Bättre affärer i företag som tar miljöhänsyn – bilindustrin talande exempel
Få är de svenska företag som finns med på Dow Jones index över de företag som är bäst på hållbarhetsutveckling. Detta trots att 83 procent av de svenska börsbolagen och statliga bolag har någon form av hållbarhetsupplysning – i årsredovisningen eller i ett separat dokument. Hittills är det dock bara en enda svensk bank som redovisar sådan information. Enligt en undersökning gjord av Öhrlings PricewaterhouseCoopers visar det sig att drygt 20 procent av dessa bolag har en fristående hållbarhetsredovisning. Två av tre som redovisar separat säger sig följa Global Reporting Initiative (GRI). Riktlinjer som översatts till svenska.
Trots rapporter om att fyra av fem svenska börsbolag och statliga bolag redovisar sitt hållbarhetsarbete så är det få svenska bolag som återfinns på Dow Jones index, som listar internationella företags hållbarhet. De enda bolagen med huvudkontor i Sverige som är representerade i denna församling är Atlas Copco, Sandvik, Electrolux, SKF och AB Volvo. Ny på listan för i år är Sandvik. Men TeliaSonera och Castellum har åkt ut.
År svenska företag dåliga på hållbarhetsredovisning?
–Njä, svarar Lars-Olle Larsson och Fredrik Ljungdahl som båda är specialistrevisorer FAR SRS och arbetar med hållbarhetsfrågor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Stockholm. De har tillsammans skrivit boken ”License to operate – CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken”. Tillsammans sitter de också i den jury som å FAR SRS vägnar utser de företag och kommuner/landsting som är bäst på att redovisa hållbarhetsutveckling. Ett arbete som avslutas med prisutdelning på Finforum som i år går av stapeln den 4 november.
– Svenska företag är inte bra på att svara på de frågor som ställs under arbetet med Dow Jones index. Om det beror på att de saknar fungerande ledningssystem eller att de inte tar sig tid att svara på frågorna eller något annat vet vi inte. Vi vet dock att de frågor som ställs är lätta att besvara för den som redovisar enligt GRI, förklarar Lars-Olle Larsson och Fredrik Ljungdahl och tillägger att FN:s uppförandekod Global Compact blir allt populärare i näringslivet. I dag har 5500 företag skrivit på detta åtagande som omfattar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, arbetsmiljö och anti-korruption.
– Och inom EU är nu ett system med utsläppsrätter på plats. Man kan tycka vad man vill om detta men det är på plats och nu kommer kraven att skärpas, säger Lars-Olle Larsson.
Framtidens melodi
Båda är övertygade om att hållbarhetsredovisning är framtidens melodi – för transparens men också för att affärerna ska gå bra och samtidigt vara miljömässigt och socialt sunda. De menar att finanskrisen ytterligare förstärker behovet av transparens.
– Oljepriset har gått upp och konsumenterna väljer bränslesnåla bilar, säger Fredrik Ljungdahl.
Han tror att företag som inte anpassar sig till en hållbar utveckling kommer att slås ut.
– Titta på bilindustrin, säger Lars-Olle Larsson och fortsätter:
– Det är ingen tillfällighet att Toyotas värde är högre än många andra biltillverkares. De satsade på utveckling av hybridteknik när exempelvis Volvo ägnade sig åt att sälja stadsjeepar på den amerikanska marknaden.
Lars-Olle Larsson, som just köpt Volvos nya miljöbil, menar att dagens situation beror på beslut som fattades för länge sedan och ”visar hur företagen redan då förhöll sig till miljöfrågan som del av produktutvecklingen”.
– Det här borde leda till eftertanke i alla branscher och sektorer. Hållbarhetsredovisning borde därför vara föremål för diskussioner i styrelser och revisionsutskott.
Något för styrelsen
Lars-Olle Larsson anser att alltför få företag låter styrelsen attestera hållbarhetsredovisningen.
– Det är i första hand ett företags styrelse som har till uppgift att tänka strategiskt. Där för är det viktigt att hållbarheten behandlas där, förklarar Fredrik Ljungdahl.
– Om hållbarhetsredovisningen tas in i förvaltningsberättelsen, då hamnar den automatiskt på styrelsens bord, säger Lars-Olle Larsson och förklarar:
– Den separata redovisningen ligger sällan på styrelsens bord.
Under senare tid har det förts en diskussion om hur – rent praktiskt – hållbarhetsredovisningen ska redovisas. Ska det ske i årsredovisningen, eller i förvaltningsberättelsen? Eller kanske i en separat redovisning?
Lars-Olle Larsson vill helst att hållbarheten rapporteras i alla dessa tre källor ”eftersom mottagarna/intressenterna är olika”. I förvaltningsberättelsen bör man, säger han, exempelvis skriva om hur man hanterar risker förknippade med förhållanden i leverantörsledet, exempelvis när produkter kommer från Kina.
Transparens är viktig
Det är viktigt att hållbarhetsredovisningen är transparent, förklarar Lars-Olle Larssonoch Fredrik Ljungdahl. De säger att Vattenfall är ett gott föredöme i detta avseende:
Vattenfall identifierade miljörörelsen som en viktig intressent och konstaterade därefter att denna var kritisk till användningen av brunkol. Vattenfall förklarade då att företaget skulle bli det första att på ett miljömässigt acceptabelt sätt ta hand om miljöproblemen som uppstår vid förbränning av brunkol.
– Det viktiga är transparens så att intressenterna vet var företaget står. Det är detta som krävs enligt GRI, säger Lars-Olle Larsson som lett arbetet med att översätta dessa riktlinjer till svenska i Öhrlings PricewaterhouseCoopers regi.
– Översättningsarbetet tog mycket längre tid än vi hade tänkt oss. Vi hade problem med att översätta vissa ord, exempelvis performance som på svenska kan betyda flera olika saker, bland annat ”prestation”. Till slut beslutade vi oss för att översätta det till ”resultat”.
Elisabeth Precht
Utsläpp – rätt och slätt
I en nyligen presenterad undersökning gjord av Carbon Disclosure Project (CDP), som representerar 385 institutionella investerare, framgår att de största svenska börsnoterade företagen är dåliga på politiskt engagemang, att kommunicera med aktieägare och andra aktörer och att informera om sina klimatåtgärder. Det gäller företagens utsläpp av växthusgaser och strategier för klimatförändringen.
Bland nordiska koldioxidintensiva företag klarade sig Fortum, SKF, Stora Enso, och Saab bäst.
Varför denna typ av studie?
– I takt med att globala överenskommelser begränsar företagens utsläpp av koldioxid är det viktigt för alla finansiella aktörer att förstå hur deras portföljföretag hanterar klimatfrågan och hur företagen kommer att påverkas. Att kräva fullständig redovisning och transparens är det enda sättet för dessa aktörer att försäkra sig om att deras portföljer inte är fulla av subprimeinvesteringar, säger Paul Dickinson, vd för CDP.
Hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers förklarar Martin Gavelius, director och ansvarig för klimatstrategier, att PwC sedan i våras samarbetar med CDP för att vara med och på sikt utforma en standard på detta område.
– En standard gör att företag kan jämföras sinsemellan, säger Martin Gavelius.