Aktuell information

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslagen i hemställan med undantag av följande lagändringar.

FAR har därvid byggt sitt ställningstagande på dels den förutsättningen att regelsystemet utformas med utgångspunkt från att företag och skattskyldiga är lojala mot systemet, dels att skattemyndigheterna ges möjlighet att på ett effektivt sätt bedriva skattekontroll utan att den enskildes rättssäkerhet hotas.

FAR vill i sammanhanget erinra om att rättssäkerhetskommittén synes ha vissa frågor under utredning, där Riksskatteverket nu föreslår lagändring. FAR anser att rätts- säkerhetskommitténs arbete, som beräknas vara avslutat sommaren 1995, bör ligga till grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet.

5. Revisionens omfattning

Riksskatteverket föreslår att reglerna i 3 kap 8 § TL, som ger skattemyndigheten möjligheten att påbörja en revision innan självdeklarationen har avlämnats, skall utvidgas till att gälla – förutom den situationen att revisionen kan antas bli omfattande – även andra fall där ”särskilda skäl föreligger”.

FARs grundinställning är att det är i princip orimligt att skattemyndigheten skall påbörja en kontroll under löpande år genom revision för att på så sätt kontrollera transaktioner som ännu inte blivit bedömda av företaget i dess egen självdeklaration. FAR anser att lagrummet i princip skall vara oförändrat.

För det fall att en lagändring likväl anses böra komma till stånd måste mycket starka skäl för en sådan utvidgning kunna åberopas. Lagtexten bör därför ha lokutionen ”synnerliga skäl”. I motiv-uttalande bör framgå när sådana ”synnerliga skäl” kan föreligga, exempelvis när den skattskyldige i väsentlig omfattning ej fullgjort sina skyldigheter vad avser redovisning av mervärdesskatt och socialavgifter.

Riksskatteverket har vidare föreslagit en ändring i TVL (utan att närmare precisera denna ändring i en lagtext) av innebörd att den begränsning som gäller i dag att revision inte får hindra boksluts- eller deklarationsarbete inte längre skall gälla när revisionen genomförs med stöd av TVL. Denna fråga har berörts så sent som i prop. 1993/94: 151, sid 165, där departementschefen redovisar skälen för att räkenskapsmaterial inte får omhändertas eller på annat sätt göras oåtkomligt för den skattskyldige inför boksluts- och deklarationsarbete. Enligt FAR talar alltjämt starka skäl för att regelsystemet bibehålles. FAR avstyrker därför en ändring på sätt Riksskatteverket föreslagit.

6. Interimistiskt beslut enligt 15 § Lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

Riksskatteverket föreslår att en granskningsman får fatta interimistiska beslut när det föreligger en påtaglig sabotagerisk, inte bara som gäller i dag vad avser räkenskapsmaterial utan även med sikte på inventering av tillgångar, besiktning och andra åtgärder.

FAR avstyrker denna utvidgning av lagrummet, eftersom utvidgningen leder till stora ingrepp för den enskilde i hans rörelse. Dylika åtgärder bör alltså även fortsättningsvis beslutas av domstol.

7. Verkställighet om beslut om tvångsåtgärd

Enligt 22 § 2 st TVL får tvångsåtgärd verkställas, när beslutet härom inte nått den skattskyldige, endast om ”synnerliga skäl” föreligger. Riksskatteverket vill ha en ändring till stånd i lagtexten och i stället ha rekvisitet ”särskilda skäl”.

Enligt FARs mening kan en utvidgning av tillämpningen av detta lagrum inte tillstyrkas med mindre än att precisering sker av de situationer som i dag inte kan hanteras med stöd av nuvarande regler.

8. Undantagna handlingar

Riksskatteverket föreslår en ändring i 3 kap 13 § 2 st TL och 16 § 2 st TVL av innebörd att handlingar som förvaras hos advokat eller annan som omfattas av 27 kap 2 § Rättegångsbalken inte längre skall vara undantagna från föreläggande eller revision.

En ändring på sätt Riksskatteverket föreslår är emellertid så genomgripande att ändringen inte kan komma till stånd utan en omfattande bakomliggande utredning. Ändringen kan inte rimligen endast ta sikte på skattekontrollen utan måste sättas in i ett större sammanhang under beaktande av grunderna för nuvarande regler i 27 kap 2 § Rättegångsbalken. FAR avstyrker därför förslaget i fråga.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté.

Lagtekniska skäl

Det förslag som nu är föremål för beredning avser års- och koncernredovisningen för i huvudsak aktiebolag. Redovisningskommittén arbetar vidare med motsvarande regler för övriga företagsformer, dvs. ekonomiska föreningar, stiftelser, enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer som delägare.

Målsättningen är att det skall bli en årsredovisningslag för alla företagsformer. Detta arbete torde dock inte kunna avslutas förrän i början av 1996. Lagstiftning byggd på den avslutande delen av kommitténs arbete synes kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1997.

Under tiden mellan det planerade ikraftträdandet av nuvarande lagförslag, den 1 januari 1996, och ikraftträdandet av den sista etappen av lagstiftningsarbetet kommer de svenska företagen, om den nya årsredovisningslagen införs fr.o.m. den 1 januari 1996, att vara uppdelade i två grupper. Redovisningsreglerna kommer att skilja sig markant mellan dessa två grupper. En av de mer påtagliga skillnaderna är att uppställningsformerna för balans- och resultaträkningarna är helt olika. De företag som omfattas av det första lagförslaget åläggs exempelvis att redovisa rörelsens kostnader på ett mycket mer detaljerat sätt än vad som gäller för närvarande. Detta kan leda till konkurrens-snedvridningar mellan företag beroende på företagsformen.

I förslaget till ny årsredovisningslag tillåts att koncernredovisningen avviker från det enskilda företagets redovisning i fråga om redovisningen av bl.a. bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Avvikelsen hänger samman med den nuvarande kopplingen mellan redovisning och beskattning. Redovisningskommittén avser att i den sista utredningsetappen lägga fram förslag som minskar behovet av att redovisa på ett sätt på företagsnivå och på ett annat sätt på koncernnivå genom att frikoppla de skattemässiga bokslutsdispositionerna från redovisningen. Det ligger i sakens natur att de i de två etapperna framlagda förslagen helst borde behandlas samtidigt. Det blir enligt vår mening ytterst besvärande om flertalet redovisningsskyldiga tvingas följa tre olika redovisningsmodeller under loppet av tre räkenskapsår.

Samhällsekonomiska och företagsekonomiska kostnadsskäl

Redovisningsarbetet för företagen och skatteförvaltningens arbete med taxering och kontroll kommer att försvåras och fördyras genom förekomsten av parallella regelsystem för olika kategorier av företag. Härtill kommer den planerade förändringen av skattelagstiftningen som medför ytterligare fördyrningar på grund av förändrade redovisningsmodeller. Kravet på utbildningsinsatser kommer också att öka om lagstiftningen genomförs i etapper. Företagen drabbas av ökade kostnader härför. Även skatteförvaltningen, som också måste omarbeta sina SRU-blanketter, drabbas. Från SCB har framförts att statistikproduktionen kommer att drabbas av extra kostnader om inte ett samtidigt ikraftträdande kan genomföras.

Redovisningsmässiga skäl

BAS-kontoplanen är en mycket viktig normgivare för all extern redovisning oavsett företagsformen. Arbetet med att uppdatera kontoplanen har ännu ej kunnat påbörjas på grund av att det inte finns något slutligt beslut i fråga om bl.a. scheman för balans- och resultaträkning. Vid ingången av år 1995 finns således ingen uppdaterad version av basplanen, som kan underlätta införandet av den nya årsredovisningslagen per den 1 januari 1996.

Alla företag som omfattas av den nya lagen tvingas vid upprättandet av årsredovisningen för år 1996 räkna om jämförelsesiffrorna för år 1995. En ytterligare omräkning på grund av nya regler för redovisning av obeskattade reserver kan sedan bli nödvändig för år 1997. De upprepade omräkningarna kommer att slå mycket hårt på framför allt de mindre företagen som inte har egen redovisningspersonal utan måste anlita konsulter för arbetet.

Resultatet av remissomgången

Ett stort antal remissinstanser har kommenterat uppdelningen av lagstiftningen och den korta tid för anpassning som den planerade införandetidpunkten medför. Som exempel på synpunkter från några tunga remissinstanser kan nämnas följande. RSV anser att genomförandetidpunkten för implementering av fjärde och sjunde bolagsdirektiven bör senareläggas och samordnas med andra frågor som kommittén utreder. PRV anser det mindre lyckat att lagstiftningen på redovisningsområdet splittras upp på ett flertal författningar. SCB förordar alternativet med ett senare ikraftträdande och gemensamma regler för alla bolag. I annat fall uppkommer extra kostnader för statistikproduktionen. Redovisningsrådet förordar ett uppskjutande så att man slipper införa särskilda övergångsbestämmelser för de företag som nu inte omfattas av den nya lagen. Det måste t.ex. uppfattas som mycket otillfredsställande att vissa handelsbolag lyder under den nya lagen medan andra skall tillämpa den gamla bokföringslagen under ytterligare en tid.

Sammanfattning

Betydande nackdelar är förenade med ett införande av den nya årsredovisningslagen för aktiebolag fr.o.m. den 1 januari 1996. Lagtekniska skäl talar starkt för ett införande vid samma tidpunkt av hela det nya regelverket. Ett reformarbete i etapper medför vidare kraftigt ökade kostnader för såväl samhället som företagen. Redovisningsmässiga skäl motiverar också en samlad lösning för samtliga företag som skall omfattas av den nya lagstiftningen.

Argumenten för en senareläggning av ikraftträdandet av den nya årsredovisningslagen som nu bereds i justitiedepartementet är således mycket starka. Vi hemställer därför att den planerade ikraftträdandetidpunkten skjuts upp ett år för att möjliggöra ett samlat införande av alla förändringarna av redovisningslagstiftningen.

Bakgrund

Enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus kan ägare till bostadshus (småhus eller hyreshus) under vissa förutsättningar få sin skatt reducerad. Utgifterna skall avse reparation och underhåll eller om- och tillbyggnad under tiden den 15 februari 1993–den 31 december 1994. Reduktionen är maximerad enligt vissa regler. Beslut om skattereduktion fattas efter ansökan. Reduktionen kan endast erhållas genom avräkning mot inkomst- och fastighetsskatt.

I detta uttalande behandlas hur skattereduktionen skall hanteras i en bokföringsskyldigs redovisning. Uttalandet tar inte sikte på handelsbolag (för handelsbolag gäller enligt den ifrågavarande lagen särskilda regler).

BFNs bedömning

Skattereduktionen utgör en form av statligt stöd. Vid redovisningen är BFNs rekommendation om Redovisning av statliga stöd (BFN R 5) vägledande.

Reduktionens storlek baseras på faktiska utgifter för byggnadsarbeten. Eftersom stödet är direkt knutet till utgifter i verksamheten bör det påverka rörelseresultatet och inte den beräknade skattekostnaden.

Avser reduktionsbelopp utgifter som kostnadsförs direkt skall det tas upp under övriga rörelseintäkter eller reducera rörelsekostnaderna. Avser reduktionsbelopp utgifter som aktiveras skall det reducera tillgångens bokföringsmässiga anskaffningsvärde eller, om beloppet inte är väsentligt, tas upp under övriga rörelseintäkter.

Skattereduktionen skall om möjligt redovisas samma räkenskapsår som de utgifter reduktionen avser. Det innebär att den bokföringsskyldige skall bedöma i vilken utsträckning reduktionen kommer att medges för utgifter under räkenskapsåret och beakta förväntat reduktionsbelopp i bokslutet. Reduktionsbelopp avseende utgifter under tidigare räkenskapsår skall beaktas i bokslutet i den mån detta inte redan gjorts.