Utbildning: Nu krävs ADB-studier för auktorisation

Kommerskollegium kräver hädanefter ökade teoretiska kunskaper av den som vill bli auktoriserad revisor.

Kommerserådet Paul Berger presenterar och motiverar i denna artikel de nya kraven.

Dessutom uppmanar han revisorerna att lära sina assistenter att skriva sina promemorior på begriplig svenska. Utbildning i svenska språket ingår inte i de nya kraven.

Men borde kanske göra det att döma av den låga kvalitet många revisorsrapporter idag håller både när det gäller systematisk uppbyggnad och språkbehandling, skriver Paul Berger.

Revisorsområdet är statt i fortlöpande och snabb förändring. Vid årsskiftet 82/83 trädde beslutet om kvalificerad revision i samtliga aktiebolag i kraft. Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har också presenterat sina förslag till förändringar på revisorsområdet.

Mellan dessa förändringar som redan på kort sikt i betydande utsträckning torde komma att påverka revisorernas arbetsvardag har gjorts en ändring som inte direkt påverkar de nu yrkesutövande revisorerna men som får betydelse för den som tänker sig en framtid i yrket – kraven på teoretisk utbildning för erhållande av auktorisation som revisor har höjts.

Efter många olika turer i frågan beslöt riksdagen under våren – mot regeringens förslag! – att ekonomutbildningen redan från hösten 1983 skall förlängas från 120 till 140 poäng. Samtidigt som ekonomlinjen på detta sätt förlängs avskaffas redovisnings- och revisionslinjen om 80 poäng. Den förlängda ekonomutbildningen är välkommen, inte minst utifrån intresset att ge blivande auktoriserade revisorer en god teoretisk grundutbildning. Att redovisnings- och revisionslinjen samtidigt avskaffas är svårt att rikta invändningar mot. Intresset för att genom studier på denna linje kvalificera sig för godkännande som revisor har varit ringa. Den som efter gymnasieåren bestämmer sig för revisorsbanan och därför börjar akademiska studier gör regelmässigt detta med sikte på auktorisation. Den som redan är yrkesverksam inom redovisnings- och revisionsområdet men saknar tillräcklig teoretisk utbildning för auktorisation eller godkännande väljer – om han bestämmer sig för godkännande – idag sällan akademiska studier utan genomgår istället någon annan kvalificerande eftergymnasial utbildning. Eventuella önskemål om en centralt komponerad akademisk utbildningsväg som kvalificerar för godkännande kommer dessutom att kunna tillgodoses även fortsättningsvis. Den nya ekonomlinjen uppdelas nämligen i ett basblock om 80 poäng och en fördjupningsdel om 60 poäng. Meningen synes vara att basblocket, som är tänkt att vanligtvis ha en allmän inriktning, också skall kunna ges en specialinriktning mot redovisning och revision som är kvalificerande för godkännande. Jag tillåter mig dock tro att denna inriktning kommer att efterfrågas ganska sparsamt.

Revisorsförordningens utbildningskrav

Kraven på teoretisk utbildning för auktorisation anges allmänt i 2 § 4 förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer (revisorsförordningen). Här sägs att en revisor för att erhålla auktorisation skall ha avlagt ekonomexamen eller annan likvärdig examen vid svenskt universitet eller svensk högskola i enlighet med vad kommerskollegium närmare bestämmer. Eftersom en ekonomexamen hittills med undantag för någon enstaka specialinriktning omfattat 120 poäng har kollegiet vid uppställande av utbildningskraven för auktorisation inte ansett sig kunna gå utanför denna ram trots att den inte givit utrymme för en tillräckligt omfattande utbildning.

När kraven för ekonomexamen nu höjs till 140 poäng ger det möjlighet att bättre än hittills anpassa kraven på teoretisk utbildning för auktorisation till de ökade krav som yrkesutövningen ställer på revisorn. Det kan i och för sig hävdas att inte ens 140 poäng ger utrymme för en tillräcklig grundutbildning. Personligen tycker jag dock att viktigare än att nu gå vidare med ytterligare kvantitet är att ge utbildningen i dess nya omfattning ett tillräckligt gott kvalitativt innehåll inklusive att upprätthålla rimliga krav på prestationer från de studerandes sida.

Teoretisk utbildning för auktorisation kan som bekant för närvarande erhållas genom studier antingen inom det statliga universitets- och högskoleväsendet eller vid handelshögskolan i Stockholm. Riksdagens beslut om förlängd ekonomutbildning avser formellt endast det statliga universitets och högskoleväsendet. Att handelshögskolan också förlänger sin ekonomutbildning från höstterminen 1983 får dock betecknas som en självklarhet.

Revisorskungörelsens utbildningskrav

Som ovan sagts har kollegiet att närmare föreskriva hur den förlängda utbildningen skall vara sammansatt för att kvalificera för auktorisation. Detta har redan gjorts genom en ändring av bestämmelserna om utbildning i kommerskollegiets revisorskungörelse. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli. Kungörelsen har omtryckts med beteckningen KFS 1983:10. Under hösten kommer kungörelsens bestämmelser att utvecklas närmare i särskilda anvisningar.

När det gäller att avgöra hur de nytillkommande 20 poängen skall fördelas har bl a följande överväganden gjorts.

Skillnaden mellan det totala poängantalet 140 och poängsumman för de ämnen och kurser som obligatoriskt skall ingå i utbildningen bör inte vara för liten. (Här erinras om att vissa ämnen skall ingå med viss omfattning varefter revisorn får ”fylla ut” resterande utrymme genom att inom vissa ramar själv välja utbildning.) En viss flexibilitet som kan tillgodose den enskilde revisorns intresse och fallenhet bör således finnas. Visserligen blir denna valfrihet fiktiv för den revisor som följer ekonomlinjens bundna utbildningsväg. För de revisorer som skall komplettera en gammal utbildning och för dem som läser enstaka kurser blir valfriheten dock reell. ”Flexramen” har kunnat vidgas från 20 till 30 poäng.

De ytterligare 20 poängen skulle i princip kunna användas antingen till en fördjupning av studierna inom ett eller flera områden eller till en breddning till nya områden. Vid ett eventuellt val häremellan torde man i första hand böra försäkra sig om att de blivande revisorerna får en teoretisk underbyggnad som så vitt möjligt spänner över revisorernas allt bredare arbetsfält. Detta önskemål om breddning har tillgodosetts genom att ett krav på studier i informationsbehandling har införts. En fördjupning har emellertid också skett genom att kraven på studier i handelsrätt har ökat och genom att möjligheten att tillgodoräkna sig poäng utöver minimikraven har ökat för flera ämnen. En fördjupning i ordets egentliga mening – en höjning av kvaliteten och kraven i utbildningen – kan dock självfallet inte åstadkommas genom att på detta sätt utöka poängantalet.

Svenskundervisningen dålig

Mera parentetiskt vill jag här tillägga att jag personligen funderat på om det inte vore önskvärt att föra in krav på några helt andra ämnen i utbildningen – inte minst svenska! I min verksamhet får jag inte sällan ta del av uppsatser på 3-betygs- eller C-nivån i främst ämnet företagsekonomi. Jag måste tyvärr konstatera att de ofta är av låg eller ibland mycket låg kvalitet både vad gäller systematisk uppbyggnad och språkbehandling. Bristerna härvidlag är så stora att det materiella innehållet ibland inte kan förstås. Tyvärr har dessa brister på utbildningssidan ibland sin motsvarighet på revisorssidan. Det händer i vår tillsynsutövning inte alltför sällan att vi får läsa av revisorer upprättade promemorior och skrivelser som till delar eller helhet på grund av bristande systematik och språkbehandling är mer eller mindre ogenomträngliga. Ett rationellt agerande på grundval av vad som sägs i dessa handlingar kan inte ha varit möjligt. Men även om en förbättring härvidlag är angelägen tvingas jag konstatera att medlet att åstadkomma denna inte i första hand är revisorskungörelsen. Jag kan dock inte underlåta att begagna tillfället att här mana de revisorer som har att handleda nya assistenter att se till att skrivelser som upprättas av dessa är begripliga för andra än författarna och deras handledare.

Nya krav på utbildningen

Bl a mot bakgrund av vad här sagts har uppställts följande krav på teoretisk utbildning för auktorisation som revisor. Inom parentes anges de tidigare gällande poängtalen.

I nationalekonomi har således kravet på minst 10 poängs studier slopats. Ämnet är i och för sig av intresse då det kan ge en vidare förståelse för de frågor revisorn dagligen konfronteras med. 10-poängsstudier torde dock härvidlag inte ge mera än den bakgrundsinformation som ingår i den företagsekonomiska undervisningen. För att bereda nödvändigt utrymmer för de direkt yrkesinriktade ämnena har därför kravet på studier i nationalekonomi fått utgå.

Ett krav på studier i informationsbehandling om minst 10 poäng har införts. Självfallet kan inte detta ge några djupare insikter i ämnet. Syftet med kravet har dock endast varit att tillförsäkra de blivande revisorerna en viss grundläggande förtrogenhet med problematiken. Det är därför viktigt att studierna inriktas mot den praktiska tillämpningen av ADB-tekniken och inte mot områdets mera teoretiska grunder. Den som vill fördjupa sig i ämnet har givits ett ökat utrymme därför genom att möjligheten att tillgodoräkna sig poäng har höjts från 20 till 40.

I ämnet företagsekonomi har kravet på 60 poäng ej förändrats. Däremot har antalet poäng som får tillgodoräknas höjts till 80. Huruvida de tillkommande poängen skall vara specialinriktade mot visst område eller inte har kollegiet ej tagit ställning till än. Frågan kommer att regleras i de anvisningar som kommer senare i höst.

Kravet på studier i handelsrätt har höjts från 20 till 30 poäng. 40 poäng får tillgodoräknas. Utvecklingen av revisorns arbete synes gå dithän att kravet på kunskaper inom detta område markant ökar. I utbildningen bör särskild vikt läggas vid associationsrätt samt konkurs- och utsökningsrätt. Även vissa delar av straffrätten bör studeras närmare.

På beskattningsrättens område har inga ändringar gjorts. Självfallet är dock behovet av kunskaper här mycket stort. Det kan förutses att lagstiftaren i framtiden kommer att ålägga revisorn skyldigheter som ytterligare ökar kunskapsbehovet. Från denna utgångspunkt borde utbildningskraven därför sättas betydligt högre än vad 10 poäng ger uttryck för. Å andra sidan tvingas varje revisor så att säga automatiskt genom sin yrkesutövning att noggrant följa den ständigt ändrade skattelagstiftningen. Med hänsyn härtill har kollegiet inte ansett sig behöva skapa säkerhet för annat än att den blivande revisorn genom studier tillgodogör sig viss grundläggande teori och områdets systematik.

Vad hittills sagts gäller utbildningen inom det statliga universitets- och högskoleväsendet. Ifråga om utbildningen vid handelshögskolan i Stockholm kommer som ovan sagts kraven för examen också att höjas från 120 till 140 studieenheter (motsvarar poäng). Även här införs den nya ordningen redan från höstterminen 1983. Skolans planering har dock inte kommit så långt att det varit möjligt att nu ange vilka kurser som skall ingå. Liksom hittills torde utbildningen även fortsättningsvis inledas med två basår. De nytillkommande studieenheterna torde fogas till den därefter kommande specialiseringen. En betydande tid kan således förflyta innan utbudet av kurser under denna del av utbildningen behöver fastställas. För kollegiets del innebär detta att för närvarande kan fastslås endast kravet på 140 studieenheter som kvalificerande för auktorisation. Vilka kurser som skall ingå i utbildningen får fastställas efter hand och då anges i utbildningsanvisningarna.

Övergångsregler

Av stort intresse för många är självfallet vilka övergångsregler som kommer att tillämpas. Här står motstridiga intressen mot varandra. Å ena sidan är det från allmän synpunkt angeläget att den förlängda utbildningen slår igenom så snabbt som möjligt. Å andra sidan bör ingen enskild drabbas oskäligt. För att nå en lämplig avvägning mellan dessa intressen har kollegiet utgått från de fem års praktik som krävs för auktorisation. Den som fullgjort sina studier enligt äldre bestämmelser innan eller vid tiden för författningens ikraftträdande och omedelbart därefter i ett sammanhang fullgör sin femårspraktik bör inte tvingas att återgå till studier. Av den som vid ikraftträdandet inte lämnat studierna bör det däremot kunna krävas att han eller hon läser in de ytterligare 20 poäng som erfordras. Detta bör också kunna krävas av den som har en enligt äldre bestämmelser kvalificerande utbildning och efter att ha utövat annan verksamhet nu bestämmer sig för att övergå till revisorsyrket. Mot bakgrund av gjorda avvägningar av detta slag har kollegiet föreskrivit att den som före den 1 juli 1983 påbörjat teoretisk utbildning enligt de äldre bestämmelserna får åberopa fullgjord sådan utbildning som kvalificerande för auktorisation till och med utgången av 1988.

För tydlighetens skull skall slutligen tilläggas att de ökade kraven på teoretisk utbildning inte tillämpas vid prövning av auktoriserade revisorers ansökningar om förlängd auktorisation. Enligt 6a § revisorskungörelsen anses nämligen auktoriserad revisor som ansöker om fortsatt auktorisation uppfylla fordringarna på teoretisk utbildning även om hans egen utbildning inte överensstämmer med de krav som ställs i samband med ”förstagångsauktorisation”.

Paul Berger, kommerseråd vid Kommerskollegium