Otydligt ställningstagande om finansiell leasing och moms

I sin artikel redogör Anna Berggren och Martin Carlsson (EY) för ett ställningstagande där SKV uttalar sig om när fullgörandet av ett finansiellt leasingavtal utgör tillhandahållande av leasingtjänster och när det utgör leverans av varor mot avbetalning, samt hur tillhörande finansiering ska betraktas i momshänseende.

SKV anser att det nya ställningstagandet endast innebär en uppdatering av ett gammalt ställningstagande med anledning av den nya momslagen och inte någon ändring i sak, något artikelförfattarna opponerar sig mot. De anser att SKV genom det nya ställningstagandet delvis ändrat ståndpunkt och även gjort en ny tolkning av vad som ska ingå i beskattningsunderlaget baserat på rättsfall från EU-domstolen som verket inte tidigare har kommenterat. Artikelförfattarna menar att det nya ställningstagandet leder till en ökad osäkerhet gällande finansiella leasingavtal och hur de ska behandlas i ett momsperspektiv. Artikeln består av en genomgång av gällande rätt på området samt en redogörelse för det nya ställningstagandet och artikelförfattarnas kommentarer kring uppdateringen.

Bland övrigt innehåll i SkatteNytt nummer 4/2024:

• Tre nyare förhandsbesked om den inkomstskatterättsliga betydelsen av trustbildningar analyseras. Avgörandena fokuserar på den svårbedömda frågan om när någon i trustens personkrets (bildare, förvaltare och förmånstagare) kan sägas ha sådan kontroll över trusten att den inte utgör en självständig, ändamålsbunden förmögenhet.
• Rättssäkerhetsproblem vid ökade rapporteringskrav. Senare års utveckling gällande rapportering på det skatterättsliga området, med en ökad mängd information och bättre teknik för inrapportering, har ofta som syfte att bekämpa olika typer av skattebedrägerier och skatteundandraganden. Ökningen innebär i sin tur att vissa rättssäkerhetsproblem uppstår, exempelvis gällande förutsebarhet och proportionalitet. Dessa problem diskuteras i anslutning till en genomgång av trender bland de rapporteringskrav som införts det senaste decenniet, från DAC1 2013 och framåt.
• CBAM – Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ur rådgivares perspektiv. CBAM (förordning 2023/956 om inrättandet av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen) innebär i korthet att aktörer inom EU som importerar vissa koldioxidintensiva varor från tredjeland är skyldiga att rapportera inbäddade utsläpp av koldioxid i varorna, och på sikt även köpa CBAM-certifikat som motsvarar utsläppen. Artikeln belyser förordningens grundläggande drag, vikten av att inte betrakta regelverket som skattelagstiftning och diskuterar förordningens plats i EU:s klimatpolitiska ramverk.
• Beskattning av carried interest – genvägar och omvägar till tjänst. Med utgångspunkt i beslut från SKV och praxis på underrättsnivå, samt i ett rättsfall från HFD, systematiseras hur carried interest (en slags prestationsbaserad ersättning) hittills har beskattats i rättstillämpningen.