Dagens beräkningsmodell leder till omotiverade kostnader för många konsumenter som önskar betala av sitt bostadslån i förtid. Därför har regeringen nyligen föreslagit en ny schablonregel som ska ligga till grund för beräkningen av ränteskillnadsersättningen.
Om en konsument vill lösa ett bolån med bunden ränta innan bindningstiden gått ut har banken rätt till en ersättning som kallas ränteskillnadsersättning, vilket är den kostnad som ska kompensera banker och långivare för den ränteförlust som uppstår när konsumenten vill avsluta lånet i förtid. Idag är det konsumentens avtalade kreditränta som ligger till grund för beräkningen. Det aktuella förslaget innebär att ränteskillnadsersättningen i stället ska bestämmas utifrån den förändring i det allmänna ränteläget som motsvarar kreditgivarens direkta kostnader för förtidsbetalningen. Som jämförelseränta ska marknadsräntan för avtal om byte av räntebetalningar (s.k. swapränta) användas. Den nya modellen innebär att konsumenten inte längre behöver ersätta kreditgivaren för dennes uteblivna ränteintäkter utan endast för kostnaderna som uppstår vid förtidsbetalningen. Den nya schablonregeln innebär också att alla betalar samma ränteskillnadsersättning, eftersom parametern med konsumentens avtalade, individuella ränta i beräkningsmodellen tas bort.
Enligt regeringens konsekvensanalys bedöms ränteskillnadsersättningen i de allra flesta fall bli lägre med den nya beräkningsmodellen.
Lagändringen, som träffar 36 § konsumentkreditlagen, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Den nya schablonregeln ska gälla även för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om räntan är bunden vid ikraftträdandet ska dock äldre bestämmelser om ränteskillnadsersättning gälla till dess att räntebindningstiden löper ut.
