgraden som ska rapporteras med användning av värdena vid dagens slut eller månadens slut. EBA ska i det syftet ta hänsyn till både
hur mottaglig en komponent är för betydande tillfälliga minskningar av transaktionsvolymer som skulle kunna leda till att risken för alltför låg bruttosoliditet är underrepresenterad vid referensdatumet för rapporteringen, och
utveckling och rön på internationell nivå.
EBA ska lämna in förslagen till tekniska standarder för genomförande som avses i denna punkt till kommissionen senast den 28 juni 2021, utom när det gäller
bruttosoliditetsgraden, som ska lämnas in senast den 28 juni 2020,
skyldigheterna som fastställs i artiklarna 92a och 92b, som ska lämnas in senast den 28 juni 2020,
exponeringar mot ESG-risker, som ska lämnas in senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
8.EBA ska i överensstämmelse med denna punkt bedöma de kostnader och den nytta som följer av de rapporteringskrav som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 och rapportera sina resultat till kommissionen senast den 28 juni 2020. Den bedömningen ska i synnerhet göras för små och ickekomplexa institut. För dessa syften ska rapporten
dela in instituten i kategorier efter deras storlek och komplexitet samt verksamhetens art och risknivå,
för varje kategori av institut beräkna de kostnader som under den relevanta perioden uppstått på grund av rapporteringskraven som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014, med beaktande av ett antal principer, nämligen
att rapporteringskostnaderna ska beräknas som kvoten av rapporteringskostnaderna och institutets totala kostnader under den relevanta perioden,
att rapporteringskostnaderna ska omfatta alla kostnader som kan hänföras till genomförandet och den löpande driften av rapporteringssystemen, inbegripet kostnader för personal, it-system, juridiska tjänster, bokförings-, redovisnings- och konsulttjänster,
att den relevanta perioden ska avse varje räkenskapsår då institutet har haft rapporteringskostnader för att förbereda genomförandet av rapporteringskraven enligt genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 och för att fortsätta den löpande driften av rapporteringssystemen,
bedöma huruvida rapporteringskostnaderna för varje kategori av institut var proportionerliga med avseende på den nytta som rapporteringskraven gav upphov till i samband med tillsynen,
bedöma effekterna av minskade rapporteringskrav på kostnader och tillsynseffektivitet, och
ge rekommendationer om hur rapporteringskraven kan minskas åtminstone för små och icke-komplexa institut, i vilket syfte EBA ska eftersträva en förväntad genomsnittlig kostnadsminskning på minst 10 % men helst på 20 %. EBA ska särskilt bedöma huruvida
de rapporteringskrav som avses i punkt 1 g skulle kunna upphävas för små och icke-komplexa institut om tillgångens inteckning ligger under ett visst tröskelvärde,
den rapporteringsfrekvens som krävs i enlighet med punkt 1 a, c och g skulle kunna minskas för små och icke-komplexa institut.
EBA ska till den rapporten bifoga de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 7.
Förordning (EU) 2019/876
9.De behöriga myndigheterna ska samråda med EBA om huruvida andra institut än de som avses i punkterna 3 och 4 bör lämna in rapporter om finansiella uppgifter på gruppnivå i enlighet med punkt 3, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
De relevanta instituten rapporterar inte redan på gruppnivå.
De relevanta instituten omfattas av en redovisningsram i enlighet med direktiv 86/635/EEG.
Finansiell rapportering anses nödvändigt för att ge en övergripande bild av riskprofilen för institutets verksamhet och av de systemrisker som den innebär för den finansiella sektorn och den reala ekonomin enligt förordning (EU) nr 1093/2010.
EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de format och mallar som de institut som avses i första stycket ska använda för de syften som anges där.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i andra stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2019/876
10.Om den behöriga myndigheten anser att information som inte omfattas av den tekniska standard för genomförande som avses i punkt 7 är nödvändig för de syften som anges i punkt 5, ska den underrätta EBA och ESRB om den ytterligare information som den anser behöver ingå i den tekniska standarden för genomförande i den punkten.
Förordning (EU) 2019/876
11.De behöriga myndigheterna får upphäva kravet på att lämna in någon av uppgiftsposterna i de rapporteringsmallar som anges i de tekniska standarder för genomförande som avses i denna artikel om dessa uppgiftsposter överlappar varandra. I detta syfte ska uppgiftsposter som överlappar varandra referera till sådana uppgiftsposter som redan är tillgängliga för de behöriga myndigheterna på annat sätt än genom insamling av rapporteringsmallarna, inbegripet i fall då dessa uppgiftsposter kan erhållas från uppgifter som redan finns tillgängliga för de behöriga myndigheterna i olika format eller på olika detaljnivåer. Den behöriga myndigheten får endast bevilja de undantag som avses i denna punkt om de uppgifter som erhålls, insamlas eller aggregeras genom sådana alternativa metoder är identiska med de uppgiftsposter som annars skulle behöva rapporteras enligt respektive tekniska standard för genomförande.
Behöriga myndigheter, resolutionsmyndigheter och utsedda myndigheter ska alltid använda sig av utbyte av uppgifter när detta är möjligt för att minska rapporteringskraven. Bestämmelserna om utbyte av information och tystnadsplikt i direktiv 2013/36/EU avdelning VII kapitel I avsnitt II ska vara tillämpliga.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 430a Specifika rapporteringsskyldigheter
1.Instituten ska årligen till sina behöriga myndigheter rapportera följande aggregerade uppgifter för varje nationell fastighetsmarknad mot vilken de är exponerade:
Förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter, upp till det lägre av det intecknade beloppet och 80 % av marknadsvärdet eller 80 % av pantlånevärdet om inte annat beslutats enligt artikel 124.2.
Totala förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.1.
Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter begränsat till den del som behandlas som fullt ut säkrad genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.1.
Förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till det lägre av det intecknade beloppet och 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet om inte annat beslutats i enlighet med artikel 124.2.
Totala förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.1.
Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter begränsat till den del som behandlas som fullt ut säkrad genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.1.
Förordning (EU) 2019/876
1.736Instituten ska årligen till sina behöriga myndigheter rapportera följande aggregerade data för varje nationell fastighetsmarknad mot vilken de är exponerade:
Förluster som härrör från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av en bostadsfastighet, i varje enskilt fall upp till det lägre av det intecknade beloppet och 55 % av fastighetsvärdet på bostadsfastigheten, såvida inte annat beslutats enligt artikel 124.9, i tillämpliga fall.
Totala förluster som härrör från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastighet, i varje enskilt fall upp till det lägre av det intecknade beloppet och 100 % av värdet på bostadsfastigheten.
Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastighet, i varje enskilt fall upp till det lägre av det intecknade beloppet och 100 % av fastighetsvärdet på bostadsfastigheten.
Förluster som härrör från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av en kommersiell fastighet, i varje enskilt fall upp till det lägre av det intecknade beloppet och 55 % av värdet på den kommersiella fastigheten, såvida inte annat beslutats enligt artikel 124.9, i tillämpliga fall.
Totala förluster som härrör från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av en kommersiell fastighet, i varje enskilt fall upp till det lägre av det intecknade beloppet och 100 % av fastighetsvärdet på den kommersiella fastigheten.
Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av en kommersiell fastighet, i varje enskilt fall upp till det lägre av det intecknade beloppet och 100 % av fastighetsvärdet på den kommersiella fastigheten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.De uppgifter som avses i punkt 1 ska rapporteras till den behöriga myndigheten i det relevanta institutets hemmedlemsstat. Om ett institut har en filial i en annan medlemsstat, ska de uppgifter som rör denna filial även rapporteras till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten. Uppgifterna ska rapporteras separat för varje fastighetsmarknad inom unionen mot vilken det relevanta institutet är exponerat.
Förordning (EU) 2019/876
3.De behöriga myndigheterna ska årligen på aggregerad nivå offentliggöra de uppgifter som anges i punkt 1 a– f, tillsammans med historiska uppgifter om sådana finns. En behörig myndighet ska, på begäran från en annan behörig myndighet i en annan medlemsstat eller på begäran från EBA, till denna behöriga myndighet eller till EBA översända mer detaljerade uppgifter om bostadsmarknaden eller den kommersiella fastighetsmarknaden i den medlemsstaten.
Förordning (EU) 2019/876
3.737De behöriga myndigheterna ska årligen på aggregerad nivå offentliggöra de data som anges i punkt 1 a–f, tillsammans med historiska uppgifter om sådana finns, för varje nationell fastighetsmarknad för vilken sådana uppgifter har samlats in. En behörig myndighet ska, på begäran från en annan behörig myndighet i en annan medlemsstat eller på begäran från EBA, till denna behöriga myndighet eller till EBA översända mer detaljerad information om bostadsmarknaden eller den kommersiella fastighetsmarknaden i den medlemsstaten.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 430b Särskilda rapporteringskrav för marknadsrisk
1.738Från och med dagen för tillämpning av den delegerade akt som avses i artikel 461a ska kreditinstitut som varken uppfyller villkoren i artikel 94.1 eller villkoren i artikel 325a.1 rapportera, för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, resultaten av beräkningarna baserat på den alternativa schablonmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1a på samma grund som sådana institut rapporterar de skyldigheter som anges i artikel 92.3 b i och c.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/2033
2.739Institut som avses i punkt 1 i den är artikeln ska separat rapportera de beräkningar som anges i artikel 325c.2 a, b och c för portföljen med alla positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
3.740Utöver de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln ska instituten, från slutet av en treårsperiod som följer efter dagen för ikraftträdandet av de senaste tekniska tillsynsstandarder som avses i artiklarna 325bd.7, 325be.3, 325bf.9, 325bg.4, för de positioner som har tilldelats handlarbord för vilka de har fått de behöriga myndigheternas tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden i enlighet med artikel 325az.2, rapportera resultaten av beräkningarna baserat på metoden i del tre avdelning IV kapitel 1b på samma grund som sådana institut rapporterar de skyldigheter som anges i artikel 92.3 leden b i och c.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
4.741Vid tillämpning av rapporteringskravet i punkt 3 i den här artikeln ska instituten separat rapportera de beräkningar som anges i artikel 325ba.1 leden a i, a ii, b i och b ii för portföljen med alla positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk som tilldelats handlarbord för vilka institutet har fått de behöriga myndigheternas tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden, i enlighet med artikel 325az.2.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
5.742Instituten får inom en grupp använda de metoder som avses i punkterna 1 och 3 i kombination, förutsatt att beräkningen enligt de metoder som avses i punkt 1 inte överskrider 90 % av den totala beräkningen. I annat fall ska instituten använda den metod som avses i punkt 1 för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
6.743EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga rapporteringsmallar, instruktioner och metoder för användning av mallarna, rapporteringsintervall och rapporteringsdatum, definitioner och it-lösningar för den rapportering som avses i denna artikel.
Eventuella nya rapporteringskrav som fastställs i sådana tekniska standarder för genomförande ska inte vara tillämpliga förrän tidigast sex månader från och med den dag de trätt i kraft.
EBA ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 30 juni 2020.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Upphör att gälla den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 430c Genomförbarhetsrapport om det integrerade rapporteringssystemet
1.EBA ska utarbeta en rapport om genomförbarheten avseende utvecklingen av ett enhetligt och integrerat system för att samla in uppgifter om statistik, resolution och tillsyn och rapportera sina resultat till kommissionen senast den 28 juni 2020.
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid utarbetandet av genomförbarhetsrapporten ska EBA involvera behöriga myndigheter och myndigheter som ansvarar för insättningsgarantisystem, resolution och i synnerhet Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Rapporten ska beakta ECBS tidigare arbete avseende integrerad uppgiftsinsamling och ska baseras på en övergripande kostnadsnyttoanalys som minst innehåller följande:
En översikt över mängden och omfattningen av de aktuella uppgifter som samlats in av de behöriga myndigheterna inom deras jurisdiktioner samt deras härkomst och detaljnivå.
Inrättandet av ett standardlexikon för de uppgifter som ska samlas in i syfte att öka rapporteringskravens konvergens vad gäller de reguljära rapporteringsskyldigheterna och att undvika överflödiga förfrågningar.
Inrättandet av en gemensam kommitté, som minst utgörs av EBA och ECBS, för utveckling och genomförande av det integrerade rapporteringssystemet.
Genomförbarhet och möjlig utformning av en central uppgiftsinsamling för det integrerade rapporteringssystemet, inbegripet krav för att säkerställa sträng sekretess för de uppgifter som samlas in, stark autentisering och hantering av åtkomsträttigheter till systemet samt cybersäkerhet, som
innehåller ett centralt dataregister med alla uppgifter om statistik, resolution och tillsyn med nödvändig detaljnivå och frekvens för institutet i fråga och som uppdateras så ofta som det krävs,
fungerar som kontaktpunkt för de behöriga myndigheterna, genom att ta emot, handlägga och samla alla uppgiftsförfrågningar från de behöriga myndigheterna, jämföra förfrågningarna med redan befintliga rapporterade uppgifter och ge de behöriga myndigheterna snabb tillgång till de begärda uppgifterna,
ger ytterligare stöd till de behöriga myndigheterna för överföring av uppgiftsförfrågningar till instituten och för in de efterfrågade uppgifterna i det centrala dataregistret,
har en samordnande roll för informationsutbytet och uppgiftsutbytet mellan de behöriga myndigheterna, och
tar hänsyn till de behöriga myndigheternas förfaranden och processer och överför dessa till ett standardiserat system.
Förordning (EU) 2019/876
3.Senast ett år efter det att den rapport som avses i denna artikel har lagts fram ska kommissionen, om så är lämpligt och med beaktande av EBA:s genomförbarhetsrapport, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om inrättandet av ett standardiserat och integrerat rapporteringssystem för rapporteringskrav.
Förordning (EU) 2019/876
DEL ÅTTA Institutens offentliggörande av information
Avdelning I Allmänna principer
Artikel 431 Krav och policy för offentliggörande av information
1.Instituten ska offentliggöra den information som avses i avdelningarna II och III i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning, med förbehåll för de undantag som anges i artikel 432.
Förordning (EU) 2019/876
2.Institut som i enlighet med del tre har beviljats tillstånd av de behöriga myndigheterna för de instrument och metoder som avses i avdelning III i denna del ska offentliggöra de uppgifter som anges där.
Förordning (EU) 2019/876
3.Ledningsorganet eller den verkställande ledningen ska anta en formell policy för uppfyllandet av kraven på offentliggörande i denna del samt inrätta och upprätthålla interna processer, system och kontrollrutiner för att kunna bedöma om den information som institutet offentliggör är lämplig och uppfyller kraven i denna del. Minst en medlem av ledningsorganet eller den verkställande ledningen ska skriftligen intyga att institutet i fråga har fullgjort kraven på offentliggörande i denna del, i enlighet med formella riktlinjer och interna processer, system och kontroller. Det skriftliga intyget och de viktigaste delarna av institutets formella riktlinjer för uppfyllande av kraven på offentliggörande ska ingå i den information som institutet offentliggör.
Den information som ska offentliggöras i enlighet med denna del ska vara föremål för samma nivå av intern verifiering som gäller för den förvaltningsberättelse som ingår i institutets redovisning.
Varje institut ska också ha infört riktlinjer för kontroll av att den information det offentliggör ger marknadsaktörerna en heltäckande bild av institutets riskprofil. Om ett institut bedömer att den information som ska offentliggöras enligt bestämmelserna i denna del inte är tillräcklig för att ge en sådan heltäckande bild, ska det offentliggöra ytterligare information utöver den som är obligatorisk enligt denna del. Trots detta ska instituten enligt artikel 432 bara vara skyldiga att offentliggöra information som är väsentlig och som inte utgör företagshemligheter eller är konfidentiell.
Förordning (EU) 2019/876
4.Kvantitativ information som offentliggörs ska alltid åtföljas av kvalitativ och annan kompletterande information som kan behövas för att användarna ska förstå den kvantitativa informationen, och det ska särskilt anges om det finns väsentliga skillnader jämfört med när motsvarande information senast offentliggjordes.
Förordning (EU) 2019/876
5.Instituten ska på begäran förklara sina beslut om riskklassificering för små och medelstora företag och andra företag som ansöker om lån och på begäran göra detta i skriftlig form. Institutens administrativa kostnader för detta ska stå i proportion till lånets storlek.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 432 Icke väsentlig information, företagshemligheter eller konfidentiell information
1.Med undantag av offentliggörande enligt artiklarna 435.2 c, 437 och 450 får instituten utelämna en eller flera av de upplysningar som förtecknas i avdelningarna II och III om den information som tillhandahålls genom sådant offentliggörande inte anses vara väsentlig.
Information ska för detta ändamål anses väsentlig om ett utelämnande eller en förvrängning av den skulle kunna förändra eller påverka bedömningar eller beslut hos en användare som förlitar sig på informationen för att fatta ekonomiska beslut.
EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för hur instituten ska bedöma väsentlighet i förhållande till kraven på offentliggörande i avdelningarna II och III.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten får också utelämna en eller flera av de uppgifter som anges i avdelningarna II och III om dessa uppgifter omfattar information som betraktas som företagshemligheter eller konfidentiell information enligt denna punkt, med undantag för offentliggörande som föreskrivs i artiklarna 437 och 450.
Information ska betraktas som ett instituts företagshemligheter om ett offentliggörande av den skulle undergräva institutets konkurrensställning. Företagshemligheter kan omfatta information om produkter eller system, som – om den spreds till konkurrenterna – skulle göra att institutets investeringar i dem blir mindre värdefulla.
Information ska betraktas som konfidentiell om det finns förpliktelser gentemot kunder eller andra motpartsförbindelser som gör att institutet måste behandla informationen konfidentiellt.
EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för hur instituten ska bedöma företagshemligheter och konfidentialitet i förhållande till kraven på offentliggörande i avdelningarna II och III.
Förordning (EU) 2019/876
3.I de undantagsfall som avses i punkt 2 ska de berörda instituten ange i den offentliggjorda informationen att vissa specifika uppgifter inte offentliggörs samt skälet till detta; de ska också offentliggöra mer allmän information om föremålet för kravet på offentliggörande, förutom i fall där föremålet för kravet på offentliggörande i sig utgör en företagshemlighet eller konfidentiell information.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 433 Frekvens för offentliggörande av information och informationens innehåll
Instituten ska offentliggöra den information som krävs enligt avdelningarna II och III på det sätt som anges i artiklarna 433a, 433b och 433c.
Information som offentliggörs på årsbasis ska göras tillgänglig på samma dag som institutet offentliggör sina räkenskaper eller så snart som möjligt därefter.
Information som offentliggörs på halvårs- eller kvartalsbasis ska där så är tillämpligt göras tillgänglig på samma dag som institutet offentliggör sin redovisning för samma period, eller så snart som möjligt därefter.
Om informationen enligt denna del offentliggörs senare än räkenskaperna för den berörda perioden ska fördröjningen däremellan, för att kunna godtas, vara rimlig och i alla händelser inte gå utöver den tidsram som de behöriga myndigheterna fastställt enligt artikel 106 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 433 Frekvens för offentliggörande av information och informationens innehåll744
Instituten ska offentliggöra den information som omfattas av kraven på offentliggörande enligt avdelningarna II och III på det sätt som anges i denna artikel och i artiklarna 433a, 433b, 433c och 434.
EBA ska göra den information som offentliggörs på årsbasis tillgänglig på sin webbplats samma dag som instituten offentliggör sina finansiella rapporter eller så snart som möjligt därefter.
EBA ska göra den information som offentliggörs på halvårs- eller kvartalsbasis tillgänglig på sin webbplats samma dag som instituten i tillämpliga fall offentliggör sin redovisning för motsvarande period eller så snart som möjligt därefter.
Varje fördröjning mellan offentliggörandet av den information som ska offentliggöras enligt denna del och de relevanta finansiella rapporterna ska vara rimlig och under alla omständigheter inte gå utöver den tidsram som behöriga myndigheter har fastställt enligt artikel 106 i direktiv 2013/36/EU.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 433a Stora instituts offentliggörande av information
1.Stora institut ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:
På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.
På halvårsbasis: den information som avses i
artikel 437 a,
artikel 438 e,
artikel 439 e–l,
artikel 440,
artikel 442 c, e, f och g,
artikel 444 e,
artikel 445,
artikel 448.1 a och b,
artikel 449 j–l,
artikel 451.1 a och b,
artikel 451a.3,
artikel 452 g,
artikel 453 f–j,
artikel 455 d, e och g.
På kvartalsbasis: den information som avses i
artikel 438 d och h,
de nyckeltal som avses i artikel 447,
artikel 451a.2.
Förordning (EU) 2019/876
1.745Stora institut ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:
På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.
På halvårsbasis: den information som avses i
artikel 437 a,
artikel 438 e,
artikel 439 e–l,
artikel 440,
artikel 442 c, e, f och g,
artikel 444 e,
artikel 445,
artikel 448.1 a och b,
artikel 449 j–l,
artikel 451.1 a och b,
artikel 451a.3,
artikel 452 g,
artikel 453 f–j,
artikel 455.2 a, b och c,
artikel 449a,
artikel 449b.
På kvartalsbasis: den information som avses i
artikel 438 d, da och h,
de nyckeltal som avses i artikel 447,
artikel 451a.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Genom undantag från punkt 1 ska stora institut som inte tillhör kategorin globala systemviktiga institut och som ej är börsnoterade offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:
På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.
På halvårsbasis: de nyckeltal som avses i artikel 447.
Förordning (EU) 2019/876
3.Stora institut som omfattas av artikel 92a eller 92b ska offentliggöra den information som krävs enligt artikel 437a på halvårsbasis, med undantag för nyckeltalen i artikel 447 h som ska offentliggöras kvartalsvis.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 433b Små och icke-komplexa instituts offentliggörande av information
1.Små och icke-komplexa institut ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:
På årsbasis: den information som avses i
artikel 435.1 a, e och f,
artikel 438 d,
artikel 450.1 a–d, h, i och j.
På halvårsbasis: de nyckeltal som avses i artikel 447.
Förordning (EU) 2019/876
1.746Små och icke-komplexa institut ska årligen offentliggöra den information som avses i följande bestämmelser:
Artikel 435.1 a, e och f.
Artikel 438 c, d och da.
Artikel 442 c och d.
De nyckeltal som avses i artikel 447.
Artikel 449a.
Artikel 449b.
Artikel 450.1 a–d, h, i och j.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska små och icke-komplexa, ej börsnoterade institut offentliggöra de nyckeltal som avses i artikel 447 på årsbasis.
Förordning (EU) 2019/876
2.747Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska små och icke-komplexa, icke börsnoterade institut offentliggöra de nyckeltal som avses i artikel 447 och de ESG risker som avses i artikel 449a på årsbasis.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 433c Övriga instituts offentliggörande av information
1.Institut som inte omfattas av artikel 433a eller 433b ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:
På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.
På halvårsbasis: de nyckeltal som avses i artikel 447.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska andra ej börsnoterade institut offentliggöra följande information på årsbasis:
Artikel 435.1 a, e och f.
Artikel 435.2 a, b och c.
Artikel 437 a.
Artikel 438 c och d.
De nyckeltal som anges i artikel 447.
Artikel 450.1 a–d och h–k.
Förordning (EU) 2019/876
2.748Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska andra ej börsnoterade institut offentliggöra följande information på årsbasis:
- a.
Artikel 435.1 a, e och f.
- b.
Artikel 435.2 a, b och c.
- c.
Artikel 437 a.
- d.
Artikel 438 c, d och da.
- da.
Artikel 442 c och d.
- e.
De nyckeltal som anges i artikel 447.
- ea.
Den information som avses i artikel 449a.
- eb.
Den information som avses i artikel 449b.
- f.
Artikel 450.1 a–d och h–k.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 434 Metoder för offentliggörande
1.Instituten ska offentliggöra all den information som krävs enligt avdelningarna II och III på elektronisk väg via samma medium eller på samma plats. Kravet på offentliggörande via samma medium eller på samma plats ska innefatta att tillsynsinformationen görs lätt tillgänglig för användarna i ett fristående dokument eller i ett särskilt avsnitt som ingår i eller är bifogat institutets räkenskaper eller redovisning, och där all information som omfattas av kraven på offentliggörande finns med, och lätt kan identifieras av användarna.
Förordning (EU) 2019/876
1.749Andra institut än små och icke-komplexa institut ska till EBA i elektroniskt format lämna all den information som omfattas av kraven på offentliggörande enligt avdelningarna II och III senast den dag då de i tillämpliga fall offentliggör sina finansiella rapporter eller sin redovisning för motsvarande period eller så snart som möjligt därefter. EBA ska offentliggöra den informationen på sin webbplats tillsammans med inlämningsdatum.
EBA ska säkerställa att offentliggörandena på dess webbplats innehåller samma information som den instituten lämnat till EBA. Instituten ska ha rätt att åter lämna in informationen till EBA i enlighet med de tekniska standarder som avses i artikel 434a. EBA ska på sin webbplats offentliggöra det datum då återinlämningen ägde rum.
EBA ska utarbeta och uppdatera ett verktyg som specificerar hur mallarna och tabellerna för offentliggöranden ska hänföras till dem som gäller tillsynsrapportering. Hänförandeverktyget ska vara tillgängligt för allmänheten på EBA:s webbplats.
Instituten får fortsätta att offentliggöra ett fristående dokument som en lättillgänglig källa till tillsynsinformation för användarna av denna information eller ett särskilt avsnitt som ingår i eller är bifogat institutets finansiella rapporter eller redovisning där den information som omfattas av kraven på offentliggörande finns med och lätt kan identifieras av dessa användare. Instituten får på sin webbplats lägga ut en länk till EBA:s webbplats där tillsynsinformationen offentliggörs på ett centraliserat sätt.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Varje institut ska lagra den information det offentliggjort i enlighet med kraven i denna del, och hålla den fortsatt tillgänglig på sin webbplats eller – om institutet saknar webbplats – på annat lämpligt ställe. Den lagrade informationen ska förbli tillgänglig för minst lika lång tid som föreskrivs för lagring av innehållet i institutets redovisning enligt den gällande nationella rätten.
Förordning (EU) 2019/876
2.750Andra institut än små och icke-komplexa institut ska till EBA i elektroniskt format göra de offentliggöranden som krävs enligt artiklarna 433a och 433c senast den dag då de offentliggör sina finansiella rapporter eller sin redovisning för motsvarande period eller så snart som möjligt därefter. Om redovisningen offentliggörs innan information för samma period lämnas in i enlighet med artikel 430, kan den offentliggjorda informationen lämnas samma dag som tillsynsrapporteringen eller så snart som möjligt därefter. Om offentliggörande krävs för en period då ett institut inte utarbetar någon redovisning, ska institutet lämna information om offentliggöranden till EBA så snart som möjligt efter slutet på den perioden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.751Genom undantag från punkterna 1 och 2 i denna artikel får instituten till EBA lämna den information som krävs enligt artikel 450 separat från övrig information som krävs enligt avdelningarna II och III senast två månader efter den dag då instituten offentliggör sina finansiella rapporter för motsvarande år.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.752EBA ska göra små och icke-komplexa instituts offentliggöranden tillgängliga på sin webbplats på grundval av den information som dessa institut rapporterar till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 430.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.753Äganderätten till data och ansvaret för att de är korrekta ska ligga kvar hos de institut som tar fram dem. EBA ska tillhandahålla en gemensam åtkomstpunkt för institutens offentliggöranden och på sin webbplats tillgängliggöra ett arkiv med den information som ska offentliggöras i enlighet med denna del. Denna lagrade information ska förbli tillgänglig under en period som är minst lika lång som den som i nationell rätt föreskrivs för lagring av information som ingår i institutens redovisningar.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.754EBA ska övervaka antalet besök vid sin gemensamma åtkomstpunkt för institutens offentliggöranden och ta med relaterad statistik i sina årsrapporter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 434a Enhetliga format för offentliggörande av information
EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga format för offentliggörande, och information om policyn för återinlämning, och ska utveckla it-lösningar, inklusive instruktioner, för de offentliggöranden som krävs enligt avdelningarna II och III.
Dessa enhetliga format ska utformas så att användarna ges tillräckligt uttömmande och jämförbar information för att bedöma varje instituts riskprofil samt hur väl institutet uppfyller kraven i delarna ett till sju. I fråga om formaten för offentliggörande av information ska de tekniska standarderna för genomförande syfta till största möjliga enhetlighet i förhållande till internationella standarder, för att göra det lättare att jämföra information.
Enhetliga format ska där så är lämpligt offentliggöras i tabellformat.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 434b Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten
1.Från och med den 10 januari 2030 ska institut som offentliggör information i enlighet med del åtta i denna förordning samtidigt lämna in denna information till det relevanta insamlingsorgan som avses i punkt 3 i denna artikel i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859.
Informationen ska uppfylla följande krav:
Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2023/2859, eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i den förordningen.
Följande metadata ska medfölja informationen:
Alla namn på det institut som informationen avser.
Institutets identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.
Institutets storlekskategori som specificerats enligt artikel 7.4 d i den förordningen.
Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen.
Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.
Förordning (EU) 2023/2869
2.Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b ii ska instituten skaffa en identifieringskod för juridiska personer.
Förordning (EU) 2023/2869
3.I syfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esap ska det insamlingsorgan som definieras i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859 vara EBA.
Förordning (EU) 2023/2869
4.För att säkerställa effektiv insamling och förvaltning av den information som lämnas in i enlighet med punkt 1 ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för att specificera följande:
Eventuella andra metadata som ska medfölja informationen.
Hur uppgifterna i informationen ska vara strukturerade.
För vilken information som maskinläsbart format krävs och i så fall vilket maskinläsbart format som ska användas.
Med avseende på tillämpningen av led c ska EBA bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföra lämpliga fältstudier.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2023/2869
5.Vid behov ska EBA anta riktlinjer för att säkerställa att de metadata som lämnats in i enlighet med punkt 4 första stycket a är korrekta.
Förordning (EU) 2023/2869
Artikel 434c Rapport om genomförbarheten i användandet av information som rapporterats av andra institut än små och icke-komplexa institut i syfte att publicera en utökad uppsättning offentliggjord information på EBA:s webbplats
EBA ska utarbeta en rapport om genomförbarheten i användandet av information som i enlighet med artikel 430 rapporteras till behöriga myndigheter av andra institut än små och icke-komplexa institut i syfte att offentliggöra den informationen på dess webbplats och därmed minska bördan för sådana institut i samband med offentliggörande.
Denna rapport ska beakta EBA:s tidigare arbete med integrerad uppgiftsinsamling och baseras på en övergripande kostnads-nyttoanalys, inklusive en analys av de kostnader som uppstått för behöriga myndigheter, institut och EBA, samt beakta eventuella tekniska, operativa och rättsliga utmaningar.
EBA ska överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 10 juli 2027.
På grundval av den rapporten ska kommissionen om så är lämpligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2031.
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning II Avdelning II Tekniska kriterier för transparens och offentliggörande av information
Artikel 435 Offentliggörande av riskhanteringsmål och riskhanteringspolicy
1.Institut ska offentliggöra riskhanteringsmål och riskhanteringspolicy för varje enskild riskkategori, inbegripet de risker som avses i denna avdelning. Informationen ska omfatta följande:
Strategier och processer för att hantera dessa riskkategorier.
Den relevanta riskhanteringsfunktionens struktur och organisation, inbegripet information om grunden för dess behörighet, dess befogenheter och dess ansvar enligt institutets stiftelseurkund och styrdokument.
Riskrapporterings- och riskmätningssystemens omfattning och karaktär.
Riktlinjerna för risksäkring och riskreducering, och strategier och processer för övervakning av de risksäkrande och riskreducerande åtgärdernas fortlöpande effektivitet.
En deklaration godkänd av ledningsorganet om att det relevanta institutets arrangemang för riskhantering är tillfredsställande, där det försäkras att de riskhanteringssystem som införts är ändamålsenliga i förhållande till institutets profil och strategi.
En kortfattad riskförklaring godkänd av ledningsorganet, där det ges en kort beskrivning av institutets övergripande riskprofil i samband med affärsstrategin; den förklaringen ska innehålla
nyckeltal och siffror som ger externa intressenter en heltäckande bild av institutets riskhantering, inbegripet hur dess riskprofil samverkar med den risktolerans som ledningsorganet har fastställt,
information om gruppinterna transaktioner och transaktioner med närstående parter som kan ha en väsentlig inverkan på den konsoliderade gruppens riskprofil.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska offentliggöra följande information om sina styrformer:
Antal styrelseuppdrag som medlemmarna i ledningsorganet har.
Rekryteringspolicy för medlemmar i ledningsorganet och deras faktiska kunskaper, kvalifikationer och sakkunskap.
Mångfaldspolicy när det gäller utnämning av medlemmar till ledningsorganet, dess syften och eventuella mål som ska uppnås enligt policyn, samt i vilken utsträckning dessa syften och mål har uppnåtts.
Huruvida institutet har inrättat en separat riskkommitté och hur många gånger denna kommitté har sammanträtt.
Beskrivning av informationsflödet avseende risk till ledningsorganet.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 436 Offentliggörande av tillämpningsområde
Instituten ska offentliggöra följande information om tillämpningsområdet för denna förordning:
Namnet på det institut på vilket denna förordning tillämpas.
En avstämning mellan de konsoliderade räkenskaper som upprättats i enlighet med gällande redovisningsregler och de konsoliderade räkenskaper som upprättats i enlighet med tillsynskraven enligt del ett avdelning II avsnitten 2 och 3; den avstämningen ska visa skillnaderna mellan konsolideringen enligt redovisningsreglerna och konsolideringen enligt tillsynskraven samt vilka juridiska personer som ingår i konsolideringen enligt tillsynskrav om det inte är samma som i konsolideringen enligt redovisningsregler; av beskrivningen av vilka juridiska personer som ingår i konsolideringen enligt tillsynskraven ska det framgå vilken metod som använts för denna konsolidering om det inte är samma som för konsolideringen enligt redovisningsregler, om dessa juridiska personer ingår helt eller i proportionerlig grad i konsolideringen och om innehaven i dessa juridiska personer dras av från kapitalbasen.
Tillgångar och skulder i de konsoliderade räkenskaper som upprättats i enlighet med tillsynskraven enligt del ett avdelning II avsnitten 2 och 3, uppdelade per risktyp i enlighet med denna del.
En avstämning som visar de viktigaste orsakerna till skillnader mellan de bokförda värdebeloppen i räkenskaperna i konsolideringen enligt tillsynskrav i enlighet med definitionen i del ett avdelning II avsnitten 2 och 3, och det exponeringsbelopp som används för tillsynsändamål; denna avstämning ska kompletteras med kvalitativ information om dessa huvudsakliga orsaker till skillnader.
För exponeringar i eller utanför handelslagret som justerats i enlighet med artiklarna 34 och 105: beloppen för de olika beståndsdelarna av ett instituts försiktiga värderingsjustering, uppdelade per risktyp, och beståndsdelarnas totalbelopp separat för positioner i och utanför handelslagret.
Eventuella nuvarande eller förväntade väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till sina dotterföretag.
Det totala belopp med vilket den faktiska kapitalbasen understiger kravet i alla de dotterföretag som inte ingår i konsolideringen och namnet eller namnen på dessa dotterföretag.
I tillämpliga fall, under vilka omständigheter undantaget i artikel 7 eller den individuella konsolideringsmetoden i artikel 9 utnyttjas.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 437 Offentliggörande av kapitalbas
Instituten ska offentliggöra följande information om sin kapitalbas:
En fullständig avstämning mellan kärnprimärkapitalposter, primärkapitaltillskottsposter, supplementärkapitalposter samt filter och avdrag som tillämpats på institutets kapitalbas enligt artiklarna 32–36, 56, 66 och 79 och balansräkningen i institutets reviderade räkenskaper.
En beskrivning av huvuddragen hos kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskottsinstrument och supplementärkapitalinstrument som emitterats av institutet.
De fullständiga villkoren för samtliga kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskottsinstrument och supplementärkapitalinstrument.
Separat information om följande i fråga om beskaffenhet och belopp:
Varje filter som har tillämpats enligt artiklarna 32–35.
Poster som dragits av enligt artiklarna 36, 56 och 66.
Poster som inte har dragits av enligt artiklarna 47, 48, 56, 66 och 79.
En beskrivning av samtliga begränsningar som har tillämpats på beräkningen av kapitalbasen i enlighet med denna förordning och de instrument, filter och avdrag som dessa begränsningar ska tillämpas på.
En uttömmande förklaring av på vilken grund kapitalrelationer beräknas om dessa beräknas utifrån delar av kapitalbasen som fastställs på annan grund än den som föreskrivs i denna förordning.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 437a Offentliggörande av kapitalbas och kvalificerade skulder
Institut som omfattas av artikel 92a eller 92b ska offentliggöra följande information om kapitalbas och kvalificerade skulder:
Kapitalbasens och de kvalificerade skuldernas sammansättning, löptid och huvuddrag.
Kvalificerade skulders rangordning i borgenärshierarkin.
Det totala värdet av varje emission av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b och det värde av emissionerna som ingår i kvalificerade skuldposter upp till de tak som fastställs i artikel 72b.3 och 72b.4.
Det totala värdet av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 438 Offentliggörande av kapitalbaskrav och riskvägda exponeringsbelopp
Institut ska offentliggöra följande information om huruvida de uppfyller artikel 92 i denna förordning och kraven i artiklarna 73 och 104.1 a i direktiv 2013/36/EU:
En sammanfattning av hur de bedömer om det interna kapitalet är tillräckligt för nuvarande och framtida verksamhet.
Beloppet av ytterligare kapitalbaskrav som är en följd av den tillsynsprocess som avses i artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU och dess sammansättning vad gäller kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskottsinstrument eller supplementärkapitalinstrument.
På den relevanta behöriga myndighetens begäran, resultatet av institutets interna bedömning av kapitaltäckningen.
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet och motsvarande totala kapitalbaskrav som fastställts i enlighet med artikel 92, indelat i de olika riskkategorier som anges i del tre och, i tillämpliga fall, en förklaring av effekten på beräkningen av kapitalbas och riskvägt exponeringsbelopp som följer av tillämpningen av kapitalgolv och att inga poster dras av från kapitalbasen.
Exponeringarna inom och utanför balansräkningen, de riskvägda exponeringsbeloppen och tillhörande förväntade förluster för varje kategori av specialutlåning som anges i tabell 1 i artikel 153.5 samt exponeringarna i och utanför balansräkningen och de riskvägda exponeringsbeloppen för de kategorier av aktieexponeringar som beskrivs i artikel 155.2.
Exponeringsvärde och riskvägt exponeringsbelopp för innehav av kapitalbasinstrument i försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag som instituten inte drar av från kapitalbasen i enlighet med artikel 49 vid beräkning av sina kapitalkrav på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå.
Det extra kapitalbaskrav och den kapitaltäckningsgrad för ett finansiellt konglomerat som beräknas i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/87/EG och bilaga I till det direktivet om metod 1 eller 2 i den bilagan tillämpas.
De variationer vad gäller riskvägda exponeringsbelopp för innevarande offentliggörandeperiod jämfört med den omedelbart föregående offentliggörandeperioden som blir följden av användning av interna modeller, samt en beskrivning av de viktigaste orsakerna till dessa variationer.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 438 Offentliggörande av kapitalbaskrav och riskvägda exponeringsbelopp755
Institut ska offentliggöra följande information om huruvida de uppfyller artikel 92 i denna förordning och kraven i artiklarna 73 och 104.1 a i direktiv 2013/36/EU:
- a.
En sammanfattning av hur de bedömer om det interna kapitalet är tillräckligt för nuvarande och framtida verksamhet.
- b.
Beloppet på de ytterligare kapitalbaskrav som är en följd av den tillsynsprocess som avses i artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU och syftar till att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet och dess sammansättning.
- c.
På den relevanta behöriga myndighetens begäran, resultatet av institutets interna bedömning av kapitaltäckningen.
- d.
Det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknats i enlighet med artikel 92.3 och de motsvarande kapitalbaskrav som fastställts i enlighet med artikel 92.2, uppdelade i de olika riskkategorier eller riskexponeringsklasser, beroende på vad som är tillämpligt, som anges i del tre och i tillämpliga fall en förklaring av den effekt på beräkningen av kapitalbas och riskvägda exponeringsbelopp som följer av att golv för riskvägda tillgångar tillämpas och av att det inte dras av några poster från kapitalbasen.
- da.
Om det krävs för att beräkna det totala riskvägda exponeringsbelopp utan golv som beräknas i enlighet med artikel 92.4 och det totala riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden som beräknas i enlighet med artikel 92.5, uppdelade i de olika riskkategorier eller riskexponeringsklasser, beroende på vad som är tillämpligt, som anges i del tre och i tillämpliga fall en förklaring av den effekt på beräkningen av kapitalbas och riskvägda exponeringsbelopp som följer av att golv för riskvägda tillgångar tillämpas och av att det inte dras av några poster från kapitalbasen.
- e.
Exponeringarna i och utanför balansräkningen, de riskvägda exponeringsbeloppen och tillhörande förväntade förluster för varje kategori av specialutlåning som avses i tabell 1 i artikel 153.5 samt exponeringarna i och utanför balansräkningen och de riskvägda exponeringsbeloppen för de kategorier av aktieexponeringar som anges i artiklarna 133.3–133.6 och 495a.3.
- f.
Exponeringsvärde och riskvägt exponeringsbelopp för innehav av kapitalbasinstrument i försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag som instituten inte drar av från kapitalbasen i enlighet med artikel 49 vid beräkning av sina kapitalkrav på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå.
- g.
Det extra kapitalbaskrav och den kapitaltäckningsgrad för ett finansiellt konglomerat som beräknas i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/87/EG och bilaga I till det direktivet om metod 1 eller 2 i den bilagan tillämpas.
- h.
De variationer vad gäller riskvägda exponeringsbelopp för innevarande offentliggörandeperiod jämfört med den omedelbart föregående offentliggörandeperioden som blir följden av användning av interna modeller, samt en beskrivning av de viktigaste orsakerna till dessa variationer.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 439 Offentliggörande av exponeringar för motpartskreditrisk
Ett institut ska offentliggöra följande information om sina exponeringar för den motpartskreditrisk som avses i del tre avdelning II kapitel 6:
En beskrivning av den metod som används för att fastställa internt kapital och kreditlimiter för exponeringar för motpartskreditrisk, inbegripet metoder för fastställa sådana limiter för exponeringar mot centrala motparter.
En beskrivning av policyn när det gäller garantier och andra riskreduceringsmetoder, t.ex. policyn för att ta emot säkerheter och upprätta kreditreserver.
En beskrivning av policyn när det gäller allmän korrelationsrisk och specifik korrelationsrisk enligt definitionen i artikel 291.
Värdet på säkerheter som institutet skulle behöva ställa om dess kreditbetyg sänktes.
Värdet på separerade och oseparerade säkerheter som tagits emot och ställts, fördelat på typ av säkerheter och därefter på säkerheter använda för derivat respektive transaktioner för värdepappersfinansiering.
För derivattransaktioner, exponeringsvärden före och efter effekten av kreditriskreducering enligt metoderna i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3–6, beroende på vilken metod som är tillämplig, och tillhörande riskexponeringsbelopp som delats upp med hjälp av lämplig metod.
För transaktioner för värdepappersfinansiering, exponeringsvärden före och efter effekten av kreditriskreducering enligt metoderna i del tre avdelning II kapitel 4 och 6, beroende på vilken metod som används, och tillhörande riskexponeringsbelopp som delats upp med hjälp av tillämplig metod.
Exponeringsvärden efter effekterna av kreditriskreducering och de tillhörande riskexponeringarna för kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering separat för varje metod som beskrivs i del tre avdelning VI.
Exponeringsvärdet mot centrala motparter och de tillhörande riskexponeringar som omfattas av avsnitt 9 i del tre avdelning II kapitel 6, separat för kvalificerade och icke-kvalificerade centrala motparter och uppdelat per exponeringstyp.
Kreditderivattransaktioners teoretiska och verkliga värden; kreditderivattransaktioner ska fördelas på produkttyper; inom varje produkttyp ska kreditderivattransaktioner vidare fördelas på köpt respektive sålt kreditriskskydd.
Skattning av alfa om institutet har fått tillstånd av behöriga myndigheter att använda sin egen skattning av alfa i enlighet med artikel 284.9.
Separat, den information som avses i artiklarna 444 e och 452 g.
För institut som använder metoderna i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 4–5, storleken på deras derivatverksamhet i och utanför balansräkningen, beräknat enligt artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt.
Om centralbanken i en medlemsstat ger likviditetsstöd i form av säkerhetsswappar får den behöriga myndigheten undanta institut från kraven i första stycket leden d och e om den anser att offentliggörandet av den informationen skulle kunna avslöja att akut likviditetsstöd har getts. Den behöriga myndigheten ska i detta syfte ange lämpliga tröskelvärden och objektiva kriterier.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 440 Offentliggörande av kontracykliska kapitalbuffertar
Institut ska offentliggöra följande information om sitt uppfyllande av kravet på den kontracykliska kapitalbuffert som avses i avdelning VII kapitel 4 i direktiv 2013/36/EU:
Den geografiska fördelningen av exponeringsbeloppen och de riskvägda exponeringsbelopp avseende deras kreditexponeringar som används som underlag för beräkning av deras kontracykliska kapitalbuffert.
Värdet på deras institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 441 Offentliggörande av indikatorer för global systemvikt
Globala systemviktiga institut ska årligen offentliggöra information om värden avseende de indikatorer som används för att bestämma institutens poäng enligt identifieringsmetoden i artikel 131 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 442 Offentliggörande av exponeringar för kreditrisk och utspädningsrisk
Institut ska offentliggöra följande information om sina exponeringar för kreditrisk och utspädningsrisk:
Vilka definitioner av begreppen förfallen och nedskriven de använder vid redovisning och eventuella skillnader mellan definitionerna av förfallen och fallerad vid redovisning och vid tillsyn.
En beskrivning av tillvägagångssätt och metoder som har antagits för att fastställa specifika och allmänna kreditriskjusteringar.
Information om värde och kvalitet på säkra exponeringar, osäkra exponeringar och exponeringar med anstånd för lån, räntebärande värdepapper och exponeringar utanför balansräkningen, inbegripet ackumulerade nedskrivningar, avsättningar och negativa förändringar av verkligt värde till följd av kreditrisk och värdet på mottagna säkerheter och finansiella garantier.
En förfalloanalys av redovisningen av förfallna exponeringar.
Bokförda bruttovärden för både fallerade och icke-fallerade exponeringar, ackumulerade särskilda och allmänna kreditriskjusteringar och ackumulerade nedskrivningar som gjorts avseende dessa exponeringar och det bokförda nettovärdet och deras geografiska fördelning och fördelning över branscher samt för lån, räntebärande värdepapper och exponeringar utanför balansräkningen.
Eventuella förändringar av bruttovärdet för fallerade exponeringar i och utanför balansräkningen, inbegripet åtminstone information om ingående och utgående saldon avseende dessa exponeringar, bruttovärdet för någon av dessa exponeringar som återgått till icke-fallerad status eller varit föremål för nedskrivning.
Fördelning av lån och räntebärande värdepapper på återstående löptid.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 443 Offentliggörande av intecknade och ointecknade tillgångar
Institut ska offentliggöra information om intecknade och ointecknade tillgångar. De ska för detta ändamål utgå från det bokförda värdet per exponeringsklass fördelat på tillgångskvalitet och den totala andel av det bokförda värdet som är intecknat respektive ointecknat. Akut likviditetsstöd som beviljats av centralbanker ska inte ingå i informationen om intecknade och ointecknade tillgångar.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 444 Offentliggörande av användning av schablonmetoden
Institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 ska offentliggöra följande information för var och en av exponeringsklasserna i artikel 112:
Namn på utsedda externa ratinginstitut och exportkreditorgan och skäl till eventuella ändringar av dessa under offentliggörandeperioden.
Exponeringsklasser för vilka varje externt ratinginstitut eller exportkreditorgan används.
Beskrivning av den process som används för att överföra emittentbetyg och kreditbetyg för emissioner till poster som inte är inkluderade i handelslagret.
Sambandet mellan kreditbetyg från varje utsett externt ratinginstitut eller exportkreditorgan och riskvikterna som motsvarar kreditkvalitetsskalan i del tre avdelning II kapitel 2, varvid hänsyn ska tas till att denna information inte behöver offentliggöras om instituten följer den inplacering som offentliggjorts av EBA.
Exponeringsvärden och exponeringsvärden efter kreditriskreducering för varje kreditkvalitetssteg som beskrivs i del tre avdelning II kapitel 2 per exponeringsklass samt de exponeringsvärden som dragits av från kapitalbasen.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 445 Offentliggörande av exponeringar för marknadsrisk
Institut som beräknar kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 b och c ska lämna separata upplysningar om dessa krav för varje risk som avses i dessa led. Dessutom ska separat upplysning ges om kapitalbaskraven för värdepapperiseringspositionernas specifika ränterisk.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 445 Offentliggörande av exponeringar för marknadsrisk enligt schablonmetoden
1.756Institut som inte har fått behöriga myndigheters tillstånd att använda den alternativa internmodellmetod som anges i artikel 325az och som använder den förenklade schablonmetoden i enlighet med artikel 325a eller den alternativa schablonmetoden i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 1a ska offentliggöra en översikt över sina positioner i handelslagret.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.757Institut som beräknar sina egna kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 1a ska offentliggöra sina totala kapitalbaskrav, sina kapitalbaskrav för den känslighetsbaserade metoden, sina kapitalbaskrav för fallissemangsrisk och sina kapitalbaskrav för kvarstående risker. Offentliggörandet av kapitalbaskrav för måtten i den känslighetsbaserade metoden och för fallissemangsrisk ska delas upp i följande instrument:
Andra finansiella instrument än värdepapperiseringsinstrument som hålls i handelslagret, med en uppdelning per riskklass, och med en separat identifiering av kapitalbaskraven för fallissemangsrisk.
Värdepapperiseringsinstrument som inte hålls i den alternativa korrelationshandelsportföljen, med en separat identifiering av kapitalbaskraven för kreditspreadrisken och kapitalbaskraven för fallissemangsrisken.
Värdepapperiseringsinstrument som hålls i den alternativa korrelationshandelsportföljen, med en separat identifiering av kapitalbaskraven för kreditspreadrisken och kapitalbaskraven för fallissemangsrisken.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 445a Offentliggörande av kreditvärdighetsjusteringsrisk
1.758Institut som omfattas av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska offentliggöra följande information:
En översikt över deras processer för identifiering, mätning, säkring och övervakning av deras kreditvärdighetsjusteringsrisk.
Huruvida instituten uppfyller samtliga de villkor som anges i artikel 273a.2. Om dessa villkor är uppfyllda, huruvida instituten har valt att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av den förenklade metod som anges i artikel 385. Om instituten har valt att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk med hjälp av den förenklade metoden, kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med den metoden.
Det totala antal motparter för vilka schablonmetoden används, med en uppdelning per motpartstyp.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.759Institut som använder den schablonmetod som anges i artikel 383 för beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska utöver den information som avses i punkt 1 i denna artikel offentliggöra följande information:
Strukturen för och organisationen och styrningen av deras interna riskhanteringsfunktion avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk.
Deras totala kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden, med en uppdelning per riskklass.
En översikt över de godtagbara risksäkringar som används i den beräkningen, med en uppdelning per typ av instrument enligt artikel 386.2.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.760Institut som använder den grundläggande metod som anges i artikel 384 för beräkning av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska utöver den information som avses i punkt 1 i denna artikel offentliggöra följande information:
Deras totala kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt den grundläggande metoden och komponenterna BACVAtotal och BACVAcsr-hedged.
En översikt över de godtagbara risksäkringar som används i den beräkningen, med en uppdelning per typ av instrument enligt artikel 386.3.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 446 Offentliggörande av operativ riskhantering
Institut ska offentliggöra följande information om sin hantering av operativ risk:
Bedömningsmetoder för kapitalbaskraven för operativ risk som institutet får tillämpa.
En beskrivning av den metod som anges i artikel 312.2, om institutet använder den metoden, samt en diskussion om relevanta interna och externa faktorer som beaktas i institutets internmätningsmetod.
Om metoden bara används delvis ska räckvidd och omfattning anges för de olika metoder som används.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 446 Offentliggörande av operativ risk
1.761Instituten ska offentliggöra följande information:
Huvuddragen och inslagen i deras ram för hantering av operativa risker.
Deras kapitalbaskrav för operativ risk som motsvarar den verksamhetsindikatorkomponent som beräknas i enlighet med artikel 313.
Verksamhetsindikatorn, beräknad i enlighet med artikel 314.1, och beloppen för var och en av verksamhetsindikatorkomponenterna och deras delkomponenter för vart och ett av de tre år som är relevanta för beräkningen av verksamhetsindikatorn.
Beloppet för minskningen av verksamhetsindikatorn för varje undantag från verksamhetsindikatorn i enlighet med artikel 315.2, samt tillhörande motiveringar av sådana undantag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.762Institut som beräknar sina årliga förluster till följd av operativa risker i enlighet med artikel 316.1 ska offentliggöra följande information utöver den information som avses i punkt 1 i den här artikeln:
Deras årliga förluster till följd av operativa risker för vart och ett av de tio senaste räkenskapsåren, beräknade i enlighet med artikel 316.1.
Antalet exceptionella operativa riskhändelser och beloppen för motsvarande aggregerade nettoförluster till följd av operativa risker som undantagits vid beräkningen av den årliga förlusten till följd av operativa risker i enlighet med artikel 320.1, för vart och ett av de senaste tio räkenskapsåren, samt tillhörande motiveringar av dessa undantag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 447 Offentliggörande av nyckeltal
Institut ska offentliggöra information om följande nyckeltal i tabellformat:
Sammansättning av kapitalbas och kapitalbaskravet beräknat i enlighet med artikel 92.
Total riskexponering beräknad i enlighet med artikel 92.3.
I tillämpliga fall belopp och sammanställning av supplementärt kapital som instituten är skyldiga att hålla i enlighet med artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU.
Deras kombinerade buffertkrav, vilka instituten är skyldiga att hålla i enlighet med kapitel 4 i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU.
Deras bruttosoliditetsgrad och det totala exponeringsmåttet, beräknat i enlighet med artikel 429.
Följande information avseende deras likviditetstäckningsgrad, beräknad i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1:
Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av deras likviditetstäckningsgrad på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av de totala likvida tillgångar som, efter relevanta nedsättningar, ingår i likviditetsbufferten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Genomsnitten av deras likviditetsutflöden och -inflöden samt nettolikviditetsutflöden, beräknade enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Följande information om kravet på stabil nettofinansiering, beräknat i enlighet med del sex avdelning IV:
Stabil nettofinansieringskvot i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Tillgänglig stabil finansiering i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Den stabila finansiering som krävs i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Kvoterna för kapitalbas och kvalificerade skulder och deras komponenter, täljare och nämnare, beräknat i enlighet med artiklarna 92a och 92b, i tillämpliga fall fördelat på enskild resolutionskoncern.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 447 Offentliggörande av nyckeltal763
Institut ska offentliggöra information om följande nyckeltal i tabellformat:
- a.
Sammansättningen av deras kapitalbas och deras riskbaserade kapitalrelationer beräknade i enlighet med artikel 92.2.
- aa.
I tillämpliga fall, de riskbaserade kapitalrelationerna beräknade i enlighet med artikel 92.2 med hjälp av det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv i stället för det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
- b.
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 och i tillämpliga fall det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv beräknat i enlighet med artikel 92.4.
- c.
I tillämpliga fall belopp och sammanställning av supplementärt kapital som instituten är skyldiga att hålla i enlighet med artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU.
- d.
Det kombinerade buffertkrav som instituten är skyldiga att upprätthålla i enlighet med kapitel 4 i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU.
- e.
Deras bruttosoliditetsgrad och det totala exponeringsmåttet, beräknat i enlighet med artikel 429.
- f.
Följande information avseende deras likviditetstäckningsgrad, beräknad i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1:
Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av deras likviditetstäckningsgrad på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av de totala likvida tillgångar som, efter relevanta nedsättningar, ingår i likviditetsbufferten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Genomsnitten av deras likviditetsutflöden och -inflöden samt nettolikviditetsutflöden, beräknade enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
- g.
Följande information om kravet på stabil nettofinansiering, beräknat i enlighet med del sex avdelning IV:
Stabil nettofinansieringskvot i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Tillgänglig stabil finansiering i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Den stabila finansiering som krävs i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
- h.
Kvoterna för kapitalbas och kvalificerade skulder och deras komponenter, täljare och nämnare, beräknat i enlighet med artiklarna 92a och 92b, i tillämpliga fall fördelat på enskild resolutionskoncern.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 448 Offentliggörande av exponering för ränterisk för positioner som inte ingår i handelslagret
1.Från och med den 28 juni 2021 ska institut offentliggöra följande kvantitativa och kvalitativa information om de risker till följd av de potentiella ränteförändringar som avses i artiklarna 84 och 98.5 i direktiv 2013/36/EU och som påverkar både det ekonomiska värdet av eget kapital och nettoränteintäkterna från verksamhet utanför handelslagret.
Förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital, beräknade för de sex chockscenarier som avses i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU för innevarande och föregående offentliggörandeperioder.
Förändringar av nettoränteintäkterna, beräknade för de två chockscenarier som avses i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU för innevarande och föregående offentliggörandeperioder.
En beskrivning av andra grundläggande modellantaganden och parametriska antaganden än de som avses i artikel 98.5a b och c i direktiv 2013/36/EU, vilka används för att beräkna de förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter som krävs enligt leden a och b i denna punkt.
En förklaring av innebörden av de riskmått som ska offentliggöras enligt leden a och b i denna punkt och av eventuella betydande variationer i dessa riskmått sedan föregående referensdatum för offentliggörande.
En beskrivning av hur institut definierar, mäter, minskar och begränsar ränterisk i sin verksamhet utanför handelslagret för behöriga myndigheters granskning vid tillämpningen av artikel 84 i direktiv 2013/36/EU, däribland följande:
En beskrivning av de särskilda riskmått som instituten använder för att värdera förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter.
En beskrivning av grundläggande modellantaganden och parametriska antaganden i institutens interna mätsystem, om de skiljer sig från de gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden som avses i artikel 98.5a i direktiv 2013/36/EU, som används vid beräkning av förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter, samt av skälen till dessa skillnader.
En beskrivning av de räntechockscenarier som institut använder för att skatta ränteriskerna.
Redovisning av effekten av säkringar mot dessa ränterisker, inbegripet interna säkringar som uppfyller kraven i artikel 106.3.
En beskrivning av hur ofta ränterisken värderas.
Beskrivningen av allmänna strategier för hantering och reducering av dessa risker.
Genomsnittlig och längsta räntejusteringsperiod som tilldelats inlåningar utan avtalad löptid.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln ska kraven i punkt 1 c och e i–e iv i den här artikeln inte tillämpas på institut som använder den schablonmetod eller den förenklade schablonmetod som avses i artikel 84.1 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 449 Offentliggörande av exponeringar för värdepapperiseringspositioner
Institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 eller kapitalbaskrav enligt artikel 337 eller 338 ska offentliggöra följande information separat för handelslager respektive övrig verksamhet:
En beskrivning av deras värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringsverksamhet, inbegripet riskhanterings- och investeringsmål i samband med denna verksamhet, deras roll i värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringstransaktioner, huruvida de använder enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-värdepapperisering) enligt definitionen i artikel 242.10, i vilken utsträckning de använder värdepapperiseringstransaktioner för att överföra kreditrisken i de värdepapperiserade exponeringarna på tredje part samt, i förekommande fall, en separat beskrivning av deras policy för risköverföring genom syntetisk värdepapperisering.
Typen av risker som de är exponerade mot i sin värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringsverksamhet, fördelat på de relevanta värdepapperiseringspositionernas förmånsrätt, varvid åtskillnad ska göras mellan STS- positioner och andra positioner och
kvarvarande risk i transaktioner där instituten själva är originatorer,
risk som instituten ådragit sig i samband med transaktioner där tredje parter är originatorer,
De metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp som de tillämpar i sin värdepapperiseringsverksamhet, däribland de slag av värdepapperiseringspositioner på vilka varje metod tillämpas och med åtskillnad mellan STS-positioner och andra positioner.
En förteckning över specialföretag för värdepapperisering som tillhör någon av följande kategorier, med en beskrivning av deras typer av exponeringar mot dessa specialföretag för värdepapperisering, inklusive derivatkontrakt:
Specialföretag för värdepapperisering som förvärvar exponeringar i vilka instituten varit originatorer.
Specialföretag för värdepapperisering i förhållande till vilka instituten är medverkande institut.
Specialföretag och andra juridiska personer för vilka instituten tillhandahåller värdepapperiseringsrelaterade tjänster, t.ex. rådgivning och tillgångsförvaltning.
Specialföretag för värdepapperisering som ingår i institutens konsolidering enligt tillsynskrav.
En förteckning över juridiska personer som instituten enligt den information som de har offentliggjort har gett stöd i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5.
En förteckning över juridiska personer som är anknutna till instituten och som investerar i värdepapperiseringar i vilka instituten är originatorer eller i värdepapperiseringspositioner som emitteras av specialföretag för värdepapperisering i förhållande till vilka instituten är medverkande institut.
En sammanfattning av deras redovisningsprinciper för värdepapperiseringsverksamhet, i relevanta fall med åtskillnad mellan värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringspositioner.
Namnen på de externa ratinginstitut som används vid värdepapperiseringar och de olika slag av exponeringar som de olika instituten används till.
I tillämpliga fall en beskrivning av internmetoden enligt del tre avdelning II kapitel 5, inklusive den interna bedömningsprocessens struktur och förhållandet mellan interna bedömningar och det relevanta externa ratinginstitutets externa värderingar, vilka har offentliggjorts i enlighet med led h, kontrollmekanismer för den interna bedömningsprocessen, med en redogörelse för oberoende, ansvarsfördelning och översyn av den interna bedömningsprocessen, typer av exponeringar som internmetoden tillämpas på och stressfaktorer som används för att fastställa nivåer för kreditförstärkning.
Separat för handelslager respektive övrig verksamhet: bokfört värde för värdepapperiseringsexponeringar, inbegripet information om huruvida instituten har överfört en betydande kreditrisk i enlighet med artiklarna 244 och 245 för vilken institut fungerar som originator, medverkande eller investerare, separat för traditionella och syntetiska värdepapperiseringar och för STS-transaktioner och andra transaktioner och fördelat per typ av värdepapperiseringsexponeringar.
Följande information redovisad för verksamhet utanför handelslagret:
Aggregerat belopp för värdepapperiseringspositioner om instituten fungerar som originator eller medverkande och därmed sammanhängande riskvägda tillgångar och kapitalkrav, per tillsynsmetod, inbegripet exponeringar som dragits av från kapitalbasen eller riskvägts till 1 250 %, fördelat på traditionell respektive syntetisk värdepapperisering och på värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringsexponeringar, separat för STS-positioner och andra positioner, samt vidare fördelat på ett rimligt antal riskvikts- eller kapitalkravsintervall och på varje utnyttjad metod för att beräkna kapitalkrav.
Aggregerat belopp för värdepapperiseringspositioner om instituten fungerar som investerare och därmed sammanhängande riskvägda tillgångar och kapitalkrav, per tillsynsmetod, inbegripet exponeringar som dragits av från kapitalbasen eller riskvägts till 1 250 %, fördelat på traditionell respektive syntetisk värdepapperisering, värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringspositioner, och STS-positioner och andra positioner, samt vidare fördelat på ett rimligt antal riskvikts- eller kapitalkravsintervall och på metoder som utnyttjas för att beräkna kapitalkraven.
För exponeringar som värdepapperiserats av institutet: belopp för fallerande exponeringar och belopp för de specifika kreditriskjusteringar som institutet gjort under löpande period, båda uppdelade på exponeringsslag.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 449a Offentliggörande av risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning
Från och med den 28 juni 2022 ska stora institut som har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU offentliggöra information om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, däribland fysiska risker och övergångsrisker enligt definitionen i den rapport som avses i artikel 98.8 i direktiv 2013/36/EU.
Den information som avses i första stycket ska offentliggöras årsvis det första året och därefter halvårsvis.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 449a Offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (ESG-risker)
1.764Instituten ska offentliggöra information om ESG-risker, med åtskillnad mellan miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker, och fysiska risker och övergångsrisker för miljörisker.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.765Vid tillämpning av punkt 1 ska instituten offentliggöra information om ESG-risker, inbegripet
totalbeloppet för exponeringar mot enheter inom sektorn för fossila bränslen,
hur instituten integrerar de identifierade ESG-riskerna i sin affärsstrategi och sina affärsprocesser samt bolagsstyrning och riskhantering.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga format för offentliggörande i enlighet med artikel 434a av ESG-risker och därmed säkerställa att de är förenliga med och upprätthåller proportionalitetsprincipen, samtidigt som överlappning av krav på offentliggörande som redan fastställts i annan tillämplig unionsrätt undviks. Dessa format ska inte kräva offentliggörande av information utöver den information som ska rapporteras till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 430.1 h, och de ska särskilt ta hänsyn till institutets storlek och komplexitet samt små och icke-komplexa instituts relativa exponering för ESG-risker, om dessa institut omfattas av artikel 433b.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 449b Offentliggörande av aggregerad exponering mot skuggbankenheter766
Instituten ska offentliggöra informationen om sin aggregerade exponering mot skuggbankenheter såsom avses i artikel 394.2 andra stycket.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 450 Offentliggörande av ersättningspolicy
1.Institut ska offentliggöra följande information om sin ersättningspolicy och ersättningspraxis för personalkategorier vars verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutens riskprofil:
Information om den beslutsprocess genom vilken ersättningspolicyn fastställs samt antal möten i det organ som är huvudansvarigt för övervakning av ersättningen under räkenskapsåret, i tillämpliga fall inbegripet uppgifter om ersättningskommitténs sammansättning och befogenheter, den externa konsult som anlitats för utarbetandet av ersättningspolicyn samt relevanta intressenters roll.
Information om kopplingarna mellan personalens lön och resultat.
Ersättningssystemets viktigaste kännetecken, bl.a. information om kriterier för resultatmätning och riskjustering, policy för uppskjuten ersättning och intjäningskriterier.
Förhållandet mellan fast och rörlig ersättning angivet i enlighet med artikel 94.1 g i direktiv 2013/36/EU.
Information om de resultatkriterier som ligger till grund för rättigheter till aktier, optioner eller rörliga ersättningsdelar.
De huvudsakliga parametrarna och motiveringen för samtliga förekommande system med rörliga ersättningsdelar och andra, icke-kontanta förmåner.
Aggregerad kvantitativ information om ersättningar, fördelat på affärsenhet.
Aggregerad kvantitativ information om ersättningar, fördelat på den verkställande ledningen och den personal vars verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutens riskprofil, med angivande av följande:
Ersättningsbelopp under räkenskapsåret, fördelat på fast ersättning med en beskrivning av fasta lönedelar och rörlig ersättning, samt antal mottagare.
Rörliga ersättningsbelopp och former av rörlig ersättning, fördelat på kontant ersättning, aktier och aktierelaterade instrument och andra typer separat för den del som betalas ut direkt och den uppskjutna delen.
Uppskjutna ersättningsbelopp under föregående resultatperioder, fördelat på del där äganderätten övergår under räkenskapsåret och den del där äganderätten övergår påföljande år.
Uppskjutna ersättningsbelopp där äganderätten övergår och betalas ut under räkenskapsåret, reducerat genom resultatjusteringar.
Garanterad rörlig ersättning under räkenskapsåret och antal mottagare av sådan ersättning.
Avgångsvederlag som beviljats under föregående perioder och betalats ut under räkenskapsåret.
Avgångsvederlag som beviljats under räkenskapsåret, fördelat på den del som betalats ut direkt och den del som har skjutits upp, antal mottagare av sådana betalningar och den största utbetalning som har gjorts till en enskild person.
Antal personer som har fått ersättning på 1 miljon EUR eller mer per räkenskapsår, med ersättning mellan 1 miljon EUR och 5 miljoner EUR fördelat på lönesteg om 500 000 EUR, och med ersättning på minst 5 miljoner EUR fördelat på lönesteg om 1 miljon EUR.
På begäran av den relevanta medlemsstaten eller behöriga myndigheten, den totala ersättningen för varje medlem av ledningsorganet eller den verkställande ledningen.
Information om huruvida institutet omfattas av ett undantag enligt artikel 94.3 i direktiv 2013/36/EU.
Vid tillämpning av led k i första stycket i denna punkt ska institut som omfattas av ett sådant undantag ange om de omfattas av undantaget är på grundval av artikel 94.3 a eller b i direktiv 2013/36/EU. De ska även ange för vilken av ersättningsprinciperna som de tillämpar undantaget/undantagen, antal anställda som omfattas av undantaget/undantagen och deras totala ersättning, fördelat på fast och rörlig ersättning.
Förordning (EU) 2019/876
2.För stora institut ska även kvantitativ information om ersättning till det kollektiva ledningsorgan i institut som avses i denna artikel offentliggöras, fördelat på verkställande och icke-verkställande styrelseledamöter.
Institut ska uppfylla kraven i denna artikel på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation och deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 451 Offentliggörande av bruttosoliditetsgraden
1.Institut som omfattas av del sju ska offentliggöra följande information om sin bruttosoliditetsgrad beräknad i enlighet med artikel 429 och om sin hantering av risken för alltför låg bruttosoliditet:
Bruttosoliditetsgraden och information om hur institutet tillämpar artikel 499.2.
En uppdelning av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4 samt en avstämning av det sammanlagda exponeringsmåttet mot den relevanta information som lämnas i offentliggjorda räkenskaper.
I tillämpliga fall beloppet för exponeringar beräknat i enlighet med artiklarna 429.8 och 429a.1 och den justerade bruttosoliditetsgraden beräknad i enlighet med artikel 429a.7.
En beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet.
En beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditetsgraden under den period som den offentliggjorda bruttosoliditetsgraden avser.
Förordning (EU) 2019/876
1.767Institut som omfattas av del sju ska offentliggöra följande information om sin bruttosoliditetsgrad beräknad i enlighet med artikel 429 och om sin hantering av risken för alltför låg bruttosoliditet:
Bruttosoliditetsgraden och information om hur institutet tillämpar artikel 499.2.
En uppdelning av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4 samt en avstämning av det sammanlagda exponeringsmåttet mot den relevanta information som lämnas i offentliggjorda räkenskaper.
I tillämpliga fall beloppet för exponeringar beräknat i enlighet med artiklarna 429.8 och 429a.1 och den justerade bruttosoliditetsgraden beräknad i enlighet med artikel 429a.7.
En beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet.
En beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditetsgraden under den period som den offentliggjorda bruttosoliditetsgraden avser.
Beloppet på de ytterligare kapitalbaskrav som är en följd av den tillsynsprocess som avses i artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU och syftar till att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet och dess sammansättning.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Offentliga utvecklingskreditinstitut enligt definitionen i artikel 429a.2 ska offentliggöra bruttosoliditetsgraden utan de justeringar av det totala exponeringsmåttet som fastställs i enlighet med artikel 429a.1 första stycket d.
Förordning (EU) 2019/876
3.Utöver punkt 1 a och 1 b i denna artikel ska stora institut offentliggöra bruttosoliditetsgraden och en uppdelning av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4 på grundval av genomsnittsvärden som beräknats i enlighet med den genomförandeakt som avses i artikel 430.7.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 451a Offentliggörande av likviditetskrav
1.Institut som omfattas av del sex ska offentliggöra information om likviditetstäckningsgraden, den stabila nettofinansieringskvoten och hanteringen av likviditetsrisk i enlighet med denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
2.Instituten ska offentliggöra följande information avseende sin likviditetstäckningsgrad, beräknad i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1:
Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av sin likviditetstäckningsgrad på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av de totala likvida tillgångar som, efter relevanta nedsättningar, ingår i likviditetsbufferten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden, och en beskrivning av denna likviditetsbufferts sammansättning.
Genomsnitten av sina likviditetsutflöden och -inflöden samt nettolikviditetsutflöden, beräknade i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden, och beskrivningen av dessa flödens sammansättning.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska offentliggöra följande information avseende sin stabila nettofinansieringskvot, beräknad i enlighet med del sex avdelning IV:
Kvartalssiffror över den stabila nettofinansieringskvoten, beräknade i enlighet med del sex avdelning IV kapitel 2 för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.
En översikt över värdet av den tillgängliga stabila finansieringen, beräknad i enlighet med del 6 avdelning IV kapitel 3.
En översikt över det belopp av stabil finansiering som krävs, beräknat i enlighet med del sex avdelning IV kapitel 4.
Förordning (EU) 2019/876
4.Instituten ska offentliggöra de arrangemang, system, processer och strategier som inrättats för att identifiera, mäta, hantera och övervaka deras likviditetsrisk i enlighet med artikel 86 i direktiv 2013/36/EU.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 451b Offentliggörande av kryptotillgångsexponeringar och relaterad verksamhet
1.Instituten ska offentliggöra följande information om kryptotillgångar och kryptotillgångstjänster samt all annan verksamhet som är relaterad till kryptotillgångar:
De direkta och indirekta exponeringsbeloppen avseende kryptotillgångarna, inbegripet bruttobeloppen för de korta och långa komponenterna bakom nettoexponeringarna.
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet för operativ risk.
Redovisningsklassificeringen för kryptotillgångsexponeringar.
En beskrivning av affärsverksamheten med anknytning till kryptotillgångar och dess inverkan på institutets riskprofil.
En särskild beskrivning av deras riskhanteringsstrategier för kryptotillgångsexponeringar och kryptotillgångstjänster.
Vid tillämpning av första stycket d i denna punkt ska instituten tillhandahålla mer detaljerad information om väsentlig affärsverksamhet, inbegripet emission av betydande tillgångsanknutna token, och om betydande e-pengatoken och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster enligt artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) 2023/1114.
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska inte tillämpa det undantag som anges i artikel 432 när det gäller kraven på offentliggörande i punkt 1 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning III Avdelning III Krav som är villkor för användning av särskilda instrument eller metoder
Artikel 452 Offentliggörande av användning av internmetoden för kreditrisk
Institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden för kreditrisk ska offentliggöra följande information:
De behöriga myndigheternas godkännande av metod eller övergångsordning.
För var och en av de exponeringsklasser som avses i artikel 147: procentandelen av det totala exponeringsvärdet för varje exponeringsklass som är föremål för schablonmetoden i del tre avdelning II kapitel 2 eller för internmetoden i del tre avdelning II kapitel 3 samt den del av varje exponeringsklass som omfattas av en genomförandeplan, om instituten har fått tillstånd att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp ska de separat offentliggöra procentandelen av det totala exponeringsvärdet av varje exponeringsklass som omfattas av det tillståndet.
Kontrollmekanismerna för riskklassificeringssystemen i de olika skedena av modellutveckling, kontroller och förändringar, vilket ska innehålla information om
förhållandet mellan riskhanteringsfunktionen och internrevisionsfunktionen,
granskningen i riskklassificeringssystemet,
förfarandet för att säkerställa oberoendet för den funktion som leder granskningen av modellerna från de funktioner som ansvarar för utarbetandet av modellerna,
förfarandet för att säkerställa ansvarsskyldigheten för de funktioner som utarbetar och granskar modellerna.
De uppgifter som funktioner som är involverade i utveckling, godkännande och senare ändringar av kreditriskmodellerna har.
Omfattning och huvudsakligt innehåll i rapporteringen avseende kreditriskmodeller.
En beskrivning av den interna riskklassificeringsmetoden per exponeringsklass, inbegripet antalet nyckelmodeller som används för varje portfölj och en kort redogörelse för de viktigaste skillnaderna mellan modellerna i samma portfölj, med uppgifter om följande:
Definitioner, metoder och data för skattning och validering av PD-värde, med information om hur PD- skattningar beräknas för lågfallissemangsportföljer, om det finns lagstadgade golv och drivkrafterna bakom skillnader som observerats mellan PD och den faktiska andelen fallissemang under de tre senaste perioderna.
I förekommande fall, definitioner, metoder och data för skattning och validering av LGD, däribland metoder för beräkning av LGD vid konjunkturnedgångar, hur LGD beräknas för lågfallissemangsportföljer och den tid som förflyter mellan fallissemanget och avslutandet av exponeringen.
I förekommande fall, definitioner, metoder och data för skattning och validering av konverteringsfaktorer, däribland de antaganden som användes vid härledningen av dessa variabler.
I tillämpliga fall, följande information avseende var och en av de exponeringsklasser som avses i artikel 147:
Deras bruttoexponeringar i balansräkningen.
Deras exponeringsvärden utanför balansräkningen före relevant konverteringsfaktor.
Deras exponeringsvärden efter tillämpning av relevant konverteringsfaktor och kreditriskreducering.
Alla modeller, parametrar eller indata som är av relevans för förståelsen för riskviktningen och de därav följande riskexponeringsbelopp som offentliggörs för ett tillräckligt antal gäldenärsklasser (däribland fallissemang) för att medge en lämplig differentiering av kreditrisk.
Separat för de exponeringsklasser för vilka institut som fått tillstånd att använda sig av egna LGD och konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för exponeringar för vilka instituten inte använder sådana skattningar: de värden som avses i leden i–iv och som omfattas av tillståndet.
Institutens skattningar av PD-värde i förhållande till den faktiska andelen fallissemang för varje exponeringsklass under en längre period, med separat offentliggörande av variationsvidden för PD-värden, motsvarande externa kreditbetyg, viktat genomsnittligt och aritmetiskt genomsnittligt PD-värde, antal gäldenärer i slutet av närmast föregående år och det år som granskas, antal fallerade gäldenärer inbegripet nya fallerade gäldenärer samt årlig genomsnittlig historisk andel fallissemang.
Instituten ska vid tillämpningen av led b i denna artikel använda de exponeringsvärden enligt definitionen i artikel 166.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 453 Offentliggörande av användning av kreditriskreduceringsmetoder
De institut som använder kreditriskreduceringsmetoder ska offentliggöra följande information:
De viktigaste riktlinjerna och metoderna för nettning i och utanför balansräkningen samt upplysningar om i vilken utsträckning sådan nettning utnyttjas.
De viktigaste riktlinjerna och metoderna för bedömning och hantering av godtagbara säkerheter.
En beskrivning av de viktigaste typer av säkerheter som institutet accepterar för att reducera kreditrisk.
För garantier och kreditderivat som används som kreditriskskydd: information om de huvudsakliga typer av garantigivare och motparter för kreditderivat och deras kreditvärdighet som används för att minska kapitalkraven, utom de som används som en del av strukturer för syntetisk värdepapperisering.
Information om koncentrationer med avseende på marknads- eller kreditrisk inom de kreditreducerande åtgärder som vidtagits.
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden eller internmetoden: det totala exponeringsvärdet som inte omfattas av något godtagbart kreditriskskydd och det totala exponeringsvärdet som omfattas av godtagbart kreditriskskydd efter volatilitetsjusteringar; den information som avses i detta led ska lämnas separat för lån och skuldförbindelser och omfatta en uppdelning av fallerade exponeringar.
Den konverteringsfaktor och den kreditriskreducering som hänger samman med exponeringen samt förekomst av kreditriskreduceringsmetoder med och utan substitutionseffekt.
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden: exponeringsvärde i eller utanför balansräkningen per exponeringsklass före och efter tillämpning av konverteringsfaktorer och eventuell tillhörande kreditriskreducering.
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden: det riskvägda exponeringsbeloppet och kvoten mellan det riskvägda exponeringsbeloppet och det exponeringsvärde efter tillämpning av den konverteringsfaktor och den kreditriskreducering som hänger samman med den exponeringen; informationen i detta led ska offentliggöras separat för varje exponeringsklass.
För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden: det riskvägda exponeringsbeloppet före och efter redovisning av kreditriskreduceringseffekterna av kreditderivat, om instituten har fått tillstånd att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp ska de lämna den information som föreskrivs i denna punkt separat för de exponeringsklasser som omfattas av detta tillstånd.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 454 Offentliggörande av användning av internmätningsmetoder för operativ risk
Institut som använder de internmätningsmetoder som anges i artiklarna 321–324 för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk ska offentliggöra en beskrivning av användningen av försäkringar och andra former av risköverföring för att reducera sådana risker.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 455 Användning av interna modeller för marknadsrisk
Institut som beräknar sina kapitalkrav i enlighet med artikel 363 ska offentliggöra följande information:
För varje underportfölj
särdrag hos de använda modellerna,
i tillämpliga fall, för de interna modellerna för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk samt korrelationshandel, de metoder som tillämpats och de risker som mätts med användning av intern modell, inklusive en beskrivning av den metod institutet använder för att fastställa likviditetshorisonter, de metoder som tillämpas för att nå fram till en kapitalbedömning som är förenlig med den sundhetsstandard som krävs och de metoder som använts vid valideringen av modellen,
en beskrivning av det stresstest som tillämpas på underportföljen,
en beskrivning av de metoder som används för att göra utfallstest och validera om de interna modellerna och modellförfarandena är noggranna och konsekventa.
Den behöriga myndighetens godkännandespann.
En beskrivning av i vilken utsträckning och med vilka metoder kraven i artiklarna 104 och 105 uppfylls.
Högsta, lägsta och genomsnittliga värden för följande:
De dagliga Value-at-Risk-värdena under rapportperioden och vid rapportperiodens slut.
Stressjusterade Value-at-Risk-värden under rapportperioden och vid rapportperiodens slut.
Riskvärdena för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker och för den specifika risken för korrelationshandelsportföljen under rapportperioden och vid rapportperiodens slut.
Elementen i kapitalbaskravet i enlighet med artikel 364.
Det vägda genomsnittet av likviditetshorisonterna för varje underportfölj som omfattas av de interna modellerna för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker och för korrelationshandel.
En jämförelse av slutvärdena för Value-at-Risk per dag med den dagliga förändringen av portföljens värde vid utgången av följande affärsdag tillsammans med en analys av eventuella betydande överskridanden under rapportperioden.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 455 Användning av interna modeller för marknadsrisk
1.768Ett institut som använder de interna modeller som avses i artikel 325az för att beräkna sina kapitalbaskrav för marknadsrisk ska offentliggöra följande:
Dess mål för genomförande av handelsverksamhet och de processer som införts för att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera marknadsrisken.
Riktlinjerna enligt artikel 104.1 för fastställande av vilka positioner som ska ingå i handelslagret.
En allmän beskrivning av strukturen för de handlarbord som omfattas av internmodellerna, däribland för varje bord en allmän beskrivning av bordets affärsstrategi, de instrument som är tillåtna och de huvudsakliga risktyperna för det bordet.
En översikt av de positioner i handelslagret som inte omfattas av internmodellerna, däribland en allmän beskrivning av bordets struktur och av de typer av instrument som ingår i borden eller i bordskategorierna i enlighet med artikel 104b.
Strukturen för och organisationen av funktionen för marknadsriskhantering och styrning avseende marknadsrisk.
Omfattningen av och huvuddragen och de viktigaste modelleringsvalen för de olika interna modeller som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för de huvudmodeller som används på gruppnivå och en beskrivning av i vilken omfattning dessa interna modeller representerar de modeller som används på gruppnivå, däribland i tillämpliga fall en allmän beskrivning av följande:
Den modelleringsansats som används för att beräkna expected shortfall enligt artikel 325ba.1 a, inbegripet hur ofta data uppdateras.
Den metodik som används för att beräkna det riskmått med stresscenarier som avses i artikel 325ba.1 b, förutom de specifikationer som anges i artikel 325bk.3.
Den modelleringsansats som används för att beräkna det kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som avses i artikel 325ba.2, inbegripet hur ofta data uppdateras.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.769Instituten ska, om så är tillämpligt och på aggregerad basis för alla handlarbord som omfattas av de interna modeller som avses i artikel 325az, offentliggöra följande komponenter:
Det senaste värdet och det högsta och lägsta värdet samt medelvärdet under de föregående 60 bankdagarna för
det oinskränkta expected shortfall-mått som avses i artikel 325bb.1,
det oinskränkta expected shortfall-mått som avses i artikel 325bb.1 för varje föreskriven övergripande riskfaktorkategori.
Det senaste värdet samt medelvärdet under de föregående 60 bankdagarna för
det expected shortfall-riskmått som avses i artikel 325bb.1,
det riskmått med stresscenarier som avses i artikel 325ba.1 b,
det kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som avses i artikel 325ba.2,
summan av de kapitalbaskrav som avses i artikel 325ba. 3, inklusive alla komponenter i formeln och tillämplig multiplikationsfaktor.
Antalet utfallstester av överskridanden under de senaste 250 bankdagarna vid 99 %-percentilen såsom avses i artikel 325bf.6.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.770Instituten ska på aggregerad basis för alla handlarbord offentliggöra de kapitalbaskrav för marknadsrisk som skulle ha beräknats i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 1a, om instituten inte hade beviljats tillstånd att använda sina interna modeller för de handlarborden.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
DEL NIO Delegerade akter och genomförandeakter
Artikel 456 Delegerade akter
1.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 med avseende på följande aspekter:
Förtydligande av definitionerna i artiklarna 4, 5, 142, 153, 192, 242, 272, 300, 381 och 411 för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning.
Förtydligande av definitionerna i artiklarna 4, 5, 142, 153, 192, 242, 272, 300, 381 och 411 för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna vid tillämpningen av denna förordning.
Ändringar av förteckningen över exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna.
Det belopp som anges i artikel 123 c, artikel 147.5 a, artikel 153.4 och artikel 162.4 för att ta hänsyn till inflationseffekter.
Förteckningarna över och klassificeringen av poster utanför balansräkningen i bilagorna I och II för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna.
[upphävd]
[upphävd]
En ändring av kapitalbaskraven enligt artiklarna 301–311 i denna förordning och artikel 50 a–50 d i förordning (EU) 648/2012 för att ta hänsyn till en utveckling eller ändring av internationella standarder för exponeringar mot en central motpart.
Förtydligande av villkoren i de undantag som anges i artikel 400.
Den förändring av kapitalmåttet och det sammanlagda exponeringsmåttet i bruttosoliditetsgraden som avses i artikel 429.2, för att korrigera eventuella brister som har upptäckts på grundval av den rapportering som avses i artikel 430.1, innan bruttosoliditetsgraden måste offentliggöras av instituten i enlighet med artikel 451.1 a.
Ändringar av de krav på offentliggörande som föreskrivs i del åtta avdelningarna II och III för att ta hänsyn till utveckling eller ändringar av internationella standarder för offentliggörande av information.
Förordning (EU) 2019/2033
1.771Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 med avseende på följande aspekter:
Förtydligande av definitionerna i artiklarna 4, 5, 142, 153, 192, 242, 272, 300, 381 och 411 för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning.
Förtydligande av definitionerna i artiklarna 4, 5, 142, 153, 192, 242, 272, 300, 381 och 411 för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna vid tillämpningen av denna förordning.
Ändringar av förteckningen över exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna.
Det belopp som anges i artikel 123.1 b, artikel 147.5 a, artikel 153.4 och artikel 162.4 för att ta hänsyn till inflationseffekter.
Förteckningarna över och klassificeringen av poster utanför balansräkningen i bilagorna I och II för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna.
[upphävd]
[upphävd]
En ändring av kapitalbaskraven enligt artiklarna 301–311 i denna förordning och artikel 50 a–50 d i förordning (EU) 648/2012 för att ta hänsyn till en utveckling eller ändring av internationella standarder för exponeringar mot en central motpart.
Förtydligande av villkoren i de undantag som anges i artikel 400.
Den förändring av kapitalmåttet och det sammanlagda exponeringsmåttet i bruttosoliditetsgraden som avses i artikel 429.2, för att korrigera eventuella brister som har upptäckts på grundval av den rapportering som avses i artikel 430.1, innan bruttosoliditetsgraden måste offentliggöras av instituten i enlighet med artikel 451.1 a.
Ändringar av de krav på offentliggörande som föreskrivs i del åtta avdelningarna II och III för att ta hänsyn till utveckling eller ändringar av internationella standarder för offentliggörande av information.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska övervaka kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk och senast den 1 januari 2015 överlämna en rapport till kommissionen. I rapporten ska särskilt följande bedömas:
Behandlingen av kreditvärdighetsjusteringsrisk som ett separat krav i motsats till en integrerad del av ramen för marknadsrisker.
Tillämpningsområdet för kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk inklusive undantaget i artikel 482.
Godtagbara risksäkringar.
Beräkningen av kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk.
På grundval av den rapporten och om det visar sig att sådana åtgärder krävs ska kommissionen också ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att ändra artiklarna 381, 382.1–382.3 och 383–386 avseende dessa frågor.
Artikel 457 Tekniska justeringar och rättelser
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att göra tekniska justeringar och rättelser av icke väsentliga delar av följande bestämmelser för att ta hänsyn till utveckling avseende nya finansiella produkter eller verksamheter, göra justeringar för att ta hänsyn till utvecklingen efter antagandet av denna förordning av andra lagstiftningsakter i unionen om finansiella tjänster och redovisning, inbegripet redovisningsstandarder baserade på förordning (EG) nr 1606/2002:
De kapitalbaskrav för kreditrisk som fastställs i artiklarna 111–134 och i artiklarna 143–191.
Effekterna av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 193–241.
De kapitalbaskrav för värdepapperisering som fastställs i artiklarna 242–270a.
De kapitalbaskrav för motpartskreditrisk som fastställs i artiklarna 272–311.
De kapitalbaskrav för operativ risk som fastställs i artiklarna 315–324.
De kapitalbaskrav för marknadsrisk som fastställs i artiklarna 325–377.
De kapitalbaskrav för avvecklingsrisk som fastställs i artiklarna 378 och 379.
De kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk som fastställs i artiklarna 383, 384 och 386.
Del två och artikel 430 endast till följd av utveckling av redovisningsstandarder eller redovisningskrav, där unionsrättsakter beaktas.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 458 Makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
1.Medlemsstaterna ska utse den myndighet som ska ansvara för tillämpningen av denna artikel. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.
2.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1 i den här artikeln identifierar förändringar i intensiteten i makrotillsynsrisker eller systemrisker i det finansiella systemet som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och realekonomin i en specifik medlemsstat och som enligt den myndigheten inte kan hanteras genom andra verktyg för makrotillsyn i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU lika effektivt som genom genomförande av strängare nationella åtgärder, ska den underrätta kommissionen och ESRB. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra denna underrättelse till Europaparlamentet, rådet och EBA.
Underrättelsen ska åtföljas av följande dokument och, om så är lämpligt, inbegripa relevanta kvantitativa eller kvalitativa uppgifter om:
Förändringarna i intensiteten i makrotillsynsrisker eller systemrisker.
Orsakerna till att dessa förändringar skulle kunna utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten på nationell nivå eller mot realekonomin.
En förklaring till varför myndigheten anser att verktygen för makrotillsyn i artiklarna 124 och 164 i denna förordning och i artiklarna 133 och 136 i direktiv 2013/36/EU skulle vara mindre lämpliga och effektiva för att hantera dessa risker än de föreslagna nationella åtgärder som avses i led d i denna punkt.
Förslag till nationella åtgärder för nationellt auktoriserade institut, eller en undergrupp av dessa institut, vilka syftar till att mildra förändringarna i riskintensiteten och avser
nivån på kapitalbasen enligt artikel 92,
kraven avseende stora exponeringar enligt artikel 392 och artiklarna 395–403,
likviditetskrav som anges i del sex,
riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastighetssektorn och sektorn för kommersiella fastigheter,
kraven på offentliggörande enligt del åtta,
nivån på den kapitalkonserveringsbuffert som anges i artikel 129 i direktiv 2013/36/EU, eller
exponeringar inom den finansiella sektorn.
En förklaring till varför den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1 anser att förslagen till åtgärder är lämpliga, effektiva och proportionella för att hantera situationen.
En bedömning av de föreslagna åtgärdernas sannolika positiva eller negativa inverkan på den inre marknaden på grundval av den information som den berörda medlemsstaten har tillgång till.
Förordning (EU) 2019/876
3.När de myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1 tillåts att tillämpa nationella åtgärder i enlighet med denna artikel ska de tillhandahålla de berörda behöriga myndigheterna eller utsedda myndigheterna i andra medlemsstater all relevant information.
4.Befogenheten att anta en genomförandeakt för att avvisa de föreslagna nationella åtgärder som avses i punkt 2 d delegeras till rådet, som ska anta den med kvalificerad majoritet på grundval av ett förslag från kommissionen.
Inom en månad efter att ha mottagit den underrättelse som avses i punkt 2 ska ESRB och EBA överlämna sina yttranden om de frågor som nämns i leden a–f i den punkten till rådet, kommissionen och den berörda medlemsstaten.
Med största beaktande av de yttranden som avses i andra stycket får kommissionen, om det föreligger robusta, starka och detaljerade bevis för att åtgärden kommer att ha en negativ inverkan på den inre marknaden som uppväger de effekter för den finansiella stabiliteten som blir resultatet av en minskad makrotillsynsrisk eller systemrisk, inom en månad föreslå rådet en genomförandeakt som avvisar de föreslagna nationella åtgärderna.
Om kommissionen inte lägger fram ett förslag inom perioden på en månad, får den berörda medlemsstaten omedelbart anta de föreslagna nationella åtgärderna för en period på upp till två år eller tills makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare.
Rådet ska fatta beslut om kommissionens förslag inom en månad efter det att förslaget mottagits och motivera varför de föreslagna nationella åtgärderna har avvisats eller inte.
Rådet ska enbart avvisa de föreslagna nationella åtgärderna, om det anser att ett eller flera av följande villkor inte uppfylls:
Förändringarna i intensiteten i makrotillsynsriskerna eller systemriskerna är av sådan karaktär att de utgör en risk för den finansiella stabiliteten på nationell nivå.
Verktygen för makrotillsyn i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU är mindre lämpliga eller effektiva än de föreslagna nationella åtgärderna för att hantera den identifierade makrotillsynsrisken eller systemrisken.
De föreslagna nationella åtgärderna medför inga oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet, och utgör eller skapar därmed inga hinder för en väl fungerande inre marknad.
Frågan berör endast en medlemsstat.
Rådet ska i sin bedömning beakta ESRBs och EBAs yttranden och grunda sig på de belägg som lagts fram i enlighet med punkt 2 av den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1.
Om rådet inte antar någon genomförandeakt för att avvisa de föreslagna nationella åtgärderna inom en månad efter att ha mottagit kommissionens förslag, får den berörda medlemsstaten anta åtgärderna och tillämpa dem för en period på upp till två år eller tills makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare.
Förordning (EU) 2019/876
5.Andra medlemsstater kan erkänna de åtgärder som antagits i enlighet med denna artikel och tillämpa dem på nationellt auktoriserade institut, som har filialer eller exponeringar som är belägna i den medlemsstat som har fått tillstånd att tillämpa åtgärden.
Förordning (EU) 2019/876
6.Om medlemsstaterna erkänner de åtgärder som fastställts i enlighet med denna artikel ska de underrätta ESRB. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra dessa underrättelser till rådet, kommissionen, EBA och den medlemsstat som har fått tillstånd att tillämpa åtgärderna.
Förordning (EU) 2024/1623
7.När medlemsstaten beslutar om huruvida den ska erkänna de åtgärder som fastställts i enlighet med denna artikel, ska den beakta de kriterier som anges i punkt 4.
8.Den medlemsstat som har fått tillstånd att tillämpa åtgärderna kan begära att ESRB utfärdar en rekommendation enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 till en eller flera medlemsstater som inte erkänner åtgärderna.
9.Innan det tillstånd som utfärdats i enlighet med punkterna 2 och 4 löper ut, ska den berörda medlemsstaten i samråd med ESRB, EBA och kommissionen se över situationen och får i enlighet med det förfarande som avses i punkterna 2 och 4 anta ett nytt beslut om förlängning av tillämpningsperioden för de nationella åtgärderna med högst två år varje gång.
Förordning (EU) 2024/1623
10.Utan hinder av förfarandet enligt punkterna 3–9 i denna artikel ska medlemsstaterna tillåtas att öka riskvikterna så att de överstiger dem som fastställs i denna förordning med upp till 25 %, för de exponeringar som anges i punkt 2 d iv och d vii i denna artikel, och skärpa den gräns för stora exponeringar som fastställs i artikel 395 med upp till 15 % för en period på upp till två år eller tills makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare, förutsatt att villkoren i och kraven på underrättelse enligt punkt 2 i den här artikeln är uppfyllda.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 459 Tillsynskrav
Kommissionen ska ges behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att införa strängare tillsynskrav under en ettårsperiod för exponeringar, om detta krävs för att hantera förändringar i intensiteten i mikrotillsyns- eller makrotillsynsrisker som uppstår till följd av marknadens utveckling i unionen eller utanför unionen med inverkan på samtliga medlemsstater och om instrumenten i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU inte är tillräckliga för att hantera dessa risker, särskilt efter en rekommendation eller ett yttrande av ESRB eller EBA om
nivån på kapitalbasen enligt artikel 92,
kraven avseende stora exponeringar enligt artikel 392 och artiklarna 395–403,
kraven på offentliggörande enligt artiklarna 431–455.
Kommissionen ska med biträde av ESRB minst en gång per år översända en rapport till Europaparlamentet och rådet om sådan marknadsutveckling som eventuellt kan kräva att denna artikel tillämpas.
Artikel 460 Likviditet
1.Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att i detalj specificera det allmänna krav som anges i artikel 412.1. Delegerade akter som antas i enlighet med den här punkten ska grundas på de poster som ska rapporteras i enlighet med del sex avdelning II och bilaga III, och ska specificera under vilka omständigheter behöriga myndigheter ska ålägga instituten specifika in- och utflödesnivåer för att fånga upp de specifika risker de är exponerade för och ska respektera de trösklar som anges i punkt 2 i den här artikeln.
I synnerhet ska kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta delegerade akter för att specificera likviditetskraven för tillämpningen av artiklarna 8.3, 411–416, 419, 422, 425, 428a, 428f, 428g, 428j, 428k–428n, 428p, 428r, 428s, 428w, 428ae, 428ag, 428ah, 428ak och 451a.
Förordning (EU) 2019/876
2.Kravet på likviditetstäckning i artikel 412 ska införas enligt följande infasning:
60 % av likviditetstäckningskravet år 2015.
70 % från och med den 1 januari 2016.
80 % från och med den 1 januari 2017.
100 % från och med den 1 januari 2018.
I detta syfte ska kommissionen beakta de rapporter som avses i artikel 509.1, 509.2 och 509.3 och de internationella standarder som utvecklats av internationella forum samt unionens särdrag.
Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 1 senast den 30 juni 2014. Den ska träda i kraft senast den 31 december 2014, men inte tillämpas före den 1 januari 2015.
3.Kommissionen ges befogenhet att ändra denna förordning genom att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att ändra förteckningen över produkter eller tjänster i artikel 428f.2, om den anser att tillgångar och skulder som är direkt kopplade till andra produkter eller tjänster uppfyller kraven i artikel 428f.1.
Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i första stycket senast den 28 juni 2024.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 461 Översyn av infasningen av kravet på likviditetsteckning
1.EBA ska efter att ha samrått med ESRB senast den 30 juni 2016 rapportera till kommissionen om huruvida infasningen av kravet på likviditetstäckning enligt artikel 460.2 bör ändras. En sådan analys ska vederbörligen beakta utvecklingen på marknaden och inom internationell lagstiftning samt unionens särdrag.
EBA ska i sin rapport i synnerhet bedöma en uppskjutning av införandet av den 100-procentiga bindande minimistandarden till den 1 januari 2019. Rapporten ska beakta de årliga rapporter som avses i artikel 509.1, relevanta marknadsdata och rekommendationer från alla behöriga myndigheter.
2.Om utvecklingen på marknaderna och annan utveckling så kräver ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 om ändring av den infasning som beskrivs i artikel 460 och uppskjutande fram till 2019 av införandet av den 100-procentiga bindande minimistandarden för kravet på likviditetstäckning enligt artikel 412.1, samt tillämpande under 2018 av en 90-procentig bindande minimistandard för kravet på likviditetstäckning.
Vid bedömningen av nödvändigheten av ett uppskjutande ska kommissionen beakta den rapport och bedömning som avses i punkt 1.
En delegerad akt som antas i enlighet med denna artikel ska inte tillämpas före den 1 januari 2018 och ska träda i kraft senast den 30 juni 2017.
Artikel 461a Kapitalbaskraven för marknadsrisk
1.Kommissionen ska övervaka skillnaderna i genomförandet av internationella standarder för kapitalbaskrav för marknadsrisk i unionen och i tredjeländer, inbegripet när det gäller reglernas inverkan i fråga om kapitalbaskrav och den dag då de ska börja tillämpas.
Förordning (EU) 2024/1623
2.Om betydande skillnader observeras i detta genomförande ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att ändra denna förordning genom att
till och med den dag då den lagstiftningsakt som avses i punkt 3 i denna artikel börjar tillämpas eller, i avsaknad av en sådan akt, i upp till tre år och om så är nödvändigt för att bevara lika villkor och kompensera för dessa observerade skillnader, tillämpa riktade operativa lättnader eller riktade multiplikatorer som är lika med eller större än 0 och mindre än 1 vid beräkningen av institutens kapitalbaskrav för marknadsrisk, för specifika riskklasser och specifika riskfaktorer, med hjälp av någon av de metoder som avses i artikel 325.1, enligt vad som anges i
artiklarna 325c–325ay, där den alternativa schablonmetoden specificeras,
artiklarna 325az–325bp, där den alternativa internmodellmetoden specificeras,
artiklarna 326–361, där den förenklade schablonmetoden specificeras,
med högst två år uppskjuta den dag från och med vilken instituten ska tillämpa de kapitalbaskrav för marknadsrisk som anges i del tre avdelning IV eller någon av de metoder för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk som avses i artikel 325.1.
Om kommissionen antar den delegerade akt som avses i första stycket ska kommissionen, om så är lämpligt, för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag om en anpassning av genomförandet i unionen av internationella standarder för kapitalbaskrav för marknadsrisk för att på ett mer permanent sätt bevara lika villkor med tredjeländer i fråga om kapitalbaskrav och inverkan av dessa krav.
Förordning (EU) 2024/1623
3.Senast den 10 juli 2026 ska EBA överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om genomförandet av de internationella standarderna för kapitalbaskrav för marknadsrisk i tredjeländer.
På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt och för att säkerställa lika villkor på global nivå, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 462 Utövande av delegeringen
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 244.6 och 245.6, i artiklarna 456, 457, 459, 460 och 461a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 28 juni 2013.
Förordning (EU) 2019/876
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 244.6 och 245.6, i artiklarna 456, 457, 459, 460 och 461a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Förordning (EU) 2019/876
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
Förordning (EU) 2019/876
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
Förordning (EU) 2019/876
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 244.6 och 245.6, artiklarna 456, 457, 459, 460 och 461a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 463 Invändningar mot tekniska tillsynsstandarder
Om kommissionen i enlighet med denna förordning antar en teknisk standard för tillsyn som är identisk med det förslag till teknisk standard för tillsyn som har överlämnats av EBA får Europaparlamentet och rådet invända mot denna tekniska standard för tillsyn under en period på en månad från och med delgivningsdagen. På Europaparlamentets eller rådets begäran ska perioden förlängas med en månad. Genom undantag från andra stycket i artikel 13.1 i förordning (EU) nr 1093/2010 får den period under vilken Europaparlamentet eller rådet får invända mot denna tekniska standard för tillsyn fötrlängas ytterligare med en månad, när det är lämpligt.
Artikel 464 Europeiska bankkommittén
1.Kommissionen ska biträdas av Europeiska bankkommittén, inrättad genom kommissionens beslut 2004/10/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
DEL TIO Övergångsbestämmelser, rapporter, översyner och ändringar
Avdelning I Allmänna principer
Kapitel 1 Kapitalbaskrav, orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde och avdrag
Avsnitt 1 Kapitalbaskrav
Artikel 465 Kapitalbaskrav
1.Genom undantag från artikel 92.1 a och b ska följande kapitalbaskrav tillämpas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014:
En kärnprimärkapitalrelation på en nivå som ligger inom ett intervall på 4–4,5 %.
En primärkapitalrelation på en nivå som ligger inom ett intervall på 5,5–6 %.
2.De behöriga myndigheterna ska fastställa nivåerna för de kärnprimärkapitalrelationer och primärkapitalrelationerinom intervallen i punkt 1 vilka instituten ska uppfylla eller överträffa.
Artikel 465 Övergångsarrangemang för golvet för riskvägda tillgångar
1.772Genom undantag från artikel 92.3 första stycket och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket, får instituten tillämpa följande faktor x vid beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet:
50 % under perioden 1 januari 2025 -31 december 2025.
55 % under perioden 1 januari 2026 -31 december 2026.
60 % under perioden 1 januari 2027 -31 december 2027.
65 % under perioden 1 januari 2028 -31 december 2028.
70 % under perioden 1 januari 2029 -31 december 2029.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.773Genom undantag från artikel 92.3 första stycket och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket får instituten till och med den 31 december 2029 tillämpa följande formel vid beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet:
TREA = min{max {U-TREA; x S-TREA}; 125 % * U-TREA}
Vid den beräkningen ska instituten beakta den tillämpliga faktor x som avses i punkt 1.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.774Genom undantag från artikel 92.5 a ii och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket får instituten till och med den 31 december 2032 åsätta en riskvikt på 65 % mot exponeringar mot företag för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut, förutsatt att dessa institut skattar PD-värdet för dessa gäldenärer, beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3, till högst 0,5 %.
EBA och Esma ska, i samarbete med Eiopa, övervaka tillämpningen av övergångsbehandlingen enligt första stycket och särskilt bedöma
tillgången till kreditvärderingar från utsedda externa kreditvärderingsinstitut för företag och i vilken utsträckning detta påverkar institutens utlåning till företag,
utvecklingen av kreditvärderingsinstitut, hindren för inträde på marknaden för nya kreditvärderingsinstitut, andelen företag som väljer att värderas av ett eller flera av dessa institut och hinder för tillgången till kreditvärderingar för företag från externa kreditvärderingsinstitut,
möjliga åtgärder för att ta itu med hindren, med beaktande av skillnader mellan ekonomiska sektorer och geografiska områden och utvecklingen av privata eller offentligt ledda lösningar såsom credit scoring, privata kreditvärderingar på uppdrag av institut samt kreditvärderingar från centralbanker,
lämpligheten i de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar mot företag som saknar kreditvärdering och deras påverkan på den finansiella stabiliteten,
tredjeländers metoder när det gäller tillämpningen av golvet för riskvägda tillgångar på exponeringar mot företag och överväganden om lika villkor på lång sikt som skulle kunna uppstå till följd av detta,
efterlevnaden av relevanta internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn.
EBA och Esma ska, i samarbete med Eiopa, lägga fram en rapport med sina iakttagelser till kommissionen senast den 10 juli 2029.
På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2031 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.775Genom undantag från artikel 92.5 a iv och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket ska instituten till och med den 31 december 2029 ersätta alfa med 1 vid beräkningen av exponeringsvärdet för de kontrakt som förtecknas i bilaga II i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 3, om samma exponeringsvärden beräknas i enlighet med den metod som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 för det totala riskvägda exponeringsbeloppet utan golv.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
5.776Genom undantag från artikel 92.5 a ii och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket, och förutsatt att alla de villkor som anges i punkt 8 i denna artikel är uppfyllda, får medlemsstaterna tillåta institut att
till och med den 31 december 2032, åsätta en riskvikt på 10 % på den del av exponeringarna som är säkrad genom panträtt i bostadsfastighet upp till 55 % av fastighetsvärdet, fastställt i enlighet med artikel 125.1 första stycket, och
till och med den 31 december 2029, åsätta en riskvikt på 45 % på eventuella återstående delar av exponeringarna som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet upp till 80 % av fastighetsvärdet, fastställt i enlighet med artikel 125.1 första stycket, förutsatt att den justering av kapitalbaskraven för kreditrisk som avses i artikel 501 inte tillämpas.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
6.777För tillämpningen av punkt 5 a ska, om ett institut innehar en oprioriterad panträtt och det finns mer prioriterade panträtter som inte innehas av det institutet, det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet, i syfte att fastställa den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 10 %, minskas med beloppet för de mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet.
Om panträtter som inte innehas av institutet är likställda med panträtt som innehas av institutet, ska det belopp som motsvarar 55 % av fastighetsvärdet, i syfte att fastställa den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 10 %, minskat med beloppet för eventuella mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet, minskas med produkten av
55 % av fastighetsvärdet, minskat med beloppet för mer prioriterade panträtter om sådana finns, både sådana som innehas av institutet och av andra institut, och
beloppet för panträtter som inte innehas av institutet och som är likställda med panträtt som innehas av institutet dividerat med summan av alla likställda panträtter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
7.778För tillämpningen av punkt 5 b ska, om ett institut innehar en oprioriterad panträtt och det finns mer prioriterade panträtter som inte innehas av det institutet, vid fastställandet av den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 45 % det belopp som motsvarar 80 % av fastighetsvärdet minskas med beloppet för de mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet.
Om panträtter som inte innehas av institutet är likställda med panträtt som innehas av institutet, ska vid fastställandet av den del av institutets exponering som får räknas med för riskvikten 45 % det belopp som motsvarar 80 % av fastighetsvärdet, minskat med beloppet för eventuella mer prioriterade panträtter som inte innehas av institutet, minskas med produkten av
80 % av fastighetsvärdet, minskat med beloppet för mer prioriterade panträtter om sådana finns, både sådana som innehas av institutet och sådana som innehas av andra institut, och
beloppet för panträtter som inte innehas av institutet och som är likställda med panträtt som innehas av institutet dividerat med summan av alla likställda panträtter.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
8.779För tillämpningen av punkt 5 i denna artikel ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:
Exponeringarna är kvalificerade för behandling enligt artikel 125.1.
De kvalificerade exponeringarna riskviktas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3.
Den bostadsfastighet som säkrar de kvalificerade exponeringarna finns i den medlemsstat som har utnyttjat valmöjligheten.
Under de senaste åtta åren har institutets förluster under ett visst år, rapporterat av institutet i enlighet med artikel 430a.1 a och c, eller enligt artikel 101.1 a och c, i den version av dessa led som är tillämplig den 27 juni 2021, från de exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet upp till det lägsta av det intecknade beloppet och 55 % av fastighetsvärdet, om inte annat fastställts enligt artikel 124.9, inte överstigit i genomsnitt 0,25 % av summan av exponeringsvärdena av alla utestående exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet.
För de kvalificerade exponeringarna har institutet följande lagliga rättigheter i händelse av fallissemang eller utebliven betalning från gäldenärens sida:
En rätt till den bostadsfastighet som säkrar exponeringen eller rätten att inteckna bostadsfastigheten i enlighet med artikel 108.5 g.
En rätt till gäldenärens övriga tillgångar och intäkter, antingen enligt avtal eller enligt tillämplig nationell rätt.
Den behöriga myndigheten har kontrollerat att villkoren i leden a–e är uppfyllda.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
9.780Om den valmöjlighet som avses i punkt 5 har utnyttjats och förutsatt att alla de villkor som anges i punkt 8 är uppfyllda, får instituten åsätta den eventuellt återstående delen av de exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet och som avses i punkt 5 b följande riskvikter till och med den 31 december 2032:
52,5 % under perioden 1 januari 2030–31 december 2030.
60 % under perioden 1 januari 2031–31 december 2031.
67,5 % under perioden 1 januari 2032–31 december 2032.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
10.781Om medlemsstaterna utnyttjar den valmöjlighet som avses i punkt 5 ska de underrätta EBA och motivera sitt beslut. Behöriga myndigheter ska lämna EBA närmare uppgifter om alla kontroller som avses i punkt 8 f.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
11.782EBA ska övervaka användningen av övergångsbehandlingen enligt punkt 5, och ska lägga fram en rapport med sina iakttagelser till kommissionen om lämpligheten i de berörda riskvikterna senast den 31 december 2028.
På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2031 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
12.783Varje förlängning av något av de övergångsarrangemang som avses i punkterna 3, 5 och 9 i denna artikel och i artiklarna 495b.1, 495c.1 och 495d.1 ska begränsas till fyra år och ska styrkas med en utvärdering som är likvärdig med dem som avses i de artiklarna.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
13.784Genom undantag från artikel 92.5 a iii eller b ii, och utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 92.3 andra stycket, för exponeringar som är riskviktade med SEC-IRBA eller internbedömningsmetoden i enlighet med artikel 92.4, om den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt schablonmetoden för kreditrisk, utspädningsrisk, motpartsrisk eller marknadsrisk som härrör från verksamhet i handelslagret beräknas med hjälp av SEC-SA i enlighet med artikel 261 eller 262, ska instituten till och med den 31 december 2032 tillämpa följande faktor p:
p = 0,25 för en position i en värdepapperisering för vilken artikel 262 är tillämplig.
p = 0,5 för en position i en värdepapperisering för vilken artikel 261 är tillämplig.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 466 Första tillämpning av internationell redovisningsstandard (IFRS)
Genom undantag från artikel 24.2 ska behöriga myndigheter bevilja sådana institut som för första gången ska utföra den värdering av tillgångar och poster utanför balansräkningen och fastställande av kapitalbas i överensstämmelse med internationell redovisningsstandard i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 en tid på 24 månader för genomförande av de nödvändiga interna processerna och tekniska kraven.
Avsnitt 2 Orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde
Artikel 467 har upphävts genom förordning (EU) 2020/873.
Artikel 468 Tillfällig behandling av orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde genom övrigt totalresultat
1.Genom undantag från artikel 35 får instituten till och med den 31 december 2025 (perioden för tillfällig behandling) från beräkningen av sina kärnprimärkapitalposter undanta beloppet A, som fastställs enligt följande formel:
A = a · f
där | |
a | = beloppet för orealiserade vinster och förluster ackumulerade sedan den 31 december 2019 som redovisas som ’Förändringar i verkligt värde av skuldinstrument värderade till verkligt värde genom övrigt totalresultat’ i balansräkningen som motsvarar exponeringar mot nationella regeringar, regionala självstyrelseorgan eller lokala myndigheter som avses i artikel 115.2 i denna förordning och mot offentliga organ som avses i artikel 116.4 i denna förordning, utom sådana finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (bilagan avseende IFRS 9), och |
f | = den tillämpliga faktorn för varje rapporteringsår under perioden för tillfällig behandling i enlighet med punkt 2. |
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska tillämpa faktor f, med ett värde motsvarande 1, till och med den 31 december 2025 för att beräkna det belopp A som avses i punkt 1.
Förordning (EU) 2024/1623
3.I fall då ett institut beslutar att tillämpa den tillfälliga behandling som anges i punkt 1 ska det informera den behöriga myndigheten om sitt beslut minst 45 dagar före överföringsdatumet för rapporteringen av de uppgifter som baseras på den behandlingen. Efter förhandstillstånd av den behöriga myndigheten får institutet dra tillbaka sitt ursprungliga beslut en gång under perioden för tillfällig behandling. Om instituten tillämpar den behandlingen ska de offentliggöra detta.
Förordning (EU) 2020/873
4.Om ett institut från sina kärnprimärkapitalposter tar bort ett belopp för orealiserade förluster i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska institutet göra en ny beräkning av samtliga krav som fastställs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU som beräknas genom användning av någon av följande poster:
Det belopp för uppskjutna skattefordringar som dras av från kärnprimärkapitalposterna i enlighet med artikel 36.1 c eller åsätts en riskvikt i enlighet med artikel 48.4.
Beloppet för specifika kreditriskjusteringar.
Vid omräkning av det relevanta kravet ska institutet inte ta hänsyn till de effekter som avsättningar för förväntade kreditförluster avseende exponeringar mot de nationella regeringar, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som avses i artikel 115.2 i denna förordning och de offentliga organ som avses i artikel 116.4 i denna förordning, exklusive finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, har på dessa poster.
Förordning (EU) 2020/873
5.Under de perioder som anges i punkt 2 i denna artikel ska institut som har valt att tillämpa den tillfälliga behandling som anges i punkt 1 i denna artikel, förutom att offentliggöra den information som krävs enligt del åtta, offentliggöra de belopp för kapitalbas, kärnprimärkapital och primärkapital, total kapitalrelation, kärnprimärkapitalrelation, primärkapitalrelation och bruttosoliditetsgrad som de skulle ha om de inte tillämpade den behandlingen.
Förordning (EU) 2020/873
Avsnitt 3 Avdrag
Underavsnitt 1 Avdrag från kärnprimärkapitalposter
1.Genom undantag från artikel 36.1 ska följande tillämpas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017:
Instituten ska från poster i kärnprimärkapitalet göra avdrag för den tillämpliga procentandel som anges i artikel 478 för de belopp som ska dras av i enlighet med artikel 36.1 a–h, exklusive uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader.
Instituten ska tillämpa de relevanta bestämmelserna i artikel 472 på restvärdena för de poster som ska dras av i enlighet med artikel 36.1 a–h, exklusive uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader.
Instituten ska efter tillämpning av artikel 470 från poster i kärnprimärkapitalet dra av den tillämpliga procentandel som anges i artikel 478 från det sammanlagda belopp som ska dras av enligt artikel 36.1 c och i.
Instituten ska efter tillämpning av artikel 470 i tillämpliga fall tillämpa de krav som fastställs i artikel 472.5 eller 472.11 på det totala restvärdet för de poster som ska dras av enligt artikel 36.1 c och i.
2.Instituten ska fastställa den andel av det totala restvärdet enligt punkt 1 d som omfattas av artikel 472.5 genom att dividera det belopp som anges i led a i denna punkt med det belopp som anges i led b i denna punkt enligt följande:
Beloppet för de uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader enligt artikel 470.2 a.
Summan av de belopp som avses i artikel 470.2 a och b.
3.Instituten ska fastställa den andel av det totala restvärdet enligt punkt 1 d som omfattas av artikel 472.11 genom att dividera det belopp som anges i led a i denna punkt med det belopp som anges i led b i denna punkt enligt följande:
Beloppet för direkta och indirekta innehav i kärnprimärkapitalinstrument enligt artikel 470.2 b.
Summan av de belopp som avses i artikel 470.2 a och b.
Med avvikelse från artikel 36.1 m ska institut inte dra av tillämpliga belopp av otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar från kärnprimärkapitalposter om exponeringen uppkommit före den 26 april 2019.
Om villkoren för en exponering som uppkommit före den 26 april 2019 ändras av institutet på ett sätt som ökar institutets exponering mot gäldenären, ska exponeringen anses ha uppkommit vid den tidpunkt då ändringen börjar gälla och den ska upphöra att omfattas av den avvikelse som föreskrivs i första stycket.
Förordning (EU) 2019/630
1.Vid tillämpningen av denna artikel ska relevanta poster i kärnprimärkapitalet omfatta institutets poster i kärnprimärkapitalet, beräknade efter tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 32–35 och efter de avdrag som anges i artikel 36.1 a–h och artikel 36.1 k ii–v och l, exklusive uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader.
2.Genom undantag från artikel 48.1 ska instituten under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 inte dra av de poster som förtecknas i leden a och b i denna punkt vilka sammantaget motsvarat högst 15 % av de berörda posterna i institutets kärnprimärkapital:
Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader, vilka sammantaget motsvarar högst 10 % av de berörda posterna i kärnprimärkapitalet.
Om ett institut har en väsentlig investering i en enhet inom finanssektorn, institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheten, sammantaget motsvarande högst 10 % av de berörda posterna i kärnprimärkapitalet.
3.Genom undantag från artikel 48.4 ska de poster som undantas från avdrag i enlighet med punkt 2 i den här artikeln åsättas en riskvikt på 250 %. De poster som avses i 2 b i den här artikeln ska om tillämpligt omfattas av kraven i del tre avdelning IV.
1.Genom undantag från artikel 49.1 får instituten under perioden från och med den 31 december 2018 till och med den 31 december 2024 välja att inte dra av andelar i försäkringsföretag, återförsäkringsföretag och försäkringsholdingbolag, om följande villkor är uppfyllda:
Villkoren i artikel 49.1 a och e.
De behöriga myndigheterna är nöjda med nivån på den riskkontroll och de förfaranden för finansiell analys som specifikt används av institutet för att övervaka investeringen i företaget eller holdingbolaget.
Institutets andelar i försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller försäkringsholdingbolaget överstiger inte 15 % av kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av försäkringsenheten den 31 december 2012 och under perioden från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2024.
Det andelsbelopp som inte dras av överstiger inte det belopp som innehades i kärnprimärkapitalinstrument i försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller försäkringsholdingbolaget den 31 december 2012.
Förordning (EU) 2019/876
2.De andelsbelopp som inte dras av i enlighet med punkt 1 ska betecknas som exponeringar och åsättas en riskvikt på 370 %.
1.Genom undantag från artikel 33 c och 36.1 a–i ska instituten under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 i förekommande fall tillämpa denna artikel på restvärdena för de poster som avses i artikel 468.4 andra stycket och i artikel 469.1 b och d.
2.Restvärdet av det verkliga värdet av vinster och förluster från derivatskulder som härrör från ett instituts egen kreditrisk ska inte dras av.
3.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för förluster för innevarande räkenskapsår enligt artikel 36.1 a:
Väsentliga förluster ska dras från poster i primärkapitalet.
Förluster som inte är väsentliga ska inte dras av.
4.Instituten ska dra av restvärdet för immateriella tillgångar enligt artikel 36.1 b från poster i primärkapitalet.
5.Restvärdet för de uppskjutna skattetillgångar som avses i artikel 36.1 c ska inte dras av och ska åsättas en riskvikt på 0 %.
6.Restvärdet för de poster som avses i artikel 36.1 d ska till hälften dras av från poster i primärkapitalet och till hälften från poster i supplementärkapitalet.
7.Restvärdet för tillgångarna i en sådan förmånsbestämd pensionsfond som avses i artikel 36.1 e ska inte dras av från något element av kapitalbasen och ska ingå bland posterna i kärnprimärkapitalet i den omfattning som beloppet skulle ha erkänts som ursprunglig kapitalbas i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 a-ca i direktiv 2006/48/EG.
8.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument enligt artikel 36.1 f:
Beloppet för de direkta innehaven ska dras av från poster i primärkapitalet.
Beloppet för de indirekta och syntetiska innehaven, inbegripet egna kärnprimärkapitalinstrument som ett institut skulle kunna vara förpliktigat att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse, ska inte dras av och ska omfattas av en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och i tillämpliga fall av de krav som fastställs i del tre avdelning IV.
9.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet av innehav i kärnprimärkapitalinstrument i en enhet inom den finansiella sektorn där institutet har ömsesidigt korsägande med den enhet som avses i artikel 36.1 g:
Om ett institut inte har en väsentlig investering i denna enhet inom den finansiella sektorn, ska beloppet för dess innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheten behandlas i enlighet med artikel 36.1 h.
Om ett institut har en väsentlig investering i denna enhet inom den finansiella sektorn, ska beloppet för dess innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheten behandlas i enlighet med artikel 36.1 i.
10.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 36.1 h:
De belopp som måste dras av vilka avser direkta innehav ska till hälften dras från poster i primärkapitalet och till hälften från poster i supplementärkapitalet.
De belopp som avser indirekta och syntetiska innehav ska inte dras av och ska omfattas av en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och i tillämpliga fall av kraven i del tre avdelning IV.
11.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 36.1 i:
De belopp som måste dras av vilka avser direkta innehav ska till hälften dras från poster i primärkapitalet och till hälften från poster i supplementärkapitalet.
De belopp som avser indirekta och syntetiska innehav ska inte dras av och ska omfattas av riskvikter i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och i tillämpliga fall av kraven i del tre avdelning IV.
1.Genom undantag från artikel 481 under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018 får de behöriga myndigheterna tillåta institut som utarbetar sin redovisning i överensstämmelse med de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1606/2002 att till sitt kärnprimärkapital lägga det tillämpliga beloppet i enlighet med punkt 2 eller i tillämpliga fall punkt 3 i denna artikel multiplicerat med faktorn i enlighet med punkt 4.
2.Det tillämpliga beloppet ska beräknas genom att den summa som härleds i enlighet med led a dras av från den summa som härleds i enlighet med led b.
Instituten ska i förekommande fall fastställa värdet på tillgångarna i sina förmånsbestämda pensionsfonder eller pensionsplaner i enlighet med förordning (EG) nr 1126/2008, ändrad genomförordning (EG) nr 1205/2011. Instituten ska sedan från värdet på dessa tillgångar dra av värdet på de förpliktelser i samma fonder eller planer som har fastställts enligt samma redovisningsregler.
Instituten ska i förekommande fall fastställa värdet på tillgångarna i sina förmånsbestämda pensionsfonder eller pensionsplaner i enlighe med förordning (EG) nr 1126/2008. Instituten ska sedan från värdet på dessa tillgångar dra av värdet på de förpliktelser i samma fonder eller planer som har fastställts enligt samma redovisningsregler.
3.Det belopp som har fastställts i enlighet med punkt 2 ska begränsas till det belopp som inom ramen för de nationella införlivandeåtgärderna i direktiv 2006/48/EG inte behöver dras från kapitalbasen, före den 1 januari 2014 dag då denna förordning börjar tillämpas, i den mån dessa nationella införlivandeåtgärder kommer i fråga för behandlingen i artikel 481i denna förordning i den berörda medlemsstaten.
4.Följande faktorer ska tillämpas:
1 under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
0,8 under perioden 1 januari–31 december 2015.
0,6 under perioden 1 januari–31 december 2016.
0,4 under perioden 1 januari–31 december 2017.
0,2 under perioden 1 januari–31 december 2018.
5.Instituten ska redovisa värdet på tillgångar och skulder i enlighet med punkt 2 i sina offentliggjorda årsredovisningar.
1.Genom undantag från artikel 50 och till dess att de övergångsperioder som fastställs i punkterna 6 och 6a i den här artikeln löpt ut får följande inkludera det belopp som beräknas i enlighet med den här punkten i sitt kärnprimärkapital:
Institut som upprättar sin redovisning i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder antagna i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.
Institut som enligt artikel 24.2 i den här förordningen utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen samt fastställandet av kapitalbasen i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder antagna i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.
Institut som utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen i överensstämmelse med redovisningsstandarder i direktiv 86/635/EEG och som använder en modell för förväntad kreditförlust av samma slag som den som används i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.
Det belopp som avses i första stycket ska beräknas som summan av följande:
För exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2, beloppet (ABSA) beräknat i enlighet med följande formel:
ABSA = (A2,SA – t1) · f1 + (A4,SA – t2) · f2 + (AoldSA – t3) · f1
där
A2,SA = det belopp som beräknats i enlighet med punkt 2.
A4,SA = det belopp som beräknats i enlighet med punkt 4 på grundval av de belopp som beräknats i enlighet med punkt 3.
AoldSA = max{PSA1.1.2020 – PSA1.1.2018; 0}.
PIRB1.1.2020 = summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, den 1 januari 2020.
PSA1.1.2018 = summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, den 1 januari 2018 eller den dag IFRS 9 tillämpas för första gången, beroende på vilket som infaller senast.
f1 = tillämplig faktor enligt punkt 6.
f2 = tillämplig faktor enligt punkt 6a.
t1 = ökningen av kärnprimärkapitalet som beror på skatteavdrag av beloppet A2,SA.
t2 = ökningen av kärnprimärkapitalet som beror på skatteavdrag av beloppet A4,SA.
t3 = ökningen av kärnprimärkapitalet som beror på skatteavdrag av beloppet AoldSA.
För exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3, beloppet (ABIRB) beräknat i enlighet med följande formel:
ABIRB = (A2,IRB – t1) · f1 + (A4,IRB – t2) · f2 + AoldIRB – t3) · f1
där
A2,IRB = det belopp som beräknats i enlighet med punkt 2 justerat i enlighet med punkt 5 a.
A4,IRB = det belopp som beräknats i enlighet med punkt 4 på grundval av de belopp som beräknats i enlighet med punkt 3 justerat i enlighet med punkt 5 b och c.
AoldIRB = max{PIRB1.1.2020 – PIRB1.1.2018; 0}.
PIRB1.1.2020 = Summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, minskat med summan av därmed sammanhängande förväntade förlustbelopp för samma exponeringar som har beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 i denna förordning, den 1 januari 2020. Om beräkningen leder till ett negativt tal ska institutet fastställa värdet av PIRB1.1.2020 till noll.
PIRB1.1.2018 = Summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, den 1 januari 2018 eller den dag IFRS 9 tillämpas för första gången, beroende på vilket som infaller senast, minskat med summan av därmed sammanhängande förväntade förlustbelopp för samma exponeringar som har beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 i denna förordning. Om beräkningen leder till ett negativt tal ska institutet fastställa värdet av PIRB1.1.2018 till noll.
f1 = tillämplig faktor enligt punkt 6.
f2 = tillämplig faktor enligt punkt 6a.
t1 = ökningen av kärnprimärkapitalet som beror på skatteavdrag av beloppet A2,IRB.
t2 = ökningen av kärnprimärkapitalet som beror på skatteavdrag av beloppet A4,IRB.
t3 = ökningen av kärnprimärkapitalet som beror på skatteavdrag av beloppet AoldSA.
Förordning (EU) 2020/873
2.Instituten ska beräkna beloppen A2,SA och A2,IRB som avses i punkt 1 andra stycket a och b som det största av beloppen i leden a och b i den här punkten separat för sina exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 respektive för sina exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3:
Noll.
Det belopp som beräknats i enlighet med led i minskat med det belopp som beräknats i enlighet med led ii:
Summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i IFRS 9 som anges i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (nedan kallad bilagan avseende IFRS 9) och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställd i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9 per den 1 januari 2018 eller den dag IFRS 9 tillämpas för första gången.
Det sammanlagda beloppet av nedskrivningar av finansiella tillgångar som klassificeras som lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas, enligt definitionerna i punkt 9 i IAS 39, förutom egetkapitalinstrument och andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med punkterna 63, 64, 65, 67, 68 och 70 i IAS 39 som anges i bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 per den 31 december 2017 eller dagen innan IFRS 9 tillämpas för första gången.
Förordning (EU) 2017/2395
3.Instituten ska beräkna det belopp med vilket det belopp som avses i led a överstiger det belopp som avses i led b separat för sina exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 respektive för sina exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3:
Summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, på rapporteringsdagen och, om artikel 468 i denna förordning är tillämplig, exklusive förväntade kreditförluster som fastställts för exponeringar som bokförts till verkligt värde genom annat totalresultat i enlighet med punkt 4.1.2 A i bilagan avseende IFRS 9.
Summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9 och, om artikel 468 i denna förordning är tillämplig, exklusive förväntade kreditförluster som fastställts för exponeringar som bokförts till verkligt värde genom annat totalresultat i enlighet med punkt 4.1.2 A i bilagan avseende IFRS 9, den 1 januari 2020 eller den dag IFRS 9 tillämpas för första gången, beroende på vilket som infaller senast.
Förordning (EU) 2020/873
4.För exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 där det belopp som anges i enlighet med punkt 3 a överstiger det belopp som anges i punkt 3 b ska instituten fastställa A4,SA till skillnaden mellan dessa belopp, i annat fall ska de fastställa A4,SA till noll.
För exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 där det belopp som anges i enlighet med punkt 3 a efter tillämpning av punkt 5 b överstiger beloppet för dessa exponeringar som anges i punkt 3 b ska instituten efter tillämpning av punkt 5 c fastställa A4,IRB till skillnaden mellan dessa belopp, i annat fall ska de fastställa A4,IRB till noll.
Förordning (EU) 2017/2395
5.För exponeringar som omfattas av riskvägning i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 ska instituten tillämpa punkterna 2–4 på följande sätt:
Vid beräkningen av A2,IRB ska instituten minska vart och ett av de belopp som har beräknats i enlighet med punkt 2 b i och ii i den här artikeln med summan av de förväntade förlustbelopp som har beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 per den 31 december 2017 eller dagen innan IFRS 9 tillämpas för första gången. Om beräkningen leder till ett negativt tal för det belopp som avses i punkt 2 b i i den här artikeln ska institutet fastställa värdet på det beloppet till noll. Om beräkningen leder till ett negativt tal för det belopp som avses i punkt 2 b ii i den här artikeln ska institutet fastställa värdet på det beloppet till noll.
Instituten ska ersätta det belopp som har beräknats i enlighet med punkt 3 a i denna artikel med summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, och, om artikel 468 i denna förordning är tillämplig, exklusive förväntade kreditförluster som fastställts för exponeringar som bokförts till verkligt värde genom annat totalresultat i enlighet med punkt 4.1.2 A i bilagan avseende IFRS 9, minskat med summan av därmed sammanhängande förväntade förlustbelopp för samma exponeringar som har beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 i denna förordning på rapporteringsdagen. Om beräkningen leder till ett negativt tal ska institutet fastställa värdet på beloppet som avses i punkt 3 a i den här artikeln till noll.
Instituten ska ersätta det belopp som har beräknats i enlighet med punkt 3 b i den här artikeln med summan av de förväntade kreditförlusterna under tolv månader, fastställd i enlighet med punkt 5.5.5 i bilagan avseende IFRS 9 och beloppet av förlustreserven för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, fastställt i enlighet med punkt 5.5.3 i bilagan avseende IFRS 9, exklusive förlustreserven för förväntade kreditförluster för återstående löptid för finansiella tillgångar som är kreditförsämrade enligt definitionen i bilaga A till bilagan avseende IFRS 9, och, om artikel 468 i denna förordning är tillämplig, exklusive förväntade kreditförluster som fastställts för exponeringar som bokförts till verkligt värde genom annat totalresultat i enlighet med punkt 4.1.2 A i bilagan avseende IFRS 9, den 1 januari 2020 eller den dag IFRS 9 tillämpas för första gången, beroende på vilket som infaller senast, minskat med summan av därmed sammanhängande förväntade förlustbelopp för samma exponeringar som har beräknats i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 i denna förordning den 1 januari 2020 eller den dag IFRS 9 tillämpas för första gången, beroende på vilket som infaller senast. Om beräkningen leder till ett negativt tal ska institutet fastställa värdet på beloppet som avses i punkt 3 b i den här artikeln till noll.
Förordning (EU) 2020/873
6.Instituten ska tillämpa följande faktorer f1 för att beräkna beloppen ABSA och ABIRB som avses i punkt 1 andra stycket a och b:
0,7 under perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020.
0,5 under perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021.
0,25 under perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022.
0 under perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2024.
Institut vars räkenskapsår inleds efter den 1 januari 2020 men före den 1 januari 2021 ska anpassa datumen i första stycket a–d så att de motsvarar deras räkenskapsår och ska meddela den behöriga myndigheten de anpassade datumen och offentliggöra dem.
Institut som börjar tillämpa redovisningsstandarder enligt punkt 1 den 1 januari 2021 eller senare ska tillämpa relevanta faktorer i enlighet med första stycket b–d, och börja med den faktor som motsvarar det år då de redovisningsstandarderna först tillämpades.
Förordning (EU) 2020/873
6a.Instituten ska tillämpa följande faktorer f2 för att beräkna beloppen ABSA och ABIRB som avses i punkt 1 andra stycket a och b:
1 under perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020.
1 under perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021.
0,75 under perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022.
0,5 under perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.
0,25 under perioden från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024.
Institut vars räkenskapsår inleds efter den 1 januari 2020 men före den 1 januari 2021 ska anpassa datumen i första stycket a–e så att de motsvarar deras räkenskapsår och ska meddela den behöriga myndigheten de anpassade datumen och offentliggöra dem.
Institut som börjar tillämpa redovisningsstandarder enligt punkt 1 den 1 januari 2021 eller senare ska tillämpa relevanta faktorer i enlighet med första stycket b–e, och börja med den faktor som motsvarar det år då de redovisningsstandarderna först tillämpades.
Förordning (EU) 2020/873
7.Om ett institut i sitt kärnprimärkapital inkluderar ett belopp i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska institutet göra en ny beräkning av alla de krav som fastställs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU i vilka någon av följande poster används, genom att inte ta hänsyn till de effekter som de avsättningar för förväntad kreditförlust som det har inkluderat i sitt kärnprimärkapital har på följande poster:
Det belopp för uppskjutna skattefordringar som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 c eller åsätts en riskvikt i enlighet med artikel 48.4.
Exponeringsbeloppet, fastställt i enlighet med artikel 111.1, varigenom de specifika kreditriskjusteringar med vilka exponeringsvärdet ska minskas ska multipliceras med följande faktor (sf):
sf = 1 – (ABSA / RASA)
där
ABSA = beloppet beräknat i enlighet med punkt 1 andra stycket a.
RASA = totalbeloppet för specifika kreditriskjusteringar.
Beloppet av supplementärkapitalposter beräknat i enlighet med artikel 62 d.
Förordning (EU) 2017/2395
7a.Genom undantag från punkt 7 b i denna artikel får instituten, vid omräkning av de krav som fastställs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, åsätta beloppet ABSA som avses i punkt 1 andra stycket a i denna artikel riskvikten 100 %. Vid beräkning av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4 i denna förordning ska instituten lägga till beloppen ABSA och ABIRB som avses i punkt 1 andra stycket a och b i den här artikeln till det totala exponeringsmåttet.
Instituten får endast en gång välja om de vill använda den beräkning som anges i punkt 7 b eller den beräkning som anges i första stycket i den här punkten. Instituten ska offentliggöra sitt beslut.
Förordning (EU) 2020/873
8.Förutom att offentliggöra den information som krävs enligt del åtta ska de institut som har valt att tillämpa de övergångsarrangemang som anges i denna artikel under de perioder som anges i punkterna 6 och 6a i denna artikel rapportera till de behöriga myndigheterna och offentliggöra de belopp för kapitalbas, kärnprimärkapital och primärkapital, kärnprimärkapitalrelation, primärkapitalrelation, total kapitalrelation och bruttosoliditetsgrad som de skulle ha om de inte tillämpade denna artikel.
Förordning (EU) 2020/873
9.Ett institut ska besluta huruvida det kommer att tillämpa de arrangemang som fastställs i denna artikel under övergångsperioden eller ej och ska informera den behöriga myndigheten om sitt beslut senast den 1 februari 2018. Om ett institut har fått förhandstillstånd av den behöriga myndigheten får det dra tillbaka sitt beslut under övergångsperioden. Instituten ska offentliggöra beslut som fattas i enlighet med detta stycke.
Ett institut som har beslutat att tillämpa de övergångsarrangemang som fastställs i denna artikel får besluta att inte tillämpa punkt 4 och ska i så fall informera den behöriga myndigheten om sitt beslut senast den 1 februari 2018. I sådana fall ska institutet fastställa A4,SA, A4,IRB, AoldSA, AoldIRB t2 och t3 som avses i punkt 1 till noll. Om ett institut har fått förhandstillstånd av den behöriga myndigheten får det dra tillbaka sitt beslut under övergångsperioden. Instituten ska offentliggöra beslut som fattas i enlighet med detta stycke.
Ett institut som har beslutat att tillämpa de övergångsarrangemang som fastställs i denna artikel får besluta att inte tillämpa punkt 2 och ska i så fall informera den behöriga myndigheten om sitt beslut utan dröjsmål. I sådana fall ska institutet fastställa A2,SA, A2,IRB och t1 som avses i punkt 1 till noll. Ett institut får dra tillbaka sitt beslut under övergångsperioden förutsatt att det har fått förhandstillstånd av den behöriga myndigheten.
De behöriga myndigheterna ska minst en gång om året underrätta EBA om hur denna artikel tillämpas av institut som står under deras tillsyn.
Förordning (EU) 2020/873
10.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska Europeiska bankmyndigheten utfärda riktlinjer senast den 30 juni 2018 om de krav på offentliggörande som föreskrivs i den här artikeln.
Förordning (EU) 2017/2395
Underavsnitt 2 Avdrag från övrigt primärkapital
Genom undantag från artikel 56 ska följande tillämpas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017:
Instituten ska dra av den enligt artikel 478 tillämpliga procentandelen av de belopp som enligt artikel 56 måste dras av från övrigt primärkapital.
Instituten ska tillämpa kraven i artikel 475 på restvärdena för de poster som måste dras av enligt artikel 56.
1.Genom undantag från artikel 56 ska de krav som fastställs i denna artikel tillämpas på de restvärden som avses i artikel 474 b under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017.
2.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 56 a:
Direkta innehav av egna primärkapitaltillskott dras av till bokfört värde från poster i primärkapitalet.
Indirekta och syntetiska innehav i egna primärkapitaltillskott, inbegripet egna primärkapitaltillskott som ett institut skulle kunna vara förpliktigat att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse, dras inte av och riskviktas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och omfattas i tillämpliga fall av kraven i del tre avdelning IV.
3.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 56 b:
Om ett institut inte har en väsentlig investering i en enhet inom den finansiella sektorn med vilken det har ömsesidigt korsägande, ska beloppet för dess direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheten behandlas i enlighet med artikel 56 c.
Om ett institut har en väsentlig investering i en enhet inom den finansiella sektorn med vilken det har ömsesidigt korsägande, ska beloppet för dess direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheten behandlas i enlighet med artikel 56 d.
4.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 56 c och d:
Det belopp som avser direkta innehav vilket måste dras av i enlighet med artikel 56 c och d ska till hälften dras från poster i primärkapitalet och till hälften från poster i supplementärkapitalet.
Det belopp som avser indirekta och syntetiska innehav vilket måste dras av i enlighet med artikel 56 c och d ska inte dras av och ska riskviktas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och omfattas i tillämpliga fall av kraven i del tre avdelning IV.
Underavsnitt 3 Avdrag från poster i supplementärkapitalet
Genom undantag från artikel 66 ska följande tillämpas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017:
Instituten ska dra av den enligt artikel 478 tillämpliga procentandel av de belopp som enligt artikel 66 måste dras av från poster i supplementärkapitalet.
Instituten ska tillämpa kraven i artikel 477 på de restvärden som måste dras av enligt artikel 66.
1.Genom undantag från artikel 66 ska de krav som fastställs i denna artikel tillämpas på de restvärden som avses i artikel 476 b under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2107.
2.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 66 a:
Direkta innehav av egna supplementärkapitalinstrument dras av till bokfört värde från poster i supplementärkapitalet.
Indirekta och syntetiska innehav i egna supplementärkapitalinstrument, inbegripet supplementärkapitalinstrument som ett institut skulle kunna vara förpliktigat att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse, dras inte av och riskviktas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och omfattas i tillämpliga fall av kraven i del tre avdelning IV.
3.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 66 b:
Om ett institut inte har en väsentlig investering i en enhet inom den finansiella sektorn med vilken institutet har ömsesidigt korsägande, ska beloppet för dess direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i enheten behandlas i enlighet med artikel 66 c.
Om ett institut har en väsentlig investering i en enhet inom den finansiella sektorn med vilken institutet har ömsesidigt korsägande, ska beloppet för dess direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument i enheten inom den finansiella sektorn behandlas i enlighet med artikel 66 d.
4.Instituten ska tillämpa följande på restvärdet för de poster som avses i artikel 66 c och d:
Det belopp som avser direkta innehav vilket måste dras av i enlighet med artikel 66 c och d ska till hälften dras från poster i primärkapitalet och till hälften från poster i supplementärkapitalet.
Det belopp som avser indirekta och syntetiska innehav vilket måste dras av i enlighet med artikel 66 c och d ska inte dras av och ska riskviktas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och omfattas i tillämpliga fall enligt kraven i del tre avdelning IV.
Underavsnitt 3a Avdrag från kvalificerade skuldposter
1.Genom undantag från artikel 72e.4 och till och med den 31 december 2024 får resolutionsmyndigheten för ett moderinstitut, efter att vederbörligen ha beaktat yttrandet från resolutionsmyndigheterna eller relevanta myndigheter i ett tredjeland för eventuella berörda dotterföretag, tillåta att det justerade beloppet mi beräknas med hjälp av följande definition av ri och wi :
ri | = det totala riskbaserade kapitalkrav som är tillämpligt på dotterföretag i i det tredjeland där det har sitt huvudkontor, i den mån detta krav uppfylls med instrument som skulle betraktas som kapitalbas enligt denna förordning, |
wi | = det totala icke-riskbaserade primärkapitalkrav som är tillämpligt på dotterföretag i det tredjeland där det har sitt huvudkontor, i den mån detta krav uppfylls med instrument som skulle betraktas som primärkapital enligt denna förordning. |
Förordning (EU) 2022/2036
2.Resolutionsmyndigheten får bevilja det tillstånd som avses i punkt 1 om dotterföretaget är etablerat i ett tredjeland som ännu inte har infört ett tillämpligt lokalt resolutionssystem om minst ett av följande villkor är uppfyllt:
Det finns inga nu gällande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av tillgångar från dotterföretaget till moderinstitutet.
Den relevanta myndigheten i tredjelandet för dotterföretaget har lämnat ett yttrande till moderinstitutets resolutionsmyndighet om att tillgångar motsvarande det belopp som dotterföretaget ska dra av i enlighet med artikel 72e.4 andra stycket skulle kunna överföras från dotterföretaget till moderinstitutet.
Förordning (EU) 2022/2036
Underavsnitt 4 Tillämpliga procentandelar för avdrag
1.Den tillämpliga procentandelen enligt artikel 468.4, 469.1 a och c, artikel 474 a och artikel 476 a ska ligga inom följande intervall:
20–100 % under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
40–100 % under perioden 1 januari–31 december 2015.
60–100 % under perioden 1 januari–31 december 2016.
80–100 % under perioden 1 januari–31 december 2017.
2.Genom undantag från punkt 1 ska den tillämpliga procentandelen enligt artikel 469.1 c för de poster som avses i artikel 36.1 c som existerade före den 1 januari 2014 ligga inom följande intervall:
0–100 % under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
10–100 % under perioden från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015.
20–100 % under perioden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016.
30–100 % under perioden från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2017.
40–100 % under perioden från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2018.
50–100 % under perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019.
60–100 % under perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020.
70–100 % under perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021.
80–100 % under perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022.
90–100 % under perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.
3.De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra en tillämplig procentandel inom de intervall som anges i punkterna 1 och 2 för vart och ett av följande avdrag:
De enskilda avdrag som krävs enligt artikel 36.1 a–h, utom uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader.
Det totala belopp uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader och de poster som avses i artikel 36.1 i vilka måste dras av enligt artikel 48.
Varje avdrag som krävs enligt artikel 56 b–d.
Varje avdrag som krävs enligt artikel 66 b–d.
Avsnitt 4 Minoritetsinnehav och instrument i primärkapitaltillskott och supplementärkapital som givits ut av dotterföretag
Artikel 479 Erkännande i konsoliderat kärnprimärkapital av instrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsinnehav
1.Genom undantag från del två avdelning II ska de behöriga myndigheterna under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel fastställa huruvida poster som skulle vara kvalificerade som konsoliderad kapitalbas i enlighet med nationella införlivandeåtgärder för artikel 65 i direktiv 2006/48/EG och som av något av följande skäl inte är kvalificerade som konsoliderat kärnprimärkapital ska erkännas som konsoliderad kapitalbas:
Instrumentet är inte kvalificerat som kärnprimärkapitalinstrument och tillhörande balanserade vinster och överkurs vid aktieemission är följaktligen inte kvalificerade som konsoliderade poster i kärnprimärkapitalet.
Posterna är inte kvalificerade till följd av artikel 81.2.
Posterna är inte kvalificerade på grund av att dotterföretaget inte är ett institut eller en enhet som i enlighet med nationell lagstiftning omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.
Posterna är inte kvalificerade på grund av att dotterföretaget inte ingår elt och hållet i den konsolidering som görs i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2.
2.Den tillämpliga procentandelen för de poster som avses i punkt 1 vilka skulle vara kvalificerade som konsoliderade reserver i enlighet med nationella införlivandeåtgärder enligt artikel 65 i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som konsoliderat kärnprimärkapital.
3.Vid tillämpningen av punkt 2 ska de tillämpliga procentandelarna ligga inom följande intervall:
0–80 % under perioden från och med den1 januari 2014 dag då denna förordning börjar tillämpas till och med den 31 december 2014.
0–60 % under perioden 1 januari–31 december 2015.
0–40 % under perioden 1 januari–31 december 2016.
0–20 % under perioden 1 januari–31 december 2017.
4.De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra den tillämpliga procentandelen inom de intervall som anges i punkt 3.
Artikel 480 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsinnehav samt kvalificerande primärkapitaltillskott och supplementärkapital
1.Genom undantag från artikel 84.1 b, artikel 85.1 b och artikel 87.1 b ska de procentandelar som avses i dessa artiklar multipliceras med en tillämplig faktor under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017.
2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska den tillämpliga faktorn ligga inom följande intervall:
0,2–1 under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
0,4–1 under perioden 1 januari–31 december 2015.
0,6–1 under perioden 1 januari–31 december 2016.
0,8–1 under perioden 1 januari–31 december 2017.
3.De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra värdet på den tillämpliga faktorn inom de intervall som anges i punkt 2.
Avsnitt 5 Ytterligare filter och avdrag
Artikel 481 Ytterligare filter och avdrag
1.Genom undantag från artiklarna 32–36, 56 och 66 ska instituten under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 göra justeringar för att i fråga om poster i kärnprimärkapital, primärkapital, supplementärkapital eller kapitalbas inkludera eller göra avdrag för de tillämpliga procentandelar av filter eller avdrag som enligt nationella införlivandeåtgärder krävs för artiklarna 57, 61, 63, 63a, 64 och 66 i direktiv 2006/48/EG samt för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG men som inte krävs enligt del två i denna förordning.
2.Genom undantag från artikel 36.1 i och artikel 49.1 får de behöriga myndigheterna under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014 kräva eller tillåta att instituten tillämpar de metoder som avses i artikel 49.1, om de krav som fastställs i artikel 49.1 b inte är uppfyllda, i stället för det avdrag som krävs enligt artikel 36.1. I sådana fall ska andelen innehav av kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn i vilken moderföretaget har ett väsentligt innehav som inte behöver dras av i enlighet med artikel 49.1 fastställas genom den tillämpliga procentandel som avses i punkt 4 i den här artikeln. Det belopp som inte dras av ska omfattas av kraven i artikel 49.4, beroende på vad som är tillämpligt.
3.Vid tillämpningen av punkt 1 ska de tillämpliga procentandelarna ligga inom följande intervall:
0–80 % under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
0–60 % under perioden 1 januari–31 december 2015.
0–40 % under perioden 1 januari–31 december 2016.
0–20 % under perioden 1 januari–31 december 2017.
4.Vid tillämpningen av punkt 2 ska de tillämpliga procentandelarna ligga mellan 0 % och 50 % under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
5.För varje filter eller avdrag som avses i punkterna 1 och 2 ska de behöriga myndigheterna fastställa och offentliggöra de tillämpliga procentandelarna inom de intervall som anges i punkterna 3 och 4.
6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera på vilka villkor de behöriga myndigheterna ska fastställa huruvida justeringar av kapitalbasen eller av element i denna, i enlighet med nationella införlivandeåtgärder för direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG som inte ingår i del två i denna förordning, vid tillämpningen av denna artikel ska användas som poster i kärnprimärkapital, övrigt primärkapital, primärkapital, supplementärkapital eller kapitalbas.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen före den 28 juli 2013.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Artikel 482 Tillämpningsområde för derivattransaktioner med pensionsfonder
I fråga om de transaktioner som avses i artikel 89 i förordningen (EU) nr 648/2012, vilka har ingåtts med ett pensionssystemarrangemang i enlighet med artikel 2 i den förordningen, ska instituten inte beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 382.4 c i den här förordningen.
Kapitel 2 Kapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas
Avsnitt 1 Instrument som utgör statligt stöd
Artikel 483 Statliga stödinstrument för vilka äldre regler får tillämpas
1.Genom undantag från artiklarna 26–29, 51, 52, 62 och 63 ska denna artikel tillämpas på kapitalinstrument under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017, om följande villkor är uppfyllda:
Instrumenten gavs ut före den 1 januari 2014.
Instrumenten gavs ut inom ramen för en rekapitaliseringsåtgärd enligt regler för statligt stöd. I den mån som en del av instrumenten tecknas privat, måste de ges ut före den 30 juni 2012 och i samband med de delar som tecknas av medlemsstaten.
Kommissionen har ansett att instrumenten är förenliga med den inre marknaden i enlighet med artikel 107 i EUF-fördraget.
Om instrumenten tecknas av både medlemsstaten och privata investerare och om delvis inlösen sker av de instrument som tecknats av medlemsstaten, ska en motsvarande andel av den privat tecknade delen av instrumenten omfattas av äldre regler i enlighet med artikel 484. När alla instrument som tecknats av staten har lösts in ska de återstående instrument som tecknats av privata investerare omfattas av äldre regler i enlighet med artikel 484.
2.De instrument som var kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som kärnprimärkapitalinstrument, även om något av följande föreligger:
Villkoren i artikel 28 i denna förordning är inte uppfyllda.
Instrumenten gavs ut av ett sådant företag som avses i artikel 27 i denna förordning och de villkor som anges i artikel 28, eller i tillämpliga fall, artikel 29 i denna förordning är inte uppfyllda.
3.De instrument som avses i punkt 1 c i denna artikel och som inte är kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som kärnprimärkapitalinstrument, även om kraven i punkt 2 a eller b i denna artikel inte är uppfyllda, förutsatt att kraven i punkt 8 i denna artikel är uppfyllda.
De instrument som är kvalificerade som kärnprimärkapitalinstrument enligt första stycket kan inte vara kvalificerade som primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument enligt punkt 5 eller 7.
4.De instrument som var kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 ca och artikel 66.1 i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som primärkapitaltillskott, även om villkoren i artikel 52.1 i denna förordning inte är uppfyllda.
5.De instrument som avses i punkt 1 c i denna artikel och som inte är kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 ca i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som primärkapitaltillskott, även om villkoren i artikel 52.1 i denna förordning inte är uppfyllda, förutsatt att kraven i punkt 8 i denna artikel är uppfyllda.
De instrument som är kvalificerade som primärkapitaltillskott enligt första stycket kan inte vara kvalificerade som kärnprimärkapitalinstrument eller supplementärkapitalinstrument enligt punkt 3 eller 7.
6.De poster som var kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 f, g eller h och artikel 66.1 i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som supplementärkaptalinstrument, även om det inte hänvisas till dessa poster i artikel 62 i denna förordning eller om villkoren i artikel 63 i denna förordning inte är uppfyllda.
7.De instrument som avses i punkt 1 c i denna artikel och som inte är kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 f, g eller h och artikel 66.1 i direktiv 2006/48/EG ska vara kvalificerade som supplementärkaptalinstrument, även om det inte hänvisas till dessa poster i artikel 62 i denna förordning eller om villkoren i artikel 63 i denna förordning inte är uppfyllda, förutsatt att villkoren i punkt 8 i den här artikeln är uppfyllda.
De instrument som är kvalificerade som supplementärkaptalinstrument enligt första stycket kan inte vara kvalificerade som kärnprimärkapitalinstrument eller primärkapitaltillskott enligt punkt 3 eller 5.
8.De instrument som avses i punkterna 3, 5 och 7 kan endast vara kvalificerade som kapitalbasinstrument som avses i dessa punkter, om villkoret i punkt 1 a är uppfyllt och om instrumenten ges ut av institut som tillhör jurisdiktionen i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram och utgivandet av dessa instrument har överenskommits och är godtagbart inom ramen för programmet.
Avsnitt 2 Instrument som inte är statligt stöd
Underavsnitt 1 Berättigande till och gränser för fortsatt tillämpning av äldre regler
1.Denna artikel ska endast tillämpas på instrument och poster som gavs ut senast den 31 december 2011 och var kvalificerade som kapitalbas den 31 december 2011 och inte är sådana instrument som avses i artikel 483.1.
2.Denna artikel ska genom undantag från artiklarna 26–29, 51, 52, 62 och 63 tillämpas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021.
3.Med förbehåll för artikel 485 i denna förordning och för den gräns som anges i artikel 486.2 i denna förordning, ska kapital enligt artikel 22 i direktiv 86/635/EG och tillhörande överkurs vid aktieemission, som var kvalificerat som primär kapitalbas i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG, vara kvalificerat som poster i kärnprimärkapitalet, trots att detta kapital inte uppfyller villkoren i artikel 28, eller i tillämpliga fall, artikel 29 i denna förordning.
4.Med förbehåll för den gräns som anges i artikel 486.3 i denna förordning, ska instrument och tillhörande överkurs vid aktieemission, som var kvalificerade som primär kapitalbas i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 ca samt artikel 154.8 och 154.9 i direktiv 2006/48/EG, vara kvalificerade som poster i övrigt primärkapital, trots att villkoren i artikel 52 i denna förordning inte är uppfyllda.
5.Med förbehåll för den gräns som anges i artikel 486.4 i denna förordning, ska poster och tillhörande överkurs vid aktieemission, som var kvalificerade i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 e, f, g eller h i direktiv 2006/48/EG, vara kvalificerade som poster i supplementärkapitalet, trots att dessa poster inte inkluderas i artikel 62 i denna förordning eller inte uppfyller villkoren i artikel 63 i denna förordning.
1.Denna artikel ska endast tillämpas på instrument som gavs ut före den 31 december 2010 och inte är sådana instrument som avses i artikel 483.1.
2.Överkurs vid aktieemission som hör ihop med kapital enligt artikel 22 i direktiv 86/635/EEG, som var kvalificerat som primärkapitalbas i enlighet med de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 a i direktiv 2006/48/EG, ska vara kvalificerad som poster i kärnprimärkapitalet, om de uppfyller villkoren i artikel 28.1 i och j i denna förordning.
1.Under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 ska de instrument och poster som avses i artikel 484 kvalificeras som kapitalbas enligt de begränsningar som anges i denna artikel.
2.Det belopp för de poster som avses i artikel 484.3 som ska kvalificeras som poster i kärnprimärkapitalet ska begränsas till den tillämpliga procentandelen för summan av de belopp som anges i leden a och b i denna punkt:
Det nominella kapitalbelopp som avses i artikel 484.3 vilket var utestående den 31 december 2012.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de poster som avses i led a.
3.Det belopp för de poster som avses i artikel 484.4 som ska kvalificeras som poster i övrigt primärkapital ska begränsas till den tillämpliga procentandelen, multiplicerad med differensen mellan summan av de belopp som anges i leden a och b i denna punkt och summan av de belopp som anges i leden c–f i denna punkt:
Det nominella beloppet för de instrument som avses i artikel 484.4 vilket var utestående den 31 december 2012.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de instrument som avses i led a.
Det instrumentbelopp som avses i artikel 484.4 vilket den 31 december 2012 överskred de gränser som fastställs i de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 66.1 a och artikel 66.1a i direktiv 2006/48/EG.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de instrument som avses i led c.
Det nominella beloppet för de instrument som avses i artikel 484.4 vilka var utestående den 31 december 2012 men inte kvalificeras som primärkapitaltillskott enligt artikel 489.4.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de instrument som avses i led e.
4.Beloppet för de poster som avses i artikel 484.5 vilka ska kvalificeras som poster i supplementärkapital ska begränsas till den tillämpliga procentandelen av differensen mellan summan av de belopp som anges i leden a–d i denna punkt och summan av de belopp som anges i leden e–h i denna punkt:
Det nominella beloppet för de instrument som avses i artikel 484.5 vilka var utestående den 31 december 2012.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de instrument som avses i led a.
Det nominella beloppet för förlagslån som var utestående den 31 december 2012, nedsatt med det belopp som krävs enligt nationella införlivandeåtgärder för artikel 64.3 c i direktiv 2006/48/EG.
Det nominella beloppet för andra poster som avses i artikel 484.5 än de instrument och förlagslån som avses i leden a och c i denna punkt vilka var utestående den 31 december 2012.
Det nominella beloppet för de instrument och poster som avses i artikel 484.5 vilka var utestående den 31 december 2012, vilket överskred de gränser som fastställs i de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 66.1 a i direktiv 2006/48/EG.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de instrument som avses i led e.
Det nominella beloppet för de instrument som avses i artikel 484.5 vilka var utestående den 31 december 2012 men som inte kvalificeras som poster i supplementärkapitalet enligt artikel 490.4.
Den överkurs vid aktieemission som hör ihop med de instrument som avses i led g.
5.Vid tillämpningen av denna artikel ska de tillämpliga procentandelar som avses i punkt 2-4 ligga inom följande intervall:
60–80 % under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2014.
40–70 % under perioden 1 januari–31 december 2015.
20–60 % under perioden 1 januari–31 december 2016.
0–50 % under perioden 1 januari–31 december 2017.
0–40 % under perioden 1 januari–31 december 2018.
0–30 % under perioden 1 januari–31 december 2019.
0–20 % under perioden 1 januari–31 december 2020.
0–10 % under perioden 1 januari–31 december 2021.
6.De behöriga myndigheterna ska fastställa och offentliggöra de tillämpliga procentandelarna inom de intervall som anges i punkt 5.
1.Under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 får instituten genom undantag från artiklarna 51, 52, 62 och 63 behandla det kapital och den tillhörande överkurs vid aktieemission som avses i artikel 484.3, vilka är uteslutna ur poster i kärnprimärkapitalet för att de överskrider den tillämpliga procentandel som anges i artikel 486.2, som de poster som avses i artikel 484.4, så länge inkluderingen av detta kapital med tillhörande överkurs vid aktieemission inte överskrider den tillämpliga gräns för procentandelen som avses i artikel 486.3.
2.Under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 får instituten genom undantag från artiklarna 51, 52, 62 och 63 behandla följande som de poster som avses i artikel 484.5, så länge inkluderingen av dem inte överskrider den tillämpliga gräns för procentandelen som avses i artikel 486.4:
Det kapital med tillhörande överkurs vid aktieemission som avses i artikel 484.3 vilket är uteslutet ur poster i kärnprimärkapitalet för att det överskrider den tillämpliga procentandel som anges i artikel 486.2.
De instrument med tillhörande överkurs vid aktieemission som avses i artikel 484.4 vilka överskrider den tillämpliga procentandel som anges i artikel 486.3.
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera villkoren för att behandla de kapitalbasinstrument som avses i punkterna 1 och 2 som om de omfattas av artikel 486.4 eller 486.5 under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021.
EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
De poster som avses i artikel 484.5 vilka kvalificeras som sådana poster i supplementärkapitalet som avses i artikel 484.5 eller artikel 486.4 ska omfattas av de krav som fastställs i artikel 64.
Underavsnitt 2 Inkludering av instrument med en köpoption och incitament till återlösen i poster i primärkapitaltillskott och supplementärkapital
1.Genom undantag från artiklarna 51 och 52 ska under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 de instrument som avses i artikel 484.4 vilka i sina villkor innefattar en köpoption med ett incitament för återlösen av institutet omfattas av den här artikeln.
2.Instrumenten ska vara kvalificerade som primärkapitaltillskott, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Institutet kunde endast utnyttja en köpoption med incitament för återlösen före den 1 januari 2013.
Institutet utnyttjade inte köpoptionen.
Villkoren i artikel 52 är uppfyllda från och med den 1 januari 2013.
3.Instrumenten ska vara kvalificerade som primärkapitaltillskott med begränsat erkännande enligt artikel 484.4 fram till utgången av den effektiva löptiden och ska därefter vara obegränsat kvalificerade som övrigt primärkapital, förutsatt att
institutet endast kunde utnyttja en köpoption med incitament för återlösen den 1 januari 2013 eller därefter,
institutet inte utnyttjade inte köpoptionen vid utgången av instrumentens effektiva löptid,
de villkor som fastställs i artikel 52 uppfylls från och med dagen för utgången av instrumentens effektiva löptid.
4.Instrumenten ska inte vara kvalificerade som primärkapitaltillskott och ska inte omfattas av artikel 484.4 från och med den 1 januari 2014, om följande villkor är uppfyllda:
Institutet kunde utnyttja en köpoption med incitament för återlösen mellan den 31 december 2011 och den 1 januari 2013.
Institutet utnyttjade inte köpoptionen vid utgången av instrumentens effektiva löptid.
De villkor som fastställs i artikel 52 uppfylls inte från och med dagen för utgången av instrumentens effektiva löptid.
5.Instrumenten ska vara kvalificerade som primärkapitaltillskott med begränsat erkännande enligt artikel 484.4 fram till utgången av den effektiva löptiden och ska därefter inte vara kvalificerade som primärkapitaltillskott, förutsatt att
institutet kunde utnyttja en köpoption med incitament för återlösen den 1 januari 2013 eller därefter,
institutet inte utnyttjade köpoptionen vid utgången av instrumentens effektiva löptid,
de villkor som fastställs i artikel 52 uppfylls inte från och med dagen för utgången av instrumentens effektiva löptid.
6.Instrumenten ska vara kvalificerade som primärkapitaltillskott i enlighet med artikel 484.4, om följande villkor är uppfyllda:
Institutet kunde endast utnyttja en köpoption med incitament för återlösen fram till och med den 31 december 2011.
Institutet utnyttjade inte köpoptionen vid utgången av instrumentens effektiva löptid.
De villkor som fastställs i artikel 52 var inte uppfyllda från och med dagen för utgången av instrumentens effektiva löptid.
1.Genom undantag från artiklarna 62 och 63 ska under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 de poster som avses i artikel 484.5 vilka var kvalificerade enligt de nationella införlivandeåtgärderna för artikel 57 f eller h i direktiv 2006/48/EG och i sina villkor innefattar en köpoption med ett incitament för återlösen av institutet omfattas av den här artikeln.
2.Posterna ska vara kvalificerade som supplementärkapitalinstrument på följande villkor:
Institutet kunde endast utnyttja en köpoption med incitament för återlösen före den 1 januari 2013.
Institutet utnyttjade inte köpoptionen.
De villkor som anges i artikel 63 är uppfyllda från och med den 1 januari 2013.
3.Posterna ska vara kvalificerade som supplementärkapitalposter enligt artikel 484.5 fram till utgången av den effektiva löptiden och ska därefter vara obegränsat kvalificerade som supplementärkapitalposter, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Institutet kunde endast utnyttja en köpoption med incitament för återlösen den 1 januari 2013 eller därefter.
Institutet utnyttjade inte köpoptionen vid utgången av posternas effektiva löptid.
De villkor som fastställs i artikel 63 uppfylls från och med dagen för utgången av posternas effektiva löptid.
4.Posterna ska inte vara kvalificerade som supplementärkapitalposter från och med den 1 januari 2014 om följande villkor är uppfyllda:
Institutet kunde endast utnyttja en köpoption med incitament för återlösen mellan den 31 december 2011 och den 1 januari 2013.
Institutet inte utnyttjade köpoptionen vid utgången av posternas effektiva löptid.
De villkor som fastställs i artikel 63 inte är uppfyllda från och med dagen för utgången av posternas effektiva löptid.
5.Posterna ska vara kvalificerade som supplementärkapitalposter med begränsat erkännande enligt artikel 484.5 fram till utgången av den effektiva löptiden och ska därefter inte vara kvalificerade som supplementärkapitalposter, om
institutet kunde utnyttja en köpoption med incitament för återlösen den 1 januari 2013 eller därefter,
institutet inte utnyttjade köpoptionen vid utgången av posternas effektiva löptid,
de villkor som fastställs i artikel 63 inte är uppfyllda från och med dagen för utgången av posternas effektiva löptid.
6.Posterna ska vara kvalificerade som supplementärkapitalposter enligt artikel 484.5, om
institutet endast kunde utnyttja en köpoption med incitament för återlösen fram till och med den 31 december 2011,
institutet inte utnyttjade köpoptionen vid utgången av posternas effektiva löptid,
de villkor som fastställs i artikel 63 inte är uppfyllda från och med dagen för utgången av posternas effektiva löptid.
Vid tillämpningen av artiklarna 489 och 490 ska den effektiva löptiden fastställas enligt följande:
För de poster som avses i punkterna 3 och 5 i de artiklarna, ska detta vara dagen för den första köpoptionen med incitament för återlösen som förekommer den 1 januari 2013 eller därefter.
För de poster som avses i punkt 4 i de artiklarna, ska detta vara dagen för den första köpoptionen med incitament för återlösen som förekommer mellan den 31 december 2011 och den 1 januari 2013.
För de poster som avses i punkt 6 i de artiklarna, ska detta vara dagen för den första köpoptionen med incitament för återlösen som förekommer före den 31 december 2011.
Kapitel 3 Övergångsbestämmelser för upplysningar om kapitalbas
Artikel 492 Upplysningar om kapitalbas
1.Instituten ska tillämpa denna artikel under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021.
2.Under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2015 ska instituten lämna upplysningar om i vilken omfattning nivåerna på kärnprimärkapital och primärkapital överskrider de krav som anges i artikel 465.
3.Under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 ska instituten lämna följande ytterligare upplysningar om sin kapitalbas:
Egenskaper hos och effekt på kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott, supplementärkapital och kapitalbas av de enskilda filter och avdrag som har tillämpats i enlighet med artiklarna 467–470, 474, 476 och 479.
Beloppen för minoritetsinnehav och instrument i primärkapitaltillskott och supplementärkapital, med tillhörande balanserade vinster och överkurs vid aktieemission, vilka har givits ut av dotterföretag som ingår i konsoliderat kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott, supplementärkapital och kapitalbas i enlighet med kapitel 1 avsnitt 4.
Effekten på kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott, supplementärkapital och kapitalbas av de enskilda filter och avdrag som har tillämpats i enlighet med artikel 481.
Egenskaper hos och belopp för poster som är kvalificerade som poster i kärnprimärkapital, primärkapital och supplementärkapital genom tillämpning av de undantag som anges i kapitel 2 avsnitt 2.
4.Under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 ska instituten lämna upplysningar om beloppet för de instrument som är kvalificerade som instrument i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital genom tillämpning av artikel 484.
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för enhetliga mallar för upplysningar som lämnats i enlighet med denna artikel. Mallarna ska inkludera de poster som förtecknas i artikel 437.1 a, b, d och e, ändrad genom kapitel 1 och 2 i denna avdelning.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 28 juli 2013.
Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Kapitel 4 Stora exponeringar, kapitalbaskrav, bruttosoliditet och Basel I-golvet
Artikel 493 Övergångsbestämmelser för stora exponeringar
1.Fram till och med den 26 juni 2021 ska bestämmelserna om stora exponeringar i artiklarna 387–403 i denna förordning inte tillämpas på värdepappersföretag vilkas huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende finansiella instrument enligt punkterna 5, 6, 7, 9, 10 och 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, vilka den 31 december 2006 inte omfattades av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG.
Förordning (EU) 2019/2033
2.har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
3.Genom undantag från artikel 400.2 och 400.3 får medlemsstaterna, under en övergångsperiod fram till ikraftträdandet av en rättsakt till följd av översynen i enlighet med artikel 507, men inte efter den 31 december 2028, helt eller delvis undanta följande exponeringar från tillämpningen av artikel 395.1:
Säkerställda obligationer såsom avses i artikel 129.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater där sådana krav skulle tilldelas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller som utgör andra exponeringar mot eller garantier från sådana delstatliga regeringar eller lokala myndigheter, vilka ska åsättas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag eller kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland, exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel 395.1 i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, gentemot regionala eller centrala kreditinstitut till vilka kreditinstitutet är knutet i ett nätverk enligt bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvarande och vilka enligt dessa bestämmelser är ansvariga för likviditetsutjämning inom nätverket.
Tillgångsposter som utgörs av kreditinstituts fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, varav ett är verksamt på icke-konkurrensutsatt grund och erbjuder eller garanterar lån enligt bestämmelser i lag eller sin bolagsordning för att främja specifika sektorer i ekonomin under någon form av statlig övervakning och med begränsningar för utnyttjandet av sådana lån, under förutsättning att respektive exponeringar uppkommer genom sådana lån som förmedlas till låntagarna via kreditinstitut eller genom garantierna för dessa lån.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, inte varar längre än till påföljande bankdag och inte är angivna i en viktig handelsvaluta.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på centralbanker i form av föreskrivna minimireserver som förvaras hos dessa centralbanker i deras nationella valutor.
Om den behöriga myndigheten beslutar det, tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar i form av lagstadgade likviditetskrav som hålls i statspapper och anges och finansieras i deras nationella valutor, förutsatt att den kreditvärdering av dessa stater som utfärdats av ett utsett externt ratinginstitut, motsvarar ”investment grade”.
50 % av remburser med medel-lågrisk utanför balansräkningen och outnyttjade kreditmöjligheter med medel-lågrisk utanför balansräkningen enligt bilaga I och, efter godkännande av de behöriga myndigheterna, 80 % av andra garantier än kreditgarantier som grundas på bestämmelser i lag eller föreskrifter och som av ömsesidiga garantifonder med ställning som kreditinstitut ställs ut till medlemmar.
Rättsligt föreskrivna garantier som används när ett hypotekslån som finansieras genom utgivningen av hypoteksobligationer betalas till låntagaren före den slutliga registreringen av hypoteket i fastighetsregistret, förutsatt att garantin inte används för att minska risken i beräkningen av det riskvägda exponeringsbeloppet.
Tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar mot erkända börser.
Förordning (EU) 2024/1623
3.785Genom undantag från artikel 400.2 och 400.3 får medlemsstaterna, under en övergångsperiod fram till ikraftträdandet av en rättsakt till följd av översynen i enlighet med artikel 507, men inte efter den 31 december 2028, helt eller delvis undanta följande exponeringar från tillämpningen av artikel 395.1:
Säkerställda obligationer såsom avses i artikel 129.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga regeringar eller lokala myndigheter i medlemsstater där sådana krav skulle tilldelas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller som utgör andra exponeringar mot eller garantier från sådana delstatliga regeringar eller lokala myndigheter, vilka ska åsättas riskvikten 20 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.
Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag eller kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland, exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel 395.1 i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, gentemot regionala eller centrala kreditinstitut till vilka kreditinstitutet är knutet i ett nätverk enligt bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvarande och vilka enligt dessa bestämmelser är ansvariga för likviditetsutjämning inom nätverket.
Tillgångsposter som utgörs av kreditinstituts fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, varav ett är verksamt på icke-konkurrensutsatt grund och erbjuder eller garanterar lån enligt bestämmelser i lag eller sin bolagsordning för att främja specifika sektorer i ekonomin under någon form av statlig övervakning och med begränsningar för utnyttjandet av sådana lån, under förutsättning att respektive exponeringar uppkommer genom sådana lån som förmedlas till låntagarna via kreditinstitut eller genom garantierna för dessa lån.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut, förutsatt att dessa exponeringar inte utgör sådana instituts kapitalbas, inte varar längre än till påföljande bankdag och inte är angivna i en viktig handelsvaluta.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på centralbanker i form av föreskrivna minimireserver som förvaras hos dessa centralbanker i deras nationella valutor.
Om den behöriga myndigheten beslutar det, tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar i form av lagstadgade likviditetskrav som hålls i statspapper och anges och finansieras i deras nationella valutor, förutsatt att den kreditvärdering av dessa stater som utfärdats av ett utsett externt ratinginstitut, motsvarar ”investment grade”.
50 % av remburserna inom undergrupp 4 utanför balansräkningen och av de outnyttjade kreditfaciliteterna inom undergrupp 3 utanför balansräkningen enligt bilaga I med en ursprunglig löptid på högst ett år och, efter godkännande av de behöriga myndigheterna, 80 % av andra garantier än kreditgarantier som grundas på bestämmelser i lag eller föreskrifter och som av ömsesidiga garantifonder med ställning som kreditinstitut ställs ut till medlemmar.
Rättsligt föreskrivna garantier som används när ett hypotekslån som finansieras genom utgivningen av hypoteksobligationer betalas till låntagaren före den slutliga registreringen av hypoteket i fastighetsregistret, förutsatt att garantin inte används för att minska risken i beräkningen av det riskvägda exponeringsbeloppet.
Tillgångsposter som utgörs av krav på och andra exponeringar mot erkända börser.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.Genom undantag från artikel 395.1 får de behöriga myndigheterna tillåta institut att ådra sig någon av de exponeringar som anges i punkt 5 i den här artikeln och som uppfyller villkoren i punkt 6 i den här artikeln, upp till följande tak:
100 % av institutens primärkapital till och med den 31 december 2018.
75 % av institutens primärkapital till och med den 31 december 2019.
50 % av institutens primärkapital till och med den 31 december 2020.
De begränsningar som avses i leden a, b och c i första stycket ska tillämpas på exponeringsvärdena efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403.
Förordning (EU) 2017/2395
5.De övergångsarrangemang som anges i punkt 4 ska gälla för följande exponeringar:
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ i medlemsstaterna.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar för vilka nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ i medlemsstaterna har lämnat uttryckliga garantier.
Andra exponeringar mot nationella regeringar, centralbanker eller offentliga organ i medlemsstaterna eller exponeringar garanterade av dessa.
Tillgångsposter som utgörs av fordringar på delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna som behandlas som exponeringar mot en nationell regering i enlighet med artikel 115.2.
Andra exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna, eller exponeringar garanterade av dessa, som behandlas som exponeringar mot en nationell regering i enlighet med artikel 115.2.
Vid tillämpning av leden a, b och c i första stycket ska de övergångsarrangemang som anges i punkt 4 i den här artikeln tillämpas endast för tillgångsposter och andra exponeringar mot offentliga organ, eller exponeringar garanterade av dessa, som behandlas som exponeringar mot nationella regeringar eller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i enlighet med artikel 116.4. När tillgångsposter och andra exponeringar mot offentliga organ, eller exponeringar garanterade av dessa, behandlas som exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i enlighet med artikel 116.4 ska de övergångsarrangemang som anges i punkt 4 i den här artikeln endast tillämpas när exponeringarna mot de delstatliga eller lokala självstyrelseorganen eller myndigheterna behandlas som exponeringar mot en nationell regering i enlighet med artikel 115.2.
Förordning (EU) 2017/2395
6.De övergångsarrangemang som fastställs i punkt 4 i den här artikeln ska endast tillämpas om en exponering som avses i punkt 5 i den här artikeln uppfyller samtliga följande villkor:
Exponeringen skulle åsättas en riskvikt på 0 % i enlighet med den version av artikel 495.2 som är i kraft den 31 december 2017.
Exponeringen uppstod på eller efter den 12 december 2017.
Förordning (EU) 2017/2395
7.En exponering enligt punkt 5 i den här artikeln som uppstod före den 12 december 2017 och som den 31 december 2017 tilldelats en riskviktning på 0 % i enlighet med artikel 495.2 ska undantas från tillämpningen av artikel 395.1.
Förordning (EU) 2017/2395
Artikel 494 Övergångsbestämmelser – krav på kapitalbas och kvalificerade skulder
1.Under perioden 27 juni 2019–31 december 2021 ska, genom undantag från artikel 92a, institut som fastställts vara resolutionsenheter som är G-SII-enheter vid varje tidpunkt uppfylla följande krav på kapitalbas och kvalificerade skulder:
En riskbaserad kvot på 16 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som procent av det totala riskexponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.
En icke riskbaserad kvot på 6 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som procent av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4.
Förordning (EU) 2019/876
2.Under perioden 27 juni 2019–31 december 2021 ska, genom undantag från artikel 72b.3, den omfattning i vilken sådana kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3 får inkluderas i kvalificerade skulder motsvara 2,5 % av det totala riskexponeringsbelopp som beräknats i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från artikel 72b.3 ska skulderna, till dess att resolutionsmyndigheten för första gången bedömer att villkoren som fastställs i led c i den punkten är uppfyllda, räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett totalt värde som till och med den 31 december 2021 inte överstiger 2,5 %, och därefter 3,5 %, av det totala riskexponeringsbelopp som beräknats i enlighet med artikel 92.3 och 92.4, förutsatt att skulderna fullgör villkoren som fastställs i artikel 72b.3 a och b.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 494a Tillämpning av äldre regler avseende emissioner via specialföretag för värdepapperisering
1.Genom undantag från artikel 52 ska sådana kapitalinstrument som inte getts ut direkt av instituten räknas som primärkapitaltillskottsinstrument till och med den 31 december 2021 förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Villkoren i artikel 52.1, utom de villkor som kräver att instrumenten är utgivna direkt av institutet.
Instrumenten ges ut av en enhet inom gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.
Avkastningen är omedelbart tillgänglig för detta institut utan begränsning och i en form som uppfyller villkoren som fastställs i denna punkt.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från artikel 63 ska sådana kapitalinstrument som inte getts ut direkt av instituten räknas som supplementärkapitalinstrument till och med den 31 december 2021 förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Villkoren som fastställs i artikel 63, utom de villkor som kräver att instrumenten är utgivna direkt av institutet.
Instrumenten ges ut av en enhet inom gruppen i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2.
Avkastningen är omedelbart tillgänglig för detta institut utan begränsning och i en form som uppfyller villkoren som fastställs i denna punkt.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 494b Tillämpning av äldre regler avseende kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument
1.Genom undantag från artiklarna 51 och 52 får instrument som emitterats före den 27 juni 2019 räknas som primärkapitaltillskottsinstrument senast till och med den 28 juni 2025 om de uppfyller villkoren som fastställs i artiklarna 51 och 52, med undantag av de villkor som avses i artikel 52.1 p, q och r.
Förordning (EU) 2019/876
2.Genom undantag från artiklarna 62 och 63 får instrument som emitterats före den 27 juni 2019 räknas som supplementärkapitalinstrument senast till och med den 28 juni 2025 om de uppfyller villkoren i artiklarna 62 och 63, med undantag av de villkor som avses i artikel 63 n, o och p.
Förordning (EU) 2019/876
3.Genom undantag från artikel 72a.1 a får skulder som emitterats före den 27 juni 2019 räknas som kvalificerade skuldinstrument om de uppfyller villkoren i artikel 72b, med undantag av de villkor som avses i artikel 72b.2 leden b ii och f–m.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 494c Tillämpning av äldre regler avseende prioriterade värdepapperiseringspositioner
Genom undantag från artikel 270 får ett institut som är originator beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för en prioriterad värdepapperiseringsposition i enlighet med artikel 260, 262 eller 264 om båda följande villkor är uppfyllda:
Värdepapperiseringen emitterades före den 9 april 2021.
Värdepapperiseringen uppfyllde den 8 april 2021 de tillämpliga villkoren fastställda i artikel 270.
Förordning (EU) 2021/558
Artikel 494d Återgång till mindre sofistikerade metoder786
Genom undantag från artikel 149 får ett institut från och med 9 juli 2024 till och med 10 juli 2027 återgå till mindre sofistikerade metoder för en eller flera av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet existerade redan den 8 juli 2024 och hade av sin behöriga myndighet fått tillstånd att behandla de exponeringsklasserna enligt internmetoden.
Institutet begär en återgång till en mindre sofistikerad metod endast en gång under den treårsperioden.
Begäran om att återgå till en mindre sofistikerad metod görs inte i tillsynsarbitragesyfte.
Institutet har formellt underrättat den behöriga myndigheten om att det önskar återgå till en mindre sofistikerad metod för de exponeringsklasserna minst sex månader innan det faktiskt återgår till den metoden.
Den behöriga myndigheten invänder inte mot institutets begäran om en sådan återgång inom tre månader från mottagandet av den underrättelse som avses i led d.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495 Behandling av aktieexponeringar enligt metoden för intern riskklassificering787
Byter den 1 januari 2025 namn till Behandling av aktieexponeringar enligt internmetoden enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
1.Genom undantag från del tre kapitel 3 får de behöriga myndigheterna fram till den 31 december 2017 från metoden för intern riskklassificering undanta vissa kategorier av aktieexponeringar som institut och EU-dotterföretag till institut i medlemsstaten har den 31 december 2007. Den behöriga myndigheten ska offentliggöra vilka kategorier av aktieexponeringar som ska omfattas av denna behandling i enlighet med artikel 143 i direktiv 2013/36/EU.
Undantagna positioner ska mätas som antalet aktier den 31 december 2007 plus eventuellt ytterligare aktier som förvärvas som en direkt följd av detta innehav, förutsatt att de inte ökar den procentuella andelen av ägandet i ett investmentbolag.
Om ett förvärv ökar den proportionella andelen av ägandet i ett visst investmentbolag, ska den överskjutande delen av innehavet inte omfattas av undantaget. Undantaget ska inte heller gälla för innehav som ursprungligen omfattades av undantag, men som därefter har sålts och sedan återköpts.
Aktieexponeringar som omfattas av denna bestämmelse ska omfattas av de kapitalkrav som i tillämpliga fall beräknas i enlighet med schablonmetoden i del tre avdelning II kapitel 2 och de krav som fastställs i del tre avdelning IV.
De behöriga myndigheterna ska underrätta kommissionen och EBA om tillämpningen av denna punkt.
1.788Genom undantag från artikel 107.1 ska de institut som har fått tillstånd att tillämpa internmetoden för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för aktieexponeringar, till och med den 31 december 2029 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 495a.3, beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för varje aktieexponering för vilken de har fått tillstånd att tillämpa internmetoden som det högsta av följande:
Det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 495a.1 och 495a.2.
Det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas enligt denna förordning i den version som gällde den 8 juli 2024.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.har upphävts genom förordning (EU) 2020/873.
2.789I stället för att tillämpa den behandling som anges i punkt 1 får de institut som har fått tillstånd att tillämpa internmetoden för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för aktieexponeringar tillämpa den behandling som anges i artikel 133 på alla sina aktieexponeringar när som helst till och med den 31 december 2029.
Om instituten tillämpar första stycket i denna punkt ska artikel 495a.1 och 495a.2 inte tillämpas.
Vid tillämpning av denna punkt ska de villkor för återgång till användning av mindre avancerade metoder som fastställs i artikel 149 inte gälla.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger villkoren för hur de behöriga myndigheterna ska tillåta det undantag som avses i punkt 1.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2014.
Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
3.790Institut som tillämpar den behandling som anges i punkt 1 i denna artikel ska beräkna det förväntade förlustbeloppet i enlighet med artikel 158.7, 158.8 eller 158.9 beroende på vad som är tillämpligt, i den version av dessa punkter som är tillämplig den 8 juli 2024 och tillämpa artiklarna 36.1 d och 62 d, beroende på vad som är tillämpligt, i den version av dessa led som är tillämplig den 8 juli 2024 om det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med punkt 1 b i den här artikeln är högre än det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med punkt 1 a i den här artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.791Om institut ansöker om tillstånd att tillämpa internmetoden för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för aktieexponeringar, ska behöriga myndigheter inte bevilja ett sådant tillstånd efter den 31 december 2024.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495a Övergångsarrangemang för aktieexponeringar
1.792Genom undantag från den behandling som anges i artikel 133.3 ska aktieexponeringar åsättas den högre riskvikt som är tillämplig den 8 juli 2024, begränsad till högst 250 %, och följande riskvikter:
100 % under perioden 1 januari 2025–31 december 2025.
130 % under perioden 1 januari 2026–31 december 2026.
160 % under perioden 1 januari 2027–31 december 2027.
190 % under perioden 1 januari 2028–31 december 2028.
220 % under perioden 1 januari 2029–31 december 2029.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.793Genom undantag från den behandling som anges i artikel 133.4 ska aktieexponeringar åsättas den högre riskvikt som är tillämplig den 8 juli 2024 och följande riskvikter:
100 % under perioden 1 januari 2025–31 december 2025.
160 % under perioden 1 januari 2026–31 december 2026.
220 % under perioden 1 januari 2027–31 december 2027.
280 % under perioden 1 januari 2028–31 december 2028.
340 % under perioden 1 januari 2029–31 december 2029.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.794Genom undantag från artikel 133 får instituten fortsätta att åsätta samma riskvikt som var tillämplig den 8 juli 2024 för aktieexponeringar, inbegripet den del av exponeringarna som inte dragits av från kapitalbasen i enlighet med artikel 471 i den version av artikeln som var tillämplig den 27 oktober 2021, mot enheter som de den 27 oktober 2021 varit aktieägare i under sex på varandra följande år och över vilka de, eller tillsammans med det nätverk som instituten tillhör, utövar ett betydande inflytande eller kontroll i den mening som avses i direktiv 2013/34/EU eller i de redovisningsstandarder som ett institut omfattas av enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller som ett resultat av att ett liknande förhållande råder mellan en fysisk eller juridisk person eller ett nätverk av institut och ett företag, eller om ett institut har möjlighet att utse åtminstone en ledamot av enhetens ledningsorgan.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495b Övergångsarrangemang för exponeringar som utgör specialutlåning
1.795Genom undantag från artikel 161.4 ska de LGD-indatagolv som är tillämpliga på exponeringar som utgör specialutlåning och som behandlas enligt internmetoden och där egna LGD-skattningar används vara de tillämpliga LGD-indatagolv som anges i artikel 161.4, multiplicerade med följande faktorer:
50 % under perioden 1 januari 2025–31 december 2027.
80 % under perioden 1 januari 2028–31 december 2028.
100 % under perioden 1 januari 2029–31 december 2029.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta en rapport om lämplig kalibrering av de riskparametrar, inbegripet parametern för värderingsavdrag, som är tillämpliga på exponeringar som utgör specialutlåning enligt internmetoden, särskilt i fråga om egna skattningar av LGD och LGD-indatagolv för varje specifik kategori av exponeringar som utgör specialutlåning i enlighet med artikel 147.8. EBA ska i sin rapport särskilt inkludera data om genomsnittligt antal fallissemang och realiserade förluster som observerats i unionen för olika urval av institut med olika affärs- och riskprofiler. EBA ska rekommendera särskilda kalibreringar av riskparametrar, inbegripet parametern för värderingsavdrag, som skulle återspegla den specifika och olikartade riskprofilen för varje specifik kategori av exponeringar som utgör specialutlåning.
EBA ska överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 10 juli 2026.
På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2027 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2024/1623
3.796Genom undantag från artikel 122a.3 a får exponeringar som utgör specialutlåning enligt den punkten och för vilka det inte finns en direkt tillämplig kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut, till och med den 31 december 2032 åsättas en riskvikt på 80 %, om den justering av kapitalbaskraven för kreditrisk som avses i artikel 501a inte tillämpas och exponeringen anses vara av hög kvalitet med beaktande av samtliga följande kriterier:
Gäldenären kan fullgöra sina finansiella åtaganden även under starkt stressade förhållanden, i och med att samtliga följande punkter gäller:
Exponeringskvoten för exponeringen är tillfredsställande.
Exponeringen har en försiktig återbetalningsprofil.
Proportionell återstående livslängd för tillgångarna vid fullständig utbetalning av exponeringen eller alternativt anlitande av en tillhandahållare av kreditriskskydd med hög kreditvärdighet.
Låg refinansieringsrisk för exponeringen hos gäldenären eller tillräcklig reducering av denna risk genom ett proportionerligt restvärde för tillgången eller genom anlitande av en tillhandahållare av kreditriskskydd med hög kreditvärdighet.
Gäldenären har avtalsenliga begränsningar av sin verksamhet och finansieringsstruktur.
Gäldenären använder endast derivat i riskreduceringssyfte.
Betydande driftsrisker hanteras på ett korrekt sätt.
Avtalet om tillgångarna ger långivarna en hög grad av skydd, inbegripet följande:
Långivarna har en rättsligt bindande förstahandsrätt till de finansierade tillgångarna och, i tillämpliga fall, till den inkomst som de genererar.
Det finns avtalsmässiga begränsningar för gäldenärens förmåga att göra ändringar av tillgångarna som skulle ha en negativ inverkan på deras värde.
Om tillgångarna är under uppförande har långivarna en rättsligt bindande förstahandsrätt till tillgångarna och de underliggande entreprenadavtalen.
De tillgångar som finansieras uppfyller samtliga följande krav för att kunna fungera på ett sunt och ändamålsenligt sätt:
Tillgångarnas teknik och konstruktion är beprövad.
Alla nödvändiga tillstånd och godkännanden för användningen av tillgångarna har erhållits.
I de fall då tillgångarna är under uppförande har gäldenären tillräckliga skyddsåtgärder för de specifikationer, den budget och det färdigställandedatum för tillgångarna som överenskommits, inbegripet starka garantier för färdigställande eller medverkan av en erfaren byggherre och lämpliga avtalsbestämmelser för avtalsvite.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
4.EBA ska utarbeta en rapport med en analys av följande:
Utvecklingen av trender och villkor på marknaderna för objektfinansiering i unionen.
Den effektiva risken i objektfinansieringsexponeringar under en hel konjunkturcykel.
Påverkan på kapitalbaskraven av den behandling som anges i artikel 122a.3 a för objektfinansieringsexponeringar, utan beaktande av artikel 465.1.
Lämpligheten i definitionen av underklassen objektfinansiering av hög kvalitet och i att hänföra en annan tillsynsbehandling till denna underklass av exponeringar.
EBA ska senast den 31 december 2030 lägga fram rapporten för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2031 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495c Övergångsarrangemang för leasingexponeringar som en kreditriskreduceringsmetod
1.797Genom undantag från artikel 230 ska det tillämpliga värdet på Hc motsvarande övrigafysiskasäkerheter för de exponeringar som avses i artikel 199.7, om den leasade tillgången motsvarar typen övriga fysiska säkerheter av betalt kreditriskskydd, vara värdet på Hc för övriga fysiska säkerheter enligt tabell 1 i artikel 230.2, multiplicerat med följande faktorer:
50 % under perioden 1 januari 2025–31 december 2027.
80 % under perioden 1 januari 2028–31 december 2028.
100 % under perioden 1 januari 2029–31 december 2029.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska utarbeta en rapport om lämpliga kalibreringar av de riskparametrar som är knutna till leasingexponeringar enligt internmetoden och av riskvikter enligt schablonmetoden, och särskilt i fråga om LGDs och Hc som anges i artikel 230. EBA ska i sin rapport särskilt inkludera data om genomsnittligt antal fallissemang och realiserade förluster som observerats i unionen för exponeringar i samband med olika typer av leasade egendomar och olika typer av institut som bedriver leasingverksamhet.
EBA ska överlämna den rapporten till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 10 juli 2027.
På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till de internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2028 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495d Övergångsarrangemang för villkorslösa annullerbara åtaganden
1.798Genom undantag från artikel 111.2 ska instituten beräkna exponeringsvärdet för en post utanför balansräkningen i form av ett villkorslöst annullerbart åtagande genom att multiplicera den procentsats som föreskrivs i den artikeln med följande faktorer:
0 % under perioden 1 januari 2025–31 december 2029.
25 % under perioden 1 januari 2030–31 december 2030.
50 % under perioden 1 januari 2031–31 december 2031.
75 % under perioden 1 januari 2032–31 december 2032.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.799EBA ska utarbeta en rapport där den bedömer huruvida det undantag som avses i punkt 1 a bör förlängas efter den 31 december 2032 och, vid behov, specificera på vilka villkor undantaget bör bibehållas.
EBA ska lägga fram den rapporten till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 december 2028.
På grundval av den rapporten och med vederbörlig hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn och den påverkan som dessa standarder har på den finansiella stabiliteten ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2031 för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495e Övergångsarrangemang för kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut av institut800
Genom undantag från artikel 138 g får de behöriga myndigheterna tillåta att institut fortsätter att använda en kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut avseende ett institut som inbegriper antaganden om implicit statligt stöd till och med den 31 december 2029.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495f Övergångsarrangemang för krav för omvärdering av egendom801
Genom undantag från artikel 229.1 a–d får instituten när det gäller exponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter och som uppstått före den 1 januari 2025 fortsätta att värdera bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter till eller under marknadsvärdet eller, i de medlemsstater som har fastställt strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet i lagar och andra författningar, till pantlånevärdet för den egendomen, till dess att en översyn av fastighetsvärdet krävs i enlighet med artikel 208.3, eller den 31 december 2027, beroende på vilket datum som inträffar först.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495g Övergångsarrangemang för vissa offentliga garantisystem802
Genom undantag från artiklarna 183.1 och 213.1 ska en garanti som kan annulleras vid bedrägeri från gäldenärens sida eller där omfattningen av kreditriskskyddet i sådana fall kan minskas anses uppfylla de krav som avses i artiklarna 183.1 d och 213.1 c, om garantin tillhandahölls av en sådan enhet som avses i artikel 214.2 a senast den 31 december 2024.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 495h Övergångsarrangemang för användning av den alternativa internmodellmetoden för marknadsrisk803
Genom undantag från artikel 325az.2 d får instituten till och med den 1 januari 2026 använda den alternativa internmodellmetoden för att beräkna sina kapitalbaskrav för marknadsrisk för handlarbord som inte uppfyller kraven i artikel 325bg.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 496
har upphävts.
Förordning (EU) 2019/2160
Artikel 497 Kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter
1.Om en central motpart från tredjeland ansöker om godkännande i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 får instituten betrakta denna centrala motpart som en kvalificerad central motpart från och med det datum då den lämnade in sin ansökan om godkännande till Esma, till och med ett av följande datum:
Om kommissionen redan har antagit en sådan genomförandeakt som avses i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på det tredjeland där den centrala motparten är etablerad och denna genomförandeakt har trätt i kraft: två år efter dagen då ansökan lämnades in.
Om kommissionen ännu inte har antagit en sådan genomförandeakt som avses i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på det tredjeland där den centrala motparten är etablerad eller om denna genomförandeakt ännu inte har trätt i kraft: det av följande datum som infaller först:
Två år efter dagen för genomförandeaktens ikraftträdande.
För centrala motparter som lämnade in ansökan efter den 27 juni 2019: två år efter dagen då ansökan lämnades in.
För de centrala motparter som lämnade in ansökan före den 27 juni 2019: 28 juni 2022.
Förordning (EU) 2021/1043
2.Om en sådan central motpart som avses i punkt 1 i denna artikel, fram till utgången av den tidsfrist som anges i den punkten, inte har en obeståndsfond och inte har något bindande arrangemang med sina clearingmedlemmar som tillåter den att använda hela eller en del av den initiala marginalsäkerhet som den har mottagit från clearingmedlemmarna som om den vore förfinansierade bidrag, ska institutet ersätta formeln för beräkning av kapitalbaskravet i artikel 308.2 med följande formel:
där
KCMi | = kapitalbaskravet, |
KCCP | = den kvalificerade centrala motpartens hypotetiska kapital som meddelats institutet av den kvalificerade centrala motparten i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012, |
DFCCP | = den centrala motpartens förfinansierade finansiella resurser som meddelats institutet av motparten i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012, |
i | = index som anger clearingmedlemmen, |
IMi | = den initiala marginalsäkerhet som clearingmedlem i har ställt till den centrala motparten, och |
IM | = det totala värde av den initiala marginalsäkerhet som den centrala motparten rapporterat till institutet i enlighet med artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012. |
Förordning (EU) 2019/876
3.Om det under exceptionella omständigheter, för att undvika störningar på internationella finansmarknader, är nödvändigt och proportionellt, får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut för att förlänga övergångsbestämmelserna i punkt 1 i denna artikel en gång, med tolv månader.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 498 Undantag för råvaruhandlare
Fram till och med den 26 juni 2021 ska bestämmelserna i denna förordning om kapitalbaskrav inte tillämpas på värdepappersföretag vilkas huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende finansiella instrument enligt punkterna 5, 6, 7, 9, 10 och 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, vilka den 31 december 2006 inte omfattades av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG.
Förordning (EU) 2019/2033
Artikel 499 Bruttosoliditet
1.Genom undantag från artiklarna 429 och 430 ska instituten under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 beräkna och rapportera bruttosoliditetsgraden med användning av följande båda tal som kapitalmått:
Primärkapital.
Primärkapital, med de undantag som anges i kapitlen 1 och 2 i denna avdelning.
2.Genom undantag från artikel 451.1 får instituten välja om de ska offentliggöra information om bruttosoliditetsgraden baserad på enbart en eller på båda definitionerna av kapitalmåttet enligt punkt 1 a och b i den här artikeln. Om instituten ändrar sitt beslut om vilken bruttosoliditetsgrad som ska offentliggöras, ska det första offentliggörandet efter en sådan förändring innehålla en avstämning mellan informationen om samtliga bruttosoliditetsgrader som har offentliggjorts fram till och med ändringen.
3.Genom undantag från artikel 429.2 får behöriga myndigheter under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017 ge instituten tillstånd att beräkna bruttosoliditetsgrad vid kvartalets utgång om de anser att instituten inte har uppgifter av tillräckligt god kvalitet för att beräkna en bruttosoliditetsgrad som är ett aritmetiskt medelvärde av de månatliga bruttosoliditetsgraderna under ett kvartal.
Artikel 500 Justeringar för massiva försäljningar
1.Genom undantag från artikel 181.1 a får ett institut justera sina LGD-estimat genom att helt eller delvis räkna av effekten av massiva försäljningar av fallerade exponeringar på realiserade LGD-värden upp till skillnaden mellan de genomsnittliga skattade LGD-värden för jämförbara fallerande exponeringar som inte har realiserats slutgiltigt och de genomsnittliga realiserade LGD-värdena, inbegripet på grundval av de förluster som realiserats på grund av de massiva försäljningarna, så snart samtliga följande villkor är uppfyllda:
Institutet har underrättat den behöriga myndigheten om en plan med angivande av omfattningen av, sammansättningen av och datumen för försäljningarna av fallerade exponeringar.
Datumen för försäljningarna av fallerade exponeringar infaller efter den 23 november 2016 men senast den 31 december 2024.
Det kumulativa värde av fallerade exponeringar som sålts sedan datumet för den första försäljningen i enlighet med den plan som avses i led a har överskridit 20 % av det utestående beloppet av alla fallerade exponeringar från och med datumet för den första försäljningen som avses i leden a och b.
Den justering som avses i första stycket får enbart utföras till och med den 31 december 2024, och dess effekter får vara lika länge som de motsvarande exponeringarna ingår i institutets egna LGD-estimat.
Förordning (EU) 2024/1623
2.Instituten ska underrätta den behöriga myndigheten utan dröjsmål när det villkor som fastställs i punkt 1 c är uppfyllt.
Förordning (EU) 2019/876
3.Kommissionen ska senast den 31 december 2026, och därefter vartannat år, bedöma huruvida värdet på fallerade exponeringar i institutens balansräkningar har ökat avsevärt, huruvida den förväntar sig en betydande försämring av kvaliteten på institutens tillgångar och huruvida utvecklingen på andrahandsmarknaderna för fallerade exponeringar inte är tillräcklig för att säkerställa att instituten kan sälja fallerade exponeringar på ett effektivt sätt, även med hänsyn tagen till den rättsliga utvecklingen i fråga om värdepapperisering.
Kommissionen ska se över huruvida det undantag som anges i punkt 1 är lämpligt och, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet för att vid behov förlänga, återinföra eller ändra den justering som föreskrivs i denna artikel.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 500a Tillfällig behandling av statsskuld i en annan medlemsstats valuta
1.Genom undantag från artikel 114.2 ska till och med den 31 december 2026 följande tillämpas för exponeringar mot medlemsstaters nationella regeringar och centralbanker, om exponeringarna är uttryckta och finansierade i en annan medlemsstats nationella valuta:
Till och med den 31 december 2024 ska den riskvikt som tillämpas på exponeringsvärdena vara 0 % av den riskvikt som åsatts dessa exponeringar i enlighet med artikel 114.2.
Den riskvikt som tillämpas på exponeringsvärdena ska 2025 vara 20 % av den riskvikt som åsatts dessa exponeringar i enlighet med artikel 114.2.
Den riskvikt som tillämpas på exponeringsvärdena ska 2026 vara 50 % av den riskvikt som åsatts dessa exponeringar i enlighet med artikel 114.2.
Förordning (EU) 2024/1623
2.Genom undantag från artiklarna 395.1 och 493.4 får behöriga myndigheter tillåta institut att ådra sig exponeringar enligt punkt 1 i den här artikeln, upp till följande tak:
100 % av institutens primärkapital till och med den 31 december 2025.
75 % av institutets primärkapital mellan den 1 januari och den 31 december 2026.
50 % av institutets primärkapital mellan den 1 januari och den 31 december 2027.
De tak som anges i första stycket a, b och c i denna punkt ska tillämpas på exponeringsvärdena efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen i enlighet med artiklarna 399–403.
Förordning (EU) 2024/1623
3.Genom undantag från artikel 150.1 d ii får instituten, efter att ha mottagit förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna och med förbehåll för de villkor som fastställs i artikel 150, även tillämpa schablonmetoden på exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker i fall då dessa exponeringar åsätts riskvikten 0 % enligt punkt 1 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2020/873
Artikel 500b Tillfälliga undantag för vissa exponeringar mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet med anledning av covid-19-pandemin
1.Genom undantag från artikel 429.4 får ett institut, till och med den 27 juni 2021, från sitt totala exponeringsmått undanta följande exponeringar mot institutets centralbank med förbehåll för de villkor som föreskrivs i punkterna 2 och 3 i den här artikeln:
Mynt och sedlar som är lagligt betalningsmedel i centralbankens jurisdiktion.
Tillgångar som motsvarar fordringar på centralbanken, inbegripet reserver som hålls vid centralbanken.
Det belopp som undantagits av institutet får inte överstiga det dagliga genomsnittliga beloppet av exponeringar som förtecknas i första stycket a och b under institutets centralbanks senaste fullständiga uppfyllandeperiod.
Förordning (EU) 2020/873
2.Institutet får undanta de exponeringar som anges i punkt 1 om institutets behöriga myndighet har fastställt, efter samråd med relevant centralbank, och offentligt förklarat att det förekommer exceptionella omständigheter som föranleder undantaget för att underlätta genomförandet av penningpolitiken.
De exponeringar som undantas enligt punkt 1 ska uppfylla båda följande villkor:
De är denominerade i samma valuta som institutets inlåning.
Deras genomsnittliga löptid överstiger inte i betydande grad den genomsnittliga löptiden för institutets inlåning.
Ett institut som undantar exponeringar mot sin centralbank från sitt totala exponeringsmått i enlighet med punkt 1 ska även offentliggöra den bruttosoliditetsgrad som det skulle ha om det inte undantog dessa exponeringar.
Förordning (EU) 2020/873
Artikel 500c Undantag för överskridanden från beräkningen av utfallstesters addend med anledning av covid-19-pandemin
Genom undantag från artikel 366.3 får de behöriga myndigheterna under exceptionella omständigheter och i enskilda fall tillåta institut att undanta de överskridanden som konstateras genom institutets utfallstest om hypotetiska eller faktiska ändringar från den beräkning av addenden som föreskrivs i artikel 366.3, förutsatt att dessa överskridanden inte är ett resultat av brister i den interna modellen och att de inträffade mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2021.
Förordning (EU) 2020/873
Artikel 500c Undantag för överskridanden från beräkningen av utfallstesters addend med anledning av covid-19-pandemin804
Genom undantag från artikel 325bf får de behöriga myndigheterna under exceptionella omständigheter och i enskilda fall tillåta institut att undanta de överskridanden som konstateras genom institutets utfallstest om hypotetiska eller faktiska ändringar från den beräkning av addenden som föreskrivs i artikel 325bf, förutsatt att dessa överskridanden inte är ett resultat av brister i internmodellen och att de inträffade mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2021.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 500d Tillfällig beräkning av exponeringsvärdet för avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling med anledning av covid-19-pandemin
1.Genom undantag från artikel 429.4 får institut till och med den 27 juni 2021 beräkna exponeringsvärdet för avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2020/873
2.Instituten ska behandla kontanta medel kopplade till avistaförsäljning och värdepapper kopplade till avistaköp som kvarstår på balansräkningen fram till avvecklingsdagen som tillgångar i enlighet med artikel 429.4 a.
Förordning (EU) 2020/873
3.Institut som i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen tillämpar affärsdagsredovisning i fråga om avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling ska omvända all kvittning mellan kontantfordringar kopplade till avistaförsäljning som väntar på avveckling och kontantskulder kopplade till avistaköp som väntar på avveckling som är tillåten enligt samma redovisningsram. Efter att instituten har omvänt all sådan kvittning i redovisningen får de kvitta dessa kontantfordringar och kontantskulder mot varandra när både avistaförsäljningen och avistaköpet avvecklas genom leverans mot betalning.
Förordning (EU) 2020/873
4.Institut som i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen tillämpar likviddagsredovisning i fråga om avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling ska låta det fulla nominella värdet av de betalningsåtaganden som följer av avistaköpen ingå i det totala exponeringsmåttet.
Instituten får kvitta det fulla nominella värdet av betalningsåtaganden kopplade till avistaköp mot det fulla nominella värdet av kontantfordringar kopplade till avistaförsäljning i väntan på avveckling, endast om båda följande villkor är uppfyllda:
Både avistaköpen och avistaförsäljningarna i fråga avvecklas genom leverans mot betalning.
Köpta och sålda finansiella tillgångar som är knutna till kontantskulder och kontantfordringar värderas till verkligt värde genom resultatet och ingår i institutets handelslager.
Förordning (EU) 2020/873
5.Vid tillämpningen av denna artikel ska avistaköp eller avistaförsäljning avse ett köp eller en försäljning av ett värdepapper enligt ett kontrakt som kräver att värdepapperet ska levereras inom den period som generellt fastställts i lag eller genom praxis på den berörda marknaden.
Förordning (EU) 2020/873
Artikel 501 Justering för riskvägda icke-fallerade exponeringar mot små och medelstora företag
1.Instituten ska justera de riskvägda exponeringsbeloppen (RWEA) för icke-fallerade exponeringar mot ett litet eller medelstort företag, vilka beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt, enligt följande formel:
där
RWEA* | = RWEA justerat med en stödfaktor för små och medelstora företag, och | |
E* är något av följande: | a. | Det totala skuldbeloppet till institutet, dess dotterföretag, moderföretag och andra dotterföretag till dessa moderföretag, inklusive eventuella fallerande exponeringar, men exklusive fordringar eller villkorade fordringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter, av det lilla eller medelstora företaget eller gruppen av kunder med anknytning till det lilla eller medelstora företaget. |
b. | Om det totala belopp som avses i led a är lika med 0, beloppet av fordringar eller villkorade fordringar mot det lilla eller medelstora företaget eller gruppen av kunder med anknytning till det lilla eller medelstora företaget som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter, och som är undantagna från beräkningen av det totala belopp som avses i det ledet. |
Förordning (EU) 2019/876
2.Vid tillämpningen av denna artikel ska följande gälla:
Exponeringen mot ett litet eller medelstort företag inkluderas i hushålls- eller företagsklassen eller är säkrad genom panträtt i fast egendom.
Små och medelstora företag ska definieras i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG; bland de kriterier som förtecknas i artikel 2 i bilagan till den rekommendationen ska enbart årsomsättningen beaktas.
Instituten ska vidta rimliga åtgärder för att korrekt bestämma E* och erhålla den information som krävs under b.
Förordning (EU) 2019/876
2.805Vid tillämpningen av denna artikel ska följande gälla:
Exponeringen mot ett litet eller medelstort företag ska inkluderas i exponeringsklasserna ’exponeringar mot hushåll’, ’exponeringar mot företag’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom’, dock med undantag för ADC-exponeringar.
Små och medelstora företag ska ha den betydelse som anges i artikel 5.9.
Instituten ska vidta rimliga åtgärder för att korrekt bestämma E* och erhålla den information som krävs under b.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 501a Justeringar av kapitalbaskraven för kreditrisken för exponeringar mot enheter som driver eller finansierar fysiska strukturer eller faciliteter, system och nätverk som tillhandahåller eller stöder väsentliga offentliga tjänster
1.Kapitalkrav för kreditrisk som beräknas i enlighet med del III avdelning II ska multipliceras med en faktor på 0,75, förutsatt att exponeringen uppfyller samtliga följande kriterier:
Exponeringen ingår antingen i klassen för företagsexponeringar eller i tillgångsklassen specialutlåning, med undantag för fallerande tillgångar.
Exponeringen är mot en enhet som är särskilt inrättad för att finansiera eller driva fysiska strukturer eller faciliteter, system och nätverk som tillhandahåller eller stöder väsentliga offentliga tjänster.
Finansieringskällan för återbetalningen av lånet utgörs till minst två tredjedelar av beloppet av den inkomst som de finansierade tillgångarna ger upphov till och inte den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet, eller av subventioner, bidrag eller finansiering som tillhandahålls av en eller fler av de enheter som förtecknas i punkt 2 leden b i och b ii.
Gäldenären kan fullgöra sina finansiella åtaganden även under starkt stressade förhållanden, som är relevanta för projektets risk.
Gäldenärens kassaflöden är förutsägbara och täcker alla framtida låneåterbetalningar under lånets löptid.
Exponeringens återfinansieringsrisk är låg eller har reducerats på lämpligt sätt med beaktande av eventuella subventioner eller bidrag eller eventuell finansiering som tillhandahålls av en eller fler av de enheter som förtecknas i punkt 2 leden b i och b ii.
De avtalsmässiga arrangemangen ger långivarna ett omfattande skydd, inbegripet följande:
Om gäldenärens inkomster inte utgörs av betalningar från ett stort antal användare ska de avtalsmässiga arrangemangen innehålla bestämmelser som effektivt skyddar långivare mot förluster som uppstår till följd av att projektet avslutas av den part som åtagit sig att köpa de varor eller tjänster som gäldenären tillhandahåller.
Gäldenären har tillräckliga reservfonder helt i kontanter eller andra finansiella arrangemang med högt rankade garantigivare för att täcka kraven på reserver för oförutsedda utgifter och rörelsekapital under hela livslängden för de tillgångar som avses i led b i denna punkt.
Långivarna har betydande kontroll över tillgångarna och den inkomst som gäldenären genererar.
Långivarna har, i den omfattning som tillämplig rätt medger, säkerheter i tillgångar och avtal som är kritiska för infrastrukturbranschen eller alternativa mekanismer på plats för att säkra sina positioner.
Eget kapital ställs som säkerhet till långivarna så att de har möjlighet att ta kontroll över enheten om den fallerar.
Användningen av nettokassaflöden från den löpande verksamheten efter obligatoriska betalningar från projektet i andra syften än att betala skulder är begränsad.
Det finns kontraktsmässiga begränsningar avseende gäldenärens möjligheter att bedriva verksamhet som kan vara till nackdel för långivaren, inbegripet begränsningar som innebär att nya skuldinstrument inte får emitteras utan befintliga kreditgivares medgivande.
Förpliktelsen är prioriterad före alla andra fordringar utom lagstadgade fordringar och fordringar från motparter för derivat.
Om gäldenären befinner sig i konstruktionsfasen ska följande kriterier uppfyllas av investeraren, och om det finns mer än en investerare ska följande kriterier uppfyllas av en grupp av investerare som helhet:
Investerarna har tidigare framgångsrikt övervakat infrastrukturprojekt samt har finansiell styrka och relevant sakkunskap.
Investerarna har en låg fallissemangsrisk, alternativt föreligger en låg risk för betydande förluster för gäldenären om investerarna fallerar.
Det finns lämpliga mekanismer för att sammanjämka investerarnas och långivarnas intressen.
Gäldenären har tillräckliga skyddsåtgärder för att säkerställa att projektet slutförs i enlighet med specifikationer, budget eller datum för slutförande, inbegripet starka slutförandegarantier eller medverkan av en erfaren leverantör och lämpliga avtalsbestämmelser för avtalsvite.
Om driftsriskerna är betydande hanteras de korrekt.
Gäldenären använder beprövad teknik och konstruktion.
Alla nödvändiga tillstånd och godkännanden har erhållits.
Gäldenären använder endast derivat i riskreduceringssyfte.
Gäldenären har bedömt huruvida de finansierade tillgångarna bidrar till följande miljömässiga mål:
Begränsning av klimatförändringar.
Klimatanpassning.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
Övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och återvinning av avfall.
Förebyggande och begränsning av föroreningar.
Skydd av sunda ekosystem.
Förordning (EU) 2019/876
1.806Kapitalkrav för kreditrisk som beräknas i enlighet med del III avdelning II ska multipliceras med en faktor på 0,75, förutsatt att exponeringen uppfyller samtliga följande kriterier:
Exponeringen hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 112 g eller till någon av de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 c i, ii eller iii, med undantag för fallerande exponeringar.
Exponeringen är mot en enhet som är särskilt inrättad för att finansiera eller driva fysiska strukturer eller faciliteter, system och nätverk som tillhandahåller eller stöder väsentliga offentliga tjänster.
Finansieringskällan för återbetalningen av lånet utgörs till minst två tredjedelar av beloppet av den inkomst som de finansierade tillgångarna ger upphov till och inte den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet, eller av subventioner, bidrag eller finansiering som tillhandahålls av en eller fler av de enheter som förtecknas i punkt 2 leden b i och b ii.
Gäldenären kan fullgöra sina finansiella åtaganden även under starkt stressade förhållanden, som är relevanta för projektets risk.
Gäldenärens kassaflöden är förutsägbara och täcker alla framtida låneåterbetalningar under lånets löptid.
Gäldenärens refinansieringsrisk är låg eller har reducerats på lämpligt sätt med beaktande av subventioner, bidrag eller finansiering som tillhandahålls av en eller flera av de enheter som förtecknas i punkt 2 b i och ii.
De avtalsmässiga arrangemangen ger långivarna ett omfattande skydd, inbegripet följande:
Om gäldenärens inkomster inte utgörs av betalningar från ett stort antal användare ska de avtalsmässiga arrangemangen innehålla bestämmelser som effektivt skyddar långivare mot förluster som uppstår till följd av att projektet avslutas av den part som åtagit sig att köpa de varor eller tjänster som gäldenären tillhandahåller.
Gäldenären har tillräckliga reservfonder helt i kontanter eller andra finansiella arrangemang med högt rankade garantigivare för att täcka kraven på reserver för oförutsedda utgifter och rörelsekapital under hela livslängden för de tillgångar som avses i led b i denna punkt.
Långivarna har betydande kontroll över tillgångarna och den inkomst som gäldenären genererar.
Långivarna har, i den omfattning som tillämplig rätt medger, säkerheter i tillgångar och avtal som är kritiska för infrastrukturbranschen eller alternativa mekanismer på plats för att säkra sina positioner.
Eget kapital ställs som säkerhet till långivarna så att de har möjlighet att ta kontroll över enheten om den fallerar.
Användningen av nettokassaflöden från den löpande verksamheten efter obligatoriska betalningar från projektet i andra syften än att betala skulder är begränsad.
Det finns kontraktsmässiga begränsningar avseende gäldenärens möjligheter att bedriva verksamhet som kan vara till nackdel för långivaren, inbegripet begränsningar som innebär att nya skuldinstrument inte får emitteras utan befintliga kreditgivares medgivande.
Förpliktelsen är prioriterad före alla andra fordringar utom lagstadgade fordringar och fordringar från motparter för derivat.
Om gäldenären befinner sig i konstruktionsfasen ska följande kriterier uppfyllas av investeraren, och om det finns mer än en investerare ska följande kriterier uppfyllas av en grupp av investerare som helhet:
Investerarna har tidigare framgångsrikt övervakat infrastrukturprojekt samt har finansiell styrka och relevant sakkunskap.
Investerarna har en låg fallissemangsrisk, alternativt föreligger en låg risk för betydande förluster för gäldenären om investerarna fallerar.
Det finns lämpliga mekanismer för att sammanjämka investerarnas och långivarnas intressen.
Gäldenären har tillräckliga skyddsåtgärder för att säkerställa att projektet slutförs i enlighet med specifikationer, budget eller datum för slutförande, inbegripet starka slutförandegarantier eller medverkan av en erfaren leverantör och lämpliga avtalsbestämmelser för avtalsvite.
Om driftsriskerna är betydande hanteras de korrekt.
Gäldenären använder beprövad teknik och konstruktion.
Alla nödvändiga tillstånd och godkännanden har erhållits.
Gäldenären använder endast derivat i riskreduceringssyfte.
För exponeringar som uppkommit efter den 1 januari 2025 har gäldenären gjort en bedömning att de tillgångar som finansieras bidrar positivt till ett eller flera av de miljömål som anges i artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 och inte orsakar betydande skada för de andra mål som anges i den artikeln eller att de tillgångar som finansieras inte orsakar betydande skada för något av de miljömål som anges i den artikeln.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.Vid tillämpning av punkt 1 e ska de kassaflöden som genereras endast anses förutsägbara om en betydande del av inkomsterna uppfyller följande kriterier:
Ett av följande kriterier är uppfyllt:
Intäkterna är tillgänglighetsbaserade.
Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.
Intäkterna omfattas av ett take-or-pay-avtal.
Nivån på produktionen eller användningen och prisnivån ska var och en för sig uppfylla följande kriterier:
De ska vara reglerade.
De ska vara fastställda i avtal.
De ska till följd av låg efterfrågerisk vara tillräckligt förutsägbara.
Om gäldenärens intäkter inte hänför sig till ett stort antal användare ska den part som åtar sig att köpa de varor eller tjänster som gäldenären tillhandahåller vara en av följande:
En centralbank, en nationell regering, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter, förutsatt att de har åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artiklarna 114 och 115 eller som av ett externt kreditvärderingsinstitut placerats in i kreditkvalitetssteg 3 eller högre.
Ett offentligt organ som åsatts en riskvikt på högst 20 % i enlighet med artikel 116 eller som av ett externt kreditvärderingsinstitut placerats in i kreditkvalitetssteg 3 eller högre.
En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2.
En internationell organisation enligt artikel 118.
Ett företag som av ett externt kreditvärderingsinstitut placerats in i kreditkvalitetssteg 3 eller högre.
En enhet som kan ersättas utan att det leder till en betydande förändring av intäktsnivåerna eller till en betydande ändring av tidpunkten för intäkterna.
Förordning (EU) 2019/876
3.Instituten ska var sjätte månad rapportera till de behöriga myndigheterna om det totala exponeringsbeloppet mot infrastrukturprojektenheter, beräknat i enlighet med punkt 1 i denna artikel.
Förordning (EU) 2019/876
4.Kommissionen ska senast den 28 juni 2022 rapportera om hur de kapitalbaskrav som fastställs i denna förordning har påverkat utlåning till infrastrukturprojektenheter och överlämna denna rapport till Europaparlamentet och rådet, om det är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2019/876
5.Vid tillämpning av punkt 4 ska EBA förelägga kommissionen följande:
En analys av utvecklingen av trender och villkor på marknaderna för infrastrukturutlåning och projektfinansiering under den period som avses i punkt 4.
En analys av den effektiva risken hos de enheter som avses i punkt 1 b under en fullständig konjunkturcykel.
Uppgifter om hur kapitalbaskravet i denna förordning överensstämmer med resultaten av analysen enligt leden a och b i denna punkt.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 501b Undantag från rapporteringskrav
Genom undantag från artikel 430 får en behörig myndighet under perioden mellan dagen då de relevanta bestämmelserna i denna förordning börjar tillämpas och det första överföringsdatumet för rapporter som specificeras i de tekniska standarder för genomförande som avses i den artikeln frångå kravet att rapportera information i det format som fastställts i mallarna i den genomförandeakt som avses i artikel 430.7, om dessa mallar inte har uppdaterats för att återspegla bestämmelserna i denna förordning.
Förordning (EU) 2019/876
Avdelning II Rapporter och granskningar
Artikel 501c Tillsynsbehandling av exponeringar mot faktorer kopplade till miljö eller samhällsansvar
Förordning (EU) 2021/558
1.EBA ska efter samråd med ESRB och på grundval av tillgängliga data bedöma huruvida den särskilda tillsynsbehandlingen av exponeringar kopplade till tillgångar eller skulder som påverkas av faktorer kopplade till miljö eller samhällsansvar ska anpassas. EBA ska framför allt bedöma följande:
Tillgänglighet och åtkomst när det gäller tillförlitliga och konsekventa ESG-data för varje exponeringsklass som fastställts i enlighet med del tre avdelning II.
I samråd med Eiopa: möjligheten att införa en schablonmetod för att identifiera och kvalificera exponeringarna för varje exponeringsklass som fastställts i enlighet med del tre avdelning II, på grundval av en gemensam uppsättning principer för ESG-riskklassificering och med hjälp av den information om indikatorer för övergångsrisk och fysisk risk som gjorts tillgänglig genom de ramar för hållbarhetsrapportering som antagits i unionen och, i förekommande fall, på internationell nivå, vägledningen och slutsatserna från EBA:s eller de behöriga myndigheternas stresstester i tillsynssyfte eller scenarioanalyser av klimatrelaterade finansiella risker och, om den på lämpligt sätt återspeglar ESG-riskerna, den relevanta ESG-poängen för kreditvärderingen från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.
Den effektiva risken i exponeringar kopplade till tillgångar och verksamheter som påverkas av faktorer kopplade till miljö eller samhällsansvar jämfört med risken i andra exponeringar och de eventuella ytterligare och mer omfattande revideringar av ramen som bör övervägas, med beaktande av den utveckling som Baselkommittén för banktillsyn kommit överens om på internationell nivå.
De effekter på kort, medellång och lång sikt som en anpassad särskild tillsynsbehandling av exponeringar kopplade till tillgångar och verksamheter som påverkas av faktorer kopplade till miljö eller samhällsansvar kan komma att få för den finansiella stabiliteten och bankernas utlåning i unionen.
De riktade förbättringar som skulle kunna övervägas inom den nuvarande tillsynsramen.
Förordning (EU) 2024/1623
2.EBA ska lägga fram återkommande rapporter om sina iakttagelser för Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast följande datum:
9 juli 2024 för de bedömningar som krävs enligt punkt 1 e.
31 december 2024 för de bedömningar som krävs enligt punkt 1 a och b.
31 december 2025 för de bedömningar som krävs enligt punkt 1 c och d.
På grundval av de EBA- rapporterna ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2026.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 501d Övergångsbestämmelser om tillsynsbehandling av kryptotillgångar
1.Senast den 30 juni 2025 ska kommissionen, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om införande av en särskild tillsynsbehandling av kryptotillgångsexponeringar, med beaktande av internationella standarder och förordning (EU) 2023/1114. Detta lagstiftningsförslag ska inbegripa följande:
Kriterier för hänförande av kryptotillgångar till olika kategorier av kryptotillgångar på grundval av deras riskegenskaper och överensstämmelse med särskilda villkor.
Särskilda kapitalbaskrav för alla risker som är förknippade med olika kryptotillgångar.
En aggregeringsgräns för exponeringar mot särskilda typer av kryptotillgångar.
Särskilda krav avseende bruttosoliditetsgrad för kryptotillgångsexponeringar.
Särskilda tillsynsbefogenheter när det gäller klassificering och övervakning av samt beräkning av kapitalbaskrav för kryptotillgångsexponeringar.
Särskilda likviditetskrav för kryptotillgångsexponeringar.
Krav på offentliggörande och rapportering.
Förordning (EU) 2024/1623
2.Fram till den dag då den lagstiftningsakt som avses i punkt 1 börjar tillämpas ska instituten beräkna sina kapitalbaskrav för kryptotillgångsexponeringar enligt följande:
Kryptotillgångsexponeringar mot tokeniserade traditionella tillgångar ska behandlas som exponeringar mot de traditionella tillgångar som de representerar.
Exponeringar mot tillgångsanknutna token vars emittenter uppfyller kraven i förordning (EU) 2023/1114 och som hänvisar till en eller flera traditionella tillgångar ska åsättas en riskvikt på 250 %.
Andra kryptotillgångsexponeringar än de som avses i leden a och b ska åsättas en riskvikt på 1 250 %.
Genom undantag från första stycket a ska kryptotillgångsexponeringar mot tokeniserade traditionella tillgångar vars värden är beroende av andra kryptotillgångar hänföras till led c.
Förordning (EU) 2024/1623
3.Värdet på ett instituts totala exponering mot andra kryptotillgångar än dem som avses i punkt 1 a och b får inte överstiga 1 % av institutets primärkapital.
Förordning (EU) 2024/1623
4.Ett institut som överskrider den gräns som anges i punkt 3 ska omedelbart underrätta den behöriga myndigheten om överträdelsen och på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt påvisa att det efterlever kraven utan dröjsmål.
Förordning (EU) 2024/1623
5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de tekniska komponenter som krävs för att instituten ska kunna beräkna sina kapitalbaskrav i enlighet med de metoder som anges i punkt 2 b och c, inbegripet hur exponeringarnas värde ska beräknas och hur korta och långa exponeringar ska aggregeras vid tillämpningen av punkterna 2 och 3.
Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA beakta relaterade internationellt överenskomna standarder som utvecklats av Baselkommittén för banktillsyn samt befintliga auktorisationer i unionen enligt förordning (EU) 2023/1114.
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2025.
Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Förordning (EU) 2024/1623
6.Vid beräkningen av kapitalbaskraven för kryptotillgångsexponeringar får instituten inte tillämpa det avdrag som avses i artikel 36.1 b.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 502 Kapitalkravens cyklikalitet
Kommissionen ska, i samarbete med EBA, ESRB och medlemsstaterna och med beaktande av ECBs yttrande, regelbundet kontrollera om denna förordning i sin helhet tillsammans med direktiv 2013/36/EU väsentligt påverkar konjunkturcykeln och med stöd av denna granskning överväga om eventuella åtgärder för att komma till rätta med situationen är motiverade. EBA ska senast den 31 december 2013 rapportera till kommissionen om huruvida de metoder som instituten använder inom ramen för internmetoden bör konvergera för att skapa mer jämförbara kapitalkrav och minska de konjunkturförstärkande effekterna.
Med stöd av denna analys och med beaktande av ECBs yttrande ska kommissionen vartannat år upprätta en rapport som ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av lämpliga förslag. Bidrag från kredittagande och kreditgivande parter ska beaktas på ett rimligt sätt när rapporten utarbetas.
Senast den 31 december 2014 ska kommissionen se över och rapportera om tillämpningen av artikel 33.1 c och överlämna denna rapport till Europaparlamentet och rådet, om det är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.
Med tanke på det eventuella avskaffandet av artikel 33.1 c och dess eventuella tillämpning på unionsnivå ska man i samband med översynen särskilt säkerställa att det finns tillräckligt skydd för att säkra finansiell stabilitet i samtliga medlemsstater.
Artikel 503 Kapitalbaskrav för exponeringar i form av säkerställda obligationer
1.Kommissionen ska senast den 31 december 2014 efter samråd med EBA lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, tillsammans med lämpliga förslag, om huruvida de riskvikter som fastställs i artikel 129 och de kapitalbaskrav för specifik risk som anges i artikel 336.3 är ändamålsenliga för samtliga instrument som är kvalificerade för dessa behandlingar och om huruvida villkoren i artikel 129 är lämpliga.
2.Den rapport och de förslag som avses i punkt i ska gälla följande:
I vilken utsträckning de kapitalkrav i det nuvarande regelverket som är tillämpliga på säkerställda obligationer tillräckligt väl differentierar mellan variationer i kreditkvaliteten hos säkerställda obligationer och de säkerheter mot vilka de är säkrade, inbegripet omfattningen av variationerna mellan medlemsstaterna.
Insynen på marknaden för säkerställda obligationer och i vilken utsträckning denna underlättar investerares övergripande interna analys av kreditrisken hos säkerställda obligationer och de säkerheter mot vilka de är säkrade och separationen av tillgångarna vid emittentens insolvens; härvid ska beaktas de riskreducerande effekter som den underliggande strikta nationella rättsliga ramen i enlighet med artikel 129 i denna förordning och artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG har på en säkerställd obligations övergripande kreditkvalitet samt dess inverkan på den grad av insyn som investerarna behöver.
I vilken utsträckning ett kreditinstituts emission av säkerställda obligationer inverkar på den kreditrisk som det emitterande institutets övriga fordringsägare är exponerade mot.
3.Kommissionen ska senast den 31 december 2014 efter samråd med EBA lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om huruvida lån mot säkerhet i luftfartyg (panträtt i luftfartyg) och bostadslån som är säkrade genom en lånegaranti, men inte är säkrade genom en registrerad inteckning, under vissa omständigheter bör betraktas som godtagbara tillgångar i enlighet med artikel 129.
4.Kommissionen ska senast den 31 december 2016 se över om undantaget i artikel 496 är lämpligt och i förekommande fall om det är lämpligt att utvidga denna behandling till att omfatta alla andra former av säkerställda obligationer. Kommissionen får mot bakgrund av denna översyn vid behov anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att göra undantaget permanent eller lägga fram lagstiftningsförslag för att utvidga det till att omfatta andra former av säkerställda obligationer.
Artikel 504 Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer
Kommissionen ska senaste den 31 december 2016 efter samråd med EBA lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet tillsammans med eventuella lämpliga förslag om huruvida den behandling som anges i artikel 31 behöver ändras eller avskaffas.
Artikel 504a Innehav av kvalificerade skuldinstrument
Senast den 28 juni 2022 ska EBA rapportera till kommissionen om beloppen och fördelningen av innehav av kvalificerade skuldinstrument bland institut som identifierats som globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut och om potentiella hinder för resolution och spridningsrisken i samband med dessa innehav.
På grundval av EBAs rapport ska kommissionen senast den 28 juni 2023 rapportera till Europaparlamentet och rådet om den lämpliga behandlingen av sådana innehav, åtföljt av ett lagstiftningsförslag om så är lämpligt.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 505 Översyn av långsiktig finansiering
Senast den 31 december 2013 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av lämpliga förslag, om hur lämpliga kraven i denna förordning är med tanke på behovet av att säkerställa adekvata finansieringsnivåer för alla former av långsiktig finansiering för ekonomin, inklusive kritiska infrastrukturprojekt inom unionen på transport-, energi- och kommunikationsområdet.
Artikel 505 Översyn av jordbruksfinansiering
1.807EBA ska senast den 31 december 2030 utarbeta en rapport om hur kraven i denna förordning inverkar på jordbruksfinansiering, inbegripet följande:
Lämpligheten i en särskild riskvikt för kapitalbaskrav för kreditrisk som beräknas i enlighet med del tre avdelning II för exponeringar mot ett jordbruksföretag.
I tillämpliga fall, kriterier som är motiverade av tillsynsskäl för tillämpningen av en sådan särskild riskvikt, inbegripet jordbruksmetoder, samt inkludering av exponeringar i exponeringsklassen ’exponeringar mot företag’, ’exponeringar mot hushåll’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom’.
Anpassningen till från jord till bord-strategin enligt kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 med titeln Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem och respektive miljöpåverkan i den mening som avses i förordning (EU) 2020/852, särskilt till de indikatorer som samlas in i unionens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter, där resultaten för bidragen visas med avseende på
nettoutsläpp av växthusgaser per hektar,
användning av bekämpningsmedel och gödselmedel per hektar,
markens mineraleffektivitetskvoter, bland annat kol, ammoniak, fosfat och kväve per hektar,
bevattningseffektivitet,
en bekräftelse på positiv inverkan på de indikatorer som avses i leden i-iv i detta led med en sådan Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.808Med beaktande av den EBA-rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning för att mildra dess negativa inverkan på jordbruksfinansieringen.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.809EBA ska senast den 31 december 2027 också utarbeta en delrapport om hur kraven i denna förordning inverkar på jordbruksfinansiering.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 506 Kreditrisk – kreditförsäkring
EBA ska senast den 30 juni 2024, i nära samarbete med Eiopa, rapportera till kommissionen om godtagbarheten och användningen av kreditförsäkringar som en metod för kreditriskreducering, inbegripet
om lämpligheten i de tillhörande riskparametrar som avses i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4,
en analys av den effektiva och observerade risken i kreditriskexponeringar i fall där en kreditförsäkring godkänts som en metod för kreditriskreducering,
uppgifter om hur kapitalbaskravet i denna förordning överensstämmer med resultaten av analysen enligt leden a och b.
På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2024 lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av den behandling som ska tillämpas på kreditförsäkring enligt del tre avdelning II.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 506a Företag för kollektiva investeringar med en underliggande portfölj av statsobligationer från euroområdet
I nära samarbete med ESRB och EBA ska kommissionen senast den 31 december 2021 offentliggöra en rapport där den ska bedöma huruvida ändringar av ramverket för tillsyn behövs för att främja marknaden för, och bankernas köp av, exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar med en underliggande portfölj som uteslutande består av statsobligationer från medlemsstater som har euron som valuta, där den relativa vikten av varje medlemsstats statsobligationer i företaget för kollektiva investeringars totala portfölj är lika med den relativa vikten av varje medlemsstats bidrag till ECB:s kapital.
Förordning (EU) 2021/558
Artikel 506b Värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar
1.EBA ska övervaka tillämpningen av artikel 269a och utvärdera den regleringsmässiga behandlingen av det lagstadgade kapitalet för värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar med beaktande av situationen på marknaden för nödlidande exponeringar i allmänhet och situationen på marknaden för värdepapperisering av nödlidande exponeringar i synnerhet, och lämna en rapport om sina resultat till kommissionen senast den 10 oktober 2022.
Förordning (EU) 2021/558
2.Senast den 10 april 2023 ska kommissionen på grundval av rapporten som avses i punkt 1 i denna artikel lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av artikel 269a. Kommissionens rapport ska, när så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2021/558
Artikel 506c Kreditrisk – samband mellan minskningar av kärnprimärkapital och kreditriskparametrar810
EBA ska senast den 31 december 2026 rapportera till kommissionen om överensstämmelsen mellan den nuvarande mätningen av kreditrisk och de enskilda kreditriskparametrarna, om behandlingen av eventuella justeringar för beräkning av IRB-underskott eller IRB-överskott enligt artikel 159 och om dess överensstämmelse med fastställandet av exponeringsvärdet i enlighet med artikel 166 och med skattningen av LGD.
Denna rapport ska beakta den största möjliga ekonomiska förlust som härrör från en fallissemangshändelse samt dess uppnådda täckning i form av minskningar av kärnprimärkapitalet, med beaktande av eventuella bokföringsbaserade minskningar av kärnprimärkapitalet, inbegripet från förväntade kreditförluster eller justeringar av verkligt värde och eventuella rabatter på erhållna exponeringar och deras konsekvenser för lagstadgade avdrag.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 506d Tillsynsbehandling av värdepapperisering
1.811Senast den 31 december 2026 ska EBA, i nära samarbete med Esma, rapportera till kommissionen om tillsynsbehandlingen av värdepapperiseringstransaktioner, med åtskillnad mellan olika typer av värdepapperiseringar, inbegripet syntetiska värdepapperiseringar, mellan originatorer och investerare samt mellan STS-transaktioner och andra transaktioner.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
2.812EBA ska särskilt övervaka användningen av det övergångsarrangemang som avses i artikel 465.13 och bedöma i vilken utsträckning tillämpningen av golvet för riskvägda tillgångar på värdepapperiseringsexponeringar skulle påverka den kapitalminskning som uppnås av institut som är originatorer i transaktioner för vilka en betydande risköverföring har erkänts, minska riskkänsligheten i alltför hög grad och påverka den ekonomiska bärkraften för nya värdepapperiseringstransaktioner. I sådana fall av en minskning av riskkänsligheten får EBA överväga att föreslå en omkalibrering nedåt av icke-neutralitetsfaktorerna för transaktioner för vilka en betydande risköverföring har erkänts. EBA ska också bedöma lämpligheten i icke-neutralitetsfaktorerna enligt både SEC-SA och SEC-IRBA, med beaktande av utvecklingen över tid av värdepapperiseringstransaktionernas kreditresultat i unionen och minskade modell- och agentrisker inom ramverket för värdepapperisering.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
3.813På grundval av den rapport som avses i punkt 1 och med hänsyn till relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2027 lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 506e Beaktande av obetalt kreditriskskydd med tak eller golv
1.EBA ska senast den 10 juli 2026 lämna en rapport till kommissionen om följande:
De villkor som garantier med tak eller golv som fastställts för en exponeringsportfölj (portföljgarantier) måste uppfylla för att vara kvalificerade som en värdepapperisering.
Den regleringsmässiga behandling som enligt del tre avdelning II kapitel 4 ska tillämpas på portföljgarantier om dessa inte är kvalificerade som värdepapperisering.
Tillämpningen av de krav för portföljgarantier som anges i del tre avdelning II kapitel 5 i denna förordning och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 om dessa garantier är kvalificerade som en värdepapperisering.
Tillämpningen av artikel 234 på enstaka garantier som leder till uppdelning på trancher.
Förordning (EU) 2024/1623
2.I den rapport som avses i punkt 1 ska EBA särskilt bedöma följande:
När det gäller punkt 1 a, de villkor enligt vilka portföljgarantier ger upphov till risköverföring i trancher.
När det gäller punkt 1 b:
De relevanta godtagbarhetskriterierna för portföljgarantier enligt del tre avdelning II kapitel 4.
Tillämpningen av de krav som anges i del tre avdelning II kapitel 4.
När det gäller punkt 1 d, tillämpningen av de krav som anges i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 och i del tre avdelning II kapitel 5 i den här förordningen.
På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2027 lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 506f Tillsynsbehandling av transaktioner för värdepappersfinansiering
Senast den 10 juli 2026 ska EBA rapportera till kommissionen om effekterna av de nya ramarna för transaktioner för värdepappersfinansiering avseende kapitalbaskrav för motsvarande transaktioner för värdepappersfinansiering, som till sin karaktär är en mycket kortvarig verksamhet, med särskild inriktning på dess eventuella inverkan på marknaderna för statspapper i fråga om kapacitet som marknadsgarant och kostnader.
EBA ska bedöma huruvida en omkalibrering av de berörda riskvikterna i schablonmetoden är lämplig, med hänsyn till de risker som är förenade med kortfristiga löptider, särskilt för återstående löptider på mindre än ett år.
På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 31 december 2027 lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 507 Stora exponeringar
1.EBA ska övervaka tillämpningen av undantagen i artikel 390.6 b, artikel 400.1 f–m och artikel 400.2 a, c–g, i, j och k och senast den 28 juni 2021 lämna in en rapport till kommissionen med en bedömning av vilken kvantitativ påverkan ett upphävande eller en begränsning av dessa undantag skulle ha. Rapporten ska för vart och ett av undantagen i dessa artiklar särskilt bedöma
antalet stora exponeringar i varje medlemsstat som omfattas av undantaget,
antalet institut i varje medlemsstat som använder undantaget,
det aggregerade exponeringsbelopp som undantas i varje medlemsstat.
Förordning (EU) 2019/876
2.Senast den 31 december 2023 ska kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av de undantag som avses i artiklarna 390.4 och 401.2 beträffande metoderna för beräkning av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, och i synnerhet behovet av att beakta ändringar av internationella standarder där metoderna för denna beräkning fastställs.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 508 Tillämpningsnivå
1.Senast den 31 december 2014 ska kommissionen göra en översyn och utarbeta en rapport om tillämpningen av del ett avdelning II och artikel 113.6 och 113.7 och lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet, om det är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.
2.har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
3.har upphävts genom förordning (EU) 2019/2033.
Artikel 509 Likviditetskrav
1.EBA ska övervaka och utvärdera de rapporter som lämnas i enlighet med artikel 403.1, för olika valutor och olika affärsmodeller. EBA ska efter att ha samrått med ESRB, icke-finansiella slutanvändare, banksektorn, behöriga myndigheter och ESCBs centralbanker årligen och första gången senast den 31 december 2013 rapportera till kommissionen om huruvida en specifikation av det allmänna likviditetstäckningsbehovet i del sex, baserad på de poster som ska rapporteras i enlighet med del sex avdelning II och bilaga III, antingen enskilt eller sammantaget, sannolikt skulle få en väsentligt negativ inverkan på verksamheten och riskprofilen för institut som är etablerade i unionen eller finansmarknadernas stabilitet och ett ordnat sätt att fungera eller ekonomin och en stabil tillgång till bankutlåning, med särskild inriktning på utlåning till små och medelstora företag och handelsfinansiering, inbegripet utlåning inom ramen för offentliga exportkreditförsäkringssystem.
Den rapport som avses i första stycket ska vederbörligen beakta marknaderna och den internationella utvecklingen av lagstiftningen samt interaktionen mellan likviditetstäckningskravet och andra tillsynskrav enligt denna förordning, såsom riskkapitalbasgraden enligt artikel 92 och bruttosoliditetsgraden.
Europaparlamentet och rådet ska få tillfälle att framföra sina synpunkter på den rapport som avses i första stycket.
2.I den rapport som avses i punkt 1 ska EBA särskilt bedöma lämpligheten av följande:
Tillhandahållande av mekanismer för att begränsa värdet på likviditetsinflöden, särskilt för att fastställa ett maximalt likviditetsinflöde och villkoren för dess tillämpning, med beaktande av olika affärsmodeller, inbegripet ”pass through”finansiering, factoring, leasing, säkerställda obligationer, panträtter, emittering av säkerställda obligationer, och i vilken utsträckning som detta maximala likviditetsinflöde bör ändras eller avskaffas för att ta hänsyn till särdragen hos specialiserad finansiering.
Kalibrering av inflöden och utflöden i enlighet med avdelning II del sex, i synnerhet artikel 422.7 och 425.2.
Tillhandahållande av mekanismer för att begränsa möjligheten att täcka likviditetsbehoven med vissa kategorier av likvida tillgångar, i synnerhet bedöma den lämpliga minimi procentandelen för de likvida tillgångar som avses i artikel 416.1 a, b och c i förhållande till de totala likvida tillgångarna, pröva en tröskel på 60 % och beakta internationell utveckling av lagstiftningen. Fordringar som förfaller eller som är uppsägningsbara inom 30 kalenderdagar ska inte inräknas i denna gräns, såvida inte dessa tillgångar har anskaffats mot säkerhet som också är kvalificerad enligt artikel 416.1 a, b och c.
Tillhandahållande av specifika lägre likviditetsutflödes- och/ eller högre likviditetsinflödesnivåer för koncerninterna flöden; rapporten ska specificera enligt vilka villkor det av tillsynsskäl skulle vara motiverat med sådana specifika in- och utflödesnivåer och översiktligt ange en metod som använder objektiva kriterier och parametrar för att fastställa specifika in- och utflödesnivåer mellan institutet och motparten i de fall då de inte är etablerade i samma medlemsstat.
Kalibrering av den utnyttjandesgrad (draw-down rate) som är tillämplig på outnyttjade beviljade kredit- och likviditetsfaciliteter som omfattas av artikel 424.3 och 424.5. EBA ska framför allt pröva en utnyttjandegrad på 100 %.
Definition av inlåning från allmänheten enligt artikel 411.2, i synnerhet det lämpliga i att införa en tröskel för fysiska personers insättningar.
Behovet av att införa en ny kategori för inlåning från allmänheten med ett lägre utflöde, mot bakgrund av de särdrag hos sådan inlåning som skulle kunna motivera en lägre utflödesgrad och med beaktande av den internationella utvecklingen.
Undantag från krav på sammansättningen av de likvida tillgångar som instituten kommer att vara skyldiga att inneha, när institutens sammanlagda motiverade behov av likvida tillgångar i en viss valuta överskrider tillgängligheten till dessa likvida tillgångar samt de villkor som dessa undantag bör vara föremål för.
Definition av finansiella produkter som överensstämmer med sharialagstiftning som ett alternativ till tillgångar som kvalificerar som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416, för användning av banker som uppfyller kraven i sharialagstiftning.
Definition av stressituationer, inklusive principer för användning av reserven av likvida tillgångar, och fastställa de nödvändiga tillsynsåtgärder enligt vilka instituten skulle kunna använda sina likvida tillgångar för att möta likviditetsutflöden samt ange hur bristande efterlevnad ska hanteras.
Definition av ett etablerad operativ relation när det gäller icke-finansiella kunder enligt artikel 422.3 c.
Kalibrering av den utflödesgrad som är tillämplig på motsvarande bank- eller prime brokerage-tjänster enligt artikel 422.4 första stycket.
Mekanismer för fortsatt tillämpning av äldre regler på av staten garanterade obligationer vilka som en del av de statliga stödåtgärderna gavs ut till kreditinstitut med unionsgodkännande av statligt stöd, såsom obligationer utgivna av National Asset Management Agency (NAMA) i Irland och av det spanska kapitalförvaltningsbolaget, i syfte att flytta problemtillgångar från kreditinstitutens balansräkningar, som tillgångar av extremt hög likviditets- och kreditkvalitet åtminstone fram till och med december 2023.
3.EBA ska efter samråd med ESMA och ECB senast den 31 december 2013 rapportera till kommissionen om lämpliga enhetliga definitioner av hög och extremt hög likviditets- och kreditkvalitet i överlåtbara tillgångar i enlighet med artikel 416 och lämpliga värderingsavdrag för tillgångar som kan klassificeras som likvida tillgångar i enlighet med artikel 416, med undantag av tillgångar enligt artikel 416.1 a, b och c.
Europaparlamentet och rådet ska få tillfälle att framföra sina synpunkter på rapporten.
Den rapport som avses i första stycket ska också beakta
andra kategorier tillgångar, i synnerhet värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet (RMBS) av hög likviditets- och kreditkvalitet,
andra kategorier av värdepapper och lån som är godtagbara för centralbanker, till exempel lokala statsobligationer och företagscertifikat, och
andra tillgångar som inte är godtagbara för centralbanker men som är omsättningsbara, till exempel aktier som är noterade på en erkänd börs, guld, aktieinstrument kopplade till större index, garanterade obligationer, säkerställda obligationer, företagsobligationer och fonder baserade på dessa tillgångar.
4.I den rapport som avses i punkt 3 ska det beaktas om och i så fall i vilken omfattning standbykreditmöjligheter enligt artikel 416.1 e bör betraktas som likvid tillgång mot bakgrund av den internationella utvecklingen och med beaktande av europeiska särdrag, inklusive unionens monetära politik.
EBA ska i synnerhet undersöka om följande kriterier är ändamålsenliga och vilka nivåer som är lämpliga för dessa definitioner:
Minsta handelsvolym för tillgångarna.
Minsta utestående volym för tillgångarna.
Krav på transparent prissättning och information efter handel.
Kreditkvalitetsstegen som avses i del tre avdelning II kapitel 2.
Dokumenterad historisk prisstabilitet.
Genomsnittlig handelsvolym och genomsnittlig storlek på affärerna.
Största skillnad mellan köp- och säljkurs.
Återstående löptid.
Minsta omsättningskvot.
5.Senast den 31 januari 2014 ska EBA dessutom rapportera om
enhetliga definitioner av hög och mycket hög likviditet och kreditkvalitet,
de möjliga oavsedda konsekvenserna av definitionen av likvida tillgångar på den monetära politiken och i vilken omfattning,
en förteckning över likvida tillgångar som är fristående från förteckningen över av centralbanken godtagbara tillgångar kan ge institut incitament att ta med tillgångar som inte omfattas av definitionen av likvida tillgångar vid refinansieringstransaktioner,
en reglering av likviditeten kan avskräcka institut från att låna ut eller låna på den osäkrade penningmarknaden och detta leda till ett ifrågasättande av inriktningen på Eonia i genomförandet av den monetära politiken,
införandet av likviditetstäckningskravet kan göra det svårare för centralbankerna att säkerställa prisstabilitet genom att använda befintliga ramar och instrument för den monetära politiken, och
de operativa kraven för innehav av likvida tillgångar i enlighet med artikel 417 b–f i enlighet med utvecklingen av internationell lagstiftning.
Artikel 510 Krav på stabil nettofinansiering
1.EBA ska senast den 31 december 2015 med utgångspunkt i de poster som ska rapporteras i enlighet med del sex avdelning III rapportera till kommissionen om huruvida och på vilket sätt det vore lämpligt att se till att institut använder stabila finansieringskällor, inbegripet en bedömning av inverkan på verksamheten inom och riskprofilen för institut som är etablerade i unionen eller på finansmarknader eller ekonomin och bankernas utlåning, särskilt i fråga om utlåning till små och medelstora företag och finansiering av handel, inbegripet utlåning inom ramen för offentliga exportkreditförsäkringssystem och ”pass through”-finansieringsmodeller, inklusive kompletterande hypotekslånefinansiering. EBA ska framför allt analysera den inverkan som stabila finansieringskällor har på olika bankmodellers refinansieringsstrukturer i unionen.
2.EBA ska senast den 31 december 2015 med utgångspunkt i de poster som ska rapporteras i enlighet med del sex avdelning III och i det enhetliga rapporteringsformat som avses i artikel 415.3 och efter att ha samrått med ESRB också rapportera till kommissionen om metoder för fastställande av det belopp för stabil finansiering som instituten har tillgång till och behöver och om lämpliga enhetliga definitioner för beräkning av ett sådant krav på stabil nettofinansiering, med särskild inriktning på
de kategorier och viktningar som tillämpas på källorna till stabil finansiering i artikel 427.1,
de kategorier och viktningar som tillämpas vid fastställande av kravet på stabil finansiering i artikel 428.1,
metoder som ska tillhandahålla positiva och negativa incitament för att uppmuntra till stabilare långsiktigare finansiering av instituts tillgångar, affärsverksamhet, investeringar och finansiering,
behovet av att utarbeta olika metoder för olika typer av institut.
3.Kommissionen ska senast den 31 december 2016 med beaktande av de rapporter som avses i punkt 2 och 3 och med fullt beaktande av banksektorns mångfald i unionen om lämpligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om hur det ska säkerställas att instituten använder stabila finansieringskällor.
4.EBA ska övervaka det belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som hänger samman med de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat under den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansieringskvoten, i synnerhet den framtida finansieringsrisken för dessa derivatkontrakt enligt artiklarna 428s.2 och 428at.2, och senast den 28 juni 2024 lämna in en rapport till kommissionen om möjligheten att anta en högre faktor för beräkning av stabil finansiering eller ett mer riskkänsligt mått. I den rapporten ska åtminstone följande bedömas:
Möjligheten att skilja mellan derivatkontrakt med respektive utan ställda marginalsäkerheter.
Möjligheten att upphäva, höja eller ersätta kravet i artiklarna 428s.2 och 428at.2.
Möjligheten att på ett mer övergripande sätt ändra behandlingen av derivatkontrakt vid beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten, enligt artiklarna 428d, 428k.4 och 428s.2, artikel 428ag a och b, artiklarna 428ah.2, 428al.4 och 428at.2 och artikel 428ay a och b för att bättre fånga upp den finansieringsrisk som är förbunden med dessa kontrakt under den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv.
De föreslagna ändringarnas påverkan på beloppet av stabil finansiering som krävs för institutens derivatkontrakt.
Förordning (EU) 2019/876
5.Om internationella standarder påverkar behandlingen av derivatkontrakt i bilaga II och kreditderivat för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten ska kommissionen, vid behov och med beaktande av den rapport som avses i punkt 4, ändringarna av internationella standarder samt mångfalden inom banksektorn i unionen, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om hur behandlingen av bestämmelserna om derivatkontrakt i bilaga II och kreditderivat för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex avdelning IV kan ändras för att bättre beakta de finansieringsrisker som är kopplade till de transaktionerna.
Förordning (EU) 2019/876
6.EBA ska övervaka vilket belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som är kopplad till transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet de tillgångar som mottagits eller givits i dessa transaktioner, och till transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder, och senast den 28 juni 2023 lämna in en rapport till kommissionen om hur lämplig denna behandling är. I den rapporten ska åtminstone följande bedömas:
möjligheten att tillämpa högre eller lägre stabila nettofinansieringsfaktorer på transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder och på transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid kortare än sex månader med finansiella kunder, för att bättre ta hänsyn till deras finansieringsrisk under den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv och till potentiella spridningseffekter mellan finansiella kunder,
möjligheten att tillämpa behandlingen i artikel 428r.1 g på transaktioner för värdepappersfinansiering för vilka säkerhet ställts i form av andra typer av tillgångar,
möjligheten att tillämpa stabila finansieringsfaktorer på poster utanför balansräkningen som används i transaktioner för värdepappersfinansiering som ett alternativ till behandlingen i artikel 428p.5,
) lämpligheten i den asymmetriska behandlingen mellan skulder med en återstående löptid på mindre än sex månader där långivarna är finansiella kunder, som omfattas av en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % i enlighet med artikel 428k.3 c, och tillgångar som uppstår från transaktioner med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder som omfattas av ett krav på en faktor för stabil finansiering på 0 %, 5 % eller 10 % i enlighet med artiklarna 428r.1 g, 428s.1 c och 428v b,
den effekt som införandet av högre eller lägre faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering för transaktioner för värdepappersfinansiering, i synnerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder, har på marknadslikviditeten för de tillgångar som erhållits som säkerhet i de transaktionerna, särskilt för stats- och företagsobligationer,
den effekt som de föreslagna ändringarna har på det stabila finansieringsbelopp som krävs för dessa instituts transaktioner, särskilt för transaktioner för värdepappersfinansiering med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder där statsobligationer erhålls som säkerhet i de transaktionerna.
Förordning (EU) 2019/876
7.Senast den 28 juni 2024 ska kommissionen, vid behov och med beaktande av den rapport som avses i punkt 6, eventuella internationella standarder och mångfalden inom banksektorn i unionen, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om hur en ändring kan göras av bestämmelserna om behandlingen av transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet de tillgångar som mottagits eller givits i de transaktionerna, samt av behandlingen av transaktioner utan säkerhet med en kortare löptid än sex månader med finansiella kunder, för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex avdelning IV, om den anser detta lämpligt med tanke på effekten av befintlig behandling av institutens stabila nettofinansieringskvot och för att bättre ta hänsyn till finansieringsrisken i de transaktionerna.
Förordning (EU) 2019/876
8.Senast den 28 juni 2025 ska de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som tillämpas på de transaktioner som avses i artiklarna 428r.1 g, 428s.1 b och 428v a höjas från 0 % till 10 %, från 5 % till 15 % respektive från 10 % till 15 % såvida inte annat anges i en lagstiftningsakt som antagits på grundval av ett förslag från kommissionen i enlighet med punkt 7 i den här artikeln.
Förordning (EU) 2019/876
9.EBA ska övervaka det belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som hänger samman med instituts innehav av värdepapper för att säkra derivatkontrakt. EBA ska rapportera om behandlingens lämplighet senast den 28 juni 2023. I den rapporten ska åtminstone följande bedömas:
Behandlingens eventuella inverkan på investerarnas förmåga att åstadkomma exponering mot tillgångar och behandlingens inverkan på kredittillgången i kapitalmarknadsunionen.
Möjligheten att tillämpa justerade krav avseende stabil finansiering på värdepapper som innehas för att säkra derivat som antingen helt eller delvis finansieras genom initial marginalsäkerhet.
Möjligheten att tillämpa justerade krav avseende stabil finansiering på värdepapper som innehas för att säkra derivat som inte finansieras genom initial marginalsäkerhet.
Förordning (EU) 2019/876
10.Senast den 28 juni 2023 eller ett år efter en överenskommelse om internationella standarder som utarbetats av BCBS, beroende på vilket som infaller först, ska kommissionen, om så är lämpligt och med beaktande av den rapport som avses i punkt 9, eventuella internationella standarder som utarbetats av BCBS, mångfalden inom unionens banksektor och kapitalmarknadsunionens syften, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om hur man skulle kunna ändra bestämmelserna om behandlingen av institutens innehav av värdepapper för att säkra derivatkontrakt för beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex avdelning IV, om den anser detta lämpligt med tanke på den befintliga behandlingens inverkan på institutens stabila nettofinansieringskvot och för att ta bättre hänsyn till den finansieringsrisk som hänger samman med dessa transaktioner.
Förordning (EU) 2019/876
11.EBA ska bedöma huruvida det skulle vara motiverat att sänka faktorn för beräkning av kravet på stabil finansiering för tillgångar som används för att tillhandahålla clearing- och avvecklingstjänster för ädelmetaller såsom guld, silver, platina och palladium eller tillgångar som används för att tillhandahålla finansieringstransaktioner för ädelmetaller såsom guld, silver, platina och palladium med en löptid på 180 dagar eller mindre. EBA ska överlämna sin rapport till kommissionen senast den 28 juni 2021.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 511 Bruttosoliditet
1.Kommissionen ska senast den 31 december 2020 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om huruvida
det är lämpligt att införa ett påslag på bruttosoliditetskravet för andra systemviktiga institut, och
definitionen och beräkningen av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4, inbegripet behandlingen av centralbanksreserver, är lämplig.
Förordning (EU) 2019/876
2.För den rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen beakta den internationella utvecklingen och internationellt överenskomna standarder. Den rapporten ska om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 512 Exponering för överförd kreditrisk
Kommissionen ska senast den 31 december 2014 rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen och effektiviteten av bestämmelserna i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 mot bakgrund av utvecklingen på den internationella marknaden.
Förordning (EU) 2017/2401
Artikel 513 Makrotillsynsregler
1.Senast den 30 juni 2022 och vart femte år därefter ska kommissionen, efter att ha samrått med ESRB och EBA, se över huruvida makrotillsynsreglerna i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU är tillräckliga för att minska systemrisker i sektorer, regioner och medlemsstater och bland annat bedöma
huruvida de nuvarande verktygen för makrotillsyn i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU är verksamma, effektiva och genomblickbara,
huruvida täckningen och de tänkbara graderna av överlappning mellan de olika verktygen för makrotillsyn mot liknande risker i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU är adekvata och vid behov föreslå nya makrotillsynsregler,
hhur internationellt överenskomna standarder för systemviktiga institut samspelar med bestämmelserna i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, och vid behov föreslå nya regler, med beaktande av dessa internationellt överenskomna standarder,
huruvida andra typer av instrument, såsom låntagarbaserade instrument, bör läggas till de verktyg för makrotillsyn som föreskrivs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU för att komplettera kapitalbaserade instrument och möjliggöra harmoniserad användning av instrumenten på den inre marknaden, med beaktande av huruvida harmoniserade definitioner av dessa instrument samt rapportering av respektive data på unionsnivå ska vara en förutsättning för införandet av sådana instrument,
huruvida det krav på bruttosoliditetsbuffert som avses i artikel 92.1a bör utvidgas till systemviktiga institut som inte är globala systemviktiga institut, huruvida dess kalibrering bör skilja sig från kalibreringen för globala systemviktiga institut samt huruvida dess kalibrering bör vara beroende av institutets systemvikt,
huruvida de nuvarande frivilliga ömsesidiga makrotillsynsåtgärderna bör omvandlas till obligatorisk ömsesidighet och huruvida den nuvarande ESRB-ramen för frivillig ömsesidighet är en lämplig grund för detta,
hur behöriga makrotillsynsmyndigheter inom unionen och på nationell nivå kan förses med verktyg för att hantera nya systemrisker som uppstår från exponering av kreditinstitut utanför banksektorn, framför allt på derivat- och värdepappersfinansieringsmarknaderna och inom kapitalförvaltnings- och försäkringssektorn.
Förordning (EU) 2019/876
2.Kommissionen ska senast den 31 december 2022 och vart femte år därefter, på grundval av samråd med ESRB och EBA, rapportera till Europaparlamentet och rådet om den bedömning som avses i punkt 1 och vid behov överlämna ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 514 Metod för beräkningen av exponeringsvärdet för derivattransaktioner
1.EBA ska senast den 28 juni 2023 rapportera till kommissionen om inverkan och den relativa kalibreringen av de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5 för beräkning av exponeringsvärdena för derivattransaktioner.
Förordning (EU) 2019/876
2.På grundval av den EBA-rapport som avses i punkt 1 och med vederbörlig hänsyn till genomförandet i tredjeländer av de internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 515 Övervakning och utvärdering
1.EBA ska senast den 28 juni 2014 tillsammans med Esma lägga fram en rapport om hur denna förordning fungerar tillsammans med tillhörande skyldigheter enligt förordning (EU) nr 648/2012, i synnerhet vad gäller institut som driver en central motpart, i syfte att undvika dubbla krav för derivattransaktioner och därigenom undvika ökad regleringsrisk och ökade kostnader för behöriga myndigheters övervakning.
2.EBA ska övervaka och utvärdera tillämpningen av bestämmelserna om kapitalbaskraven för exponeringar mot en central motpart i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 9. EBA ska senast den 1 januari 2015 rapportera till kommissionen om dessa bestämmelsers inverkan och effektivitet.
3.Kommissionen ska senast 31 december 2016 se över och lämna en rapport om hur förenlig denna förordning är med bestämmelserna inom samma område i förordning (EU) nr 648/2012, kapitalbaskravet i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 9 och överlämna denna rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.
Artikel 516 Långsiktig finansiering
Kommissionen ska senast den 31 december 2015 rapportera om denna förordnings inverkan när det gäller att stimulera långsiktiga investeringar i tillväxtfrämjande infrastruktur.
Artikel 517 Definition av godtagbart kapital
Kommissionen ska senast 31 december 2014 granska och rapportera om huruvida den definition av godtagbart kapital som tillämpas i del två avdelning III och del fyra är ändamålsenlig och överlämna sin rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.
Artikel 518 Översyn av kapitalinstrument som får skrivas ned eller konverteras vid den tidpunkt då ett institut inte längre är livskraftigt
Senast den 31 december 2015 ska kommissionen se över och rapportera om hurvida denna förordning bör innehålla ett krav om nedskrivning av primärkapital- och supplementärkapitaltillskott i de fall då det fastslagits att ett institut inte längre är livskraftigt. Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet, om lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.
Artikel 518a Översyn av korsvisa fallissemangsklausuler
Senast den 28 juni 2022 ska kommissionen se över och bedöma huruvida det är lämpligt att kvalificerade skulder kan skrivas ned utan att korsvisa fallissemangsklausuler i andra kontrakt utlöses, i syfte att i största möjliga utsträckning effektivisera skuldnedskrivningsverktyget och bedöma huruvida en bestämmelse som utesluter korsvisa fallissemangsklausuler som avser kvalificerade skulder bör ingå i de villkor eller kontrakt som reglerar andra skulder. Översynen och bedömningen ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 518b Rapport om överskridanden och tillsynsbefogenheter för utdelningsrestriktioner
Senast den 31 december 2021 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om huruvida exceptionella omständigheter som framkallar allvarliga ekonomiska störningar av de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet motiverar att
de behöriga myndigheterna under sådana perioder tillåts att från institutens interna modeller för marknadsrisk undanta överskridanden som inte är ett resultat av brister i dessa modeller,
de behöriga myndigheterna under sådana perioder beviljas ytterligare bindande befogenheter att föreskriva restriktioner avseende utdelningar från institut.
Kommissionen ska vid behov överväga ytterligare åtgärder.
Förordning (EU) 2020/873
Artikel 518c Översyn av ramverket för tillsynskrav
Senast den 31 december 2028 ska kommissionen, i nära samarbete med EBA och ECB, bedöma den övergripande situationen för banksystemet på den inre marknaden och rapportera till Europaparlamentet och rådet om lämpligheten i unionens regelverk och tillsynsramverk för bankverksamhet.
Denna rapport ska innehålla en inventering av de reformer av banksektorn som ägde rum efter den stora finanskrisen och en bedömning av huruvida dessa säkerställer en tillräcklig insättningsgaranti och skyddar den finansiella stabiliteten på medlemsstats-, bankunions- och unionsnivå.
Denna rapport ska också beakta alla dimensioner av bankunionen samt genomförandet av golvet för riskvägda tillgångar som en del av kapital- och likviditetskraven mer allmänt. I detta avseende ska kommissionen vederbörligen beakta motsvarande uttalanden och slutsatser om bankunionen från både Europaparlamentet och Europeiska rådet.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 519 Avdrag av förmånsbestämda pensionsplaner från kärnprimärkapitalposter
EBA ska senast den 30 juni 2014 utarbeta en rapport om huruvida den reviderade IAS 19, tillsammans med avdraget av nettopensionstillgångar enligt artikel 36.1 e och förändringar i nettopensionsskulderna leder till otillbörlig volatilitet i institutens kapitalbas.
Kommissionen ska med beaktande av EBAs rapport senast den 31 december 2014 utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet i det ärende som avses i första stycket, om lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag om införande av en justering av förmånsbestämda nettopensionsfondstillgångar eller nettopensionsskulder för beräkning av kapitalbasen.
Artikel 519a Rapportering och översyn
Kommissionen ska senast den 1 januari 2022 rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 mot bakgrund av utvecklingen på värdepapperiseringsmarknaderna, inklusive ur ett makrotillsynsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Denna rapport ska om lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag och ska i synnerhet utvärdera följande:
Den inverkan rangordningen av metoder enligt artikel 254 och beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för värdepapperiseringspositioner enligt artiklarna 258–266 har på institutens utgivnings- och investeringsverksamhet på unionens värdepapperiseringsmarknader.
Effekterna på unionens och medlemsstaternas finansiella stabilitet, med särskild uppmärksamhet på potentiell spekulation på fastighetsmarknaden och ökad sammanlänkning mellan finansiella institut.
Vilka åtgärder som skulle vara befogade för att minska och motverka värdepapperiseringens eventuella negativa effekter på den finansiella stabiliteten, samtidigt som dess positiva effekter för finansiering bevaras, däribland det eventuella införandet av en högsta gräns för exponering mot värdepapperiseringar.
Effekterna på finansiella instituts förmåga att tillhandahålla en hållbar och stabil finansieringskanal för den reala ekonomin, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag.
Hur miljöhållbarhetskriterier skulle kunna integreras i ramverket för värdepapperisering, även för exponeringar mot värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar.
Rapporten ska också beakta den rättsliga utvecklingen i internationella forum, särskilt vad beträffar internationella standarder för värdepapperisering.
Förordning (EU) 2021/558
Artikel 519b Kapitalbaskrav för marknadsrisk
1.Senast den 30 september 2019 ska EBA lämna en rapport om hur internationella standarder för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk påverkar instituten i unionen.
Förordning (EU) 2019/876
2.Senast den 30 juni 2020 ska kommissionen, med beaktande av resultaten av den rapport som avses i punkt 1 och de internationella standarder och metoder som beskrivs i del tre, avdelning IV, kapitel 1a och 1b, till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport och ett lagförslag, om så är lämpligt, om hur man internationella standarder om lämpliga kapitalbaskrav för marknadsrisk ska genomföras.
Förordning (EU) 2019/876
Artikel 519d Ramverk för minsta värderingsavdrag för transaktioner för värdepappersfinansiering
1.EBA ska i nära samarbete med Esma och senast den 10 januari 2027 rapportera till kommissionen om lämpligheten i att i unionsrätten införa ett ramverk för minsta värderingsavdrag för transaktioner för värdepappersfinansiering i syfte att hantera den potentiella ökningen av skuldsättningen utanför banksektorn.
Förordning (EU) 2024/1623
2.I den rapport som avses i punkt 1 ska samtliga följande aspekter beaktas:
Graden av skuldsättning utanför banksystemet i unionen och den utsträckning i vilken ramen för minsta värderingsavdrag skulle kunna minska denna skuldsättning om den blir alltför hög.
Väsentligheten i de transaktioner för värdepappersfinansiering som innehas av institut i unionen som omfattas av ramverket för minsta värderingsavdrag, inbegripet uppdelningen av de transaktioner för värdepappersfinansiering som inte respekterar golven för minsta värderingsavdrag.
Den skattade effekten av ramverket för minsta värderingsavdrag för institut i unionen enligt de två genomförandemetoder som rekommenderas av rådet för finansiell stabilitet, nämligen en marknadsreglering eller ett strängare kapitalbaskrav enligt denna förordning, i ett scenario i vilket instituten i unionen inte skulle justera värderingsavdrag för sina transaktioner för värdepappersfinansiering för att respektera golven för minsta värderingsavdrag och den skattade effekten av ramen för minsta värderingsavdrag enligt ett alternativt scenario i vilket instituten i unionen skulle justera dessa värderingsavdrag för att respektera golven för minsta värderingsavdrag.
De viktigaste faktorerna bakom dessa skattade effekter samt de potentiella oavsiktliga effekterna av införandet av ett ramverk för minsta värderingsavdrag på hur marknaderna för transaktioner för värdepappersfinansiering fungerar i unionen.
Den genomförandestrategi som skulle vara mest ändamålsenlig för att uppnå de lagstadgade målen för ramverket för minsta värderingsavdrag mot bakgrund av de överväganden som avses i leden a–d och med beaktande av målet om lika villkor inom hela finanssektorn i unionen.
Förordning (EU) 2024/1623
3.På grundval av den rapport som avses i punkt 1 och med vederbörlig hänsyn till rekommendationen från rådet för finansiell stabilitet om att införa ett ramverk för minsta värderingsavdrag för transaktioner för värdepappersfinansiering samt relaterade internationellt överenskomna standarder som utarbetats av Baselkommittén för banktillsyn ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 10 januari 2028 lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 519e Operativ risk
EBA ska senast den 10 januari 2028 rapportera till kommissionen om följande:
Användning av försäkring i samband med beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk.
Huruvida erkännandet av återvinningar genom försäkringar kan leda till tillsynsarbitrage genom att den årliga förlusten till följd av operativa risker minskas utan en motsvarande minskning av den faktiska exponeringen för operativa förluster.
Huruvida beaktandet av återvinningar genom försäkringar har en annan inverkan på den lämpliga täckningen av återkommande förluster och potentiella svansförluster.
Tillgången till och kvaliteten på de data som instituten använder vid beräkningen av sina kapitalbaskrav för operativ risk.
På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, senast den 10 januari 2029 lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Förordning (EU) 2024/1623
Artikel 519f Proportionalitet
EBA ska utarbeta en rapport med en bedömning av den övergripande tillsynsramen för små och icke-komplexa institut och särskilt
bedöma dessa krav även med avseende på bankgrupper och särskilda affärsmodeller,
ta hänsyn till små och icke-komplexa instituts betydelse på institutsnivå och per region för att upprätthålla finansiell stabilitet och tillhandahållande av krediter i lokalsamhällen.
När EBA överväger alternativ för ändringar i tillsynsramen ska den utgå från den övergripande principen att eventuella förenklade krav ska vara mer försiktiga.
EBA ska lämna den rapporten till kommissionen senast den 31 december 2027.
Förordning (EU) 2024/1623
Avdelning IIa Genomförande av regler
Artikel 519c Verktyg för efterlevnad
1.EBA ska utveckla ett elektroniskt verktyg vars syfte ska vara att förenkla institutens efterlevnad av denna förordning och av direktiv 2013/36/EU samt av sådana tekniska standarder för tillsyn, tekniska standarder för genomförande, riktlinjer och mallar som antagits för genomförandet av denna förordning och det direktivet.
Förordning (EU) 2019/876
2.Det verktyg som avses i punkt 1 ska åtminstone göra det möjligt för instituten att
snabbt identifiera de bestämmelser som är relevanta för institutet med tanke på dess storlek och affärsmodell,
följa de ändringar som görs i lagstiftningsakter och i relaterade genomförandebestämmelser, riktlinjer och mallar.
Förordning (EU) 2019/876
Avdelning III Ändringar
Artikel 520 är en ändring av ett annat direktiv och återges ej här [red.anm.].
DEL ELVA Slutbestämmelser
Artikel 520a Tillämpning av kapitalbaskraven för marknadsrisk814
Fram till den 1 januari 2026 ska instituten fortsätta att tillämpa del tre avdelning IV och marknadsriskkraven i artiklarna 430, 430b, 445 och 455 i denna förordning i den lydelse som var i kraft den 8 juli 2024.
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/2795 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/2795
Artikel 521 Ikraftträdande och tillämpningsdatum
1.Denna förordning träder i kraft den 17 juli 2013.
2.Denna förordning ska gälla från och med den 1 januari 2014, med undantag för
artiklarna 8.3, 21 och 451.1, som ska gälla från och med den 1 januari 2015,
artikel 413.1, som ska gälla från och med den 1 januari 2016,
de bestämmelser i denna förordning enligt vilka Europeiska tillsynsmyndigheten måste överlämna förslag till tekniska standarder till kommissionen samt de bestämmelser i denna förordning enligt vilka kommissionen tilldelas befogenhet att anta delegerade akter eller genomförandeakter, som ska gälla från och med den 28 juni 2013.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för ändringsrättsakter
Förordning (EU) 2017/2401
Denna förordning träder i kraft den 17 januari 2018.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.
När det gäller värdepapperiseringar där värdepappren emitterats före den 1 januari 2019, ska instituten, till och med den 31 december 2019, fortsatt tillämpa bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 och artikel 337 i förordning (EU) nr 575/2013 i den version som är tillämplig den 31 december 2018.
När det gäller värdepapperiseringar som inte inbegriper emittering av värdepapper, ska vid tillämpningen av denna artikel hänvisningen till ”värdepapperiseringar där värdepappren emitterats” läsas som ”värdepapperiseringar där de ursprungliga värdepapperiseringspositionerna skapades”.
Förordning (EU) 2018/1889
Denna förordning träder i kraft den 8 december 2018.
Förordning (EU) 2019/630
Denna förordning träder i kraft den 26 april 2019.
Förordning (EU) 2019/876
- 1.
Denna förordning träder i kraft den 27 juni 2019.
- 2.
Denna förordning ska tillämpas från och med den 28 juni 2021, med de undantag som förtecknas i punkterna 3–8.
- 3.
[Punkt tre om tillämpningsområde, definitioner, kapitalbaskrav och kvalificerade skulder, värdepapperingseringsregler, riskvikter för multilaterala utvecklingsbanker, och internationella organisationer, rapporteringskrav för marknadsrisker, kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter, massiva försäljningar, undantag från rapportering sam verktyg för efterlevnad ska tillämpas från och med 27 juni 2019; red.anm.]
- 3a.
[Punkt 3a om behandling av vissa lån som beviljats av kreditinstitut till pensionärer eller anställda enligt artikel 123, justering för riskvägda icke-fallerade exponeringar mot små och medelstora företag som fastställs i artikel 501 och bestämmelserna om justeringar av kapitalbaskraven för kreditrisk för exponeringar mot enheter som driver eller finansierar fysiska strukturer eller faciliteter, system och nätverk som tillhandahåller eller stöder väsentliga offentliga tjänster som fastställs i artikel 501a ska tillämpas från och med den 27 juni 2020; [red.anm.]. Förordning (EU) 2020/873
- 4.
[Punkt fyra om konsoliderad tillsyn och förlust vid fallissemang ska tillämpas från och med den 28 december 2020; red.anm.]
- 5.
[Punkt fem om kapitalbaskrav för globalt systemviktiga institut ska tillämpas från och med den 1 januari 2023; red.anm.] Förordning (EU) 2020/873
- 6.
[Punkt sex om kapitalbaskrav för marknadsrisk ska tillämpas från och med den 28 juni 2023; red.anm.]
- 7.
[Punkt sju om undantag från avdrag för försiktigt värderade programvarutillgångar ska tillämpas från och med tolv månader efter den dag då de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 36.4 träder i kraft; red.anm.] Förordning (EU) 2020/873
- 8.
[Punkt åtta om undantag från avdrag för kapitalandelar har inarbetats i förordningen och ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2019; red.anm.]
Förordning (EU) 2019/2033
Denna förordning ska tillämpas från och med den 26 juni 2021.
Förordning (EU) 2019/2160
Denna förordning ska tillämpas från och med den 8 juli 2022.
Förordning (EU) 2020/873
Denna förordning ska tillämpas från och med den 27 juni 2020.
Ändringarna av artikel 429a ska tillämpas från och med den 28 juni 2021.
Förordning (EU) 2021/424
Denna förordning ska tillämpas från och med den 30 september 2021.
Förordning (EU) 2021/558
Denna förordning träder i kraft den 9 april 2021.
Artiklarna 248.1, 248.4 och 256.6 ska tillämpas från och med den 10 april 2022.
Förordning (EU) 2021/1043
Denna förordning ska tillämpas från och med den 29 juni 2021.
Förordning (EU) 2022/2036
Denna förordning ska tillämpas från och med den 14 november 2022.
Artiklarna 49.2, 72e.5, 113.1, 151.1 och 429a.1 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Förordning (EU) 2023/2869
Denna förordning träder i kraft den 9 januari 2024.
Förordning (EU) 2024/1623
Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Följande artiklar i denna förordning ska emellertid tillämpas från och med den 9 juli 2024: 4.1 led 18, 4.5, 5, 5a, 10a, 18.10, 20.8, 34.4, 94.10, 104.9 104a.1, 104c.4, 111.8, 122a.4,123.1 tredje stycket, 124.11, 124.12, 124.14, 126a.3, 127.1, 127.2, 127.3, 127.4, 135.3, 143.5, 144.2, 147.11, 147.12, 150.2a, 157.6, 173.3, 178.7, 180.3, 181.4, 181.5, 182.5, 229.4, 279a.3, 314.9, 314.10, 315.3, 316.3, 317.9, 317.10, 320.3, 321.2, 323.2, 325.9, 325c.8, 325j.7, 325u.6 325u.7, 325az.9, 325bc.6, 325be.3, 325bf.10, 325bg.4, 382.6, 383a.4, 383a.5, 395.2a, 400.2, 430.1, 430.7, 434a, 434c, 449a.3, 451b, 458.6, 458.9,461a, 468.1, 468.2, 493.3, 495b.2, 495b.4, 495c.2, 500.1, 500.3, 500a.1, 500a.2, 501c.1, 501c.2, 501d, 506, 506e, 506f, 514.2, 518c, 519d, 519e, 519f.
Förordning (EU) 2024/2795
Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Bilaga I Klassificering av poster utanför balansräkningen
Högrisk:
Garantier knutna till kreditgivning (t.ex. garantier för betalning av kreditfaciliteter i tid.
Kreditderivat.
Egna accepter.
Endosserade växlar, för vilka inget annat institut eller värdepappersföretag bär växelansvar.
Transaktioner med regress (t.ex. factoring, fakturabelåningsfaciliteter).
Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.
Tillgångar som förvärvats genom rena terminskontrakt.
Avtalad utlåning på termin (forward deposits).
Obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper.
Sådana avtal om försäljning och återköp som avses i artikel 12.3 och 12.5 i direktiv 86/635/EEG.
Andra poster av högrisktyp.
Medelrisk:
Handelsfinansiering av poster utanför balansräkningen, dvs., remburser, öppnade eller bekräftade (se även ”medellågrisk”).
Andra poster utanför balansräkningen.
Sjöfartsgarantier, tull och skattegarantier.
Outnyttjade kreditmöjligheter (åtaganden att lämna kredit, att köpa värdepapper eller att utfärda garantier eller accepter) med en ursprunglig löptid på mer än ett år.
Note issuance facilities (NIF) och revolving underwriting facilities (RUF).
Andra poster av medelrisktyp, så som de meddelats till EBA.
Medel-lågrisk:
Handelsfinansiering av poster utanför balansräkningen:
Remburser för vilka levererade varor utgör säkerhet samt andra självlikviderande transaktioner.
Garanti- och ansvarsförbindelser (inbegripet anbuds- och fullgörandegarantier och associerade betalnings- och retentionsgarantier) samt garantiförbindelser som inte har karaktär av kreditsubstitut.
Oåterkalleliga kreditlöften som inte har karaktär av kreditsubstitut.
Andra poster utanför balansräkningen:
Outnyttjade kreditmöjligheter, vilka omfattar åtaganden att lämna kredit, att köpa värdepapper eller att utfärda garantier eller accepter, med en ursprunglig löptid på högst ett år, vilka inte kan återtas villkorslöst vid något tillfälle utan avisering eller som inte omfattas av effektiva bestämmelser om automatiskt återtagande, om låntagarens kreditvärdighet försämras.
Andra poster av medel- eller lågrisktyp så som de meddelats till EBA.
Lågrisk:
Outnyttjade kreditmöjligheter, vilka omfattar åtaganden att lämna kredit, att köpa värdepapper eller att utfärda garantier eller accepter, vilka kan återtas när som helst utan föregående avisering eller som omfattas av effektiva bestämmelser om automatiskt återtagande, om låntagarens kreditvärdighet försämras. Kontokrediter till hushåll får betraktas som villkorslöst återtagbara, om avtalsvillkoren medger att instituten återtar dem i hela den utsträckning som tillåts enligt konsumentskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande lagstiftning.
Outnyttjade kreditmöjligheter för anbuds- och fullgörandegarantier, vilka kan återtas när som helst utan föregående avisering eller som omfattas av effektiva bestämmelser om automatiskt återtagande, om låntagarens kreditvärdighet försämras.
Andra poster av lågrisktyp, så som de meddelats till EBA.
Förordning (EU) 2019/2033
Bilaga I Klassificering av poster utanför balansräkningen815
Undergrupp | Poster |
|---|---|
1 |
|
2 |
|
3 |
|
4 |
|
5 |
|
Tillämpas från och med den 1 januari 2025 enligt förordning (EU) 2024/1623 [red.anm.].
Förordning (EU) 2024/1623
Bilaga II Typer av derivat
Räntebaserade kontrakt:
Ränteswappar i en valuta.
Basisswappar.
Ränteterminskontrakt (Forward Rate Agreements).
Räntefutureskontrakt.
Ränteoptioner.
Andra kontrakt av liknande art.
Kontrakt som rör valuta eller guld:
Räntevalutaswappar i mer än en valuta.
Valutaterminskontrakt (Forward foreign-exchange contracts).
Valutafutureskontrakt.
Valutaoptioner.
Andra kontrakt av liknande slag.
Kontrakt avseende guld av liknande slag som i leden a–e.
Kontrakt liknande dem i punkterna 1 a–e och 2 a–d i denna bilaga avseende andra referensposter eller referensindex. Detta ska som ett minimum avse alla instrument som specificeras i punkterna 4–7, 9, 10 och 11 i avsnitt C i bilaga I i direktiv 2014/65/EU vilka inte ingår i punkterna 1 eller 2 i denna bilaga.
Förordning (EU) 2019/876
Bilaga III Poster som omfattas av kompletterande rapportering av likvida tillgångar
Kontanter.
Centralbanksexponeringar, i den omfattning dessa exponeringar kan utnyttjas under perioder av stress.
Överlåtbara värdepapper som representerar fordringar på eller fordringar som garanteras av stater, centralbanker, icke-statliga offentliga organ, regioner med fiskalt självbestämmande och beskattnings- och indrivningsrätt samt lokala myndigheter, Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), Internationella valutafonden (IMF), Europeiska unionen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska stabilitetsmekanismen eller multilaterala utvecklingsbanker, vilka uppfyller samtliga följande villkor:
De åsätts 0 % riskvikt enligt del tre avdelning II kapitel 2.
De är inte någon skyldighet för ett institut eller värdepappersföretag eller någon av dess anknutna enheter.
Andra överlåtbara värdepapper än dem som avses i punkt 3, vilka representerar fordringar på eller fordringar som garanteras av stater eller centralbanker och är utställda i den inhemska valutan av staten eller centralbanken i den valuta och i det land där likviditetsrisken tas eller utställda i utländska valutor, om innehavet av denna skuld motsvarar likviditetsbehoven i bankens verksamhet i detta tredjeland.
Överlåtbara värdepapper som representerar fordringar på eller fordringar som garanteras av stater, centralbanker, icke-statliga offentliga organ, regioner med fiskalt självbestämmande och beskattnings- och indrivningsrätt samt lokala myndigheter eller multilaterala utvecklingsbanker, vilka uppfyller samtliga följande villkor:
De åsätts 20 % riskvikt enligt del tre avdelning II kapitel 2.
De är inte någon skyldighet för ett institut eller värdepappersföretag eller någon av dess anknutna enheter.
Andra överlåtbara värdepapper än dem som avses i punkterna 3, 4 och 5, vilka kvalificeras för 20 % riskvikt eller bättre enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller är internt klassificerade med motsvarande kreditkvalitet och uppfyller något av följande villkor:
De representerar inte någon fordring på ett specialföretag för värdepapperisering, ett institut, ett värdepappersföretag eller någon av dess anknutna enheter.
De är obligationer som är berättigade till den behandling som anges i artikel 129.4 eller 129.5.
De är säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162, men inte sådana som avses i led b i denna punkt.
Andra överlåtbara värdepapper än dem som avses i punkterna 3–6, vilka kvalificeras för 50 % riskvikt eller bättre enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller är internt klassificerade med motsvarande kreditkvalitet och inte representerar någon fordring på ett specialföretag för värdepapperisering, ett institut eller värdepappersföretag eller någon av dess anknutna enheter.
Andra överlåtbara värdepapper än dem som avses i punkterna 3–7, vilka säkras med tillgångar som kvalificeras för 35 % riskvikt eller bättre enligt del tre avdelning II kapitel 2 eller är internt klassificerade med motsvarande kreditkvalitet och är fullt ut och fullständigt säkrade genom panträtt i bostadsfastighet i enlighet med artikel 125.
Kreditlöftesfaciliteter som beviljas av centralbanker inom räckvidden för den monetära politiken i den mån som dessa faciliteter inte är säkerställda genom likvida tillgångar, exklusive likviditetsstöd i krislägen.
Rättsliga eller lagstadgade minimiinsättningar hos det centrala kreditinstitutet och annan lagstadgad eller på avtalsmässig grund tillgänglig likvid finansiering från det centrala kreditinstitutet eller de centrala kreditinstituten som är medlemmar i det nätverk som avses i artikel 113.7 eller omfattas av det undantag som fastställs i artikel 10, i den mån som denna finansiering inte är säkerställd genom likvida tillgångar, om kreditinstitutet ingår i ett nätverk i enlighet med rättsliga eller lagstadgade bestämmelser.
Börshandlade, centralt clearade aktier som ingår i ett större aktieindex, uttryckta i medlemsstatens inhemska valuta och inte emitterade av ett institut eller värdepappersföretag eller någon av dess anknutna enheter.
Guld noterat på en erkänd börs, förvarat på tilldelad plats.
Alla poster med undantag av de som avses i punkterna 1, 2 och 9 måste uppfylla följande villkor:
De handlas i enkla repor eller på kontantmarknader som utmärks av låga koncentrationsnivåer.
De har en dokumenterad historia som tillförlitlig källa till likviditet genom repor eller försäljning även under stressade marknadsvillkor.
De är inte belånade.
Förordning (EU) 2019/2060
Bilaga IV är en jämförelsetabell och återges ej här [red.anm.].