Hur skall man gå till väga för att på ett rättvisande sätt upprätta koncernbalansräkning enligt förvärvsmetoden? Problemen belyses i denna artikel av Arne Olsson, ställföreträdande chef för företagstjänstavdelningen på S-E-Banken i Göteborg. Artikeln besvaras på sid 17.

AB Morsan har per 19XX-12-31 följande balansräkning: (Fig 1)

Figur 1

Tillgångar

Skulder och eget kapital

Kassa och fordringar

1.000

Skulder:

Varulager

800

Diverse skulder

1.100

Aktier i dotterbolag:

Skuld till AB Lillan

5

AB Lillan, nom 5

5

Obeskattade reserver:

AB Storan, nom 100

300

Varulagerreserv

480

Inventarier, planenl restv

200

Ack extra avskrivn

120

Eget kapital:

Aktiekapital

400

Bundna fonder

100

    

Disponibla medel

100

2.305

2.305

AB Lillan är ett vilande bolag med fordran på AB Morsan, 5, som enda tillgång och utan några skulder.

Aktierna (100 %) i AB Storan köptes strax före bokslutsdagen. AB Storans balansräkning per 19XX-12-31:(Fig 2)

Figur 2

Tillgångar

Skulder och eget kapital

Kassa och fordringar

500

Skulder

550

Varulager

400

Obeskattade reserver:

Inventarier, planenligt restvärde

100

Varulagerreserv

240

Ack extraavskrivn

60

Eget kapital:

Aktiekapital

100

Bundna fonder

25

    

Disponibla medel

25

1.000

1.000

AB Morsans ekonomichef, kamrer Ström, skall upprätta koncernredovisning per 19XX-12-31. Eftersom AB Lillan inte haft några intäkter eller kostnader och AB Storan övertogs så kort tid före bokslutsdagen att någon nämnvärd verksamhet inte ägt rum under Morsans innehavstid, finner kamrer Ström att koncernens resultaträkning kan anses överensstämma med moderbolagets.

Koncernbalansräkning skall emellertid upprättas, och det skall ske enligt förvärvsvärdemetoden.

AB Lillan erbjuder inga problem. Ifråga om AB Storan gör kamrer Ström så att anskaffningsvärdet för aktierna, 300, elimineras mot Storans egna kapital vid förvärvet (= eget kapital per bokslutsdagen), 150, och återstoden, 150, upptas som goodwill. Koncernbalansräkningen får följande utseende: (Fig 3)

Figur 3

Tillgångar

Skulder och eget kapital

Kassa och fordringar

1.500

Skulder

1.650

Varulager

1.200

Obeskattade reserver:

Inventarier, planenligt restvärde

300

Varulagerreserver

720

Goodwill

150

Ack extraavskrivn

180

Eget kapital:

Aktiekapital

400

Bundna fonder

100

    

Disponibla medel

100

3.150

3.150

Kamrer Ström visar koncernbalansen för sin chef, direktör Power. Power är ingen expert på redovisningsfrågor men anser sig vara en man med sunt förnuft och kritisk läggning. Han är inte helt nöjd med koncernbalansen i det skick kamrer Ström lagt fram den.

Han har, säger han, fattat förvärvsvärdemetoden så att Storans tillgångar skall tas upp till anskaffningsvärdet ur koncernens synpunkt. Det värdet tycker sig direktör Power ha svårt att återfinna i koncernbalansräkningen. Nettovärdet av Storans tillgångar, så som de upptas i koncernbalansräkningen, säger Power, är väl:

Tillgångar,

kassa och fordringar

500

varulager

400

inventarier

100

goodwill

150

1.150

Skulder

− 550

Netto

600

”Det är ju dubbelt så mycket som vi betalat för aktierna. Vi har ju övervärderat tillgångarna – i varje fall med hänsyn till anskaffningskostnaden – med 300”, säger Power.

”Du glömmer en mycket viktig sak”, säger Ström, ”nämligen att det inte bara är skulder i traditionell mening vi övertagit. Vi har ju också övertagit en latent skatteskuld...........”

Kommen så långt hejdar sig kamrer Ström, eftersom han inser att inte heller hänvisningen till latent skatteskuld innebär något riktigt tillfredsställande försvar för koncernbalansen ur den synpunkt som direktör Power anlagt. I stället säger Ström att förvärvsvärdemetoden kan användas på litet olika sätt och att han skall ta fram ett annat alternativ. Han gör så och återkommer med följande. (Fig 4)

Figur 4

Tillgångar

Skulder och eget kapital

Kassa och fordringar

1.500

Skulder

1.650

Varulager

1.080

Obeskattade reserver:

Inventarier

270

Lagerreserv

480

Ack extraavskrivn

120

Eget kapital:

Aktiekapital

400

Bundna fonder

100

Disponibla medel

100

2.850

2.850

Värdena för varulagret samt inventarier förklarade kamrer Ström på följande sätt:

Varulager i moderbolaget Morsan enligt inventering minus inkuransavdrag var 800. Till det kom vad Morsan effektivt (kamrer Ström använde det ordet) betalt för Storans lager:

Inventerat värde av Storans Lager

400

– på varulagerreserven belöpande latent inkomstskatteskuld, 50 % av 240 =

− 120

280

800 + 280 = 1.080

På motsvarande sätt betr Storans inventarier:

Planenligt restvärde

100

– på ackumulerade extraavskrivningar (60) belöpande latent inkomstskatt

− 30

70

Koncernens inventarier: 200 + 70 = 270

Direktör Power är emellertid inte nöjd. Vad är nu dessa värden 1.080 resp 270 för egendomliga hybrider? Om det står ett belopp för koncernens varulager, så bör det väl ange värdet – definierat på ett begripligt sätt – av varulagret. Läsaren var kanske intresserad av varulagrets verkliga storlek för jämförelser av ena eller andra slaget. Skulle man nu för all framtid släpa med sig detta avdrag på 120 från lagrets inventerade värde? Skulle inte avdraget med tiden te sig ännu mer konstruerat än just detta året, då förvärvet nyss ägt rum? Kunde inte kamrer Ström hitta en tredje och bättre variant?

Kamrer Ström rådfrågade litteraturen, andra bolags årsredovisningar och sitt eget förstånd. Snart återkom han med ett tredje förslag. (Fig 5)

Figur 5

Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa och fordringar

1.500

Skulder

1.650

Varulager

1.200

Obeskattade reserver:

Inventarier

300

Lagerreserv

630

Ack extraavskrivn

120

Eget kapital:

Aktiekapital

400

Bundna fonder

100

Disponibla medel

100

3.000

3.000

Till koncernbalansräkningen fogade han följande upplysningar:

”Bokfört värde av aktier i dotterbolag har eliminerats mot i första hand dotterbolagens egna kapital vid förvärvstidpunkten, i andra hand ackumulerade extraavskrivningar på inventarier och i tredje hand lagerreserv i dotterbolagen”.

Direktör Power var nu nöjd med koncernbalansräkningens tillgångssida men inte alldeles med skuldsidan, närmare bestämt inte med redovisningen av obeskattade reserver. Det föregående förslaget hade dock den poängen att de angivna reserverna var sådana vilka åstadkommits med i koncernens verksamhet intjänade obeskattade vinstmedel. Det allra första förslaget visade å andra sidan storleken av reserverna på ett korrekt sätt, men de belopp som nu redovisades var varken lika med intjänade eller totala reserver utan ett obehagligt mellanting. Kunde inte kamrer Ström höra med företagets revisor hur man bäst borde förfara?

Det gör kamrer Ström härmed.

Arne Olsson, ställföreträdande chef för företagstjänstavdelningen på

S-E-Banken i Göteborg.