ESRS E2 Miljöföroreningar

11.Företaget ska beskriva hur man fastställer väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och ska uppge information om

1. huruvida företaget har granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera sina faktiska och potentiella miljöföroreningsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter i sin egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, och om så är fallet, de metoder, antaganden och verktyg som använts vid screeningen,

2. huruvida och hur företaget har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen.

12.Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för att hantera sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

13.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga miljöföroreningsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter.

14.Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om de policyer som företaget har infört för att hantera sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

15.Företaget ska, med avseende på sin egen verksamhet och sin värdekedja i tidigare och senare led ange om och hur dess policyer omfattar följande områden där detta är relevant:

1. Begränsning av negativa inverkningar i fråga om miljöförorening av luft, vatten och mark, inbegripet förebyggande och kontroll.

2. Ersättning och minimering av användningen av ämnen som inger betänkligheter och utfasning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter, i synnerhet för icke-nödvändig användning i samhället och i konsumentprodukter.

3. Hur man undviker incidenter och nödsituationer, och om och när de inträffar, kontrollerar och begränsar deras inverkan på människor och miljön.

16.Företaget ska lämna upplysningar om sina miljöföroreningsrelaterade åtgärder och vilka resurser man anslagit till att genomföra dessa åtgärder.

17.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets policyer för miljöföroreningar.

18.Beskrivningen av de miljöföroreningsrelaterade handlingsplanerna och resurserna ska innehålla de uppgifter som anges i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

19.Utöver ESRS 2 MDR-A får företaget specificera till vilket skikt i följande begränsningshierarki som åtgärder och resurser kan anslås:

1. Till att undvika miljöförorening inbegripet eventuell utfasning av material eller sammansättningar som har negativa inverkningar (förebyggande av miljöförorening vid källan).

2. Till att minska miljöförorening, inbegripet genom all utfasning av material eller sammansättningar. Genom att uppfylla verkställandekrav såsom krav på bästa tillgängliga teknik. Genom arbete med kriterierna för att inte orsaka betydande skada för att förebygga och begränsa miljöförorening enligt EU:s taxonomiförordning och dess delegerade akter (minimering av miljöförorening).

3. Till att återställa, återskapa och omvandla ekosystem där miljöförorening har inträffat (begränsning av inverkningarna både av regelbundna verksamheter och incidenter).

20.Företaget ska lämna upplysningar om de miljöföroreningsrelaterade mål som man har fastställt.

21.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har fastställt till stöd för sina miljöföroreningsrelaterade policyer och behandla sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

22.Beskrivningen av målen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

23.Den upplysning som krävs i punkt 20 ska ange om och på vilket sätt dess mål är kopplat till förebyggande och begränsning av

1. luftföroreningar och respektive specifika belastningar,

2. utsläpp till vatten och respektive specifika belastningar,

3. miljöförorening till mark och respektive specifika belastningar,

4. ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

24.Utöver ESRS 2 MDR-T kan företaget ange huruvida ekologiska trösklar (t.ex. biosfärens integritet, ozonnedbrytning i stratosfären, aerosolbelastning i atmosfären, markutarmning, havsförsurning) och enhetsspecifika tilldelningar beaktades när målen fastställdes. Om så är fallet får företaget ange

1. vilka ekologiska trösklar som fastställts och den metod som använts,

2. huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts, och

3. hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

25.Företaget ska som en del av den kontextuella informationen ange huruvida de mål som det har fastställt och presenterat är obligatoriska (krävs enligt lagstiftning) eller frivilliga.

26.Företaget ska upplysa om de föroreningar som det släpper ut genom sin egen verksamhet samt de mikroplaster det genererar eller använder.

27.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de utsläpp som företaget ger upphov till i luft, vatten och mark i sina egna verksamheter och för dess generering och användning av mikroplaster.

28.Företaget ska lämna upplysningar om mängden av följande:

1. Alla föroreningar som förtecknas i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar) som släpps ut i luft, vatten och mark, med undantag för utsläpp av växthusgaser som offentliggörs i enlighet med ESRS E1 Klimatförändringar1.

2. Mikroplast som företaget skapar eller använder.

29.Den mängd som avses i punkt 28 ska vara konsoliderad och inbegripa utsläppen från de anläggningar som företaget har finansiell respektive operativ kontroll över. Konsolideringen ska endast omfatta utsläpp från anläggningar för vilka det tillämpliga tröskelvärde som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 166/2006 överskrids.

30.Företaget ska sätta sin upplysning i ett sammanhang och beskriva

1. förändringarna med tiden,

2. mätmetoderna, och

3. processen/processerna för att samla in data för miljöföroreningsrelaterad redovisning och rapportering, inklusive de slags data som behövs och informationskällorna.

31.När en metod som är mindre exakt än direkt mätning av utsläpp väljs för att kvantifiera utsläpp ska företaget ange skälen till att välja denna mindre exakta metod. Om företaget använder uppskattningar, ska det lämna upplysningar om den standard, den sektoriella studie eller de källor som utgör grund för dess uppskattningar, samt om den möjliga osäkerhetsgraden och den följd av uppskattningar som återspeglar osäkerheten i mätningen.

32.Företaget ska lämna upplysningar om produktion, användning, distribution, kommersialisering och import/export av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i sig själva, i blandningar eller i varor.

33.Syftet med detta upplysningskrav är att möjliggöra en uppfattning om hur företaget inverkar på hälsa och miljö genom ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i sig själva. Syftet är även att ge en uppfattning om företagets väsentliga risker och möjligheter, däribland exponering för dessa ämnen och risker till följd av ändringar i regelverken.

34.Den upplysning som krävs enligt punkt 32 ska innefatta de totala mängder av ämnen som inger betänkligheter som skapas eller används vid produktionen eller som anskaffas, och som lämnar företagets anläggningar som utsläpp, som produkter eller som delar av produkter eller tjänster, uppdelade i de huvudsakliga faroklasserna för ämnen som inger betänkligheter.

35.Företaget ska separat presentera information gällande ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

36.Företaget ska lämna upplysningar om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter.

37.De uppgifter som krävs enligt punkt 36 kompletterar de uppgifter om aktuella finansiella effekter på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d.

38.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om

1. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga risker till följd av miljöföroreningsrelaterade inverkningar och beroenden och hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt,

2. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter i samband med förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

39.I upplysningen ska följande ingå:

1. En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger miljöföroreningsrelaterade åtgärder, eller, om detta inte är möjligt, kvalitativ information utan onödiga kostnader eller insatser. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper.

2. En beskrivning av de effekter som beaktats, de relaterade inverkningarna och tidshorisonterna då de uppskattas uppkomma.

3. De kritiska antaganden och källor som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, liksom källorna till och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

40.Informationen som tillhandahålls enligt punkt 39 a ska innehålla följande:

1. Andelen nettointäkter för produkter och tjänster som är eller innehåller ämnen som inger betänkligheter, och andelen nettointäkter för produkter och tjänster som är eller innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

2. De drifts- och kapitalutgifter som inträffade under rapporteringsperioden i samband med större incidenter och deposition.

3. Villkoren för miljöskydds- och saneringskostnader, t.ex. för att rehabilitera kontaminerade platser, återuppodla deponier, avlägsna kontamineringar på befintliga produktions- eller lagerplatser och liknande åtgärder.

41.Företaget ska offentliggöra all relevant kontextuell information, inbegripet en beskrivning av väsentliga incidenter och insättningar där miljöföroreningar hade negativ inverkan på miljön och/eller förväntas ha negativa effekter på företagets finansiella kassaflöden, finansiella ställning och finansiella resultat på kort, medellång och lång sikt.

AR 1.När ett företag utför en väsentlighetsbedömning av underämnen på miljöområdet ska det bedöma miljöföroreningarnas väsentlighet i sin egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, och får beakta de fyra faserna nedan, även kallad LEAP-strategin:

1. Fas 1: Fastställa var i den egna verksamheten och längs med värdekedjan i tidigare och senare led som kontakt med naturen äger rum.

2. Fas 2: Utvärdera de miljöföroreningsrelaterade beroendena och inverkningarna.

3. Fas 3: Bedöma de väsentliga riskerna och möjligheterna.

4. Fas 4: Sammanställa och redovisa resultaten av väsentlighetsbedömningen.

AR 2.Väsentlighetsbedömningen för ESRS E2 motsvarar de första tre faserna i denna LEAP-metod. I den fjärde fasen behandlas resultatet av processen.

AR 3.I arbetet med att bedöma väsentligheten av inverkningar, beroenden, risker och möjligheter ska man beakta bestämmelserna i ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar och IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar.

AR 4.Underämnena i väsentlighetsbedömningen i ESRS E2 ska innefatta

1. miljöföroreningar av luft, vatten och mark (utom utsläpp av växthusgaser och avfall), mikroplaster och ämnen som inger betänkligheter,

2. beroenden av ekosystemtjänster som bidrar till att mildra miljöföroreningsrelaterade inverkningar.

AR 5.I fas 1, för att lokalisera var i sin egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led kontakten med naturen äger rum, får företaget överväga att

1. de platser där det finns direkta tillgångar och verksamheter och tillhörande processer i värdekedjan i tidigare och senare led,

2. de platser där utsläpp av vatten-, mark- och luftföroreningar inträffar,

3. de sektorer eller affärsenheter som hör samman med dessa utsläpp eller produktion, användning, distribution, kommersialisering och import/export av mikroplast, ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i sig själva, i blandningar eller i varor.

AR 6.Fas 2 avser utvärdering av företagets inverkningar och beroenden för varje verksamhetsställe eller sektor/affärsenhet, bland annat genom att bedöma hur allvarliga och sannolika inverkningar på miljön och människors hälsa är.

AR 7.I fas 3 får företaget, för att bedöma sina väsentliga risker och möjligheter på grundval av resultaten av faserna 1 och 2, bedöma följande:

1. Identifikation av omställningsrisker och omställningsmöjligheter i sin egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led genom följande kategorier:

   1. Politiska åtgärder och lagstiftning, t.ex. införande av regelverk, exponering för sanktioner och rättstvister (t.ex. försummelse gentemot ekosystem), utökade rapporteringsskyldigheter.

   2. Teknik, t.ex. övergång till produkter eller tjänster med mindre inverkan, omställning från ämnen som inger betänkligheter.

   3. Marknaden, t.ex. förändrad tillgång, efterfrågan och finansiering, volatilitet eller ökade kostnader för vissa ämnen.

   4. Anseende, t.ex. förändrade uppfattningar hos kunder och i samhället på grund av organisationens roll vad gäller förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

2. Identifikation av fysiska risker, t.ex. plötsligt avbrott i tillgången till rent vatten, surt regn eller andra miljöföroreningsincidenter som sannolikt kommer att leda till eller har lett till miljöföroreningar med efterföljande effekter på miljön och samhället.

3. Identifikation av möjligheter i samband med förebyggande och begränsning av miljöföroreningar indelade i följande kategorier:

   1. Resurseffektivitet, minskade mängder av de ämnen som används eller förbättrad effektivitet i produktionsprocessen för att minimera inverkan.

   2. Marknader, t.ex. diversifiering av affärsverksamhet.

   3. Finansiering, t.ex. tillgång till gröna fonder, obligationer eller lån.

   4. Resiliens, t.ex. diversifiering av ämnen som används och kontroll av utsläppen genom innovation eller teknik.

   5. Anseende, positiva relationer med intressenter till följd av att risker hanteras på ett förutseende sätt.

AR 8.För att bedöma väsentligheten får företaget använda kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.

AR 9.När företaget redovisar utfallet av sin väsentlighetsbedömning ska det beakta

1. en förteckning över platser där miljöföroreningar är ett väsentligt problem för företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, och

2. en förteckning över affärsverksamheter som är kopplade till miljöföroreningsrelaterade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

AR 10.Policyerna som beskrivs enligt detta upplysningskrav kan ingå i mer omfattande policyer för miljö och hållbarhet med flera olika delområden.

AR 11.Beskrivningen av policyerna ska innefatta information om den eller de föroreningar eller det eller de ämnen som omfattas.

AR 12.När företaget lämnar upplysningar enligt punkt 12 får det inkludera bakgrundsinformation om kopplingarna mellan dess införda policyer och hur de kan bidra till EU:s handlingsplan Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark med delar om t.ex.

1. hur den påverkas eller kan påverkas av målen och åtgärderna i EU:s handlingsplan och översynen av befintliga direktiv (t.ex. direktivet om industriutsläpp),

2. hur det tänker minska sitt miljöföroreningsavtryck för att bidra till dessa mål.

AR 13.Om åtgärderna omfattar åtaganden i värdekedjan i tidigare och senare led ska företaget tillhandahålla information om de typer av åtgärder som återspeglar dessa åtaganden.

AR 14.När resurser beaktas kan exempel på driftsutgifter vara investeringar i forskning och utveckling för att förnya och utveckla säkra och hållbara alternativ till användning av ämnen som inger betänkligheter eller för att minska utsläppen i en produktionsprocess.

AR 15.Om det är relevant för att uppnå syftena och målen i miljöföroreningsrelaterade policyer får företaget tillhandahålla information om platsspecifika handlingsplaner.

AR 16.Om företaget hänvisar till ekologiska trösklar när det fastställer mål kan det hänvisa till den vägledning som ges av initiativet för vetenskapsbaserade mål för naturen (SBTN) i dess preliminära vägledning (Initial Guidance for Business, september 2020), eller annan vägledning med en vetenskapligt erkänd metod som gör det möjligt att fastställa vetenskapligt baserade mål genom att identifiera ekologiska tröskelvärden och, i tillämpliga fall, enhetsspecifika tilldelningar. Ekologiska trösklar kan vara lokala, nationella och/eller globala.

AR 17.Företaget får ange huruvida målet åtgärdar brister i samband med kriterierna för väsentliga bidrag till förebyggande och begränsning av miljöföroreningar enligt definitionen i delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 14.2 i förordning (EU) 2020/852. Om kriterierna för att inte orsaka betydande skada för förebyggande och begränsning av miljöföroreningar enligt definitionen i delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.3, artikel 11.3, artikel 12.2, artikel 13.2 och artikel 15.2 i förordning (EU) 2020/852 inte är uppfyllda, får företaget ange huruvida målet åtgärdar brister som rör kriterierna för att inte orsaka betydande skada.

AR 18.Om det är relevant för att stödja de policyer som företaget har antagit får företaget lämna information om de mål som fastställts på anläggningsnivå.

AR 19.Målen får gälla företagets egna verksamhet och/eller värdekedjan.

AR 20.Den information som ska tillhandahållas om mikroplaster enligt punkt 28 b ska omfatta mikroplaster som har genererats eller använts under produktionsprocesser eller som upphandlas, och som lämnar företagets anläggningar som utsläpp, som produkter eller som en del av produkter eller tjänster. Mikroplaster kan tillverkas oavsiktligt när större plastbitar som bildäck eller syntetiska textilier slits ut. De kan också avsiktligt tillverkas och tillsättas produkter för särskilda ändamål (t.ex. små kulor i ansikts- eller kroppspeeling).

AR 21.Föroreningarnas volym ska anges i lämpliga massenheter, t.ex. ton eller kilogram.

AR 22.De uppgifter som krävs enligt detta upplysningskrav ska lämnas på det rapporterande företagets nivå. Företaget kan emellertid lämna upplysningar med ytterligare uppdelningar, där det inkluderar information på anläggningsnivå eller en uppdelning av dess utsläpp efter typ av källa, efter sektor eller geografiskt område.

AR 23.När företaget tillhandahåller bakgrundsinformation om utsläppen kan det beakta

1. de lokala luftkvalitetsindexen för det område där företagets miljöföroreningar i luften äger rum,

2. urbaniseringsgraden2 för det område där miljöföroreningarna i luften äger rum,

3. företagets procentandel av de totala utsläppen av föroreningar till vatten och mark som förekommer i områden med vattenrisk, inbegripet områden med hög vattenstress.

AR 24.Den information som tillhandahålls enligt detta upplysningskrav kan syfta på information som företaget redan måste rapportera enligt annan befintlig lagstiftning (t.ex. industriutsläppsdirektivet, europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar etc.).

AR 25.Om företagets verksamhet omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp och relevanta referensdokument för bästa tillgängliga teknik, oavsett om verksamheten bedrivs inom Europeiska unionen eller inte, får företaget lämna ut följande ytterligare information:

1. En förteckning över anläggningar som företaget driver, om detta ligger under industriutsläppsdirektivet och EU-BAT-slutsatser.

2. En förteckning över eventuella incidenter med bristande efterlevnad eller verkställighetsåtgärder som behövts för att säkerställa efterlevnad vid brott mot tillståndsvillkoren.

3. Det faktiska resultatet, så som det specificeras i EU-BAT-slutsatserna för industrianläggningar, och en jämförelse av företagets miljöprestanda med de ”utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik” (BAT-AEL) enligt beskrivningen i EU-BAT-slutsatserna.

4. Företagets faktiska resultat jämfört med miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) förutsatt att de är tillämpliga på sektorn och anläggningen.

5. En förteckning över eventuella tidsplaner eller undantag som beviljats av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU och som är förknippade med genomförandet av BAT-AEL.

Förteckning över ämnen att beakta

Bakgrundsinformation

AR 31.Drifts- och kapitalutgifterna i samband med incidenter och insättningar kan till exempel omfatta följande:

1. kostnader för att undanröja och avhjälpa miljöförorening av luft, vatten respektive mark, inklusive miljöskydd,

2. ersättningskostnader för skador, inklusive betalning av böter och sanktioner som åläggs av tillsynsmyndigheter eller andra statliga myndigheter.

AR 32.Incidenter kan exempelvis innefatta avbrott i produktionen som orsakat miljöförorening, oavsett om de uppkommit i leveranskedjan och/eller i den egna verksamheten.

AR 33.Företaget kan inkludera en bedömning av vilka av deras varor och tjänster som är utsatta för risker på kort, medellång och lång sikt och då förklara hur dessa fastställs, hur belopp beräknas och vilka kritiska antaganden som har gjorts.

AR 34.Kvantifieringen av de förväntade finansiella effekterna uttryckt i monetära termer enligt punkt 38 a kan redovisas i form av ett enda belopp eller ett intervall.