Första fasen är snart över för de företag som inför International Financial Reporting Standards (IFRS) för rapportering 2005. Thomas Jansson har med hjälp av Malin Hurtig studerat den information om IFRS-konverteringen som de större svenska noterade företagen har publicerat. Resultaten presenteras i den här artikeln.

I hittills publicerad information om införande av International Financial Reporting Standards (IFRS) finns väldigt lite av stora oväntade övergångseffekter.

Det vi nu kan se är att de materiella effekterna av införandet av IFRS beror på att goodwill inte ska skrivas av, nya regler för redovisning av finansiella instrument samt värdering av förvaltningsfastigheter och skog till verkligt värde. De största praktiska problemen torde för många företag vara införandet av IAS 39 för värdering av finansiella instrument. I genomsnitt är det för de studerade 64 företagen 2,5 standarder som angetts ge någon övergångseffekt avseende jämförelseåret 2004.

Första fasen börjar nu bli klar för de företag som inför International Financial Reporting Standards (IFRS) för rapportering 2005. Med syfte att få en bild av vilka övergångseffekter som uppstår för svenska företag har vi studerat den information om IFRS-konverteringen som nu finns publicerad av större noterade svenska företag, genom pressmeddelanden och bokslutskommunikeér. Vi har hittills hunnit gå igenom information från i huvudsak alla noterade företag som har ett börsvärde som överstiger cirka 2 miljarder. Detta material omfattar 64 företag.

De flesta noterade företagen har räkenskapsår som överensstämmer med kalenderår och de flesta har valt att endast omräkna 2004 enligt IFRS. Endast några har valt att även omräkna 2003.

Information till marknaden om effekter av införande av IFRS

Ett fåtal av de vi studerat kom ut med information om effekterna av att införa IFRS under 2004. SKF och Gambro publicerade information genom pressmeddelanden i december 2004, SCA lämnade information i sin kvartalsrapport per september. De flesta av de övriga har lämnat information i pressmeddelanden 2005 eller i sina bokslutskommunikéer för 2004.

Flertalet företag har lämnat information som jag anser uppfyller de krav man bör kunna ställa. Många företag har lämnat riktigt bra information. Endast några har lämnat information som jag uppfattar som väl kortfattad.

IFRS 1 – hur redovisning ska ske i samband med införande av IFRS

Hur införandet av IFRS ska ske finns reglerat i IFRS 1 First-time Adoption. För ett företag vars första finansiella rapporter enligt IFRS avser kalenderåret 2005 innebär huvudregeln i IFRS I att alla tillämpliga IFRS-standarder som trätt i kraft den 31 december 2005, ska tillämpas retroaktivt. För företag inom EU gäller dessutom att standarderna som ska tillämpas har godkänts av EU. IFRS 1 innehåller dock några undantag från huvudregeln som företagen har möjlighet att välja. Nästan alla studerade företag har vak att

  • Inte tillämpa de nya reglerna i IFRS 3 Business Combinations på företagsförvärv före 1 januari 2004. I praktiken torde de flesta företag sakna den information som skulle ha krävts för att räkna om gamla förvärv enligt IFRS 3.

  • Sätta de ackumulerade omräkningsdifferenserna i eget kapital till noll per den 1 januari 2004 och inte längre separat redovisa ackumulerade omräkningsdifferenser från tidigare år. De flesta företag har inte den information som skulle erfordras för ett annat val.

  • Inte tillämpa IAS 39 avseende finansiella instrument vid omräkningen av jämförelseåret, dvs. de har valt att för jämförelseåret tillämpa tidigare gällande redovisningsprinciper.

Standarder som ger effekter vid införande av IFRS

De IFRS-standarder som anges ha inneburit förändringar vid omräkning av jämförelseåret till IFRS redovisas nedan. Inom parentes finns uppgift om hur många företag i den studerade populationen som angivit att de vid konverteringen uppstått någon beloppsmässig effekt på de finansiella rapporterna för jämförelseperioden (-erna) av en viss standard. För varje standard lämnas uppgift om främsta anledningen till effekter.

  • IAS 7 Cash Flow Statements (sju företag)

    – I likvida medel får endast inräknas likvida tillgångar med tre månader eller kortare tid till förfall.

  • IAS 12 Income Tax (tre företag)

    – Justering av uppskjuten skatteskuld till full uppskjuten skatt. Tidigare redovisat uppskjuten skatt vid s.k. substansförvärv till verkliga värdet.

  • IAS 16 Property, Plant and Equipment (14 företag)

    – Tydligare krav på komponentavskrivningar.

  • IAS 17 Leases (nio företag)

    – Fler avtal har klassificerats som finansiella leasingavtal p.g.a ändrade regler, full retroaktivitet och att man funnit avtal som redan tidigare borde ha redovisats som finansiella leasingavtal.

  • IAS 18 Revenue/IAS 11 Construction Contract (fem företag)

    – Byggföretag ändrar resultatavräkning avseende s.k. bostadsprojekt i egen regi.

    – Försäljning med väsentliga återköpsåtaganden redovisas ej längre som försäljning utan som uthyrning, operationell leasing.

  • IAS 19 Employee Benefits (fyra företag)

    – Tidigare ej redovisade aktuariella vinster och förluster redovisas direkt mot eget kapital.

  • IAS 21 The Effects of Changes in Foreign Exchange Rates (fyra företag)

    – Omräkning av utländska dotterbolag, redovisning till funktionell valuta.

  • IAS 28 Investments in Associates (fyra företag)

    – Intressebolag innehavda av riskkapitalbolag och motsvarande företag redovisas enligt nytt alternativ till verkligt värde enligt IAS 39 istället för enligt kapitalandelsmetoden.

  • IAS 31 Joint Ventures (två företag)

    – Andelar i joint ventures redovisas enligt klyvningsmetoden.

  • IAS 38 Intangible Assets (13 företag)

    – Omklassificering har skett från goodwill till andra typer av immateriella tillgångar.

    – Utvecklings- och IT-investeringar har aktiverats med full retroaktivitet.

  • IAS 40 Investment Property (åtta företag)

    – Redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde.

  • IAS 41 Agriculture (tre företag)

    – Redovisning av biologiska tillgångar som skog och tobak till verkligt värde.

  • IFRS 2 Share-based Payments (20 företag)

    – Redovisning av kostnaden för aktierelaterade ersättningsprogram i resultaträkningen utifrån verkliga värden på förmånerna.

  • IFRS 3 Business Combinations (56 företag)

    – Inga avskrivningar på goodwill.

    – Omstruktureringsreserver återförs.

    – Negativ goodwill kan inte redovisas som avsättning.

  • IFRS 4 Insurance Contracts (fyra företag)

    – Uppdelning av premieintäkter i livförsäkringsbolagen utifrån att produkterna innehåller både en sparande och en försäkrings-/riskdel leder till förändrad intäktsredovisning.

Endast några få av de studerade företagen tillämpar IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement tidigare än 2005-01-01. Industrivärden, Investor och Kinnevik tillämpar IAS 39 även för jämförelseinformationen avseende 2004. Nästan samtliga företag har lämnat en beskrivning av vad IAS 39 huvudsakligen innebär. All har dock inte lämnat någon kvantifierad uppgift om vilken effekt IAS 39 fått på den ingående balansen för 2005.

Överblick över vilka IFRS/IAS-standarder som gett någon beloppsmässig effekt avseende 2004 för de studerade 64 företagen exklusive IAS 39

Antal företag som redovisat effekt

IAS 7 Cash Flow Statements

 7

IAS 12 Income Tax (exkl följdeffekter av andra ändringar)

 3

IAS 16 Property, Plant and Equipment

14

IAS 17 Leases

 9

IAS 18 Revenue/IAS 11 Construction Contracts

 5

IAS 19 Employee Benefits

 4

IAS 21 The Effects of Changes in Foreign Exchange Rates

 4

IAS 28 Investments in Associates

 4

IAS 31 Joint Ventures

 2

IAS 38 Intangible Assets

13

IAS 40 Investment Property

 8

IAS 41 Agriculture

 3

IFRS 2 Share-Based Payments

20

IFRS 3 Business Combinations

56

IFRS 4 Insurance Contracts

 4

Några kommentarer till effekter på jämförelsedata

IFRS 3 Business Combinations

IFRS 3 är naturligtvis den rekommendation som för många företag har största resultateffekten vid övergång till IFRS. Många företag har goodwillposter som är stora och genom IFRS så upphör avskrivning av goodwill. Avskaffandet av avskrivningar på goodwill får naturligtvis väldigt olika effekter för t.ex. Electrolux förbättras nettoresultatet 2004 med 5 procent, för SEB med 12 procent, för NCC med 20 procent, för OMX med 74 procent och för Tele 2 med 100 procent.

I samband med att avskrivning på goodwill upphör införs nya krav avseende prövning av nedskrivningsbehov. Något enstaka företag har angett att den nya versionen av IAS 36 föranleder nedskrivning av goodwill avseende till IFRS omräknad information för 2004.

Atlas Copco, Getinge, Kinnevik, WM-Data m.fl. anger att de har haft förvärv under 2004 som i jämförelseinformationen har omräknats enligt IFRS 3. För WM-Data har det ganska stora effekter som syns tydligt då samtidigt som goodwill avskrivningar återförs med 135 Mkr för 2004, så ökar avskrivningar på immateriella tillgångar med 96 Mkr. Sammanslagningen av Kinnevik och Invik leder enligt IFRS 3 till att det redovisas en vinst uppgående till 0,8 Mdr på grund av att anskaffningskostnaden understiger tillgångarnas verkliga värde.

Assa Abloy, Securitas, Trelleborg, WM-Data och Gunnebo har återfört omstruktureringsreserver sammanhängande med företagsförvärv som inte uppfyller kraven enligt IFRS. OMX och SKF har återfört negativ goodwill som under IFRS inte kan redovisas som en avsättning.

IAS 40 Investment Property

Det var länge oklart om de fastighetsförvaltande företagen skulle välja att redovisa sina fastigheter till anskaffningskostnad eller till verkligt värde. Det visar sig nu att de flesta fastighetsförvaltande företagen har valt att redovisa förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Total effekt av införandet av IFRS har för Castellums del inneburit att den redovisade soliditeten ökat från 33 procent till 41 procent per utgången av 2004. Effekten på resultatet för 2004 har också varit stor, resultatet efter skatt har ökat från 586 Mkr till 916 Mkr.

IAS 41 Agriculture

SCA och Holmen har betydande skogsinnehav. De redovisar dessa innehav baserat på IAS 41 till verkligt värde. Enligt deras preliminära uppgifter innebär detta att SCA PER 2004-01-01 ökar det redovisade skogsvärdet med 9 Mdr vilket motsvarar ca 50 procent och Holmen ökar sitt redovisade skogsvärde med 2,5 Mdr eller 40 procent.

Kinnevik har 2004 enligt tidigare principer redovisat en vinst från försäljning av skog till Bergvik Skog uppgående till 0,5 Mdr. Införande av IAS 41 leder till att försäljningen av Bergvik Skog 2004 under IFRS ej ger upphov till någon redovisad vinst. Värdet som motsvarar vinsten som redovisats enligt tidigare principer finns under IFRS redan 2004-01-01 i eget kapital genom värdering av skog till verkligt värde.

IAS 28 Investments in Associates /IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement

Riskkapitalföretag kan nu redovisa sina innehav i intresseföretag till verkligt värde. De nya reglerna om finansiella instrument innebär att även placeringsaktier, senast i 2005 års siffror, ska värderas till verkligt värde. Industrivärlden, Investor och Kinnevik tillämpar de nya reglerna i jämförelsedata för 2004 och detta medför per 2004-12-31 att de redovisade värdena på innehav av intressebolag och placeringsaktier ökar med 18 Mdr för Industrivärden, 39 Mdr för Investor och 5 Mdr för Kinnevik.

IFRS 4 Insurance Contracts

Avgifter för fondförsäkringskontrakt ska periodiseras enligt andra principer under IFRS än de som hittills tillämpats. För Skandia innebär det en reduktion av eget kapital per 2004-01-01 som före skatt uppgår till 10 Mdr. Skandias aktiverade anskaffningskostnader ökar samtidigt med 5 Mdr.

IAS 19 Employee Benefits

Alla utom ett av de företag som började tillämpa IAS 19 före 2004 nollställer den s.k. korridoren mot eget kapital per ”date of transition”. Endast SAS har valt att ej nollställa sina redovisade aktuariella vinster och förluster. I SAS fall rör det sig om ackumulerade förluster. SAS anser sig genom att de beräknat ackumulerade aktuariella vinster och förluster sedan 1996 ha uppfyllt kravet på full retroaktiv tillämpning, då en analys visat att en retoraktiv tillämpning före 1996 inte skulle medföra några väsentliga effekter.

Enligt FAR:s redovisningkommitté och Redovisningsrådet anses inte Alecta pensioner kunna redovisas som förmånsbestämda. Trots detta fortsätter SAS att redovisa dessa som förmånsbestämda.

IAS 16 Property, Plant and Equipment

Endast några få företag verkar ha fått någon effekt av kravet på komponentavskrivningar som nu blivit tydligare genom IAS 16 i sin nya version.

Den bild jag får är att en del företag tillämpat något som liknat komponentavskrivningar sedan tidigare och andra har bedömt att komponentavskrivningar inte har större effekter än att de avser att tillämpa komponentavskrivningar framåtriktat.

Kommande faser för IFRS-införandet

IAS 39 införs av de flesta från 2005-01-01. Många av företagen har lämnat uppgifter om effekterna på eget kapital per 2005-01-01 och dessa blir i ganska få fall av någon väsentlig omfattning. En tydlig bild av IAS 39 effekterna per 2005-01-01 kommer vi att få genom delårsrapporterna för första kvartalet 2005, sedan kommer vi successivt att få se vilken volatilitet i resultat som IAS 39 kommer att ge upphov till.

Nu pågår arbetet för fullt med IFRS-information till årsredovisningar och rapporter för första kvartalet 2005. Före, i samband med eller i kvartalsrapporterna kommer företagen att publicera kompletta resultat-, balansräkningar och kassaflödesanalyser för jämförelseperioder enligt IFRS. Hos många företag kommer det sedan under våren att pågå aktiviteter för att slutligen anpassa redovisningsmanualer, rapportsystem och att förbereda för de utökade kraven på upplysningar inför årsredovisningarna för 2005. Flera koncerner har genom IFRS-projekten upptäckt att de behöver utöka sin interna redovisningsutbildning för ekonomer.

Av rapporteringen framgår för något enstaka företag att man ändrat måltal och utdelningspolicy med hänsyn till att principer för redovisningen förändrats. Många företag kan ha anledning att se över om måltal, utdelningspolicy eller bonusformler behöver justeras.

Auktor revisor Thomas Jansson är verksam på KPMG. Thomas är sedan årsskiftet ledamot av Redovisningsrådet. Malin Hurtig är verksam på KPMG och har medverkat vid informationsinsamlingen.

Thomas Jansson medverkade senast i Balans nr 1/2005.