Tre av fyra revisionsrisker hade kunnat identifieras om man haft bättre kunskap om klienten och hans bransch. Det visar utländska fallstudier.
I USA och England genomfördes för ett antal år sedan flera undersökningar som hade till syfte att analysera de fall där revisionen ej hade upptäckt felaktigheter i redovisningen. Dessa utredningar gick till på ungefär samma sätt och även resultaten av dem var likartade.
Man valde ut ett antal fall där man under revisionen hittat felaktigheter. Felaktigheterna kunde vara förskingringar eller andra oegentligheter t.ex. då man av olika skäl velat påverka börskursen i för någon gynnsam riktning eller där bokslutet ”blivit” fel utan något medvetet agerande från någon person. Man analyserade även ett stort antal rättstvister där revisorer var utsatta för krav från tredje man.
Kartlägg felen
Dessa fall analyserades för en kartläggning av hur felen hade uppstått, t.ex. vilken typ av transaktioner som blivit fel. Olika faktorer som ökat risken för fel identifierades. En genomgång gjordes av hur felen hade upptäckts och i samband därmed undersöktes olika granskningsåtgärders effektivitet.
Vid analys av transaktionstyper som orsakat felen kunde konstateras att drygt hälften av alla fel härrörde från osystematiska bearbetningar. Osystematiska bearbetningar är t.ex. beräkningar av upplupna kostnader, åtagande i en tvist eller reserv för kundförluster.
Av övriga fel kunde ca 10 % vardera hänföras till bristande kunskap hos personal, felaktiga eller ej gjorda avstämningar mellan huvudbok och sidoordnad bokföring respektive fel i regelbundna bearbetningar.
Säkert överraskande
Att de osystematiska bearbetningarna stod för så stor andel av felen var säkert en överraskning för många. Den slutsats man måste dra är att en stor del av granskningen således skall riktas mot osystematiska bearbetningar. Detta innebär även att mer kvalificerad personal behöver anlitas.
Därefter gick man in på vilka granskningsmetoder som använts. Nästan alla fel upptäcktes vid substansgranskning, samtal med klients personal, analys av konton eller vid analytisk granskning. Däremot fann man nästan inga fel vid kontrollsummering eller vid överföringskontroller. I förhållande till tidsinsatsen för en granskningsåtgärd kan konstateras att samtal med klientens personal respektive analytisk granskning gav ett bra utfall.
Risker i förväg
En annan del av undersökningen bestod i att analysera möjligheter att redan i förväg på något sätt kunna identifiera riskfaktorer.
Därvid kom man fram till att 75 % av felen avsåg faktorer som man genom analys kunde ha fått fram i förväg. Fel på posten ”tidigare år” var den vanligaste faktorn.
Andra faktorer var kända risker i branschen, kända risker för företaget samt annan förkunskap. Man måste naturligtvis hålla i minnet förutsättningen att denna analys gjordes i efterhand och att det av detta skäl finns osäkerhet om vad som hade varit möjligt att få fram.
En annan utredning var en analys av ett antal rättstvister i USA. Man katalogiserade där skälen till att bokslut hade blivit föremål för rättslig prövning.
Ledningen manipulerar
Manipulationer av företagsledningen hade skett i 70 % av fallen. I ungefär 2/3 av fallen hade en resultatförsämring skett i bolaget. Ungefär samma andel avsåg fall där man hade fått ett ökat intresse för bolagets årsredovisning, t.ex. då bolaget bytt ägare eller blivit föremål för börsnotering. I ca 1/3 av fallen var företagets bransch instabil.
Ungefär samma andel gällde bolag som reviderats mindre än tre år av samma revisor. I de flesta fall gäller flera av ovanstående faktorer.
Nyligen bytt revisor
I de fall som lett fram till rättstvister berodde en mycket stor andel på manipulationer av företagsledningen. Vad som i övrigt är anmärkningsvärt är att revisorn i ovanligt många fall hade reviderat bolaget mindre än tre år. Eftersom revisorsbyten sker relativt sällan så är det noterbart.
Vad mynnade då denna utredning ut i? Jo, man tryckte bl.a. på följande punkter:
* Behov av ökad förståelse för företagets affärsverksamhet.
* Ökad betoning på planering.
* Omarbetning av riskmodell.
* Mer analytisk granskning.
Tre av fyra risker
Flera samband kan dras direkt från ovanstående. Då man med god kunskap om branschen och god kunskap om företaget skulle ha kunnat inringa 3 av 4 revisionsrisker så är naturligtvis detta en väsentlig aspekt i revisionen.
I USA har detta medfört en starkare branschspecialisering för revisorerna. Med tanke på att många branscher i Sverige är starkt koncentrerade är denna utveckling troligen ej lika uttalad här. Dock kan den finnas inom t.ex. finansområdet.
Vad har detta då för påverkan på oss i Sverige?
USA har en betydligt större marknad än Sverige och vissa typer av manipulationer är vanligare där. Även om miljön är annorlunda i Sverige än i USA så finns dock många likheter. Vid granskning av ett ”normalföretag” torde dessa vara betydande.
Ulla-Britt Nordin, Price Waterhouse HB och Rolf Lindskog Bohlins Revisionsbyrå AB