Det är bara dagis och fritids som slår revisionsbyrån i kampen om arbetskraften. SCB tror att antalet revisorer växer med 82 procent mellan 1985 och 2005. Siffran bär inga spår av den omtalade ”ålderschocken” som, beroende på 70-talets låga födelsetal, påståtts ska göra det så svårt för revisionsbyråerna att få arbetskraft kring sekelskiftet. Det är inte bara nativiteten som avgör vilka branscher som utvecklas...
Antalet revisorer ökar med 82 procent mellan åren 1985 och 2005.
Det spår Statistiska centralbyrån (SCB) i årets utgåva av ”Trender och prognoser. Med sikte på 2015”.
Bara förskollärare och fritidspedagoger ökar mer – med 90 procent.
Få svåra konkurrenter
Det är sammanlagt bara åtta yrkesgrupper som beräknas öka med mer än 50 procent under den aktuella perioden. Dit hör också miljöarbetare, arbetsterapeuter, barnskötare, flygarbetare, biologer/kemister/fysiker samt folk som sysslar med ekonomiskt och statistiskt utredningsarbete. Endast den sistnämnda gruppen torde i någon liten mån kunna ses som en konkurrent vid revisorsrekryteringen.
SCBs utgångspunkt är att det 1985 fanns 10.800 revisorer. Man räknar alltså inte bara auktoriserade sådana. Det är bra i det här fallet. Det ger en bredare bas för att bedöma sannolikheten i de här spådomarna.
SCBs prognos förutspår vilka yrken som arbetskraften faktiskt kommer att styras till. Under antagandet att prognosen är riktig är den betydligt intressantare än allt tal om ålderschocker som påstås komma att skapa väldiga rekryteringsproblem för exempelvis revisionsbranschen.
Ekonomerna behövs
Prognosen gör också att Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) undersökning om ekonomutbildningen bör kunna förpassas till glömskans arkiv. IVA varnade hösten 1988 för att det skulle bli för många civilekonomer i Sverige.
Nu visar det sig alltså att ekonomerna behövs.
Nuvarande högskoleutbildning ger också vid handen att de revisionskompetenta ekonomerna kommer att räcka till. Som Balans tidigare berättat skrivs det in 3.000 studenter vid ekonomutbildningarna i landet varje år. 2.000 av dem tar examen och hälften av dessa skaffar sig teoretisk kompetens för revisorsauktorisation.
Om bara knappt hälften av tillskottet av de kompetenta väljer revisorsbanan, så kan den 82-procentiga tillväxten av hela den kår som ryms inom begreppet revisorer täckas av, märk väl, auktoriserade revisorer och blivande sådana. Vilket inte alls är nödvändigt.
Samhällsutvecklingen styr
FARs bitr generalsekreterare Margareta Damberg har tidigare i Balans (1/89) uttalat sig mycket kritiskt mot påståendena om att en ålderschock framåt sekelskiftet skulle göra det svårt för revisionsbyråerna att rekrytera folk.
SCBs nya prognos är ytterligare ett exempel på att det är samhällsutvecklingen i större grad än ren åldersstatistik som styr möjligheterna att få arbetskraft.
Den s.k. ålderschocken togs upp i en SNS-skrift 1988 författad av Rolf Ohlsson, docent i ekonomisk historia i Lund, och Per Broomé, organisationskonsult. ”Chocken” består ungefär i att det, på grund av varierande födelsetal genom åren, vid sekelskiftet kommer att gå sju ungdomar (20–24-åringar) på tio medelålders (55–59-åringar) mot f.n cirka 14 ungdomar på tio medelålders. Detta skulle få vittgående konsekvenser för hur företagen skulle kunna organisera sitt arbete.
Författarna av boken Ålderschocken ställde bl.a. upp ett framtidsscenario för en av Sveriges största revisionsbyråer. Byrån skulle få stora svårigheter.
Missuppfattning
Margareta Damberg säger nu som då:
– Det är en avgörande missuppfattning att minskningen av ungdomsgruppen i fråga ger en proportionsvis lika stor minskning av antalet nya civilekonomer, som är den helt dominerande rekryteringskällan för revisionsbyråerna.
En viss minskning av ekonomutbildningen är på gång vid universitetsorterna enligt årets budgetproposition. Den kan ses som allvarlig och många har protesterat. Men den är trots allt marginell. Utbildningsministern lär behöva pengar till förskollärarutbildningen...
Intressant i sammanhanget är ju också att det faktum att ekonomutbildningen är spärrad – endast den fjärdedel av studenterna som har de högsta betygen kan numera hamna där, medan tidigare alla behöriga kom in. Det torde innebära en kraftig kvalitetsförbättring.
Det är många som inte tror på ”ålderschocken”. Docenten och befolkningsstatistikern Erland Hofsten har behandlat saken i tidskriften Ekonomisk Debatt. Han sa där att det inte är tillräckligt att bara lyfta fram de båda förändringarna av arbetskraften i 20–24-årsåldern resp 55–59-årsåldern och påstå att de är unika och ska få allvarliga följder.
Positiva följder
Arbetskraftssituationen har tidigare drabbats av betydligt större förändringar – t.ex. kvinnornas stora insteg på arbetsmarknaden – utan så allvarliga följder. Han kan också tänka sig att en relativ ökning av antalet människor med stor erfarenhet får positiva följder.
Och invandringen kompenserar mycket för de små barnkullar som befinner sig i 20–24-årsåldern kring sekelskiftet.
Det helt avgörande är naturligtvis inte hur många som är 20–24 år. Intressantare torde vara att antalet personer i åldrarna 20–64 år, enligt SCB, ökar med fyra procent fram till sekelskiftet. Antalet yrkesverksamma beräknas öka ännu mer. Det beror främst på att de kvinnor som nu passerar 20-årsstrecket kommer att förvärvsarbeta i större utsträckning än de gjort som fyller 65 år.
SCBs Hans Eriksson har sagt att det helt avgörande för om vi får brist på arbetskraft eller inte, är den internationella ekonomiska utvecklingen och hur Sverige klarar sig i den internationella konkurrensen. Det faktum att de unga blir färre behöver inte innebära att det blir brist på arbetskraft.
Inga armar i kors
Men revisionsbyråerna kan givetvis inte sitta med armarna i kors. De måste som hittills aktivt verka för att göra sig attraktiva som arbetsgivare.
Det är de inte alltid.
När studenttidningarna Fri Teknik och Fri Ekonomi nyligen publicerade sin undersökning ”Företagsbarometern” var det SAS som tog platsen som det mest attraktiva företaget bland ekonomer. ABB var populärast bland teknologer.
Statliga och kommunala arbetsgivare var ointressanta för mer än varannan student. Nästan alla var däremot intresserade av det privata näringslivet.
De företag som har hög internationaliseringsgrad har stärkt sina positioner i den här undersökningen. Studenterna blickar mot EG och resten av världen.
Bland de tio företag som mött ökat intresse bland ekonomer och teknologer finns fyra banker, två byggföretag, två verkstadsföretag och två högteknologiska företag.
Bland de företag som trillat tillbaka mest i Företagsbarometern finns två stora revisionsbyåer: TRG Revision och Hagström & Olsson.
Inge Wennberg