Under 90-talet har FASB satsat mer och mer av sina resurser på internationell normgivning. Man har insett att det finns en stor efterfrågan i världen på internationella rekommendationer och att det inte är självklart att andra länder sätter likhetstecken mellan internationella rekommendationer och US GAAP.
FASB har länge kritiserat IASC för bristande professionalism. Samtidigt är det uppenbart att alternativet till US GAAP är just IAS. FASB har därför varit drivande i ansträngningarna att ändra IASC:s struktur för att möjliggöra för FASB att utöva ett större inflytande. I Balans nr 1/99 informerade vi om det förslag som IASC publicerat ändring av IASC:s arbetssätt. Nu har FASB publicerat en liten skrift där de beskriver vad de anser krävs för att framtida rekommendationer skall bli internatioellt accepterade.
Huvudförslaget är att man bildar dels en International Standard Setter (ISS), dels en International Interpretations Committee (IIC). Båda grupperna skall vara fristående från nationella normgivare. De ersätter inte de nationella organen eftersom det är dessa som måste ta ställning till om ISS rekommendationer skall införas. Man förutser också ett nära samarbete mellan nationella organ och ISS. Det gäller särskilt för de länder som har utvecklade kapitalmarknader och som därför kan antas ha ett särskilt intresse att medverka i ISS. Vilka som skall ingå i ISS diskuteras inte. Hänvisningen till utvecklade kapitalmarknader antyder dock att FASB ser framför sig de stora anglosachsiska länderna med tillägg för Japan och möjligen Tyskland och Frankrike.
FASB betonar att kontrollen av att de internationella rekommendationerna följs är centralt och hänvisar här till den överenskommelse som träffats inom IOSCO, dvs. de myndigheter som har ansvar för tillsynen av kapitalmarknaderna. Innebörden är att myndigheterna själva, eller organ som de pekar ut, får till uppgift att följa upp efterlevnaden.
Avslutningsvis betonas vikten av att ISS är ett oberoende organ. I en av punkterna sägs att ISS måste ha oinskränkt rätt att besluta om att ge ut nya rekommendationer. Det skall alltså inte finnas några andra organ som kan stoppa ett förslag till rekommendation eller påverka arbetet inom ISS. Det här är en av kärnfrågorna i diskussionen om ny struktur för IASC. Skulle FASB:s förslag genomföras kommer IASC:s roll att radikalt förändras. I stället för att som nu delta i arbetet med att ta fram rekommendationer och rösta om de skall ges ut eller ej, skulle styrelsens framtida funktion bli att se till att ISS utför sitt arbete på ett riktigt sätt. För många av de nuvarande styrelsemedlemmarna i IASC, exempelvis de nordiska länderna eller de medlemmar som företräder företagsintressen och analytiker, är det inte sannolikt att det finns plats i ISS. Det finns också de som anser att om man överför ansvaret för nya rekommendationer till en liten grupp av personer som arbetar med normgivning på heltid så försvinner det demokratiska inflytandet som hittills varit IASC:s styrka. Därför är det uppenbart att frågorna om IASC:s nya struktur kommer att bli föremål för livliga diskussioner den närmaste tiden.
Rolf Rundfelt