Olle Herolf, FARs nye ordförande: Revisorn ska bli än mer trovärdig

FARs nye ordförande Olle Herolf vill arbeta mycket med att bevara och befästa revisorernas trovärdighet. Bl.a. kan disciplinverksamheten förändras.

Olle Herolf, 44 år och auktoriserad revisor hos Price Waterhouse i Stockholm, är FARs nye ordförande.

– Jag kommer bl.a. att arbeta med frågor som har att göra med att revisorerna måste vara trovärdiga, säger han.

Är de inte det?

– Jo, revisorskåren har en hög trovärdighet. Men det är viktigt att vi bevarar den. Vi måste hela tiden arbeta på att förhindra att något går snett.

Ett led i arbetet är att få ordning på tillsynen över revisorerna. I dag är den dubblerad. Förutom att Kommerskollegium är statlig tillsynsmyndighet så har FAR en egen disciplinnämnd. ”Det är inte helt lyckat.”

Därför har FAR skrivit till Kommerskollegium för att försöka slå ihop de båda tillsynsverksamheterna.

– Olle Herolf menar att det måste innebära att revisorerna får större inflytande i Kommerskollegium. I dag är det jurister som arbetar där. FAR är representerad i en rådgivande nämnd.

– Vi tycker att den rådgivande nämnden borde vara beslutande, dvs fungera som den yttersta domstolen, säger Olle Herolf.

Analysera risker mer

Under Olle Herolfs tvååriga mandattid satsas stort på arbetet i FARs databehandlingskommitté. De flesta verksamheter är ju i dag datorbaserade. Därför ska FAR-kåren göras ännu mer medveten om de risker som det innebär.

– Vi har en känsla av att vi i ännu högre grad bör arbeta med riskanalys av datorstödda system, säger Olle Herolf. Det här är ett stort problem. Det handlar inte bara om att tekniskt förklara saker och ting. Det gäller att få folk att få upp ögonen för de här frågorna. Här får databehandlingskommittén en stor pedagogisk uppgift.

Ett av seminarierna vid FAR-dagen den siste november handlade just om sådana här ”väckelse”-frågor på dataområdet. Ett bra praktikfallsmaterial hade arbetats fram.

– Vi har också bett databehandlingskommittén att arbeta med att hjälpa revisorerna att använda datorn i sitt arbete som stöd för granskningen, säger Olle Herolf. Det är en stor satsning, nödvändig för att få effektiva revisioner. Det är också en fråga om att få fram ett pedagogiskt medvetande om hur bra man kan använda en dator.

Obligatorisk vidareutbildning av auktoriserade revisorer är en annan aktuell fråga. I dag heter det att revisorer skall vidareutbilda sig under minst 120 timmar per treårsperiod. I planerna ligger nu också frågan om hur detta ska kontrolleras.

”Vidareutbildningen hör också till de viktiga trovärdighetsfrågorna.”

En projektgrupp tillsätts för att arbeta med vidareutbildningen.

Kvalitetsstöd utvecklas

FAR har också just genomfört en förstudie för att arbeta med kvalitetsstöd åt revisorer. Kvalitetsstöd är egentligen samma sak som det tidigare använda begreppet kvalitetskontroll. Men det lite trevligare och mer positiva uttrycket har också sin motsvarighet i verkligheten.

Man tänker sig nämligen just nu att ha ett frivilligt kvalitetsstöd. Det ska fungera som en sorts resurs hos FAR dit framför allt mindre byråer och större byråers mindre kontor ska kunna vända sig när de funderar över dokumentationsnivå, arbetssätt m.m.

FAR ska inte anställa folk för ändamålet. Snarare vill man skapa en bank av personer i kåren att vända sig till. De personerna blir då ett slags ”bollplank” i kvalitetsfrågor.

I ett senare skede kan det naturligtvis inte uteslutas att FAR tar steget fullt ut – och inför en mera formell föreningsstyrd kvalitetsgranskning. En sådan finns i en del andra länder.

– Men det är ingenting som vi alls har bestämt oss för, säger Olle Herolf.

FAR ändrar inriktning

Olle Herolf ser också viktiga FAR-frågor i den förändrade branschstrukturen.

– Vi har fått en kraftig polarisering mellan större och mindre byråer.

Det har aldrig förut funnits så många enmansbyråer i Sverige som i dag. Samtidigt arbetar mer än hälften av de auktoriserade revisorerna på de tre största byråerna.

– Detta innebär möjligen förändringar i FARs sätt att arbeta, säger Olle Herolf. Vi måste inom FAR bestämma vad föreningen ska göra för olika typer av byråer. Alla ska ha ut något av det som FAR står för och som medlemmarna betalar för. Jag tror att vi ska fundera på vår organisationsform så att vi verkligen bevakar även de små byråernas intressen. Kanske tillsätter vi en projektgrupp för att titta på den frågan.

FAR genomförde nyligen en enkät bland småbyråer.

– Även där visade det sig finnas intresse av FAR-arbete. Det ska vi ta vara på. Småbyråenkäten var i huvudsak positiv till FAR. Kring de negativa svar som vi fick håller vi på med en fördjupad undersökning.

På Olle Herolfs program står också att FAR fortsätter att internationalisera sina rekommendationer. Med tanke på EG är det absolut nödvändigt att Sverige anpassar sig.

Är det svårt?

– Ofta inte. Men vi ska vara vaksamma mot särlösningar.

En aktiebolagsutredning har tillsatts.

– Den kommer att påverka oss revisorer mycket och den blir intressant att följa, säger Olle Herolf. Vi ska naturligtvis försöka få våra synpunkter tillgodosedda.

Är du orolig?

– Nej, inte särskilt mycket.

Regelutredning oroar

Det gäller däremot i större mån den utredning som civildepartementet eventuellt tillsätter angående revisorsreglerna. Där är det viktigt att FAR får gehör för sina synpunkter angående auktorisation, harmonisering med EG-regler, disciplinverksamhet m.m.

Olle Herolf följer nu också med spänning arbetet i det nya redovisningsrådet.

– Det ska bli intressant att se vad rådet skriver i sina rekommendationer. Sedan måste vi bevaka att rekommendationerna efterlevs på ett vettigt sätt.

Andra aktuella frågor är obligatorisk basutbildning som krav för medlemskap i FAR och den än så länge frivilliga revisorsexamen.

– När vi fått lite mer erfarenheter av revisorsexamen får vi se om den ska göras obligatorisk, säger Olle Herolf. Det är glädjande att se att flera byråer redan gjort den internt obligatorisk.

Olle Herolf är också glad över att FARs kretsverksamhet tycks komma igång på allvar. Fler kretsar har startats, totalt ett tiotal.

Utveckla kretsarna

– Nu gäller det att se till att kretsarna får underlag för sina verksamheter och kan utvecklas.

Kretsarna har haft problem, särskilt i landsorten, där det inte finns tillräckligt många revisorer på gångavstånd för att göra en kretsafton intressant. Men det utökade antalet kretsar förkortar själva fortskaffningsproblemet. Nu gäller det framför allt att kunna bjuda på intressanta program.

Inge Wennberg