ESRS E1 är antagen av EU-kommissionen genom förordning (EU) 2023/2772.

Syfte

1.I denna standard specificeras upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringar förstår

  1. vilken påverkan ett företag har på klimatförändringar, sett till väsentliga positiva och negativa, faktiska och möjliga inverkningar,

  2. företagets tidigare, nuvarande och framtida begränsningsinsatser i enlighet med Parisavtalet (eller ett uppdaterat internationellt avtal om klimatförändringarna) och i överensstämmelse med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C,

  3. företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och sin affärsmodell i enlighet med omställningen till en hållbar ekonomi och för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C,

  4. vilka eventuella andra åtgärder som företaget vidtagit för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa inverkningar, och för att hantera risker och möjligheter,

  5. vilka slags väsentliga risker och möjligheter företaget har till följd av dess inverkan på och dess beroenden av klimatförändringarna, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem, och

  6. vad de väsentliga risker och möjligheter som följer av företagets inverkan på och beroenden av klimatförändringarna kan få för finansiella effekter för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.I upplysningskraven i denna standard tas hänsyn till kraven i tillhörande EU-lagstiftning och regelverk (dvs. EU:s klimatlag1, förordningen om referensvärden för klimatomställning2, förordningen om hållbarhetsupplysningar3, EU-taxonomin4 och upplysningskraven i EBA:s tredje pelare5).

Förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet.

Förordning (EU) 2020/1818 om komplettering av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

Förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar).

Förordning (EU) 2020/852 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.

Förordning (EU) 2022/2453 om ändring av de tekniska genomförandestandarder som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker.

3.Denna standard omfattar upplysningskrav som är kopplade till följande hållbarhetsfrågor: ”Begränsning av klimatförändringarna” och ”Anpassning till klimatförändringarna”. Detta omfattar även energirelaterade frågor, i den mån de är relevanta för klimatförändringarna.

4.Begränsning av klimatförändringarna syftar på företagets ansträngningar i det allmänna arbetet med att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 °C över förindustriell nivå, i enlighet med Parisavtalet. Denna standard omfattar upplysningskrav som har koppling till men inte är begränsade till de sju växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3). Den omfattar även upplysningskrav om hur företaget behandlar sina växthusgasutsläpp samt de associerade omställningsriskerna.

5.Anpassning till klimatförändringarna syftar på företagets process med anpassning till faktiska och förväntade klimatförändringar.

6.Denna standard omfattar upplysningskrav i fråga om klimatrelaterade risker som kan leda till fysiska klimatrisker för företaget och dess anpassningslösningar för att minska dessa risker. Den omfattar även omställningsrisker som uppkommer genom den anpassning till klimatrelaterade risker som behövs.

7.Upplysningskraven när det gäller ”Energi” omfattar alla typer av energiproduktion och energiförbrukning.

Förhållande till andra ESRS-standarder

8.Ämnen som bryter ned ozonskiktet, kväveoxider och svaveloxider, bland andra luftutsläpp, har koppling till klimatförändringarna men omfattas inte av rapporteringskraven i ESRS E2.

9.Inverkan på människor som kan uppkomma genom omställningen till en klimatneutral ekonomi omfattas av ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

10.Begränsning av och anpassning till klimatförändringar har en nära koppling till ämnen som särskilt behandlas i ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser och ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem. När det gäller vatten, och såsom visas i tabellen över klimatrelaterade faror i AR 11, behandlar denna standard akuta och kroniska fysiska risker som uppstår till följd av vatten- och havsrelaterade faror. Förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem som kan orsakas av klimatförändringar behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

11.Denna standard bör läsas och tillämpas tillsammans med ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

12.Kraven i detta avsnitt bör läsas och tillämpas tillsammans med upplysningskraven i ESRS 2, kapitel 2 Styrning, kapitel 3 Strategi och kapitel 4 Hantering av inverkningar, risker och möjligheter. De resulterande upplysningarna ska presenteras i hållbarhetsförklaringen tillsammans med de upplysningar som krävs i ESRS 2, utom ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, där företaget har möjlighet att i enlighet med ESRS 2 punkt 49 presentera upplysningarna tillsammans med de andra upplysningar som krävs i denna tematiska standard.

Styrning

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

13.Företaget ska upplysa om huruvida och hur klimatrelaterade överväganden beaktas i ersättningen till medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, inbegripet om deras prestation har bedömts mot de mål för minskning av växthusgasutsläpp som rapporterats enligt upplysningskrav E1-4 och den procentandel av ersättningen som erkänns under den aktuella perioden och som är kopplad till klimatrelaterade överväganden, med en förklaring av vilka klimatrelaterade överväganden som föreligger.

Strategi

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

14.Företaget ska lämna upplysningar om sin omställningsplan för begränsning av klimatförändringar6.

Denna information är anpassad efter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 2.

15.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets tidigare, aktuella och framtida begränsningsarbete för att se till att dess strategi och affärsmodell är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi, och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och i relevanta fall företagets exponering för kol- olje- och gasrelaterade verksamheter.

16.Den information som krävs enligt punkt 14 ska innehålla följande:

  1. Genom hänvisning till målen för minskning av växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav E1-4), en förklaring av på vilket sätt företagets mål är förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet.

  2. Genom hänvisning till målen för minskning av växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav E1-4) och åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna (enligt kraven i upplysningskrav E1-3), en förklaring av de drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som identifieras och de nyckelåtgärder som planeras, däribland förändringar i företagets produkt- och tjänsteportfölj och dess användning av ny teknik i sin egen verksamhet eller i värdekedjan i tidigare och/eller senare led.

  3. Genom hänvisning till åtgärderna för begränsning av klimatförändringar (enligt upplysningskrav E1-3), en förklaring och kvantifiering av företagets investeringar och finansiering till stöd för genomförandet av dess omställningsplan, med hänvisning till de centrala resultatindikatorer för taxonomiförenliga kapitalutgifter, och i tillämpliga fall de kapitalutgiftsplaner som företaget lämnar ut i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

  4. En kvalitativ bedömning av de potentiella inlåsta växthusgasutsläppen från företagets viktigaste tillgångar och produkter. Detta ska innefatta en förklaring av om och hur dessa utsläpp kan göra det svårare att uppnå företagets mål för minskning av växthusgasutsläpp och förvärra omställningsrisken, och i tillämpliga fall en förklaring av företagets planer för hur det hanterar sina växthusgasintensiva och energiintensiva tillgångar och produkter.

  5. För företag med ekonomisk verksamhet som omfattas av delegerade förordningar om anpassning till eller begränsning av klimatförändringar enligt taxonomiförordningen, en förklaring av eventuella mål eller planer (kapitalutgifter, kapitalutgiftsplan) som företaget har för att anpassa sin ekonomiska verksamhet (intäkter, kapitalutgifter) till de kriterier som fastställs i dessa delegerade förordningar7.

  6. I tillämpliga fall, en upplysning om betydande kapitalutgifter som investerats under rapporteringsperioden avseende kol-, olje- och gasrelaterade ekonomiska verksamheter8.

  7. En upplysning om huruvida företaget är uteslutet från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet9.

  8. En förklaring av hur omställningsplanen är inbäddad i och anpassad till företagets övergripande affärsstrategi och finansiella planering.

  9. Huruvida omställningsplanen har godkänts av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

  10. En förklaring av de framsteg företaget gjort med att genomföra omställningsplanen.

Förordning (EU) 2021/2139 om komplettering av förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen.

Beloppen i kapitalutgifter är knutna till följande Nace-koder:

a. B.05 Utvinning av kol och brunkol, B.06 Utvinning av råpetroleum och naturgas (begränsat till råpetroleum), B.09.1 Stöd till verksamhet för utvinning av petroleum och naturgas (begränsat till råpetroleum),

b. C.19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter,

c. D.35.1 Generering, överföring och distribution av elkraft,

d. D.35.3 Försörjning av värme och kyla (begränsat till koldriven och oljedriven el- och/eller värmeproduktion), och

e. G.46.71 Grossistförsäljning av fasta, flytande och gasformiga bränslen och relaterade produkter (begränsat till fasta och flytande bränslen).

För gasrelaterade verksamheter är Nace-koddefinitionen inriktad på verksamheter med direkta växthusgasutsläpp som är högre än 270 g koldioxid/kWh.

Detta upplysningskrav ska tas med i enlighet med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 1 klimatförändringsomställningsrisk och är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artiklarna 12.1 d–g och 12.2.

17.Om företaget inte har någon omställningsplan, ska det ange om och i så fall när det ska anta en omställningsplan.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

18.Företaget ska för varje klimatrelaterad risk som det har identifierat förklara huruvida enheten anser att risken är en klimatrelaterad fysisk risk eller klimatrelaterad omställningsrisk.

19.Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och i sin affärsmodell vad gäller klimatförändringar. Denna beskrivning ska inbegripa

  1. resiliensanalysens omfattning,

  2. hur och när resiliensanalysen har utförts, däribland användningen av klimatscenarioanalysen enligt hänvisningen i upplysningskravet relaterat till ESRS 2 IRO-1 och de tillhörande punkterna om tillämpningskrav, och

  3. resiliensanalysens resultat inklusive resultaten av användningen av scenarioanalysen.

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter

20.Företaget ska beskriva de förfaranden man använder för att identifiera och bedöma klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Denna beskrivning ska omfatta förfarandet i samband med följande:

  1. Inverkningar på klimatförändringarna, i synnerhet företagets växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav ESRS E1-6).

  2. Klimatrelaterade fysiska risker i den egna verksamheten och längs värdekedjan i tidigare och senare led, i synnerhet

    1. identifiering av klimatrelaterade risker, med hänsyn som minst till klimatscenarier med höga utsläpp, och

    2. bedömning av hur företagets tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är känsliga för dessa klimatrelaterade risker så att det skapas stora fysiska risker för företaget.

  3. Risker och möjligheter genom klimatrelaterad omställning i den egna verksamheten och längs värdekedjan i tidigare och senare led, i synnerhet

    1. identifiering av klimatrelaterade omställningshändelser, med beaktande av minst ett klimatscenario som är i linje med att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 °C med inget eller begränsat överskridande, och

    2. bedömning av hur företagets tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för dessa klimatrelaterade omställningshändelser så att det skapas stora omställningsrisker eller möjligheter för företaget.

21.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 20 b och 20 c ska det förklara hur det har använt klimatrelaterad scenarioanalys, inbegripet en rad klimatscenarier, som underlag för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.

Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

22.Företaget ska upplysa om de policyer man har antagit för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

23.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

24.Den upplysning som krävs i punkt 22 ska innehålla den information om de policyer som företaget infört för att hantera sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras).

25.Företaget ska ange om och hur dess policyer behandlar områdena

  1. begränsning av klimatförändringarna,

  2. anpassning till klimatförändringarna,

  3. energieffektivitet,

  4. utveckling av förnybar energi, och

  5. övrigt

Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

26.Företaget ska lämna upplysningar om sina åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och vilka resurser man anslår till att genomföra dessa åtgärder.

27.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets klimatrelaterade policyer.

28.Beskrivningen av åtgärderna och resurserna som är kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna ska följa principerna i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

29.Utöver ESRS 2 MDR-A ska företaget

  1. när det förtecknar nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och som planeras för framtiden, presentera åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna efter drivkraft för utfasning av fossila bränslen, inklusive de naturbaserade lösningarna,

  2. när det beskriver utfallet av åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna, inkludera de uppnådda och förväntade minskningarna av växthusgasutsläpp, och

  3. koppla de betydande monetära belopp i kapitalutgifter och driftsutgifter som krävs för att genomföra de vidtagna eller planerade åtgärderna till

    1. de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna,

    2. de centrala resultatindikatorer som krävs enligt artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, och

    3. i tillämpliga fall den kapitalutgiftsplan som krävs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

Mått och mål

Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

30.Företaget ska lämna upplysningar om de klimatrelaterade mål som man har fastställt.

31.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har fastställt till stöd för sina policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och behandla sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

32.Beskrivningen av de mål som krävs i punkt 30 ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyer och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

33.I de upplysningar som krävs i punkt 30, ska företaget upplysa om och hur det har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp och/eller andra mål för att hantera väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter, t.ex. utbyggnad av förnybar energi, energieffektivitet, anpassning till klimatförändringar och begränsning av fysiska risker eller omställningsrisker.

34.Om företaget har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp10, ska ESRS 2 MDR-T och följande krav tillämpas:

  1. Mål för minskning av växthusgasutsläpp ska anges i absolut värde (antingen i ton koldioxidekvivalenter eller som procentandel av utsläppen under ett basår) och, om relevant, i intensitetsvärde.

  2. Mål för minskning av växthusgasutsläpp ska anges för växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3, antingen separat eller tillsammans. Företaget ska, när det gäller kombinerade mål för minskning av växthusgasutsläpp, ange vilka scope för växthusgasutsläpp (1, 2 och/eller 3) som omfattas av målet, den andel som är kopplad till respektive scope för växthusgasutsläpp och vilka växthusgaser som omfattas. Företaget ska förklara hur det säkerställer att dessa mål är konsekventa med gränserna för inventering av växthusgaser (enligt kraven i upplysningskrav E1-6). Målen för minskning av växthusgasutsläpp ska vara bruttomål, vilket innebär att företaget inte ska inkludera växthusgasupptag, koldioxidkrediter eller utsläpp som undvikits som ett sätt att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp.

  3. Företaget ska lämna upplysningar om sitt aktuella basår och baslinjevärde, och från 2030 och framåt uppdatera basåret för sina mål för minskning av växthusgasutsläpp efter varje femårsperiod därefter. Företaget får lämna upplysningar om de framsteg det tidigare gjort med att uppfylla sina mål före det nuvarande basåret, förutsatt att den informationen är konsekvent med kraven i denna standard.

  4. Målen för minskning av växthusgaser ska som minst innefatta målvärdena för år 2030 och, om de finns tillgängliga, för 2050. Fr.o.m. 2030 ska målvärden fastställas efter varje femårsperiod därefter.

  5. Företaget ska ange om målen för minskning av växthusgasutsläppen är vetenskapligt baserade och förenliga med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Företaget ska ange vilken ram och metod som har använts för att fastställa dessa mål, inbegripet huruvida de härleds med hjälp av sektorns utvecklingsbana för utfasning av fossila bränslen och vilka de underliggande klimatrelaterade och politiska scenarierna är och om målen har säkerställts externt. Som en del av de avgörande antagandena för att fastställa mål för minskning av växthusgasutsläpp, ska företaget kortfattat förklara på vilket sätt det har tagit hänsyn till framtida utveckling (t.ex. förändrade försäljningsvolymer, växlingar i kundernas önskemål och efterfrågan, regelverksaspekter och ny teknik) och hur dessa potentiellt påverkar både företagets utsläpp av växthusgaser och minskningen av dem. och

  6. Företaget ska beskriva de förväntade drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen och deras övergripande kvantitativa bidrag till att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp (t.ex. energi- eller materialeffektivitet och minskad förbrukning, bränsleskifte, användning av förnybar energi, utfasning eller ersättning av produkter och processer).

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 4 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan initiativ för minskning av koldioxidutsläpp”), och är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 6.

Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix

35.Företaget ska lämna upplysningar om sin energianvändning och energimix.

36.Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets totala energianvändning i absoluta värden, dess förbättring av energieffektivitet, exponering för kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter och andelen förnybar energi i dess totala energimix.

37.Den upplysning som krävs i punkt 35 ska innehålla den totala energianvändning i MWh som är relaterad till den egna verksamheten, uppdelad efter:

  1. Total energianvändning från fossila källor11.

  2. Total energianvändning från kärnenergikällor.

  3. Total energianvändning från förnybara källor uppdelad efter

    1. bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inklusive biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung), biobränslen, biogas, vätgas från förnybara källor12 osv.,

    2. förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från icke-förnybara källor, och

    3. förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi.

Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 5 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Andel icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”). Uppdelningen fungerar som referens för en ytterligare indikator som är relaterad till huvudsakliga negativa konsekvenser så som de fastställs av indikator 5 i tabell 2 i samma bilaga (”Uppdelning av energiförbrukning efter typ av icke-förnybara energikällor”).

Uppfyller kraven i delegerade akter för vätgas från förnybara energikällor: Kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod som fastställer närmare regler för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen.

38.Det företag som bedriver verksamhet i sektorer med stor klimatpåverkan13 ska ytterligare dela upp sin totala energiförbrukning från fossila källor efter

  1. bränsleförbrukning från kol och kolprodukter,

  2. bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter,

  3. bränsleförbrukning från naturgas,

  4. bränsleförbrukning från andra fossila källor,

  5. förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning från fossila källor.

Sektorer med stor klimatpåverkan är de som förtecknas i avdelningarna A–H i Nace och L (enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288).

39.Dessutom ska företaget i tillämpliga fall dela upp och separat upplysa om sin produktion av icke-förnybar energi och förnybar energi i MWh14.

Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 5 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Andel icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”).

Energiintensitet baserad på nettointäkter15

Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 6 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Energiförbrukningsintensitet per sektor med stor klimatpåverkan”).

40.Företaget ska tillhandahålla information om den energiintensitet (total energianvändning per nettointäkt) som är förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan.

41.Den upplysning om energiintensitet som krävs i punkt 40 får endast härledas från den totala energianvändningen och nettointäkter från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan.

42.Företaget ska specificera de sektorer med hög klimatpåverkan som används för att avgöra den energiintensitet som krävs i punkt 40.

43.Företaget ska lämna upplysningar om avstämningen av nettointäktsbeloppet från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (nämnaren i den beräkning av energiintensiteten som krävs i punkt 40) mot de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna.

Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

44.Företaget ska i ton koldioxidekvivalenter lämna upplysningar om sina16:

  1. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1,

  2. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2,

  3. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3, och

  4. totala växthusgasutsläpp.

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 1 och 2 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Utsläpp av växthusgaser” och ”Koldioxidavtryck”). Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artiklarna 5.1, 6 och 8.1.

45.Syftet med upplysningskravet i punkt 44 med avseende på

  1. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 enligt kravet i punkt 44 a är att ge en uppfattning om företagets direkta inverkningar på klimatförändringarna och den andel av dess totala växthusgasutsläpp som är reglerad enligt utsläppshandelssystemet,

  2. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 enligt kravet i punkt 44 b är att ge en uppfattning om de indirekta inverkningarna på klimatförändringarna till följd av företagets förbrukade energi, oavsett om den är externt inköpt eller förvärvad,

  3. bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 enligt kraven i punkt 44 c är att ge en uppfattning om de växthusgasutsläpp som sker i företagets värdekedja i tidigare eller senare led utöver dess scope 1- och scope 2-växthusgasutsläpp; för många företag kan scope 3-växthusgasutsläpp utgöra huvuddelen av växthusgasinventeringen och är en viktig drivkraft för företagets omställningsrisker,

  4. totala växthusgasutsläpp enligt kraven i punkt 44 d är att ge en övergripande uppfattning om företagets växthusgasutsläpp och om de äger rum i dess egna verksamheter eller i värdekedjan i tidigare och senare led. Denna upplysning är en förutsättning för att mäta framstegen mot att minska växthusgasutsläppen i enlighet med företagets klimatrelaterade mål och EU:s politiska mål.

Informationen från detta upplysningskrav behövs även för att förstå företagets klimatrelaterade omställningsrisker.

46.När den information om växthusgasutsläpp som krävs enligt punkt 44 lämnas ska företaget hänvisa till ESRS 1-punkterna 62–67. I princip är uppgifterna om växthusgasutsläpp från de intresseföretag eller gemensamma företag som ingår i företagets värdekedja i tidigare och senare led (ESRS 1 punkt 67) inte begränsade till andelen eget kapital. För sina intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och avtalsarrangemang som är samarbetsarrangemang som inte är strukturerade genom en enhet (dvs. gemensamt kontrollerade verksamheter och tillgångar) ska företaget inkludera växthusgasutsläppen i enlighet med omfattningen av företagets operativa kontroll över dem.

47.Om det sker betydande ändringar av definitionen av vad som utgör det rapporterande företaget och dess värdekedja i tidigare och senare led, ska företaget lämna upplysningar om dessa ändringar och förklara hur de påverkar jämförbarheten för dess rapporterade växthusgasutsläpp år för år (dvs. påverkan på hur väl växthusgasutsläpp från aktuella rapporteringsperioder kan jämföras med tidigare).

48.Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 som krävs i punkt 44 a ska innefatta

  1. bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 1 i ton koldioxidekvivalent, och

  2. procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem.

49.Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 som krävs i punkt 44 b ska innefatta

  1. de platsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent, och

  2. de marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent.

50.För utsläpp inom scope 1 och scope 2 som det lämnas upplysningar om enligt punkt 44 a och b, ska företaget dela upp informationen och separat upplysa om utsläpp från

  1. den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål (moderbolaget och dotterföretagen) och

  2. investeringsobjekt såsom intresseföretag, gemensamma företag eller icke-konsoliderade dotterföretag som inte är fullständigt konsoliderade i de finansiella rapporterna från den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål, samt avtal som är gemensamma arrangemang som inte struktureras genom ett företag (dvs. gemensamt kontrollerade verksamheter och tillgångar), för vilka det har operativ kontroll.

51.Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 som krävs i punkt 44 c ska inkludera växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter från varje betydande kategori i scope 3 (dvs. varje scope 3-kategori som är en prioritering för företaget).

52.Den upplysning om totala växthusgasutsläpp som krävs i punkt 44 d ska vara summan av de växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 som krävs i punkt 44 a–c. Upplysningen om de totala växthusgasutsläppen ska göras med en uppdelning där det görs åtskillnad mellan

  1. de totala växthusgasutsläpp som härrör från de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen mätta med den platsbaserade metoden, och

  2. de totala växthusgasutsläpp som härrör från de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen mätta med den marknadsbaserade metoden.

Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter17

Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 3 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringsobjektets växthusgasintensitet”). Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 8.1.

53.Företaget ska lämna upplysningar om intensiteten i sina växthusgasutsläpp (totala utsläpp av växthusgaser per nettointäkt).

54.Den upplysning om växthusgasintensitet som krävs i punkt 53 ska tillhandahålla de totala växthusgasutsläppen i ton koldioxidekvivalenter (krav i punkt 44 d) per nettointäkt.

55.Företaget ska lämna upplysningar om avstämningen av nettointäktsbeloppen (nämnaren i den beräkning av intensiteten i växthusgasutsläppen som krävs i punkt 53) mot de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna.

Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

56.Företaget ska lämna upplysningar om följande:

  1. Upptag och lagring av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter till följd av projekt som det kan ha utvecklat i sin egen verksamhet eller bidragit till i sin värdekedja i tidigare och senare led, och

  2. mängden minskningar eller upptag av växthusgasutsläpp från projekt för begränsning av klimatförändringarna utanför dess värdekedja som det har finansierat eller avser att finansiera genom något inköp av koldioxidkrediter.

57.Syftet med detta upplysningskrav är att

  1. ge en förståelse av företagets åtgärder för att permanent avlägsna eller aktivt stödja upptaget av växthusgaser från atmosfären, eventuellt för att uppnå nettonollmålen (se punkt 60),

  2. ge en förståelse av omfattningen och kvaliteten på de koldioxidkrediter som företaget har köpt eller avser att köpa från den frivilliga marknaden, eventuellt för att stödja sina påståenden om växthusgasneutralitet (se punkt 61).

58.Den upplysning om upptag och lagring av växthusgaser som krävs enligt punkt 56 a ska om så är tillämpligt inkludera

  1. den totala mängden upptag och lagring av växthusgaser i ton koldioxidekvivalent, uppdelade och separat angivna för den mängd som gäller företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, och uppdelade efter upptagsverksamhet, och

  2. de antaganden, metoder och ramar som företaget tillämpat för beräkningen.

59.Den upplysning om koldioxidkrediter som krävs enligt punkt 56 b ska om så är tillämpligt inkludera

  1. den totala mängd koldioxidkrediter utanför företagets värdekedja i ton koldioxidekvivalent som är verifierade mot erkända kvalitetsstandarder och annullerade under rapporteringsperioden, och

  2. den totala mängd koldioxidkrediter utanför företagets värdekedja i ton koldioxidekvivalent som planeras att annulleras i framtiden och huruvida de baseras på befintliga avtalsarrangemang.

60.I händelse av att företaget lämnar upplysningar om ett nettonollutsläppsmål utöver målen för minskning av bruttoväxthusgasutsläpp i enlighet med kraven i upplysningskrav E1-4, punkt 30, ska det förklara omfattningen, metoderna och ramarna som tillämpats och hur de kvarvarande växthusgasutsläppen (efter ca 90–95 % av minskningen av växthusgasutsläpp med möjlighet till motiverade sektoriella variationer i linje med en erkänd utsläppsminskningsbana för sektorn) avses neutraliseras genom växthusgasupptag i företagets egna verksamheter och värdekedja i tidigare och senare led.

61.Om företaget kan ha lämnat offentliga påståenden om växthusgasneutralitet som inbegriper användning av koldioxidkrediter ska det förklara

  1. huruvida och hur dessa påståenden åtföljs av mål för minskning av växthusgasutsläpp i enlighet med upplysningskrav ESRS E1-4,

  2. huruvida och hur dessa krav och beroendet av koldioxidkrediter varken hindrar eller minskar uppnåendet av dess mål för minskning av växthusgasutsläpp18 eller, i tillämpliga fall, dess nettonollmål och

  3. trovärdigheten och integriteten hos de koldioxidkrediter som används, bland annat genom hänvisning till erkända kvalitetsstandarder.

Denna information är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1.

Upplysningskrav E1-8 – Intern koldioxidprissättning

62.Företaget ska lämna upplysningar om huruvida det tillämpar interna system för koldioxidprissättning, och i så fall hur dessa stöder dess beslutsfattande och ger incitament att genomföra klimatrelaterade policyer och mål.

63.Den information som krävs i punkt 62 ska innehålla följande:

  1. Typen av internt system för koldioxidprissättning, t.ex. de skuggpriser som tillämpas för kapitalutgifter eller beslutsfattande om investeringar i forskning och utveckling, interna koldioxidavgifter eller interna koldioxidfonder.

  2. Det särskilda tillämpningsområdet för systemen för koldioxidprissättning (verksamheter, geografisk omfattning, enheter osv.).

  3. De koldioxidpriser som tillämpas utifrån typen av system och avgörande antaganden som görs för att fastställa priserna, däribland källan till de tillämpade koldioxidpriserna och varför dessa bedöms relevanta för sitt valda tillämpningsområde. Företaget kan lämna uppgifter om metoden för att beräkna koldioxidpriserna, inklusive i hur hög grad priserna har satts efter vetenskaplig vägledning och på vilket sätt deras framtida utveckling hänger ihop med vetenskapligt grundad utveckling av koldioxidpriser.

  4. De uppskattade bruttovolymerna av växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och, i tillämpliga fall, 3 för innevarande år, i ton koldioxidekvivalent som omfattas av dessa system, samt deras andel av företagets övergripande växthusgasutsläpp för respektive scope.

Upplysningskrav E1-9 – Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

64.Företaget ska lämna upplysningar om

  1. de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker,

  2. de förväntade finansiella effekterna av väsentliga omställningsrisker, och

  3. företagets potential att dra fördel av väsentliga klimatrelaterade möjligheter.

65.De uppgifter som krävs enligt punkt 64 kompletterar de uppgifter om aktuella finansiella effekter som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d. Syftet med detta upplysningskrav med avseende på

  1. förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker är att ge en förståelse för hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt. resultaten av den scenarioanalys som används för att utföra resiliensanalys enligt kraven i tillämpningskrav 10–13 bör ligga till grund för bedömningen av förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker,

  2. potential att genomdriva väsentliga klimatrelaterade möjligheter är att möjliggöra en uppfattning om hur företaget finansiellt kan dra nytta av väsentliga klimatrelaterade möjligheter. Denna upplysning kompletterar de centrala resultatindikatorer som ska offentliggöras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

66.Den upplysning om förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker som krävs i punkt 64 a ska innefatta följande19:

  1. Det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentlig fysisk risk på kort, medellång och lång sikt innan man överväger klimatanpassningsåtgärder, med de monetära beloppen för dessa tillgångar uppdelade efter akut och kronisk fysisk risk20.

  2. Den andel tillgångar utsatt för väsentlig fysisk risk som behandlas av klimatanpassningsåtgärderna.

  3. Platsen för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk21.

  4. Det monetära belopp och den andel (i procent) av nettointäkterna från företagets affärsverksamheter som är utsatt för väsentlig fysisk risk på kort, medellång och lång sikt.

Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk.

Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk.

67.Den upplysning om förväntade finansiella effekter av väsentliga omställningsrisker som krävs i punkt 64 b ska innefatta följande:

  1. Det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentlig omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt innan åtgärder för begränsning av klimatförändringarna övervägs.

  2. Den andel tillgångar utsatt för väsentlig omställningsrisk som omfattas av åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna.

  3. En uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser22.

  4. Skulder som kan behöva redovisas i finansiella rapporter på kort, medellång och lång sikt.

  5. Det monetära belopp och den andel (i procent) nettointäkter från företagets affärsverksamheter som är utsatt för väsentlig omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt, däribland i relevanta fall nettointäkterna från kunder till företaget som sysslar med kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter.

Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet.

68.Företaget ska lämna upplysningar om avstämningar som gjorts mot de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna, av följande:

  1. Betydande mängder av de tillgångar och nettointäkter som är utsatta för väsentlig fysisk risk (enligt kraven i punkt 66).

  2. Betydande mängder av de tillgångar, skulder och nettointäkter som är utsatta för väsentlig omställningsrisk (enligt kraven i punkt 67).

69.För upplysningen om potentialen att genomdriva klimatrelaterade möjligheter enligt kravet i punkt 64 c ska företaget ta i beaktande23

  1. sina förväntade kostnadsbesparingar genom åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och

  2. den potentiella marknadsstorleken eller förväntade ändringar av nettointäkterna genom koldioxidsnåla produkter och tjänster eller anpassningslösningar som företaget har eller kan få tillgång till.

Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

70.Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga C Informationens kvalitativa egenskaper.

Tillägg A Tillämpningskrav (AR)

ESRS E1 och dess tillägg utgör en helhet. Tillägget ska vara till hjälp i tillämpningen av upplysningskraven i denna standard och har samma rättsverkan som de andra delarna av standarden.

Strategi

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

AR 1.En omställningsplan beskriver företagets arbete med begränsning av klimatförändringarna. När företaget lämnar upplysningar om sin omställningsplan förväntas det tillhandahålla en förklaring på hög nivå av hur det ska justera sin strategi och affärsmodell för att säkerställa förenlighet med omställningen till en hållbar ekonomi och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet (eller ett uppdaterat internationellt avtal om klimatförändringarna) och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 med inget eller begränsat överskridande så som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 (europeiska klimatlagen), och i tillämpliga fall hur det kommer att anpassa sin exponering för kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter.

AR 2.Det har ännu inte definierats utvecklingsbanor på politisk nivå för alla sektorer. Upplysningen enligt punkt 16 a om omställningsplanens förenlighet med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C bör därför uppfattas som en upplysning om företagets minskningsmål för växthusgasutsläpp. Upplysningen enligt punkt 16 a ska förses med ett referensvärde med avseende på en väg fram mot 1,5 °C. Detta referensvärde bör bygga antingen på sektorns metod för utfasning av fossila bränslen, om denna finns tillgänglig för företagets sektor, eller ett scenario som omfattar hela ekonomin, med dess begränsningar i åtanke (dvs. det är en enkel överföring av utsläppsminskningsmålen från statlig nivå till bolagsnivå). Detta tillämpningskrav bör även läsas tillsammans med AR 26 och AR 27 och de utvecklingsminskningsbanor för sektorer de hänvisar till.

AR 3.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 16 d, kan det beakta följande:

  1. De samlade inlåsta växthusgasutsläpp som associeras med viktiga tillgångar från rapporteringsåret fram till 2030 och 2050 i ton koldioxidekvivalenter. Detta bedöms som summan av de uppskattade växthusgasutsläppen i scope 1 och 2 under de aktiva och fast planerade viktiga tillgångarnas operativa livslängd. Viktiga tillgångar är de som ägs eller kontrolleras av företaget, och de består av befintliga eller planerade tillgångar (såsom stationära eller mobila installationer, anläggningar och utrustning) som är källor till antingen betydande direkta eller energimässigt indirekta växthusgasutsläpp. Fast planerade viktiga tillgångar är de som företaget högst sannolikt kommer att använda sig av inom de närmaste fem åren.

  2. De samlade inlåsta växthusgasutsläpp som associeras med växthusgasutsläpp i den direkta användningsfasen för sålda produkter, i ton koldioxidekvivalenter, bedömda som försäljningsvolymen av produkter under rapporteringsåret multiplicerad med summan av uppskattade växthusgasutsläpp i den direkta användningsfasen under deras förväntade livslängd. Detta krav gäller endast om företaget har identifierat scope 3-kategorin ”användning av sålda produkter” som betydande enligt upplysningskrav E1-6 punkt 51.

  3. En förklaring av planerna för att hantera, dvs. omvandla, ta ur bruk eller fasa ut dess växthusgasintensiva och energiintensiva tillgångar och produkter.

AR 4.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 16 e, ska det förklara hur anpassningen av dess ekonomiska verksamhet efter bestämmelserna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 förväntas stöda dess omställning till en hållbar ekonomi. I samband med detta ska företaget ta hänsyn till de centrala resultatindikatorer som ska lämnas ut enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (särskilt taxonomiförenliga intäkter och kapitalutgifter och, i tillämpliga fall, kapitalutgiftsplaner).

AR 5.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkt 16 g ska det uppge om det är uteslutet eller inte från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet i enlighet med uteslutningskriterierna i artikel 12.1 d–g24 och 12.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning)25.

I artikel 12.1 i förordningen om referensvärden för klimatomställning står det att ”administratörer av EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet ska utesluta följande företag från dessa referensvärden:

a. Företag som får 1 % eller mer av sina intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, distribution eller raffinering av stenkol och brunkol, eller

b. Företag som får 10 % eller mer av sina intäkter från prospektering, utvinning, distribution eller raffinering av oljebränslen, eller

c. Företag som får 50 % eller mer av sina intäkter från prospektering, utvinning, framställning eller raffinering av gasformiga bränslen, eller

d. Företag som får 50 % eller mer av sina intäkter från elproduktion med en växthusgasintensitet som överstiger 100 g CO2e/kWh.”

I artikel 12.2 står det att ”administratörer av EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet ska från dessa referensvärden utesluta företag som enligt deras eller externa dataleverantörers konstaterande eller uppskattning befinns avsevärt skada ett eller flera av de miljömål som fastställs i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, i enlighet med de regler om uppskattningar som fastställs i artikel 13.2 i den här förordningen”.

Detta upplysningskrav är i linje med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 1 klimatförändringsomställningsrisk.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

AR 6.När företaget lämnar upplysningar om resiliensanalysens omfattning enligt kraven i punkt 19 a, ska det förklara vilken del av dess verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led och även vilka väsentliga fysiska risker och omställningsrisker som kan ha utelämnats från analysen.

AR 7.När företaget lämnar upplysningar om hur resiliensanalysen har utförts enligt kraven i punkt 19 b, ska det förklara

  1. de avgörande antagandena om hur omställningen till en mer koldioxidsnål och resilient ekonomi kommer att påverka dess omgivande makroekonomiska trender, energianvändning och energimix, samt antagandena om den tekniska utvecklingen,

  2. de tidshorisonter som tillämpas och hur väl anpassade de är efter de klimat- och affärsscenarier som beaktas för att avgöra väsentliga fysiska risker och omställningsrisker (tillämpningskrav 11–12) och uppsättandet av mål för minskning av växthusgasutsläpp (rapporteras enligt upplysningskrav E1-4), och

  3. hur de uppskattade förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker (enligt kraven i upplysningskrav E1-9) samt åtgärderna och resurserna för begränsning (upplysningar enligt upplysningskrav E1–3) har tagits i beaktande.

AR 8.När företaget lämnar upplysningar om resultaten av resiliensanalysen enligt kraven i punkt 19 c, ska det förklara

  1. de osäkra områdena i resiliensanalysen och i hur hög grad de riskutsatta tillgångarna och affärsverksamheterna tas i beaktande i definitionen av företagets strategi, investeringsbeslut och aktuella och planerade begränsningsåtgärder,

  2. företagets förmåga att anpassa sin strategi och affärsmodell till klimatförändringarna på kort, medellång och lång sikt, inbegripet att säkerställa fortlöpande tillgång till finansiering till en överkomlig kapitalkostnad, förmågan att återinsätta, uppgradera eller sluta använda befintliga tillgångar, ändra sin produkt- och tjänsteportfölj eller skola om sin arbetskraft.

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter

AR 9.När företaget lämnar de upplysningar om processerna för att identifiera och bedöma klimatinverkan som krävs i punkt 20 a, ska det förklara på vilka sätt det har

  1. granskat sina verksamheter och planer för att kunna identifiera faktiska och potentiella framtida källor till växthusgasutsläpp och i tillämpliga fall drivkrafter för andra klimatrelaterade inverkningar (t.ex. utsläpp av sot eller troposfäriskt ozon eller förändrad markanvändning) i den egna verksamheten och längs värdekedjan, och

  2. bedömt sina faktiska och potentiella inverkningar på klimatförändringarna (dvs. dess totala växthusgasutsläpp).

AR 10.Företaget kan koppla de upplysningar som lämnas enligt punkt 20 a och tillämpningskrav 9 till de upplysningar som lämnas enligt följande upplysningskrav: Upplysningskrav E1-1, punkt 16 d om inlåsta växthusgasutsläpp. Upplysningskrav E1-4 och upplysningskrav E1-6.

AR 11.När företaget lämnar de upplysningar om processerna för att identifiera och bedöma fysiska risker som krävs i punkt 20 a, ska det förklara om och hur

  1. det har identifierat klimatrelaterade risker (se tabell nedan) på kort, medellång och lång sikt och granskat huruvida dess tillgångar och affärsverksamheter kan bli exponerade för dessa risker,

  2. det har definierat kort, medellång och lång sikt och hur dessa definitioner är kopplade till den förväntade livslängden på dess tillgångar, strategiska planeringsperspektiv och planer på kapitalallokering,

  3. det har bedömt i vilken omfattning dess tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är känsliga för de identifierade klimatrelaterade riskerna, med beaktande av farornas sannolikhet, storlek och varaktighet samt de geospatiala koordinatorerna (såsom Nuts-nomenklaturen, nomenklaturen för statistiska territoriella enheter, för EU:s territorium) specifikt för företagets platser och leveranskedjor, och

  4. identifieringen av klimatrelaterade risker och bedömningen av exponering och känslighet är grundad på klimatscenarier med höga utsläpp, som exempelvis kan vara baserade på IPCC SSP5-8.5 eller relevanta regionala klimatprognoser på grundval av dessa utsläppsscenarier, eller klimatscenarier från NGFS (Network for Greening the Financial System) med hög fysisk risk, som ”Hot house world” eller ”Too little, too late”. För allmänna krav beträffande klimatrelaterad scenarioanalys, se punkterna 18, 19, tillämpningskrav 13 och 15.

Klassificering av klimatrelaterade risker26

Temperaturrelaterade

Vindrelaterade

Vattenrelaterade

Relaterade till fast massa

Kroniska

Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)

Förändringar i vindmönster

Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)

Kusterosion

Värmestress

Variationer i nederbörd eller hydrologi

Markförstöring

Temperaturvariationer

Försurning av hav

Markerosion

Tinande permafrost

Inträngning av saltvatten

Jordflytning

Stigande havsnivåer

Vattenstress

Akuta

Värmebölja

Cyklon, orkan, tyfon

Torka

Lavin

Köldvåg/frost

Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)

Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)

Jordskred

Okontrollerad yttäckande brand

Tornado

Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)

Marksjunkning

Översvämning av glaciärsjö

Källa: kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139.

AR 12.När företaget lämnar de upplysningar om processerna för att identifiera omställningsrelaterade risker och möjligheter som krävs i punkt 20 a, ska det förklara huruvida och på vilket sätt det har

  1. identifierat omställningshändelser (se tabell med exempel nedan) på kort, medellång och lång sikt och granskat huruvida dess tillgångar och affärsverksamheter kan bli exponerade för dessa risker; när det gäller omställningsrelaterade risker och möjligheter kan det som anses långsiktigt omfatta över 10 år och vara anpassat efter klimatrelaterade offentliga politiska mål,

  2. bedömt i hur stor omfattning dess tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är känsliga för de identifierade omställningshändelserna, med beaktande av omställningshändelsernas sannolikhet, storlek och varaktighet,

  3. byggt identifieringen av omställningshändelser och bedömningen av exponeringen på klimatrelaterade scenarioanalyser som är åtminstone konsekventa med Parisavtalet och med begränsningen av klimatförändringarna till 1,5 °C, exempelvis utifrån scenarier från Internationella energiorganet (nettonollutsläpp senast 2050, Sustainable Development Scenario osv.), eller klimatscenarier från Network for Greening the Financial System. För allmänna krav beträffande klimatrelaterad scenarioanalys, se punkterna 18, 19, tillämpningskrav 13–15, och

  4. identifierat tillgångar och affärsverksamheter som är oförenliga med eller behöver betydande insatser för att bli förenliga med en omställning till en klimatneutral ekonomi (exempelvis pga. betydande inlåsta växthusgasutsläpp eller oförenlighet med kraven på taxonomianpassning enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139).

Exempel på klimatrelaterade omställningshändelser (exempel grundade på TCFD-klassificeringen)

Politiska och juridiska händelser

Tekniska händelser

Marknadshändelser

Rykteshändelser

Högre priser på växthusgasutsläpp

Ersättning av befintliga produkter och tjänster med alternativ med lägre utsläpp

Förändrat kundbeteende

Växlande kundönskemål

Utökade rapporteringsskyldigheter för utsläpp

Misslyckad investering i ny teknik

Osäkerhet i marknadssignalerna

Stigmatisering av sektorn

Påbud om och reglering av befintliga produkter och tjänster

Kostnader för omställning till teknik med lägre utsläpp

Ökad kostnad för råvaror

Större oro bland intressenter

Påbud om och reglering av befintliga produktionsprocesser

Negativ återkoppling från intressenter

Exponering för rättstvister

Klimatrelaterad scenarioanalys

AR 13.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 19, 20, 21 och tillämpningskrav 10 och 11 ska det förklara hur det har använt klimatrelaterad scenarioanalys som står i proportion till dess omständigheter som underlag för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt, däribland

  1. vilka scenarier som använts, källorna till dem och hur förenliga de är med den senaste vetenskapen,

  2. beskrivningar, tidshorisonter och resultatmått som använts, med en diskussion av varför företaget anser att det urval av scenarier som använts täcker dess plausibla risker och osäkerheter,

  3. de viktiga drivkrafter som tagits i beaktande i varje scenario och varför dessa är relevanta för företaget, t.ex. politiska antaganden, makroekonomiska trender, energianvändning och energimix samt tekniska antaganden,

  4. viktiga underlag och begränsningar för scenarierna, däribland hur pass detaljerade de är (t.ex. om analysen av fysiska klimatrelaterade risker bygger på geospatiala koordinater som är specifika för företagets platser eller breda uppgifter på nationell eller regional nivå).

AR 14.När företaget utför scenarioanalys kan det använda följande vägledning: TCFD:s tekniska tillägg om The Use of Scenario Analysis in Disclosure of Climate-Related Risks and Opportunities (2017), TCFD:s Guidance on Scenario Analysis for Non-Financial Companies (2020), ISO 14091:2021 Anpassning till klimatförändringar – Riktlinjer för sårbarhet, effekter och riskbedömning och andra erkända branschstandarder såsom NGFS (Network for Greening the Financial System) och nationella, regionala och lokala bestämmelser på EU-nivå.

AR 15.Företaget ska kortfattat förklara hur de klimatscenarier som används är förenliga med de avgörande klimatrelaterade antaganden som görs i de finansiella rapporterna.

Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

AR 16.Upplysningar om policyer relaterade till antingen begränsning av eller anpassning till klimatförändringarna kan lämnas separat, då det är olika personer inblandade och olika åtgärder och resurser som behövs för att genomföra dem.

AR 17.Policyer relaterade till begränsning av klimatförändringarna är inriktade på hanteringen av företagets växthusgasutsläpp, växthusgasupptag och omställningsrisker över olika tidshorisonter, i företagets egen verksamhet och/eller i värdekedjan i tidigare och senare led. Kravet enligt punkt 22 kan gälla både fristående policyer för begränsning av klimatförändringarna och relevanta policyer i andra frågor som indirekt stöder begränsning av klimatförändringarna, däribland utbildningspolicyer, policyer för upphandling eller leveranskedjan, investeringspolicyer eller produktutvecklingspolicyer.

AR 18.Policyer som gäller anpassning till klimatförändringar är inriktade på hanteringen av företagets fysiska klimatrisker och omställningsrisker i samband med anpassning till klimatförändringar. Kravet enligt punkterna 22 och 25 kan gälla både fristående policyer för anpassning till klimatförändringar och relevanta policyer i andra frågor som indirekt stöder anpassning till klimatförändringar, däribland utbildningspolicyer och policyer för nödlägen eller arbetsmiljö.

Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

AR 19.När företaget lämnar de upplysningar om åtgärder som krävs enligt punkt 29 a och b, får det

  1. lämna upplysningar om nyckelåtgärder som vidtagits och/eller planer på att genomföra policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i sina enskilda eller separata åtgärder,

  2. sammanställa typer av begränsningsåtgärder (drivkrafter för utfasning av fossila bränslen) såsom energieffektivitet, elektrifiering, övergång till andra bränslen, användning av förnybar energi, produktförändringar och utfasning av fossila bränslen i leveranskedjan som stämmer ihop med företagets specifika åtgärder,

  3. upplysa om förteckningen över nyckelåtgärder för begränsning vid sidan av de mätbara målen (enligt kraven i upplysningskrav E1-4) med uppdelning efter drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen), och

  4. upplysa om åtgärderna för anpassning till klimatförändringar efter typ av anpassningslösning, såsom naturbaserad anpassning, ingenjörskonst eller tekniska lösningar.

AR 20.När företaget lämnar upplysningar om resurser enligt kraven i punkt 29 c, ska det endast lämna upplysningar om de betydande belopp i driftsutgifter och kapitalutgifter som krävs för att genomföra åtgärderna, eftersom syftet med denna information är att påvisa trovärdighet i företagets åtgärder snarare än att stämma av de angivna beloppen mot de finansiella rapporterna. De belopp i driftsutgifter och kapitaluppgifter som anges ska vara de tillägg som görs till både materiella och immateriella tillgångar under det innevarande räkenskapsåret, samt de planerade tilläggen för kommande perioder då åtgärderna genomförs. De belopp som anges ska endast vara de tillkommande finansiella investeringar som direkt bidrar till att uppnå företagets mål.

AR 21.I linje med kraven i ESRS 2 MDR-A ska företaget förklara om och i hur stor omfattning dess förmåga att genomföra åtgärderna beror på tillgången till och anslagen av resurser. Fortlöpande tillgång till finansiering till överkomlig kapitalkostnad kan vara avgörande för att kunna genomföra företagets åtgärder, inklusive dess anpassningar till förändrad tillgång/efterfrågan eller dess tillhörande förvärv och betydande investeringar i forskning och utveckling.

AR 22.De belopp i driftsutgifter och kapitalutgifter som krävs för att genomföra de åtgärder det lämnas upplysningar om enligt punkt 29 c ska vara konsekventa med de centrala resultatindikatorerna (centrala resultatindikatorer för driftsutgifter och kapitalutgifter) och i tillämpliga fall den kapitalutgiftsplan som krävs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178. Företaget ska förklara alla eventuella skillnader mellan de betydande belopp i driftsutgifter och kapitalutgifter som det lämnar upplysningar om enligt denna standard och de centrala resultatindikatorer som det redovisar enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 p.g.a. exempelvis upplysning om ekonomiska verksamheter som inte omfattas enligt vad som definieras i den delegerade förordningen. Företaget får strukturera sina åtgärder efter ekonomisk verksamhet för att jämföra sina driftsutgifter och kapitalutgifter, och i tillämpliga fall sina driftsutgifts- och/eller kapitalutgiftsplaner, med sina centrala resultatindikatorer för förenlighet med taxonomikraven.

Mått och mål

Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

AR 23.Enligt punkt 34 a får företaget upplysa om mål för minskning av växthusgasutsläpp i intensitetsvärde. Intensitetsmålen formuleras som förhållandet mellan växthusgasutsläppen i förhållande till en enhet för fysisk aktivitet eller ekonomisk output. Relevanta aktivitets- eller outputenheter anges i sektorsspecifika standarder ESRS. Om företaget endast har fastställt ett mål för minskning av växthusgasintensiteten ska det ändå redovisa de tillhörande absoluta värdena för målåret och det eller de mellanliggande målåren. Detta kan leda till en situation där ett företag är skyldigt att redovisa en ökning av de absoluta växthusgasutsläppen för målåret och mellanliggande målår, t.ex. eftersom det förutser organisk tillväxt i sin verksamhet.

AR 24.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 34 b, ska det specificera den andel av målet som gäller vart och ett av respektive scope för växthusgasutsläpp (1, 2 eller 3). Företaget ska uppge den metod som använts för att beräkna scope 2-växthusgasutsläpp som ingår i målet (dvs. antingen den platsbaserade eller marknadsbaserade metoden). Om gränsen för minskningsmålet för växthusgasutsläpp skiljer sig från den för de växthusgasutsläpp som rapporteras enligt upplysningskrav E1-6, ska företaget lämna upplysningar om vilka gaser som omfattas, respektive procentandel för scope 1, 2 och 3 och totala växthusgasutsläpp som målet omfattar. För sina dotterföretags minskningsmål för växthusgasutsläpp ska företaget på motsvarande sätt tillämpa dessa krav på dotterföretagsnivå.

AR 25.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 34 c om basår och baslinjevärde, gäller följande:

  1. Företaget ska kortfattat förklara hur det har säkerställt att det baslinjevärde som framsteg mot målet mäts mot är representativt i termer av verksamheter som omfattas och påverkan från externa faktorer (t.ex. temperaturanomalier ett visst år som påverkar mängden energianvändning och tillhörande växthusgasutsläpp). Detta kan göras genom att normalisera baslinjevärdet, eller genom att man använder ett baslinjevärde som är härlett av ett treårigt genomsnitt om detta ökar representativiteten och möjliggör en mer trogen återgivning.

  2. Baslinjevärdet och basåret får inte ändras såvida det inte sker betydande förändringar av antingen målet eller rapporteringsgränsen. I sådant fall ska företaget förklara hur det nya baslinjevärdet påverkar det nya målet, uppnåendet av det och återgivningen av framstegen med tiden. För att förbättra jämförbarheten ska företaget när det sätter nya mål välja ett aktuellt basår som inte föregår det första rapporteringsåret i den nya målperioden med mer än tre år. Om t.ex. 2030 är målåret och målperioden är mellan 2025 och 2030, ska basåret väljas från perioden mellan 2022 och 2025.

  3. Företaget ska uppdatera sitt basår fr.o.m. 2030 och efter varje femårsperiod därefter. Detta innebär att de basår som företaget väljer före 2030 kan vara antingen det tidigare tillämpade basåret för befintliga mål eller det första tillämpningsåret för kraven för hållbarhetsrapportering som anges i artikel 5.2 i direktiv (EU) 2022/2426 (2024, 2025 eller 2026) och, efter 2030, vart femte år (2030, 2035 etc.).

  4. När företaget presenterar klimatrelaterade mål får det lämna upplysningar om framsteg med att uppfylla dessa mål som gjorts före dess aktuella basår. När företaget gör detta ska det i mesta möjliga mån säkerställa att informationen om tidigare framsteg är konsekvent med kraven i denna standard. När det gäller metodiska skillnader, t.ex. beträffande målavgränsning, ska företaget lämna en kort förklaring av dessa skillnader.

AR 26.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkterna 34 d och e, ska det presentera informationen under målperioden med hänvisning till en sektorspecifik utsläppsbana, om sådan finns, eller en sektorsövergripande dito i enlighet med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Av den anledningen ska företaget beräkna ett 1,5 °C-förenligt referensmålvärde för scope 1 och 2 (och i tillämpliga fall ett separat för scope 3) som dess egna minskningsmål för växthusgaser eller interimsmål inom respektive scope kan jämföras mot.

AR 27.Referensvärdet kan beräknas genom att växthusgasutsläppen under basåret multipliceras med antingen en sektorspecifik (sektorns metod för utfasning av fossila bränslen) eller sektorsövergripande (metoden med absolut kontraktion) utsläppsminskningsfaktor. Dessa utsläppminskningsfaktorer kan härledas från olika källor. Företaget bör se till att den använda källan baseras på en utsläppsminskningsbana som är förenlig med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

AR 28.Utsläppsminskningsfaktorerna är föremål för vidare utveckling. Följaktligen uppmuntras företagen att endast använda uppdaterad offentligt tillgänglig information.

2030

2050

Sektorsövergripande minskningsbana (ACA) baserat på år 2020 som referensår.

– 42 %

– 90 %

Källa: baserat på Pathways to Net-zero –SBTi Technical Summary (version 1.0, oktober 2021).

AR 29.Referensmålvärdet beror på basåret och baslinjeutsläppen i företagets minskningsmål för växthusgasutsläpp. Följaktligen kan referensmålvärdet för företaget med ett nyligen inträffat basår eller med högre baslinjeutsläpp bli mindre svårt att uppnå än det blir för företag som redan tidigare har vidtagit ambitiösa åtgärder för att minska växthusgasutsläpp. Därför får företag som tidigare har uppnått minskningar av växthusgasutsläpp i linje med antingen en 1,5 °C-förenlig sektorsövergripande eller sektorspecifik bana justera sina baslinjeutsläpp därefter för att fastställa referensmålvärdet. Om företaget justerar baslinjeutsläppen för att fastställa referensmålvärdet, ska det alltså inte beakta växthusgasutsläpp före år 2020 och ska tillhandahålla lämpliga bevis för sin tidigare uppnådda minskning av växthusgasutsläpp.

AR 30.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 34 f, ska det förklara

  1. genom hänvisning till sina åtgärder för begränsning av klimatförändringarna, drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen och deras uppskattade kvantitativa bidrag till att uppnå företagets minskningsmål för växthusgasutsläpp, uppdelat för varje scope (1, 2 och 3),

  2. om det planerar att anta ny teknik och den teknikens roll i att uppnå företagets minskningsmål för växthusgasutsläpp, och

  3. om och hur det har tagit hänsyn till en rad olika klimatscenarier, som åtminstone innefattar ett klimatscenario som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C, för att upptäcka relevant miljörelaterad, samhällsrelaterad, teknisk, marknadsrelaterad och politisk utveckling och fastställa sina drivkrafter för utfasning av fossila bränslen.

AR 31.Företaget kan presentera sina minskningsmål för växthusgasutsläpp tillsammans med sina åtgärder för begränsning av klimatförändringarna (se tillämpningskrav 19) som en tabell eller grafisk bana som visar utvecklingen med tiden. Följande figur och tabell ger exempel med kombinerade mål och drivkrafter för utfasning av fossila bränslen:

ESRSE001_bild1

Basår (t.ex. 2025)

Målet för 2030

Målet för 2035

...

Upp till målet för 2050

Växthusgasutsläpp (ktCO2e)

100

60

40

 

 

Energieffektivitet och förbrukningsminskning

– 10

– 4

 

 

Materialeffektivitet och förbrukningsminskning

– 5

 

 

Omställning till andra bränslen

– 2

 

 

Elektrifiering

– 10

 

 

Användning av förnybar energi

– 10

– 3

 

 

Utfasning, ersättning eller ändring av produkten

– 8

 

 

Utfasning, ersättning eller ändring av processen

– 5

– 3

 

 

Annat

 

 

 

Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix

Vägledning för beräkning

AR 32.När företaget utarbetar den information om energianvändning som krävs i punkt 35, ska det göra följande:

  1. Endast rapportera energi som används i processer som företaget äger eller kontrollerar, och då tillämpa samma avgränsning som tillämpats vid rapporteringen av växthusgasutsläpp inom scope 1 och 2.

  2. Utesluta råvaror och bränslen som inte förbränns för energiändamål. Ett företag som förbrukar bränsle som råvaror kan lämna upplysningar om den förbrukningen separat från de obligatoriska upplysningarna.

  3. Säkerställa att all kvantitativ energirelaterad information rapporteras i megawattimmar (MWh) i antingen lägre värmevärde eller effektivt värmevärde. Om rådata för energirelaterad information endast finns tillgängliga i andra energienheter än MWh (t.ex. gigajoule (GJ) eller British Thermal Units (Btu), i volymenheter (t.ex. kubikfot eller gallon) eller i massenheter (t.ex. kilogram eller pund) ska de omvandlas till MWh med hjälp av lämpliga omvandlingsfaktorer (se t.ex. bilaga II till IPCC:s femte utvärderingsrapport). Omvandlingsfaktorerna för bränslen ska göras transparenta och tillämpas konsekvent.

  4. Säkerställa att all kvantitativ energirelaterad information rapporteras som slutlig energianvändning, med hänvisning till den mängd energi företaget faktiskt förbrukar med hjälp av t.ex. tabellen i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27 om energieffektivitet.

  5. Undvika att dubbelräkna bränsleförbrukning när det lämnar uppgifter om egenproducerad energianvändning. Om företaget producerar el från antingen en icke-förnybar eller förnybar bränslekälla och sedan förbrukar den producerade elen, ska energianvändningen endast räknas en gång under bränsleförbrukning.

  6. Inte räkna av energianvändning även om energi producerad på plats säljs till och används av en tredje part.

  7. Inte räkna energi som hämtas inom organisationens gränser under ”inköpt eller förvärvad” energi.

  8. Redovisa ånga, värme eller kylning som mottagits som ”avfallsenergi” från en tredje parts industriprocesser under ”inköpt eller förvärvad” energi.

  9. Redovisa förnybar vätgas27 som förnybart bränsle. Vätgas som inte är helt och hållet härledd från förnybara källor ska inkluderas under ”bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor”.

  10. Anta en försiktig metod när det delar upp elektriciteten, ångan, värmen eller kylningen mellan förnybara och icke-förnybara källor på grundval av den metod som tillämpas för att beräkna marknadsbaserade scope 2-växthusgasutsläpp. Företaget ska bara anse denna energianvändning som härledd från förnybara källor om ursprunget till den inköpta energin är tydligt definierat i de kontraktsmässiga arrangemangen med dess leverantörer (inköpsavtal om förnybar energi, standardiserad grön eltaxa, marknadsinstrument såsom ursprungsgarantier från förnybara källor i Europa28 eller liknande instrument såsom certifikat om förnybar energi i Förenta staterna och Kanada, etc.).

Uppfyller kraven i delegerade akter för vätgas från förnybara energikällor: Kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod som fastställer närmare regler för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, och kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen.

På grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

AR 33.Den information som krävs enligt punkt 38 är tillämplig om företaget är verksamt i minst en sektor med hög klimatpåverkan. Den information som krävs enligt punkt 38 a–e ska också omfatta energi från fossila källor som förbrukas i verksamheter som inte är i sektorer med stor klimatpåverkan.

AR 34.Informationen om energianvändning och energimix kan presenteras i följande tabellformat för sektorer med hög klimatpåverkan och för alla andra sektorer genom att man utelämnar raderna 1–5.

Energianvändning och energimix

Jämförande

År N

(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh)

 

 

(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh)

(3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh)

(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh)

(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor (MWh)

(6) Total användning av fossil energi (MWh) (beräknad som summan av raderna 1–5)

Andel fossila källor i total energianvändning

(7) Användning från kärnenergikällor (MWh)

Andel från kärnenergikällor i total energianvändning

(8) Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) (MWh)

(9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor (MWh)

(10) Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh)

(11) Total användning av förnybar energi (MWh) (beräknad som summan av raderna 8–10)

Andel förnybara källor i total energianvändning

Total energianvändning (MWh) (beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11)

AR 35.Den totala energianvändningen med en åtskillnad mellan förbrukning av fossil energi, kärnenergi och förnybar energi kan presenteras grafiskt i hållbarhetsförklaringen som visar utvecklingen över tid (t.ex. genom ett cirkel- eller stapeldiagram).

Energiintensitet baserad på nettointäkter
Vägledning för beräkning

AR 36.När företaget utarbetar den information om energiintensitet som krävs i punkt 40, ska det göra följande:

  1. Beräkna energiintensitetsförhållandet med följande formel:

Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh)

Nettointäkter från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (monetär enhet)

b.

Uttrycka den totala energianvändningen i MWh och nettointäkterna i monetära enheter (t.ex. euro).

c.

Täljaren och nämnaren får endast bestå av den andel av den totala slutliga energianvändningen (i täljaren) och nettointäkterna (i nämnaren) som kan hänföras till verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan. I allt väsentligt bör det finnas konsekvens i vad både täljaren och nämnaren omfattar.

d.

Beräkna den totala energianvändningen i enlighet med kravet i punkt 37.

e.

Beräkna nettointäkterna i enlighet med de standardkrav för redovisning som gäller för de finansiella rapporterna, dvs. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder eller krav i lokal god redovisningssed.

AR 37.Den kvantitativa informationen kan presenteras i följande tabell.

Energiintensitet per nettointäkt

Jämförande

N

% N / N-1

Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/monetär enhet)

 

 

 

Möjlighet till koppling mellan energiintensitet baserad på nettointäkter och information i finansiell rapportering

AR 38.Avstämningen mellan nettointäkterna från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan och relevant post eller upplysning i finansiella rapporter (enligt kravet i punkt 43) kan presenteras antingen

  1. genom korshänvisning till relaterad post eller upplysning i de finansiella rapporterna, eller

  2. om nettointäkten inte kan korshänvisas direkt till en post eller upplysning i de finansiella rapporterna, genom en kvantitativ avstämning med tabellformatet nedan.

Nettointäkter från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan som används för att beräkna energiintensitet

 

Nettointäkter (övriga)

Nettointäkter totalt (Finansiella rapporter)

Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

Vägledning för beräkning

AR 39.När företaget utarbetar informationen för att rapportera växthusgasutsläpp enligt kravet i punkt 44, ska det göra följande:

  1. Beakta principerna, kraven och vägledningen i GHG Protocol Corporate Standard (version 2004). Företaget kan beakta kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 eller kraven i EN ISO 14064-1:2018. Om företaget redan tillämpar redovisningsmetoden för växthusgaser i ISO 14064-1:2018, ska det ändå följa kraven i denna standard (t.ex. angående gränser för rapporteringen och upplysningar om marknadsbaserade scope 2-växthusgasutsläpp).

  2. Lämna upplysningar om de metoder, betydande antaganden och utsläppsfaktorer som används för att beräkna eller mäta växthusgasutsläpp, tillsammans med skälen till att de väldes, och ge en hänvisning eller länk till eventuella beräkningsverktyg som används.

  3. Inkludera utsläpp av CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 och NF3. Ytterligare växthusgaser kan beaktas när de är betydande.

  4. Använda de senast publicerade värdena för global uppvärmningspotential (GWP) baserat på en 100-årig tidshorisont för att beräkna koldioxidekvivalent för utsläpp av gaser som inte är koldioxid.

AR 40.När företaget utarbetar informationen för rapportering av växthusgasutsläpp från sina intresseföretag, joint ventures, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och avtalsarrangemang enligt punkt 50 ska det konsolidera 100 % av växthusgasutsläppen för de enheter som det kontrollerar operativt. I praktiken sker detta när företagen innehar licensen – eller tillståndet– för att driva tillgångar från dessa intresseföretag, joint ventures, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsföretag) och avtalsenliga arrangemang. Om företaget har en avtalsenligt definierad deltidsdriftskontroll ska det konsolidera 100 % av de växthusgasutsläpp som släpps ut under den tid företagets operativa kontroll utförs.

AR 41.I enlighet med ESRS 1 kapitel 3.7 ska företaget vid behov dela upp information om sina växthusgasutsläpp. Företaget kan till exempel dela upp sina utsläpp av växthusgaser i scope 1, 2, 3 eller de totala växthusgasutsläppen per land, driftssegment, ekonomisk verksamhet, dotterbolag, kategori av växthusgaser (CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6, NF3 och annan typ av växthusgasutsläpp som företaget beaktar) eller källtyp (stationär förbränning, mobil förbränning, processutsläpp och flyktiga utsläpp).

AR 42.Ett företag kan ha en annan rapporteringsperiod än vissa eller alla enheter i värdekedjan. Under sådana omständigheter får företaget mäta sina växthusgasutsläpp i enlighet med punkt 44 med hjälp av information för rapporteringsperioder som skiljer sig från dess egen rapporteringsperiod, om denna information erhålls från enheter i dess värdekedja med rapporteringsperioder som skiljer sig från företagets rapporteringsperiod, under förutsättning att

  1. företaget använder de senaste tillgängliga uppgifterna från dessa enheter i sin värdekedja för att mäta och upplysa om sina växthusgasutsläpp,

  2. rapporteringsperiodernas längd är densamma, och

  3. företaget upplyser om effekterna av betydande händelser och förändringar i omständigheter (relevanta för företagets växthusgasutsläpp) som inträffar mellan rapportdatumen för enheterna i dess värdekedja och datumet för företagets allmänna finansiella rapporter.

AR 43.När företaget utarbetar den information om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 som krävs i punkt 48 a, ska det göra följande:

  1. Beräkna eller mäta växthusgasutsläpp från stationär förbränning, mobil förbränning, processutsläpp och flyktiga utsläpp. Använda lämpliga aktivitetsdata som omfattar icke-förnybar bränsleförbrukning.

  2. Använda lämpliga och konsekventa utsläppsfaktorer.

  3. Lämna upplysningar om biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa separat från scope 1-växthusgasutsläppen, men inkludera utsläpp av andra typer av växthusgaser (i synnerhet CH4 and N2O).

  4. Utesluta alla eventuella upptag eller inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter för växthusgaser från beräkningen av scope 1-växthusgasutsläpp.

  5. För rapportering av verksamheter enligt EU:s utsläppshandelssystem, rapportera om utsläpp inom scope 1 enligt metodiken i utsläppshandelssystemet. Denna metodik får också tillämpas på verksamheter i geografiska områden och sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

AR 44.När företaget utarbetar den information om procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem som krävs i punkt 48 b, ska det göra följande:

  1. Beakta växthusgasutsläpp från de anläggningar det driver som är underställda reglerade utsläppshandelssystem däribland EU:s utsläppshandelssystem, nationella sådana system och sådana utanför EU, i tillämpliga fall.

  2. Endast inkludera utsläpp av CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 och NF3.

  3. Säkerställa samma redovisningsperiod för bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 och växthusgasutsläpp som regleras enligt utsläppshandelssystemet.

  4. Beräkna andelen med hjälp av följande formel:

GHG e Växthusgasutsläpp (i ton CO2e) från EU-ETS-anläggningar + nationella ETS-anläggningar + icke-EU ETS-anläggningar

Scope 1 växthusgasutsläpp (i ton CO2e)

AR 45.När företaget utarbetar den information om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 som krävs i punkt 49, ska det göra följande:

  1. Beakta principerna och kraven i GHG Protocol Scope 2 Guidance (version 2015, särskilt kvalitetskriterierna för scope 2 i kapitel 7.1 om avtalsinstrument). Det kan också beakta kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 eller de relevanta kraven för kvantifiering av indirekta växthusgasutsläpp från importerad energi i EN ISO 14064–1:2018.

  2. Inkludera inköpt eller förvärvad elektricitet, ånga, värme och kylning som företaget förbrukar.

  3. Undvika dubbelräkning av växthusgasutsläpp som rapporteras inom scope 1 eller 3.

  4. Tillämpa de platsbaserade och marknadsbaserade metoderna för att beräkna växthusgasutsläpp inom scope 2 och tillhandahålla information om andelen och typerna av avtalsinstrument. Genom den platsbaserade metoden kvantifieras scope 2-växthusgasutsläpp på grundval av genomsnittliga utsläppsfaktorer för energiproduktion för definierade platser, däribland lokala, regionala eller nationella gränser (GHG Protocol Scope 2 Guidance, ”Glossary”, 2015). Genom den marknadsbaserade metoden kvantifieras scope 2-växthusgasutsläpp på grundval av växthusgasutsläpp från generatorer från vilka den rapporterande enheten avtalsenligt köper in elektricitet i paket med instrument, eller fristående instrument utan paket (GHG Protocol Scope 2 Guidance, ”Glossary”, 2015); i detta fall får företaget lämna upplysningar om den andel av de marknadsbaserade scope 2-växthusgasutsläppen som är kopplade till inköpt elektricitet i paket med instrument såsom ursprungsgarantier eller certifikat om förnybar energi. Företaget ska lämna information om andelen och typerna av avtalsinstrument som används för försäljning och köp av energi i paket med instrument för energiproduktion eller fristående instrument.

  5. Lämna upplysningar om biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa separat från scope 2-växthusgasutsläppen, men inkludera utsläpp av andra typer av växthusgaser (i synnerhet CH4 och N2O). Om de tillämpade utsläppsfaktorerna inte skiljer mellan procentandelen biomassa och biogen koldioxid, ska företaget lämna upplysningar om detta. I händelse av att andra växthusgasutsläpp än koldioxid i synnerhet CH4 och N2O) inte är tillgängliga för, eller utelämnade från, platsbaserade genomsnittliga emissionsfaktorer för nätet eller informationen från den marknadsbaserade metoden, ska företaget lämna upplysningar om detta.

  6. Utesluta alla eventuella upptag eller inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter för växthusgaser från beräkningen av scope 2-växthusgasutsläpp.

AR 46.När företaget utarbetar den information om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 som krävs i punkt 51, ska det göra följande:

  1. Beakta principerna och bestämmelserna i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011). Det kan också beakta kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 eller motsvarande krav för kvantifiering av indirekta växthusgasutsläpp från EN ISO 14064-1:2018.

  2. Om det är ett finansinstitut, beakta GHG Accounting and Reporting Standard for the Financial Industry from the Partnership for Carbon Accounting Financial (PCAF), särskilt del A ”Financed Emissions” (version december 2022).

  3. Granska sina totala scope 3-växthusgasutsläpp på grundval av de 15 scope 3-kategorierna som identifieras i GHG Protocol Corporate Standard och GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011), med lämpliga uppskattningar. Alternativt kan det granska sina indirekta växthusgasutsläpp på grundval av kategorierna i EN ISO 14064-1:2018 paragraf 5.2.4 (och utelämna indirekta växthusgasutsläpp från importerad energi).

  4. Identifiera och ge upplysning om sina betydande scope 3-kategorier på grundval av storleken på sina uppskattade växthusgasutsläpp och andra kriterier som finns i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011, s. 61 och 65–68) eller EN ISO 14064-1:2018 bilaga H.3.2, t.ex. finansiella utgifter, inflytande, anknutna omställningsrelaterade risker och möjligheter eller intressenters uppfattningar.

  5. Beräkna eller uppskatta växthusgasutsläppen i betydande kategorier av scope 3 med hjälp av lämpliga utsläppsfaktorer.

  6. Uppdatera scope 3-växthusgasutsläppen i varje betydande kategori varje år på grundval av aktuella verksamhetsuppgifter. Uppdatera den fullständiga växthusgasinventeringen inom scope 3 minst vart tredje år eller vid en betydande händelse eller en betydande förändring av omständigheterna (en betydande händelse eller en betydande förändring av omständigheterna kan till exempel avse förändringar i företagets verksamhet eller struktur, förändringar i verksamheten eller strukturen i dess värdekedja i tidigare och senare led, en ändring av beräkningsmetoden eller upptäckt av fel).

  7. Upplysa om i vilken utsträckning företagets utsläpp av växthusgaser inom scope 3 mäts med hjälp av indata från specifika verksamheter inom enhetens värdekedja i tidigare och senare led, och för varje betydande kategori av växthusgaser i scope 3 lämna upplysningar om den procentandel utsläpp som beräknats med hjälp av primärdata som erhållits från leverantörer eller andra värdekedjepartner.

  8. För varje betydande kategori av scope 3-växthusgaser, lämna upplysningar om de rapporteringsgränser som iakttagits, beräkningsmetoderna för att uppskatta växthusgasutsläppen samt om beräkningsverktyg har tillämpats och i så fall vilka. Scope 3-kategorierna bör vara konsekventa med GHG-protokollet och inkludera

    1. indirekta scope 3-växthusgasutsläpp från den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål (moderföretaget och dess dotterföretag),

    2. indirekta scope 3-växthusgasutsläpp från intresseföretag, gemensamma företag och icke-konsoliderade dotterföretag där företaget har förmågan att kontrollera de operativa verksamheterna och förbindelserna (dvs. operativ kontroll),

    3. växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 från intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och gemensamma arrangemang där företaget inte har operativ kontroll och där dessa enheter ingår i företagets värdekedja i tidigare och senare led.

  9. Lämna en förteckning över de kategorier av scope 3-växthusgasutsläpp som ingår i och är utelämnade från inventeringen, med en motivering för uteslutna scope 3-kategorier.

  10. Lämna uppgifter om biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa som äger rum i dess värdekedja i tidigare och senare led separat från bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 3, och inkludera utsläpp av andra slags växthusgaser (såsom CH4 och N2O) och utsläpp av koldioxid som sker i biomassans livscykel annat än vid förbränning eller biologisk nedbrytning (såsom växthusgasutsläpp från bearbetning eller transport av biomassa) i beräkningen av scope 3-växthusgasutsläpp.

  11. Utesluta alla eventuella upptag eller inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter för växthusgaser från beräkningen av scope 3-växthusgasutsläpp.

AR 47.När företaget utarbetar den information om totala växthusgasutsläpp som krävs i punkt 52, ska det göra följande:

  1. Tillämpa följande formler för att beräkna de totala växthusgasutsläppen:

    Totala utsläpp av växthusgaser platsbaserade (ton CO2e) = Brutto scope 1 + Brutto scope 2 platsbaserade + Brutto scope 3

    Utsläpp av växthusgaser marknadsbaserade (ton CO2e) = Brutto scope 1 + Brutto scope 2 marknadsbaserade + Brutto scope 3

  2. Lämna upplysningar om totala växthusgasutsläpp med åtskillnad mellan utsläpp härledda från de platsbaserade och marknadsbaserade metoderna som tillämpades vid mätningen av de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen.

AR 48.Företaget ska ge upplysning om de totala växthusgasutsläppen uppdelade på scope 1, scope 2 och betydande scope 3 enligt tabellen nedan.

Retroaktivt

År för delmål och mål

Basår

Jämförande

N

% N /N-1

2025

2030

(2050)

Årligt mål i % / Basår

Scope 1-växthusgasutsläpp

Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e)

Procentandel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%)

Scope 2-växthusgasutsläpp

Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e)

Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e)

Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3

Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e)

1 Inköpta varor och tjänster

[Valfri underkategori: Molntjänster och datacentertjänster

2 Kapitalvaror

3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2)

4 Transport och distribution i tidigare led

5 Avfall genererat i verksamheter

6 Tjänsteresor

7 Anställdas pendling

8 Tillgångar som leasas i tidigare led

9 Transport i senare led

10 Bearbetning av sålda produkter

11 Användning av sålda produkter

12 Slutbehandling av sålda produkter

13 Tillgångar som leasas i senare led

14 Franchiseavtal

15 Investeringar

Totala utsläpp av växthusgaser

Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e)

Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e)

AR 49.För att betona potentiella omställningsrisker får företaget lämna upplysningar om sina totala växthusgasutsläpp uppdelade efter framträdande länder och i tillämpliga fall efter rörelsesegment (och då tillämpa samma segment för de finansiella rapporterna enligt kraven i redovisningsstandarderna, dvs. IFRS 8 Rörelsesegment eller lokal god redovisningssed). Scope 3-växthusgasutsläpp får utelämnas från dessa uppdelningar per land om de tillhörande uppgifterna inte är lätt tillgängliga.

AR 50.Växthusgasutsläpp i scope 3 kan också presenteras enligt de indirekta utsläppskategorier som definieras i EN ISO 14064-1:2018.

AR 51.Om det är väsentligt för företagets scope 3-utsläpp ska det lämna upplysningar om växthusgasutsläppen från inköpta molntjänster och datacentertjänster som en underavdelning till den övergripande scope 3-kategorin ”varor och tjänster inköpta i tidigare led”.

AR 52.De totala växthusgasutsläppen uppdelade efter scope 1, 2 och 3 kan presenteras grafiskt i hållbarhetsförklaringen (t.ex. som ett stapel- eller cirkeldiagram) som visar uppdelningen av växthusgasutsläpp över värdekedjan (tidigare led, egna verksamheter, transporter, senare led).

Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter
Vägledning för beräkning

AR 53.När företaget lämnar upplysningar om växthusgasintensitet baserat på de nettointäkter som krävs i punkt 53, ska det göra följande:

  1. Beräkna växthusgasintensitetsförhållandet med följande formel:

Totala växthusgasutsläpp (t CO2e)

Nettointäkter (monetära enheter)

b.

Uttrycka de totala växthusgasutsläppen i ton koldioxidekvivalenter och nettointäkterna i monetära enheter (t.ex. euro) och presentera resultaten för den marknadsbaserade och platsbaserade metoden.

c.

Inkludera de totala växthusgasutsläppen i täljaren och den övergripande nettointäkten i nämnaren.

d.

Beräkna de totala växthusgasutsläppen enligt kraven i punkterna 44 d och 52.

e.

Beräkna nettointäkterna i linje med kraven i redovisningsstandarder som tillämpas för finansiella rapporter, dvs. IFRS 15 eller lokal god redovisningssed.

AR 54.Den kvantitativa informationen kan presenteras i följande tabellformat.

Växthusgasintensitet per nettointäkt

Jämförande

N

% N / N-1

Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/monetär enhet)

Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/monetär enhet)

Möjlighet till koppling mellan växthusgasintensitet baserat på intäkter och information i finansiell rapportering

AR 55.Avstämningen av de nettointäkter som används för att beräkna växthusgasintensitet mot de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna (enligt kravet i punkt 55) kan göras genom antingen

  1. en korshänvisning till den relaterade posten eller upplysning i de finansiella rapporterna, eller

  2. om nettointäkten inte kan korshänvisas direkt till en post eller upplysning i de finansiella rapporterna, genom en kvantitativ avstämning med tabellformatet nedan.

Nettointäkter som används för att beräkna växthusgasintensitet

 

Nettointäkter (övriga)

Nettointäkter totalt (i finansiella rapporter)

Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

Upptag och lagring av växthusgaser i den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led

AR 56.Utöver sina inventeringar av växthusgaser ska företagen ge insyn i hur och i vilken omfattning de antingen förbättrar naturliga sänkor eller tillämpar tekniska lösningar för att ta bort växthusgaser ur atmosfären i sin egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led. Det finns inga allmänt godtagna koncept och metoder för att redovisa växthusgasupptag, men denna standard har som syfte att öka transparensen för företagens arbete med att ta bort växthusgas ur atmosfären (punkterna 56 a och 58). De växthusgasupptag utanför värdekedjan som företaget stöder genom inköp av koldioxidkrediter ska det lämna upplysningar om separat enligt kraven i punkterna 56 b och 59.

AR 57.När företaget lämnar upplysningar om upptag och lagring av växthusgaser från sin egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led enligt kraven i punkterna 56 a och 58, ska det för varje upptags- och lagringsverksamhet beskriva

  1. de berörda växthusgaserna,

  2. om upptaget och lagringen är biogena eller härrör från förändrad markanvändning (t.ex. nybeskogning, återbeskogning, återställande av skogar, trädplantering i städer, skogsjordbruk, ökat kolinnehåll i i mark etc.), tekniska (t.ex. direkt luftavskiljning) eller hybrida (t.ex. bioenergi med upptag och lagring av koldioxid), samt tekniska uppgifter om upptaget, typen av lagring och, i tillämpliga fall, transporten av upptagna växthusgaser,

  3. i tillämpliga fall en kort förklaring av huruvida verksamheten räknas som en naturbaserad lösning, och

  4. hur risken för bristande permanens hanteras, däribland att avgöra och fastställa läckage- och reverseringshändelser, efter behov.

Vägledning för beräkning

AR 58.När företaget utarbetar informationen om upptag och lagring av växthusgaser från sin egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led enligt kraven i punkterna 56 a och 58, ska det göra följande:

  1. Så långt som möjligt beakta GHG Protocol Corporate Standard (version 2004), Product Standard (version 2011), Agriculture Guidance (version 2014) och Land use, land use change, and forestry Guidance for GHG project accounting (version 2006).

  2. Tillämpa konsensusmetoder för redovisning av växthusgasutsläpp så snart de är tillgängliga, i synnerhet EU:s regelverk för certifiering av koldioxidupptag.

  3. I tillämpliga fall förklara upptagens roll för dess policy för begränsning av klimatförändringarna.

  4. Ta med upptag från verksamheter som det äger, kontrollerar eller bidrar till och som inte har sålts till en annan part genom koldioxidkrediter.

  5. I tillämpliga fall, markera de växthusgasupptag i egen verksamhet eller värdekedjan som har omvandlats till koldioxidkrediter och sålts vidare till andra parter på den frivilliga marknaden.

  6. Redovisa de växthusgasutsläpp som har samband med en upptagsverksamhet, inbegripet transport och lagring, enligt upplysningskrav E1-6 (scope 1, 2 eller 3). För att öka transparensen kring hur effektiv en upptagsverksamhet är, inbegripet transport och lagring, kan företaget lämna upplysningar om växthusgasutsläppen i samband med denna verksamhet (t.ex. växthusgasutsläpp från elförbrukningen vid teknik för direkt luftavskiljning) tillsammans med, men åtskilt från, mängden borttagna växthusgasutsläpp.

  7. I händelse av reversering, redovisa de respektive växthusgasutsläppen som en avräkning på upptagen under rapporteringsperioden.

  8. Använda de senaste värdena för global uppvärmningspotential som offentliggjorts av IPCC baserat på en tidshorisont på 100 år för att beräkna utsläpp i koldioxidekvivalenter av andra växthusgaser än koldioxid och beskriva de antaganden som gjorts samt de metoder och ramar som tillämpats för att beräkna mängden koldioxidupptag.

  9. Beakta naturbaserade lösningar.

AR 59.Företaget ska dela upp och lämna separata upplysningar om de växthusgasupptag som inträffar i dess egen verksamhet och dem som inträffar i dess värdekedja i tidigare och senare led. Upptagsverksamheterna för växthusgaser i värdekedjan i tidigare och senare led ska innefatta dem som företaget aktivt stöder, t.ex. genom ett samarbetsprojekt med en leverantör. Företaget förväntas inte inkludera några växthusgasupptag som kan inträffa i dess värdekedja i tidigare och senare led som det inte är medvetet om.

AR 60.Den kvantitativa informationen om växthusgasupptag kan presenteras med följande tabellformat.

Upptag

Jämförande

N

% N / N-1

Upptagsverksamhet för växthusgaser 1 (t.ex. återställande av skogar)

Upptagsverksamhet för växthusgaser 2 (t.ex. direkt avskiljning från luft)

...

Totala växthusgasupptag från egen verksamhet (ton CO2e)

Upptagsverksamhet för växthusgaser 1 (t.ex. återställande av skogar)

Upptagsverksamhet för växthusgaser 2 (t.ex. direkt avskiljning från luft)

...

Totala växthusgasupptag i värdekedjan i tidigare och senare led (ton CO2e)

Reverseringar (ton CO2e)

Projekt för begränsning av växthusgaser finansierade genom koldioxidkrediter

AR 61.Att finansiera projekt för minskning av växthusgasutsläpp utanför företagets värdekedja genom inköp av koldioxidkrediter som uppfyller höga kvalitetsstandarder kan vara ett värdefullt bidrag till att begränsa klimatförändringarna. I denna standard krävs att företaget lämnar upplysningar om huruvida det använder koldioxidkrediter separat från växthusgasutsläppen (punkterna 56 b och 59) och minskningsmålen för växthusgasutsläpp (upplysningskrav E1-4). Det krävs också att företaget uppvisar i hur stor omfattning det använder och vilka kvalitetskriterier det använder för dessa koldioxidkrediter.

AR 62.När företaget lämnar upplysningar om de koldioxidkrediter som krävs enligt punkt 56 b och 59, ska det upplysa om följande uppdelning, beroende på vad som är tillämpligt:

  1. Andelen (i procent av volymen) utsläppsminskningsprojekt och upptagsprojekt.

  2. För koldioxidkrediter från upptagsprojekt, en förklaring av om de kommer från biogena eller tekniska sänkor.

  3. Andelen (i procent av volymen) för varje erkänd kvalitetsstandard.

  4. Andelen (i procent av volymen) som utfärdats från projekt i EU.

  5. Andelen (i procent av volymen) som räknas som en motsvarande justering enligt artikel 6 i Parisavtalet.

Vägledning för beräkning

AR 63.När företaget utarbetar den information om koldioxidkrediter som krävs enligt punkt 56 b och 59, ska det göra följande:

  1. Beakta erkända kvalitetsstandarder.

  2. I tillämpliga fall förklara koldioxidkrediternas roll för dess policy för begränsning av klimatförändringarna.

  3. Inte inkludera koldioxidkrediter utfärdade från projekt för minskning av växthusgasutsläpp inom dess värdekedja, då det redan ska lämnas upplysningar om respektive minskningar av växthusgasutsläpp enligt upplysningskrav E1-6 (scope 2 eller scope 3) vid det tillfälle de inträffar (dvs. dubbelräkning ska undvikas).

  4. Inte inkludera koldioxidkrediter från projekt för växthusgasupptag inom dess värdekedja, då respektive minskningar av växthusgasutsläpp redan kan redovisas enligt upplysningskrav E1-7 vid det tillfälle de inträffar (dvs. dubbelräkning ska undvikas).

  5. Inte lämna upplysningar om koldioxidkrediter som en avräkning från dess växthusgasutsläpp enligt upplysningskrav E1-6 om växthusgasutsläpp.

  6. Inte lämna upplysningar om koldioxidkrediter som ett sätt att nå de minskningsmål för växthusgasutsläpp som det lämnas upplysningar om enligt upplysningskrav E1-4.

  7. Beräkna den mängd koldioxidkrediter som ska annulleras i framtiden, som summan av koldioxidkrediter i ton koldioxidekvivalent så länge befintliga kontraktsmässiga överenskommelser varar.

AR 64.Informationen om koldioxidkrediter som annullerats under rapporteringsåret och planeras att annulleras i framtiden kan presenteras med följande tabellformat.

Annullerade koldioxidkrediter under rapporteringsåret

Jämförande

N

Totalt (ton CO2e)

 

 

Andel från upptagsprojekt (%)

Andel från utsläppsminskningsprojekt (%)

Erkänd kvalitetsstandard 1 (%)

Erkänd kvalitetsstandard 2 (%)

Erkänd kvalitetsstandard 3 (%)

...

Andel från projekt inom EU

Andel koldioxidkrediter som räknas som motsvarande justeringar (%)

Koldioxidkrediter som planeras att annulleras i framtiden

Mängd fram till [period]

Totalt (ton CO2e)

Upplysningskrav E1-8 – Intern koldioxidprissättning

AR 65.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 62 och 63 ska det, i tillämpliga fall, kortfattat förklara om och på vilket sätt de koldioxidpriser som används i interna system för koldioxidprissättning överensstämmer med dem som används i de finansiella rapporterna. Detta ska göras med avseende på de interna koldioxidpriser som används för

  1. bedömningen av användningstiden och restvärdena för företagets tillgångar (immateriella tillgångar, fastigheter, anläggningar och utrustning),

  2. nedskrivningar och

  3. mätningen av tillgångar som förvärvats genom företagsförvärv.

AR 66.Informationen kan presenteras med hjälp av följande tabell:

Typer av interna koldioxidpriser

Aktuell volym (ton CO2e)

Tillämpade priser (euro per ton CO2)

Beskrivning av yttre gräns

Skuggpris för kapitalkostnader

 

 

 

Skuggpris för investeringar i forskning och utveckling

Intern koldioxidavgift eller fond

Koldioxidpriser för nedskrivningsprövning

osv.

Upplysningskrav E1-9 – Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker

AR 67.Väsentliga klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker kan påverka företagets finansiella ställning (t.ex. ägda tillgångar, finansiellt kontrollerade leasade tillgångar och skulder), prestation (t.ex. potentiell framtida ökning/minskning av nettointäkter och kostnader pga. avbrott i verksamheten, höjda leveranspriser med potentiellt urholkade marginaler som följd) och kassaflöden. Den låga sannolikheten, den höga allvarlighetsgraden och de långsiktiga tidsperspektiven för vissa klimatrelaterade fysiska riskexponeringar och osäkerheten till följd av omställningen till en hållbar ekonomi innebär att det blir tillhörande väsentliga förväntade finansiella effekter som ligger utanför vad befintliga redovisningsstandarder kräver.

AR 68.För närvarande finns det ingen gemensamt accepterad metodik för att bedöma eller mäta hur väsentliga fysiska risker och omställningsrisker kan påverka företagets framtida finansiella ställning, prestation och kassaflöden. Upplysningarna om dessa finansiella effekter (enligt kraven i punkterna 64, 66 och 67) blir därför beroende av företagets interna metod och av att man iakttar betydande omdöme när man fastställer de underlag och antaganden som behövs för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna.

Vägledning för beräkning – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker

AR 69.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 64 a och 66, ska det förklara om och på vilket sätt

  1. det har bedömt de förväntade finansiella effekterna för tillgångar och affärsverksamheter som är utsatta för väsentlig fysisk risk, däribland tillämpningsområde, tidshorisonter, beräkningsmetod, avgörande antaganden och parametrar samt begränsningar för bedömningen, och

  2. bedömningen av vilka tillgångar och affärsverksamheter som anses vara utsatta för väsentlig fysisk risk bygger på eller ingår i den process för att avgöra väsentlig fysisk risk som krävs i punkt 20 b och tillämpningskrav 11 och den process för att avgöra klimatscenarier som krävs i punkt 19 och tillämpningskrav 13–14. I synnerhet ska företaget förklara hur det har definierat kort, medellång och lång sikt och hur dessa definitioner är kopplade till den förväntade livslängden på företagets tillgångar, strategiska planeringsperspektiv och planer på kapitalallokering.

AR 70.När företaget utarbetar de upplysningar om tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk som ska lämnas enligt kravet i punkt 66 a, ska det göra följande:

  1. Beräkna de tillgångar som är utsatta för väsentlig fysisk risk sett till monetärt belopp och som andel (i procent) av de totala tillgångarna vid rapporteringsdatumet (dvs. andelen är en uppskattning av det redovisade värdet på tillgångarna utsatta för väsentlig fysisk risk delat med det totala redovisade värdet så som det uppges i rapporten över finansiell ställning eller balansräkningen). Uppskattningen av tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk ska härledas med början i de tillgångar som är erkända i de finansiella rapporterna. Uppskattningen av monetära belopp och andelen tillgångar utsatta för fysisk risk kan presenteras antingen som ett enstaka belopp eller som ett intervall.

  2. Beakta alla typer av tillgångar, inklusive tillgångar från finansiell leasing eller med nyttjanderätt, när det avgör vilka tillgångar som är utsatta för väsentlig fysisk risk.

  3. Sätta denna information i ett sammanhang genom att

    1. lämna upplysningar om platsen för sina betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk; betydande tillgångar belägna29 i EU:s territorium ska sammanställas per region enligt NUTS-koderna på nivå 3 (Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter). För betydande tillgångar belägna utanför EU:s territorium ska uppdelningen efter NUTS-koder endast tillhandahållas i tillämpliga fall.

    2. dela upp de monetära beloppen för tillgångar utsatta för risk efter akut och kronisk fysisk risk29.

  4. Beräkna andelen tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk till följd av punkt 66 a som är föremål för de klimatanpassningsåtgärder som bygger på de upplysningar som lämnats enligt upplysningskrav E1-3. Syftet med detta är att uppskatta nettoriskerna.

Detta upplysningskrav är konsekvent med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5, Exponeringar utsatta för fysisk risk.

AR 71.När företaget utarbetar den information som krävs enligt punkterna 64 a och 66 d, kan det bedöma och lämna upplysningar om den andel nettointäkter från affärsverksamheter som är utsatt för fysisk risk. Denna upplysning

  1. ska bygga på nettointäkterna i linje med kraven i redovisningsstandarder som tillämpas för finansiella rapporter, dvs. IFRS 15 eller lokal god redovisningssed,

  2. kan innefatta en uppdelning av företagets affärsverksamheter efter motsvarande detaljer om den tillhörande procentandelen av de totala nettointäkterna, riskfaktorerna (faror, exponering och känslighet) och om möjligt storleken på de förväntade finansiella effekterna sett till urholkade marginaler på kort, medellång och lång sikt. Företagsverksamheternas karaktär kan även delas upp efter rörelsesegment, om företaget har lämnat upplysningar om rörelsesegmentens marginaltillskott i sin segmentrapportering i de finansiella rapporterna.

Vägledning för beräkning – Förväntade finansiella effekter av omställningsrisker

AR 72.När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 64 b och 67 a, ska det förklara huruvida och på vilket sätt

  1. det har bedömt de potentiella effekterna på det framtida finansiella resultatet och ställningen för tillgångar och affärsverksamheter som är utsatta för väsentlig omställningsrelaterad risk, däribland tillämpningsområde, beräkningsmetod, avgörande antaganden och parametrar samt begränsningar för bedömningen, och

  2. bedömningen av vilka tillgångar och affärsverksamheter som anses vara utsatta för väsentlig omställningsrisk bygger på eller ingår i den process för att avgöra väsentliga omställningsrisker som beskrivs i punkt 20 c och tillämpningskrav 12 och för att avgöra scenarier enligt vad som krävs i tillämpningskrav 12–15. I synnerhet ska företaget förklara hur det har definierat kort, medellång och lång sikt och hur dessa definitioner är kopplade till den förväntade livslängden på företagets tillgångar, strategiska planeringsperspektiv och planer på kapitalallokering.

AR 73.När företaget lämnar de upplysningar om tillgångar som är utsatta för väsentlig omställningsrelaterad risk som krävs i punkt 67 och b, ska det göra följande:

  1. Som allra minst inkludera en uppskattning av mängden potentiellt strandade tillgångar (i monetära belopp och som en proportion/procentandel) från rapporteringsåret fram till 2030 och från 2030 till 2050. Strandade tillgångar uppfattas som de av företagets aktiva eller fast planerade viktiga tillgångar som har betydande inlåsta växthusgasutsläpp under sin livslängd. Fast planerade viktiga tillgångar är de som företaget högst sannolikt kommer att använda sig av inom de närmaste fem åren. Mängden kan uttryckas som ett intervall av tillgångsvärden baserat på olika klimatscenarier och politiska scenarier, däribland ett scenario som är förenligt med att begränsa klimatförändringarna till 1,5 °C.

  2. Lämna en uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar, inklusive nyttjanderätter, efter energieffektivitetsklasser. Energieffektiviteten ska återges som antingen energianvändningsintervallen i kWh/m2 eller märkningsklassen i energicertifikatet31 (EPC)32. Om företaget inte kan anskaffa denna information efter bästa ansträngning, ska det lämna upplysningar om det totala redovisade värdet på de fastighetstillgångar där energianvändningen bygger på interna uppskattningar.

  3. Beräkna andelen (i procent) av de totala tillgångarna (däribland från finansiell leasing/med nyttjanderätt) som är utsatt för väsentlig omställningsrisk och är föremål för de åtgärder för begränsning av klimatförändringarna som bygger på de upplysningar som lämnats enligt upplysningskrav E1-3. Det totala tillgångsvärdet är det redovisade värdet i balansräkningen på rapporteringsdatumet.

Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda.

Detta upplysningskrav är konsekvent med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 2, Lån mot fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet.

AR 74.När företaget lämnar de upplysningar om potentiella skulder från väsentliga omställningsrisker som krävs i punkt 67 d, gäller följande:

  1. Företag som driver anläggningar som är reglerade enligt ett utsläppshandelssystem får inkludera ett intervall av potentiella framtida skulder som härrör från dessa system.

  2. Företag som är underställda EU:s utsläppshandelssystem får lämna upplysningar om de potentiella framtida skulder som är kopplade till deras anslagsplaner för perioden före och fram till 2030. Den potentiella skulden kan uppskattas på grundval av

    1. det antal utsläppsrätter som företaget innehade i början av rapporteringsperioden,

    2. det antal utsläppsrätter som ska köpas på marknaden årligen, dvs. före och fram till 2030,

    3. luckan mellan de uppskattade framtida utsläppen enligt olika omställningsscenarier och gratis tilldelningar av utsläppsrätter som är kända för perioden fram till 2030, och

    4. den uppskattade årliga kostnaden per ton CO2 för vilket en utsläppsrätt måste köpas in.

  3. När företaget bedömer sina potentiella framtida skulder kan det beakta och lämna upplysningar om antalet utsläppsrätter för scope 1-växthusgasutsläpp inom reglerade utsläppshandelssystem och det ackumulerade antalet lagrade utsläppsrätter (från tidigare utsläppsrätter) i rapporteringsperiodens början.

  4. Företag som lämnar upplysningar om volymer koldioxidkrediter som planeras att annulleras inom en nära framtid (upplysningskrav E1-7) får upplysa om de potentiella framtida skulder som är kopplade till dem som bygger på befintliga kontrakt.

  5. Företaget får också inkludera sina monetariserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och totalt (i monetära enheter) beräknade enligt följande:

    1. Monetariserade scope 1- och 2-växthusgasutsläpp under rapporteringsåret enligt följande formel:

      ESRSE001_bild2

    2. Monetariserade totala växthusgasutsläpp under rapporteringsåret enligt följande formel:

      ESRSE001_bild3

    3. Genom en undre, medelhög och övre kostnadskurs33 för växthusgasutsläpp (t.ex. marknadspris på koldioxid och olika uppskattningar på samhällskostnaderna för koldioxid) och skälen till att välja dem.

Kostnadskursen är den faktor som används för att omvandla icke-monetära inverkningar uttryckta i t.ex. ton, hektar, m3 etc. till monetära enheter. Kostnadskurser bör bygga på studier om monetär värdering, och de behöver vara vetenskapsbaserade och metoderna som används för att ta fram dem transparenta. Vägledning om dessa metoder kan fås från t.ex. det EU-Life-finansierade projektet Transparent.

AR 75.Andra strategier och metoder kan tillämpas för att bedöma hur omställningsrisker kan påverka företagets framtida finansiella ställning. I vilket fall som helst ska upplysningarna om förväntade finansiella effekter innehålla en beskrivning av de metoder och definitioner som företaget använder.

AR 76.När företaget utarbetar den information som krävs enligt punkt 67 d, kan det bedöma och lämna upplysningar om den andel nettointäkter från affärsverksamheter som är utsatt för omställningsrisker. Denna upplysning

  1. ska bygga på nettointäkterna i linje med kraven i redovisningsstandarder som tillämpas för finansiella rapporter, dvs. IFRS 15 eller lokal god redovisningssed,

  2. kan innefatta en uppdelning av företagets affärsverksamheter efter motsvarande detaljer om den tillhörande procentandelen av aktuella nettointäkter, riskfaktorer (händelser och exponering) och om möjligt de förväntade finansiella effekterna sett till urholkade marginaler på kort, medellång och lång sikt. Företagsverksamheternas karaktär kan även delas upp efter rörelsesegment, om företaget har lämnat upplysningar om rörelsesegmentens marginaltillskott i sin segmentrapportering i de finansiella rapporterna.

Koppling till information i finansiell rapportering

AR 77.Avstämningen av den betydande mängden tillgångar, skulder och nettointäkter (som är utsatta för antingen väsentliga fysiska risker eller omställningsrisker) mot relevant post eller upplysning (t.ex. i segmentrapporteringen) i de finansiella rapporterna (enligt kravet i punkt 68) kan presenteras av företaget

  1. som en korshänvisning till relaterad post eller upplysning i de finansiella rapporterna, om dessa belopp går att identifiera där, eller

  2. om dessa inte går att korshänvisa direkt, som en kvantitativ avstämning av var och en mot relevant post eller upplysning i den finansiella rapporten med tabellformatet nedan:

Redovisat värde för tillgångar eller skulder eller nettointäkter som är utsatta för antingen väsentlig fysisk risk eller omställningsrisk

 

Justeringsposter

Tillgångar eller skulder eller nettointäkter i de finansiella rapporterna

AR 78.Företaget ska säkerställa att data och antaganden för att bedöma och rapportera de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker i hållbarhetsförklaringen är konsekventa med motsvarande data och antaganden som används för de finansiella rapporterna (t.ex. koldioxidpriser som används för att bedöma avskrivning av tillgångar, tillgångars användningstid, uppskattningar och avsättningar). Företaget ska förklara skälen till eventuella inkonsekvenser (t.ex. om de fullständiga finansiella följderna av klimatrelaterade risker fortfarande håller på att bedömas eller inte bedöms som väsentliga i de finansiella rapporterna).

AR 79.För potentiella framtida effekter på skulder (enligt kravet i punkt 67 d) ska företaget i tillämpliga fall korshänvisa till beskrivningen av utsläppshandelssystemen i de finansiella rapporterna.

Klimatrelaterade möjligheter

AR 80.När företaget lämnar upplysningar enligt punkt 69 a ska det förklara karaktären på kostnadsbesparingarna (t.ex. från minskad energianvändning), de tidshorisonter och metoder som används, däribland bedömningens omfattning, avgörande antaganden och begränsningar samt om och hur scenarioanalys tillämpades.

AR 81.När företaget lämnar de upplysningar som krävs i punkt 69 b ska det förklara hur det har bedömt marknadsstorleken eller eventuella förväntade förändringar av nettointäkterna från koldioxidsnåla produkter och tjänster eller anpassningslösningar, däribland bedömningens omfattning, tidshorisonten, avgörande antaganden och begränsningar och i vilken grad denna marknad är tillgänglig för företaget. Informationen om marknadsstorlek kan sättas i perspektiv mot de aktuella taxonomianpassade intäkter som det lämnas upplysningar om enligt bestämmelserna i förordning (EU) 2020/852. Enheten kan också förklara hur den ska genomdriva sina klimatrelaterade möjligheter, om möjligt med en koppling till upplysningarna om policyer, mål och åtgärder enligt upplysningskraven E1-2, E1-3 och E1-4.