Stora skadeståndskrav riktas mot ett antal svenska revisorer. Vilka blir konsekvenserna för revisionsarbetet och branschen? Balans frågar sex auktoriserade revisorer. En av dem drar direkta paralleller med krissituationen i USA.

Hur tror du att revisionsarbetet och revisionsbranschen påverkas av att revisorer nu krävs på skadestånd mer än tidigare?

Balans ställer den frågan till sex revisorer. Vi får ganska skiftande svar.

Tråkigare revision

Auktor revisor Sten Lundvall, Bohlins Revisionsbyrå AB, säger:

– Vi får en mer formalistisk, dyrare, tråkigare revision och mer defensiv revision. Vi får en revision fylld av garderingar. Traditionellt är vi offensiva och t.ex. vana att tala ganska frankt med styrelserna. Det blir slut med det.

Varför det?

– Det är bara att titta på USA, säger Sten Lundvall spontant. Där har vi så att säga ett praktikfall.

Kan man verkligen dra paralleller med USA och med tanke på den skadeståndsrätt som råder där?

– Ja, det är bara en gradskillnad.

Men här i Sverige kan det aldrig bli fråga om så stora pengar, eller hur?

– Det vet vi inte än. Om det ”smäller till” i ett stort börsbolag blir det lätt en miljard. Hur långt räcker då en revisionsbyrås pengar? Då hamnar revisorn personligen i konkurs. Frågan är om man som revisor kan ha några ägodelar över huvud taget. Vågar man äga något? Eller ska man skriva över allt på sin äkta hälft?

De flesta revisorer är valda personligen på sina uppdrag. De skulle sitta lite säkrare ekonomiskt, om klienterna valde revisionsbolaget som revisor. Den möjligheten finns.

– Men svenska företag vill inte ha revisionsbolag, säger Sten Lundvall. De vill ha personer.

Svårt att rekrytera

Sten Lundvall fortsätter:

– Risken i det här sammanhanget kan vara mycket större än vad både revisorns och byråns ansvarsförsäkringar klarar. Den kan vara så stor att inte ens byrån kan betala själv. Det är ingen orimlig tanke. Ännu har inte tillräckligt många revisorer råkat ut för stora skadeståndskrav. Men när alla stora byråer har drabbats av skadestånd kommer de att kräva förändringar av revisionens villkor. Byråerna kan hamna i den fullständigt orimliga situationen att tvingas välja mellan att låta en hel byrå med kanske 2 000 anställda gå omkull eller att låta den enskilde revisorn gå i konkurs utan möjlighet att någonsin mer kunna resa sig. Den dag som det blir ett fall som inte täcks av försäkringar, kommer vi att få mycket svårt att rekrytera folk. Vem vill bli revisor när man kan tvingas gå från hus och hem?

– Som revisor försöker man göra sitt bästa, säger Sten Lundvall. Då ska man inte behöva drabbas av skadestånd som inte alls står i rimlig relation till det arvode som man får.

Sten Lundvall föreslår att revisorer som gör fel istället ska dömas till någon sorts böter av rimlig storlek.

– De får gärna vara ganska kraftiga. De ska svida ordentligt i skinnet. De får gärna ta åratal att betala av. Men det ska inte behöva vara så att man först går i konkurs och sedan aldrig har en chans att komma på grön kvist igen. Jag tycker att det är riktigt att straffa revisorer som gör fel. Det ska finnas korrektionsmedel som gör att slarv upplevs som något otroligt och otänkbart. Men man ska inte behöva betala miljontals kronor.

Renässans för revisionen

Auktor revisor Reidar Peters, Peters & Co Revisionsbyrå AB, svarar:

– Den euforiska stämning som rått i näringslivet under 80-talet har måhända lett till att revisorsrollen blivit lite oklar. Allmänt kan sägas att det varit relativt sett enkelt att utföra revision. Det beror på att företagen har gått bra. God utveckling, soliditet och likviditet har kanske inte gett anledning att sätta revisorsrollen i fokus.

– Men nu när vi går in i ett kärvare klimat tvingas vi renodla revisorsrollen, säger Reidar Peters. Revision som produkt betraktad kommer att få en renässans. Vi får ett slags återuppfinnande av den renodlade revisionen. I tider av nedgång säger man gärna: ”Back to basics!” Jag tror att det gäller också för revision.

Blir det en ny sorts revision?

– Nej, verktygen finns redan. God revisionssed är etablerad. Revolutionerande idéer ser jag inte. Men vi måste kanske för våra intressenter profilera revisorsrollen mer än tidigare.

Reidar Peters tror inte att det blir mer arbete för branschen.

– Nej, det handlar främst om en renodling av revisorsjobbet och om att skapa en ökad förståelse för revisionens betydelse hos intressenterna, särskilt hos aktieägarna och styrelserna. Styrelserna måste verkligen engagera sig i kontrollfrågor och i revisionsfrågor i bl.a. de internationella koncernernas dotterbolag.

Mer dokumentation

Auktor revisor Gunnar Widhagen, Ernst & Young AB, tror att ”skadeståndsvågen” har både konkreta och generella effekter på revisorernas arbete. Han ser dock skadeståndsdiskussionen som en något snäv begränsning av en större fråga, nämligen hela uppmärksamheten på revisorerna och deras insatser. Den har ökat. En följd av det är att man överväger och i många fall kräver skadestånd av revisorerna för påstådda eller faktiska brister i revisionsarbetet.

– En konkret effekt på revisionsarbetet bör rimligtvis vara att revisorerna ökar graden av dokumentation av alla åtgärder som vidtas, säger Gunnar Widhagen. Det skrivs fler rapporter till företagsledningarna. Det tas fler kontakter med styrelserna. Det gäller åtminstone de lite större bolagen. Men skadeståndsfrågorna finns ju, utan att uppmärksammas på samma sätt, också i de icke publika företagen.

Men det är väl bra med ökad dokumentation?

– I efterklokhetens ögonblick kan man fundera på om det här inte borde ha gjorts långt tidigare, säger Gunnar Widhagen. Jag påstår inte att det skulle ha påverkat utfallet av några skadeståndsprocesser eller benägenheten att väcka talan om skadestånd. Men det är positivt att uppmärksamheten riktas på behovet av nära kontakter och en regelbunden avrapportering från revisorerna till styrelserna i företagen.

Ingen ny teknik

– Detta är en stor poäng i sammanhanget. Men jag tror inte att revisionen i sig har påverkats så att vi plötsligt har kommit på något nytt som vi inte gjorde tidigare. Revisionstekniskt har skadeståndsvågen, om den nu är en våg, inte haft någon påverkan. Den har inte lett till någon ny teknik vid revisionen.

Däremot har andra företeelser i samhället lett till en utveckling av revisionstekniken. Vi hade i alla fall under 80-talet en ekonomi med många finansiella operationer, som inte funnits tidigare. Det var på områden där revisionstekniken möjligen inte var så välutvecklad som den borde ha varit då.

Betyder inte ökad rapportering etc. ökade revisionskostnader?

– Det låter sig sägas. Men revisionsbyråerna måste som andra näringsverksamheter öka sin effektivitet. Där finns fortfarande mycket att göra. Vi kan driva effektiviseringsprojekt på samma sätt som i normala industri- och handelsföretag. Merarbete med dokumentation och rapportering bör kunna kompenseras genom större effektivitet på andra områden. Det vore konstigt om inte också revisionsverksamhet kunde bli effektivare när det gäller såväl styrning och planering som genomförande. Merarbetet bör rymmas inom ramen för oförändrade eller rent av lägre kostnader.

Försiktiga revisorer

Auktor revisor Ulla Britt Nordin, Price Waterhouse HB, tror att de risker som revisorn löper kommer att bli tydligare. Men hon säger:

– Revisionsinsatsen utgår från en riskbedömning. Om denna förändras, kan det påverka vad revisorn anser att han ska göra. Men då är det en bedömning av riskerna i företaget som ska ske. Bedömningen ska inte ha att göra med om revisorn kan drabbas av skadestånd.

– Jag tror dock att många revisorer kan bli mer försiktiga, oavsett om det finns grund för det, säger Ulla-Britt Nordin. Det är en naturlig reaktion. Försiktigheten kan komma att innebära noggrannare överväganden av vilka risker som finns i företagen. Att överväga riskerna har revisorn gjort i alla tider, men det fokuseras ännu mer genom att revisorn blir mer exponerad. Men även om de faktiska förhållandena inte ändrats, kan trycket utifrån påverka arbetet.

Ulla-Britt Nordin tror vidare att revisorerna kan se större anledning att tydliggöra ansvarsförhållandena gentemot styrelserna i de enskilda bolagen.

Blir det mer arbete för revisorerna?

Inte för att de riskerar skadestånd. Däremot kan det bli mer arbete på grund av vad som händer på marknaden och som gör att riskerna i företagen ökar. Jag tror inte att det faktum att det varit ovanligt med stämningar förut har gjort att revisionsarbetet kunnat ligga på en lägre nivå. Men revisorns arbete påverkas av grunderna för att skadeståndsfrågan kommer upp, nämligen att företag går dåligt.

Försäkringar avgör

Auktor revisor Erik Rydström, Enskilda Revisionsbyrån AB (SVEREV), säger att det är bra att det ställs krav på revisorer och att man ifrågasätter vad de gör.

– Men det är inte bra att revisorerna bara på grund av att de har försäkringar utsätts för ett tryck som kan bli alldeles onödigt stort. Det kan vara så att styrelseledamöter och andra slipper ansvar bara för att de inte är försäkrade. Då går man på revisorn och ställer standardfrågan: Varför har revisorerna inte gjort någonting? Och så klämmer man i med skadeståndskrav, vilket kanske leder till en massa onödigt arbete.

Erik Rydström är inte säker på att revisorerna behöver dokumentera sitt arbete mer än tidigare:

– Det ställs ju krav på oss från alla möjliga håll. Vi ställer också krav på oss själva för att göra ett så bra jobb som möjligt. Då har dokumentationsarbetet blivit allt viktigare, men det är nog inte en direkt följd av skadeståndsanspråken. God planering och dokumentation ligger i tiden. Visst kan dokumentation vara ett sätt att gardera sig. Men det är närmast en bieffekt av dokumentationsarbetet.

Ny situation

Auktor revisor Åke Danielsson, Öhrlings Reveko AB, menar att det inte är speciellt många revisorer som krävts på skadestånd. Ingen auktoriserad revisor har ännu dömts till skadestånd för försumlig revision. Därför vill han inte direkt svara på frågan om hur revisionen påverkas av stämningarna mot revisorer. Men han säger:

– De här stämningarna innebär på sätt och vis en ny situation för oss revisorer. Nu är det jurister som ska bedöma – och döma – vad revisorer gör. Då används en annan måttstock som revisorerna kanske inte uppmärksammat tillräckligt. I debatten hittills har det ju varit revisorer som diskuterat med revisorer om vad som är god revisionssed, hur vi ska bete oss, hur vi ska se på vårt arbete o.s.v.

– I sin utbildning lär sig revisorerna att bedöma väsentlighet och risk. Det är revisorer som lär ut vad revisorn ska göra och vad han kan avstå från att göra. Nu blir revisorer, kanske en aning yrvaket, tvungna att se sig bedömda av människor med en annan bakgrund än de själva har. Det blir kanske inte så lätt. Jurister förstår jurister, revisorer förstår revisorer. Men de båda grupperna har inte så lätt att förstå varandra, säger Åke Danielsson.

FOTNOT: Varje auktoriserad revisor är ansvarsförsäkrad för drygt tre miljoner kronor. Själva byrån är också försäkrad för minst samma belopp. Det finns skäl att anta att större byråer har en större byråförsäkring. Men beloppen är i sådana fall strängt hemliga. Hugade skadeståndsintresserade ska inte veta var smärtgränsen går.

Inge Wennberg