ISA-regelverket för oss alltför långt från kundernas behov. Innan marknaden slutar efterfråga oss måste vi därför reagera, agera och skapa en revision för mindre företag som marknaden efterfrågar. Det skriver Lars Ekman, godkänd revisor i Umeå.
Utvecklingen i branschen de senaste 15 åren har styrts av skandaler i stora multinationella företag, med start i Enron. Likheterna mellan att uföra revision i stora multinationella bolag och att utföra revision i mindre ägarledda bolag är emellertid nästan obefintliga. Med ”ISA-facit” i hand tror jag att vi revisorer inom de ägarledda segmenten var alltför fogliga redan i mitten av 2000-talet när RS infördes ”över hela linjen”. Troligen har detta sin grund i att vi då sysslade med lagstadgad verksamhet. Med andra ord, incitamentet att reagera var inte tillräckligt.
Självfallet har vi som bransch ett mycket stort ansvar att nu fullt ut följa de regelverk vi har antagit i form av ISA, men avskaffandet av revisionsplikten och en möjlig framtida höjning av gränserna för lagstadgad revision medför också att branschen måste bli mer flexibel när det gäller att erbjuda marknaden vad den efterfrågar. Detta ska självfallet inte ske genom att vi ”rundar” våra regler utan genom att vi anpassar dem efter marknadens efterfrågan. Utvecklingen under mina tolv år i branschen har tyvärr varit den motsatta. Revisionsreglerna har skapats utifrån storbolagens verklighet, vilken vi sedan har applicerat på de mindre företagen. Den enda och avgörande faktorn för att vi har lyckats så bra med den affärsmodellen är att köparna (de mindre bolagen) via lagkravet varit tvungna att köpa tjänsten som den är.
Konsekvenserna är flera, men en av de mest negativa tycker jag är att revisorns professionella omdöme vid varje regelförändring har fått stå tillbaka till förmån för ytterligare formalia. Självfallet är dokumentationen en grundsten i vårt arbete men frågan är hur många fel vi identifierat tack vare ännu mer dokumentation. Exempelvis behöver vi fundera över hur stor nytta vi haft av de externa bekräftelserna från banken, i förhållande till den totala kostnaden, eller om representation letter verkligen efterfrågas av de mindre ägarledda bolagen och dess intressenter.
Troligen är felet att drivkraften för regelutvecklingen på revisionsområdet har varit rädslan för stora skadeståndsärenden och försök att minimera självriskerna. Försäkringsrisken för revisorn i mindre företag är dock nästan obefintlig eftersom det inte finns tillräckliga ekonomiska incitament för en intressent att stämma revisorn – om så hela omsättningen vore felredovisad! Utvecklingen av efterfrågestyrd revision i ägarledda mindre företag måste därför drivas framåt av andra orsaker. Jag tror inte att en anpassad, förenklad revision kommer att devalvera värdet av vare sig revisorn eller revisionen. För många företagsledare i mindre företag är revisorn ovärderlig med sin kännedom om aktiebolagslagen, 3:12-regler, obeståndsregler, borgenärsskydd, redovisning, familjejuridik etcetera. Även om vi oftast inte är specialister så har vi tillräcklig kunskap för att identifiera riskerna, förstå problemet och skapa mervärde genom att hjälpa företagaren att göra rätt. Revisionen och den revisionsnära rådgivningen kompletterar varandra och är beroende av varandra som förtroendeskapare för revisionen i mindre företag. Men om fokus i vårt arbete alltmer flyttas till enbart det tekniska utförandet av revisionen blir rådgivningen lidande. Revisionen är självfallet vårt fundament och det är mycket viktigt att vi utför den på ett korrekt sätt, men vi måste anpassa metoden efter storleken på företaget för att få rätt balans och skapa det värde som efterfrågas. En anpassad revision för mindre företag, som ger utrymme för balans mellan revision och revisionsnära rådgivning, efterfrågas eftersom den skapar både förtroende, mervärde och kvalitet. Vi använder nästan alltid begreppet kvalitet som ett mått på hur revisorn uppfyller formalia. Jag tycker att vi även borde använda begreppet som ett mått på hur väl vi som bransch lyckas anpassa våra tjänster efter marknadens efterfrågan.
Lyckas vi inte komma till rätta med problemet och som bransch påverka regelutvecklingen är risken stor att vi ”gräver vår egen grav”. Revision i ägarledda bolag riskerar att sluta efterfrågas eftersom den revision som alltid är en revision (an audit is an audit) inte är den typen av revision som klienterna och deras intressenter efterfrågar.
Inför avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag gjorde näringsdepartementet ett antagande om att företagens kostnader för revision skulle minska med upp till sex miljarder kronor. Även om antagandet tycktes orealistiskt, och inte heller har infriats, behöver vi ställa oss frågan hur stor insatsen är denna gång, om vi inte agerar nu. Eller hur stora möjligheterna är räknat i antal miljarder kronor om vi lyckas leverera det marknaden efterfrågar! Vi har fortfarande möjlighet att påverka vår framtid genom att prioritera och ta fram en efterfrågestyrd revision för mindre företag. Om denna sedan kallas K2-revision eller något annat spelar mindre roll, bara den utgår från marknadens efterfrågan.
Lars Ekman är godkänd revisor i Umeå.