Euron och småföretagen

Den tredje artikeln från FARs genomförandegrupp för informationsprojekt Euro behandlar de mindre företagen. Mycket talar för att de flesta av dessa kommer att få fördelar av reformen – och att de behöver arbeta i euro även om Sverige inte går med från start, skriver Gunnar Österberg.

Euron och den europeiska centralbanken kommer att få genomgripande effekter på de flesta verksamheter. För det utrikeshandelsberoende svenska näringslivet finns en stor potential. För att nyttja den måste vi nu skaffa oss insikt, kunskap och förmåga till anpassning i det svenska samhället.

Även vid ett svenskt utanförskap kommer den ekonomiska kartbilden att förändras. Den svenska finansiella sektorn kommer att vara helt anpassad till eurovärlden från start, dvs. 1 januari 1999. Samma sak gäller förmodligen de flesta av våra multinationella företag. Flertalet kommer sannolikt att välja att arbeta med euron som funktionell valuta från EMU-starten. Därmed kommer koncernoptimeringar att ske utifrån basen euro. Det är viktigt att komma ihåg att transparensen kommer att finnas såväl på pris- som kostnadssidan.

Pristransparensen medför att det etableras en europeisk prisnivå för många produktgrupper. Idag ligger prisnivån i Sverige många gånger minst 10 % över den centraleuropeiska. Transparensen leder till effektiva inköp och prispress på de geografiska marknaderna som idag ligger prismässigt över andra.

Det är mycket som talar för att de mindre och medelstora företagen kommer att få stor fördel av euron. Många av dessa företag är idag inte vana vid att arbeta i flera valutor eller med säkringssystem. Konkurrenskraften påverkas av valet av offert- och faktureringsvaluta. Går Sverige inte med från start kan dessa företag ändå behöva arbeta i euro i kanske större utsträckning än i andra valutor idag. Det är viktigt att finnas med på marknaden innan det hinner utvecklas nya handelsmönster som vid ett senare svenskt medlemskap kan vara svåra att bryta.

Euron – ett led i den pågående ekonomiska integrationen i Europa

Det som kännetecknar den historiska utvecklingen under senare år är den alltmer intensiva globaliseringen av de ekonomiska sammanhangen. Ända sedan andra världskrigets slut har frihandeln varit ett bärande element. Utvecklingen intensifierades kraftigt i och med att nationella valutaregleringar successivt avskaffades och kapitalrörelserna blev helt fria.

Europas ekonomiska integration startades egentligen i och med bildandet av Kol- och Stålunionen omedelbart efter kriget. Utvecklingen av Romfördraget och den gemensamma marknaden kan nu efter ganska lång tid karaktäriseras av de berömda friheterna: fria kapitalrörelser, fria varu- och tjänsteflöden och fri rörlighet för arbetskraft.

De europeiska integrationssträvandena tog ett långt kliv framåt i och med Maastrichtöverenskommelsen. I denna stakades vägen ut mot en monetär union – EMU. EMU innebär att det bildas en gemensam centralbank ECB och en gemensam valuta euro. Medlemsländerna kommer därigenom att få en gemensam penning- och valutapolitik.

Helt nya omvärldsförutsättningar!

Den monetära unionens ”inträdeskrav” har formulerats i de välkända s.k. konvergenskraven: låg inflation, låg ränta, sunda statsfinanser (genom krav på budgetunderskottens och den statliga skuldsättningens storlek) och stabil valuta.

Sedan ett par år tillbaka lever Europas länder efter dessa principer. I många länder är man på god väg vad gäller den nödvändiga saneringen av statsfinanserna i vart fall vad avser budgetunderskottens storlek. Detta har framför allt under 1996 lett till starkt konvergerande och fallande räntor i Europa. Under flera år låg räntorna i Sverige kring fyra procentenheter över räntenivån i Tyskland. Under hösten 1996 var differensen drygt en procentenhet. Senaste tiden har dock differensen ökat något.

Inflationstakten har dragits ner högst avsevärt i hela Europa och i Sverige har vi till och med fått erfara perioder med negativ inflation dvs. prisfall. En viktig del av den låga inflationen i Sverige förklaras av räntefallet.

Lägger vi till detta kraven på valutastabilitet torde det stå klart att vi redan idag lever i en dramatiskt förändrad makroekonomisk värld. Det är i detta perspektiv vi skall bemöta EMU, som ett nästa steg mot ökad integration.

Vår exportberoende industri kan i framtiden inte räddas av valutapolitiken!

Alltsedan 70-talet har vi i Sverige vid upprepande tillfällen tvingats använda valutapolitiken för att korrigera uppkomna skevheter i konkurrenskraften med utlandet. Detta kommer i framtiden inte att bli möjligt. Varje verksamhet får ansvara för att konkurrenskraften upprätthålls. Detta innebär att företagen måste ha en i jämförelse med konkurrenterna likartad eller bättre kostnads- och produktivitetsutveckling. Detta medför att alla – stora som små – måste se om sitt eget hus och själva skapa tillräcklig flexibilitet för att möta förändringen.

Omvärldsförändringarna och nödvändiga anpassningar i företagen

Anpassningskraven till den nya situationen, som blir tydliggjord genom enhetsvalutan euro, är av flera slag. Något förenklat kan man säga att det finns ett antal rent tekniska anpassningar som nödvändiggörs. Man måste tekniskt kunna hantera den nya valutan i den finansiella sektorn, man måste anpassa regelverken när det gäller redovisning, det krävs en rad lagändringar för att ta hand om euron etc. Allt detta kan vi rubricera som praktiska hanteringsfrågor som är viktigt att komma igång med för att i tid hinna ställa om systemen.

De kanske viktigaste anpassningskraven härrör från de marknadsdrivna förändringarna som kommer att påverka konkurrensförutsättningarna för företagen. Det avgörande är de grundläggande friheterna att flytta kapital, varor och tjänster och arbetskraft utan hinder. De sammantagna omvärldsförändringarna med euron som katalysator kommer att mycket kraftfullt påverka direkt eller indirekt viktiga marknadsförutsättningar. Införandet av euron i sig har direkt påverkan på t.ex. prissättningsstrategier i företagen. Pristransparensen gör att prisdifferentieringar inte blir möjliga – i vart fall inte i samma omfattning – som tidigare. Produktpriser på den svenska marknaden ligger många gånger över den centraleuropeiska. Varje företag måste se över sin prispolitik, gå igenom försäljningsargument och se över marknadsstrategin. De företag som förstår att anpassa sina affärsstrategier till den nya situationen har bäst möjligheter att nyttja potentialen och förbättra sin position.

De små och medelstora företagen har hittills knappast alls vidtagit några förberedelser inför en eventuell övergång till euron. Incitamenten är otillräckliga för att påbörja förberedelsearbetet innan man har ett tydligare besked om det svenska medlemskapet. Små och medelstora företag kommer i större utsträckning än stora företag att behöva standardiserade lösningar t.ex. när det gäller informationssystem och administrativa rutiner. Dessutom behöver man i större utsträckning få hjälp med praktiska frågor inom områdena redovisning, skatter, prissättning, hantering av kontraktsfrågor och transaktioner på kapitalmarknaden. Standardiserade lösningar kan emellertid inte erhållas på det strategiska planet. Även många små och medelstora företag kommer att behöva se över sina affärsstrategier. Här finns det ett uttalat behov av information och stöd.

Hur påverkas de mindre företagen av en gemensam valuta?

Till skillnad från storföretagen har dessa företag i huvudsak sin produktion förlagd till Sverige och kan inte flytta den till ett annat land vid inträffade eller förväntade långsiktiga förändringar i växelkurser. De små företagen har dessutom begränsade resurser för att, genom terminssäkring eller andra finansiella transaktioner, motverka effekten av förändringar i växelkursen på kort sikt. Storföretagen har däremot resurser, både finansiellt och kompetensmässigt, för att med olika finansiella instrument och positioner på valutamarknaden kunna minska även de kortsiktiga följderna av fluktuerande valutor.

Vid en övergång till euron försvinner valutariskerna helt inom Europa. Många små företag har dåliga erfarenheter av valutarisker. I många fall har man satsat på att öppna upp en ny marknad när man givet valutakursen funnit satsningen lönsam. Efter några år har kursfluktuationerna gjort affärerna på denna marknad mindre lönsamma eller till och med helt olönsamma. Företaget avbryter exportsatsningen och viktiga initiala kostnader har varit förgäves. Kanske satsar man på en annan marknad och lyckas under några år. Därefter upprepas mönstret. Valutakurserna ändras och satsningen blir olönsam.

Den svenska devalveringshistorien är väl känd. Varje devalvering har föregåtts av några år med ogynnsam kostnadsutveckling och fallande resultat. Endast de företag som haft uthållighet till nästa kursjustering har överlevt. Andra negativa erfarenheter av valutajusteringar som många små företag fått erfara är kapitalförluster vid lån i utländsk valuta. Under slutet av 80-talet uppmanades företagen att låna i andra valutor. Staten var ovillig att låna i utländsk valuta och såg gärna att företagen själva finansierade sig i t.ex. korglån till lägre räntor. Från samhällets sida underströks också att devalveringsrisken inte längre fanns. Många hörsammade uppmaningen och förlorade stort när den svenska kronan hösten 1992 fick flyta fritt mot omvärldens valutor.

Andra viktiga förutsättningar för småföretagarna

Val av offert- och faktureringsvaluta betyder mycket för många små företag. Kan man använda svenska kronor, minskar den egna risken. Men samtidigt försämras konkurrenskraften, om konkurrenterna använder köparens valuta, eftersom köparen befrias från risk. Offererar och fakturerar man i annan valuta än svenska kronor, kommer man att lägga på en marginal för att täcka sina valutarisker. Det försämrar priskonkurrensen och gör kanske affären omöjlig. Detta blir speciellt viktigt om vi står utanför EMU. Nya handelsmönster kommer troligtvis kräva att vi fakturerar i euro för att vara konkurrenskraftiga.

Vid sidan av kostnader som företagen har vid betalning till och från utlandet, finns en rad andra kostnader förenade med valutaaffären. Det kan vara remburser och dokumentinkasso, som kan ses som ett slags postförskottsaffärer med utlandet. Andra kostnader förenade med sådana transaktioner är kreditriskkostnader och de försvinner inte med införandet av euron. Däremot kan de på sikt reduceras genom effektivare och enklare kreditvärdighetsbedömningar av inkassoföretag och ratinginstitut.

Bankernas avgifter slår hårdare mot mindre företag. Det beror på att avgifterna antingen är fasta eller förhandlingsbara. Fasta avgifter ger större effekt på små volymer än stora.

En gemensam valuta minskar även kostnaderna för finansiering av företagets investeringar och underlättar kapitalförsörjningen. Euron medför en sänkning av räntenivån som idag kan uppskattas till en procentenhet.

Det är inte ovanligt att bankernas så kallade float-tid för närvarande uppgår till mer än en vecka. Överslagsvis kan man säga att om eurons införande innebär att betalningsflödena snabbas upp 4–6 dagar, skulle detta medföra en minskad finansiell belastning i företagen motsvarande ett par tiondels procent av faktureringsvärdet. För små och medelstora företag kan detta vara mycket betydelsefullt.

Hur påverkas Duro Sweden AB? – ett praktikfall från ett mindre företag

Duro Sweden AB (Duro) är ett företag som tillverkar och säljer tapeter. De omsätter ca 65 miljoner kr och har 60 anställda. Företaget är beroende av den europeiska marknaden för såväl sin export som import. Duro exporterar ca 25 % av sin totala försäljning inom EU-området och importerar huvuddelen av sina råvaror därifrån.

Företagsledningen inom Duro ställer sig positiv till en enhetlig valuta. Förbättrade exportmöjligheter anges som ett av de främsta skälen. Ett EMU-medlemskap anses förbättra Duros konkurrenskraft. Kostnaderna och risken med en fluktuerande växelkurs har inneburit ökade marginaler vid dessa affärer, en enhetlig valuta kan t.ex. ge möjlighet att öka exporten genom prissänkningar. Kontakten med EU-länderna kommer att underlättas och därigenom förbättras exportmöjligheterna.

Man tror att ett medlemskap i EMU kommer att innebära kostnadssänkningar för Duro i intervallet 700–900 tkr jämfört med dagens situation genom sänkta växelkurskostnader i samband med utlandsaffärer, sänkta transaktionskostnader för utlandsbetalningar, terminskontrakt, garantier osv. Betalningarna kommer även att gå fortare än idag.

Nedan visas de uppskattade finansiella effekterna på Duros resultaträkning.

Sammanfattning

Idag hämmas tillväxten av exportförsäljning av att kostnaderna och riskerna och därmed behovet av riskkapital snabbt ökar med graden av internationalisering. En gemensam valuta i Europa kan sammanfattningsvis bidra till att även små och medelstora företag i ökad utsträckning vågar satsa på export.

Efter den 1 januari 1999 kommer euron att vara en av världens viktigaste valutor. Det är knappt två år dit! Alla har därför anledning att se över sina inköps- och marknadsstrategier för att förbättra sitt konkurrensläge. För att nyttja potentialen och skaffa sig så bra konkurrensläge som möjligt krävs en god framförhållning. Det är av den anledningen viktigt att även små och medelstora företag börjar planera för övergången till euro.

För de små och medelstora företagen krävs inga resurskrävande projektorganisationer, men man bör på ett tidigt stadium identifiera de områden som berörs och utvärdera vilka effekterna blir för det egna företaget. Hur påverkas företagets affärsstrategier samt vilka praktiska konsekvenser för en eventuell övergång till euro med sig.

Den europeiska revisorsorganisationen (FEE) arbetar, som nämnts i tidigare Balansartiklar, med frågor kring eurons införande i Europa. FEE har gentemot EU-kommissionen åtagit sig att FEE och dess medlemsorganisationer (därmed även FAR) skall svara för ett omfattande informationsarbete i samband med introduktionen av den gemensamma europeiska valutan. Som ett led i detta arbete har FEE tagit fram en checklista i syfte att underlätta den förändringsprocess som en övergång till euron innebär för alla företag. Checklistan är tänkt att användas av företag samt av revisorer i deras roll som rådgivare till företag. Vi tror att checklistan kan vara till god hjälp vid en utvärdering av problematiken kring euron. Checklistan, som ännu bara finns på engelska, kan erhållas via FEE:s hemsida, internetadressen är http://www.euro.fee.be//. Checklistan kan även beställas från FARs kansli.

Gunnar Österberg är verksam som konsult, huvudsakligen åt Öhrlings Coopers & Lybrand i Stockholm